Nyckeln til arbete 1 Till dig som söker arbete 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyckeln til arbete www.rattstodtillarbete.se 1 Till dig som söker arbete 2014"

Transkript

1 Nyckeln tll arbete 1 Tll dg som söker arbete 2014

2 Nyckeln tll arbete Copyrght 2014 Handkappförbunden Projektledare: Fredrk Lndgren Manus: Lena Henrkson, Textbolaget Stockholm HB Illustratoner: Sofa Wrangsjö Formgvnng: Komodo desgn Foto: Fotola, Istock Tryck: Allduplo ISBN:

3 Innehåll Förord... 5 Hur söker jag jobb?... 6 Kan jag arbeta om jag får ersättnng från Försäkrngskassan?...10 Kan mn kommun hjälpa mg att htta ett arbete? Faktadel Vad kan jag få för stöd? Vart vänder jag mg? Ordlsta

4 4

5 Förord Den här skrften vänder sg tll dg som vll veta hur man kan göra för att få ett arbete. Du har kanske själv en funktonsnedsättnng eller en anhörg som har det. Det fnns många olka former av stöd som kan vara bra att känna tll. Arbetsförmedlngen, Försäkrngskassan och kommunen kan hjälpa tll med stöd tll arbete, försörjnng och sysselsättnng. Det är vktgt att du vsar att du vll arbeta och att du är öppen för olka förslag. Vsst kan det vara trst att få ett nej. Och bland har de olka myndgheterna krånglga regler som du kanske nte rktgt förstår. Men här vll v uppmuntra och vsa på möjlgheter. Det fnns faktskt många männskor med funktons nedsättnngar som har fått rktgt bra jobb. De trvs, gör något vettgt, utvecklas och får en lön som räcker tll något kul att göra på frtden. I den här skrften httar du frågor att fundera över och dskutera. Dessa frågor kan n använda studecrklar, på kurser och utbldnngar eller när n pratar om arbete. Här fnns också en faktadel med svåra ord och begrepp. Om du vll kan du använda den här delen som en uppslagsbok och slå upp just det ord som du tycker är ntressant. Om du vll veta mer kan du besöka Handkappförbundens hemsda: Här fnns mer nformaton om arbete, sysselsättnng, lagar och bestämmelser. Handkappförbunden vll att fler männskor med funktonsnedsättnng ska ha ett arbete att försörja sg på. 5

6 Hur söker jag jobb? Personer som har nedsatt arbetsförmåga har ofta svårt att få arbete. Fast det fnns särsklt stöd att få. Du kan få hjälp att komma på vad du är bra på och vad du har lte svårare för. Du kan få hjälp att prova ut hjälpmedel. Du kan få kurser och utbldnngar. Du kan tll och med få hjälp att starta eget. Kanske fnns det mer stöd att få än du tror. Om du har en funktonsnedsättnng kan du få sär sklt stöd av Arbetsförmedlngen. Du kan få olka er sättnngar av Försäkrngskassan. Och du kan få stöd av dn kommun att htta arbete eller sysselsättnng. Arbetsförmedlngens främsta uppdrag är att hjälpa männskor att htta arbete. Som regel måste du söka jobb själv. Fast du kan få hjälp av särsklda arbetsförmedlare om du behöver det. På Arbetsförmedlngen fnns arbetsförmedlare och specalster som har erfarenhet av att möta männskor med funktonsnedsättnng. De kan tll exempel hjälpa dg att komma på vad du är bra på eller vlket yrke eller utbldnng som skulle passa dg. Dn förmåga att arbeta är ofta större än vad du tror. Det gäller att htta ett arbete som passar just dg. Om du nte kan jobba heltd, kan du kanske arbeta några tm mar veckan. Du vet själv bäst hur mycket du orkar. Om du har någon form av ersättnng från Försäk rngskassan och vll börja jobba, bör du först kontakta dn handläggare på Försäkrngskassan. Be handläggaren ta kontakt med Arbetsförmedlngen så att n kan ha ett första möte. 6

7 Innan Arbetsförmedlngen beslutar om vlket stöd du ska få vll man göra en bedömnng av dn förmåga att arbeta. Med det menas att Arbetsförmedlngen vll ta reda på vad du har för kunskaper vad du har för erfarenheter dna styrkor dna begränsnngar. På Arbetsförmedlngen arbetar flera specalster. Det kan vara arbetsterapeuter, sjukgymnaster och psykologer. Arbetsförmedlngen kan nte bedöma om du har en funktonsnedsättnng eller nte. Därför vll man ofta ha ett ntyg från läkare. Jag har gått särskola. Fnns det något jobb för mg? Anna har gått särskola. Hon får aktvtetsersättnng på heltd av Försäkrngskassan men vll gärna börja jobba. Anna tar kontakt med Försäkrngskassan. Handläggaren där ordnar ett möte med Arbetsförmedlngen. Av handläggaren på Arbetsförmedlngen får Anna veta att det fnns en yrkesnrktad utbldnng för personer med lndrg utvecklngsstörnng. Menngen är att utbldnngen ska leda tll ett arbete som bträde nom äldreomsorgen. Anna tycker att det är rolgt att studera. Hon tycker att ämnena är ntressanta och att det är kul att träffa andra männskor. När utbldnngen är slut ordnar Annas handläggare en praktkplats på ett äldreboende. Redan efter ett halvår får Anna anställnng på äldreboendet. Hon får lön och arbetsgvaren får lönebdrag. Möte med Arbetsförmedlngen. Utbldnng. Praktkplats. Lönebdragsanställnng. 7

8 Var httar jag olka jobb? När det fnns ett ledgt jobb anmäler ofta företagen det tll Arbetsförmedlngen. Du kan söka efter jobb Arbetsförmedlngens platsbank som du httar på hemsdan: Klcka på För arbetssökande och klcka sedan på Ledga jobb. Men det fnns även andra sätt att htta jobb. Du kan fråga runt bland dem du känner. Du kan vara aktv socala meder, tll exempel LnkedIn. Du kan rnga, mejla eller besöka olka företag som du tror skulle kunna ge dg arbete. Det är vktgt att vara öppen för olka typer av jobb och vsa att man verklgen vll ha ett jobb. JoBBSaJTer På INTerNeT Det fnns sdor på nternet där man har samlat olka jobb. Här kommer några exempel på jobbsajter:

9 Frågor att dskutera grupp Här kommer förslag på frågor att dskutera. Ttta gärna faktadelen på sdorna nnan n börjar dskutera. N kan välja en fråga eller flera frågor som n tycker är ntressanta. När det står du menar v att du ska föreställa dg att du är personen frågan. DISKUTera Du söker arbete men får nget jobb. Du börjar msstänka att du behöver mer utbldnng. Vad gör du? Vart vänder du dg? Du är 20 år och har nga slutbetyg från skolan. Vad tror du att du kan få för hjälp av Arbetsförmedlngen? Vad skulle du önska att Arbetsförmedlngen hjälpte dg med? En komps har ordnat ett jobb åt dg. Du besöker arbetsplatsen. Du nser att arbetsplatsen behöver anpassas om du ska kunna jobba där. Vad gör du? Vart vänder du dg? Du har tagt kontakt med Arbetsförmedlngen. Handläggaren säger att de ska göra en bedömnng av dn arbetsförmåga. Vad tror du menas med det? Vad tycker du om det? Hur skulle du önska att en sådan utrednng går tll? Du vll bl egen företagare. Vart vänder du dg? Vad tror du att du kan få för stöd? Du har hört att man kan få mycket stöd av en SIUS-konsulent. Vlket stöd kan du få tror du? Vart vänder du dg? 9

10 Vlande ersättnng Om du vll prova att arbeta eller att studera kan du ha vlande ersättnng. Mer nformaton om det httar du på Försäkrngskassans hemsda. Skrv vlande sjukersättnng eller vlande aktvtetsersättnng sökrutan. Kan jag arbeta om jag får ersättnng från Försäkrngskassan? Du kan jobba om du har aktvtetsersättnng eller sjukersättnng från Försäkrngskassan. Du kan ha vlande ersättnng. Det nnebär att du har en del av ersättnngen kvar när du provar att jobba. Försäkrngskassan kan bland annat hjälpa tll med olka ersättnngar tll den som har en funktonsnedsättnng. Försäkrngskassan har också ett särsklt ansvar för att du ska få det stöd du behöver för att kunna komma tllbaka tll arbetet. Det är menngen att Försäkrngskassan ska samarbeta med Arbetsförmedlngen. Försäkrngskassans hemsda: Om du vll läsa faktablad på lättläst skrver du lättläst svenska sökrutan. 10

11 Jag vll jobba, men hur blr det med mn ersättnng? Ellen har aktvtetsersättnng på heltd men vll prova på att jobba. Hon tror att Arbetsförmedlngen kanske kan hjälpa tll att ta reda på vlka jobb hon passar för och vad hon är bra på. Ellen bestämmer sg för att skrva n sg på Arbetsförmedlngen. Men först tar hon kontakt med sn handläggare på Försäkrngskassan. Han berättar att Ellen kan få vlande ersättnng om hon vll prova att jobba. Det nnebär att hon kan ha en del av ersättnngen kvar. Ellens handläggare på Försäkrngskassan ordnar ett möte med Arbetsförmedlngen. Ellen berättar att hon har en funktonsnedsättnng. Handläggaren på Arbetsförmedlngen säger att det kan vara svår t att veta hur mycket Ellen kan klara av att jobba och vlket stöd hon kan behöva. Därför vll Arbetsförmedlngen göra en utrednng av Ellens förmåga att arbeta. Ellen får träffa flera specalster och prova ut hjälpmedel. Sedan får hon komma ut tll en arbetsplats och prova att jobba. Kontakt med Försäkrngskassan. Försäkrngskassan: ansökan om vlande ersättnng. Arbetsförmedlngen: utrednng. Arbetstränng. arbetslvsnrktad rehablterng Du som har nedsatt förmåga tll arbete kan få arbetslvsnrktad rehablterng. Det är Arbetsförmedlngen, Försäkrngskassan och dn arbetsgvare (om du har någon) som tllsammans ansvarar för detta. Du kan tll exempel få arbetstränng eller utbldnng. Målet är att du ska få ett arbete eller kunna återgå tll ett arbete. 11

12 Försäkrngskassan har ett särsklt ansvar för arbetslvsnrktad rehablterng. Det betyder att Försäkrngskassan ska samordna de olka nsatser du får. Försäkrngskassan kan tll exempel kalla tll ett möte med dg, dn arbetsgvare, Arbetsförmedlngen och andra personer som kan vara vktga för dg. Försäkrngskassan gör sedan en plan tllsammans med dg. I den ska det stå hur n ska göra för att du ska kunna komma ut arbetslvet. Möte mellan Arbetsförmedlngen och Försäkrngskassan. Arbetsförmedlare. Arbetspsykolog. Arbetsprövnng. Lönebdragsanställnng. Jag vll nte ha sjukersättnng hela lvet. Jag vll arbeta! Lukas har sjukersättnng men vll arbeta. Han kontaktar sn handläggare på Försäkrngskassan. Handläggaren tar kontakt med Arbetsförmedlngen. Handläggarna från Arbetsförmedlngen och Försäkrngskassan har ett möte. De dskuterar vlken handläggare på Arbetsförmedlngen som kan ge Lukas bäst stöd. De pratar om att Lukas kan behöva träffa en arbetsterapeut eller en arbetspsykolog. Därefter bjuds Lukas n tll ett möte med en särskld arbetsförmedlare. De pratar om hans ntressen, vad han är bra på och vlka yrken som kan passa honom. Lukas får också träffa en arbetspsykolog. Arbetspsykologen gör en utrednng för att htta Lukas styrkor och begränsnngar. Arbetsförmedlaren och Lukas gör en plan. De kommer överens om att Lukas ska prova arbetsprövnng. Det betyder att Lukas får komma ut tll ett företag och se hur han fungerar på en arbetsplats. Han får också hjälp med att prova ut hjälpmedel. Det går så bra att arbetsgvaren vll anställa Lukas. Lukas får lön och arbetsgvaren får lönebdrag. 12

13 Frågor att dskutera grupp Här kommer förslag på frågor att dskutera. Ttta gärna faktadelen på sdorna nnan n börjar dskutera. N kan välja en fråga eller flera frågor som n tycker är ntressanta. När det står du menar v att du ska föreställa dg att du är personen frågan. DISKUTera Du har sjukersättnng men vll börja arbeta. Vart vänder du dg? Vlken hjälp kan du få? Vad skulle du helst vlja ha hjälp med? Du har aktvtetsersättnng och vll gärna prova att arbeta. Men du är orolg för hur du ska klara dg. Vad händer med dn aktvtetsersättnng? Fnns det rsk att du förlorar dn aktvtetsersättnng? Försäkrngskassan och Arbetsförmedlngen ska samarbeta vd rehablterng. De ska också kunna ordna möten med personer som är vktga för dg. Tror du att det fungerar så verklgheten? Har du själv någon erfarenhet av detta? Du har sökt massor av jobb. Vad är det som gör att du nte får något jobb? Har du funderat över det? Har någon annan förklarat varför du nte fått de jobb du sökt? Har du vart kontakt med Arbetsförmedlngen? Vad fck du för hjälp? Vad var bra? Vad var dålgt? Har du vart kontakt med Försäkrngskassan? Vad fck du för hjälp? Vad var bra? Vad var dålgt? 13

