Efter examen? Jobb och löner för nyexaminerade Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Transkript

1 Efter examen? Jobb och löner för nyexaminerade 2012 Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

2 Om årets undersökning I urvalet ingår jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. De är födda och har tagit examen under perioden september 2010 augusti Den totala urvalsgruppen omfattar personer, varav 59 procent kvinnor och 41 procent män. Undersökningen genomfördes av Exquiro Market Research på uppdrag av Jusek under perioden februari-mars Först genom fördes en enkätundersökning med 35 procents svarsfrekvens. Sedan genom fördes en kom pletterande bortfallsanalys genom 578 telefon intervjuer bland ett systematiskt urval av de respondenter som inte hade besvarat enkäten. De uppgifter som presenteras är samviktade resultat som är representativa för hela gruppen nyexaminerade. De enda undantagen är uppgifterna om verksamhets- och arbets områden, vilka exkluderades från telefon intervjuerna och endast baseras på enkät undersökningen. Tillförlitligheten i statistiken är därmed mycket stor. Juseks arbetsmarknadsundersökning Sedan slutet av 1960-talet genomför Jusek en årlig arbetsmarknadsundersökning för att bland annat ta reda på hur och var nyexaminerade akademiker får sina första jobb. Undersökningen ger även svar på frågor om ingångslöner, synen på karriär och hur nöjda studenterna är med sin utbildning. Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur utbildning och arbetsmarknad ser ut för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Materialet används för att ge våra medlemmar en god bild av arbetsmarknaden. Undersökningen ligger också till grund för opinions bildning och påverkan i frågor som är viktiga för Juseks medlemmar. Hur och var får nyexaminerade akademiker första jobbet? 2

3 Arbetsmarknaden för nyexaminerade akademiker Nyexaminerade akademiker oroar sig inför examen, men oron är obefogad för de allra flesta. Många får snabbt kvalificerade arbetsuppgifter. Vanligaste vägen till jobb är via kontakter. De nyexaminerade är nöjda med sin utbildning, men hade gärna sett mer koppling till arbetsmarknaden och mer lärarledd tid. Bra arbetsmarknad Arbetsmarknaden för nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare är fortsatt god. Majoriteten, 72 procent, uppger att de arbetar som anställda eller i eget företag när de tillfrågas ett halvt till ett och ett halvt år efter examen. En av fem läser vidare, främst för att komplettera sin utbildning och två procent anger att de studerar vidare för att de inte fått arbete. Under våren 2012 var fem procent av de nyexaminerade öppet arbetssökande. Detta är en ökning med en procentenhet från föregående år. Det är ovanligt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder för nyexaminerade. Bara 0,3 procent deltar i arbetspraktik eller andra insatser genom Arbetsförmedlingen. Majoriteten är fast anställda De allra flesta nyexaminerade i undersökningen har en fast heltidsanställning. Bara sju procent anger att de arbetar deltid. Fyra av fem nyexaminerade anger att de skulle kunna tänka sig att arbeta deltid istället för heltid någon gång under yrkeslivet. Majoriteten av de som är deltidsanställda våren 2012 skulle dock gärna arbeta heltid, men kan inte erbjudas detta av arbetsgivaren. Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Arbetslöshet % 35 Utan jobb* 30 Öppet arbetslösa * Utan jobb: läser vidare, inget arbete och föräldraledig/sjukskriven, deltar i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 3

