Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6"

Transkript

1 Det stora Örnäventyret --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 1

2 Stiftelsen Håll Sverige Rent Februari 2013 Författare: Lisa Adelsköld, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Johanna Nordin, Håll Sverige Rent

3 Innehåll Inledning... 4 Skräpplockardagarna... 4 Grön Flagg... 5 Så fungerar materialet... 6 Brev 1 - Uppdraget... 7 Förberedelser och informationssökning... 8 Brev 2 - Instruktioner Slå läger Undersöka omgivningarna Skräp och avfall Livet i skogen Tjuvarna slår till! Soptipp i skogen!...24 Det brinner i skogen!...27 Äventyret får sitt slut Kopplingar till läroplan Lgr Årskurs Årskurs Håll Sverige Rent...38 Bilagor...39 Bilaga 1 36-leken om allemansrätten...39 Bilaga 2 Allemansrättspass

4 Inledning Det är svårt att tänka sig hur det skulle vara att leva i Sverige utan allemansrätten. Att inte ha möjlighet att bada i sjön i närheten eller att gå ut i skogen och plocka bär och svamp. Vi använder oss av allemansrätten hela tiden utan att kanske tänka på det. Men allemansrätten är en unik möjlighet för oss alla att röra oss fritt i naturen. Därför är det viktigt att vi känner till de rättigheter och skyldigheter vi har när vi vistas i vår fantastiska natur. Det här materialet är uppbyggt kring ett spännande äventyr där eleverna hjälper till att skydda ett örnbo från att bli plundrat av äggtjuvar. Eleverna får genomföra uppdraget med det enda kravet att allemansrätten hela tiden ska respekteras. Tanken är att äventyret ska skapa engagemang och inlevelse och samtidigt ge kunskaper och insikter i hur vi ska bete oss i skog och mark. Genom att eleverna tar sig an uppdraget och tar del av aktiviteter inne och ute kan ni tillsammans lära på ett lustfyllt sätt och skapa eller fördjupa relationen till naturen. Samtidigt arbetar ni aktivt och konkret med att inkludera det centrala innehållet i en rad kursplaner i läroplanen för grundskolan, Lgr11. Materialet uppmuntrar till ett ämnesövergripande arbete med många kopplingar mellan skolämnena och ger goda möjligheter till att involvera fritidsverksamheten på skolan. Allt som ingår i allemansrätten finns inte med i detta material. Här har istället innehåll valts ut som känns relevanta att ta upp i skolan. Syftet med detta material är att uppleva och lära om allemansrätten. Naturligtvis får man inte skräpa ned i skog och mark, vilket vi också tar upp i det här materialet. Det finns därför stora möjligheter för er att använda materialet i samband med Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagarna. De Nationella Skräpplockardagarna Håll Sverige Rent utlyser varje vår Nationella Skräpplockardagar för alla som vill säga nej till skräpet och ta ansvar för sin närmiljö. Alla kan delta i Skräpplockardagarna, stor som liten, men viktigast för oss är barn och unga. Vi vet nämligen att det gör skillnad att få med sig budskapet i tidig ålder. Vi tror också att det stora kan börja i det lilla. Att det är lättare att utveckla en ansvarskänsla för den globala miljön om man förstår vilken påverkan man kan ha på den egna närmiljön. Skräpplockardagarna syftar till att få så många som möjligt att se skräpet och vilja göra något åt det. Själva plockningen blir en symbolhandling som påminner både oss själva och andra om att nedskräpning är onödigt och fel. Det är också viktigt att när fokus ligger på globala miljöproblem, involvera barnen i ett positivt förändringsarbete. Genom Skräpplockardagarna kan de få en känsla av att vara en del av något större än den vardagliga skräpplockning som många skolor och förskolor är bra på. Använder ni detta material i samband med Skräpplockardagarna är det ett perfekt tillfälle att ge er ut och plocka skräp under delen Skräp i skogen! i kapitel 9. Här finns underlag för konstruktiva diskussioner om nedskräpning och dess problematik och ni kan fördjupa arbetet med Skräpplockardagarna och sätta skräpplockningen i en kontext. Kapitel 8 handlar om vad ni gör av ert skräp och här får eleverna möjlighet att fundera på skräp och avfallsfrågor och hitta egna lösningar. Ni hittar mer om de Nationella Skräpplockardagarna på 4

5 Grön Flagg Det här materialet fungerar bra att använda inom Grön Flagg. Allemansrätten och nedskräpningsfrågor kan kopplas till många skolämnen och innehåll i läroplanen. Grön Flagg är ett verktyg och en certifiering som drivs av Håll Sverige Rent. Verktyget är till för att underlätta arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling i skolan. Ledorden är demokrati och delaktighet där praktisk handling är grunden. Att arbeta med Grön Flagg bidrar till att: förstärka handlingskompetensen och framtidstron hos barn, elever och personal ge struktur och kontinuitet i verksamheten skapa en tydlig profil till förskolan eller skolan underlätta att nå mål i styrdokumenten Inom Grön Flagg bedrivs arbetet tematiskt och det finns sex teman att arbeta med: klimat och energi, kretslopp, vattenresurser, livsstil och hälsa, närmiljö och konsumtion. Dessa teman är breda och ska fungera som inspiration för att utveckla er verksamhet att bli mer hållbar. Som hjälp i arbetet skrivs en handlingsplan där ni identifierar utvecklingsområden i er verksamhet och en plan på hur arbetet ska genomföras och synliggöras. Eco-Schools, som Grön Flagg heter internationellt, finns i över 50 länder runt om i världen och grundades av Foundation for Environmental Education (FEE). Är ni intresserade av att gå med i Grön Flagg, passa på att göra det innan ni inleder arbetet med det här materialet. För att läsa mer om hur Grön Flagg fungerar och för att anmäla er, besök Håll Sverige Rents webbplats Kontakta oss gärna om ni behöver stöd eller hjälp i ert arbete. 5