14 OBS! I LSS-lagen står det att det stöd du får alltd ska anpassas efter dtt ndvduella behov. Kan mn kommun hjälpa mg att htta ett arbete? Kommunen har ngen skyldghet att ordna arbete. Men nästan alla kommuner har en arbetsmarknadsenhet. Det varerar hur många som jobbar där och hur det fungerar. Ibland fnns ett kontor dt man kan gå. Arbetsmarknadsenheten kan ge dg stöd att komma ut och arbeta. Du kan tll exempel få praktk eller arbetstränng. Det kan också fnnas olka projekt du kan få vara med. Kontakt med kommunen. Praktkplats. Möte med arbetsmarknadsenheten. Jag känner mg msslyckad. Jag lever på socalbdrag. Oskar får socalbdrag. Han har ngen större lust att jobba och känner sg ganska msslyckad. En dag rnger handläggaren från kommunens socaltjänst och säger att han ska ta kontakt med en person på kommunens arbetsmarknadsenhet. Det kan vara en möjlghet för Oskar att få ett praktkjobb. Oskar säger att han ska rnga men det blr aldrg av. Två veckor senare rnger en person från kommunens arbetsmarknadsenhet. Hon vll träffa Oskar. På det första mötet pratar de om hans ntressen och kunskaper. Efter några möten börjar Oskar få lte bättre självförtroende. Sedan dröjer det nte så länge förrän handläggaren rnger och berättar att hon har httat en praktkplats. Hon ordnar ett möte med arbetsgvaren och ser också tll att Oskar får de hjälpmedel han behöver. Men Oskar tycker ändå nte att han får rätt stöd av företaget. Han får prova flera olka praktkplatser. Tll slut httar handläggaren en praktkplats där Oskar trvs. Chefen är noggrann med att Oskar får det stöd han behöver och Oskar känner att han verklgen utvecklas. 14

15 Menngsfull sysselsättnng hur får jag det? Alla männskor har rätt tll något menngsfullt att göra. Du som har en funktonsnedsättnng och nget arbete med lön kan få hjälp av dn kommun. Det är kommunens ansvar att ordna så att du får något menngsfullt att göra. Du kan tll exempel söka daglg verksamhet enlgt LSS. Om du nte har rätt tll daglg verksamhet, kan du prova att söka sysselsättnng enlgt socaltjänstlagen. Prvata företag Det fnns prvata företag som erbjuder daglg verksamhet som är nrktad på arbete eller annat stöd för den som vll arbeta. Företagen får ofta sna uppdrag från handläggarna på kommunen eller från Arbetsförmedlngen. Jag har gått ut skolan. Vad ska jag göra nu? Lna har slutat skolan och vet nte vad hon ska göra. Lna och hennes mamma tar kontakt med kommunens LSS-handläggare. På ett möte hjälper LSS-handläggaren Lna att ansöka om daglg verksamhet. Hon berättar om en ny verksamhet, Bltvätten, som precs har startat. Lna blr överlycklg eftersom hon alltd vart ntresserad av blar. Lna får ja på sn ansökan om daglg verksamhet och kan börja på Bltvätten. Efter några år får Lna anställnng på Bltvätten. Kommunen: ansökan om daglg verksamhet. Daglg verksamhet. Anställnng. 15

16 Be om samordnng Så här kan det se ut för en person som söker arbete, även om nte alla kontakter sker exakt samtdgt. SIUSkonsulent Försäkrngskassan Vänner, kontakter Hablterng Förenngar Prvata företag Aktvteter, deellt arbete Arbetsförmedlngen Socala meder Jobbtorg, jobbcoach Utbldnng, kurser Praktk Den här blden växte fram på ett möte med projektet testgrupp. Nästan alla som har en funktonsnedsättnng tycker att det är jobbgt med alla kontakter. Det fnns bestämmelser som säger att man ska ha rätt tll samordnng om man har flera nsatser från kommun och landstng. Om du får stöd av både landstng och kommun kan du prova att be om en samordnad ndvduell planerng. 16

17 Frågor att dskutera grupp Här kommer förslag på frågor att dskutera. Ttta gärna faktadelen på sdorna nnan n börjar dskutera. N kan välja en fråga eller flera frågor som n tycker är ntressanta. När det står du menar v att du ska föreställa dg att du är personen frågan. DISKUTera Du har fått daglg verksamhet men du trvs nte. Du vet att det fnns ett annat dagcenter som skulle passa just dg. Vad gör du? Du har en utvecklngsstörnng. Du har fått daglg verksamhet men du känner att du nte utvecklas. Helst vll du prova ett jobb på en arbetsplats. Vad gör du? Har du rätt tll det? Du har en psyksk funktonsnedsättnng. Du vll ha något menngsfullt att göra på dagarna. Vad gör du? Om du fck daglg verksamhet enlgt LSS eller sysselsättnng enlgt SoL. Vad skulle du vlja göra? Vad är du ntresserad av? Har du fått något stöd av kommunen att htta ett jobb eller en praktkplats? Vad fck du hjälp med? Tycker du att det är jobbgt att hålla alla kontakter med olka männskor? Hur skulle du vlja att det var? Känner du någon som kan hjälpa tll med samordnngen? 17

18 18

19 Innehåll faktadel Vad kan jag få för stöd? Aktvtetsbaserad utrednng (ABU) Aktvtetsersättnng Aktvtetsstöd Arbetslvsntrodukton Arbetsmarknadspoltska nsatser och program Arbetsmarknadsutbldnng Arbetsprövnng och arbetstränng Arbetspsykologsk utrednng (APU) Daglg verksamhet Försörjnngsstöd Handkappersättnng Högrskskydd IPS (Indvdual Placement and Support) Jobbcoach Jobbgarant Jobbtorg Lagen om stöd och servce tll vssa funktonshndrade (LSS). 27 Lönebdrag Nystartsjobb Offentlgt skyddat arbete (OSA) Praktk Rehablterngsersättnng Samhall Samordnngsförbund Sjukersättnng Socala arbetskooperatv och socala företag Socaltjänstlagen (SoL) Stöd tll hjälpmedel på arbetsplatsen Stöd tll personlgt bträde...34 Stöd tll tolkkostnader Supported employment Sysselsättnng enlgt SoL Särsklt stöd för att starta eget Särsklt stöd för ntrodukton och uppföljnng (SIUS) Trygghetsanställnng Utvecklngsanställnng Utvecklngsersättnng

