Ett arbete av: Jemal Azizi Signe Holgersson Karin Tasdemir Trafiksäkerhet YHED1508TL. Cykelolyckor

Transkript

1 Ett arbete av: Jemal Azizi Signe Holgersson Karin Tasdemir Trafiksäkerhet YHED1508TL Cykelolyckor

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Mål... 1 Singelolyckor är de vanligaste olyckorna... 2 Var och när sker cykelolyckorna?... 3 Barn i trafiken... 4 Cykelhjälm... 4 Cyklistens skyldigheter och rättigheter... 6 Säkerhet... 7 Vad kan vi göra för att försöka minska olyckorna?... 8 Vilket ansvar tar myndigheterna när det gäller säkerhetsarbetet?... 9 Sammanfattning Källförteckning... 12

3 Inledning Under åren var det 168 som dödades i en cykelolycka i Sverige. Det är alltså ett snitt på 24 personer/år. Under samma år skadades i snitt 350 personer/år allvarligt. Året 2014 ändrades dessa siffror drastiskt till 34 personer som dödades och 519 personer skadades allvarligt. Vad beror detta på? Kan vi som trafikanter påverka detta? Hur arbetar myndigheterna för att minska dessa siffror? I detta arbete kommer vi att fördjupa oss i vad orsaken är till att olyckor sker, var de sker och vad vi som trafikanter samt vad myndigheterna kan göra för att minska olycksstatistiken. Mål Öka riskmedvetenheten, få upp ögonen för hur verkligheten ser ut och hur vi kan påverka detta med relativt enkla medel. 1

4 Singelolyckor är de vanligaste olyckorna Det är olika orsaker och faktorer som ligger bakom cykelolyckor. De faktorerna är bland annat mänskliga, tekniska och säkerhetsmässiga. Olyckorna kan delas upp i olika kategorier. Singelolyckor, kollision med motorfordon, kollision med en annan cyklist eller med en fotgängare. Singelolyckor som utgör hela 77% av all cykelolyckor är den vanligaste typen. Näst vanligaste är kollision med motorfordon som är 14%, kollision med en annan cykel är den tredje vanligaste och har en andel på 7%, kollision med moped och fotgängare hamnar på fjärde och femte plats med 1% av olyckor vardera. Cykel-fotgängare 1% FÖRDELNING AV CYKELOLYCKOR Cykelmotorfordon 14% Cykel-cykel 7% Cykel-moped 1% Singelolycka 77% Den vanligaste orsakerna till singelolyckor är vägunderlaget och brist på underhåll av våra vägar. När det gäller underhåll och drift av vägar är grus, snö och is den vanligaste orsaken till olyckor. Omkull körning på grund av hinder på vägbanan såsom kantstenar, fasta föremål som bommar och betongstenar trottoarkanter, fasta föremål, spårvagnsspår är orsakrelaterade till vägens utformning. Den tekniska och säkerhetsmässiga orsaker beror på att kedjan på cykeln går av, det är fel på bromsar, eller att bromsarna saknas helt, att sitsen är lös, lyset på cykeln är ur funktion, det saknas orangegula eller vita reflexer, haveri på växeln, framhjulet lossnar och man inte använder dubbdäck på vinter tid. Andra orsaker kan vara följande: Att ett föremål som väska fastnat i cykeln, Hög fart, inbromsning att inte kunna hantera handbromsen rätt. Man ska använda både fram och bak bromsen samtidigt, men när det är halt väglag bak bromsarna först. Att man lekt under cykling, kört med ett hjul. Man blivit blandad av andra fordon, använt telefon. En del cyklister är alkoholpåverkade och orsakar singelolyckor. Att man inte är uppmärksam på andra trafikanter kan orsaka singelolyckor. 2