6 Så fungerar materialet Det här materialet är uppbyggt som ett uppdrag som riktar sig till er klass. Uppdraget kommer i form av brev från Svenska Örnföreningen. Den består av ett gäng gamla och skruttiga fast samtidigt väldigt kloka människor som vet mycket om djur och natur. Först finns ett inledande brev med själva uppdraget och sedan följer brev med instruktioner hur eleverna går vidare. Äventyret utspelar sig i ett naturområde som ni kan se på kartan, som finns med i materialet. Det är med hjälp av denna karta som eleverna får fundera kring hur man tar sig fram i terrängen, var bästa stället att slå läger kan vara och hur man kan bygga lägret. Skriv gärna ut kartan i större format och ha den uppsatt i klassrummet, eller visa den på en interaktiv whiteboard. Ni kan välja att bara göra äventyret i teorin genom att diskutera i grupper och titta på kartan. Eller kan ni välja att utföra de olika delarna mer praktiskt, som att faktiskt bygga en modell av lägret i klassrummet eller kanske till och med i full skala utomhus. I materialet finns också många tips på aktiviteter att göra för att praktiskt lära om allemansrätten. Vissa är anpassade för att fungera för hela åldersspannet medan andra kan fungera bättre för yngre respektive äldre elever. De flesta aktiviteterna kan ni göra utomhus för det är såklart ute man bäst lär sig om naturen. I de lägre åldrarna kan det vara lämpligt att endast fokusera på de olika aktiviteterna och prata om allemansrätten utifrån dessa. Med de äldre eleverna kan ni göra hela uppdraget och låta eleverna läsa om allemansrätten, jobba med kartan och följa instruktionerna i breven. Materialet uppmuntrar till ett ämnesövergripande arbete med naturliga kopplingar mellan idrott och hälsa, de naturorienterande ämnena, hem- och konsumentkunskap, slöjd och svenska. Att involvera fritidsverksamheten på skolan kan bidra till mycket positivt. I slutet av materialet finns hänvisningar till läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Här ser ni det centrala innehåll i de olika skolämnenas kursplaner som finns möjlighet att inkludera genom att arbeta med materialet. 6

7 Brev 1 - Uppdraget Nu börjar äventyret! Inled genom att läsa brevet nedan för klassen och fråga om eleverna vill ta sig an uppdraget att skydda örnarnas bo. Ni pedagoger bestämmer hur mycket fantasi och inlevelse ni vill ha med beroende på elevernas ålder och hur ni vill genomföra arbetet. Bygger ni upp en spänning som eleverna dras med i, så kommer ni få en rolig och engagerad undervisning om allemansrätten, nedskräpning, djur och natur. Hej! Vi är en samling gamla och lite förvirrade fast mest väldigt kloka människor från en förening som heter Svenska Örnföreningen. Eftersom vi har levt så länge och varit ute så mycket i skog och mark så kan vi det mesta om djur och växter. Fast mest kan vi om örnar förstås. Vi skriver till er för vi behöver er hjälp. Vi har upptäckt att det sker konstiga saker i skogarna här i närheten. Mystiska människor smyger runt och stjäl ägg ur fåglars bon. Det kallas boplundring och är verkligen en sorglig historia. Äggtjuvarna säljer äggen till människor som samlar på dem. Har ni hört nåt så dumt!? Samla på ägg! Ju ovanligare fåglar desto mer pengar får de för äggen. Så ägg från rovfåglar som örnar och falkar är speciellt värdefulla. Men deras ägg är ju också extra viktiga eftersom det inte finns så många sådana rovfåglar! Nu råkar det vara så att två örnar just byggt ett bo i en skogsdunge en bit härifrån. Det är kungsörnar, som är bland de största rovfåglarna i Europa. De kan ha ett vingspann på mer än två meter! Samma örnar håller ihop i flera år eller till och med livet ut och de kan bli mer än 30 år gamla. Deras ägg är nu i stor fara eftersom flera bon blivit plundrade i närheten. Men tillsammans kan vi göra något för att stoppa äggtjuvarna. Om vi hjälps åt att vakta boet så vågar sig inte tjuvarna fram. Då kan äggen kläckas och fågelungarna flyga ut och vi får flera vackra och fria kungsörnar i våra skogar. Vill ni vara med och hjälpa kungsörnarna? Tar ni er an uppdraget att bosätta er under en period i skogen och vakta örnarnas bo? Vi skulle ju kunna göra det själva i Örnföreningen om det inte vore så att vi är så himla gamla och skruttiga allihop. Ni får själva lösa hur ni vill klara av livet i skogen och hur ni ska bygga ert läger. Det finns bara ett krav: att ni hela tiden ser till att respektera allemansrätten. Vi skickar er nya instruktioner när ni kommit en bit på vägen och börjat förbereda er. Lycka till och länge leve örnarna! Vänliga hälsningar Svenska Örnföreningen 7

8 Förberedelser och informationssökning Om eleverna vill anta utmaningen är det dags att förbereda er för att dra till skogs. Börja med att prata om allemansrätten och vad eleverna känner till i nuläget. Prata gärna om vad eleverna brukar göra när de är utomhus och deras upplevelser och känslor kring utevistelser. Gör en värderingsövning antingen inne eller ute för att få igång diskussioner om vanor och tankar om natur och friluftsliv. Sök sedan mer information om allemansrätten. Låt eleverna fundera och ge förslag på hur denna informationssökning kan gå till. Många texter finns att hitta på Naturvårdsverkets webbplats (www.naturvardsverket.se) och här går även att beställa material. Bland annat finns en text som heter Allemansrätten på lätt svenska med lättillgänglig information. Även Friluftsfrämjandet har mycket material på sin webbplats (www.friluftsframjandet.se). Se till att alla elever har tillgång till denna information under hela projektet. Ge gärna eleverna loggböcker som de kan ha under hela arbetet. Här kan de börja skriva ner delar ur allemansrätten som de tror sig kunna behöva under resans gång. Vill ni så kan ni prata om vad ni behöver ha med er för en längre vistelse i skogen. Vad är absolut nödvändigt för er överlevnad och vad vill eleverna ha med som man egentligen kanske klarar sig utan? Det kan leda till spännande diskussioner om behov och begär och vad vi omger oss med för saker i vardagen. Ni kan avsluta med ytterligare en aktivitet där ni tar reda på hur det ser ut i andra länder. Finns allemansrätten eller liknande bara i Sverige? På så sätt kan eleverna få en större förståelse för hur unika våra möjligheter är att använda vår natur. 8