20 Arbetsförmedlngens hemsda: Vad kan jag få för stöd? Här kommer en lång lsta över stöd och ersättnngar för dg som vll veta mer. Orden står bokstavsordnng så att du kan slå upp just det ord som du är ntresserad av. Vll du läsa ännu mer kan du besöka Arbetsförmedlngens hemsda. Skrv faktablad sökrutan. Faktabladen fnns även på lättläst svenska. På Försäkrngskassans hemsda fnns också faktablad på lättläst svenska. När n träffas grupp, på en kurs eller en studecrkel kan n dskutera vad de här olka orden betyder och vad de kan ha för betydelse för just dg. aktvtetsbaserad utrednng (abu) ABU är något som du kan få av Arbetsförmedlngen om du har vart borta från arbetet länge eller kanske aldrg har arbetat. Målet är att ta reda på vlka arbetsuppgfter och vlken arbetsmljö som passar just dg. aktvtetsersättnng Vad är det? Ersättnng för dg som nte kan arbeta alls eller bara kan arbeta en del av dagen. Du ska vara högst 29 år. Du behöver ntyg från läkare. Försäkrngskassans hemsda: Hur ansöker jag? Kontakta Försäkrngskassan. Du ska fylla en särskld blankett: Ansökan om aktvtetsersättnng på grund av nedsatt arbetsförmåga. Blanketten fnns på Försäkrngskassans hemsda. 20

21 OBS! Försäkrngskassan kan be en annan läkare eller en expert utreda om du kan arbeta. Hur länge? Du kan få aktvtetsersättnng 3 år taget. Vad får jag för ersättnng? Man kan få ersättnng för hela dagen eller för delar av dagen. Hur mycket du får beror på hur mycket du kan jobba. Om du har haft låga nkomster eller nga nkomster alls, kan du få en garantersättnng. aktvtetsstöd Vad är det? Ersättnng från Försäkrngskassan som alla kan få som är arbetslösa och är med Arbetsförmedlngens program. arbetslvsntrodukton Arbetsförmedlngen erbjuder en sorts förberedelse nför olka nsatser och program. Det är tll för personer vars sjukpennng, sjukersättnng eller aktvtetsersättnng har tagt slut. Det kan handla om att göra dg mer motverad. Det kan också vara att hjälpa dg att komma på vad du är ntresserad av och vlka yrken som kan passa dg. Denna ntrodukton får du högst 3 månader. Under den här tden kan du få träffa specalster som arbetsterapeuter, psykologer och socalkonsulenter. 21

22 arbetsmarknadsutbldnng Om du söker jobb och är nskrven på Arbetsförmedlngen kan du få gå en arbetsmarknadsutbldnng. Det är en kortare utbldnng som ska göra det lättare att få arbete. Du kan få gå en sådan utbldnng 6 månader. Jag har sökt hur många jobb som helst. Varför kallas jag nte ens tll ntervju? Nklas är nskrven på Arbetsförmedlngen, men han tycker nte att han får någon hjälp att söka arbete. På egen hand har han sökt flera jobb som han tycker verkar rolga men han kallas nte ens tll ntervju. En komps som arbetar byggbranschen berättar att han först gck en arbetsmarknadsutbldnng för att lära sg mer om yrket. Han ger Nklas ett nummer tll en handläggare på Arbetsförmedlngen. Nklas rnger handläggaren och de träffas. Handläggaren vll veta vad Nklas vll arbeta med. Nklas berättar att han skulle vlja jobba på restaurang. Handläggaren säger att man först måste göra en utrednng. Men han säger också att Arbetsförmedlngen har godkända företag som har restaurangutbldnngar. Först gör Arbetsförmedlngen en utrednng. Sedan får Nklas veta att han ska söka utvecklngsersättnng hos Försäkrngskassan. Nklas får ja. Därefter kan han börja en restaurangutbldnng på ett utbldnngsföretag. När Nklas är klar med sn utbldnng får han ett praktkjobb på en restaurang. Efter ett år får han fast anställnng som restaurangbträde. Möte Arbetsförmedlngen. Försäkrngskassan: ansökan om utvecklngsersättnng. Restaurangutbldnng. Praktkjobb. Fast anställnng. 23

23 arbetsmarknadsutbldnng Om du söker jobb och är nskrven på Arbetsförmedlngen kan du få gå en arbetsmarknadsutbldnng. Det är en kortare utbldnng som ska göra det lättare att få arbete. Du kan få gå en sådan utbldnng 6 månader. Jag har sökt hur många jobb som helst. Varför kallas jag nte ens tll ntervju? Nklas är nskrven på Arbetsförmedlngen, men han tycker nte att han får någon hjälp att söka arbete. På egen hand har han sökt flera jobb som han tycker verkar rolga men han kallas nte ens tll ntervju. En komps som arbetar byggbranschen berättar att han först gck en arbetsmarknadsutbldnng för att lära sg mer om yrket. Han ger Nklas ett nummer tll en handläggare på Arbetsförmedlngen. Nklas rnger handläggaren och de träffas. Handläggaren vll veta vad Nklas vll arbeta med. Nklas berättar att han skulle vlja jobba på restaurang. Handläggaren säger att man först måste göra en utrednng. Men han säger också att Arbetsförmedlngen har godkända företag som har restaurangutbldnngar. Först gör Arbetsförmedlngen en utrednng. Sedan får Nklas veta att han ska söka utvecklngsersättnng hos Försäkrngskassan. Nklas får ja. Därefter kan han börja en restaurangutbldnng på ett utbldnngsföretag. När Nklas är klar med sn utbldnng får han ett praktkjobb på en restaurang. Efter ett år får han fast anställnng som restaurangbträde. Möte Arbetsförmedlngen. Försäkrngskassan: ansökan om utvecklngsersättnng. Restaurangutbldnng. Praktkjobb. Fast anställnng. 23

24 Facket Fackförbundens uppgft är att hjälpa männskor så att de får rmlga löner och bra anställnngsvllkor. Facket ska också arbeta mot dskrmnerng tll exempel på grund av funktonsnedsättnng. Man kan besöka fackförbundens hemsdor och ta reda på vad som är en rmlg lön. Kollektvavtal Kollektvavtal är en skrftlg överenskommelse mellan organsatonen för arbetsgvare och organsatonen för arbetstagare. I överenskommelsen står det vlka regler som gäller för löner och anställnng. arbetsprövnng och arbetstränng Om du nte har arbetat på länge kan du få prova olka arbetsuppgfter på en arbetsplats. Det är Försäkrngskassan som bestämmer om du kan få arbetsprövnng eller arbetstränng. Om du är nskrven på Arbetsförmedlngen är det dock Arbetsförmedlngen som bestämmer om arbetsprövnng och arbetstränng. arbetspsykologsk utrednng (apu) APU är en utrednng som görs av Arbetsförmedlngen. Du får träffa en psykolog och göra tester och fylla frågeformulär. Menngen är att du ska få en bättre uppfattnng om dg själv och vad du har för förutsättnngar och möjlgheter. Daglg verksamhet Rätt tll daglg verksamhet har personer med utvecklngsstörnng personer med autsm personer som har fått en hjärnskada vuxen ålder. Daglg verksamhet fnns för att du som nte har ett arbete ska ha något menngsfullt att göra. Du kan tll exempel få vara på ett café eller en affär. Det fnns också särsklda lokaler för daglg verksamhet, tll exempel dagcenter. Daglg verksamhet ska kunna leda tll anställnng. Du kan kräva att få sysselsättnng på olka arbetsplatser. Det brukar kallas arbetsnrktad daglg verksamhet. 24