4 Kanaler till jobbet % Kontakter 38 Platsbanken 14 Via högskolan/universitetet 13 Arbetsgivarens webbplats 12 Jobbsajt/sökmotor 10 Rekryteringsföretag 7 Tidningsannons 4 Arbetsförmedlingens övriga tjänster 1 Löner vid anställningstillfället för de som angav löneanspråk respektive inte gjorde det Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Är praktiken viktig för att få nuvarande jobb? % 3 Ja, mycket Ja, delvis Nej Vet ej Ja Nej Privata arbetsgivare vanligast Majoriteten, knappt två tredjedelar, av de ny - exami nerade i undersökningen arbetar inom privat. Drygt var femte arbetar inom statlig och tio procent inom kommunal. Kvalificerat arbete snabbt De flesta av de nyexaminerade fick jobb snabbt. Av de som hade ett jobb våren 2012 uppgav hela åtta av tio att de fick det första kvalificerade arbetet inom sex månader efter examen. En tredje del fick jobbet redan före examen och ytterligare en tredjedel inom 1 3 månader. Jobben är också relevanta för deras utbildning. Nio av tio anser att deras arbetsuppgifter är mycket eller ganska kvalificerade och att de helt eller delvis motsvarar deras utbildning. Endast tre procent svarar att de har okvalificerade arbetsuppgifter. Många oroar sig i onödan Trots att Juseks arbetsmarknadsundersökning uppvisar en ljus arbetsmarknad för nyexaminerade oroade sig en stor del av dem för framtiden. Två tredjedelar svarar att de var mycket eller lite oroliga för att inte få ett kvalificerat jobb. Bara 17 procent anger att de inte oroade sig alls. Varannan student oroade sig också för hur ekonomin skulle bli efter examen. Personliga kontakter väger tungt Nära nio av tio nyexaminerade anger att de tror att deras personliga egenskaper varit helt av görande eller av stor betydelse för att få det första arbetet. Andra viktiga faktorer för att de fick jobbet bedöms vara akademisk examen, arbetslivserfarenhet och personliga kontakter. Det är också de personliga kontakterna som är den vanligaste vägen till arbete. Undersökningen visar att det är viktigt att arbeta på sitt personliga nätverk och att det lönar sig att kontakta arbetsgivarna direkt. Hela 38 procent anger att de fått kännedom om jobbet genom någon form av personlig kontakt. Av dessa svarar 20 procent att de blivit tipsade om sitt nuvarande arbete genom bekanta. Och ytterligare 18 procent säger att de fått jobbet antingen genom att de blivit erbjudna tjänsten direkt av arbetsgivaren eller genom att kontakta arbetsgivaren själv. Många har fått kännedom om sitt jobb via högskolan /universi tetet, till exempel genom en arbetsmarknadsdag, uppsatsarbete eller praktik, och 15 procent har hittat arbetet genom Arbetsförmedlingen, antingen genom Platsbanken eller genom Arbetsförmedlingens övriga tjänster. Många vill byta arbetsgivare snabbt Det är vanligt att de nyexaminerade vill byta arbetsgivare inom en snar framtid. Bland de som arbetar våren 2012 svarar 28 procent att de 4 4

5 Medianlön våren 2012 i kronor Privat Statlig Kommunal När fick du ditt första kvalificerade arbete efter avslutade studier? % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån Innan jag avslutade studierna Inom 1 3 månader Inom 4 6 månader Efter mer än 5 månader Har ännu inte fått något kvalificerat arbete hoppas få nytt jobb inom ett år. En av fyra vill stanna hos arbetsgivaren i 1 3 år och 14 procent mer än tre år. När de nyexaminerade söker nytt arbete är 35 procent i första hand intresserade av möjligheten till kompetensutveckling. Lika många svarar att karriärmöjligheterna är viktigast när de söker jobb. Syftet med verksamheten rangordnas till tredje plats och först på fjärde plats kommer lönen. Löneförhandling betalar sig Våren 2012 tjänar de nyexaminerade i snitt kronor. Många är nöjda med sin lön. Sju av tio av de nyexaminerade anger att det är mycket eller ganska nöjda med lönen. Det motsvarar en ökning på två procentenheter sedan 2011 års under sökning. Mest nöjda med sin lön är de 40 procent av de nyexaminerade som angivit löneanspråk vid anställningstillfället. De tjänar också mer än de som inte löneförhandlat. Vanligt med chefsambitioner Allt fler av de nyexaminerade siktar på att bli chef någon gång under karriären. Tre fjärdedelar svarar att de skulle vilja bli chef med personalansvar. Andelen nyexaminerade med chefsambitioner har ökat med en procentenhet sedan år 2010, och hela elva procentenheter sedan år Femton procent av de nyexaminerade är redan chefer, eller har tidigare varit det. Kontakten med arbetslivet brister Den stora majoriteten, nio av tio, nyexaminerade är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Sex av tio skulle välja samma utbildning igen om valet skulle ske idag. Men de nyexaminerade ser brister i hur hög skolan/universitetet under lättat kontakten med arbetslivet. Nära tre fjärdedelar instämmer till exempel inte i på ståendet att de fått tillräckliga möjligheter till Det lönar sig att ange löneanspråk praktik under studie tiden. Detta bekräftas av att drygt sju av tio inte haft någon praktik alls. De som har haft praktik anser att praktiken varit viktig för att få arbete. Mer lärarledd tid efterfrågas Mer än hälften av de nyexaminerade svarar att de skulle vilja ha haft mer lärarledd tid än de hade under utbildningen, till exempel föreläsningar, handledning och seminarier. Två femtedelar anser att de hade tillräckligt och endast två procent tycker att de hade för mycket lärarledd tid. 5

