Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping

Transkript

1 KLLELSE/FÖREDRGNINGSLIST 1 (1) Miljönämnden Tid: Onsdagen den 8 maj, kl. 14:00 Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping Förhindrad ledamot inkallar själv ersättare. Ersättare har rätt att närvara oavsett sådan kallelse. Ärenden 1. Upprop 2. Protokollets justering 3. Fastställande av dagordning 4. Informationsärenden Ledningen informerar Politiken informerar Övriga frågor 5. Meddelanden avslutade ärenden 6. Meddelanden handlingar för kännedom 7. nmälan om delegationsbeslut 8. nmälningsärenden 9. Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:5 i Jönköpings kommun. Mn Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 i Jönköpings kommun. Mn MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

2 2 (2) 11. Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 i Jönköpings kommun. Mn Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Stickelösa 1:4 i Jönköpings kommun. Mn Behovsutredning för miljönämndens verksamhetsområde bristfälliga enskilda avlopp Mn Bedömning av utredningar angående planerad byggnation på fastigheterna Madängen 2 och del av Huskvarna 4:1. Mn Miljöpris 2013 Mn Yttrande till länsstyrelsen över ansökan om tillstånd till bergtäkt inom fastigheten Svedbrantshult 1:2 i Jönköpings kommun Mn Yttrande över remiss: nslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län, beteckning: Mn Återbesättning av tjänst på livsmedelsenheten Mn Susanne Wismén Ordförande Staffan Welander Sekreterare

3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening KLGOMÅL - BULLER MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn BOENDE I STRÖMSHOLM O HG Ärende KORTEBOVÄGEN KLGOMÅL - BULLER JOHNSSON, PTRIK VIVN 8 KLGOMÅL - BULLER DHLQUIST, KRL GÖRN LENNRT BNKERYDS-NYRP 1:379 KLGOMÅL - FÅGLR JOHNSSON, LEIF SMEDBYN 12 KLGOMÅL - FUKT STENQVIST, JESSIC KUMLBY 3:15 NM - UPPSTÄLLNING OLJEFT MM JOHNSSON, BENGT KLGOMÅL - BULLER NONYM FOLKSKOLN 2 KLGOMÅL - ÖKT BULLER VÄTTERBRUS, BRF FLHULT 3:233 KLGOMÅL - MÖGELLUKT SMEDJEHOV KORTEBO 4:9 FÖREL - RDONMÄTNING I FÖRSKOL KULINGEN FÖRSKOL KORTEBO 4:9 FÖREL - RDONMÄTNING I FÖRSKOL SGOSKOGENS FÖRSKOL KORTEBO 4:9 FÖREL - RDONMÄTNING I FÖRSKOL STRNDÄNGENS MONTESSORIFÖRSKOL 1

4 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖVERLÅTELSEN 14 FÖREL - RDONMÄTNING I FÖRSKOL MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn VINGENS FÖRSKOL LEKERYD 8:170 FÖREL - RDONMÄTNING I FÖRSKOL KLIPPNS FÖRSKOL SMÖRBLOMMN 1 FÖREL - RDONMÄTNING I FÖRSKOL KUNGSPORTENS FÖRSKOL KYRKN 16 FÖREL - RDONMÄTNING I FÖRSKOL KYRKBCKENS FÖRSKOL BRNRPS-KRÅKEBO 1:39 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - PROVTGNING FORDONSTVÄTT JRB JR-FÖRETGEN B HEDENSTORP 1:66 ENVENTUS B LIDHULT 2:1 KLGOMÅL - TRNSPORT V SCHKTMSSOR JÖNKÖPINGS SKYTTEGILLE, RYTTRNSMOSSE BRNRP 4:1 STOR ENSO PCKGING B RSTSTÄLLET 1 NM T ÅKLGRE/POLIS - BROTTSMISSTNKE DLVIKS SPELBUTIK JUNO 2 NM T ÅKLGRE/POLIS - BROTTSMISSTNKE GODIS OCH TOBKSHÖRNN BRNRP 4:1 NLYSRESULTT STOR ENSO PCKGING B MULSERYDS-RYD 2:26 NLYSRESULTT RYDS VLOPPSRENINGSVERK 2

5 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening BOTTNRYDS PRÄSTGÅRD 1:168 NLYSRESULTT MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn BOTTNRYDS VLOPPSRENINGSVERK HVS OCH VTTEN MYNDIGHETEN BEG OM YTTR FR HVS O VTTEN MYNDIGHETEN - LLMÄNN RÅD OM BDVTTEN BCKEN 2:40 NLYSRESULTT WESTL B FLHULT 77:3 MILJÖRPPORT EKMNS JÖNKÖPING B ÄTTEHÖGEN 3 NLYSRESULTT FLÄKT WOODS NGERDSHESTR 1:1 NLYSRESULTT NGERDSHESTR VLOPPSRENINGSV SKÄNKEBERG 1:1 BEG FR POLISEN OM YTTR - DNS, FRÖJDEN STDSPRKEN EDMN, NN-LEN HCKSPETTEN 8 BEG FR SOC OM YTTR - LKOHOLSERVERING RESTURNG SOY KLGOMÅL - GLSSBILEN KL 21 GLSSBILEN KÄTTILSTORP 3:1 NM - SPRIDNING V BEKÄMPNINGSMEDEL JÖNKÖPINGS GOLFKLUBB SNICKREN 2 NLYSRESULTT NETTBUSS B HNDELN 7 PK CTERING SMÖRGÅSBUTIK 3

6 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening FÄRGEN 9 MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn ÖSTR NÄRLIVS TTRP 2:530 STDSBYGGNDSNÄMNDEN BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV NYBYGGND FLERBOSTDSHUS FLLNÄS 1:2 NS - ENL RO - DISPENS FR SOPHÄMTNING THURE, PTRIK HÄLJRYD 1:220 FRENDO MULSERYD 1:9 NM - TILLST INST MULLTO SHLIMON, PETER NORRHMMRS-ULVSTORP 1:6 NM - TILLST INST MULLTO NIIRNEN, ERKKI BOTTNRYDS PRÄSTGÅRD 1:40 BOTTNRYDSSKOLN BOTTNRYDS PRÄSTGÅRD 1:69 MOGÅRDENS ÄLDREBOENDE SVINHULT 1:13 JÄR RESTURNG VILN 7 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING RK-TRYCKREN ÖVERMNNEN 7 HVSÖRNENS ÄLDREBOENDE BOD 1:2 KLGOMÅL - NEDSKRÄPNING ÅSTRND, NILS 4

7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening VIKRIT - DMINISTRTIV CHEF MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn MILJÖKONTORET VENUS 3 FENISI VÅRDEN 1 RYHOV, CENTRLKÖKET JÄTTEN 8 ÅTERK KONTROLL CFC JÖNKÖPINGS-POSTEN BEG FR TRFIKVERKET - SYNPUNKTER PÅ REMISSRPPORT TRFIKVERKET BRNRPS-KRÅKEBO 1:48 ÅTERK KONTROLL CFC DSV ROD B HOTELLET 8 HEMKÖP ÄLGSKYTTEN 6 ÅTERK KONTROLL CFC DIMS B ÄDELMETLLEN 15 ÅTERK KONTROLL CFC SELG B, SVENSK ELGROSSIST GRÄNN 5:3 ÅTERK KONTROLL CFC GRÄNN RÖKERI VLUTN 13 ÅTERK KONTROLL CFC DRGON RESTURNG BISKO 17 ÅTERK KONTROLL CFC SESM 5

8 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening HCKSPETTEN 4 ÅTERK KONTROLL CFC MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn FSTIGHETEN VÄTTERBRISEN B ÖVERLÄRREN 5 KLGOMÅL - DUVOR BOSTDS B VÄTTERHEM HÄLJRYD 1:71 TENHULTSKROGEN BÄCKEN 4 BEG FR TK OM YTTR - VÄRMEPUMP TEKNISK KONTORET PILTEN 8 ÅTERK KONTROLL CFC KONSUM EXTR HÄLJRYD 1:305 TENHULTS NTURBRUKSGYMNSIET REKTORN 1 HISINGSTORPSSKOLN ÖRSERUM 3:3 HNDLRN ÖRSERUM STENSHOLM 1:334 STENSHOLMSSKOLN ÅSIKTEN 1 LINDGÅRDEN BOSRP 5:1 NM - DRIFTSTÖRNING SÖDR TIMBER B TRÅNGHLL 3:20 TRÅNGHLL KYRK 6

9 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening PERU 4 BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHNDSBESKED MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn STDSBYGGNDSNÄMNDEN VÄGMÖTET 1 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - BES V OLJEVSKILJRE TVÄTT TIMO OCH PUL SERVICEHNDEL B (SHELL/7-ELEVEN) ÄTTEHÖGEN 3 MILJÖRPPORT FLÄKT WOODS FLHULT 21:15 FÄRSKSLLD MÅTTSTOCKEN 1 TORPSKOLN BIET 3 RHODOS PIZZERI TENHULT 30:48 MILJÖSNKTIONSVGIFT KRLSSON, PIERRÉ ÖRNKLON 10 NM - DRIFTSTÖRNING ST1 ENERGY B ÖVERSTYCKET 17 MILJÖRPPORT LBINS KROM B FLHULT 21:2 NM - REGISTRERING V LIVSMEDELSNL - ÄNDRING ELEKTROLUX DISTRIPRTS B HÄGERN 1 NM - REGISTRERING V LIVSMEDELSNL 4:E VÅNINGEN I JÖNKÖPING B ÄREMINNET 7 ÅRSRPPORT 2012 METLLISERINGSVERKET, BERGHLLGRUPPEN B 7

10 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÖVERBLICKEN 2 RPPORT - REDOVISNING V FÖRSÄLJNINGSVOLYMER 2012 MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn GRNNGÅRDEN B RKDIEN 4 PIZZERI BELL MRIE HÖGSKOLN 1 KLGOMÅL - PRODUKTER M UTGÅENDE DTUM BOOKS & COFFE HÅLN 4:1 ÅRSRPPORT 2012 QSTR FÖRSÄLJNING B ÖSTER 1:1 STÅKÄK GRNBÄCK 2:10 HÄGGEBERGS VTTENVERK UGGLEVIKEN 12 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING MRKMILJÖ I JÖNKÖPING B INTENDENTEN 7 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN KILND, GÖRN DIPLOMTEN 7 JÖNKÖPINGS STDSCFÉ BISKO 17 NKED JUICEBR - SESM NM - REGISTRERING V LIVSMEDELSNL - NY VERKSMHET BOTTNRYDS PRÄSTGÅRD 1:168 ÅRSRPPOR 2012 BOTTNRYDS VLOPPSRENINGSVERK MULSERYDS-RYD 2:26 ÅRSRPPORT 2012 RYDS VLOPPSRENINGSVERK 8

11 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening BOTTNRYDS PRÄSTGÅRD 1:1 ÅRSRPPORT - EGENKONTRPGM 2012 MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn SÖDR SKOGSÄGRN EKONOMISK FÖRENING UNNRYD 6:6 ÅRSRPPORT - EGENKONTRPGM F 2012 SÖDR SKOGSÄGRN EKONOMISK FÖRENING SIPPN 14 NM - INST VÄRMEPUMP - BERG JÖRNELIUS, NDERS UTKSTET 3 MILJÖDIPLOMERING NMC NLÄGGNING B HEDENSTORP 1:71 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING WETTERSTDENS FLYTTFIRM B MÖRTEN 22 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN MTTSSON, BO ERIK VÄTTERSMÅLEN 2:2 VÄTTERLEDEN VTTENVERK GRÄNN 8:37 GRÄNN VTTENVERK KUMLBY 2:32 VISINGSÖ VTTENVERK ÄDELMETLLEN 12 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING D COMPNY (FD. HLIFX B) ÄREVRVET 1 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING KONRDSSONS KKEL ÖRSERUM 1:13 ÖRSERUMS VTTENVERK 9

12 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening SNICKREN 2 MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn NETTBUSS B SMEDBYN 6 NM - VREGISTRERING LIVSMEDELSNL SÖDERKIOSKEN ROGBERG-VISSMÅLEN 1:9 NM - TILLBUD BRÅNERYDS FÖRETGSBY B LMEN 2 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING RESEHUSET GRÄNN 4:1 BEG FR TK OM YTTR - VÄRMEPUMP TEKNISK KONTORET MYRN 6 C.JO KRETIV FORM NM - REGISTRERING V LIVSMEDELSNL - NY VERKSMHET BOTTNRYDS PRÄSTGÅRD 1:120 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN STRIDH, NDERS INLNDET 4 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN JNSSON, LEIF O NN-CHRLOTTE JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFBRIK 1 TILLSYNSVG ENL MB FYR ÅRSTIDER WCF 537 ROLFS RULLNDE FFÄR - FORDON LGMNNEN 7 TILLSYNSVG ENL MB BRIMSTONE LLEY TTTOO HELGONET 6 TILLSYNSVG ENL MB DIN HUD 10

13 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFBRIK 1 NM - REGISTRERING V LIVSMEDELSNL - ÖVERTGNDE MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn TEGEL FLHULT 76:1 ÅRSRPPORT 2012 JUNE EMBLLGE B ÄLVRINGEN 1 STTOIL EUROSTOP LIVSMEDELSVERKET LIVSMEDELSVERKET BESL FR SLV - NVISNING T RPPORTERING V LIVSMEDELSKONTR CITRONEN 8 DNIELS MCK VLVBÅGEN 18 KLGOMÅL - BILTVÄTT PÅ GTN ESTEFNOS, REFINE VNDRINGSMNNEN 3 EKHGSSKOLN HÅLN 10:15 KOLBÄCKENS FÖRSKOL HÅLN 1:59 HUMLNS FÖRSKOL HJORTEN 6 NM - VREGISTRERING LIVSMEDELSNL THIGRILLEN I GRÄNN STJÄRNBRÄCKN 5 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING HUSKVRN STÄDTJÄNST HB CIGRREN 19 IC FLMMN ÖSTER 11