25 Försörjnngsstöd Om du saknar arbete och pengar kan du ansöka om försörjnngsstöd, eller socalbdrag som det också kallas. Det är kommunens socaltjänst som bestämmer om du ska få försörjnngsstöd. För att du ska kunna få försörjnngsstöd måste socaltjänsten göra en utrednng. Då vll de ofta tala med andra myndgheter. För det behövs dtt tllstånd. Socaltjänsten har rätt att ställa krav på dg om du söker försörjnngsstöd. De kan kräva att du söker arbete. De kan också kräva att du tackar ja tll arbete, praktk eller utbldnng. Handkappersättnng Vad är det? Ersättnng som du som har en funktonsnedsättnng kan få av Försäkrngskassan. Du kan få handkappersättnng om du behöver extra hjälp vardagen, på arbetet eller när du studerar. Du kan också få handkappersättnng om du har extra kostnader på grund av dn funktonsnedsättnng. Du behöver ntyg från läkare. Högrskskydd Vad är det? Innebär att du kan få sjuklön redan första dagen, om du ofta är sjuk. Det är Försäkrngskassan som bestämmer om du kan få det. Hablterngsersättnng Om du har daglg verksamhet kan du få hablterngsersättnng av kommunen. Ersättnngen brukar vara ungefär 30 tll 50 kronor om dagen. Olka kommuner har olka bestämmelser. Det är nte alla kommuner som betalar ut hablterngsersättnng. 25

26 IPS (Indvdual Placement and Support) IPS är en sorts arbetsrehablterng för dg som har en psyksk funktonsnedsättnng. Stödet ska leda tll ett vanlgt arbete. Du får en arbetscoach. Det är dna behov och önskemål som styr. Stödet har ngen tdsgräns. IPS fnns vssa kommuner och det krävs att kommunen, landstnget, Arbetsförmedlngen och Försäkrngskassan samverkar. Jobbcoach Ibland kan Arbetsförmedlngen ordna så att du får en jobbcoach. En coach ska motvera, stötta och hjälpa dg som söker arbete att htta ett arbete. Du kan få hjälp att htta dna styrkor, få hjälp att skrva cv och att träna på ntervjuer. Jobbgarant För dg som är ung och under 25 år har Arbetsförmedlngen något som kallas jobbgarant. Det nnebär att du och dn handläggare går genom vad du behöver för att få ett arbete eller börja studera. Du kan tll exempel få coachnng, praktk, nformaton och råd om vad du kan studera eller vlka yrken som kan passa dg. Du kan också få en kortare utbldnng. Om du får jobbgarant kan du få aktvtetsstöd eller utvecklngsersättnng under tden. 26

27 Jobbtorg I bland annat Stockholm fnns något som heter Jobbtorg. Jobbtorgen är en del av Stockholms kommuns arbetsmarknadsenhet. Där kan du få en jobbcoach, hjälp att skrva cv, få prova ett arbete eller få praktk, få gå en kurs. Hör efter om jobbtorg fnns dn kommun. Lagen om stöd och servce tll vssa funktonshndrade (LSS) LSS är en förkortnng av lagen om stöd och servce tll vssa funktonshndrade. LSS är en lag som ger särsklda rättgheter tll personer med funktonsnedsättnng. Dessa personer kan få stöd va LSS: 1. Personer med utvecklngsstörnng och personer med autsm. 2. Personer som vuxen ålder har fått en hjärnskada efter en olycka eller en sjukdom. 3. Personer som har andra stora funktonsnedsättnngar som ger stora svårgheter lvet. Jag har socalbdrag. Jag vll få hjälp av ett jobbtorg. Jag tar kontakt med mn handläggare på kommunen. Mn handläggare skckar en remss tll jobbtorget. Lagen nnehåller bland annat rätt tll daglg verksamhet. Lönebdrag Vad är det? Lönebdrag är en ersättnng som arbetsgvaren kan få om han eller hon anställer dg. Det är arbetsgvaren som ansöker om stödet hos Arbetsförmedlngen. Innan Arbetsförmedlngen fattar beslut undersöker man om arbetsplatsen och arbetsuppgfterna passar dna behov. Arbetsgvaren brukar kunna få lönebdrag 4 år. 27

28 Äntlgen har jag httat ett jobb! Men chefen säger att jag kommer att behöva stöd och att det kostar för mycket pengar. Arbetsförmedlngen: ansökan. Arbetsförmedlngen: utrednng. Arbetsförmedlngen: undersöker arbetsplatsen. Plan och hjälpmedel. Sara har äntlgen httat ett arbete. Men chefen där säger att hon kommer att behöva stöd för att klara av jobbet. Det kostar mycket pengar. Sara läser på Arbetsförmedlngens hemsda att det fnns något som heter lönebdrag. Det betyder att arbetsgvaren kan få ersättnng vd anställnng av en person med funktonsnedsättnng. Sara tar kontakt med chefen på jobbet hon så gärna vll ha. Han säger att han kan rnga tll Arbetsförmedlngen och fråga om de kan få lönebdrag. Sara får träffa en handläggare på Arbetsförmedlngen. Hon talar om för Sara att de måste göra en utrednng. De ska ta reda på hur mycket hennes funktonsnedsättnng påverkar hennes förmåga att arbeta. När utrednngen är klar undersöker Arbetsförmedlngen om arbetsplatsen och arbetsuppgfterna kommer att passa Sara. Sedan säger Arbetsförmedlngen ja tll lönebdrag. Ett avtal skrvs och Sara får en plan. I planen står det bland annat vlka anpassnngar och hjälpmedel Sara behöver. Efter det kan Sara börja arbeta. Sara får lön enlgt kollektvavtal. 28

29 Nystartsjobb Arbetsförmedlngen kan ordna nystartsjobb tll dg som har vart utan arbete en mycket lång td. Det nnebär att arbetsgvaren som anställer får ersättnng enlgt bestämda regler. offentlgt skyddat arbete (osa) Vad är det? En vanlg anställnng hos en offentlg arbetsgvare. Det kan vara verksamhet som drvs av stat, kommun eller landstng. OSA är bland annat tll för dg som har rätt tll LSS eller har en psyksk funktonsnedsättnng. Det är menngen att det ska leda tll ett vanlgt arbete. Hur ansöker jag? Arbetsgvaren ansöker om bdrag hos Arbetsförmedlngen. Arbetsförmedlngen undersöker om arbetsplatsen och arbetsuppgfterna passar dna behov. Vad händer sedan? N skrver avtal. I avtalet ska det stå hur dn arbetsförmåga ska bl bättre. Det kan också stå vlken utbldnng eller vlka hjälpmedel du kan behöva. Hur länge? OSA-anställnng brukar man få för 1 år taget. Vad får jag för ersättnng? Lön enlgt kollektvavtal. 29