5 Kollision olyckor är andra typen av cykelolyckor. Kollisionen sker mellan cykel och motorfordon, cykel och fotgängare, cykel och cykel, cykel och andra föremål. Dålig Samspel mellan cyklister och andra trafikanter och att det finns olika typer av cyklister har betydelse för olyckor. En del cyklar fort, medan andra cyklar långsamt, vissa följer trafikregler och andra inte gör det, risken ökar för olyckor när dessa hamnar på samma bana. Den allvarligaste är kollision mellan cykel och bil orsaken till detta är felbedömningar och dåligt uppmärksamhet och att man inte sett varandra. Exempel att både cyklister och bilisten är osäkra på vem som har företräde och vem som har väjningsplikt. Att man inte är uppmärksam på andra trafikanter såsom andra cyklister, gående, mopedister är annan orsak till kollisionsolyckor. Brist på kunskap om trafikregel är en annan orsak. Risken för kollision ökar med hög fart i snäva kurvor särskilt i nerförsbacke när sikten är skymd. Döda vinkeln kan vara en annan orsak till kollisionsolyckor med större motorfordon som lastbil eller buss. De har mer problem med dödavinkeln jämfört med personbilar på grund av dess storlek. När lastbilen svänger höger blir det stor fara för cyklister eftersom cyklisten befinner sig på det körfält lastbilen ska korsa. Föraren kanske inte ser cyklisten för att den befinner sig på döda vinkeln och att cyklisten inte vet att han befinner sig på döda vinkel. Var och när sker cykelolyckorna? Maj-sep sker flesta cykelolyckor, det är då flest cyklister är i trafiken. De flesta olyckor, ca 80 %, både singel och kollision sker i dagsljuset och när det är bra väder. Mellan klockan på morgonen samt runt klockan på eftermiddagen sker de flesta cykelolyckorna. 90 % av alla allvarliga cykelolyckor sker i Tät bebyggd område och det beror på att det är mest trafikarbeten där. De flesta singelolyckor sker i tätbebyggt område och på gång och cykelbana, hälften på gemensam bana och hälften på separerad bana. Orsaken till olyckor när det gäller separerad bana är ofta av andra trafikanters beteende och när det gäller gemensam bana är det vägförhållandet som är orsaken. Singel dödsolyckor sker ofta på en 50km/timme väg jämfört en 70 eller 30 väg. Utanför tätort sker 60 % av olyckor på vägsträcka och 30 % på i gång och cykelbana. Kollision mellan cykel och motorfordon sker ofta i korsningar. Kollision mellan cykel och cykel sker på gator och vägsträckor. När det gäller kollision mellan cykel och motorfordon i korsningar sker ¾ del före en korsning. 3

6 Barn i trafiken Ca 2700 barn uppsöker varje år akutmottagningar runt om i landet på grund av cykelolyckor. 13-åriga pojkar är en överrepresenterad grupp i detta fall. Rekommendationen är att barn under 12 år inte ska cykla i trafiken själva eftersom deras syn och hörsel inte är fullt utvecklad och har därför svårt att förutse faror. Detta kan vara grunden till att 13-åriga pojkar som söker äventyr och spänning drabbas hårdast. Barn är väldigt olika när det kommer till riskmedvetenhet på grund av att alla barn utvecklas olika snabbt, de är impulsiva och har sämre utvecklad motorik. Om man som förälder följer med sitt barn på cykelturer i tidig ålder och tränar på att vara i trafiken så skapar man en större chans till att barnen lyssnar till det man säger, men även att det förstår riskerna. Cyklister tar ofta stora risker i trafiken och då speciellt i korsningar vilket leder till kollisioner med motorfordon men de sker även singelolyckor. Infrastrukturen och dess utformning är en viktig aspekt när det gäller säkerheten. När denna anpassas väl efter cyklisters tillgänglighet och säkerhet minskas cyklisternas risktagande. Cykelhjälm 2005 lagstadgade regeringen att alla barn under 15 år måste använda cykelhjälm. Den som är under femton år och färdas med tvåhjulig cykel skall använda cykelhjälm eller annat lämpligt huvudskydd. Cykelföraren skall se till att passagerare använder cykelhjälm eller annat lämpligt huvudskydd i enlighet med bestämmelsen i första stycket - TrF 6 kap 4a. Idag finns det ett förslag på att införa en hjälmlag som innefattar alla. I diagrammet nedan ser man hur hjälmanvändningen är fördelad idag och en ny lag skulle förhoppningsvis förändra dessa siffror. 90% Användning av cykelhjälm 80% 70% 60% 50% 40% 30% Användning av cykelhjälm 20% 10% 0% Barn under 10år Barn 10-12år Barn 13-15år Vuxna Total användning 4