14 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFBRIK 1 KLGOMÅL - HNDHYGIEN MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn TEGEL PLOGBILLEN 2 SKÄNKEBERGS FÖRSKOL MLLEN 1 WILLYS HEMM JÖNKÖPING SVINHULT 1:13 MCKEN VÄSTR JÄR B HRVEN 3 NM - REGISTRERING V LIVSMEDELSNL COFFEEHOUSE BY GEORGE IRRBLOSSET 6 HGENS FÖRSKOL RÖRET 1:156 SMULTRONET FÖRSKOL MÅNSRPS-BRÅTEN 1:66 DLENS BILVERKSTD B RSTSTÄLLET 1 DLVIKS FÖRSKOL BERGET 1:25 IC TROLLET RSTSTÄLLET 2 DLVIKSSKOLN RÖLLIKN 1 SVEHÄLLS FÖRSKOL 12

15 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening NVET 5 MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn GRÄSHGSKIOSKEN JUVELEN 4 JÖNKÖPINGS FROSHOP VNDRINGSMNNEN 4 NM - VREGISTRERING LIVSMEDELSNL PRESSBYRÅN RÖNJNE 7:1 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN NILSSON, ULF HOVSLÄTT 2:1 BEG FR TK OM YTTR - VÄRMEPUMP TEKNISK KONTORET ÅKERFÄLTET 2 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING ELMI B UPPSL 8 SNN FÖRSKOL VETERNEN 2 VÄTTERSNÄS FÖRSKOL NGERDSHESTR 1:1 NGERDSHESTR VLOPPSRENINGSV RUDU 5:1 RUDENSTMS BÄR & FRUKTODLING LYRN 8 WLLINS FISKFFÄR NM - PERSONUPGIFTSOMBUD DTEN 13

16 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening TTRP 2:553 MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn COOP KONSUM BNKERYD ORMESTORP 3:11 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING CONRDSSONS GRÄV VTTENPSSET 4 SKR FR SLV - RSFF-NOTIFIERING, ÅTERKLLT KÖTT CHRKSERVICE ÖRINGEN 11 OKQ8 JÖNKÖPING HCKSPETTEN 7 NETTO JÖNKÖPING RUSTMÄSTREN 15 FRO BUSINESS CENTER KÄRNN 7 ME:S LLSERVICE ÖVERHETEN 10 KLGOMÅL - NEDSKRÄPNING NONYM ÖSTER 1:1 BEG FR POLISEN OM YTTR - TIVOLIVERKSMHET XELS NÖJESFÄLT B LYRN 8 SMÖRGÅSBUTIKEN PÅ TORP RUDU 5:1 NM - REGISTRERING V LIVSMEDELSNL - ÄNDRING RUDENSTMS BÄR & FRUKTODLING ROSENDL 9 ROSENDL GÅRD FÖRSKOL 14

17 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening HNDELN 7 MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn VÄTTERFISK JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFBRIK 1 TEGEL BCKEN 1:33 STTOIL BNKERYD BCKEN 2:108 OKQ8 BNKERYD UTKSTET 3 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING SMÅLÄNDSK STÄD B VENUS 13 NM - VREGISTRERING LIVSMEDELSNL TEGNÉRS FÖRSKOL ROSENLUND 3:1 RREDLENS FÖRSKOL VNDRINGSMNNEN 3 VINTERGRÖNNS FÖRSKOL VILDPELN 3 JÄR GÅRDS FÖRSKOL VÄGMÖTET 1 SHELL/7-ELEVEN FBRIKEN 3 FBRIKENS FÖRSKOL VTTENPSSET 6 MONTESSORIFÖRSKOLN BRNENS HUS 15

18 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ROTORN 1 MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn STTOIL KORTEBOVÄGEN HÄLJRYD 1:312 NM - VREGISTRERING LIVSMEDELSNL KOTTENS FÖRSKOL PREUSSEN 20 PREEM ÅSENVÄGEN ÖVERLÄRREN 5 RÅSLÄTTS KÖTT OCH CHRK BRNRP 8:1 LILL MY PILTEN 13 BÄCKDLENS FÖRSKOL VENTILEN 6 ROSENLUNDS FÖRSKOL PREUSSEN 21 BÄCKLYCKNS FÖRSKOL MSKINEN 10 BRUKSGTNS ÄLDREBOENDE MJÄLRYD 3:300 BERGTROLLET POOLLÄGENHET HCKSPETTEN 8 MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING JONTEK INVEST B (BRIGHT DENTL LB) KXHOLMEN 6:229 TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN STURM, MRTIN 16

19 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÄTTEHÖGEN 3 NM - VREGISTRERING LIVSMEDELSNL MEDDELNDEN - VSLUTDE ÄRENDEN Namn MTLUSTEN RESTURNG SOLHÄLL 31 TEMPO HUSKVRN HÄLJRYD 1:20 GUNGHÄSTENS FÖRSKOL MJÄLRYD 3:13 BLOMSTERÄNGENS FÖRSKOL GRIPEN 6 NM - VREGISTRERING LIVSMEDELSNL XELINE SJÖBERG 17

20 Ärende 6 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELNDEN - HNDLINGR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening Namn SJÖÅKR 1:10 PROTON FINISHING BNKERYD B SKR FR ÅKLGRMYNDIGHETEN F K - FÖRUNDERSÖKNINGEN LÄGGS NED MÄLLBY 3:12 VINDKRFTSPROJEKT, ÖRSERUM SKR FR LST F K - FÖREL OM KOMPL V NS OM TILLST T MILJÖFRLIG VERKSMHET BRNRP 11:25 BRUNNSPROTOKOLL F K BDULOVSKI, ZNI O KMILY MRS 4 BESIKTNINGSPROTOKOLL F K - VENTILTION ZVNTESSON, JN-OLOV BRNRP 11:8 BRUNNSPROTOKOLL F K KNTOR, HBIL KLÄMMESTORP 1:6 BRUNNSPROTOKOLL F K LMBERGER, MRTIN PILTEN 12 BESL FR LST FK - FÖREL OM PROVTGNING ENL MIFO FS 2 FLÄKT WOODS B BOTTNRYDS PRÄSTGÅRD 1:120 BRUNNSPROTOKOLL F K STRIDH, NDERS ÖRNNÄSTET 11 JÖNKÖPINGS RENHÅLLNINGS B SKR FR NV F K - NM V GRÄNSÖVERSKRIDNDE TRNSPORT V VFLL FLHULT 21:1 KRFTVÄRMEVERKET TORSVIK SKR FR NV F K - NM V GRÄNSÖVERSKRIDNDE TRNSPORT V VFLL 1

21 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELNDEN - HNDLINGR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening Namn KLÄMMESTORP 1:27 KRTING CLUB, JÖNKÖPINGS SKR FR KRTING CLUB F K - TRÄNING O TÄVLINGSTILLFÄLLEN ÖVERLPPEN 12 STEN RECYCLING B SKR FR LST F K - RPPORT FR PERIODISK UNDERSÖKNING V VERKSMHETEN MÅLVIKEN 1:3 SKR FR LST F K - TRNSPORT V VFLL MÅLVIKENS SKOGSTJÄNS ÄTTEHÖGEN 3 BESL FR STBN F K - BYGGLOV STDSBYGGNDSNÄMNDEN ÄNGSNEJLIKN 1 BESL FR LST F K - TILLST ENL DL T KTT O HUND DJURENS VÄNNER JÖNKÖPING FLHULT 78:2 BESL FR LST F K - TILLST TRNSPORT V VFLL BEJER ÅKERI B ODENSJÖ 6:64 BESL FR LST F K - TILLST TRNSPORT V VFLL CL-LOTS I BRNRP B HSB GÖT BESL FR LST F K - KONTRPGM F LÄNSHÅLLNING V GRUNDVTTEN INOM KVRTERET LGEN MÅLVIKEN 1:2 BESL FR LST FK - FÖRPRÖVNING ENL DF VILTHÄGN MÅLEVIK, PTRIK MÅLVIKEN 1:3 BESL FR LST FK - FÖRPRÖVNING ENL DF VILTHÄGN MÅLEVIK, PTRIK 2

22 JÖNKÖPINGS KOMMUN MEDDELNDEN - HNDLINGR F K Miljökontoret Diarienummer Fastighet Ärendemening ÅKRP 6:3 BESL FR LST FK - TILLST T HÄST Namn BCKLUND, NN/BÖRJESSON, MIKEL BRKRP 1:1 TUGGRP ENERGI B SKR FR LST F K - NM OM MONTERING V FENOR PÅ VINDKRFTSVERKEN RMSJÖHOLM 4:15 E-ON ELNÄT SVERIGE B BESL FR LST F K - KNTVVERKNING O UNDERHÅLLSRÖJNING V LEDNINGSGTOR JÖRNSBERG 1:251 E-ON ELNÄT SVERIGE B BESL FR LST F K - KNTVVERKNING O UNDERHÅLLSRÖJNING V LEDNINGSGTOR GESTR 3:7 E-ON ELNÄT SVERIGE B BESL FR LST F K - KNTVVERKNING O UNDERHÅLLSRÖJNING V LEDNINGSGTOR 3

23 Ärende 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGTIONSBESLUT Hälsoskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Statu DH 245 BESL - UNDNT ENL RO - HUSHÅLLSVF - VSLG MR ÅS 1:40 WNGSTRÖM, JOHN DH 246 BESL - UNDNT ENL RO - HUSHÅLLSVF - BIFLL MR MÅNSRPS-HESTR 1:6 HJLMRSSON, BENGT-ÅKE DH 247 BESL - UNDNT ENL RO - HUSHÅLLSVF - BIFLL MR FLLNÄS 1:2 THURE, PTRIK DH 248 BESL - TILLSYNSVG/TIMVG PE ÖVERMNNEN 7 HVSÖRNENS ÄLDREBOENDE DH 249 YTTR T STBN - BYGGLOV MW PERU 4 STDSBYGGNDSNÄMNDEN DH 250 YTTR T STBN - BYGGLOV MW TTRP 2:530 STDSBYGGNDSNÄMNDEN DH 251 BESL - UNDNT ENL RO - HUSHÅLLSVF - VSLG MR UGUSTENBORG 1:4 NDERSSON, SVEN-ERIK J DH 252 BESL - TILLSYNSVG/TIMVG EE JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFBRIK 1 FYR ÅRSTIDER DH 253 BESL - TILLSYNSVG/TIMVG EE LGMNNEN 7 BRIMSTONE LLEY TTTOO DH 254 BESL - TILLSYNSVG/TIMVG EE HELGONET 6 DIN HUD DH 255 BESL - UNDNT ENL RO - SLM - BIFLL MR BRYNSÅS 1:3 FELIXSON, LRRY DH 256 BESL - DISPENS FR ELDNINGFÖRBUD MR HÅLN 1:56 KRÁCSONYI, GEZ DH 257 BESL - DISPENS FR ELDNINGFÖRBUD MR GRÄSHGEN 1:1 SOMMRLNDS ODLRFÖRENING DH 258 VG ENL MB - 38 LOKL EE VNTEN 1 BRIGHT LINE TTTOO DH 259 VG ENL MB - 38 LOKL EE BÄGREN 4 EWRO:S BODY TEMPLE SKÖNHET & HÄLS DH 260 BESL - DISPENS FR ELDNINGFÖRBUD MR RYHOV 4:1 6 GOLFKLUBB 1

24 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGTIONSBESLUT Enskilda avloppsanläggningar Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DL 022 TILLST INRÄTT VLOPPSNL PE BÅGET 1:2 SNDÉN, PETER J DL 023 TILLST INRÄTT VLOPPSNL LH FREDSTORP 1:2 HEGESTRND, TOMMY J DL 024 FÖREL MULLTO LH NORRHMMRS-ULVSTORP 1:6 NIIRNEN, ERKKI DL 025 FÖREL MULLTO LH MULSERYD 1:9 SHLIMON, PETER DL 026 TILLST INRÄTT VLOPPSNL PE LBOG 1:7 SNDÉN, VLENTIN J DL 027 TILLST INRÄTT VLOPPSNL GE INGERYD 2:8 LINDELL, BENGT J DL 028 TILLST INRÄTT VLOPPSNL GE FRÖVIK 1:7 THURE, PTRIK J DL 029 TILLST INRÄTT VLOPPSNL LH PORTESHULT 1:63 HEDSTRÖM, JOSEF J DL 030 TILLST INRÄTT VLOPPSNL LH GRNSHULT 4:10 GUNNRSSON, HENRIK J DL 031 TILLST INRÄTT VLOPPSNL GE SKÄRSTDS-ÄNGSDL 1:1 EKSTRÖM, JONS J DL 032 TILLST INRÄTT VLOPPSNL GE ÖLMSTD 4:9 DHLBERG, BO J 1

