Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö år 2006/2008/2012

Transkript

1 Malmö Stad Miljöförvaltningen Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö år 2006/2008/2012 Baserade på översiktsplan 2000 och aktualisering av översiktsplan Malmö 2005 Henric Nilsson Miljöförvaltningen Malmö Stad

2 1 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Bakgrund Kritiska Gaturum i Malmö SIMULERINGAR Metodik för gaturumsberäkningar Meteorologi Emissionsfaktorer Nulägesstudie Spridningsberäkningar Resultat för bräkningspunkterna enligt nulägesstudie Framtidsscenario Nollalternativet Resultat Nollalternativet Framtidsscenario Nollalternativet Resultat Nollalternativet MILJÖKVALITETSNORM BILAGOR Bilaga 1 Karta över Dagsläget i Malmö 2006 Bilaga 2 Karta över Situationen i Malmö 2008 Bilaga 3 Karta över Situationen i Malmö 2012 Bilaga 4 Maximal trafikbelastning för år 2008

3 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ SAMMANFATTNING Med anledning av att Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid, som trädde i kraft vid årsskiftet 2005/2006, överskrids i Malmö har Länsstyrelsen i Skåne län blivit ålagda att ta fram ett åtgärdsprogram. Syftet med denna utredning är att kartlägga luftkvalitésituationen i Malmö för nuläget 2006 samt för framtidsscenarier år 2008 och I beräkningarna antas att Malmö byggs ut enligt Översiktsplan 2000 och aktualisering av översiktsplan Malmö I framtidsstudierna ingår inga av de åtgärder som är planerade med anledning av åtgärdsprogrammet. Miljöförvaltningen i Malmö har kartlagt luftkvaliteten med avseende på kvävedioxid vid femton av Malmös hårdast belastade gatuavsnitt, där överskridande av MKN har registrerats/beräknats under de senaste åren Beräknad halt för respektive år N/S S/N N/S S/N N/S S/N Sida av gatan Nord till Syd alt Syd till Nord 1. Nobelvägen mellan Spårvägsgatan/Lönngatan och Dalaplan 2. Södra Förstadsgatan mellan Bergsgatan och Spårvägsgatan 3. Lundavägen mellan Hornsgatan och Sallerupsvägen/Östra Förstadsgatan 4. Östra Förstadsgatan mellan Kungsgatan och Drottninggatan 5. Amiralsgatan mellan Drottninggatan och Föreningsgatan 6. Amiralsgatan mellan Nobelvägen och Spånehusvägen 7. Nobelvägen mellan Amiralsgatan och Spånehusvägen 8. Djäknegatan mellan Rundelsgatan och Stora Nygatan 9. Föreningsgatan mellan Pauliskolan och Amiralsgatan 10. Föreningsgatan mellan Mjölnaregatan och Triangeln 11. Södra Förstadsgatan mellan Triangeln och Friisgatan 12. Sallerupsvägen mellan Östervärnsgatan och Lundavägen 13. Hornsgatan mellan Stockholmsvägen och Drottninggatan 14. Hornsgatan mellan Stockholmsvägen och Lundavägen 15. Drottninggatan mellan Östra Förstadsgatan och Döbelnsgatan > 10 % högre än MKN > MKN < 10% lägre än MKN > Övre utvärd.tröskel > Undre utvärd.tröskel < Under utvärd.tröskel Studien visar att Malmö har fyra problemområden där det kommer att bli svårt att uppfylla MKN, vid Södra Förstadsgatan (2), Värnhemstorget (3, 4), Amiralsgatan (5) och Djäknegatan (8). Halterna kommer vid dessa platser ligga över eller tangera normen även år 2008/2012 om inga åtgärder vitas. De beräknade halterna för år 2008 ligger samtliga på mindre än 10 % från normen vilket innebär att det finns risk för överskridande även vid dessa väldigt förändringskänsliga områden. År 2012 beräknas tio av gatorna ligga inom 10 % från normen. Totalt sett visar studien att Malmöluften långsamt blir bättre trots att trafikarbetet är beräknat/uppskattat att öka med 10 % till år 2012, jämfört med situationen år Generellt för de femton gatorna beräknas kvävedioxidhalten minska med 3 % till år 2008 och med 7 % till 2012, jämfört med situationen Att halterna beräknas minska beror till stor del på miljövinster från en beräknad bättre fordonsflotta år Emissionsvinster på personbilssidan kommer troligen att bli betydligt mindre efter år 2012, enligt prognoser från Vägverket. Om trafikarbetet fortsätter att öka enligt Gatukontorets nuvarande prognos till år 2015 kommer minskningen av kvävedioxidhalten börja avstanna och det går inte att utesluta att halterna kan börja öka, jämfört med de som beräknats för år 2012.

4 3 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ Bakgrund Vid årsskiftet 2006 trädde miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid i kraft. På ett flertal platser i Malmö kommer normen att överskridas eller tangeras år Med anledning av överskridanden har Länsstyrelsen i Skåne län blivit ålagda att ta fram ett åtgärdsprogram för Malmö. Målsättningen med programmet är att halterna av kvävedioxid inte skall överskridas i Malmö år Syftet med denna utredningen är att kartlägga luftkvalité situationen i Malmö dels för nuläget 2006 dels för framtidsscenarier år 2008 och I beräkningarna antas Malmö byggas ut enligt Översiktsplan 2000 och aktualisering av översiktsplan Malmö Utredningen skall visa var Malmö har och kommer att få problem med att uppfylla MKN, om inga åtgärder vitas. I framtidsstudierna ingår inga av de åtgärder som är planerade med anledning av åtgärdsprogrammet. Malmö Miljöförvaltning har sedan talet kartlagt luftkvalitén i Malmö och har goda kunskaper om stadens luftföroreningssituation. För övriga trafikrelaterade luftföroreningsparametrar som innefattas av MKN (t.ex. PM 10 och bensen) har inga överskridanden registrerats i Malmö de senaste åren och risken för framtida överskridande bedöms som små. Figur 1 Till vänster, luftintaget vid Malmös fasta mätstation i gatumiljö på Dalaplan som invigdes i december Till höger, den mobila mätvagn 4 under en mätkampanj i Malmö hamn sommaren 2006.

5 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ Kritiska Gaturum i Malmö Förändringen av kvävedioxidhalterna (NO2) i Malmö har varit i princip oförändrade de senaste 15 åren, enligt takmätningar från Rådhuset. För de trafikerade gaturum där Malmö i dag har problem med att uppfylla MKN ser dock utvecklingen bättre ut. Den totala mängden kväveoxider (NOx) har kraftigt minskat vid Malmös hårt trafikerade gator, vilket bl.a. beror på införandet av katalytiska avgasrening på personbilar samt att Malmö tidigt satsat på naturgasdrivna stadsbussar, miljözon mm Förändring i kväveoxidkoncentration (98-il tim) för hårt belastade gator i Malmö Halt µg/m 3 NOx som NO2 NO Djäknegatan 1995 Djäknegatan 2001 Ö Förstadsgatan 1993 Ö Förstadsgatan 2000 Nobelvägen 1996/1997 Nobelvägen 2002/2003 Spårvägsgatan 1994/1995 Spårvägsgatan 2003/2004 Figur 2 Gaturum i Malmö där trafiksituationen har varit i princip oförändrad under två mätperioder. Halterna av kväveoxider (NOx) har minskat kraftigt vid de fyra mätplatserna medan förändringarna i kvävedioxid (NO2) varit marginella. I de omfattande mätprogram som Miljöförvaltningen genomfört under de senaste 15 åren med de mobila mätvagnarna har Malmös kritiska gator kartlagts vid olika mätkampanjer. Tabell 3 visar resultaten av de mätningar som utförts under de senaste sex åren, där halterna varit nära eller över MKN. Mätningar 00/06 År Medlvärde År Medlvärde Dygn Dygn Timme Timme Sida Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord 1. Nobelvägen_ Södra Förstadsgatan_ Lundavägen_ Östra Förstadsgatan_ Amiralsgatan_ Amiralsgatan_ Nobelvägen_ Djäknegatan_ Föreningsgatan_ Föreningsgatan_ Södra Förstadsgatan_ Sallerupsvägen_ Hornsgatan_ Hornsgatan_ Drottninggatan_ > 10 % högre än MKN > MKN < 10% lägre än MKN > Övre utvärd.tröskel > Undre utvärd.tröskel < Under utvärd.tröskel Figur 3 Resultat från mätningar utförda mellan åren vid hårt trafikerade Gaturum i Malmö.

6 5 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/2012 Utvalda gatuavsnitten i Malmös innerstad Mätning 1. Nobelvägen mellan Spårvägsgatan/Lönngatan och Dalaplan 1999/ / / / / / / Södra Förstadsgatan mellan Bergsgatan och Spårvägsgatan 3. Lundavägen mellan Hornsgatan och Sallerupsvägen/Östra Förstadsgatan 4. Östra Förstadsgatan mellan Kungsgatan och Drottninggatan 5. Amiralsgatan mellan Drottninggatan och Föreningsgatan 6. Amiralsgatan mellan Nobelvägen och Spånehusvägen 7. Nobelvägen mellan Amiralsgatan och Spånehusvägen 8. Djäknegatan mellan Rundelsgatan och Stora Nygatan 9. Föreningsgatan mellan Pauliskolan och Amiralsgatan 10. Föreningsgatan mellan Mjölnaregatan och Triangeln 11. Södra Förstadsgatan mellan Triangeln och Friisgatan 12. Sallerupsvägen mellan Östervärnsgatan och Lundavägen 13. Hornsgatan mellan Stockholmsvägen och Drottninggatan 14. Hornsgatan mellan Stockholmsvägen och Lundavägen 15. Drottninggatan mellan Östra Förstadsgatan och Döbelnsgatan Figur 4 Kritiska Gaturum i Malmö. Mätningarna visar att störst överskridande har registrerats vid Södra Förstadsgatan (2), Östra Förstadsgatan (4), Amiralsgatan (5), Nobelvägen (7) och Djäknegatan (8) där uppmäta halter legat mer än 10% över gällande norm. Även vid Lundavägen (3) och Föreningsgatan (10) låg uppmätta halter över MKN. I studien ingår 11 beräkningspunkter som valts ut med anledning av att mätningar och beräkningar visat på överskridande. Studien kompletteras med ytterligare 4 beräkningspunkter som kan påverkas av eventuella åtgärdsförslag tex. trafikomläggningar eller stor trafikökning med anledning av kraftig exploatering, enligt figur 4.

7 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ SIMULERINGAR I datasystemet EnviMan finns det möjligheter att simulera luftföroreningshalter. I utredningen har EnviMan 3.0 använts, vilket är en ny uppdaterad version. Nested grid metodiken med beräkning till receptorpunkter har använts, vilket är en delvis ny beräkningsmetodik som förfinar beräkningarna av bakgrundshalter. Simuleringen baseras på utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. Emissionsdatabasen i EnviMan är ursprungligen från 2002 men uppdaterad och kompletterad under de senaste åren. Vägverket har tagit fram de emissionsfaktorer (EVA2) som använts vid beräkningarna. Trafiksiffrorna som beskrev trafiksituationen år 2006 och är baserad på mätningar utförda av Gatukontoret och Vägverket. De äldre trafiksiffrorna har räknats upp enligt Gatukontorets beräkningar/uppskattningar för att motsvara dagens trafiksituation. De trafiksiffror som angivits för vardagsmedeldygn har räknats ner med sju procent för att motsvara veckomedeldygn. Mätningar vid bl.a. Triangeln och Amiralsgatan har visat att det är representativt för Malmös centrala delar. 2.1 Metodik för gaturumsberäkningar Bakgrundshalten av kväveoxider för Malmö har simulerats fram för respektive gata på timbasis i två nivåer. För Malmö har ett finmaskigt rutnät på 70 x 70 meter använts, för Öresundsregionen har ett rutnät på 700 x 700 meter använts. Bakgrundshalter av kväveoxider från Malmö samt från Öresundsregionen har simulerats fram för respektive gata (beräkningspunkt) på timbasis för år Genom att simulera fram halter på timbasis innefattas även episoder med stor trafikbelastning, inversion mm. Bakgrundshalten av kväveoxider från området utanför Öresundsregionen som härstammar från Europa samt saknade källor uppskattas till samma storlek som de som genereras av Öresundsregionen och beskrivs med en konstant på 3 ug/m 3. Gatornas egna bidrag av kväveoxider beräknas separat fram med OSPM- modellen. 70 x x700 70x70 Figur 5 Bakgrundshalter av kväveoxider härrörande från källor från hela Öresundsregionen, har simulerats fram på timbasis i två nivåer.

8 7 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/2012 Övrig Tung trafik* 17% Personbilar* 33% Stadsbussar* 7% Regionbussar* 14% * Bidrag från gatan ** Bidrag från Malmö *** Bidrag från Öresundsregionen, Europa samt saknade källor. Öresundsregionen** 5% Malmö 24% Figur 6 Kväveoxidbidraget (NOx) i procent vid Amiralsgatan år Gatans egna bidrag står för drygt 70 % av utsläppen och är den överlägset största källan. Bidraget från Öresundsregionen (Europa samt saknad källor) står för ca 5% av halten resterande genereras från aktiviteter i Malmö. Emissionsdatabasen omfattar olika utsläppskällor av luftföroreningar i hela Öresundsregionen, vilket innebär utsläpp från Skåne och Själland, samt utsläppen till havs kring Skåne. De största utsläppskällorna är trafiken och sjöfarten, men andra källor så som industrier, energianläggningar, arbetsmaskiner, småskalig uppvärmning, flyg och järnvägen är inkluderade i databasen. I Malmö finns nästan källor, främst trafiklänkar. Varje trafiklänk omfattar bl.a. trafikflöden för lätta och tunga fordon, vägprofil och vägtyp. För de femton speciellt studerade gatuavsnitten har trafiksiffrorna uppdaterats med Gatukontorets beräknade/uppskattade siffror för åren 2008 och Resterande trafikarbetsökning för Malmö kommun har fördelats som ytkällor, enligt figur 7. Den justerade databasen används sedan för att simulera fram bakgrundshalter för Malmöregionen på timbasis för åren 2008 och De totala trafikarbetet kommer att öka kraftigt i Malmö fram till 2012, en ökning som enligt prognos 1 även fortsatt kommer att vara kraftig till år 2015, enligt figur 7. Trafikökning i Malmö jämfört med situationen 2006 År Miljözonen 4% 7% a 11% a Innanför Inre Ringvägen 4% 9% 12% Inre Ringvägen 2% 12% 19% Mellan Inre och Yttre Ringvägen 5% 25% 40% Yttre Ringvägen 4% 7% 10% Utanför Yttre Ringvägen 4% 9% 12% Totalt för Malmö kommun 4% 10% 15% a, Reducerade med 3% med anledning av öppnandet av Citytunneln. Figur 7 Prognostiserat trafikarbete för Malmö kommun år 2015, jämfört me d situationen 2006 samt med beräknade/uppskattade siffror för år 2008 och Bakgrundshalterna som beräknats för Malmö år 2006 som härstammar från Öresundsregionen och övriga källor inklusive Europa användes även vid beräkningarna för år 2008 och Ett grovt antagande som bara leder till ett litet fel eftersom de långväga bakgrundshalterna endast står för en liten del av haltbidraget i ett hårt trafikerat gaturum, enligt figur 6. 1 Prognosen för år 2015 är framtagen av Gatukontorets trafikavdelning på enheten för trafikplanering

9 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ METEOROLOGI I beräkningarna av halterna för de olika gaturummen behövs meteorologiska data. Informationen kommer från den meteorologiska masten vid Heleneholm som uppfyller alla krav för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar. Vid beräkningarna för åren 2006, 2008 och 2012 har meteorologiska data, härrörande från 2003 använts. Anledningen till detta är att år 2003 ur meteorologiskt perspektiv var i det närmaste ett normalår. Samma meteorologiska data har används i alla scenarierna vilket underlättar jämförelse mellan alternativen var ett år med ovanligt mycket intransport av bl.a. kväveoxider. De bakgrundshalter som har simuleras fram i rapporten avviker inte jämfört med de som beräknats de senaste 5 åren, vilket medför att resultatet inte blir missvisande med beräkningsmodellen vilket riskerats om en mätserie från 2003 använts som bakgrundshalt EMISSIONSFAKTORER Emissionerna av kväveoxider från genomsnittsfordonet kommer att minska enligt emissionsstatistik från Vägverket (EVA2). Minskningen har dock börjat avta och kommer generellt inte att vara lika kraftig de kommande åren som den varit i början på 2000-talet, till stor del orsakat av urfasningen av bilar utan katalysisk avgasrening. I dag är ca 20 % av personbilsförsäljningen dieselbilar vilket är en kraftig ökning. Emissionerna av kväveoxider från dieselbilar är större än från en bensindriven bil. För att kompensera för ökningen använde Vägverkets personbilsemissioner för 2007 år 2008 och 2009 för år För övriga fordonsslag används Vägverkets prognos. I rapporten räknas de med att emissionerna från genomsnittsbilen blir % bättre till 2008 samt 35 % bättre till 2012, jämfört med situation I oktober 2005 började regiontrafiken fasa in nya Euro 5 bussar, som ersatte äldre Euro 2 och Euro 3 bussar. I oktober 2006 kommer bussarna som trafikerar Malmö-Lund att bytas till gasbussar, målsättningen är att köra på biogas. Resultatet blir att i slutet på 2006 kommer ungefär 80 % av regionbussarna vara utbytta till miljövänligare alternativ, vilket medför en reduktion av kväveoxider med 50% jämfört med regionbussparken i början av Stadsbussarna, som i dag kör på naturgas kommer att börja att fasa in nya moderna gasbussar i slutet av I slutet av 2007 kommer 70 % av dagen stadsbussar att vara utbytta, vilket medför en kväveoxidreduktion med ca 35 % jämfört med stadsbussarparken i början av År 2012 kommer alla linjegående bussar i Malmö vara av miljöklass Euro 5 eller bättre. I studien räknas det med en turtäthetsökning för både stadsbussarna och regionbussarna lineärt till 12 % fram till år 2012 jämfört med situationen år 2006.

10 9 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/2012 8,0 g/km Emissionsfaktorer (NOx) Lastbli/Buss (EVA2) Stadsbussar Regionbussar Personbilar (EVA2) 6,0 4,0 2,0 0, Figur 8 Prognostiserade emissionsfaktorer (EVA2) för NOx samt genomsnittliga emissionsfaktorerna för Malmös stadsbussar och regionbussar. Tex. en regionbuss i Malmö kommer enligt prognos i genomsnitts minskar sina emissioner av NOx från 8,0 g/km 2001 till 2,5 g/km år Minskningen av kvävedioxid (NO2) vid Malmös hårt trafikerade gator i innerstaden sker långsamt trots den kraftiga minskningen av emissioner de senaste åren från Malmös fordonspark. Anledningen är att emissionerna från vägtrafiken till största delen består av kvävemonoxid (NO) ca 95 % som reagerar med ozon (O3) i luften och bidar NO2. När allt ozon omvandlats ökar halten av NO2 endast med det NO2 som fordonen emitterar rent ca 5 %. Ozonhalten har varit oförändrad till svagt ökande i Malmö de senaste tio åren ug/m 3 NO2 Funktion NOx till NO2 NO NOx ug/m NOx Figur 9 Funktion kväveoxid (NOx) till kvävedioxid (NO2), som används vid beräkningarna.

11 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ Nulägesstudie 2006 Beräkningar har gjorts för nuläget år Trafiksiffrorna har uppdaterats så att trafikomläggningar orsakade av byggnationen av Citytunneln ingår. Hänsyn har också tagits till kväveoxidbidraget från Citytunnelns olika arbetsområden. Emissionsstatistiken från den nya stadsbussbussparken och regionbussparken som börjat fasas in har också vägts in i beräkningarna. Trafikflöden 2006 Trafikmängd Andelen Tungtrafik Beräkningspunkter Total (Vdt) a Stadsbussar Regionbussar Övrig 1 Nobelvägen_ ,0% 1,3% 4,5% 2 Södra Förstadsgatan_ ,3% 4,5% 3,0% 3 Lundavägen_ ,3% 2,7% 4,0% 4 Östra Förstadsgatan_ ,6% 2,5% 4,0% 5 Amiralsgatan_ ,2% 3,5% 4,5% 6 Amiralsgatan_ ,5% 0,0% 5,0% 7 Nobelvägen_466 b ,2% 0,5% 5,0% 8 Djäknegatan_ ,4% 2,2% 3,0% 9 Föreningsgatan_ ,6% 0,0% 3,5% 10 Föreningsgatan_ ,0% 0,0% 4,5% 11 Södra Förstadsgatan_ ,9% 0,0% 4,0% 12 Sallerupsvägen_ ,1% 0,8% 3,0% 13 Hornsgatan_ ,0% 0,0% 5,0% 14 Hornsgatan_ ,0% 1,0% 4,0% 15 Drottninggatan_ ,5% 3,6% 4,0% a, Veckodygnstrafik. b, Inkluderat busstrafik till och från bussterminalen vid Nobelvägen och Kirseberg. Figur 10 Fordons belastning för de aktuell gatorna år 2006 inklusive andelen tungtrafik.

12 11 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ Spridningsberäkningar Figur 11 Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) i Malmö för nuläget (2006). Halterna i figuren motsvarar årsmedelvärden i µg/m 3 i gatunivå. En spridningsberäkning har gjorts för Malmöområdet i gatunivå med en upplösning på 70 x 70 meters respektive 700 x 700 meter för Öresundsregionen. Vid simuleringen vägdes emissionsdata från hela Öresundsregionen in. Beräkningen gjordes för statistiskt väderår baserat på meteorologiska data från åren Den lokala bakgrundshalten av kväveoxider uppskattades för området till 6 µg/m 3. Hamnverksamheten samt Malmös hårt trafikerade gator utmärker sig tydligt i beräkningen.

13 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ Nuläget RESULTAT FÖR BRÄKNINGSPUNKTERNA ENLIGT NULÄGESSTUDIE 2006 År Medlvärde År Medlvärde Dygn Dygn Timme Timme Sida Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord 1. Nobelvägen_ Södra Förstadsgatan_ Lundavägen_ Östra Förstadsgatan_ Amiralsgatan_ Amiralsgatan_ Nobelvägen_ Djäknegatan_ Föreningsgatan_ Föreningsgatan_ Södra Förstadsgatan_ Sallerupsvägen_ Hornsgatan_ Hornsgatan_ Drottninggatan_ > 10 % högre än MKN > MKN < 10% lägre än MKN > Övre utvärd.tröskel > Undre utvärd.tröskel < Under utvärd.tröskel Figur 12 Resultat av nulägesstudien Beräkningarna visar på höga halter i Malmö år 2006 och MKN kommer att överskridas vid sex av beräkningspositionerna. Vid Södra Förstadsgatan (2), Lundavägen (3), Amiralsgatan (5) och Djäknegatan (8) är beräknade halter mer än 10 % över gällande norm. Vid Östra Förstadsgatan (4) och Södra Förstadsgatan (11) beräknas normen överskridas/tangeras. Övriga gator ligger kring 10 % från normen, vilket innebär att de finns risk att normvärdena överskrids även vid dessa väldigt förändringskänsliga områden. Vid några av gatorna är avvikelsen är stor mellan mätningarna (Figur 3) och beräkningarna, vilket kan bero på mätningarna gjorts under korta perioder under olika år. På många av mätplatserna har också stora förändringar inträffat senaste åren t ex. trafikomläggningarna med anledning av byggnationen av Citytunneln samt avstängningen av t ex. Kalendegatan som medfört att trafiken på Djäknegatan ökat med 30 % sedan mätningen. Beräkningarna ger en god bild av hur Malmös luftföroreningsproblematik ser ut i dagsläget år 2006.

14 13 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ Framtidsscenario Nollalternativet 2008 Nollalternativet innebär att Malmö byggs ut enligt Översiktsplan för Malmö 2000 och aktualisering av översiktsplan Malmö 2005 till år Utbyggnadsplanerna innefattar bl.a. nya exploateringar i Stadens entré och Västra Hamnen, som troligen kommer att resultera i att trafiktrycket ökar inne i Malmös centrala delar. Totalt sett visar Gatukontorets beräkningar/uppskattningar att trafiken kommer att öka i Malmö kommun och miljözonen med 4 % till år 2008, jämfört med situationen Trafiksiffrorna har uppdaterats enligt beräkningar/uppskattningar från Gatukontoret. Trafikomläggningar orsakade av byggnationen av Citytunneln ingår. Hänsyn har också tagits till kväveoxidbidraget från Citytunneln olika arbetsområden. Hänsyn är också tagen till emissionsstatistiken från Malmös nya busspark som till ca 2/3 bytts ut till miljöklass Euro 5 eller bättre till år 2008, jämfört med början av år I studien har de räknas med en turtäthetsökning för både stadsbussarna och regionbussarna med 4 % fram till år 2008, jämfört med situationen år Trafikflöden 2008 Trafikmängd Andelen Tungtrafik Beräkningspunkter Total (Vdt) a Stadsbussar Regionbussar Övrig 1 Nobelvägen_ ,0% 1,2% 4,5% 2 Södra Förstadsgatan_ ,1% 4,3% 3,0% 3 Lundavägen_ ,2% 2,6% 4,0% 4 Östra Förstadsgatan_ ,7% 2,5% 4,0% 5 Amiralsgatan_ ,2% 3,6% 4,5% 6 Amiralsgatan_ ,5% 0,0% 5,0% 7 Nobelvägen_466 b ,8% 0,5% 5,0% 8 Djäknegatan_ ,4% 2,2% 3,0% 9 Föreningsgatan_ ,6% 0,0% 3,5% 10 Föreningsgatan_ ,0% 0,0% 4,5% 11 Södra Förstadsgatan_ ,2% 0,0% 4,0% 12 Sallerupsvägen_ ,0% 0,8% 3,0% 13 Hornsgatan_ ,0% 0,0% 5,0% 14 Hornsgatan_ ,0% 0,9% 4,0% 15 Drottninggatan_ ,5% 3,5% 4,0% a, Veckodygnstrafik. b, Inkluderat busstrafik till och från bussterminalen vid Kirseberg. Figur 13 Beräknad/uppskattad fordons belastning för de aktuell gatorna år 2008.

15 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ alt RESULTAT NOLLALTERNATIVET 2008 År Medlvärde År Medlvärde Dygn Dygn Timme Timme Sida Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord 1. Nobelvägen_ Södra Förstadsgatan_ Lundavägen_ Östra Förstadsgatan_ Amiralsgatan_ Amiralsgatan_ Nobelvägen_ Djäknegatan_ Föreningsgatan_ Föreningsgatan_ Södra Förstadsgatan_ Sallerupsvägen_ Hornsgatan_ Hornsgatan_ Drottninggatan_ > 10 % högre än MKN > MKN < 10% lägre än MKN > Övre utvärd.tröskel > Undre utvärd.tröskel < Under utvärd.tröskel Figur 14 Resultat av enligt nollalternativet 2008 Studien för år 2008 visar att störst överskridande av MKN beräknas ske vid Södra Förstadsgatan (2) och Amiralsgatan (5) där halterna beräknas ligga mer än 10 % över gällande norm. Vid Lundavägen (3) och Djäknegatan (8) beräknas normen överskridas/tangeras. Övriga gator ligger mindre än 10 % från MKN, vilket innebär att det finns en stor risk att normvärdena överskrids även vid dessa väldigt förändringskänsliga områden. Beräknade halter skall betraktas som mycket höga och för samtliga gator ryms ett överskridande inom beräkningsmodellens felmarginal. Generellt kommer luftkvalitén avseende kvävedioxid för de 15 beräkningspunkterna bli ungefär 3 % lägre 2008 jämfört med år Luftföroreningarna vid Stadens entré kommer däremot att vara ungefär oförändrade till år 2008 jämfört med situationen Att halterna inte ökar trots den kraftiga trafikökningen i området beror till stor del på att miljövinsten från den nya bussparken som får stort genomslag vid de bussintensiva Värnhemstorget.

16 15 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ Framtidsscenario Nollalternativet 2012 Nollalternativet innebär att Malmö byggs ut enligt Översiktsplan för Malmö 2000 och aktualisering av översiktsplan Malmö 2005 till år Utbyggnadsplanerna innefattar bl.a. nya exploateringar vid Hyllievång, UMAS/Medeon- området stadens entré, Västra Hamnen, Nyhamnen och Limhamns industriområde, som troligen kommer att resultera i att trafiktrycket ökar inne i Malmös centrala delar. I alternativet har även trafiken som beräknats genereras med andledning av utbyggnaden av Hyllievång innefattande trafikplatsen, arenan mm vägts in. Totalt sett visar Gatukontorets beräkningar/uppskattningar att trafiken totalt sätt kommer att öka i Malmö kommun med 10 % till år Med anledningen av öppnandet av Citytunneln kommer de temporära trafikomläggningarna att upphöra och trafikmönstret kommer delvis att återgå till situationen innan byggnationen startade. Samtliga stadsbussar och regionbussar är i beräkningarna utbytta till miljöklass Euro 5 eller bättre. Linje 131 mellan Malmö och Lund är borttagen med anledning av öppnandet av Citytunneln. I studien har det räknas med en turtäthetsökning för både statadsbussarna och regionbussarna med 12 % fram till år 2012, jämfört med situationen år kommer Öresundsverket åter att vara i drift och en årlig emission av ca 600 ton kväveoxider har lagts in i emissionsdatabasen för Utsläppen från Heleneholmsverket kommer dock att minska till år 2012, vilket också är justerat i databasen. Anledningen är att verket då går över till att bli ett oljeeldat spetsbelastningsverk. I dagsläget går CMP:s hamnverksamhet mycket bra och de finns stora planer på en kraftig expansion. Detta kan leda till att turtätheten för fartyg kommer att öka samt att andelen transporter till och från hamnområdet kraftigt kommer att öka. I scenariot för 2012 tas ingen hänsyn till expansionen av hamnen eller de transporter detta kan tänkas medföra. Trafikflöden 2012 Trafikmängd Andelen Tungtrafik Beräkningspunkter Total (Vdt) a Stadsbussar Regionbussar Övrig 1 Nobelvägen_ ,0% 1,1% 4,5% 2 Södra Förstadsgatan_553 c ,3% 4,1% 3,0% 3 Lundavägen_204 c ,2% 2,2% 4,0% 4 Östra Förstadsgatan_288 c ,8% 2,3% 4,0% 5 Amiralsgatan_312 c ,2% 3,3% 4,5% 6 Amiralsgatan_ ,4% 0,0% 5,0% 7 Nobelvägen_466 b ,7% 0,4% 5,0% 8 Djäknegatan_ ,8% 2,3% 3,0% 9 Föreningsgatan_ ,5% 0,0% 3,5% 10 Föreningsgatan_ ,0% 0,0% 4,5% 11 Södra Förstadsgatan_ ,2% 0,0% 4,0% 12 Sallerupsvägen_ ,8% 0,7% 3,0% 13 Hornsgatan_ ,0% 0,0% 5,0% 14 Hornsgatan_171 c ,0% 0,6% 4,0% 15 Drottninggatan_195 c ,5% 3,2% 4,0% a, Veckodygnstrafik. b, Inkluderat busstrafik till och från bussterminalen vid Kirseberg. c, Linje 131 är borttagen med anledning av öppnandet av Citytunneln Figur 15 Beräknad/uppskattad fordons belastning för de aktuella gatorna år 2012.

17 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ alt RESULTAT NOLLALTERNATIVET 2012 År Medlvärde År Medlvärde Dygn Dygn Timme Timme Sida Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord 1. Nobelvägen_ Södra Förstadsgatan_ Lundavägen_ Östra Förstadsgatan_ Amiralsgatan_ Amiralsgatan_ Nobelvägen_ Djäknegatan_ Föreningsgatan_ Föreningsgatan_ Södra Förstadsgatan_ Sallerupsvägen_ Hornsgatan_ Hornsgatan_ Drottninggatan_ > 10 % högre än MKN > MKN < 10% lägre än MKN > Övre utvärd.tröskel > Undre utvärd.tröskel < Under utvärd.tröskel Figur 16 Resultat av enligt nollalternativet Studien för år 2012 visar att störst överskridande av MKN beräknas ske vid Södra Förstadsgatan (2) och Amiralsgatan (5). Tio av de femton gatorna ligger mindre än 10 % från normen, vilket innebär att det finns en stor risk att normvärdena överskrids även vid dessa väldigt förändringskänsliga områden. Generellt kommer luftkvalitén avseende kvävedioxid för de 15 beräkningspunkterna bli ungefär 7 % lägre 2012 jämfört med år Att halterna minskar, trots att trafikökningen på 10 % för hela Malmö kommun, beror till stor del på miljövinster från en beräknad bättre fordonsflotta år 2012.Emissionsvinster på personbilssidan kommer troligen att bli betydligt mindre efter år 2012, enligt prognoser från Vägverket, till stor del beroende på att huvuddelen av bilarna utan katalytisk avgasrening då är utbytta. Om trafikarbetet fortsätter att öka enligt Gatukontorets nuvarande prognos till år 2015 kommer minskningen av kvävedioxidhalten börja avstanna och det går inte att utesluta att halterna kan börja öka, jämfört med de som beräknats för år 2012.

18 17 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ MILJÖKVALITETSNORM Miljökvalitetsnormen är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bl.a. vatten, mark och luft. Fastställandet av en norms halt görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för luft är avsedda att skydda befolkningen mot ohälsoeffekter samt i viss mån korrosion av material. Speciell hänsyn är tagen till personer med olika typer av överkänslighet t.ex. astma och allergier. Halterna skall uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Beräkningarna/mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna skall i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. Miljökvalitetsnormer Halt Träder i kraft Anteckningar Bensen 5 µg/m 3 1 januari 2010 Årsmedelvärde Kolmonoxid (CO) 10 mg/m 3 1 januari 2006 Max 8-timmars glidande medelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 40 µg/m 3 1 januari 2006 Årsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 60 µg/m 3 1 januari percentil baserad på dygnsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 90 µg/m 3 1 januari percentil baserad på timmedelvärde Stoft (PM10) 40 µg/m 3 1 januari 2005 Årsmedelvärde Stoft (PM10) 50 µg/m 3 1 januari percentil baserad på dygnsmedelvärde Figur 17 Sammanställning över aktuella Miljökvalitetsnormer för luftkvalité infördes en miljökvalitetsnorm för kvävedioxid som skall uppfyllas senast vid årsskiftet 2005/2006. Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3, ett timmedelvärde på 90 µg/m 3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år beslutades om en miljökvalitetsnorm för partiklar (PM 10). Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3 samt ett dygnsmedelvärde på 50 µg/m 3 som får överskridas 35 dygn per år. Normen för partiklar skall vara uppfylld senast den 1 januari År 2003 beslutades om miljökvalitetsnorm för kolmonoxid och bensen som skall uppfyllas senast den 1 januari 2006 respektive 2010.

19 Bilaga 1 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/

20 Bilaga 2 19 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/2012

21 Bilaga 3 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/

22 Bilaga 4 21 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/2012 RESULTAT MAXIMAL TRAFIKBELASTNING FÖR ÅR 2008 En kompletterande studie har gjorts för år Syftet var att på ett åskådligt sätt beskriva storleksordningen på de beräknade överskridanden för respektive gata för år I studien har trafikmängderna minskats så att beräknade halter hamnat 5 10 % under MKN. De linjegående bussar påverkas inte i studien, för både stadsbussarna och regionbussarna har en turtäthetsökning på 4 % räknats med fram till år 2008, jämfört med situationen år Max belastning 2008 Trafikmängd Andelen Tungtrafik Beräkningspunkter Total (Vdt) a Stadsbussar c Regionbussar c Övrig 1 Nobelvägen_ ,0% 1,2% 4,5% 2 Södra Förstadsgatan_ ,6% 8,2% 3,0% 3 Lundavägen_ ,7% 3,2% 4,0% 4 Östra Förstadsgatan_ ,5% 3,0% 4,0% 5 Amiralsgatan_ ,7% 7,5% 4,5% 6 Amiralsgatan_ ,5% 0,0% 5,0% 7 Nobelvägen_466 b ,8% 0,5% 5,0% 8 Djäknegatan_ ,9% 3,7% 3,0% 9 Föreningsgatan_ ,6% 0,0% 3,5% 10 Föreningsgatan_ ,0% 0,0% 4,5% 11 Södra Förstadsgatan_ ,2% 0,0% 4,0% 12 Sallerupsvägen_ ,0% 0,8% 3,0% 13 Hornsgatan_ ,0% 0,0% 5,0% 14 Hornsgatan_ ,0% 0,9% 4,0% 15 Drottningsgatan_ ,5% 3,5% 4,0% a, Veckodygnstrafik. b, Inkluderat busstrafik till och från bussterminalen vid Kirseberg. c, En turtäthetsökning på 4% jämfört med Max 2008 Figur Beräknade trafikmängder för att MKN skall underskridas med 5-10 % år År Medlvärde År Medlvärde Dygn Dygn Timme Timme Sida Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord 1. Nobelvägen_ Södra Förstadsgatan_ Lundavägen_ Östra Förstadsgatan_ Amiralsgatan _ Amiralsgatan_ Nobelvägen_ Djäknegatan_ Föreningsgatan_ Föreningsgatan_ Södra Förstadsgatan_ Sallerupsvägen_ Hornsgatan_ Hornsgatan_ Drottningsgatan_ > 10 % högre än MKN > MKN < 10% lägre än MKN > Övre utvärd.tröskel > Undre utvärd.tröskel < Under utvärd.tröskel Figur Beräknade halter enligt trafikscenariot ovan.

23 Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/ Bilaga 4 Trafikflöden 2006 Max 2008 Differens 0- alt 2008 Differens Beräkningspunkter Total (Vdt) a Total (Vdt) a Max Total (Vdt) a Max alt 1 Nobelvägen_ Södra Förstadsgatan_ Lundavägen_ Östra Förstadsgatan_ Amiralsgatan _ Amiralsgatan_ Nobelvägen_466 b Djäknegatan_ Föreningsgatan_ Föreningsgatan_ Södra Förstadsgatan_ Salerupsvägen_ Hornsgatan_ Hornsgatan_ Drottningsgatan_ a, Veckodygnstrafik. b, Inkluderat busstrafik till och från bussterminalen vid Kirseberg. Figur Trafikmängderna för år 2006 samt beräknade/uppskattade för 2008 jämfört med de beräknat maximalt trafikarbetet för år 2008 för att MKN inte skall överskridas. Resultatet av studien visar trafikbelastningen ligger kraftigt över vad vissa av gatorna tål. Situationen är värst vid Södra Förstadsgatan (2), Amiralsgatan (5) samt Djäknegatan (8) där en kraftig trafikminskning krävs om inte MKN skall överskridas till år Gemensamt för de i studien hårdast belastade gatorna är att de är viktiga kollektivtrafikstråk. Malmös busspark har kraftigt förbättrats till 2008, vilket medför att halterna minskar jämfört med dagsläget 2006, en utveckling som kommer att fortsätta till år 2012, vilket medför en betydande miljövinst för dessa gator. Det kommer dock att krävas ytterligare åtgärder om MKN inte ska överskridas vid de hårt belastade gatorna.