30 Fnns det ngentng jag kan göra? Jag blr galen av att bara gå hemma. Försäkrngskassan kontaktar Arbetsförmedlngen. Arbetsförmedlngen kontaktar kommunen. Arbetskonsulent. OSA-anställnng. Gunnar har en psyksk funktonsnedsättnng. Han har haft flera jobb men nte kunnat behålla dem på grund av sna svårgheter. Gunnar vll arbeta. Han mår nte bra av att bara gå hemma. Va Försäkrngskassan får Gunnar kontakt med en handläggare på Arbetsförmedlngen. På ett möte med handläggaren får Gunnar veta att han kan få en offentlgt skyddad anställnng (OSA). Handläggaren tar kontakt med Gunnars kommun för att ta reda på om kommunen kan ordna ett lämplgt arbete åt Gunnar. Kommunen ser tll att Gunnar får träffa en arbetskonsulent. De pratar om vad Gunnar är ntresserad av. Han berättar att han tycker mycket om att vara ute. Efter ett tag rnger handläggaren från Arbetsförmedlngen. Han berättar att Gunnar har fått en OSAanställnng nom kommunens parkvård. Handläggaren kallar tll ett möte med kommunen. Gunnar får ett avtal. I avtalet står det att han ska få stöd av en arbetskamrat. Det står också hur man ska arbeta för att han så smånngom ska få en vanlg anställnng. Praktk Du kan få prova på att arbeta på en arbetsplats. Under tden du är på praktk kan du få aktvtetsstöd eller utvecklngsersättnng från Försäkrngskassan. 30

31 rehablterngsersättnng När du får rehablterng kan du få rehablterngsersättnng. Den består av två delar: rehablterngspennng om du arbetstränar eller går en utbldnng ett särsklt bdrag om du har extra kostnader för dn rehablterng, tll exempel för skolböcker. Samhall Företaget Samhall är tll för dg som har en funktonsnedsättnng och svårt att få arbete på den vanlga arbetsmarknaden. Tanken är att du ska utvecklas och att dn förmåga att arbeta ska bl bättre, så att du kan få ett annat arbete. Samhall fnns på 250 orter över hela landet. Hur ansöker jag? Kontakta Arbetsförmedlngen. Det är Arbetsförmedlngen som bestämmer om du kan få arbete på Samhall. Vad händer sedan? Om du får ja gör du och dn handläggare ett studebesök på Samhall. N skrver ett avtal. I avtalet ska det stå målet med anställnngen dna arbetsuppgfter hur du ska utvecklas på arbetsplatsen vlket stöd du ska få. Vad får jag för ersättnng? Lön enlgt kollektvavtal. 31

32 Samordnngsförbund I en del kommuner fnns samordnngsförbund. De brukar bestå av personer från Arbetsförmedlngen, Försäkrngskassan, kommunen och landstnget. Syftet är att myndgheterna ska samarbeta. Ibland drver samordnngsförbunden gemensamma projekt för att hjälpa personer tll sysselsättnng och arbete. Personerna som är med dessa projekt brukar få försörjnngsstöd, sjukersättnng eller aktvtetsersättnng. Sjukersättnng Vad är det? Ersättnng för dg som nte kan arbeta alls eller bara kan arbeta delar av dagen. Du ska vara mellan 30 och 64 år. Du behöver ntyg från läkare. Du ansöker hos Försäkrngskassan. Hur länge? Försäkrngskassan gör en ny utrednng vart tredje år. Syftet är att ta reda på om dn arbetsförmåga har förändrats. Vad får jag för ersättnng? Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättnng. Hur mycket du får beror på hur mycket du har tjänat. Om du har tjänat lte eller nte haft några nkomster alls, kan du få en garantersättnng. 32

33 Socala arbetskooperatv och socala företag Socala arbetskooperatv bldas av personer som på grund av nedsatt arbetsförmåga saknar arbete. Det är ett företag som man äger och bestämmer över tllsammans med de andra som arbetar där. I det socala kooperatvet får alla vara med och påverka. Alla arbetar utfrån sna egna förmågor och bestämmer själva vad kooperatvet ska sälja. Det fnns också socala företag. Deras vktgaste uppgft är att skapa arbete åt dem som aldrg har haft ett arbete eller åt dem som har mycket svårt att få ett arbete. Många som är anställda av socala företag har trygghetsanställnng eller anställnng med lönebdrag. Socaltjänstlagen (SoL) SoL är en förkortnng av socaltjänstlagen. I SoL står det vlken hjälp du kan få och vad kommunen har för skyldgheter. Där står också att du ska ha rätt tll något menngsfullt att göra. Socaltjänsten ska hjälpa dg att htta en sysselsättnng som passar just dg. Stöd tll hjälpmedel på arbetsplatsen Vad är det? Ersättnng som dn arbetsgvare kan få om du behöver hjälpmedel eller särsklda anpassnngar. Även du som är egen företagare kan få stöd tll hjälpmedel. 33

34 Det kan vara hjälpmedel som du behöver för att klara av dtt arbete. Det kan också vara att en lokal på arbetsplatsen behöver anpassas eller byggas om. Hur ansöker jag? Dn arbetsgvare kan ansöka om stöd hos Arbetsförmedlngen för det första året du arbetar. Om du nte är nyanställd ska dn arbetsgvare ansöka om stöd hos Försäkrngskassan. Stöd tll personlgt bträde Du kan få stöd av en person på dn arbetsplats. Det kan vara en arbetskamrat som hjälper dg. Då kan arbetsgvaren få ersättnng för det. Hur ansöker jag? Arbetsgvaren ansöker om stödet hos Arbetsförmedlngen. Även personer som är egna företagare kan få personlgt bträde. Arbetsförmedlngen har alltd ansvar för stöd tll hjälpmedel för den som har anställnng med lönebdrag ett offentlgt skyddat arbete en utvecklngsanställnng en trygghetsanställnng. 34