6 Jurister Ljus arbetsmarknad för nyexaminerade jurister Drygt nio av tio jurister som tog examen under läsåret 2010/2011 har jobb eller driver eget företag våren Hälften av juristerna är tillsvidareanställda, en tredjedel har notarieanställning och en femtedel är tidsbegränsat anställda. Bara tre procent jobbar deltid. Vid undersökningstillfället anger endast tre procent att de söker men inte fått ett arbete. Fyra procent har valt att studera vidare. De flesta uppger att de läser vidare för att de vill kom plettera sin utbildning. Många av juristerna fick sitt första kvalificerade jobb relativt snabbt. Nio av tio fick jobbet inom sex månader från examen. Tre av fyra fick arbetet inom 1 3 månader från att de lämnat högskolan och 36 procent fick jobb före avslutade studier. Jobb inom staten vanligast Majoriteten av de nyexaminerade juristerna arbetar statligt. Hela tre av fem nyexaminerade Juristerna är nöjda med sin utbildning jurister arbetar inom statlig, varav en stor andel har notarietjänster. Endast tre procent arbetar inom kommunal och 34 procent blir privatanställda. Bortser man från notarierna så jobbar varannan jurist hos en privat arbetsgivare och 45 procent är statsanställda. Den vanligaste enskilda branschen för juristerna är rättsväsendet. Därefter kommer advokatbyråer, som har anställt drygt var femte nyexaminerad jurist. Bank- och finansbolag, Skatteverket och kommunerna är också stora arbetsgivare. För jurister med annan examen än juristexamen (tidigare jur kand), som examen i rättsvetenskap, handels- eller affärsrätt, är det vanligare att arbeta inom andra delar av den statliga förvaltningen än rättsväsendet. Även bank- och finansbolag, tjänste företag och andra branscher i det privata näringslivet är vanliga arbetsgivare för dessa jurister utan yrkesexamen. Huvudsaklig sysselsättning nyexaminerade jurister % Har en anställning 89 Har en anställning, men är tjänstledig 2 Egenföretagare 2 (främst för att jag inte har fått jobb) 1 (främst för att komplettera min utbildning) 3 Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd 0 Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven 0 Söker, men har ännu inte fått något arbete 3 Första kvalificerade jobbet efter studier % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån 2 Innan jag avslutade studierna 36 Inom 1 3 månader 37 Inom 4 6 månader 15 Efter mer än 5 månader 6 Har ännu inte fått något kvalificerat arbete 4 Vanligaste branscher för nyexaminerade jurister % Rättsväsendet 31 Advokatbyrå 22 Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 10 Skatteverket 6 Kommun 5 Bank- eller finansbolag 5 Övrig privat 3 Intresseorganisation 2 Försäkringsbolag 2 Övriga branscher 13 Vanligaste arbetsområden för nyexaminerade jurister % Juridiskt arbete 75 Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera) 7 Allmänt administrativt arbete 2 Personalarbete/HR 2 Taxeringsarbete 2 Inköpsarbete 1 Skadereglering 1 Affärs-/verksamhetsutveckling 1 Finansarbete 1 Övriga arbetsområden 8 6

7 Kvalificerade och relevanta arbetsuppgifter Hela 95 procent av juristerna bedömer sina arbetsuppgifter som mycket eller ganska kvalificerade och en nästan lika stor andel anser att arbetet motsvarar den utbildning som de läst. Bara sex procent svarar att deras arbetsuppgifter inte motsvarar utbildningen. Tre av fyra nyexaminerade jurister anger att deras huvudsakliga arbetsområde är juridiskt arbete. Andra arbetsområden är utredningsarbete, administrativt arbete, personalarbete/hr och taxeringsarbete. Privata arbetsgivare betalar bäst Knappt två femtedelar av de nyexaminerade juristerna (exklusive notarier) angav löneanspråk när de anställdes. De som gjorde det tjänade på det, oavsett arbetsmarknads. Sju av tio nyexaminerade jurister är nöjda med sin nuvarande lön, åtta procent anger att de är mycket missnöjda med lönen. Lönerna för nyexaminerade jurister inom statlig (notarier exkluderade) ligger våren 2012 en dryg tusenlapp under lönerna i kommunal och hela kronor mindre än de genomsnitt- liga lönerna för de jurister som fått jobb inom privat. Många vill bli chef Många av de nyexaminerade juristerna vill byta jobb relativt snart. Majoriteten vill byta arbetsgivare inom 1 3 år, men en tredjedel svarar att de vill ha ett nytt arbete så snart som inom ett år. Sju av tio nyexaminerade jurister vill prova på att arbeta som chef med personalansvar någon gång under sin karriär. Juristerna mest nöjda med utbildningen Två tredjedelar av de nyexaminerade juristerna svarar att de skulle välja samma utbildning om valet skulle ske idag och hela 96 procent anger att de är mycket eller ganska nöjda med utbildningen i stort. Det är den största andelen bland grupperna i undersökningen. Arbetsmarknadser nyexaminerade jurister % Juristernas löner (exklusive notarier) våren 2012 i kronor 63 3 varav notarier Privat Statlig Kommunal Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Privat Statlig Kommunal 7