9 Aktivitet Leken "Byt träd" Gå ut till en skogsdunge eller samling träd som står nära varandra. Alla elever ställer sig vid var sitt träd. Det ska finnas ett extra träd som ingen står vid. Vill ni kan ni markera de träd som är med i leken med snitslar eller liknande. Pedagogen står i mitten och ropar olika uppmaningar. Alla elever som håller med eller som har gjort det som pedagogen frågar, springer från sitt träd och byter till ett annat träd som är ledigt. Förslag på påståenden Alla som tycker om skogen - byt träd! Alla som nån gång känt sig rädda i skogen - byt träd! Alla som varit med och byggt en koja - byt träd! Alla som plockat upp ett skräp nån gång - byt träd! Alla som slängt ett skräp på marken nån gång - byt träd! Alla som sett en älg - byt träd! Alla som hört en uggla hoa - byt träd! Alla som gillar att klättra i träd - byt träd! Vill ni göra den som en enkel tävlingslek så kan ni istället ha ett träd mindre än elever. Blir man utan träd så blir man den nästa att stå i mitten och ropa. Ni kan också öva på trädslag genom att ropa - alla som står vid en björk byter träd! Eller bara alla som har något rött på sig byter träd! Eller hitta på en helt egen trädbytarlek. Aktivitet Värderingsövning om allemansrätten Syftet med värderingsövningar är att aktivt förhålla sig till och ifrågasätta egna värderingar och beteendemönster. Men även att träna på att uttrycka sig och bli medveten om sina egna tankar och känslor. Det ger tillfällen att bearbeta attityder och värderingar för att öka samstämmigheten mellan ord och handling. Den här värderingsövningen går till så att alla elever sitter i en ring på var sin stol. Pedagogen kan också sitta med i ringen. Det ska finnas en ledig stol i ringen som ingen sitter på inledningsvis. Ställ påståenden till klassen och håller man inte med om påståendet så reser man sig upp och byter stol med någon som inte heller håller med. Är det bara en som vill byta stol sätter sig denne på den tomma stolen. Håller man med om påståendet så sitter man bara kvar på sin stol. Pedagogen frågar sedan om de personer som håller med eller inte håller med vill utveckla varför de tog ställning som de gjorde. Förslag på påståenden Jag tycker om att vara ute i naturen. Jag tycker det kan vara läskigt att vara ute i skogen. Jag känner mig trygg i skogen. Jag bryr mig inte om det ser skräpigt ut när jag är i naturen. Jag tycker det är okej att kasta skräp i skogen om det inte syns. Jag tycker det är viktigt att alla ska ha rätt att vara i naturen. Om jag ägde en skog så vill jag inte att någon annan ska vara i den. Det är okej att företag nyttjar allemansrätten och plockar bär som sedan går till försäljning. 9

10 Brev 2 - Instruktioner Nu har ni kommit så långt att ni hittat information om allemansrätten och börjat prata om den. Kanske har ni också gjort en värderingsövning eller lek om elevernas tankar och åsikter om natur och utevistelser. Då är det läge att nästa brev dyker upp. Här finns vidare instruktioner för vad som händer nu. Hej igen! Så fantastiskt att ni har tagit er an uppdraget! Vi i Svenska Örnföreningen är så glada och tacksamma för att ni vill hjälpa till! Då kan ert stora spännande skogsäventyr börja. Ni ska få lite hjälp och tips från oss som känner till skogarna som om de vore våra egna innerfickor. Ta er först en titt på kartan. Ett bra sätt att ta sig till skogen är att ta bussen. Ni ser stationen där ni kliver av på kartan. Därifrån gäller det för er att ta er till skogsdungen och hitta örnarnas bo. Kom ihåg att ni måste tänka på allemansrätten när ni tar er fram! När man ska hitta örnbon får man titta uppåt. Kungsörnar bygger sina bon på upphöjda platser som skyddade klippor eller i stora träd som gamla tallar. De bygger mycket stora plattformsliknande bon som kan vara 1,5 meter i diameter och upp till 4-5 meter höga! Kom ihåg att inte gå för nära så örnarna blir störda. När ni kommit till skogsdungen och hittat boet kommer nästa utmaning, att bestämma var ni ska ha ert läger och hur det ska se ut. Titta noga på kartan och fundera på var det bästa stället är att placera lägret. Vad behövs i ert läger för att ni ska kunna bo där en tid? Allt det här behöver ni fundera på och lösa på ett bra sätt för att klara detta viktiga uppdrag. Passa sedan på att uppleva och undersöka naturen runt omkring lägret. Lär känna träd och växter och öva er på hur man rör sig för att få se vilda djur på nära håll. Träna på att hitta och orientera er i skogen så att ni inte kommer vilse. Och just det, det gäller att hålla det rent och snyggt där ni bor. Så när ni bott ett tag i skogen behöver ni klura ut sätt att ta hand om ert skräp och avfall. Vi vill gärna veta hur det går för er så skriv gärna till oss och berätta hur ni löser allt. Lycka till och hälsa örnarna! Vänliga hälsningar Svenska Örnföreningen 12