7 Cykelhjälmslagar i t ex Australien, Nya Zeeland och Nordamerika har medfört att användningen av cykelhjälm har fördubblats, från ca 40 % till 80 %. Skulle en liknande lag införas i Sverige och detta i samband med slagkraftig information, skulle detta kunna öka hjälmanvändningen kraftigt. Man räknar med att kunna minska dödsfallen med ca pers/år och minska skallskadorna med ca 500 per/år. Detta skulle innebära en halvering av dödsfall och skallskador i Sverige under ett år Utan cykelhjälm Med cykelhjälm Utan cykelhjälm Med cykelhjälm 0 Antal döda 0 Skallskador Det kan vara svårt att ändra på människans beteende i trafiken men om alla cyklister skulle börja använda cykelhjälm så skulle många dödsfall och allvarliga skador kunna minska. Vad ska då göras för att personer över 15 år ska börja använda hjälm i större utsträckning? Kanske krävs det en lag för allmänt hjälmanvändande? Risken med att införa en lag på hjälm är att cykelanvändandet kan minska och det är ju inte bra ur hälsosynpunkt. Att cykla är ju både bra för din egen hälsa genom motion men det gynnar ju även vår miljö eftersom cyklister inte bidrar till växthuseffekten. Många ungdomar tycker ju att det är fult och töntigt att använda hjälm. Det förstör frisyren eller det blir knöligt med mössa under. I skolåren är det ju väldigt viktigt att passa in och inte utmärka sig på något sätt, så det kan det vara svårt att övertyga ungdomar om vikten av att använda hjälm. Men allt eftersom man samlar på sig livserfarenhet så inser många hur viktigt det är med hjälm och hur oskyddad du är som cyklist. Har man varit med om en olycka själv eller om någon bekant eller släkting skadats i en cykelolycka är sannolikheten större att du börjar använda hjälm. Tänk även på att du är en förebild för dina och andras barn, om du som vuxen inte använder hjälm vilka signaler sänder du då ut? Är ditt huvud och liv mindre värt än dina barns? Ett alternativ för att få fler att köpa cykelhjälm kan vara att staten subventionerar cykelhjälmar så de blir billigare. Tyvärr är det ju många, som faktiskt äger en cykelhjälm, som inte alltid använder den. De kan ha ursäkter som att de bara ska cykla en kort bit eller att de inte hittade den när de skulle åka. Det här är en inställning som definitivt måste ändras. Det hjälper inte att säga att du alltid brukar använda hjälm då olyckan är framme. Hjälmen gör ingen nytta hemma på hatthyllan eller i garderoben. 5

8 Cyklistens skyldigheter och rättigheter Vilka skyldigheter och vilka rättigheter har du som cyklist? Många bilister anser att cyklisterna är vårdslösa i trafiken, att de inte följer trafikregler och att de utsätter sig själva för stora risker och orsakar många olyckor. Vad säger lagen om cyklister respektive bilisters skyldigheter? Som cyklist så måste du givetvis följa trafikreglerna men även samarbeta med övriga trafikanter såsom bilister, fotgängare och andra cyklister. Problemet är att det krävs ingen speciell utbildning för att få cykla och det innebär att det är många cyklister som inte kan trafikregler och lagar, många cyklister kanske även anser att reglerna i trafiken endast gäller motordrivna fordon. Men trafikreglerna gäller alla fordon, inklusive cykel. Som cyklist så får du inte cykla mot enkelriktat eller cykla in på en gata där fordonstrafik är förbjuden. Men om du kliver av cykeln och leder den så gäller reglerna för gående och du kan då ta dig in på dessa gator. Du har även som cyklist väjningsplikt i korsningar och vid stoppskylt måste även cyklister stanna. Du kan även som cyklist få penningböter om du bryter mot trafikreglerna, om du till exempel ignorerar stopplikt så kan du få böta 500 kr. En situation som kan skapa olyckstillfällen är vänstersväng i korsningar. Du har då, som cyklist, rätt att hålla till höger på vägen även om du ska svänga till vänster, den s k stora svängen. Cyklisten måste ha god uppsikt så att svängen kan göras utan fara för den övriga trafiken. Cyklister ska använda cykelbanor om det finns eftersom det är mycket säkrare då de ofta är separerade från övrig trafik, men om det saknas cykelbanor så ska man som cyklist cykla till höger i körfältet eller i vägrenen om det finns en. Små barn upp till 8 år får även cykla på trottoaren eller gångbanan om det saknas cykelbana. 6