8 Notarier Efter en juristexamen kan man söka notarietjänstgöring, vilket krävs för att bli domare, åklagare eller kronofogde. Omkring 400 notarier anställs varje år. Notarietjänstgöringen tar minst två och maximalt två och ett halvt år och görs vid någon av landets tings- eller förvaltningsrätter. Ett halvår kan bytas ut mot juridiskt arbete av jämförbar karaktär hos en privat, kommunal eller annan statlig arbetsgivare. Lönen är densamma för alla notarier. För närvarande är den kronor per månad under de första tolv månaderna och därefter kronor. Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att 99 procent av juristerna som gör notarietjänstgöring tycker att deras arbetsuppgifter är kvalificerade. Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Notarierna utmärker sig i undersökningen genom att vara den grupp som i störst utsträckning svarar att de är nöjda med utbildningen. Endast en procent av notarierna är ganska missnöjda och 99 procent är ganska eller mycket nöjda med sin utbildning. Hur nöjd eller missnöjd är du med din utbildning? % Mycket missnöjd 55 Ganska nöjd 44 Ganska missnöjd 1 Mycket missnöjd 0 Notarierna är också mer nöjda med hur lärosätet arbetat med arbetslivskontakter, sexton procent uppger att de instämmer helt i att högskolan/universitet underlättade kontakten med arbetslivet. De vill också i mindre utsträckning än övriga grupper bli chef med personalansvar någon gång under karriären.

9 Efter en juristexamen kan man söka notarietjänstgöring

10 Ekonomer Fyra av fem tillsvidareanställda De flesta, 73 procent, av de nyexaminerade ekono merna arbetar eller är egenföretagare när de tillfrågas ett halvt till ett och ett halvt år efter examen. Drygt fyra av fem har en tillsvidareanställning och sexton procent är tidsbegränsat anställda. Sju procent arbetar deltid. Arbetslösheten bland nyexaminerade ekonomer har ökat. Sex procent uppger att de vid undersökningstillfället söker men inte har ett arbete. Det är procentuellt sett en fördubbling av de öppet arbetssökande ekonomerna i jämförelse med föregående år. Många har också valt att studera vidare. De flesta gör det för att komplettera sin utbildning, Ekonomerna får snabbt jobb efter examen men två procent anger att de läser vidare eftersom de inte har fått jobb. Ekonomerna fick snabbt den första anställningen. Drygt åtta av tio fick jobb inom sex månader efter examen och hela 38 procent fick jobbet redan innan studierna var avslutade. Majoriteten privatanställda De allra flesta nyexaminerade ekonomer får jobb inom privat. Var tionde är statligt anställd och fyra procent arbetar i kommunal. Handels- och tjänsteföretag är den vanligaste enskilda branschen för ekonomer. Även bankoch finansbolag är vanliga arbetsgivare, liksom industriföretag och revisionsbyråer. Men arbetsmarknaden för ekonomer är bred och det finns ekonomjobb i en lång rad andra branscher. Vilka verksamhetsområden som är vanligast varierar relativt mycket mellan olika utbildningsinriktningar. För de som haft marknadsföring som huvudämne är till exempel informations-, PR- och medieföretag vanligast. Nationalekonomer arbetar i högre utsträckning inom statlig förvaltning och ekonomer med inriktning på redovisning arbetar ofta på revisionsbyråer. Huvudsaklig sysselsättning nyexaminerade ekonomer % Har en anställning 71 Har en anställning, men är tjänstledig 1 Egenföretagare 2 (främst för att jag inte har fått jobb) 2 (främst för att komplettera min utbildning) 18 Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd 0 Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven 0 Söker, men har ännu inte fått något arbete 6 Första kvalificerade jobbet efter studier % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån 1 Innan jag avslutade studierna 38 Inom 1 3 månader 31 Inom 4 6 månader 13 Efter mer än 5 månader 12 Har ännu inte fått något kvalificerat arbete 5 Vanligaste branscher för nyexaminerade ekonomer % Handels-, tjänste- eller serviceföretag 20 Bank- eller finansbolag 14 Industriföretag 11 Revisionsbyrå 10 IT- eller telekomföretag 6 Detaljhandel 5 Högskola/universitet 5 Övrig privat 5 Informations-, PR- eller medieföretag 4 Övriga branscher 21 Vanligaste arbetsområden för nyexaminerade ekonomer % Ekonomifunktion, budgetering, redovisning 19 Revision 9 Affärs-/verksamhetsutveckling 8 Försäljning 8 Finansarbete 6 Allmänt administrativt arbete 6 Marknadsföring 5 Projektledning 4 Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera) 4 Övriga arbetsområden 32 8