11 Slå läger I det här kapitlet får eleverna på kartan välja väg från bussen till skogen, bestämma bästa lägerplatsen och slå läger. Här finns många saker i allemansrätten att ta hänsyn till. Får man campa var man vill och hur länge man vill? Om man ska bygga något i lägret, vad får man använda för material? Nu gäller det att hålla tungan rätt i munnen och ha koll på allemansrätten. Allemansrätten säger Du har rätt att vistas i naturen oberoende vem som äger marken. Det är allemansrättens grund. Du har rätt att passera över stängsel för att nå mark där allemansrätten gäller. Du får tälta något enstaka dygn i naturen. Tänk på att inte störa markägaren eller skada naturen. Välj att slå upp tältet på tålig mark och inte i använd betesmark, jordbruk eller plantering. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus. Om ni däremot tältar i stora grupper med många tält behöver du be markägaren om lov. Då är risken för markskador och sanitära olägenheter större. I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler som kan begränsa allemansrätten. Det är inte tillåtet att hugga eller såga ner träd eller buskar, eller att ta ris, grenar eller näver från levande träd. Det är heller inte tillåtet att använda vindfällen. (Naturvårdsverket) Gör så här Eleverna ska genom att titta på kartan först ta sig från busshållplatsen till skogen. Markera gärna er väg på kartan. Då behöver de t.ex. tänka på att stänga grindar om de passerar genom betesmarken. Därefter ska ni bestämma en lämplig plats att slå läger på för att vakta örnarnas bo. Antingen har ni ett stort läger tillsammans hela klassen eller så delar ni er i grupper och har flera lägerplatser. Det finns ett antal saker eleverna måste tänka på för att respektera allemansrätten. Markägaren måste tillfrågas om det handlar om mer organiserad camping och det är det viktigt att ni pratar om. I detta fall är markägaren lantbrukaren som bor i gården ni ser på kartan. Lägret bör heller inte ligga för nära bostadshus eller för nära örnboet så örnarna störs och inte heller för nära rävlyan ni ser på kartan. När ni har bestämt er så märker ni ut på kartan var ni placerar lägret eller lägren. Fortsätt och fråga vad eleverna tycker utmärker ett bra läger. Är det bäst att sova i tält eller går det att bygga något att sova i? Låt eleverna använda sin fantasi, kreativitet och sina kunskaper och rita och skriv i loggböckerna hur lägret ska se ut och vad det kan vara byggt av. Här är det viktigt att ha koll på allemansrätten igen så att bara material som är tillåtet används. Träd får inte avverkas och grenar får inte brytas från levande träd. Diskutera i helklass eller låt eleverna sitta i grupper och ha kartan och information om allemansrätten med. När alla är klara får grupperna berätta hur de tänkt. Skriv i loggböckerna vad det är i allemansrätten som man behöver ta hänsyn till eller skriv brev till Svenska Örnföreningen. Ni kan fortsätta och fundera över vad som mer behövs i lägret utöver någonstans att sova. Hur ska ni laga maten? Var går ni på toaletten? Ni kan också gå vidare och i grupper eller enskilt bygga en modell av lägret i t.ex. lera, naturmaterial, trolldeg eller liknande. Kanske kan ni under fritidsverksamheten eller en utedag prova på att bygga ett riktigt vindskydd. Exempel på frågor Hur kan ni ta er från busshållplatsen till skogsdungen på ett bra sätt? Får man gå genom hagar med betande djur i? Vad tror ni är bra att ha nära en lägerplats? Vad bör ni hålla er på avstånd ifrån? Vem tror ni äger marken där skogen ligger? Vad tror ni att ni kan använda för material att bygga med? Hur ska ni laga er mat? Finns det något annat ni behöver i ert läger? 13

12 Aktivitet Träden lever- undersök växters blodådror och hud Med experiment och övningar kan ni tydliggöra för eleverna att träd och andra växter faktiskt lever och att vi kan skada dem om vi inte är försiktiga. Växter suger upp vatten med sina rötter och detta vatten flyter sedan i ledningar genom växten ungefär som vårt blod rinner i blodådrorna. Ett träd har dessa ledningar både i den tjocka stammen och i minsta gren och blad. Under sommaren när träden växer kan ett stort träd suga upp flera hundra liter vatten per dag. Titta på detta genom att sätta en selleristjälk i ett glas vatten med röd karamellfärg. Låt stjälken stå i några timmar i glaset. Ta sedan upp stjälken och gör ett tvärsnitt. Ni kommer att se röda färgfläckar i snittet. Det är sellerins ledningsrör som den använder för att suga upp vattnet med. Barkens funktion hos växten är att bilda ett skyddande yttre skikt som är ogenomträngligt för vatten, luft och skadegörare. Träd kan inte läka sår eller skadad vävnad. De överlever istället genom att kapsla in skador och infektioner med ny bark. Det är viktigt att vi är försiktiga med trädens bark för den är lika viktig som huden på vår kropp! Det finns väldigt många olika sorters bark. Man kan nästan säga att alla vedartade växter har sin egen karaktäristiska bark, med olika utseende och egenskaper. Gå ut och undersök barken på några olika träd. Här är några förslag på vad ni kan undersöka: Vilken färg har barken? Har alla träd samma färg? Undersök barken med lupp. Kan ni se spår efter djur? Känn på barken. Känns barken lika på alla träd? Hur växer träd, i toppen eller nere vid marken? Går det snabbt eller långsamt? Lukta på barken. Undersök om andra träd luktar likadant. Prova att gnugga på barken så kan lukten kännas tydligare. Vill ni visa eleverna en sorts bark som verkligen luktar kan ni ta med kanelstänger. Det är avskalad, ugnstorkad och hoprullad bark av olika arter av kanelträdet. 14

13 Aktivitet Lek Hitta trädet Alla träd har som sagt olika bark. Stora tallar har väldigt skrovlig bark medan en asp kan vara nästan helt slät. Lär er känna igen trädens bark genom att leka en lek. En av er blundar och den andra börjar med att snurra den som blundar några varv så man tappar orienteringen. Sedan leds den som blundar försiktigt fram till ett träd och så får den känna på barken ordentligt. Det blir lättare om man också får känna hur tjockt trädet är. Sedan går ni tillbaka till utgångsläget och snurrar några varv igen. Den som blundade får nu titta och genom att känna på barken på träden runt omkring försöka hitta tillbaka till rätt träd. Aktivitet Bygg ett vindskydd Det är ganska lätt att bygga ett eget vindskydd som går att övernatta i. För att göra ett enkelt vindskydd behöver ni en presenning, minst 2 x 3 meter stor, och ganska mycket rep. För att bygga skyddet behöver ni också minst en lång stör. Det går att hitta störar kvar i skogen efter skogsröjningar men behöver ni hugga nya måste ni fråga markägaren om tillstånd. Leta rätt på två träd som står lagom långt från varandra. Man kan också slå ner två störar (ca 1,5 meter långa) i marken så att de står stadigt (se bilden). Surra fast den övre tvärgående stören minst en meter över marken. Den bör vara minst 2,5 meter lång. Surra fast de bakåtliggande störarna. Bred över presenningen över de bakåtliggande störarna och bind fast den runt öppningen. Lägg stenar eller något annat tungt runt kanterna så presenningen inte blåser upp eller fladdrar. 15