9 Vid korsningar kan cyklister passera antingen på en cykelöverfart eller en cykelpassage. En cykelpassage är markerad med vita sockerbitar på marken och där har cyklisten väjningsplikt mot korsande trafik och bör därför sänka hastigheten. En cykelöverfart ska vara markerad med vägmärket för cykelöverfart och även ha markering för väjningsplikt på marken. Den kan även ha farthinder för att motorfordonen ska sänka hastigheten. Vid en cykelöverfart har bilister väjningsplikt mot cyklister, vilket är en ny lag som trädde i kraft i september Som cyklist har du väjningsplikt mot gångtrafikanter vid ett oövervakat övergångsställe. Säkerhet En cyklist är även skyldig att se till att han har ett trafiksäkert fordon. Lagen säger att du måste ha ringklocka och fungerande bromsar på din cykel. Det är viktigt att tänka på att man måste synas både när det är ljust och mörkt ute. Att ha en bra belysning bör alla se som en självklarhet och det gäller även reflexer. Vitt lyse + vit reflex fram och rött lyse + röd reflex bak är det som gäller. Det rekommenderas även att sätta orangegula reflexer mellan ekrarna så att man syns från sidan. En reflexväst kan det vara värt att investera i så man syns extra tydligt. Om man cyklar vintertid, då vinterväglag råder, så rekommenderas det att använder dubbdäck. Man bör även serva sin cykel och se till så att den är i bra kondition d v s att man har fungerande bromsar, att alla fastskruvade delar är åtdragna och att däcken är i bra skick. Det sker trots allt en del olyckor på grund av fel på cykeln. Skulle olyckan ändå vara framme så är det troligtvis cykelhjälmen som kommer att rädda personen från en allvarlig skallskada eller till och med från att dödas. Cykelsäkerheten varierar idag mycket från kommun till kommun. I de kommunerna där säkerheten är som högst kan man även se att cykeln som färdmedel är betydligt högre än genomsnittet. Den är till och med 7ggr större än i de kommuner som ligger sämst till. Anledningen till detta är att dessa kommuner har byggt upp en bra cykelinfrastruktur. 7

10 Detta följs av att flera vill använda cykeln och det i sin tur gör att kommunerna blir mer motiverade att hålla cykelbanor i bra skick. De ser även till att dessa blir både plogade och sandade i tidigt skede under vinterhalvåret. Med hjälp av detta så minskar man risken för singel- och kollisionsolyckor samtidigt som fler väljer cykeln som färdmedel. Vad kan vi göra för att försöka minska olyckorna? Cykelanvändandet har ökat och det betyder tyvärr även att olyckor då cyklar är inblandade har ökat. I dagens samhälle där det är mycket fokus på hälsa, motion och miljö så är det viktigt att vi kan skapa en trygg och säker trafiksituation för cyklisterna eftersom cyklande är bra för hälsan och det gynnar även vår miljö. Hur kan vi då minska olyckorna? Vi måste börja informera mer, om vi kan öka kunskapen så kommer olyckorna minska. Men det är svårt att nå ut till alla på ett bra sätt. Ska vi införa mer trafikkunskap i skolan? Det känns som om skolan är nog pressad som det är idag och de skär ner på mycket, så tror tyvärr att det blir svårt att få igenom något sådant. Ett alternativ är att satsa på att öka medvetenheten hos vuxna. Kanske bjuda in föreläsare inom trafiksäkerhet eller ha temadagar på arbetsplatsen. Men tid är ju pengar och det kan vara svårt att motivera en arbetsgivare att avsätta tid till detta. Fast om det är många som cykelpendlar på arbetsplatsen så kan ju en ökad kunskap sänka sjukskrivningarna och det tjänar ett företag på. Det är ju allmänkänt att motion och frisk luft ökar ditt välbefinnande och din kropp mår bättre, och arbetsgivaren vill väl ha en personal som mår bra så cykelpendling borde uppmuntras. Om personalen mår bra så gör de ett bättre jobb och företaget tjänar på det i det långa loppet. Vilken information är det man behöver nå ut med? Den vanligaste olyckstypen för cyklister är singelolyckan då man exempelvis kör in i något fast föremål eller kör omkull på grund av dåligt väglag. Så för att minska singelolyckorna måste man nå ut till allmänheten om riskerna vid höga hastigheter och dåligt väglag. Om du endast använder handbroms eller de främre bromsarna för att tvärbromsa är risken stor att du flyger över styret. Man bör även ta det försiktigt om cykelbanan inte sopats efter vintern, grus gör att du lätt tappar fästet och risken är stor att du cyklar omkull eller i värsta fall cyklar in i 8