11 Kvalificerade arbetsuppgifter Nära nio av tio nyexaminerade ekonomer anser att de arbetsuppgifter de har våren 2012 motsvarar den utbildning som de läst. Majoriteten svarar också att deras arbetsuppgifter är kvalificerade. Endast 13 procent bedömer att arbetsuppgifterna är helt eller ganska okvalificerade. Ekonomiskt arbete budgetering, revision, försäljning och finansarbete är de vanligaste huvudsakliga arbetsuppgifterna för de nyexaminerade ekonomerna. Andra vanliga arbetsuppgifter är verksamhetsutveckling, administrativt arbete och marknadsföring. Många ekonomer nöjda med lönen Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att nästan tre fjärdedelar av de nyexaminerade ekonomerna är nöjda med sin nuvarande lön. Våren 2012 är medianlönen för ekonomerna, kronor, densamma oavsett arbetsmarknads. För de privatanställda är dock medellönen något högre än i övriga er. Även för nyexaminerade ekonomer lönar det sig att löneförhandla. Merparten av de ekonomerna avstod dock från att löneförhandla när de anställdes. Majoriteten vill bli chef Två femtedelar svarar att de inte vet när de vill byta jobb/de inte vill byta inom en överskådlig framtid. Knappt hälften svarar att de vill stanna hos sin nuvarande arbetsgivare i maximalt tre år. Många av ekonomerna, 81 procent, hoppas få prova på chefskap med personalansvar någon gång under karriären. Få har praktik Ekonomerna är den grupp i undersökningen som i minst utsträckning haft praktik. Skillnaden är markant, drygt åtta av tio svarar att de inte haft praktik inom ramen för utbildningen. Hela 73 procent av ekonomerna som haft praktik menar att den var viktig för att få det nuvarande arbetet. Knappt hälften av de nyexaminerade ekonomerna önskar att de hade haft mer lärarledd tid under utbildningen. Majoriteten anser också att högskolan/universitetet inte underlättat i kontakten med arbetslivet i tillräckligt hög utsträckning. I det stora hela är ändå ekonomerna nöjda med sin utbildning. Nio av tio svarar att de är nöjda med utbildningen och 64 procent skulle välja den om valet var idag. Arbetsmarknadser nyexaminerade ekonomer % Privat Statlig Kommunal Ekonomernas löner våren 2012 i kronor Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Privat Statlig Kommunal 9

12 Systemvetare Få tidsbegränsat anställda Våren 2012 arbetar 77 procent av systemvetarna. Tre procent av dem är verksamma i eget företag. Andelen tidsbegränsat anställda systemvetare är mycket låg. Hela 94 procent är tillsvidareanställda. Åtta procent av systemvetarna arbetar deltid. Fem procent söker, men har ännu inte fått arbete och en lika stor andel läser vidare för att de inte kunnat få jobb. Den vanligaste anledningen till att läsa vidare är dock för att komplettera studierna, vilket elva procent av systemvetarna gör. Två procent har ingen anställning men är för närvarande sjukskrivna eller föräldralediga. Fyra femtedelar fick jobb inom sex månader från det att de lämnat högskolan. Drygt en tredjedel fick jobb innan avslutade studier. Nio av tio blir privatanställda Arbetsmarknaden för systemvetare domineras av privata arbetsgivare. Drygt nio av tio blir privatanställda och endast fem procent anställs inom staten. Tre procent blir anställda av en kommun. Hälften av de nyexaminerade systemvetarna får jobb på ett IT- eller telekomföretag. Näst vanligaste arbetsgivaren är handels -, tjänste- eller serviceföretag. Andra vanliga branscher är informations-, PR-, eller medieföretag och transportföretag. Kvalificerat IT-arbete De flesta av de nyexaminerade systemvetarna jobbar huvudsakligen med systemutveckling. Andra vanliga arbetsuppgifter är programmering, datadrift, support och verksamhetsutveckling. Systemvetarna bedömer till stor del sina arbetsuppgifter som kvalificerade, men tolv procent anger att arbetsuppgifterna är ganska eller helt okvalificerade. Majoriteten tycker att deras nuvarande arbetsuppgifter motsvarar deras utbildning. Huvudsaklig sysselsättning nyexaminerade systemvetare % Har en anställning 74 Har en anställning, men är tjänstledig 0 Egenföretagare 3 (främst för att jag inte har fått jobb) 5 (främst för att komplettera min utbildning) 11 Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd 0 Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven 2 Söker, men har ännu inte fått något arbete 5 Första kvalificerade jobbet efter studier % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån 0 Innan jag avslutade studierna 36 Inom 1 3 månader 29 Inom 4 6 månader 14 Efter mer än 5 månader 11 Har ännu inte fått något kvalificerat arbete 10 Vanligaste branscher för nyexaminerade systemvetare % IT- eller telekomföretag 62 Handels-, tjänste- eller serviceföretag 7 Informations-, PR- eller medieföretag 5 Transportföretag 5 Industriföretag 4 Högskola/universitet 4 Bank- eller finansbolag 3 Försäkringsbolag 3 Detaljhandel 2 Övriga branscher 7 Vanligaste arbetsområden för nyexaminerade systemvetare % Systemutveckling 28 Programmering/systemprogrammering 21 Övrigt IT-arbete 13 Datordrift/support 8 Affärs-/verksamhetsutveckling 7 Undervisning och utbildning 4 Logistik 3 Projektledning 3 Allmänt administrativt arbete 2 Övriga arbetsområden 11 10

13 Högst löner inom privat Även systemvetarna vinner på att förhandla sin lön. Drygt hälften angav ett löneanspråk när de anställdes. Ett halvt till ett och ett halvt år efter examen är åtta av tio nyexaminerade nöjda med sin lön, åtta procent svarar att de är mycket missnöjda med lönen. Medianlönerna är högst för de privatanställda systemvetarna. I statlig är dock medellönen högre. Lägst är lönerna i kommunal. Få vill byta snabbt Systemvetarna är den grupp i undersökningen som i minst utsträckning vill byta arbetsgivare snabbt. Hela 30 procent uppger att de vill stanna hos sin nuvarande arbetsgivare i 1 3 år och 16 procent vill byta inom ett år vilket relativt sett är en låg andel. Sju av tio nyexaminerade system vetare svarar att de någon gång under yrkes livet vill bli chef med personalansvar. De flesta av systemvetarna blir privatanställda Bristande kontakter med arbetsmarknaden Trots att majoriteten nyexaminerade systemvetare är nöjda med utbildningen utmärker de sig som den medlemsgrupp med störst andel missnöjda. En knapp femtedel svarar att de är ganska eller mycket missnöjda med utbildningen. Det är också systemvetarna som i störst utsträckning svarar att de inte skulle välja samma utbildning om valet hade skett idag. Många systemvetare anser att högskolan/universitetet inte underlättat kontakten med arbetslivet tillräckligt under utbildningen. Tre av fyra menar att de inte fått tillräckliga möjligheter till praktik under studietiden och endast 26 procent svarar att de gjort praktik inom ramen för utbildningen. Av de som haft praktik svarar majoriteten att den varit viktig för att få det nuvarande jobbet. Systemvetarna är den enda utbildningsgrupp i undersökningen som till störst del anger att de är nöjda med det antal timmar lärarledd tid de haft per vecka under studietiden, men 36 procent svarar att de skulle vilja ha haft mer. Arbetsmarknadser nyexaminerade systemvetare % Privat Statlig Kommunal Systemvetarnas löner våren 2012 i kronor Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Privat Statlig Kommunal 11

14 Personalvetare Sju av tio har jobb Av de personalvetare som tog examen läsåret 2010/2011 arbetar 70 procent som anställda eller i eget företag våren Relativt många, en tredjedel, är tidsbegränsat anställda. En av tio arbetar deltid. Vid undersökningstillfället anger fyra procent att de söker, men ännu inte fått, jobb. Lika många anger att de studerar vidare för att de inte fått arbete. En femtedel studerar vidare för att komplettera utbildningen, vilket är den vanligaste anledningen till att utbilda sig ytterligare efter examen. En procent deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Sju av tio personalvetare fick jobbet inom sex månader efter examen, och drygt hälften fick jobbet inom tre månader. Knappt en av fyra fick jobbet innan de tagit examen. För en femtedel dröjde det sex månader eller längre. Hälften jobbar inom privat De nyexaminerade personalvetarna blir oftast privat anställda. Var fjärde får jobb inom kommunal och var femte blir statligt anställd. Sett till enskilda branscher är det kommunerna som anställer flest, tillsammans med privata tjänste - branscher som bemanningsföretag, handels -, tjänste- och serviceföretag. Kvalificerat HR-arbete Personalvetarna har generellt kvalificerade arbetsuppgifter året efter examen. De flesta bedömer sina arbetsuppgifter som ganska eller mycket kvali ficerade och tycker att arbetet motsvarar utbildningen. Elva procent anser att deras arbetsuppgifter är ganska okvalificerade och tre procent svarar att de är helt okvalificerade. De nyexaminerade personalvetarnas arbetsuppgifter varierar till viss del med studiernas Huvudsaklig sysselsättning nyexaminerade personalvetare % Har en anställning 69 Har en anställning, men är tjänstledig 1 Egenföretagare 1 (främst för att jag inte har fått jobb) 4 (främst för att komplettera min utbildning) 19 Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd 1 Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven 1 Söker, men har ännu inte fått något arbete 4 Första kvalificerade jobbet efter studier % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån 4 Innan jag avslutade studierna 23 Inom 1 3 månader 30 Inom 4 6 månader 17 Efter mer än 5 månader 20 Har ännu inte fått något kvalificerat arbete 6 Vanligaste branscher för nyexaminerade personalvetare % Kommun 26 Bemanningsföretag (inne-/stationär personal) 13 Handels-, tjänste- eller serviceföretag 12 Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 9 Högskola/universitet 8 Övrig privat 7 Landsting/region 4 Industriföretag 3 Rättsväsendet 3 Övriga branscher 15 Vanligaste arbetsområden för nyexaminerade personalvetare % Personalarbete/HR 28 Socialt och kurativt arbete 23 Allmänt administrativt arbete 9 Undervisning och utbildning 8 Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera) 7 Forsknings- och utvecklingsarbete 4 Försäljning 4 Projektledning 3 Allmänt servicearbete 2 Övriga arbetsområden 13 12