25 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGTIONSBESLUT Livsmedelsärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DLI 106 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG JSE DIPLOMTEN 7 JÖNKÖPINGS STDSCFÉ DLI 107 FSTST V VG F EXTR OFF KONTR JS HNDELN 7 PK CTERING SMÖRGÅSBUTIK DLI 108 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG MS FLHULT 21:2 ELEKTROLUX DISTRIPRTS B DLI 109 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG MS HÄGERN 1 4:E VÅNINGEN I JÖNKÖPING B DLI 110 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG MS BISKO 17 NKED JUICEBR - SESM DLI 111 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG MS VLUTN 13 DRGON RESTURNG DLI 112 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG JSE VNDRINGSMNNEN 3 EKHGSSKOLN DLI 113 FSTST V REGISTRERINGSVGIFT MS VÄSTER 1:1 PETEX DLI 114 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG JSE JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSFBRIK 1 TEGEL DLI 115 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG JSE HJORTEN 6 THIGRILLEN I GRÄNN DLI 116 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG JSE HELGONET 5 PIQUE NIQUE DLI 117 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG MS BJÖRKLÖVET 5 GRILLHOUSE DLI 118 FSTST V VG F EXTR OFF KONTR HDH ÖRNNÄSTET 8 JÖNKÖPINGS FRUKTHLL DLI 119 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG JSE ÄNGELHOLM 9 FROZEN YOGHURT SVERIGE B DLI 120 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG MK JÖRNSBERG 1:96 NORDSKOGENS FÖRSKOL J DLI 121 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG HDH VTTENDELREN 5 SOLROSENS FÖRSKOL DLI 122 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG KS BRGE 8 GUSTFSSONS MCKOR & MKRONER 1

26 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGTIONSBESLUT Livsmedelsärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DLI 123 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG MK NORRHMMR 47:1 NORRHMMRS FRITIDSGÅRD DLI 124 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG MS HÄLJRYD 1:61 SIBYLL DLI 125 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG MK HCKSPETTEN 8 LBS JÖNKÖPING J DLI 126 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG JSE FBRIKEN 3 KFFEHÖRNN DLI 127 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG JSE VNDRINGSMNNEN 4 PRESSBYRÅN DLI 128 FSTST V ÅRLIG LIVSMEDELSVG JSE HELGONET 6 CMPINO 2

27 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGTIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DMI 151 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL FLHULT 77:3 EKMNS JÖNKÖPING B J DMI 152 BESL - TILLSYNSVG/TIMVG HL BOTTNRYDS-KLEREBO 1:1 VINDKRFTSPROJEKT, GUNILLBERG J DMI 153 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL UTGÅVN 2 R & T JONSONS BIL B J DMI 154 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL UTGÅVN 2 HUSKVRN DÄCK- & ROSTSKYDD B J DMI 155 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL ÄTTEHÖGEN 3 FLÄKT WOODS J DMI 156 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL BRNRP 4:1 STOR ENSO PCKGING B J DMI 157 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL VÄXJÖ 16 WIBRING & TENGMER BILSERVICE J DMI 158 BESL - TILLSYNSVG/TIMVG R ELVERKET 1 JÖNKÖPING ENERGI B (VP2) DMI 159 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL NORRHMMRS-HÖKHULT 1:46 B NORRHMMRS KOMMUNL BOSTÄDER J DMI 160 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL BERGET 1:410 LEFFES BILSERVICE J DMI 161 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL STENSHOLM 1:417 HKRPS BILSERVICE J DMI 162 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL ÖVERMSKINISTEN 1 REN OCH FIN J DMI 163 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL ÖVERMSKINISTEN 1 RÖDE PÅLE J DMI 164 BESL - TILLSYNSVG/TIMVG KH VÄSTNÅ 1:1 GRÄNN GOLFKLUBB DMI 165 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL VGNMKREN 6 MEKONOMEN J DMI 166 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH VÄGPORTEN 4 TEKNISK SERVICE J DMI 167 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH JMBEN 3 TEKNISK KONTORET J 1

28 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGTIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DMI 168 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH BUDKVELN 2 TEKNISK KONTORET J DMI 169 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH ÄDELMETLLEN 3 RMIRENT J DMI 170 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MN LYCKÅS 2:1 BRÄNNINGE LNTBRUKS B DMI 171 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MED VITE KH FLHULT 21:9 MCKEN TORSVIK B J DMI 172 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL UTGÅVN 2 R & T JONSONS BIL B J DMI 173 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL UTGÅVN 2 HUSKVRN DÄCK- & ROSTSKYDD B J DMI 174 CCEPT V VILLKOR LO ROSENLUND 2:1 ESSO OLJEDEPÅ J DMI 175 YTTR T KS MN KOMMUNSTYRELSEN DMI 176 BESL - TILLSYNSVG/TIMVG KH SKINNREBO 2:7 TBERGSDLENS GOLF B J DMI 177 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL CIGRREN 19 UTOVÅRDS CENTER JÖNKÖPING J DMI 178 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH JÄRNET 3 VIS SWEDEN J DMI 179 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH RSTSTÄLLET 2 DLVIKSSKOLN J DMI 180 FÖREL ENL 26 KP 9 MB LV LILL SPÅNHULT 2:1 TEKNISK KONTORET J DMI 181 YTTR T MRK- OCH MILJÖDOMSTOLEN MW ÅSEN 1:3 MOTORLLINSEN DMI 182 FÖREL ENL 26 KP 9 MB LV RÅSLÄTT BOSTDS B VÄTTERHEM J DMI 183 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH ÄDELMETLLEN 3 STRNDBERG & NDERSSON B (STRND MRKENTREPREND) J DMI 184 FÖREL ENL 26 KP 9 MB R NORRHG 1:1 BERGGREN, MX J 2

29 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGTIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DMI 185 FÖREL ENL 26 KP 9 MB R KLÄMMESTORP 1:27 JÖNKÖPINGS FÄLTRITTKLUBB J DMI 186 FÖREL ENL 26 KP 9 MB LV TTRP 2:563 FLÜGGER B DMI 187 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL GRNSHULT 4:8 BNKERYDS SILVER & KOPPRSMEDJ J DMI 188 BESL - TILLSYNSVG/TIMVG KH KÄTTILSTORP 3:1 JÖNKÖPINGS GOLFKLUBB J DMI 189 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH KÄTTILSTORP 3:1 JÖNKÖPINGS GOLFKLUBB J DMI 190 FÖREL ENL 26 KP 9 MB W HÄLJRYD 1:145 STRÖM, BERTIL O IRM J DMI 191 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR HKRPS-FGERSLÄTT 1:61 EKSTRÖM, PER DMI 192 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR LILL ÅS 3:270 DHL, ERIK DMI 193 BESL - TILLSYNSVG/TIMVG KH TORNRYD 1:1 SND GOLF CLUB B J DMI 194 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR KÅPERYD 1:22 XFORS, NTON DMI 195 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR REGELN 11 LUNDBCK, INGEMR DMI 196 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH LEKERYD 1:4 LEKERYDS BENSINSTTION B J DMI 197 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR BRUNSTORP 1:7 ELMVRET, NDERS J DMI 198 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR INGERYD 2:21 WESTERBERG, THOMS DMI 199 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH CYKLOPEN 11 TTEVIKS PERSONVGNR B J DMI 200 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH ÖVERKSTET 6 TTEVIKS PERSONVGNR B J DMI 201 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH KORTEBO 2:33 RUBERGS HNDELSTRÄDGÅRD B 3

30 JÖNKÖPINGS KOMMUN DELEGTIONSBESLUT Miljöskyddsärenden Miljökontoret Diarienummer Signatur Beslut Fastighet Rubrik Namn Datum Status DMI 202 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR BJÖRKEN 2 JUNTUNEN, JKKO DMI 203 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR BÖSRP 1:4 NDERSEN, TOMMY DMI 204 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR LEKERYD 2:11 ESKEHED, JN DMI 205 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR BOTTNRYDS PRÄSTGÅRD 1:140 IVRSSON, MORGN DMI 206 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR RODDREN 12 LENGQVIST, LRS-OL DMI 207 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR BOTTNRYDS PRÄSTGÅRD 1:139 FLK, JOKIM DMI 208 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR SIGGELYCKE 1:1 FRIBERG, BENGT O EV DMI 209 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR STJÄLKEN 5 GUSTFSSON, JONS O GNET DMI 210 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR MÅNSRPS-MÅLSKOG 1:13 TRULSSON, SOL-BRITT DMI 211 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR LEKERYD 8:34 KRLSSON, TONI/ESKEHED, NETTE DMI 212 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR STOR VÄSTNSJÖ 1:14 OTTOSSON, JN DMI 213 FÖREL ENL 26 KP 9 MB KH ÖVERBLICKEN 11 OKQ8 TVÄTT J DMI 214 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR SOLEN 3 ROTHOFF, BRBRO J DMI 215 FÖREL ENL 26 KP 9 MB MR RÖNJNE 7:6 MOWITZ, KLS J DMI 216 FÖREL ENL 26 KP 9 MB HL NORRHMMR 28:3 B NORRHMMRS KOMMUNL BOSTÄDER J 4

31 JÖNKÖPINGS KOMMUN NMÄLNINGSÄRENDEN Ärende 8 Miljökontoret Diarienummer Fastighet Rubrik Namn MDÄNGEN 2 MILJÖTEKNISK MRKUNDERSÖKNING TEKNISK KONTORET MDÄNGEN 2 TEKNISK KONTORET SMMNSTÄLLNING - UTFÖRD UNDERSÖKNINGR O UTREDNINGR MDÄNGEN 2 GSUTREDNING TEKNISK KONTORET KOMMUNSTYRELSEN BESL FR KS - FÖRÄNDRING V KOMMUNENS STYRDOKUMENT I ENLIGHET M FSTSTÄLLD NOMENKLTUR - REDOVISNING V GENOMFÖRD ÅTGÄRDER VIP STDSKONTORET BEG FR STK OM NS - MILJÖMÅLSNSLG O KLIMTVÄXLINGSVGIFT STDSKONTORET BESL FR KS - ÅRSREDOVISNING F 2012, FRÅG OM NSVRSFRIHET SKR FR LST - SMMNSTÄLLNING V ENKÄTSVR LÄNSTYRELSEN 1

32 Hälsoskyddsenheten Pernilla Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 9 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:5 i Jönköpings kommun. Mn Sammanfattning Fastighetsägare med personnummer - på fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:5 i Jönköpings kommun förbjuds vid vite om kronor att släppa ut spillvatten från WC samt Bad- Disk- och Tvätt (BDT) till bristfällig avloppsanläggning. Förbudet gäller från och med Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 9 kap 7 samt 2 kap 3 miljöbalken (1998:808) beslutar miljönämnden att förbjuda fastighetsägare med personnummer - att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till bristfällig avloppsanläggning tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:5 i Jönköpings kommun. Med stöd av 26 kap 14 miljöbalken förenas förbudet med vite om kronor. Förbudet gäller från Överträds förbudet kan miljönämnden ansöka om vitets utdömande. Ärende Vid miljökontorets inventering , ett samarbete med tekniska kontorets renhållningsavdelning, framkom att avloppet på grannfastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 har en trekammarbrunn med synligt direktutsläpp. Den 8 februari 2010 informerades fastighetsägaren till grannfastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3, via brev om att avloppet bedömts som bristfälligt samt uppmanade fastighetsägaren att ta kontakt med miljökontoret för de åtgärder som behövde vidtas. Fastighetsägaren meddelades i samma brev att om åtgärder inte är vidtagna före kan detta leda till föreläggande vid vite. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

33 2 (3) Via mejlkontakt med fastighetsägare av Norrahammars-Månstorp 2:3 framkom det att Norrahammars-Månstorp 2:3 och Norrahammars-Månstorp 2:5 har gemensamt avlopp och att Norrahammars- Månstorp 2:5 har servitutsrätt. Miljökontoret beviljade anstånd till och med 2011 för åtgärd av avloppet. Fastighetsregistret visar att andelarna delas lika i gemensamhetsanläggningens utförande och drift mellan Norrahammars-Månstorp 2:3 och Norrahammars- Månstorp 2:5. vloppsanläggningen belastar Norrahammars-Månstorp 2:3. Enligt uppgift från tekniska kontorets renhållningsavdelning är slambrunnens volym på 2,3 m 3 och töms tre gånger per år. Övervägande och bedömning I det av riksdagen antagna miljömål Ingen övergödning finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. vloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i gällande lagstiftning måste framför allt prioriteras. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i sjöar och vattendrag orsakar övergödning vilket bland annat leder till igenväxning, algblomning och syrebrist. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i mark leder även till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Miljöbalken har allmänna hänsynsregler i 2 kap. som säger att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som behövs för att förhindra och motverka uppkomst av olägenhet på människors hälsa eller miljön (2 kap 3 miljöbalken). Vidare krävs även att införskaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön (2 kap 2 miljöbalken). vloppet tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:5 består av en trekammarbrunn med ansluten vattentoalett samt direktutsläpp efter brunnen. vloppet bedöms inte uppfylla normal skyddsnivå gällande hälsoskydd och miljöskydd enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. vloppsvatten skall avledas och renas eller tas omhand på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer (9 kap 7 miljöbalken). Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av grundvatten eller badvatten. Miljökontorets bedömning är att otillräcklig/ obefintlig rening sker efter slambrunnen. Det föreligger därmed risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljökontoret bedömer att avloppsanläggningen tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:5 inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. v den anledningen beslutar miljönämnden om förbud att släppa ut

34 3 (3) avloppsvatten från och med Om förbudet överträds kan miljönämnden komma att ansöka om vitets utdömande. Enligt 26 kap 9 miljöbalken får en tillsynsmyndighet besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Enligt 26 kap 14 miljöbalken får föreläggande eller förbud förenas med vite. Vitesbelopp Kostnaden att anlägga enskilt avlopp varierar beroende på vilken teknik som väljs och hur stort ingrepp som krävs. I allmänhet ligger kostnaden mellan och kronor för ett hushåll. Vitesbeloppet fastställs till kronor. Kommunicering Fastighetsägare har beretts möjlighet att yttra sig över förslag till beslut. Sådant yttrande har inte inkommit. Uteblivet yttrande föranleder ingen ändring till förslaget. Rolf Erlandsson Miljöchef Pernilla Eriksson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Månstorp Södergård JÖNKÖPING Bifoga bilaga L och ifyllt delgivningskvitto