11 betongfundamenten i en viadukt. Att sätta vinterdäck på bilen då det råder vinterväglag är en självklarhet för många, men varför använder man inte dubbdäck på cykeln om vintern? Nu har många återförsäljare ett större utbud av dubbdäck och det uppmärksammas mer idag än för några år sedan. Vid en del singelolyckor är även alkohol inblandat, det är många som istället för bilen, tar cykeln till och från festen. Det är väl en god tanke egentligen eftersom man inte ska köra bil när man druckit alkohol. Men bör man cykla när man är alkoholpåverkad? Om alkohol påverkar dig som bilförare så påverkar det ju även dig som cyklist. Vi behöver alltså informera om riskerna du tar när du cyklar alkoholpåverkad. Den åldersgrupp som är överrepresenterad i olycksstatistiken är åldersgruppen Vad kan man då göra för att minska olyckorna i denna åldersgrupp? Eftersom många har gått i pension så kan man ju inte nå ut med information via arbetsplatserna. Ett alternativ är att då ha informationsträffar via pensionärsorganisationerna. Men många äldre, som på grund av åldern och hälsan inte längre inte klarar av att köra bil, anser att det är en frihet att kunna ta sig fram lättare via cykeln och vill kanske inte inse att de tar stora risker då de sätter sig på cykeln. Det kan även vara svårt att förändra ett invant beteende och få de äldre att exempelvis börja använda hjälm eller att inse sina begränsningar. Många olyckor med äldre är singelolyckor som sker vid på och avstigning, så en åtgärd kan vara att utveckla cyklar med lägre insteg eller att man sitter lägre ner så blir det lättare att hålla balansen. Det är ju även viktigt att man har en cykel som är i bra skick. Vi lägger ju mycket pengar på service och underhåll av vår bil, om vi skulle lägga hälften så mycket tid och resurser på vår cykel så skulle säkerheten bli bättre för alla oskyddade trafikanter på vägarna. Den största utmaningen är nog att förändra inställningen hos många cyklister. Många anses nonchalanta och följer varken trafikregler eller trafikrytmen. Det måste bli ett bättre samspel mellan de olika trafikanterna för att olyckorna ska minska. Som cyklist så är du väldigt oskyddad i trafiken och vid en olycka så skadas du ofta väldigt svårt. Vilket ansvar tar myndigheterna när det gäller säkerhetsarbetet? I maj 2009 fastställde Riksdagen att antalet dödade och allvarligt skadade mellan åren ska halveras, den så kallade Nollvisionen. För att dessa mål ska kunna bli verklighet så har man delat upp det stora målet i mindre delar som är lättare att läsa av i tidigt skede. Alla dessa små delar ska tillsammans bli ett större mål för trafiksäkerhetsutvecklingen. Ett av dessa mindre mål är användningen av cykelhjälm. Tyvärr så är detta mål ett av de mål som släpar efter i utvecklingen. Ett förslag för att nå detta mål är att utveckla den redan befintliga hjälmlagen så att den även innefattar vuxna. När det gäller delarna för säkrare gång- och cykelpassager i tätorterna och likaså drift och underhåll av gång- och cykelbanor kommer detta att läsas av när de specifika målen och måtten fastställts. Man räknar med att det finns stora möjligheter till att minska antalet allvarligt skadade med ca 45 procent när det gäller drift och underhåll. Man skulle då även kunna minska vägrelaterade olyckor rejält. För att detta ska kunna bli möjligt måste man även utveckla infrastrukturen för både sommar- och vinterförhållandena. Bristanalyser, nulägesmätningar och skapa nya standarder för dessa områden är ett måste för att en bra utveckling ska kunna ske. Infrastrukturen behöver även utvecklas för att kunna klara av flera och snabbare cyklister och även byggas så att man värnar för ett trafiksäkert beteende. En åtgärd skulle kunna vara att inte blanda cyklister med övriga trafikanter. Bygga separata cykelbanor och planskilda 9