35 Jag har startat eget. Företaget går bra. Men jag behöver hjälp med kommunkaton och organsaton. Wllam är egen företagare och har Aspergers syndrom. Han arbetar med att nformera och föreläsa om sn funktonsnedsättnng. Att föreläsa går jättebra, men han behöver stöd att kommuncera med männskor han möter stt yrke. Han behöver också hjälp med all organsaton krng företaget. Wllam tar kontakt med Arbetsförmedlngen och får veta att han måste lämna n ett underlag. Han måste kunna tala om varför han behöver ett personlgt bträde. Han lämnar n underlaget men hör ngentng från Arbetsförmedlngen. När Wllam rnger tll Arbetsförmedlngen får han veta att man utreder hans ärende. Han kommer snart att få ett beslut. Tll slut får Wllam ett glädjande besked. Han ska få ersättnng. Pengarna kommer att betalas ut tll honom varje månad. Nu kan Wllam börja leta efter rätt person som ska bl hans personlga bträde. Möte med Arbetsförmedlngen. Arbetsförmedlngen: ansökan om personlgt bträde. Personlgt bträde. Stöd tll tolkkostnader Dn arbetsgvare kan få ersättnng om du behöver tolk när du är på utbldnng. Arbetsgvaren kan få ersättnng om du behöver teckenspråkstolknng skrvtolknng tecken som stödtolknng dövblndtolknng. Även personer som är egna företagare kan få ersättnng. 35

36 Supported employment Supported employment är en form av arbetsrehablterng för personer med funktonsnedsättnng. Det ska leda tll ett vanlgt arbete. Du får stöd hela vägen, både med att skaffa och behålla ett arbete. Sysselsättnng enlgt SoL Du som nte har rätt tll daglg verksamhet enlgt LSS kan få sysselsättnng enlgt socaltjänstlagen. Det kan tll exempel vara att få komma tll en träfflokal och träffa andra och vara med olka aktvteter. Verksamheten ska ge dg menngsfull sysselsättnng vardagen och vara anpassad efter dna behov. Målet är att du så smånngom ska kunna börja arbeta gen. Särsklt stöd för att starta eget Du som har en funktonsnedsättnng kan få ersättnng om du vll starta eget. Du måste lämna ett förslag på vlka kostnader du kommer att ha. Arbetsförmedlngen vll också ha en ekonomsk plan. Hur ansöker jag? Kontakta Arbetsförmedlngen. Det är Arbetsförmedlngen som bestämmer om du ska få stödet. Vad får jag ersättnng? Högst kr för maskner, verktyg och andra kostnader. 36

37 Särsklt stöd för ntrodukton och uppföljnng (SIUS) Vad är det? Arbetsförmedlngen kan ordna en särskld stödperson som hjälper tll början av en anställnng eller vd praktk. Denna person kallas SIUSkonsulent. SIUS-konsulenten kan också hjälpa dg att htta ett lämplgt arbete. Hur ansöker jag? Kontakta Arbetsförmedlngen. Det är Arbetsförmedlngen som bestämmer om du kan få stödet. Om du får ja skrvs ett avtal. I avtalet står det hur dn ntrodukton ska vara. Med det menas vlket stöd du ska få början. Hur länge? Stödet delas upp två delar: ntroduktonsstöd som du kan få 6 månader uppföljnngsstöd som du kan få mnst 1 år. 37

38 Varför får jag nget arbete? Fnns det ngen som kan hjälpa mg att htta ett jobb? Möte med Arbetsförmedlngen. SIUS-konsulent. Arbete med stöd av SIUS-konsulent. Smon har vart utan arbete länge. Han är nskrven på Arbetsförmedlngen. Arbetsförmedlngen har ordnat flera praktkplatser åt honom. Men det har nte lett tll något rktgt jobb. Tll slut får Smon stöd av en SIUS-konsulent. Det känns bra redan första gången de träffas. SIUSkonsulenten hjälper Smon att se sna starka sdor och tror att Smon har goda möjlgheter att få jobb. Efter ett tag httar SIUS-konsulenten ett jobb åt Smon. Under den första tden på nya arbetet fnns SIUSkonsulenten vd Smons sda. Hon ser tll att arbetsplatsen anpassas och att arbetsuppgfterna och arbetstderna fungerar bra för Smon. Efter några månader behöver SIUS-konsulenten bara komma på besök då och då och stämma av att allt är bra för Smon. Tll slut behöver han nte SIUS-konsulentens stöd alls. Smon stormtrvs på sn arbetsplats och kan nu utföra sna arbetsuppgfter självständgt. Trygghetsanställnng Vad är det? En anställnng för dg som har stort behov av en anpassad arbetsplats. Arbetsgvaren får ersättnng för anpassnng av arbetsplatsen. Trygghetsanställnngen har ngen tdsgräns. Du kan ha en trygghetsanställnng länge. 38

39 Hur ansöker jag? Arbetsgvaren ansöker om bdrag hos Arbetsförmedlngen. Sedan undersöker Arbetsförmedlngen om arbetsplatsen och arbetsuppgfterna passar dna behov. Vad händer sedan? Du får ett avtal. I avtalet ska det stå vlka arbetsuppgfter du får hur arbetsstuatonen ska fungera på bästa sätt för dg. Det kan också stå vlka arbetstder du ska ha och vlka hjälpmedel eller anpassnngar som behövs. Vad får jag för ersättnng? Lön enlgt kollektvavtal eller lön som lknar kollektvavtal. Utvecklngsanställnng Vad är det? En vanlg anställnng, men den ska vara anpassad efter dna särsklda behov. Menngen är att du ska få prova dn förmåga tll arbete så att du lättare kan få ett jobb. Du kan både arbeta och vara med andra aktvteter, tll exempel utbldnng eller få prova ut hjälpmedel. Utvecklngsanställnng varar högst 1 år. Hur ansöker jag? Arbetsgvaren ansöker om bdrag hos Arbetsförmedlngen. Sedan undersöker Arbetsförmedlngen om arbetsplatsen och arbetsuppgfterna passar dna behov. 39

40 Vad händer sedan? Du får ett avtal. I avtalet ska det stå vlka arbetsuppgfter du får vlka nsatser du ska få. Det kan också stå vlka arbetstder du ska ha och vlka hjälpmedel eller anpassnngar du behöver. Vad får jag för ersättnng? Lön enlgt kollektvavtal eller lön som lknar kollektvavtal. Arbetsförmedlngen. Arbetslvsntrodukton. Utvecklngsanställnng. Nu känner jag mg redo att börja arbeta. Men jag orkar nte med ett vanlgt jobb. Vad ska jag göra? Efter att ha haft sjukersättnng länge får Patrk vara med arbetslvsntrodukton på Arbetsförmedlngen. Han får på så sätt förbereda sg nför att börja jobba. Patrk ska få prova på att jobba. Handläggaren har ordnat en utvecklngsanställnng på ett företag. Ett avtal skrvs med Patrks nya chef. I avtalet står det vlka arbetstder, vlka hjälpmedel och anpassnngar han ska få. Patrk får också hjälp att prova ut olka hjälpmedel. Han får lön enlgt kollektvavtal. Patrk trvs med sn utvecklngsanställnng. När det har gått ett år vll Patrk gärna vara kvar. Handläggaren på Arbetsförmedlngen tycker att Patrk har särsklda skäl för det. Därför beslutar Arbetsförmedlngen att Patrk ska få fortsätta på företaget. 40