14 Undersöka omgivningarna Allemansrätten handlar mycket om att inte störa människor eller djurliv när man vistas ute i naturen. Därför är det bra att veta hur man beter sig ute i skog och mark. Använd er av kartan och fundera på var ni kan gå och vad ni kan göra och samtidigt respektera allemansrätten. Allemansrätten säger: Du har rätt att vistas i naturen oberoende vem som äger marken. Det är allemansrättens grund. Du har rätt att passera över stängsel för att nå mark där allemansrätten gäller. Du kan gå eller åka skidor nästan överallt i naturen. Men det finns vissa undantag för att inte störa och inte förstöra. Du får till exempel inte vara på annans tomt eller gå över planteringar. Det är risken att störa som avgör hur nära du kan passera ett hus. Det finns inga regler om minsta avstånd. Allemansrätten gäller både på land och på vatten. Du får gå i land, bada, ankra och tillfälligt förtöja vid strand som inte tillhör tomt, eller som är skyddat för fågelliv eller annat. Att tillfälligt förtöja eller bada vid en brygga som ligger utanför en tomt finns det inget förbud mot. En förutsättning är naturligtvis att den som äger bryggan inte blir hindrad från att använda sin brygga. I skyddade områden finns särskilda bestämmelser för att skydda natur och kultur. Det kan till exempel vara en nationalpark eller ett naturreservat. Bestämmelserna kan innebära att allemansrätten är begränsad, men ibland också utökad. (Naturvårdsverket) Gör så här Sitt i grupper eller helklass och ha kartan framför er. Låtsas att ni rör er i omgivningarna och hittar på olika aktiviteter. Ställ frågor till eleverna utifrån de exempel som finns här bredvid. Diskutera t.ex. vad man gör om man träffar på djur i skogen eller bon med djurungar. Prata om hur man beter sig i ett naturreservat eller annat skyddat naturområde och vilka begränsningar i allemansrätten som kan finnas där. Varva arbetet i klassrummet med övningar utomhus och lär känna ett naturområde i er närhet. Lär er att orientera efter en riktig karta och ta reda på vad som är norr och söder. Träna på att smyga så tyst ni kan eller gör en levande naturstig. Exempel på frågor Vad ska man göra om man träffar på djur i skogen? Får man bada var man vill? Får man använda någon annans brygga? Är det något man ska tänka på när man åker båt på sjön? Vad menas med naturreservat? Vad tror ni är viktigt att tänka på i ett naturreservat? Får man gå på en privat väg? 16

15 Aktivitet Lek Smygleken Ska man se djur i skogen behöver man ta sig fram utan att höras alltför mycket. Vi människor hörs oftast på lång väg där vi brakar fram och pratar högt med varandra. Med den här leken kan ni öva på att smyga och vara så tysta ni kan. Leken passar bäst att göra i en glänta där det finns gott om ris och torra kvistar. En av eleverna är lyssnare och placeras med förbundna ögon på en stubbe eller sten, mitt i gläntan. De andra eleverna står först i en ring runt omkring stenen eller stubben. Sedan vänder sig alla om och tar 30 steg bort från lyssnaren. Därefter ska de på signal från lekledaren ta sig så ljudlöst som möjligt fram till lyssnaren, som så snart hon eller han hör ett ljud ska ropa stopp och peka i ljudets riktning. På stopp stannar alla. Den som lyssnaren har hört får gå fem steg bakåt. Därefter fortsätter leken på signal från lekledaren. Leken slutar när någon tagit sig hela vägen fram till lyssnaren. Aktivitet. Lär er hitta vädersträcken Ta tillfället i akt när ni är ute att prata med eleverna om de fyra vädersträcken och hur ni med hjälp av olika tecken i naturen kan avgöra vad som är norr och söder. Som t.ex: Att fristående träd är lummigare och har fler grenar mot söder. Att gräset på södersluttningar spirar tidigast på våren. Att mossan växer ymnigare på norrsidan. Att myrstackar har längsta sluttningen åt söder. 17

16 Aktivitet Ett miniatyrlandskap som en karta Börja träna på att använda kartor och förstå hur de fungerar. Gå ut i närmiljön med eleverna och välj ut ett litet område och inom det en kvadrat på fem gånger fem meter (eller större). Se till att området innehåller både träd, buskar, stenar och annat. Låt eleverna göra en egen kvadrat på marken med pinnar. I den lilla kvadraten ska de avbilda den stora kvadraten genom att bygga upp samma landskap men i miniatyr. Träd kan byggas av pinnar och något grönt, stenar av småsten och så vidare. Prata om hur en karta avbildar ett landskap genom symboler och vad som menas med skala. När era miniatyrlandskap eller kartor är klara kan eleverna gå ihop två och två. Den ena gömmer något i den stora kvadraten medan den andra blundar. Sedan markeras platsen i miniatyrlandskapet och så får den som blundat gå på skattjakt. Aktivitet Gå en levande naturstig Den här aktiviteten är hämtad från Naturskolan i Lund. En levande naturstig har inte snitslar eller skyltar utan bygger på att eleverna berättar saker för varandra under vandringen ni gör. På så sätt aktiveras eleverna och får både träna på att berätta saker för varandra och också lyssna. Det är bra om det finns två ledare för aktiviteten. Den ena ledaren går iväg tillsammans med en elev. Efter en kort sträcka stannar ni och ledaren visar och berättar något för eleven. Det kan till exempel vara namnet på en blomma och vad den kan användas till. Eller formen på ett löv och hur man kan lära sig att känna igen det. Det ska vara en kort instruktion. Eleven stannar sedan kvar på detta ställe och får berätta för de andra eleverna som kommer, en efter en, om blomman eller lövet. Ledare nummer två som har stannat kvar med resten av gruppen släpper nu iväg elev nummer två. Den stannar hos den första eleven och lyssnar på vad den har att berätta. Sedan fortsätter elev nummer två till den första ledaren som står en bit bort och ger en ny instruktion. Så fortsätter man till alla elever är utplacerade på naturstigen. Då är det elev nummer ett som får gå framåt på stigen och lyssna på elev nummer två och så vidare. På så sätt får alla berätta och alla lyssna på varandra. Se till att eleverna inte klumpar ihop sig utan att de går en och en, så att mötena under stigen blir på tu man hand. Anpassa instruktionerna efter elevernas ålder och efter vad det är ni vill lära er. När ni har provat detta några gånger med eleverna kan de själva få leta efter spännande saker de vill berätta för varandra. 18

17 Skräp och avfall Allemansrätten säger Vi vill alla ha en ren natur, fri från skräp. Så ta med dig skräpet. Glas, Efter några dagar ute i skogen uppstår olika sorters skräp och avfall som är viktigt att ta hand om. Men ute i skogen finns oftast inga soptunnor så man får ta hand om skräpet på annat sätt. Nu är det dags att ta itu med detta så att det inte ser skräpigt ut i lägret. Finns det något ni kan göra för att minska mängden skräp? Ska allt skräp slängas? burkar, plastpåsar och kapsyler kan skada både människor och djur. Ställ därför aldrig soppåsen bredvid ett fullt sopställ. (Naturvårdsverket) Gör så här Prata med eleverna om vad de tror att det uppstår för skräp och avfall under tiden de bor i lägret. Kan man tänka på att minimera mängden skräp redan innan man ger sig ut i skogen? Hur ska ni hålla rent och snyggt i lägret? Hemma har många för vana att återvinna olika material, men när vi är ute går det mesta bara rakt i soptunnan. Måste det vara så eller kan vi faktiskt fixa återvinningen fast vi är ute? Låt eleverna komma med idéer och förslag på hur skräp och avfall ska tas om hand i ert läger. Rita och skriv gärna i era loggböcker. Lär er mer om återvinning och nedbrytningsprocesser genom att bygga en egen kompost eller en mobil återvinningsstation. Mer tips på aktiviteter kring skräp och återvinning hittar ni också på Exempel på frågor Vad tror ni att det blir för skräp när man campar ute i naturen? Får man slänga skräp i naturen? Vad tror ni händer med skräpet om det lämnas kvar i naturen? Hur längre tror ni skräpet blir kvar om man gräver ner det? Kan man slänga saker som bryts ner t.ex. fruktskal? Finns det sätt att minimera det skräp som uppstår redan innan man ger sig ut? Kan man återvinna saker fast man inte är i närheten av en återvinningsstation? 19

18 Aktivitet Lek Skräpjakten För att träna er på återvinning kan ni leka leken Skräpjakten som Sörmjöleskolan i Umeå har hittat på. Leken går ut på att lära sig att sortera skräp på rätt sätt. Samla eleverna på en gräsplan eller annan öppen yta. Utse några skräptroll, några skräpféer och många skräpletare. Lägg ut en mängd olika sorters skräp och sätt upp en återvinningsstation med märkta behållare. Skräpletarnas uppgift är att städa området. Skräptrollens uppgift är att kulla skräpletarna. När en skräpletare har hittat något att plocka upp får skräpletaren fritt gå till återvinningsstationen och kan inte bli kullad. Om en skräpletare blir kullad så står denna helt stilla tills en skräpfée kommer. Då får skräpletaren säga något som är bra för miljön och frias med en high five. Skräpféernas uppgift är dels att fria skräpletare som har blivit kullade samt att hjälpa skräpletarna att lägga sitt skräp på rätt ställe på återvinningsstationen. Jakten är slut när området är städat! Aktivitet Gör en mobil återvinningsstation Många gånger när man är ute i skogen slänger vi allt skräp vi har i en och samma påse. Plast och papper blandas med konservburkar och petflaskor i en enda röra som sedan slängs i soptunnan. Egentligen ska ju dessa material återvinnas eller pantas. Varför inte skapa en mobil återvinningsstation som ni i klassen kan ha med er ut. Så hamnar rätt sak på rätt plats direkt. Ni kan t.ex. dela in en gammal resväska i olika fack för olika material. Eller en ryggsäck så man kan bära allt på ryggen. Ett annat sätt kan vara att ta större plasthinkar från skolmatsalen och surra ihop till en blomma och sätta på ett handtag. Låt gärna eleverna vara uppfinnare och skapa den ultimata mobila återvinningsstationen! Aktivitet Bygg en egen kompost För att minska det skräp som slängs och skickas till förbränning kan man kompostera delar av avfallet. Börja med att lära er hur komposter och nedbrytning fungerar genom att göra er egen kompost i litet format. Skaffa en låda med höga kanter och täck botten med tidningspapper. Lägg sedan ett lager löv ovanpå och några liter jord. Därefter lägger man i kompostmaskar. De finns t.ex. i gamla komposter. Lägg ett plastskynke över lådan för att skydda komposten mot uttorkning. Nu har ni en egen skräpnedbrytare! Testa vad den kan bryta ner, t ex hushållspapper, äppelskrutt, bananskal, en bit plastpåse eller skrivpapper. När ni vet vad komposten klarar av kan den hjälpa er bli av med delar av ert skräp på ett hållbart sätt. Dessutom får ni jord att plantera i! 20

19 Allemansrätten säger Du får fritt plocka blommor, bär och svamp i naturen. Men var uppmärksam på att vissa växter är fridlysta och därför inte får plockas. Särskilda regler gäller i nationalparker och naturreservat. Det kan vara begränsningar i rätten att plocka bär eller växter, men också stenar och annat. (Naturvårdsverket) Livet i skogen Det här kapitlet består av tre olika händelser i avsnitten, Tjuvarna slår till, Skräp i skogen och Det brinner i skogen. Ni kan välja att arbeta med alla tre eller bara göra något avsnitt. Starta genom att läsa breven från Svenska Örnföreningen. Tjuvarna slår till! I detta avsnitt får eleverna undersöka vad skogen kan erbjuda i matväg. Allemansrätten ger oss stor frihet att använda vår natur för att plocka till exempel bär och svamp. Det gäller bara att se till att eleverna vet att de aldrig ska plocka växter om de inte är säkra på att de är ätliga. Hej hallå! Vi är ledsna över att behöva berätta det här men vi tror att ni kan ha fått påhälsning av äggtjuvarna. De har inte tagit några ägg ur örnboet men däremot verkar de ha tjuvat mat från era förråd. Vi såg dem smyga iväg med flera påsar fulla med mat som säkert var er. Ni låg nog och spanade på örnarna och gjorde ert jobb. Det var Britta som såg allt med sin stjärnkikare med ultrazoom från sin bil. Tyvärr kunde hon inte göra något åt saken eftersom hon befann sig en halvmil bort. Och så är hon 95 år gammal och kan inte brotta ner äggtjuvar längre som hon gjorde i sin ungdom. Men vi är säkra på att ni kan klara av detta uppdrag ändå. Ni verkar ju vara proffs på att klara er i skogen. Och naturen är ju full med mat, det gäller bara att hitta den. Men tänk på er enda regel- respektera allemansrätten! Om ni undrar vad kungsörnar lever av så äter de mest medelstora däggdjur som t.ex. hare eller räv. De fångar också fåglar som tjäder eller olika sorters sjöfåglar. Ibland äter de as, alltså redan döda djur. De flyger enormt snabbt och har mycket kraftfulla klor som de använder för att fånga sina byten. Hoppas ni hittar något gott! Vänliga hälsningar Svenska Örnföreningen 21

20 Gör så här Läs brevet och titta på kartan för att få inspiration till vad man skulle kunna fylla upp matförråden med. Kanske föreslår eleverna att man kan fiska eller ta lite potatis från åkern bredvid. Det kan leda till bra diskussioner om allemansrätten. Man får inte ta grönsaker från odlingar eller bär/frukt från trädgårdar och tomter. Det är endast tillåtet att fiska utan fiskekort i Sveriges fem största sjöar och i havet. Man får använda andras bryggor om den inte ligger på en tomt eller man är i vägen för båttrafik eller annat. Exempel på frågor Vet ni något man kan plocka och äta från naturen? Känner ni till någon växt som man använde i matlagningen förr i tiden? Känner ni till någon växt som man använde som medicin förr (eller nu)? Vad tror ni man behöver tänka på innan man plockar något i naturen? Känner ni till några giftiga växter? Vad betyder det att en växt är fridlyst? Prata med eleverna om vad man kan äta från skog och mark och deras kunskaper och erfarenheter av detta. Skriv en lista i era loggböcker på växter, bär och svamp som de vet går att äta. Gå sedan ut med eleverna och upptäck vad som finns i er närhet. Gör ert eget herbarium och lär er några arter av ätliga växter. Prova på att laga granskottssirap eller te av örter ni plockar ute och gör klassens egen lilla skogskokbok. Aktivitet Laga skogste eller gransirap Te kan göras på många olika örter som är lätta att hitta i skogen. Exempel på några är blad från smultron, blåbär, hallon, lingon eller ljung. Frågar ni markägaren om lov kan ni plocka björklöv, lindblommor, fläderblommor eller granskott och laga te på. Örtte tillagas genom att vattnet kokas upp och slås över örten. Låt dra i några minuter innan bladen tas upp. Lite honung till är gott. Ni kan också pröva att göra granskottssirap (obs: skott inte kott!). Det är väldigt enkelt att göra och smakar härligt till vaniljglass eller på pannkakor. Dessutom sägs den vara bra mot hosta! Varken knivar eller spis behövs så det här går att göra med elever i alla åldrar. För att få ta granskott behöver man be markägaren om lov och tänk på att inte ta toppskott eller de yttersta skotten på grenarna. Så här gör ni Plocka nyutslagna granskott och fyll en glasburk till hälften. Fyll sedan upp den andra halvan av burken med socker. Sätt på locket och ställ burken i ett soligt fönster. Skaka burken en gång om dagen och håll koll på vad som händer. Ungefär efter en månad ska sockret ha smält och en sirap bildats. Då är det bara att sila av och hälla upp i en flaska. Om ni vill att det ska gå snabbare kan ni efter ca 2 veckor blanda några deciliter vatten i sirapen och koka i ca 20 minuter. När vätskan tjocknar är den färdig. Sirapen ska fortfarande vara ganska rinnig när ni kokat den för den stelnar sedan när den kallnar. 22

21 Aktivitet Samla till ett klassherbarium Att pressa växter och skriva deras namn och samla i ett herbarium är ett roligt sätt att förstärka kunskapen om växternas namn och var de växer. Samtala i klassrummet om biologisk mångfald, varför den är så viktig och hur den kan skyddas. Finns det några utrotningshotade arter i området? Ni kan använda böcker eller tegelstenar för att pressa växterna. Eller så kan ni göra en enkel press själva t.ex. på träslöjden. Då gör ni så här Såga till två lika stora plywoodskivor. Lägg skivorna ovanpå varandra och borra hål för långa bultar med passande vingmuttrar i varje hörn. Lägg varje växt mellan två A4-papper och sedan några lager tidningspapper. Överst och underst lägger ni också wellpapp. Du kan torka flera växter samtidigt i pressen. Men se till att ha ett lager wellpapp mellan varje växt, och dessutom några tidningssidor. Tidningspappret fungerar som läskpapper och drar åt sig fukt. Det kan du gärna byta ut lite då och då, särskilt de första dagarna. Lägg alltihop mellan plywoodskivorna och dra åt lite försiktigt. Lägg de pressade växterna på papper och sätt självhäftande plast över sidorna. Sätt in bladen i en pärm och så kan ni fylla på ert klassherbarium genom åren. Aktivitet Gör er egen kokbok Den här aktiviteten är hämtad från Naturskolan i Lund. Låt eleverna gruppvis plocka några växter som de tror går att använda som mat eller medicin. Samla alla gruppers växter på en duk och se ifall ni har fler exemplar av samma växt. Börja med att undersöka vilka växter eleverna kan namnen på och vad eleverna vet om växterna. Är det någon växt som ni vet hur den används eller har använts? Låt sedan varje grupp välja en växt som de går vidare med. Väldigt många växter runt omkring oss har använts på något sätt men råkar någon få en växt som det inte finns något skrivet om så kan man välja en ny. Ta fram floror och böcker om växters användning. Artbestäm och ta reda på vad växten används eller användes till. Eleverna får slutligen redovisa om sin växt. Samla all kunskap från grupperna till klassens egna skogskokbok eller tipsbok för ett eget husapotek. Avsluta med att prova på att göra t.ex. en salva eller laga till någon av växterna. 23