12 korsningar men även sänka bilisternas hastigheter vid cykelöverfarter och cykelpassager. Förbättra omledningen vid vägarbetsområden, ta bort fasta föremål och sänka kantstenar är även det åtgärder som det bör satsas på. Inom dessa tidigare angivna insatsområden så ligger det största ansvaret på Trafikverket, Transportstyrelsen och kommunerna. I ett samarbete mellan dessa tre och cykelindustrin skulle även en start för nya utvecklingsprocesser bli möjliga. Att till exempel ha hårdare kontroller på cykelns kondition samt säkerhetsegenskaper, en typ av fordonsbesiktning. Att återförsäljare av cyklar ser till att bara leverera färdigmonterade cyklar och inte i form av monteringssatser. Få dem att även informera om vikten av att sätta på vinterdäck på cykeln under vinterhalvåret. Dessa faktorer sammanlagt skulle kunna få trafiksäkerheten ännu säkrare, och även sänka statistiken för cykelolyckor. Sammanfattning 2014 dödades 34 cyklister i trafiken och 519 skadades allvarligt. Det var en rejäl ökning från tidigare år då i snitt 24 cyklister dödades per år och 350 skadades allvarligt. Vad som orsakat denna ökning är svår att svara på, antalet cyklister har inte ökat men det kan vara cyklisternas trafikmiljö som försämrats eller att hjälmanvändandet varit dåligt. De vanligaste olyckorna är singelolyckor och utgör hela 77 % av alla cykelolyckor. De orsakas främst av dåligt vägunderlag; snö, is och grus; men även av att man cyklar in i trottoarkanter eller andra fasta föremål. Olyckor sker även på grund av dåligt servade cyklar, där exempelvis kedjan gått av, bromsarna är dåliga eller att någon del lossnar. 14 % av alla cykelolyckor är kollisionsolyckor med ett motorfordon och där är den största orsaken dåligt samspel mellan trafikanterna och att man inte följer trafikreglerna. De flesta olyckor sker i tätbebyggt område, ofta då det finns många trafikarbeten där och så är ju även trafiken mer intensiv i dessa områden. Många väljer att cykla under sommarhalvåret; maj-september; och på dagarna då det är ljust och bra väder, vilket innebär att det är då flest cykelolyckor sker arbetade Riksdagen fram Nollvisionen där ett av målen är att mellan så ska antalet dödade och allvarligt skadade i cykelolyckor halveras. Många dödsolyckor skulle kunna undvikas om alla cyklister använde cykelhjälm. Idag använder ungefär 24 % av de vuxna cykelhjälm. Idag finns det en lag om cykelhjälm som gäller alla barn under 15 år och det är på förslag att en ny lag ska skrivas då hjälmtvånget även innefattar vuxna. Enligt studier så skulle en sådan lag halvera antalet dödsfall och skallskador i trafiken. Vad ska då göras för att få ner antalet cykelolyckor? Den största och viktigaste utmaningen är att informera. Öka kunskapen om riskerna som cyklist, vikten av att använda hjälm och att man som cyklist måste följa trafikreglerna för att inte utsätta sig själv och andra trafikanter i fara. För att få cyklisterna att sköta om sina cyklar bättre så att de inte är trafikfarliga kan vara att man inför något form av kontrollsystem, som en besiktning, av alla cyklar och kanske någon form av lag för dubbdäck då det råder vinterväglag. Sen måste infrastrukturen utvecklas för att klara av det ökade trycket av cyklister i städerna. Bygga separata cykelbanor och planskilda korsningar, ta bort fasta föremål vid vägkanten och sänka kantstenar. 10

13 Det är även viktigt att vägunderhållet förbättras, att det plogas och sandas ordentligt på vintern och att man sopar rent från grus då våren kommer. Man räknar på att det finns stora möjligheter att minska antalet allvarligt skadade med 45 % om man satsar mer på drift och underhåll av cykelbanor och vägar. Det är ju väldigt svårt att ändra människors beteende och vanor, men om alla trafikanter skulle bli mer riskmedvetna så skulle trafikmiljön förbättras avsevärt och vi skulle förhoppningsvis kunna nå målet år 2020 med Nollvisionen; att halvera antal dödade och allvarligt skadade cyklister i trafiken. 11

14 Källförteckning port_2014.pdf