41 Utvecklngsersättnng Vad är det? Ersättnng du kan få om du är med ett arbetsmarknadspoltskt program och nte får a-kassa. Du ska vara mellan 18 och 25 år. Hur ansöker jag? Kontakta Arbetsförmedlngen och hör om du kan få vara med ett arbetsmarknadspoltskt program. Kontakta sedan Försäkrngskassan och be om en blankett för ansökan. Vad får jag för ersättnng? Du som har slutbetyg från gymnaset får 142 kronor per dag om du deltar programmet på heltd. Du som nte har slutbetyg från gymnaset får 48 kronor per dag om du deltar programmet på heltd. Hjälp! Jag har aldrg jobbat. Jag får ngen a-kassa. Vad ska jag leva på? Handläggaren på Arbetsförmedlngen har lovat att Amanda ska få gå en utbldnng nom djur och lantbruk. Amanda får ngen a-kassa och undrar hur hon ska klara sg. Hon får då veta att hon kan söka utvecklngsersättnng hos Försäkrngskassan. Efter ungefär två veckor får Amanda ett brev från Försäkrngskassan. I det står det att hon kommer att få 142 kronor om dagen. För att Amanda ska få utvecklngsersättnng måste hon varje månad skcka en blankett tll Försäkrngskassan. Möte med Arbetsförmedlngen. Försäkrngskassan: ansökan om utvecklngsersättnng. Utbldnng. 41

42 AnStällnIngSInterVJUn Det är vktgt att vara väl förberedd nnan man går tll en anställnngsntervju. Ibland kan det vara bra att träna lte förväg. några tps Om du är osäker på hur du ska klä dg, be någon om hjälp. Hur du klär dg kan ha betydelse för om du får jobbet eller nte. Om du har lätt för att bl nervös, tänk på att andas eller ha ett föremål fckan som gör dg lugn. Fundera över hur mycket du vll berätta om dg själv. Ta någon tll hjälp om du är osäker. Fundera över dna styrkor och svagheter. Ta någon tll hjälp om du är osäker. Fundera också över vad du vll göra framtden. Har du några mål? Det är vktgt att kunna motvera varför du tycker att just du passar för jobbet. Förbered svar på vanlga frågor som man kan få under en anställnngsntervju. Vanlga frågor som man kan få på en anställnngsntervju Varför söker du just det här jobbet? Berätta lte om dg själv. Varför skulle just du passa för jobbet? Vad vll du göra om 5 år? Vad gör du när du nte jobbar. Vad har du för frtdsntressen? Vad har du för negatva sdor? Vad har du för postva sdor? Hur hanterar du stress? 42

Ät aldrig mangon hel. fyra tumregler för god personlig struktur LÄS VIDARE!

Ät aldrig mangon hel. fyra tumregler för god personlig struktur LÄS VIDARE! Ät aldrg mangon hel fyra tumregler för god personlg struktur LÄS VIDARE! Ha koll på läget och få mer td över! Vsst skulle det vara fnt med mer td över? Mer td över, tll det som verklgen utvecklar dn verksamhet?

Läs mer

Guide till Grön Flagg. Förskola

Guide till Grön Flagg. Förskola Gude tll Grön Flagg Förskola Innehållsförtecknng 1. Om Grön Flagg... 3 2. Bestäm er... 4 3. Kontaktpoltker... 5 3.1 Htta en kontaktpoltker... 5 4. Anmälan... 6 4.1 Anmäl er... 6 4.2 Hur anmäler v oss?...

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare (RFS)

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Våga visa vägen! www.rattstodtillarbete.se 1 Till dig som är arbetsgivare 2014

Våga visa vägen! www.rattstodtillarbete.se 1 Till dig som är arbetsgivare 2014 Våga visa vägen! 1 Till dig som är arbetsgivare 2014 Våga visa vägen! Copyright 2014 Handikappförbunden Projektledare: Fredrik Lindgren Manus: Fredrik Lindgren Foto: Emil Erdtman, Istock Illustrationer:

Läs mer

RESURSNYTT ARBETSINRIKTNING. Tema: FÅR JAG LÖN? Vi svarar på de vanligaste frågorna

RESURSNYTT ARBETSINRIKTNING. Tema: FÅR JAG LÖN? Vi svarar på de vanligaste frågorna RESURSNYTT ser dina resurser #1 FÅR JAG LÖN? Vi svarar på de vanligaste frågorna Tema: ARBETSINRIKTNING Ludde har som mål att få ett jobb och gör idag praktik på en fritidsgård. Han spelar även innebandy

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

Syns du finns vi. Att vara ombud i Lärarförbundet

Syns du finns vi. Att vara ombud i Lärarförbundet Syns du finns vi Att vara ombud i Lärarförbundet Välkommen som ombud! Du som är ombud på arbetsplatsen är en viktig person i Lärarförbundet både för medlemmarna på din arbetsplats och för hela förbundet.

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Starta. företag 2015:1. Fundera Jag funderar på att starta företag. Vad ska jag tänka på? Starta

Starta. företag 2015:1. Fundera Jag funderar på att starta företag. Vad ska jag tänka på? Starta 2015:1 Fundera Jag funderar på att starta företag. Vad ska jag tänka på? Starta Jag har bestämt mig för att starta företag. Hur gör jag? Starta företag Information från myndigheterna Lättläst Driva Jag

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Till slut tar man slut

Till slut tar man slut Till slut tar man slut En undersökning om hur föräldrar till barn med Aspergers syndrom/ast* påverkas av ett extra utmanande föräldraskap. Den här rapporten är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma

Läs mer

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson En berättelse om en skola som stod frågande inför en enskild elev och hur de idag arbetar i skolan så att både den enskilde eleven och hans kamraters behov av en bra undervisning tillgodoses. Vi är inte

Läs mer

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se

Läs mer

Om du är sjuk och inte kan arbeta

Om du är sjuk och inte kan arbeta Om du är sjuk och inte kan arbeta Välkommen till Försäkringskassan Influensa, benbrott eller migrän. Det kan finnas många orsaker till att du inte kan arbeta som vanligt. Om du måste vara borta från jobbet

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

tytti solantaus bilder: antonia ringbom

tytti solantaus bilder: antonia ringbom tytti solantaus bilder: antonia ringbom innehållsförteckning förord 3 vad är psykisk ohälsa? 4 förändringar i känslolivet 5 förändringar i beteendet 6 tankestörningar 6 vad beror den psykiska ohälsan på?

Läs mer

man känner sig alltid bekymrad

man känner sig alltid bekymrad man känner sig alltid bekymrad en undersökning om anhöriga till unga vuxna med ADHD Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för unga vuxna med ADHD.

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Framgångsrik rekrytering Vårdförbundet är en idéburen organisation vi samlas runt idén om bättre arbetsvillkor, utvecklingen av våra yrken och utveckling

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer