Alumniundersökning av studenter utexaminerade från dietistprogrammet vid Göteborgs Universitet år

Transkript

1 Alumniundersökning av studenter utexaminerade från dietistprogrammet vid Göteborgs Universitet år

2 ALUMNIUNDERSÖKNING AV STUDENTER FRÅN DIETISTPROGRAMMET VID, EXAMINERADE ÅR BAKGRUND Att genomföra såväl som att bedriva ett utbildningsprogram vid universitetet är ett stort och kostsamt projekt, både för studenten som investerar tid, kraft och pengar i sitt utbildningsval, samt för universitetet som tillhandahåller utbildningen. All verksamhet, speciellt då den är av denna omfattning, bör utvärderas och följas upp. Målet med dietistutbildningen är arbete som kliniskt verksam dietist. Dietistutbildningen på 120 poäng leder till dietistexamen med rätt till skyddad yrkestitel som dietist och dietistlegitimation. Dietistutbildningen är alltså en förutsättning för att arbeta som dietist. Arbetsmarknaden för dietister har under de senaste åren påtalats vara svag, såväl dietister som undersökningar har visat på bristen av arbetstillfällen för dietister. En utredning från högskoleverket visar att det har blivit svårare för akademiker att få jobb. Ett till ett och ett halvt år efter examen hade 74 % av alla högskoleutbildade etablerat sig på den svenska arbetsmarkanden *, år Det är en minskning med året före, då 78 % hade etablerat sig på arbetsmarknaden under samma tid. Det finns ännu inga siffror för åren 2005 och Det har skett stora förbättringar i vårdsektorn, gällande etableringsgraden, sedan den ekonomiska krisen under 1990-talet; läkare har en etableringsgrad på över 90 % och sjuksköterskor ligger på 88 %. Psykoterapeut, receptarie och specialistsjukvårdare har en etableringsgrad på över 90 %. Dietister ligger enligt Högskoleverkets undersökning på 45 %. SYFTE Syftet med denna undersökning är att visa hur många av de utexaminerade studenterna från dietistutbildningen vid Göteborgs Universitet under åren som arbetar som dietister. Vidare undersöks även hur stor andel som efter examen man varit verksamma som dietister, in om vilken tjänstesektor, typer av tjänster, vilken omfattning dessa tjänster haft samt om man valt ett annat yrke eller studerar. Bakgrundsfakta som ålder, kön, gymnasieutbildning, magisterexamen inom dietistprogrammet, annan utbildning eller akademisk examen presenteras. Vissa av dessa variabler får på olika sätt belysa andelen nu anställda dietister. Slutligen sammanställs ett urval av kommentarerna om dietistutbildningen från ett arbetslivsperspektiv. * För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden krävs enligt Högskoleverket att en person ska vara sysselsatt i november månad. Han eller hon ska också ha en årslön över kronor. Personen får inte ha varit arbetslös eller i arbetsmarknadsåtgärder under året. 2

3 Det övergripande syftet är således att visa i vilken grad dietistutbildningen vid Göteborgs Universitet leder till dietistjobb, och vidare en karakterisering av dessa dietisttjänster. METOD En enkät bestående av 41 frågor skickades till samtliga 187 personer som tagit dietistexamen 120 poäng vid Göteborgs Universitet år (Bilaga 1). I enkäten fanns även utrymme att kommentera dietistutbildningen. I försändelsen fanns även en beskrivning av undersökningens syfte samt ett frankerat svarskuvert (Bilaga 2). Enkäten besvarades anonymt. Två veckor efter att det första utskicket gjorts skickades även ett påminnelsebrev ut. Svaren på enkätfrågorna bearbetades i SPSS. 3

4 RESULTAT SVARSFREKVENS Svarsfrekvensen i undersökningen var 76 % (143 av 187). Av de totalt 187 som har examinerats från dietistprogrammet åren , kunde vi nå 184 med enkäten per post. De tre resterande har en ny adress utan eftersändning och inte heller fanns de på person- och adressökmotorer på Internet. Tabell 1. Antal dietister i respektive avgångsklass. Avgångsklass Antal Antal Svarsfrekvens (%) Procent svarande examinerade svarande Totalt

5 DIETISTJOBB Tabell 2. Antal som nu arbetar som dietist. Antal Procent Ej svar Ja Nej Totalt % av dessa tjänster är nyinrättade, 30% är vikariat och 12% är projektanställningar. Tjänsternas omfattning sträcker sig från 5 till 100%. 62% av dietisterna arbetar 100%, 10% arbetar 80% och 7% arbetar 50%. 78% av de nu arbetande dietisterna vill arbeta 100%, 7% vill arbeta 80% och 9% vill arbeta 75%. Tabell 3. Huvudsaklig arbetsuppgift. Antal Procent Ej svar Kostbehandling Informatör 4 5 Säljare 2 2 Utbildning 9 11 Forskning 5 6 Totalt En liten andel av dietisterna har blandade tjänster, ofta består dessa av kostbehandling och utbildning eller säljare och utbildning. Tabell 4. Andel dietister som nu arbetar som dietist uppdelad på avgångsår. Avgångsår Antal som nu arbetar Antal svarande Procent som nu arbetar Totalt Medel 62 Tabell 5. Här arbetar dietister som nu har arbete. Antal Procent Universitet 2 2 Landsting Kommun 9 10 Företag Egen 8 9 Ej angett 2 2 Totalt

6 Tabell 6. Andel anställda dietister med tillsvidareanställning. Antal Procent Ej svar Ja Nej Totalt av de 89 som nu är anställda uppgav huruvida de var tillsvidareanställda. Av dessa var en majoritet (66%) tillsvidareanställda. 6

7 FRIA KOMMENTARER FRÅN DIETISTERNA Ett utrymme i enkäten lämnades fritt för kommentarer med rubriken: Kommentera gärna ytterligare vad Du i ett arbetslivsperspektiv tycker var bra och dåligt i utbildningen. 64 personer (45%) valde att lämna kommentarer. Bland dessa var den i särklass vanligaste kommentaren Mer praktik behövs, 27 personer skrev detta, dvs. 42% av dem som lämnade kommentarer. Näst vanligast var kommentarer om att utbildningen har ett bra innehåll eller bra bredd, 16st (25%) skrev detta. Den tredje vanligaste typen av kommentarer var det utbildas för många dietister eller att det finns för få jobb, detta skrevs av 12 personer, dvs. 19% av dem som lämnade kommentarer. Kommentarer som lämnades presenteras här i fallande ordning efter hur vanliga de var: Mer praktik behövs 27st Bra innehåll i utbildningen. och Bra bredd på utbildningen. 16st Det utbildas för många dietister och Det finns för få jobb 12st Mer psykologi/pedagogik/beteendevetenskap behövs. 7st Mer barnnutrition behövs. 5st Information om privat sektor saknas. 3st För lite om enteral nutrition. 3st Vidareutbildning saknas. 2st För mycket livsmedelskunskap och matlagning. 1st För mycket sjukvård. 1st Mer om kost till imunsupprimerade behövs 1st 7