35 Hälsoskyddsenheten Pernilla Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 10 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 i Jönköpings kommun. Mn Sammanfattning Fastighetsägare med personnummer - på fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 i Jönköpings kommun förbjuds vid vite om kronor att släppa ut spillvatten från WC samt Bad- Disk- och Tvätt (BDT) till bristfällig avloppsanläggning. Förbudet gäller från och med Beslutsunderlag Information om bristfälligt avlopp på fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 daterad (Bilaga 1) Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 9 kap 7 samt 2 kap 3 miljöbalken (1998:808) beslutar miljönämnden att förbjuda fastighetsägare med personnummer - att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till bristfällig avloppsanläggning tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 i Jönköpings kommun. Med stöd av 26 kap 14 miljöbalken förenas förbudet med vite om kronor. Förbudet gäller från Överträds förbudet kan miljönämnden ansöka om vitets utdömande. Ärende Vid miljökontorets inventering , ett samarbete med tekniska kontorets renhållningsavdelning, framkom att avloppet på fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 har en trekammarbrunn med synligt direktutsläpp. Den 8 februari 2010 informerades fastighetsägaren via brev om att avloppet bedömts som bristfälligt samt uppmanade fastighetsägaren att ta kontakt med miljökontoret för de åtgärder som behövde vidtas. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

36 2 (3) Fastighetsägaren meddelades i samma brev att om åtgärder inte är vidtagna före kan detta leda till föreläggande vid vite. Miljökontoret beviljade anstånd till och med 2011 för åtgärd av avloppet. Det framkom i mejlkontakt med att Norrahammars-Månstorp 2:3 och Norrahammars-Månstorp 2:5 har gemensamt avlopp och att Norrahammars-Månstorp 2:5 har servitutsrätt. Fastighetsregistret visar att andelarna delas lika i gemensamhetsanläggningens utförande och drift mellan Norrahammars-Månstorp 2:3 och Norrahammars- Månstorp 2:5. Enligt uppgift från tekniska kontorets renhållningsavdelning är slambrunnens volym på 2,3 m 3 och töms tre gånger per år. Övervägande och bedömning I det av riksdagen antagna miljömål Ingen övergödning finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. vloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i gällande lagstiftning måste framför allt prioriteras. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i sjöar och vattendrag orsakar övergödning vilket bland annat leder till igenväxning, algblomning och syrebrist. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i mark leder även till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Miljöbalken har allmänna hänsynsregler i 2 kap. som säger att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som behövs för att förhindra och motverka uppkomst av olägenhet på människors hälsa eller miljön (2 kap 3 miljöbalken). Vidare krävs även att införskaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön (2 kap 2 miljöbalken). vloppet tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 består av en trekammarbrunn med ansluten vattentoalett samt direktutsläpp efter brunnen. vloppet bedöms inte uppfylla normal skyddsnivå gällande hälsoskydd och miljöskydd enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. vloppsvatten skall avledas och renas eller tas omhand på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer (9 kap 7 miljöbalken). Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av grundvatten eller badvatten. Miljökontorets bedömning är att otillräcklig/ obefintlig rening sker efter slambrunnen. Det föreligger därmed risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljökontoret bedömer att avloppsanläggningen tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. v den anledningen beslutar miljönämnden om förbud att släppa ut

37 3 (3) avloppsvatten från och med Om förbudet överträds kan miljönämnden komma att ansöka om vitets utdömande. Enligt 26 kap 9 miljöbalken får en tillsynsmyndighet besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Enligt 26 kap 14 miljöbalken får föreläggande eller förbud förenas med vite. Vitesbelopp Kostnaden att anlägga enskilt avlopp varierar beroende på vilken teknik som väljs och hur stort ingrepp som krävs. I allmänhet ligger kostnaden mellan och kronor för ett hushåll. Vitesbeloppet fastställs till kronor. Norrahammars-Månstorp 2:3 har två ägare och enligt fastighetsregistret delas ägarskapet lika. Båda fastighetsägarna förbjuds vid vite om utsläpp från enskilt avlopp med lika vitesbelopp. Kommunicering Fastighetsägare har beretts möjlighet att yttra sig över förslag till beslut. Sådant yttrande har inte inkommit. Uteblivet yttrande föranleder ingen ändring till förslaget. Rolf Erlandsson Miljöchef Pernilla Eriksson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Månstorp Södergård JÖNKÖPING Bifoga bilaga L och ifyllt delgivningskvitto

38 Hälsoskyddsenheten Peruilla Eriksson l (l) Månstorp Södergård JÖNKÖPING Bristfälligt avlopp på fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 Många sjöar och vattendrag i Jönköpings kommun har höga halter av kväve och fosfor. K väv e och fosfor verkar som gödselmedel och bidrar till negativa effekter såsom igenväxning, syrebrist och algblomning. En stor del av övergödningen i våra sjöar och vattendrag beror på bristfälliga enskilda avloppsanläggningar och näringsläckage frånjordbruket I det av riksdagen antagna miljömål "Ingen övergödning" finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. Framfår allt måste åtgärder får avloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i lagstiftningen prioriteras. Miljökontoret samarbetar med tekniska kontorets renhållningsavdelning med syftet att inventera bristfälliga avlopp i kommunen och att få dem åtgärdade. Som ett resultat av detta kan övergödningen i våra sjöar och vattendrag minska, samtidigt som även risken får negativ påverkan av grundvattnet minskar. I inventeringen har det framkommit att Ert avlopp består av en trekammarbrunn med synligt direktutsläpp, vilket inte uppfyller miljöbalkens krav på enskilda avlopp. För att förhindra fortsatt utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten bör Ni senast 20 l ha vidtagit åtgärder så att er avloppsanläggning uppfyller miljöbalkens krav. Om inte anläggningen är åtgärdad kan det leda till föreläggande med vite. Ta kontakt med miljökontoret får att få reda på vad som krävs får din anläggning och hur den kan åtgärdas. Broschyren "Är det dags att anlägga enskilt avlopp?" bifogas detta brev. Om Ni anser att ert avlopp uppfyller miljöbalkens krav på enskilt avlopp så bör ni snarast kontakta miljökontoret MILJÖKONTORET Q(5GGv~ ~ Peruilla Eriksson Miljöinspektör '-fx,~/t:u~~~--~- MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@mk.jonkoping.se Fax diariet O m JÖNKÖPINGS ~KOMMUN Ljuset vid Vättern

39 Hälsoskyddsenheten Pernilla Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 11 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 i Jönköpings kommun. Mn Sammanfattning Fastighetsägare med personnummer - på fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 i Jönköpings kommun förbjuds vid vite om kronor att släppa ut spillvatten från WC samt Bad- Disk- och Tvätt (BDT) till bristfällig avloppsanläggning. Förbudet gäller från och med Beslutsunderlag Information om bristfälligt avlopp på fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 daterad (Bilaga 1) Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 9 kap 7 samt 2 kap 3 miljöbalken (1998:808) beslutar miljönämnden att förbjuda fastighetsägare med personnummer - att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till bristfällig avloppsanläggning tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 i Jönköpings kommun. Med stöd av 26 kap 14 miljöbalken förenas förbudet med vite om kronor. Förbudet gäller från Överträds förbudet kan miljönämnden ansöka om vitets utdömande. Ärende Vid miljökontorets inventering , ett samarbete med tekniska kontorets renhållningsavdelning, framkom att avloppet på fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 har en trekammarbrunn med synligt direktutsläpp. Den 8 februari 2010 informerades fastighetsägaren adressatens make, via brev om att avloppet bedömts som bristfälligt samt uppmanade fastighetsägaren att ta kontakt med miljökontoret för de åtgärder som behövde vidtas. Fastighetsägaren meddelades i samma brev att om MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

40 2 (3) åtgärder inte är vidtagna före kan detta leda till föreläggande vid vite. Miljökontoret beviljade adressatens make, anstånd till och med 2011 för åtgärd av avloppet. Det framkom i mejlkontakt med att Norrahammars-Månstorp 2:3 och Norrahammars-Månstorp 2:5 har gemensamt avlopp och att Norrahammars-Månstorp 2:5 har servitutsrätt. Fastighetsregistret visar att andelarna delas lika i gemensamhetsanläggningens utförande och drift mellan Norrahammars-Månstorp 2:3 och Norrahammars- Månstorp 2:5. Enligt uppgift från tekniska kontorets renhållningsavdelning är slambrunnens volym på 2,3 m 3 och töms tre gånger per år. Övervägande och bedömning I det av riksdagen antagna miljömål Ingen övergödning finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. vloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i gällande lagstiftning måste framför allt prioriteras. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i sjöar och vattendrag orsakar övergödning vilket bland annat leder till igenväxning, algblomning och syrebrist. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i mark leder även till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Miljöbalken har allmänna hänsynsregler i 2 kap. som säger att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som behövs för att förhindra och motverka uppkomst av olägenhet på människors hälsa eller miljön (2 kap 3 miljöbalken). Vidare krävs även att införskaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön (2 kap 2 miljöbalken). vloppet tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 består av en trekammarbrunn med ansluten vattentoalett och direktutsläpp efter brunnen. vloppet bedöms inte uppfylla normal skyddsnivå gällande hälsoskydd och miljöskydd enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. vloppsvatten skall avledas och renas eller tas omhand på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer (9 kap 7 miljöbalken). Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av grundvatten eller badvatten. Miljökontorets bedömning är att otillräcklig/ obefintlig rening sker efter slambrunnen. Det föreligger därmed risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljökontoret bedömer att avloppsanläggningen tillhörande fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. v den anledningen beslutar miljönämnden om förbud att släppa ut

41 3 (3) avloppsvatten från och med Om förbudet överträds kan miljönämnden komma att ansöka om vitets utdömande. Enligt 26 kap 9 miljöbalken får en tillsynsmyndighet besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Enligt 26 kap 14 miljöbalken får föreläggande eller förbud förenas med vite. Vitesbelopp Kostnaden att anlägga enskilt avlopp varierar beroende på vilken teknik som väljs och hur stort ingrepp som krävs. I allmänhet ligger kostnaden mellan och kronor för ett hushåll. Vitesbeloppet fastställs till kronor. Norrahammars-Månstorp 2:3 har två ägare och enligt fastighetsregistret delas ägarskapet lika. Båda fastighetsägarna förbjuds vid vite om utsläpp från enskilt avlopp med lika vitesbelopp. Kommunicering Fastighetsägare har beretts möjlighet att yttra sig över förslag till beslut. Sådant yttrande har inte inkommit. Uteblivet yttrande föranleder ingen ändring till förslaget. Rolf Erlandsson Miljöchef Pernilla Eriksson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Månstorp Södergård JÖNKÖPING Bifoga bilaga L och ifyllt delgivningskvitto

42 Hälsoskyddsenheten Peruilla Eriksson l (l) Blomgren, Peter Månstorp Södergård JÖNKÖPING Bristfälligt avlopp på fastigheten Norrahammars-Månstorp 2:3 Många sjöar och vattendrag i Jönköpings kommun har höga halter av kväve och fosfor. K väv e och fosfor verkar som gödselmedel och bidrar till negativa effekter såsom igenväxning, syrebrist och algblomning. En stor del av övergödningen i våra sjöar och vattendrag beror på bristfälliga enskilda avloppsanläggningar och näringsläckage frånjordbruket I det av riksdagen antagna miljömål "Ingen övergödning" finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. Framfår allt måste åtgärder får avloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i lagstiftningen prioriteras. Miljökontoret samarbetar med tekniska kontorets renhållningsavdelning med syftet att inventera bristfälliga avlopp i kommunen och att få dem åtgärdade. Som ett resultat av detta kan övergödningen i våra sjöar och vattendrag minska, samtidigt som även risken får negativ påverkan av grundvattnet minskar. I inventeringen har det framkommit att Ert avlopp består av en trekammarbrunn med synligt direktutsläpp, vilket inte uppfyller miljöbalkens krav på enskilda avlopp. För att förhindra fortsatt utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten bör Ni senast 20 l ha vidtagit åtgärder så att er avloppsanläggning uppfyller miljöbalkens krav. Om inte anläggningen är åtgärdad kan det leda till föreläggande med vite. Ta kontakt med miljökontoret får att få reda på vad som krävs får din anläggning och hur den kan åtgärdas. Broschyren "Är det dags att anlägga enskilt avlopp?" bifogas detta brev. Om Ni anser att ert avlopp uppfyller miljöbalkens krav på enskilt avlopp så bör ni snarast kontakta miljökontoret MILJÖKONTORET Q(5GGv~ ~ Peruilla Eriksson Miljöinspektör '-fx,~/t:u~~~--~- MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@mk.jonkoping.se Fax diariet O m JÖNKÖPINGS ~KOMMUN Ljuset vid Vättern

43 Hälsoskyddsenheten Pernilla Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 12 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Förbud vid vite mot utsläpp från enskilt avlopp tillhörande fastigheten Stickelösa 1:4 i Jönköpings kommun. Mn Sammanfattning Fastighetsägare - med personnummer på fastigheten Stickelösa 1:4 i Jönköpings kommun förbjuds vid vite om kronor att släppa ut spillvatten från WC samt Bad- Disk- och Tvätt (BDT) till bristfällig avloppsanläggning. Förbudet gäller från och med Beslutsunderlag Information om bristfälligt avlopp på fastigheten Stickelösa 1:4 daterad (Bilaga 1) Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 9 kap 7 samt 2 kap 3 miljöbalken (1998:808) beslutar miljönämnden att förbjuda fastighetsägare - med personnummer att släppa ut avloppsvatten från WC och BDT till bristfällig avloppsanläggning tillhörande fastigheten Stickelösa 1:4 i Jönköpings kommun. Med stöd av 26 kap 14 miljöbalken förenas förbudet med vite om kronor. Förbudet gäller från Överträds förbudet kan miljönämnden ansöka om vitets utdömande. Ärende Vid miljökontorets inventering , ett samarbete med tekniska kontorets renhållningsavdelning, framkom att avloppet på fastigheten Stickelösa 1:4 saknar efterföljande reningssteg efter slamavskiljaren. Den 9 april 2008 informerades fastighetsägaren - via brev om att avloppet bedömts som bristfälligt samt uppmanade fastighetsägaren att ta kontakt med miljökontoret för de åtgärder som behövde vidtas. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

44 2 (3) Fastighetsägaren meddelades i samma brev att om åtgärder inte är vidtagna före kan detta leda till föreläggande vid vite. Miljökontoret beviljade avloppet. anstånd till april/ maj 2011 för åtgärd av Enligt uppgift från tekniska kontorets renhållningsavdelning är slambrunnens volym på 0,6 m 3. Övervägande och bedömning I det av riksdagen antagna miljömål Ingen övergödning finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. vloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller kraven i gällande lagstiftning måste framför allt prioriteras. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i sjöar och vattendrag orsakar övergödning vilket bland annat leder till igenväxning, algblomning och syrebrist. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten i mark leder även till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Miljöbalken har allmänna hänsynsregler i 2 kap. som säger att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som behövs för att förhindra och motverka uppkomst av olägenhet på människors hälsa eller miljön (2 kap 3 miljöbalken). Vidare krävs även att införskaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön (2 kap 2 miljöbalken). vloppet tillhörande fastigheten Stickelösa 1:4 består av en slambrunn på 0,6 m 3 med ansluten vattentoalett och direktutsläpp. vloppet bedöms inte uppfylla normal skyddsnivå gällande hälsoskydd och miljöskydd enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. vloppsvatten skall avledas och renas eller tas omhand på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer (9 kap 7 miljöbalken). Utsläpp av avloppsvattnet ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av grundvatten eller badvatten. Miljökontorets bedömning är att otillräcklig/ obefintlig rening sker efter slambrunnen. Det föreligger därmed risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljökontoret bedömer att avloppsanläggningen tillhörande fastigheten Stickelösa 1:4 inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. v den anledningen beslutar miljönämnden om förbud att släppa ut avloppsvatten från och med Om förbudet överträds kan miljönämnden komma att ansöka om vitets utdömande. Enligt 26 kap 9 miljöbalken får en tillsynsmyndighet besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken

45 3 (3) skall efterlevas. Enligt 26 kap 14 miljöbalken får föreläggande eller förbud förenas med vite. Vitesbelopp Kostnaden att anlägga enskilt avlopp varierar beroende på vilken teknik som väljs och hur stort ingrepp som krävs. I allmänhet ligger kostnaden mellan och kronor för ett hushåll. Vitesbeloppet fastställs till kronor. Kommunicering Fastighetsägare - har beretts möjlighet att yttra sig över förslag till beslut. Sådant yttrande har inte inkommit. Uteblivet yttrande föranleder ingen ändring till förslaget. Rolf Erlandsson Miljöchef Pernilla Eriksson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: - Stickelösa HUSKVRN Bifoga bilaga L och ifyllt delgivningskvitto

46 Hälsoskyddsenheten Gösta Emilsson l (2) - stickelösa Kronogård HUSKV RN Bristfålligt avlopp på fastigheten Stickelösa 1:4 Mn Många sjöar och vattendrag i Jönköpings kommun har höga halter av kväve och fosfor. Kväve och fosfor ve&ar som gödselmedel och bidrar till negativa effelcter såsom igenväxning, syrebrist och algblomning. En stor del av övergödningen i våra sjöar och vattendrag beror på bristfälliga enskilda avloppsanläggningar och näringsläckage från j ordbruket I det av riksdagen antagna miljömål "Ingen övergödning" finns det bland annat beskrivet att standarden på de enskilda avloppen bör höjas. Framfor allt måste åtgärder för avloppsanläggningar kopplade till permanentboende som inte uppfyller leraven i lagstiftningen prioriteras. I början av år 200 l påbörjad e milj ö kontoret ett samarbete med telmiska kontorets renhållningsavdelning med syftet att inventera bristfälliga avlopp i kommunen och att få dem åtgärdade. Som ett resultat av detta kan övergödningen i våra sjöar och vattendrag minskas samtidigt som risken f'dr en negativ påverkan på grundvattnet minskas. I inventeringen har det framkommit att Ert avlopp inte uppfyller miljöbalkens krav på enskilda avlopp. Enligt inventeringen salmas efterföljande reningssteg (marbädd) efter slamavskilj aren. För att förhindra fortsatt utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten bör Ni senast 20 l l ha vidtagit åtgärder så att er avloppsanläggning uppfyller miljöbalkens krav. Om inte anläggningen är åtgärdad kan det leda till föreläggande med vite. Ta kontakt med miljökontoret för att få reda på vad som krävs för din anläggning och hur den kan åtgärdas "Information om små avloppsanläggningar" bifogas detta brev. Om Ni anser att ert avlopp uppfyller miljöbalkens krav på ensldlt avlopp så bör ni snarast kontakta miljökontoret MILJÖKONTORET MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@mk.jonkoping.se Fax diariet O ~ JÖNKÖPING$ ~KOMMUN Ljuset vid Vättern

47 Hälsoskyddsenheten Lasse Ekdahl TJÄNSTESKRIVELSE Ärende 13 1 (3) Miljönämnden JÖNKÖPING Behovsutredning för miljönämndens verksamhetsområde - bristfälliga enskilda avlopp Mn Sammanfattning Det är en påtaglig differens mellan tillsynsbehov och faktiska resurser inom hälsoskyddsenheten. Situationen innebär att inkommande ärenden ofta prioriteras på bekostnad av planerad tillsyn. Störst differens mellan behovet och tillgången av resurser gäller tillsynen av bristfälliga avlopp. Miljökontoret föreslår att en ny tjänst inrättas som till 80% ska arbeta med bristfälliga avlopp och till 20% med äldreboenden och solarier. Finansiering sker med intäkter från tillsynsavgifter på 474 tkr som den nya tjänsten beräknas generera. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Behovsutredning för miljönämndens verksamhetsområde - bristfäl-liga enskilda avlopp miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Bilaga 1: Behovsutredning för hälsoskyddsenheten och miljöenheten daterad Bilaga 2: Prioriterad fråga för samverkan små avlopp uppföljning av tillsynsprojekt i Jönköpings län från Miljösamverkan F Bilaga 3: Enskilda avlopp Styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt från Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till miljönämnden Det ekonomiska tillskottet i form av tillsynsavgifter (474 tkr) som behovsutredningen påvisar används för inrättande av en fast tjänst för att täcka delar av resursbristen inom tillsynsarbetet gällande bristfälliga enskilda avlopp och tillsyn på fasta hälsoskyddsobjekt. Ärende Det är en påtaglig differens mellan tillsynsbehov och faktiska resurser inom hälsoskyddsenheten. Situationen innebär att inkommande ärenden ofta priorite- MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

48 ras på bekostnad av planerad tillsyn. Miljökontoret har under 2012 tagit fram en behovsutredning för miljönämndens verksamhetsområde gällande miljöoch hälsoskydd. Utredningen visar att det på hälsoskyddsenheten beräknade resursbehovet för 2014 är 10,2 tjänster medan den faktiska resurstillgången är 7 tjänster. Störst differens mellan behovet och tillgången av resurser gäller handläggning av bristfälliga avlopp. Vid nationella enkätundersökningar som Naturvårdsverket gjort, har det visat sig att en mycket stor del av de befintliga enskilda avloppsanläggningarna är i behov av upprustning. Man uppskattar att endast 60 procent av dessa anläggningar är av godtagbar standard. Under 2012 har Miljösamverkan F, i rapporten Prioriterad fråga för samverkan -små avlopp, tagit fram siffror för länet som visar att det i Jönköpings kommun kan handla om att över av kommunens enskilda avlopp är bristfälliga och behöver åtgärdas. Bristerna kan bestå i att det helt saknas längre gående rening än slamavskiljning vilket innebär att avloppsvatten går mer eller mindre orenat ut i vattendrag och orsakar övergödning och risk för lokal smittspridning. En annan risk med undermåliga och felplacerade avloppsanläggningar är att grundvattnet påverkas med risk för smittspridning till närbelägna enskilda dricksvattentäkter. I rapporten anges Jönköpings kommuns åtgärdstakt av bristfälliga avlopp under de senaste åren till ca 6%. I den siffran räknas dock även in de omvandlingsområden som under tidsperioden anslutits till kommunalt avlopp. Räknar man på åtgärdstakten som miljökontorets styckvisa handläggning representerar är siffran bara 2%. Detta är i sammanhanget en otillfredsställande låg siffra som kan jämföras med en åtgärdstakt på 5,5% för övriga länet. En resursförstärkning av arbetet med bristfälliga avlopp med 800 timmar per år sedan 2010 har hittills resulterat i att cirka 30 bristfälliga avlopp har åtgärdats per år sedan dess. Handläggningstiden för ett bristfälligt avlopp får utifrån detta bedöms till ca 25 timmar. I denna tid ingår handläggning av nytt tillstånd med 5 timmar och där utöver inventering, resor, skriftväxling etc. Enligt ovanstående resonemang krävs en arbetsinsats med timmar för att inventera och sanera samtliga bristfälliga enskilda avlopp i kommunen. Detta motsvarar en heltidstjänst under 50 år. Räknar man dessutom in att en avloppsanläggning i allmänhet beräknas ha en livslängd på ca 20 år så framstår åtgärdstakten som än mer otillfredsställande, detta då det hela tiden tillkommer avloppsanläggningar som på grund av ålder blir bristfälliga. Miljökontoret föreslår att en ny tjänst inrättas som till 80% ska arbeta med bristfälliga avlopp. Enligt SKL:s beräkningsmodell beräknas en tjänst till 1000 tillsynstimmar. Detta skulle utöver det rena nettotillskottet av 800 timmar tillsynstid och en dubblering av antalet handlagda och åtgärdade bristfälliga avlopp, även innebära synergieffekter som ytterligare kan höja åtgärdstakten. Med ökade resurser kan inventering ske områdesvis med större intensitet. Detta innebär att ett större antal fastigheter i avgränsade områden får besök av inspektörer under en kortare tidsperiod, vilket är en fördel om man som fastighetsägare vill samordna sina avloppslösningar med närliggande grannar. Vidare skulle kortare ledtider mellan inventering och utskick av brev och förelägganden medföra att inventeringsresultaten hålls mer aktuella och att den etablerade kontakten med fastighetsägaren inte behöver avbrytas, eller att ägarbyte 2 (3)

49 3 (3) sker, om det går alltför lång tid mellan inventering och handläggning av ärendet. Med ett resurstillskott på 800 timmar bör åtgärdstakten i Jönköpings kommun närma sig 5%, vilket är den lägsta takten som man ser som acceptabel i Havsoch Vattenmyndighetens redovisning Enskilda avlopp Styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt. Del av kostnaden för resursökningen finansieras enligt nedan med ökade intäkter från handläggningsavgifter för tillståndsansökningar samt ett ökat uttag av timavgifter för övrig handläggning som t.ex. platsbesök, inventering och upprättande av skrivelser. ndelen debiterbar tid uppskattas till hälften av den övriga tiden, 10 timmar per ärende tillståndsansökningar per år; 129 tkr timmar övrig debiterbar tid per år; 259 tkr Resterande 20% av tjänsten kan användas för tillsyn på fasta objekt inom hälsoskyddsområdet, främst på ett par utpekade tillsynskrävande områden där tillsynen inte fullt ut hinns med idag, äldreboenden och solarier. Härvid bör åtminstone halva tiden bestå av debiterbar tid, vilket skulle generera ytterligare intäkter enligt nedan timmar debiterbar tid per år; 86 tkr Sammanlagt kan en ny tjänst generera 474 tkr i nya tillsynsavgifter. Rolf Erlandsson Miljöchef Lasse Ekdahl Miljöinspektör

50 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Behovsutredning för miljönämndens verksamhetsområde hälsoskydd och miljöskydd Mn Sammanfattning Miljökontoret har genomfört en behovsutredning för miljö- och hälsoskyddsenheternas arbetsområden med anledning av att ny lagstiftning har trätt ikraft. Miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13), ersätter tidigare förordningen (SFS 1998:900) om tillsyn enl. miljöbalken. Tidigare behovsutredning för respektive enhet bygger på den nu upphävda förordningen. Miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13) tydliggör behovet av resurser och effektiv planering av tillsynen enl. miljöbalken med kompetent personal. Behovet av uppföljning har även tydliggjorts för avrapportering till centrala tillsynsmyndigheter och jämförbarhet inom EU. Behovsutredningen ska redovisa behov av nuvarande och framtida resurser under en treårsperiod. v utredningen framgår att det finns en sammanlagd resursbrist för hälsoskyddsenheten och miljöenheten motsvarande 5 tjänster för år Under treårsperioden som utredningen omfattar ökar bristen till motsvarande 5,8 tjänster. Störst är behovet av resurser inom hälsoskyddsenheten. Här motsvarar resursbristen 4,2 tjänster för år För miljöenheten är resursbristen för motsvarande år 0,8 tjänster. Beslutsunderlag Rapport Behovsutredning för hälsoskyddsenheten och miljöenheten Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad datum Förslag till miljönämnden Miljökontoret får i uppdrag att under 2012 redovisa en strategi för att minska differensen mellan befintliga resurser och redovisat resursbehov. Ärende Miljökontoret har genomfört en gemensam behovsutredning för enheterna hälsoskydd och miljö med anledning av miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13), som ersatte tidigare förordningen (SFS 1998:900) om tillsyn enl. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

51 miljöbalken. Tidigare behovsutredning för hälsoskydds- resp. miljötillsyn bygger på den nu upphävda förordningen. Miljötillsynsförordningen tydliggör behovet av resurser och effektiv planering av tillsynen enl. miljöbalken med kompetent personal. Behovet av uppföljning har även tydliggjorts för avrapportering till centrala tillsynsmyndigheter och jämförbarhet inom EU. Syftet med behovsutredningen (tillsammans med verksamhetsplan) är att skapa förutsättningar för att bedriva en ändamålsenlig, strukturerad och effektiv tillsyn. Behovsutredningen ska redovisa behov av nuvarande och framtida resurser under en treårsperiod. Utredningen ska också ligga till grund för årlig tillsynsplan. Behovsutredningen bygger på underlagsmaterial från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Utredningen omfattar samtliga tillsynsobjekt inom miljöbalkens tillsynsområde och övriga uppdrag som framgår av lagstiftning och reglemente. Uppskattning av tidsåtgången för resp. tillsynsinsats bygger på egna erfarenheter, SKL:s material och jämförelser med andra kommuner. Vid beräkning av tillgänglig tid har SKL:s beräkningsmodell följts. Tillgänglig tid har beräknats till 1000 arbetstimmar per tjänst. De tillgängliga resurserna har sedan jämförts med beräknade resurser. v utredningen framgår att det finns en sammanlagd resursbrist för hälsoskyddsoch miljöenheterna motsvarande 5 tjänster för år Under treårsperioden som utredningen omfattar ökar bristen till motsvarande 5,8 tjänster. Störst är behovet av resurser inom hälsoskyddsenheten. Här motsvarar resursbristen 4,2 tjänster för år För miljöenheten är resursbristen för motsvarande år 0,8 tjänster och då främst inom förorenade områden. Det är inom miljöbalkens tillsynsområde som berör hälsoskydd med fasta tillsynsobjekt och ej objektsbunden tillsyn som differensen mellan befintliga resurser och redovisat resursbehov är som störst. Exempel på nämnda objekt är offentliga lokaler, lokaler för vård resp. samhällsplanering, buller och enskilda avlopp. Detta innebär att miljöskyddsförordningens (SFS 2011:13) krav på att bedriva en ändamålsenlig, strukturerad och effektiv tillsyn är svårt att uppfylla. Miljökontoret föreslår därför att nämnden uppdra till kontoret att under 2012 redovisa en strategi för att minska skillnaden. 2 (2) Rolf Erlandsson Miljöchef nna-lena Wullf miljöinspektör Beslutet expedieras till: Mottagarens/mottagarnas namn

52 Prioriterad fråga för samverkan Små avlopp Uppföljning av tillsynsprojekt i Jönköpings län

53 Inledning Var tredje vattenförekomst i länet uppfyller inte god ekologisk status på grund av för stor belastning av övergödande ämnen bl.a. fosfor. På nationell nivå beräknades år 2009 att de små avloppen står för en tredjedel av den mänskligt tillförda fosforn. Miljösamverkan f startade i slutet av 2005 som en regional samordning mellan miljöbalkshandläggare i länets 13 kommuner. Redan 2007 prioriterades arbetet med de små avloppen genom att ta fram gemensamma strategier och underlag för samsyn. Gemensamma mallar, blanketter och informationsfoldrar togs fram under Handläggarträffar och kompetenshöjning hos både handläggare och avloppsgrävare har anordnats. vloppsfrågan hamnade i rampljuset med draghjälp av en nationell informationskampanj om små avlopp samtidigt som vattendirektivets åtgärdspunkter för små avlopp lyftes. I samma skede utförde länsstyrelsen tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster genom att peka ut flera geografiska områden aktuella för kommunalt vatten och avlopp. Möjligheten att söka bidrag för inventeringar av små avlopp har utnyttjats i länet och en regional samordning genom Miljösamverkan f har varit ett verktyg för miljökontoren att skapa regional samsyn och en mötesplats för handläggarnas tillsynsarbete. Sammanställningen redovisar de gemensamma aktiviteter som utförts i länet under åren samt avloppshandläggarnas syn på bromsklossar samt effektiva metoder som underlättar avloppsarbetet och ökar åtgärdstakten. Siffrorna för åtgärdstakten visar på att länets alla aktiviteter skapat effekt men en uppföljning om ytterligare några år kan ge en ännu bättre bild huruvida insatserna har skapat effekt. Åtgärdstakten i länet var 3,4% under 2010, 4,2% under 2011 samt 5,5% under Totalt under perioden januari 2010 till november 2012 har små avlopp åtgärdats i länets kommuner. Detta betyder att 7,8% av länets alla små avlopp har åtgärdats senaste 3 åren. Åtgärdstakten måste dock öka ytterligare för om åtgärdstakten är densamma som idag (5,5%, 900 avlopp åtgärdades 2012) dröjer det 18 år innan de bristande avloppen är åtgärdade. Men då behöver det finnas tillräckligt med avloppshandläggare, tydliga nationella krav, bra tekniska lösningar, avloppsgrävare som kan sitt jobb samt att alla fastighetsägare ska veta att deras avlopp måste åtgärdas. Totalt finns det drygt små avlopp i Jönköpings län. Ungefär avlopp är nu färdiginventerade, dvs hälften. Dryga av länets små avlopp behöver åtgärdas. Kommunerna har kommit olika långt i åtgärdsförelägganden men högsta prioritet är vanligtvis boenden nära känsliga sjöar och vattendrag och kortast åtgärdstid får då permanentboenden. Många av avloppen har direktutsläpp utan annan rening än en slambrunn, vilket betyder att övergödande ämnen och smittämnen åker rakt ut i naturen, ofta till ett vattendrag. En del områden är även utpekade av Länsstyrelsen i Jönköpings län att det är kommunalt ansvar att lösa vatten- och avloppsfrågan. De fastigheter som ligger kring vattenförekomster med övergödningsproblem innefattas av högre krav på avloppsrening, så kallad hög skyddsnivå. Detta betyder att de konventionella avloppsanordningarna inte är tillräckliga för att rena avloppsvattnet från näringsämnena, inte ens om anläggingen är nyanlagd.

54 Hur går det med avloppstillsynen? Miljösamverkan f har intervjuat avloppshandläggarna i länets kommuner för att få in uppgifter om handlagda ärenden per år, registrerade antal avloppsanläggningar samt antal inventerade avlopp för att kunna räkna på länets siffror. Frågorna har ställts vid två tillfällen, mars 2011 samt november Uppföljningen innefattar inte siffror kring hur många åtgärdsförelägganden, förbud eller miljösanktionsavgifter som skickats ut i kommunerna. vloppstillsynen har fått ökad prioritet de senaste åren Under 2010 drog arbetet med avloppstillsynen igång på allvar. Det fanns några anledningar till detta: - EUs vattendirektiv belyste de små avloppen - Länsstyrelsen drog igång tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster (LV) och pekade därmed ut områden att prioritera, vilket lyfte upp avloppsfrågan på agendan. - Nationella tillsynsprojektet Små avlopp ingen skitsak. - Miljösamverkan f valdes som regional samordnare för avloppsarbetet för att skapa samsyn, kompetensutveckla både handläggare, grävare, mäklare och länsstyrelsen. Började med en strategiträff. - Det fanns möjlighet att söka bidrag för lokala vattenåtgärder (LOV bidrag), för att inventera avlopp i särskilt känsliga områden. Siffror på avloppsarbetet i Jönköpings län ntal avlopp Inventerat ndel inventerat 39% (5-100%) 50 % (14-100%) Brister 64% (55-81%) 59 % (40-75%) Åtgärdstakt 3,4 % (0,8-10%) 5,5 % (1,4-7,9%) Inventeringsgraden spänner sig nu mellan %. Fyra kommuner är helt färdiga med sina inventeringar. De övriga nio kommunerna hade 2010 inventerat 5-30%, i snitt vart femte avlopp. Totalt för länet hade 39% av länets alla avlopp inventerats fram till årsskiftet I november 2012 hade avlopp inventerats i länet vilket motsvarar vartannat avlopp. För de nio kommuner som inte inventerat färdigt avloppen så är nu vart tredje avlopp inventerat. Sex av dessa nio har fått LOV bidrag för att inventera under tiden. Uträkningen av hur många avlopp som brister i de kommuner som ännu inte besökt alla avloppsanläggningar baseras på arkivstudier samt de inventeringsresultat som

55 framkommit till idag. Vanligtvis handlar det om att anläggningen saknar tillstånd, bara har en eller två kammarbrunn, saknar efterföljande rening eller är äldre än 25 år (hur gammal skiljer sig åt i olika kommuner men nationell riktlinje var år). Figur 1. ntal avlopp och antal bristande avlopp i respektive kommun redovisat 30/ Åtgärdstakten Åtgärdstakten nu 2012 ligger på 5,5% för länet. Varannan kommun har idag en åtgärdstakt på mer än 5%. För två år sedan hade bara var tredje kommun en åtgärdstakt över 5% då länets totala åtgärdstakt var 3,4%. Totalt under perioden januari 2010 till november 2012 har små avlopp åtgärdats i länets kommuner. Detta betyder att 7,8% av länets alla små avlopp har åtgärdats senaste 2 åren. Åtgärdstakten måste dock öka mycket för om åtgärdstakten är densamma som idag (990 avlopp åtgärdades i år) dröjer det 18 år innan de bristande avloppen är åtgärdade. Värt att påpeka är att för flera kommuner har takten ökat med % mellan 2007 och Före 2007 prioriterades inte avlopp så mycket som nu var det ingen skillnad på åtgärdstakten för kommuner som inventerat alla avlopp jämfört med de som knappt börjat inventera. Figur 2 visar åtgärdstakten i procent för respektive kommun och respektive år Vid uppföljningen i november 2012 var Nässjö den kommun med högst åtgärdstakt och de har sedan 2010 ökat sin takt 4 ggr vilket är direkt kopplat till den stora satsning de gjort på inventeringar Vetlanda och Tranås kommuner har också gjort stora inventeringssatsningar de senaste åren vilket märks på ökad takt. Eksjö, Habo och Mullsjö kommuner är tre av de kommuner som inventerade sina avlopp tidigare än De kommunerna skrev många förelägganden för några år sedan och det visar sig i siffrorna. Det är två kommuner där åtgärdstakten tydligt minskat sedan 2010, neby och Vaggeryd. För neby beror detta av att 2011 var det färre inspektioner och förelägganden jämfört med andra år. Vaggeryd hade däremot en

56 utmärkande hög åtgärdstakt under 2010 som är kopplat till samarbetet med slamtömmarnas avvikelserapportering. Värnamo har fått flest antal nya diplomerade grävare sista året så det ska bli intressant att se vad som händer under 2013 i Värnamo. Några kommuner har haft problem med att grävarna inte hinner med att gräva. Det finns ett antal kommuner som nu uttrycker att de inte hinner med handläggningen med nuvarande personalstyrka. Trots ökad åtgärdstakt och fler inkommande avloppsärenden så förväntas handläggningen ske med befintlig personal när det egentligen finns behov av ökade personalresurser för avloppshandläggningen. Det är onödigt att skicka ut fler förelägganden om det ändå inte hinner följas upp och därutöver ha tid över att handlägga ärendena för de avlopp som förelagts att åtgärdas är ett uttalande som tydligt visar på vart detta riskerar att landa, men hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Figur 2. Åtgärdstakten för respektive kommun för åren Eftersom bara hälften av alla avlopp inventerats så betyder det att endast hälften av fastigheterna fått en status på sitt avlopp, såvida de inte vet om det ändå (exempelvis genom lappen rött, gult, grönt avlopp ). Åtgärdstakten förväntas öka när alla fastighetsägare vet om att avloppet brister.

57 Bromsklossar för avloppstillsynen Nedan presenteras handläggarnas egna tankar kring vad som bromsar avloppstillsynens arbete. Frågan ställdes i mars 2011 men de flesta är fortfarande aktuella. Samverkan mellan kommunerna hade då redan pågått under några år men det fanns fortfarande många frågetecken att lösa för att få en effektivare avloppstillsyn. * vlopp har inte lyfts som viktig fråga. Nationella initiativ extra viktiga för små miljöfrågor. * Ej prioriterad fråga då ingen tvingar kommunen att jobba med frågan. * V planering saknas ofta i kommunen. (V=vatten och avlopp). * Omvandlingsområden avvaktar med förelägganden. * Inventering tar lång tid då många avlopp. Måste ha snabbare metoder för klassning, bedömning. * Många avlopp, svårt hålla uppdaterade register, tar lång tid. * Tidsbrist. * Inspektörens kompetens svårt hålla uppdaterad när liten tjänst och mycket händer på teknikområdet. * Otydlig tillsynsvägledning angående vad som är bristande avlopp. Många gråzoner. Risk för rättssäkerheten när varje handläggare ska ut och bedöma. Vem ska bevisa vad? * Tillsynsvägledningen från länsstyrelsen är i stort sett obefintlig då de saknar den praktiska erfarenheten och/eller inte arbetar med den typen av tillsyn. * Den tillsynsvägledning som finns kommer inte ut till alla handläggare. * Konsultbrist. * Flera av grävarna saknar kunskap, trots diplomering. * Vet inte vad staten har för riktning och målbild i frågan (kretslopp, slutna system? ). * Tekniska lösningar trots alla insatser om information till handläggarna om kretsloppsanpassade lösningar är det ändå vanligast välja infiltrationer för både grävare och handläggare. * De med bristfälliga avlopp är inte miljömedvetna, ett brev borde räcka. * För att kunna satsa på ex. urinseparerande system måste fler instanser i regionen och kommunen satsa så hela den kedjan från tömning till användning av urinen fungerar. * Svårt med rekrytering av avloppshandläggare med erfarenhet. Många av de sökande till tjänsterna är nyutexaminerade. Det skulle behövas någon typ av koncept för snabb och effektiv upplärning av nya avloppshandläggare, gärna på nationell basis ungefär som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap ordnar kurser om miljöolyckor.

58 Utförda aktiviteter inom Små vlopp i Jönköpings län Handläggarträffar och webbforum har varit mötesplatser för avloppshandläggarna för att tillsammans via Miljösamverkan f dra igång gemensamma aktiviteter i länet. På miljösamverkans webbplats finns ett forum för handläggarna att snabbt kunna ställa frågor till varandra och därmed utnyttja varandras kompetens och erfarenheter. tt arbeta regionalt med avloppsfrågan kommer fortsätta även i framtiden. Just nu har ett projekt om tillsyn av avloppsanläggningar i storleksordningen pe (personekvivalenter) påbörjats för att tillsyn ska ske under Gemensamt miljösamverkansprojekt 2007 Länet har gemensamma mallar, blanketter, informationsfolder och slutbesiktningsmall. llt detta togs fram i ett miljösamverkansprojekt under En kursdag om geoteknik vid avlopp anordnades samma år. Kurs om V-planering Den 1 september 2009 anordnades en kursdag om V-planering i länet. Det kom mest folk från miljökontoren den gången. Kronoberg anordnade en liknande dag våren 2011 i Växjö dit några av länets tjänstemän åkte. Naturvårdsverkets nationella tillsynskampanj Små avlopp ingen skitsak Naturvårdsverket initierade 2010 en nationell kampanj om avlopp. Uppstartsträffen var i Hässleholm den 17 februari 2010 som inspirerade till olika lokala och regionala insatser. Det var många av länets handläggare med på träffen och även länsstyrelsen från Jönköpings län. Ett förslag för regional samverkan i tillsynsprojektet togs fram under dagen som kompletterades på strategiträffen veckan efter mötet i Hässleholm. Naturvårdsverket förlade sin ena nationella träff i Nässjö under hösten 2010 (19/10), för att diskutera det pågående projektet Små avlopp ingen skitsak. Det finns en webbaserad mötesplats för projektet vilket även innefattar ett forum att diskutera frågeställningar. Strategiträff februari 2010 Miljösamverkan f ordnade en strategiträff för länets avloppshandläggare den 23 februari. Börje Nilsson från Maskinentreprenörerna bjöds in för samtal kring utbildningarna för avloppsentreprenörer. Maria Carlsson från Länsstyrelsens vattenfunktion informerade om avloppstillsynens funktion för Vattnets MKN (miljökvalitetsnormer) och vattendirektivets åtgärdsprogram. Maria presenterade

59 samt de olika klassificeringarna av vattenförekomster i länet som inte uppnår god vattenstatus avseende övergödning. nnelie Johansson, länsstyrelsens miljövårdsdirektör, berättade om tillsynen enligt LV 6. Under träffen röstades fram vilka aktiviteter som borde utföras i länet inom små avlopp. Valet föll på att fortsätta med att få bra grävare, marknadsföra projektet, lära oss mer om avloppsjuridik, informera mäklare om avlopp och försöka få till en avloppsteknikutställning. Några kommuner kommer att nyttja Naturvårdsverkets framtagna folder om Rött Gult Grönt vlopp där fastighetsägaren enkelt kan se vilken status dennes avlopp har. Gemensamma motiveringar till bristande avloppsanläggning Handläggarna hade en samsynsdiskussion kring vad man kan se vid en avloppsinspektion av äldre anläggningar. Vi skapade ett dokument som vi kallar motiveringar till brister. Entreprenörsutbildningar för avloppsgrävare Entreprenörsutbildning för avloppsgrävare i samarbete med Maskinentreprenörerna började anordnas redan En andra kursomgång var våren 2010 då vi fick ytterligare grävare i länet. Under våren 2011 ordnades en tredje omgång kurs i länet men senaste 1½ året har entreprenörsutbildningarna lokaliserats i vårt grannlän Kronoberg. Idag har vi 181 utbildade varav 102 är färdigdiplomerade. 6 grävare har även gått fortsättningskursen till Projektör som anordnades hösten lla länets avloppshandläggare har gått entreprenörsutbildningen och när det tillkommer nya handläggare får även dessa gå utbildningen. Ett möte med Maskinentreprenörerna hölls i augusti 2010 för att förbättra entreprenörsutbildningen, då i samarbete med miljösamverkan i Kronoberg, Blekinge, Kalmar och Gotland. En ny avstämning är aktuell gällande diplomeringsprocessen. vloppsteknikutställning och sommarmässa Vi var med på Bomässan på Elmia i mars 2010 och delade ut foldern rött-gult-grönt avlopp. Det var en avloppsteknikutställning i Lekeryd i samarbete med avloppsgrävare den april 2010 där Habo, Mullsjö, Jönköping, neby och Nässjö kommun medverkade. Den 28 augusti 2010 deltog Miljösamverkan f, länsstyrelsen och neby kommun på Hushållningssällskapets sommarmässa. Mässan hade besökare på en dag, ute på en åker. Där delade vi ut foldern om rött, gult, grönt avlopp och information om avlopp. Med på mässan fanns även en del avloppsteknikleverantörer. Utöver ovanstående utställningar och mässa så har några kommuner deltagit med information om avlopp på ex kommundagar och lokala marknader.

60 vlopp för Mäklare Ett utbildningstillfälle om avlopp för mäklare i samarbete med vloppsguiden och Kunskapscentrum Små avlopp utfördes den 14 september 2010 i Jönköping där 23 mäklare anslöt. Vi mailade till övriga mäklare om vloppsguidens hemsida och Rött gult grönt avlopp samt tips om avloppsförfrågan i samband med husköp. Ytterligaren ett 50-tal mäklare fick information om avlopp vid försäljning då kurser om radon för mäklare anordnades i samarbete med länsstyrelsen. Flera handläggare har efter detta upplevt att mäklarna är pålästa om avlopp. Fråga om avloppsstatus för köpare av hus Vi har utformat ett frågeformulär till köpare av hus förfrågan om avloppsstatus. Formuläret grundade sig på Gotlands formulär. vvikelserapport vid slamtömning - Samarbete med slamtömmarna Några av kommunerna har påbörjat ett framgångsrikt samarbete med slamtömmare som rapporterar avvikelser då de ser uppenbara brister på slambrunnen. neby och Vaggeryd har jobbat med det några år. Vetlanda påbörjade det nyligen. Informationsträffar för fastighetsägare Några kommuner har i samband med inventeringar arrangerat informationsträffar för fastighetsägarna. De träffar som anordnats lokalt i den by där inventering prioriterats har lockat till sig flest deltagare. Utskick av Naturvårdsverkets folder rött-grönt-gult avlopp Ett antal kommuner har gjort direktutskick till fastighetsägare med avlopp i samband med inventeringar och under den nationella informationskampanjen Små avlopp ingen skitsak. Foldern har i en kommun delats ut i samband slamtömningsfakturan. vloppsjuridik för handläggarna En kurs i vloppsjuridik för miljöhandläggare den 29 september 2010 med miljöjurist Jonas Christensen lockade 39 stycken varav 30 från länet. Länsstyrelsens tillsyn enligt LV 6 Länsstyrelsen har pekat ut 114 områden som bör prioriteras för kommunalt avlopp där 63 områden har fått högsta prioritet. Länsstyrelsens tillsyn har resulterat i att kommunerna har tvingats lyfta avloppsfrågorna. Miljökontoren har i flera kommuner därmed fått möjlighet att prioritera frågan med ex avloppsinventeringar. rbetet med V planering har satt igång i kommunerna efter Länsstyrelsens tillsyn.

61 LOV bidrag för avloppsinventeringar Flera av kommunerna har sökt och fått bidrag för att utföra avloppsinventeringar kring vattenförekomster som pekats ut som särskilt känsliga för övergödning enligt vattendirektivet. Först ut var Gislaved och Värnamo kring Lillån. Nässjö, Vetlanda, Sävsjö och Gnosjö har också beviljats LOV bidrag för inventeringar. Marknadsföring och medias uppmärksamhet Ett gemensamt pressmeddelande gick ut inför sommaren 2010 via länsstyrelsen, vilket fick genomslag i lokaltidningar och på de regionala TV-nyheterna. Det har även varit en del lokala inslag i flera av kommunerna under tiden, inte minst diskussioner kring hur många avlopp som brister. Det har även förekommit inslag i Sveriges radio om avloppsarbetet kopplat till vattendirektivet, bl.a. intervjuades Eva-Lott Karlsson från Vetlanda kommun. Utskick av foldern rött, gult, grönt avlopp har skett bl.a. till alla hushållen i Vetlanda kommun. Kommunala politiker Länsstyrelsen gjorde en besöksrunda i länet våren 2011 för att utbilda nya politiker om miljömål, vattendirektivet och miljöbalken. Där har avlopp tagits upp som en viktig fråga. Gemensamma skyddsavstånd hög skyddsnivå Ett regionalt projekt inom Miljösamverkan f tog under våren 2012 fram en handledning för bedömning av skyddsavstånd för hög och normal skyddsnivå för enskilda avlopp. Krisberedskap, Översvämning, Vattenskydd, Vattenförsörjning Utöver ovan uppräknade aktiviteter så har avloppsfrågorna lyfts in i krisberedskapsplaneringen och översvämningsplaneringen. Krav på fungerande små avlopp finns även med när nya vattenskyddsområdesbestämmelser tas fram. Förhoppningen är att de kommande vattenförsörjningsplanerna prioriterar åtgärder av små avlopp.

62 Vad har hjälpt för att öka åtgärdstakten? Det är blandningen av flera aktiviteter som ökat åtgärdstakten. Här listar vi de insatser som gett mest verkan. EUs vattendirektiv EUs vattendirektiv med tillhörande miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten och åtgärdsprogram är en enskild faktor som gör att åtgärderna och tillsynen av avlopp måste prioriteras. Var tredje vattenförekomst i länet uppfyller inte god ekologisk status på grund av för stor belastning av övergödande ämnen. På nationell nivå beräknades år 2009 att de små avloppen står för en tredjedel av den mänskligt tillförda fosforn. Inventering tt arbetet med inventeringar ökar åtgärdstakten kan särskilt studeras genom att jämföra 2012 års åtgärdstakt med 2010 års åtgärdstakt för de kommuner som tidigare inte hade inventerat sina avlopp. Inventeringarna har gett mest effekt när - fokus varit kring känsliga recipienter. - man tagit ett geografiskt område i taget. - fokus varit på de med en- och tvåkammarbrunn. - fokus varit på de som saknar tillstånd. - fokus varit på de som är gjorda före liknande riktlinjer funnits för flera kommuner vid bedömning av gamla anläggningar. Förelägganden om åtgärder eller förbud Åtgärdstakten har ökat mycket i de kommuner som börjat förelägga om åtgärder. I flera av kommunerna har däremot den accelererande åtgärdstakten nu under 2012 riskerat att handläggarna inte hinner handlägga inkommande ansökningar om att göra om avloppet. Dock så kan avgifterna för tillstånden skapa förutsättningar för nyrekryteringar av avloppshandläggare. Slamtömmaren (avvikelserapport) De kommuner som samarbetat med slamtömmaren har snabbt kunna inventera sina avlopp och när en slamtömmare lämnar en avvikelserapport i samband med tömning så ger det mer pondus om att tekniken inte är som den ska än att behöva få ett brev från myndigheten. Nu är det flera som låter slamtömmaren lämna Naturvårdsverkets papper om rött, gult grönt avlopp till brunnsägarna.

63 Direktutskick till fastighetsägare Många kommuner gör direktutskick till fastighetsägaren. Den kommun som fick mest gensvar för utskicken hade även bifogat en folder om kommunens miljömålsarbete där det står hur stor andel avloppen står för. Länsstyrelsens tillsyn (LV 6) Länsstyrelsens tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster (LV) lyfte upp frågan på agendan i de kommuner som ännu inte fått prioritera frågan. LOV bidrag LOV bidrag (lokalt investeringsbidrag för vattenåtgärder) för inventeringar för dessa kommuner som inte börjat inventera har varit viktig. I samband med bidrag så har hela kommunen aktiverats kring avloppsarbetet. Insatta handläggare/förvaltningar/politiker Det går att urskilja att avloppsarbetets prioriteringar har ett starkt samband med miljöchefens och avloppshandläggarens intresse av avloppsfrågorna, som sedan bidrar till att övriga i kommunen kan prioritera frågan. De regionala strategiträffarna och kurser för handläggarna har varit kittet i arbetet med avloppstillsynen. tt politiker fått information har medverkat till att låta prioritera enskilda avloppen. Kunniga engagerade grävare tt ha bra grävare och ett bra samarbete med dem har definitivt underlättat arbetet. Likaså att bristen på kunniga grävare bromsat arbetet med åtgärderna. Insatta mäklare tt få mäklarna att inse sin roll har varit bra. Det märks skillnad på mäklarnas avloppsengagemang nu säger flera av handläggarna! Resultatet av vårt läns engagemang med mäklarna har spridit sig till flera län och vårt utbildningskoncept har kopierats av flera kommuner, från Ronneby i söder till Luleå i norr. Mäklarnämnden har numera tagit in avloppsfrågan som ett moment i sin diplomeringsutbildning (av mäklare). vloppsguiden har kunnat skapa ett samarbete för att utbilda på mäklarutbildningen. Vårt län var föregångare i frågan om att få med mäklarna, men det behöver vi fortsätta med även i framtiden. Medias uppmärksamhet Genom att pressmeddelande gick ut från Länsstyrelsen fick det mer respons med artiklar, intervjuer osv där bl a lokala nyheterna för både SVT och TV4 nappade.

64 Samarbete med Vatten på länsstyrelsen Kontaktpersonen på vattenfunktionen på länsstyrelsen bjöds med på diverse aktiviteter och följde med på Naturvårdsverkets uppstartsträff om nationella tillsynsprojektet, deltog på utställningarna och mässorna, strategiträffen för handläggare samt var även med på mäklarutbildningen. Fördelen med att ha med länsstyrelsens vattenfunktion är att de lyfter frågan ur vattendirektivets synvinkel. Hur kan takten ökas ytterligare? Lokalt, regionalt * Se till att inventera alla avlopp i sin kommun. * Mer ska inventeras men snabbare. * tt ha aktuella tillsynsregister. * Förelägganden om åtgärder/förbud. * Handläggarens kompetens är färskvara och behöver uppdateras regelbundet. * Ökad kompetens för handläggare & grävare om bra avloppsteknik. * Bättre tillsynsvägledning från länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten. * Samsyn över kommungränser, samsyn i landet/vattendistrikt. * Mer medial uppmärksamhet. * Slamtömmare - samarbeta! * God relation till grävarna (regelbunden kontakt). * Tidsbegränsa nya tillstånden på anläggningar som inte går att mäta utsläppen (effektivt på lång sikt, slipper inventera igen). * nvända inskrivningsmyndigheten om utdömt avlopp. * Vid försäljning av fastigheten inventera - rikta föreläggande om åtgärd till nye ägaren (köparen). * Bankerna bör få veta att de kan få avloppskunder. * Mäklarna behöver kunna mer. * Lyfta smittfrågan. * Bra att lyfta det i samband med vattendirektivet och miljökvalitetsnormerna för vatten (MKN vatten). * Fler bra grävare behövs, som både kan projektera och anlägga avlopp. * Diplomerade grävare måste bli bättre.

65 * Kommunen behöver bli tvingad att prioritera frågan. * Kurs V planering för huvudmän. * Teknikutställningar. * Lokalt eller regionalt system för omhändertagande av humanurin för de som vill välja urinseparering för att klara hög skyddsnivå. * Hela kommunen ska förstå sitt ansvar med vatten- och avloppsfrågan. * Utöka antalet handläggartjänster för de kommuner som inte hinner handlägga ärendena. Hjälp från nationellt håll vore bra * Vad vill man från staten, vilken riktning? * Nationella insatser viktiga. * Tydligare tillsynsvägledning från centrala verken. * Ibland behövs experthjälp för detaljfrågor. * Bidrag till inventeringar bra. * Bidrag för fysiska åtgärder (fd LIP, gröna miljoner etc) * Skyddsavstånd hög normal skyddsnivå likriktning. * Införande av generella föreskrifter 47 FMH? * Lyfta smittskyddet. * Certifiering av entreprenörer. * Krav på återkommande kontroll av avlopp (utförd av sakkunnig). * Länsstyrelserna bör granska kommunens tillsyn av små avlopp och kräva mer! * Nationellt tillsynsprojekt som handlar om tillsyn - ej om information. * Bra med ett dokument från centrala myndigheten att lämna ut (tex grön gult rött avlopp). Det tynger mer än kommunens egna. * Nationellt anordnad kurs för likartad handläggning av enskilda avlopp, en återkommande. * Bra om det fanns ett nationellt krav på att fastighetsägaren själv ska veta/redovisa ifall de har rött/gult/grönt avlopp. Det tar för lång tid att åtgärda avloppen genom att vänta in att alla kommuner ska inventera alla avloppen och därefter förelägga om åtgärder.

66 Så här arbetar vi vidare En arbetsgrupp i Miljösamverkan f har påbörjat förberedelserna för ett länsövergripande tillsynsprojekt av avlopp i storleksordningen pe. Där förekommer många större infiltrationer vilka givetvis måste studeras och en regional samsyn är lämplig även för dessa avlopp. Följande frågor måste vi titta mer på * Mer ska inventeras så tillsynsregistren blir aktuella. * Hur jobba effektivast för att alla fastighetsägare ska veta vad som gäller för just deras fastighet. * Mer förelägganden om åtgärder. * Fler förbud på gång. * Mer medial uppmärksamhet. * Teknikutställningar. * Diplomerade grävare behöver informeras/uppdateras, saknar en del kunskap. * Fler bra grävare behövs, särskilt projektörer. * Fler handläggare behövs, men svårt hitta bra kompetens. * Svårt ajourhålla kompetens hos handläggare när liten tjänst, måste bli smidigare för effektivare tillsyn. * Befintliga handläggare hinner inte med vilket bromsar upp processen i flera kommuner. * Fler kommuner vill samarbeta med slamtömmarna. * Bli bättre på att använda inskrivningsmyndigheten om utdömt avlopp. * Tillsynsvägledning från länsstyrelsen ej möjlig i vårt län, måste lösas på annat sätt. * Hur går det med fortsatta inventeringarna nu när LOV-bidragen utgått? Det kan vara bra att följa upp framöver så inte arbetet bromsas. * Samsynsträffar för avloppshandläggarna kring avloppstillsynen i länet, exempel hur ofta behöver tillsyn ske på olika typer av anläggningar.

67 Regionens påverkan på Sveriges tillsynsarbete inom Små vlopp Projektledaren föreläste på den nationella avloppskonferensen i mars 2010 och april Där presenterades bland annat länets tankar om förenklingar som önskas för att göra tillsynen av små avlopp effektivare på nationell nivå. Projektledaren har även deltagit i ett nationella möten under 2010 där diskussioner fördes kring avloppstillsynen då, nu och sen. Många av handläggarna har varit aktiva på Naturvårdsverkets webbforum Ingen Skitsak som fanns under tiden som det nationella projektet var aktivt. Skrivelse till Miljödepartementet Miljösamverkan Västra Götaland utformade en skrivelse till Miljödepartementet gällande behov av föreskrifter om avlopp. Miljösamverkan f och Länsstyrelsen i Jönköpings län ställde sig bakom den skrivelsen. Under våren 2012 har Boverket fått i uppdrag att undersöka vilka för- och nackdelar det finns att utforma föreskrifter för avloppsprodukter. Utdrag ur brevet som Miljösamverkan Västra Götaland 1 juli 2011 ställde till Miljödepartementet med förslag att Havs- och vattenmyndigheten utreder de förslag som ges i brevet. Vi föreslår en översyn av regleringen av små avlopp med målsättningen att få tydligare och mer bindande regler, inte som nu i huvudsak bara råd och vägledning. I detta brev ger vi förslag och exempel på vad som kan regleras bättre och hur. Vi gör det utan anspråk på att ha fått med alla frågor eller detaljer i hur regleringen skulle kunna ske. Bakgrund och motiv Små avlopp är alltid en stor arbetsuppgift på snart sagt alla miljökontor i landet. Även om man av någon anledning skulle prioritera ner denna arbetsuppgift blir det ofrånkomligen ett stort antal ärenden som måste handläggas varje år. Regelverket om små avlopp är otydligt och ger utrymme för mycket bedömningar som måste göras om och om igen av kommunernas miljökontor. Bland annat förekommer stor osäkerhet om vad olika slags anläggningar presterar och vilka krav som kan ställas både vid nyanläggning och vid förbättring av befintliga avlopp. Nuvarande EU-standard för provning av prefabricerade små avloppsanläggningar upplevs inte som tillförlitlig då det finns så många osäkra faktorer/variabler (se finska undersökningen). En typprovning för inklassning i olika utsläppsnivåer (i Sverige lämpligen hög

68 respektive normal nivå för miljö- respektive hälsoskydd) kan vara ett tydligt hjälpmedel (jfr Danmark) Förslag och exempel på en bättre reglering $ Inför en föreskrift om små avlopp $ Behåll gärna de allmänna rådens inriktning på funktionskrav, det är en sund princip. Men överför dem till en bindande föreskrift. nge i samma föreskrift hur vissa vanliga typer av anläggningar ska utformas och dimensioneras för att de direkt ska anses uppfylla funktionskraven. Exempelvis anläggning med slamavskiljare och infiltration eller markbädd (jfr Norge). $ Inför obligatoriskt typgodkännande eller motsvarande system för att klassa avloppsanläggningar (modeller, fabrikat) avseende deras prestanda i förhållande till funktionskraven. I föreskriften ska då anges att för alla andra anläggningar än de som direkt specificerats i föreskriften, så får endast sådana anläggningar användas som typgodkänts för det funktionskrav som ska gälla på platsen. $ Ta i föreskriften också in vad som ska gälla för hantering av urin från separerande system, exempelvis volymer på tankar och lagringstid innan spridning. $ Ställ även kompetenskrav på dem som ska anlägga avloppsanläggningar genom obligatorisk utbildning och certifiering eller motsvarande system. $ Krav på projektör behövs också. Det vill säga den som planerar/undersöker förutsättningarna för avlopp ska ha viss kompetens så att vi kommer från dagens situation där miljöinspektörerna får göra en del av detta (jfr Norge). $ Föreskriften bör också ha krav på kontroll och skötsel av anläggningar. För mer komplexa anläggningar (vad det är får preciseras i föreskriften) bör föreskrivas att de regelbundet (visst tidsintervall) ska kontrolleras och underhållas av personal med särskild kompetens. $ Försök i föreskriften också precisera skälighetsregeln avseende vilka krav som kan ställas på förbättring av befintliga anläggningar eller ge annan lämplig vägledning i denna fråga. $ Det behövs också tydligare ställningstaganden om hur långt kravet på resurshushållning och återföring av fosfor till produktiv mark från de små avloppen ska drivas. Om detta ska prioriteras måste det återspeglas i föreskriften och kommer att få betydelse för vilka tekniklösningar som är möjliga, och kan exempelvis medföra att kraven på BDT-avlopp måste sänkas i förhållande till vad som nu är brukligt. $ Tag gärna även initiativ till att få bort den förvirrande ordningen med krav på anmälan-tillstånd-anmälan-tillstånd i avloppshierarkin

69 Miljösamverkan f Miljösamverkan f, Jönköpings län, startades i november 2005 och är ett samarbete mellan länets miljökontor och länsstyrelsen för effektivare miljöbalkstillsyn. Det finns en projektledare på heltid som samordnar olika projekt som kommunerna själva väljer. Projektledaren är placerad på Regionförbundet Jönköpings län sedan Det finns regionala miljösamverkan i 13 län. Huvudmän: Länsstyrelsen i Jönköpings län Regionförbundet Jönköpings län neby kommun Eksjö kommun Gislaved kommun Gnosjö kommun Habo Mullsjö kommun Jönköpings kommun Nässjö kommun Sävsjö kommun Tranås kommun Vaggeryds kommun Vetlanda kommun Värnamo kommun Styrgrupp Rolf Erlandsson (ordförande), Jönköpings kommun Berit Lundberg, Länsstyrelsen i Jönköpings län Eva-Lott Karlsson, Vetlanda kommun David Melle, Gnosjö kommun Karin Westling, Regionförbundet Jönköpings län Projektledare: Telefon: Camilla Johansson Webbsida: dministrativt ansvarig Regionförbundet Jönköpings län, Kommunal Utveckling

70 1/13 Redovisning Datum Dnr Mottagare Miljödepartementet Handläggare Direkt Stockholm Margareta Lundin Unger Enheten för god vattenkvalitet Enskilda avlopp Styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Sammanfattning Nära hälften av de fastigheter i Sverige som har enskilt avlopp bedöms ha anläggningar som inte är godkända, ungefär har enbart slamavskiljning och är därmed direkt olagliga. Rådande åtgärdstakt är låg, kring 1-2% per år, det är inte möjligt att närmare uppskatta åtgärdstakten för anläggningar med enbart slamavskiljning. För att hämta upp de olagliga avloppen men även upprätthålla en god standard på lång sikt måste åtgärdstakten öka till 5 % och initialt 6,3 % per år om man räknar med att de direkt olagliga skall åtgärdas inom en tioårsperiod. Havs- och vattenmyndigheten har inventerat och närmare anlyserat ett antal styrmedel för att öka omställningen. Den styrmedelskombination som var kostnadseffektivast i den övergripande samhällsekonomiska konsekvensanalys som gjorts var en kombination av 1) tydligare reglering, 2) en recipientskatt med skattebefrielse efter genomförda åtgärder och 3) informativa styrmedel exempelvis avloppsdeklaration och utvecklad tillsyn. Tillsammans har de tre styrmedlen störst möjligheter att fylla de identifierade behoven för att nå och på lång sikt upprätthålla en hållbar åtgärdstakt. Bakgrund I Sverige finns nära 1 miljon fastigheter som saknar anslutning till ett kommunalt avloppsnät. Huvuddelen, ca 60 % av dessa fastigheter är permanentbostäder vilka svarar för merparten av utsläppen. Ungefär av de enskilda avloppen har WC anslutet. Vid inventeringar som genomförts av kommunerna har det visat sig att en mycket stor del av de enskilda avloppen är i behov av upprustning. Bara hälften av de befintliga anläggningarna bedömdes vara godkända vid en enkätstudie genomförd av Naturvårdsverket I många fall består reningen endast av någon form av slamavskiljning, detta gäller främst äldre hus på landsbygden fastigheter bedöms inte ha längre gående rening än slamavskiljning Det stora antalet enskilda avlopp med bristfällig rening gör att de utgör en betydande källa till övergödningen av våra sjöar, vattendrag och kustvatten,