15 inriktning. Socialt och kurativt arbete är vanligast för de med pedagogik, psykologi eller sociologi som huvudämne. Personalvetare som inriktat studierna mot exempelvis arbets- eller personalvetenskap arbetar i högre utsträckning med personalarbete. Andra vanliga arbetsuppgifter är administration, undervisning och utredningsarbete. Personalvetarna visar stort intresse för chefskap Varannan löneförhandlar Varannan nyexaminerad personalvetare löneförhandlade när de anställdes, vilket lönar sig. De som anger löneanspråk får, oavsett, i genomsnitt högre lön. En tredjedel av personalvetarna är missnöjda med sin nuvarande lön. Det är den största andelen bland utbildningsgrupperna i undersökningen. Löneskillnaderna mellan erna är små för personalvetarna våren Ett halvt till ett och ett halvt år efter examen är personal vetarnas genomsnittliga löner dock lägst i kommunal och högst bland de privatanställda. Stort intresse för chefskap Drygt hälften av de nyexaminerade personalvetarna vill byta arbetsgivare inom tre år och 29 procent vill byta arbetsgivare redan inom ett år. Majoriteten, 77 procent, av personalvetarna är intresserade av att bli chef med personalansvar. Många vill ha mer lärarledd tid Nio av tio personalvetare svarar att de är nöjda med utbildningen och knappt tre av fem skulle välja samma utbildning igen. Samtidigt är det många som upplever att möjlig heten till praktik under studietiden varit för dålig. Bara 30 procent svarar att de haft praktik inom ramen för utbildningen, 59 procent av dessa menar att praktiken var viktig för att få det nuvarande arbetet. Tre fjärdedelar svarar att högskolan /universitetet inte underlättat kontakten med arbetslivet under utbildningen. Drygt tre av fem personalvetare svarar att de skulle vilja haft mer lärarledd tid per genomsnittlig vecka. Arbetsmarknadser nyexaminerade personalvetare % Privat Statlig Kommunal Personalvetarnas löner våren 2012 i kronor Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Privat Statlig Kommunal 13

16 Samhällsvetare Många tidsbegränsat anställda Ett halvt till ett och ett halvt år efter examen anger 59 procent av de nyexaminerade samhällsvetarna att de arbetar eller är egenföretagare. Majoriteten är tillsvidareanställda, men så många som 37 procent är tidsbegränsat anställda. En av tio arbetar deltid. Många av samhällsvetarna har valt att studera vidare, de flesta för att de vill komplettera sin utbildning. Åtta procent är öppet arbetssökande vid undersökningstillfället, en ökning med två procentenheter i jämförelse med förra året. En procent deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Nästan en fjärdedel av de nyexaminerade samhälls vetarna fick jobb innan de tagit sin examen, varannan fick det inom 1 6 månader efter att de lämnat högskolan. Vanligast att få jobb inom det privata näringslivet De nyexaminerade samhällsvetarna är oftast anställda hos en privat arbetsgivare. Ett till ett och ett halvt år efter examen arbetar en fjärdedel inom kommunal och 28 procent inom staten. De vanligaste enskilda branscherna för samhällsvetare är kommun och allmän statlig förvaltning/ övriga myndigheter. Andra vanliga arbetsgivare är högskolorna/universiteten och företag inom den privata tjänstebranschen som olika intresseorganisationer, handels-, tjänste- eller serviceföretag samt informations, PR- eller medieföretag. Arbetsuppgifter beror på studiernas inriktning Den stora majoriteten samhällsvetare beskriver sina arbetsuppgifter som kvalificerade. Men elva procent har ganska okvalificerat arbete och tre procent helt okvalificerat. Fyra av fem svarar att arbetsuppgifterna motsvarar deras utbildning. Vad arbetet innehåller varierar mycket för de nyexaminerade samhällsvetarna. Många arbetar med utredning, administration samt information och PR. Men arbetsuppgifterna hänger ofta ihop Huvudsaklig sysselsättning samhällsvetare % Har en anställning 57 Har en anställning, men är tjänstledig 1 Egenföretagare 2 (främst för att jag inte har fått jobb) 2 (främst för att komplettera min utbildning) 29 Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd 1 Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven 0 Söker, men har ännu inte fått något arbete 8 Första kvalificerade jobbet efter studier % Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån 2 Innan jag avslutade studierna 23 Inom 1 3 månader 38 Inom 4 6 månader 13 Efter mer än 5 månader 13 Har ännu inte fått något kvalificerat arbete 11 Vanligaste branscher för nyexaminerade samhällsvetare % Kommun 20 Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 12 Intresseorganisation 12 Handels-, tjänste- eller serviceföretag 10 Informations-, PR- eller medieföretag 9 Privat : Annat 6 Högskola/universitet 6 Landsting/region 3 Bemanningsföretag (inne-/stationär personal) 3 Övriga branscher 20 Vanligaste arbetsområden för nyexaminerade samhällsvetare % Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera) 17 Allmänt administrativt arbete 13 Information och PR 12 Projektledning 7 Forsknings- och utvecklingsarbete 5 Undervisning och utbildning 5 Marknadsföring 5 Affärs-/verksamhetsutveckling 4 Socialt och kurativt arbete 4 Övriga arbetsområden 28 14

17 med det huvudämne man läst på högskolan/ universitetet. För medie- och kommunikationsvetare är information och PR och marknadsföring vanligare, medan statsvetarna oftare arbetar med administration och utredning. Kommunal betalar bäst Drygt fyra av tio samhällsvetare angav löne anspråk när de anställdes. Och de som gjorde det tjänade på det, oavsett arbetsmarknads. Drygt sju av tio samhällsvetare anger att de är mycket eller ganska nöjda med sin nuvarande lön. En femtedel svarar att de är ganska missnöjda med lönen och sex procent är mycket missnöjda. Våren 2012 är medianlönen för samhällsvetare högst i kommunal kronor per månad. Lägst är lönerna inom privat, kronor mindre i genomsnitt än i kommunerna. En tredjedel vill byta arbete inom ett år Samhällsvetarna är den utbildningsgrupp i undersökningen som relativt sett är minst intresserade av chefskap, 68 procent svarar dock att de någon gång under karriären skulle vilja prova att vara chef med personalansvar. En femtedel av de nyexaminerade samhällsvetarna vill byta arbetsgivare om mer än tre år. Men de flesta, en tredjedel, svarar att de vill byta jobb redan inom ett år. Hälften har praktik Två tredjedelar av samhällsvetarna svarar att de skulle vilja ha haft mer lärarledd tid under utbildningen. Det är den största andelen i jämförelse med svaren från de andra medlemsgrupperna. Drygt hälften av de nyexaminerade samhällsvetarna svarar att möjligheterna till praktik under utbildningen varit tillräckliga och samma andel har också haft praktik inom ramen för utbildningen. Det är den största andelen i undersökningen. Av de som har haft praktik säger de flesta att praktiken haft stor betydelse för att få det första jobbet. Samtidigt svarar en majoritet av samhällsvetarna att högskolan/universitetet inte underlättat kontakten med arbetslivet i tillräcklig omfattning. De nyexaminerade samhällsvetarna är ändå nöjda med utbildningen, men tio procent svarar att de är ganska eller mycket missnöjda. Majoriteten är också nöjda med sitt utbildningsval och skulle välja den igen. Samhällsvetarna har kvalificerade arbetsuppgifter Arbetsmarknadser nyexaminerade samhällsvetare % Privat Statlig Kommunal Samhällsvetarnas löner våren 2012 i kronor Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil Kvalificerade arbetsuppgifter? % Mycket kvalificerade Ganska kvalificerade Ganska okvalificerade Helt okvalificerade Privat Statlig Kommunal 15

18 Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, Göteborg. Tel E-post jusek@jusek.se. Fotoskrift AB T ex Billes Tryckeri AB