22 Allemansrätten säger All nedskräpning utomhus på platser dit allmänheten har tillträde eller insyn är förbjuden. I princip får inte ens markägaren skräpa ned där allemansrätten gäller eller folk har insyn. För övrigt föreskriver också plan- och bygglagen att tomt skall hållas i vårdat skick. (Naturvårdsverket) Soptipp i skogen! I det här avsnittet hittas skräp i skogen, en hel soptipp till och med. Här finns möjligheter att diskutera med eleverna och fånga upp deras tankar och åsikter om nedskräpning. Vad känner de när de själva ser skräp på marken och varför skräpar människor ner egentligen? Kära elever! En dag när några av oss i Örnföreningen tog en promenad i skogen snubblade en av oss, Hasse, över något. Som tur var bröt han inga ben trots att han är 80 år och har ben smala som trumpinnar. Det var en konservburk han snubblade på. Och bredvid låg en till. Och ännu en! Där låg massor av skräp, till hälften begravt nere i mossan. Det var en stor skräphög som någon bara dumpat i skogen för att bli av med den. Förskräckligt. Kan det vara lantbrukaren som har slängt skräpet? Eller är det kanske äggtjuvarna som skräpat ner?! Nu blir ert uppdrag att ta reda på mer om skräphögen och vad man kan göra åt den. Skräpet är ju en fara för både djur och natur. För människor också, som Hasse säger. Kan ni undersöka vad allemansrätten säger om nedskräpning? Om det är markägaren som dumpat skräpet är det lagligt då? Och om man hittar en stor skräphög i skogen, vad kan man göra? Heja på, ni naturens hjältar! Vänliga hälsningar Svenska Örnföreningen 24

Blixtpatrullen på nya äventyr. Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter

Blixtpatrullen på nya äventyr. Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter Blixtpatrullen på nya äventyr Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter 2 Stiftelsen Håll Sverige Rent Januari 2012 Författare: Lisa Adelsköld, Stiftelsen Håll

Läs mer

Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING

Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Handledning 1 Redaktör: Germund Sellgren, WWF Text: Margareta Lakén, Inspira förskolor & skolor i Sollentuna tillsammans med WWF. Foto: Germund Sellgren Produktionsår

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

orientering, naturkunskap och äventyr på en gång Lärarhandledning

orientering, naturkunskap och äventyr på en gång Lärarhandledning orientering, naturkunskap och äventyr på en gång Lärarhandledning Det är friskare luft i skogen och fullt med fästingar. Douglas 10 år En orienterare har gympakläder och smutsiga skor. Felicia 10 år En

Läs mer

Barnmöteslektioner som fungerar

Barnmöteslektioner som fungerar Barnmöteslektioner som fungerar 1 Presentation Lektioner som fungerar 2 Förord 2 Innan ni börjar 3 Bibelns syn på barn 6 2 De fyra viktigaste 4 lektioner 7 Till dig som ledare 7 1. Gud älskar mig 8 2.

Läs mer

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG EMPATI - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare Kamran Namdar

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson En berättelse om en skola som stod frågande inför en enskild elev och hur de idag arbetar i skolan så att både den enskilde eleven och hans kamraters behov av en bra undervisning tillgodoses. Vi är inte

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

Lekar som stöder motorisk och språklig utveckling UT MED SPRÅKET

Lekar som stöder motorisk och språklig utveckling UT MED SPRÅKET Lekar som stöder motorisk och språklig utveckling UT MED SPRÅKET Barn som får springa, krypa, hoppa och balansera, växer och blir starka och kloka. Mycket spring i benen är en förutsättning för barns inlärning.

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Förskolor som kunskapar. som gör skillnad och öppnar upp för olika möten.

Förskolor som kunskapar. som gör skillnad och öppnar upp för olika möten. Förskolor som kunskapar som gör skillnad och öppnar upp för olika möten. Foto: Omslagsbild: Svetlana Sturesson Emma Hervén och och Annika Tanja Lenander Svensson Innehålllsförteckning Förord...4 Förskollärare,

Läs mer

100 sätt att börja Älska sig själv

100 sätt att börja Älska sig själv 100 sätt att börja Älska sig själv Ta inte dig själv på för stort allvar! Det leder aldrig till något bra, haha. Om du kan skratta åt sig själv, är du på god väg. Bli kär i dig själv. Tänk på vad som gör

Läs mer

O/LIKA. Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering

O/LIKA. Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering O/LIKA Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering Innehåll Inledning 3 Kom igång 8 Hela havet stormar med mångfaldstema 9 Mångfaldstermometern 12 Med silversked i mun 14 Grupper 17 Vem är? 18 Osynliga

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

första hjälpen vid spelproblem

första hjälpen vid spelproblem första hjälpen vid spelproblem för dig som har problem med spel om pengar för dig som vill hjälpa någon som har det för dig som vill veta mer om spelproblem Författare: Henrik Josephson Om.författaren.och.

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

Energi. på hållbar väg. bashäfte

Energi. på hållbar väg. bashäfte bashäfte Energi på hållbar väg Varje soluppgång borde ses som en ny möjlighet, varje dag som en ny utmaning att rädda vår planet och dess liv i alla former för kommande generationer. Jens Wahlstedt, Så

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Men fråga mig bara är en vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för par där någon av er ska göra utlandstjänst 1 2 INNEHÅLL Allmän information 3 När man är ifrån varandra... 4 Tiden före insatsen 6 Vad är det som gör att vissa vill åka på insats?

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

Jag låtsas som ingenting men egentligen känns allt för bedrövligt

Jag låtsas som ingenting men egentligen känns allt för bedrövligt Jönköping Per Brahe Gymnasiet 20/4-2012 Jag låtsas som ingenting men egentligen känns allt för bedrövligt Slutarbete om min och andras dyslexi Johanna Gustafsson SP3a Innehållsförteckning Att läsa en mening

Läs mer

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Idéer från ett seminarum för föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning och för personal inom stödverksamheter En del av projektet Egen växtkraft Barns

Läs mer

Copyright 2011 Enköpings kommun

Copyright 2011 Enköpings kommun Utgivare: Enköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Formgivare: Kristina Gyld och Angelica Runqvist, Enköpings kommun Illustration omslag: Charlotta Carlqvist, Charlotta Illustration Foto: se respektive

Läs mer

STÖDMATERIAL. Unga med skyddade personuppgifter

STÖDMATERIAL. Unga med skyddade personuppgifter STÖDMATERIAL Unga med skyddade personuppgifter Unga med skyddade personuppgifter Om du har fler frågor om unga med skyddade personuppgifter är du välkommen att kontakta Skolverket. I vissa fall kan vi

Läs mer

Vi rymmer till rymden. ett äventyr i tyngdlöshet

Vi rymmer till rymden. ett äventyr i tyngdlöshet Vi rymmer till rymden ett äventyr i tyngdlöshet Rymdstyrelsen Swedish National Space Board Box 4006, 171 04 Solna Tel +46 8 627 64 80 Gå gärna in på vår webbplats rymdstyrelsen.se Initiativtagare: Rymdstyrelsen

Läs mer