Barnen som utnyttjas på tobaksfälten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnen som utnyttjas på tobaksfälten"

Transkript

1 BARNENS #2 EN TIDNING FRÅN PLAN SVERIGE NUMMER 2 : 2007 FRAMTID tema tobak och fattigdom: Barnen som utnyttjas på tobaksfälten Vinn en resa till ditt fadderbarn! Ungdomar granskar svensk press

2 Varje leende är ovärderligt. Sedan 1999 har Sibylla bidragit till Plans verksamhet i främst Burkina Faso och Filippinerna. Behoven är stora, men varenda krona gör nytta. Varje barn som fått ett bättre liv tack vare Plan bevisar det vi hela tiden känt: Allt är möjligt!

3 Ta ställning mot tobaken! Bobi är en klok och förståndig elvaåring. Hon tycker inte om att hennes pappa röker. Många barn i världen, inte minst i Sverige och i andra västländer, instämmer säkert eftersom rökning är kopplat till sjukdom och död. Men Bobi lever inte i Sverige, hon bor i Dhaka i Bangladesh. Hennes pappa tjänar 100 taka per dag. Av dem går 30 till cigaretter. Här hemma handlar diskussionen om tobak och rökning framför allt om rökarens egen hälsa. Om hur passiv rökning påverkar omgivningen. Samtidigt har vi social trygghet som en försäkring mot tobakens skadliga effekter även om rökarna kostar samhället mångdubbelt mer än vad staten tar in på tobaksskatter. I de fattiga länderna i Syd handlar tobak om så oändligt mycket mer. I Bangladesh dör varje dag 350 barn av undernäring, då föräldrarna det vill säga papporna prioriterar cigaretter framför mat och mediciner. Ruble bor liksom Bobi i Bangladesh. Han är också 11 år och andas in den giftiga röken från ugnarna som eldas dygnet runt för att tobaksbladen ska torka. Han har ont i bröstet men hans vakande vid ugnarna är nödvändigt för att familjen ska få in sina små inkomster från tobaksodlingen. Tobaksproduktionen i de fattiga länderna i världen bygger i hög grad på barnarbete. Användningen av bekämpningsmedel i tobaksodlingen leder till sjukdom och död bland dem som exponeras för gifterna. Tobak handlar ändå inte bara om produktion och odling med barnarbete, sjukdom och död bland fattiga människor. Tobak handlar också om hur de stora tobaksbolagen letar nya marknader för att hitta framtidens rökare, då de rika västländerna har lagar som sätter käppar i hjulen. Läs reportaget i Barnens framtid om hur världens största tobaksbolag, Philip Morris, driver sin cyniska marknadsföring i Indonesien. Musik och sport är tobaksbolagens recept för att nå de unga. Så skapas coola rökare... Läs även reportaget från Malawi om hur barnarbete är nödvändigt för att de fattiga tobaksarbetarna ska få ihop till sin magra försörjning. Den 31 maj är det WHO:s Tobaksfria dag över hela världen. Då arrangerar Plan Sverige tillsammans med A Non Smoking Generation ett idéseminarium kallat»tobakens barn«. Då inleds också vårt samarbete kring den kampanj om tobak och fattigdom som ska pågå hela året för att få fler organisationer, företag och svenska barn och vuxna att ta ställning mot tobaksindustrin. Som alltid när det handlar om ett allvarligt samhällsproblem är det barnen som drabbas hårdast. Innehåll 4. Malawi tobaksindustrin tjänar miljoner på barnarbete I Malawi arbetar tiotusentals barn inom tobaksodlingen. Varje år gör tobaksbolagen miljonvinster på barnarbetet. 9. Första resan i cyberrymden Erilda från Albanien använder en dator för första gången och det lär inte bli den sista! 10.»Alla faddrar borde få uppleva detta!«plans fadderresa gick till södra Indien. Där träffade faddrarna sina fadderbarn och besökte Plans utvecklingsprojekt. 12. Killar med smak? Cigarettreklamen dominerar stadsbilden i Indonesiens huvudstad Jakarta med budskap om livsstil. Allt fler unga röker och evenemang som musikfestivaler och basketturneringar är ofta sponsrade av de stora tobaksbolagen. 16. Plan i Sverige Vinn en resa till ditt fadderbarn! Foto: petter bolme/global Reporting 18. Plan i världen Elever från Globala gymnasiet har undersökt bilden av barn och unga i svensk press. 20.»Låt dom inte lura oss igen«i Sverige röker 15 procent av befolkningen och varje dag blir 50 barn och ungdomar beroende av tobak. Med hjälp av information, kampanjer och klassbesök arbetar A Non Smoking Generation för att unga ska förbli tobaksfria. 21. Tobak en global farsot Varje år dödar tobaksepidemin nästan 5 miljoner människor världen över, enligt WHO. Läs Margaretha Haglunds krönika om den globala farsoten. 22.»Vi kommer att vinna!«tolvårige Henry spelar i det zambiska fotbollslaget BSA. I sommar kommer laget till Göteborg och Gothia Cup. Fredrik Söderhielm a Non Smoking Generation anna hägg-sjöquist generalsekreterare plan sverige BARNENS FRAMTID ges ut av Plan Sverige Produktion & Försäljning AB, Textilgatan 43, Box 92150, Stockholm, tel: , fax: , Ansvarig utgivare: Anna Hägg-Sjöquist, Projektledare: Annika Widholm, Produktion: Global Reporting Sweden, Box 2014, Stockholm, tel: Redaktör: Agneta Larsson, Layout: Lisa Jansson, Bildrepro och tryck: Tryckeriet Åsbrink Grafiska, Spånga OMSLAGSBILDEN: Zambia. Foto: Cecilia Medin/Global Reporting. BARNENS FRAMTID 2:07

4 Malawi: Tobaksindustrin tjänar miljoner på barnarbete 4 BARNENS FRAMTID 2:07

5 I en lada i en by i västra Malawi sitter en tvåårig pojke på en bädd av tobaksblad och tuggar på ett sockerrör. Luften är frän och stickande av doften från tobaksbladen som fyller ladan från golv till tak. Bredvid pojken sitter hans unga mor och systrarna Silula och Chifinda. De är 12 och 13 år gamla och binder tobaksblad i buntar som sen packas in i hundrakilos balar. Text och foto: petter bolme/global Reporting Balarna körs till en auktionsfirma där de säljs till internationella tobaksbolag som hanterar råtobak. Tobaken mals ner och säljs sedan vidare till tobaksbolag som gör cigaretter, cigarrer eller snus i Sverige och andra länder. Den lilla pojken i ladan kan i år sitta och titta på, men till nästa års skörd är han gammal nog att sköta de lättaste sysslorna. Ladan där tobaken sorteras borde inte vara en plats för barn. Men i Malawi arbetar tiotusentals barn inom tobaksodlingen. Barnens växande lungor är känsliga och den tunga fräna doften av tobak är skadlig. Dammet från tobaken sätter sig i lungor och orsakar astma, allergier och skador på andningsorganen. Även huden på de små händerna påverkas av alla kemiska ämnen som används för att skydda tobaksbladen från skadedjur. tilldelades han en åker och fick säd, gödsel, kemikalier mot pest och insekter, plast till ladan för att skydda tobaken från regn samt snören och säckar att packa tobaken i. När tobaken är packad fraktar markägaren iväg den och säljer den till högstbjudande. Efter att alla omkostnader dragits får Genisiyanos sin andel av markägaren. Förra året blev vinsten drygt 800 kronor. Det ska hela familjen på sju personer leva på under ett år. Bernard är 12 år och vet redan vad han vill göra när han är vuxen. Han ska odla tobak precis som sin far. Och han vet dessutom redan det mesta om tobaksodling: Först sår man frön i en mindre trädgård. När plantorna växer plogar man fältet där tobaksbuskarna planteras. När bladen är gula är det dags att plocka dem. Sedan knyter vi buntar och hänger bladen på tork i en lada. När de är torra sorteras de i fina och mindre fina blad och knyts i nya buntar. Dessa packas i balar som sys ihop. Bernard var bara fyra år gammal när han började lära sig odla tobak. Det var 1999 och familjens majsfält räckte inte till för att försörja alla familjemedlemmar. Genisiyano, 45 år gammal, är far till Bernard. Familjen bor i två små hus i en by på gränsen till Zambia. Min familj svalt och jag var tvungen att hitta en inkomst så därför gick jag till tobaksfarmen här bredvid och bad om ett arbete, berättar han. Av ägaren fick Genisiyano lära sig allt han behövde veta för att kunna odla tobak. När upplärningen var klar En familjeaffär. Tobaksodlaren Genisiyano, 45 år gammal, är far till tolvårige Bernard. Att odla tobak är mycket arbetsintensivt och Genisiyano behöver hjälp från hela familjen. Under skördetiden arbetar barnen så mycket att de inte hinner gå i skolan. BARNENS FRAMTID 2:07 2:07

6 Att odla tobak är mycket arbetsintensivt och Genisiyano behöver hjälp från hela familjen. Under vissa perioder, särskilt skördetiden, är arbetet så intensivt att hans barn inte kan gå i skolan. Jag är inte glad för att barnen måste arbeta, men vi har inget val, berättar han. Enligt Genisiyano vet markägaren Geoffrey Kalumikizi att barnen arbetar. När Genisiyano fick sin upplärning sa ägaren rakt ut att han skulle behöva flera händer under vissa perioder. Samtidigt visste han att Genisiyano inte skulle ha råd att betala för den hjälpen. Markägaren vet om att barnen jobbar. Det är så det ska vara, säger Genisiyano. Det har gått väldigt bra för grannen Geoffrey Kalumikizi. Han insåg tidigt vikten av att köpa upp land och ha ett väl fungerande lantbruk. Han arbetar hårt och har lyckats skaffa fem farmer och äger dessutom elva hus i Lilongwe. Stolt visar han upp det senaste, som när det är färdigbyggt, ska ha tio rum, tre badrum och ett stort garage. I maj ska han flytta in tillsammans med sin senaste fru och ett par av barnen började jag odla tobak och majs. Redan året därpå kunde jag köpa en bil och en lastbil för vinsten. Efter tre år köpte jag mitt första hus i Lilongwe. Geoffrey är en stadig man med ett bullrande, varmt skratt. Han pratar gärna om de miljontals malawier som inte lyckats. Om fattigdomen och de som inte ens har en dollar om dagen att leva på. Arrendesystemet som Genisiyano och många andra i byn arbetar med är illa sett. Men vid frågor som handlar om arrenden och barnarbete nekar Geoffrey helt och hållet. Vi har slutat med arrenden eftersom det är sett som en form av slaveri. Nu har vi istället jordbruksarbetare på 10-månaders kontrakt. Markägaren nekar också till att barn arbetar på hans farm. Ingen under 17 år är tillåten på min farm, säger han men erkänner strax efteråt att det händer att barn kommer till honom och ber om pengar för att köpa skolböcker och då kan de få göra lite enklare sysslor. En av dem ljuger. Eller är det så att Genisiyano inte vet om att han numera har ett kontrakt med fast lön? Varken Genisiyano eller hans fru Annamella har gått i skolan och kan därför inte läsa eller skriva. När de var barn var skolor något som bara en liten del av Malawis befolkning hade råd med. Geoffrey Kalumikizis pappa»ingen under 17 år är tillåten på min farm men det händer att barn kommer till mig och ber om pengar då kan de få göra lite enklare sysslor.«6 BARNENS FRAMTID 2:07

7 Lilongwe Så lever barn i Malawi Malawi, i sydöstra Afrika, höll efter tre decennier av enpartistyre sitt första flerpartival år Trots detta har den negativa utvecklingen inte lyckats vända, då sociala orättvisor, korruption och en växande aidsepidemi hör till landets största problem. Befolkningen är ung, över hälften av malawierna är under 20 år. Mer än hälften av Malawis befolkning lever också under fattigdomsstrecket. hade däremot råd att skicka sina barn till skolan. Detta gav Geoffrey ett försprång som han har tagit tillvara. Barnen i Malawi befinner sig längst ner på tobakens ohälsosamma kedja till konsumenterna. Malawi, som är ett av världens fattigaste länder, är beroende av tobaksindustrin. Tobak står för 70 procent av Malawis exportinkomster, vilket förra året motsvarade 220 miljoner dollar. Det är otroligt lite för ett land med 12,5 miljoner invånare. Som jämförelse såldes det lika många snusdosor (220 miljoner) i Sverige En snusdosa kostar ungefär fem dollar. Bernard är ett av minst barn som arbetar gratis med att odla tobak i Malawi. Samtidigt tjänar de internationella tobaksbolagen 400 miljarder dollar om året på tobak som produceras av barn. I en forskningsstudie gjord 2006 av forskare från University of California beräknas tobaksbolagen tjäna 10 miljoner dollar om året på barnarbetet i Malawi. Det är vad det skulle kosta att betala vuxna män och kvinnor för att göra arbetet som barnen utför utan lön. En liten summa jämfört med de vinster företagen gör. År 2001 bildade tobaksbolag, fackföreningar och intresseorgan föreningen»eliminating Child Labour in Tobacco Growing Foundation«(ECLT). Syftet kan man utläsa av namnet, barnarbete ska avskaffas. Lanseringen ledde till positiva nyhetsartiklar. Sex år senare har kampanjen, som startade i Barns rättigheter I Malawi saknas generellt kunskap om barns rättigheter, speciellt på landsbygden. Barn får sällan uttrycka sina åsikter eller delta aktivt i samhället. I Malawi är det vanligt att unga flickor blir bortgifta mot sin vilja. Misshandel i hemmen och i skolorna är ett växande problem. Andelen barn som arbetar ökar också. Utbildning Grundläggande utbildning är centralt för barnens utveckling. I Malawi är utbildningssituationen bristfällig, särskilt på landsbygden där många barn tvingas sluta skolan i förtid för att arbeta. Bristen på skolor och lärare är ett annat problem. Kvaliteten på utbildningen är låg och de få lärare som finns är dåligt betalda. Hälsa I Malawi dör varje år tiotusentals människor av aids och hittills har omkring en miljon barn blivit föräldralösa till följd av pandemin. Källor visar siffror så höga som 30 procent hiv-smittade. Därmed tillhör landet ett av de allra värst drabbade länderna i Afrika. Barnadödligheten är också hög och dödsorsakerna är främst malaria och undernäring. Ett annat stort hälsoproblem är bristen på rent och drickbart vatten. Detta drabbar framför allt barnen som genom det orena vattnet smittas av kolera, hepatit och andra dödliga sjukdomar. Plans arbete Plan arbetar med en rad åtgärder för att öka barns deltagande och medvetenheten om barns rättigheter. Utbildning för alla är ett viktigt mål för Plan. Förhoppningen är att kunna öka skoldeltagandet, i synnerhet för flickor. Plan stödjer även skolbyggnadsprojekt och utbildning av lärare för att förbättra kvalitén på undervisningen. Plan arbetar med att öka kunskapen om hiv/aids bland unga och vuxna genom informationskampanjer för att begränsa ytterligare spridning. Många av de områden där Plan arbetar i Malawi präglas av dåliga möjligheter till livsmedelsförsörjning, därför arbetar Plan bland annat med att utbilda bönder om hur man brukar jorden på bästa sätt. Källor: Unicef, Plan BARNENS FRAMTID 2:07 BARNENS FRAMTID 2:07

8 Malawi, lyckats nå barn. Det i ett land där 1,2 miljoner barn under 14 år beräknas arbeta. Under de första fyra åren lade organisationen sammanlagt 2,3 miljoner dollar på olika projekt som skulle minska antalet barnarbetare. Forskningsrapporten från University of California är extremt kritisk till ECLT.»I Malawi använder sig transnationella tobaksbolag av projekt mot barnarbete för att förbättra företagens rykte och avleda allmänheten från det faktum att de gör stora vinster på låga löner och billig tobak.«kan tobaksbolagen göra mer? Svaret är ja. Om de verkligen vill avskaffa barnarbete så skulle de kunna göra det inom tio år, säger Seamus Mac Roibin, ansvarig för frågor om barnarbete på Unicefs kontor i Malawi. Enligt Seamus har ECLTs kampanj för att minska barnarbete inte lyckats. Stora farmer har möjligen minskat antalet barnarbetare. Men hos de små och medelstora tobaksodlarna är barnarbete normen. Och det är de som står för den största delen av all tobak som odlas i Malwi. Jag undrar om motiven bakom ECLT är att företagen vill ta ett socialt ansvar. Tyvärr tror jag att deras främsta motiv är att hantera riskerna som den negativa publiciteten kring barnarbete skulle innebära, säger Seamus Mac Roibin. Swedish Match, som dominerar snusmarknaden i Sverige, skriver på sin hemsida att de inte tolererar barnarbete. Men på en direkt fråga svarar Ulf Svensson, informationsdirektör på Swedish Match: Att flytta våra inköp från områden där barnarbete kan förekomma ser vi som den minst önskvärda åtgärden, eftersom det i de flesta fall skulle förvärra situationen för arbetarna och därför strider mot FN:s Barnkonvention. Bättre pris på råtobak och rimliga löner till barnarbetarnas föräldrar skulle göra livet lättare för barn som Bernard som har det svårt i skolan. Om han inte behövde jobba på farmen skulle det gå mycket bättre med skolarbetet. Det går inte så bra för jag har inga böcker, säger han. Han går nu om tredje klass. Tvåan fick han också gå om. I slutet av mars, strax efter skörden då han jobbade hela dagarna, fick han underkänt på proven. Det kan betyda att han kanske måste gå om trean en gång till. Eller så slutar han skolan.»om tobaksbolagen verkligen vill avskaffa barnarbete så skulle de kunna göra det inom tio år.«8 BARNENS FRAMTID 2:07 8 BARNENS FRAMTID 2:07

9 Första resan i cyberrymden Det är helt otroligt! Att vi kan sitta här framför datorn och chatta med ungdomar som kommer från en annan by. Det glittrar i ögonen på Erilda när hon springer fram och tillbaka mellan datorerna på det trånga Internetcaféet, medan hon pekar på skärmarna och pratar med sina kompisar. Text och foto: David Isaksson/global reporting Det här är första gången någonsin som Erilda använder en dator och det lär inte bli den sista! Internetcaféet ligger på en lerig tvärgata, en bit från centrum i staden Elbasani i hjärtat av Albanien. Landet är på samma gång både extremt globaliserat och extremt isolerat. Den viktigaste inkomstkällan är de pengar som albanska gästarbetare skickar hem från de länder där de arbetar. Nästan alla ungdomar jag träffar har någon anhörig, oftast pappan, som jobbar i Grekland eller något annat EU-land. Samtidigt lever de själva kvar i de isolerade bergsbyarna. Så gott som alla ungdomar i Albanien har tv hemma och många är vana vid att skicka SMS. Men Internetuppkoppling saknas utanför de stora städerna och många ungdomar har aldrig någonsin suttit vid en dator. Det var just för att stärka kontakten mellan ungdomar i olika byar och samtidigt ge dem chansen att prova på Internet som Plan Albanien startade Internetprojektet. Erilda har nu satt sig ned vid datorn. På andra sidan cyberrymden, vid en annan dator på ett annat Internetcafé, sitter fyra tjejer från en annan by. Nu chattar de för fullt om hur det ser ut hemma, vad de gör på fritiden och vad de drömmer om att bli när de går ut skolan. I början var jag nog lite rädd för att något skulle gå sönder när jag tryckte på knapparna, men nu känns det bra. Tidigare hade jag bara läst om datorer och sett på tv hur folk använder dem jag kunde inte föreställa mig hur det var att själv sitta framför datorn. Grizelda Zisi är Plans koordinatör för projektet och lite av en extramamma till alla ungdomarna. Hon lugnar ner dem, förklarar vad de behöver tänka på och hur de bäst skriver för att de på andra sidan ska förstå. Förhoppningen är att de längre fram också ska kunna prova att Leonard och Flutura som är sexton och Erilda som är tretton år delar en dator på Internetcaféet. söka information och surfa på olika hemsidor. Jag är faktiskt förvånad över att de lärt sig så fort, konstaterar Grizelda. Bleima söker efter bokstäverna på tangentbordet, det hela är lite ovant och nytt. Hon är ordförande i den kommunikationsgrupp som ungdomarna från byn bildat med stöd från Plan. Syftet med gruppen är att öka kontakten mellan ungdomar i olika delar av Albanien. Förutom att lära sig använda datorer har ungdomarna bland annat spelat teater. Än så länge är det inte någon här i byn som ens har en dator så det dröjer nog men självklart jag vill ha Internet i vår by så fort det bara går! Det vore fantastiskt! BARNENS FRAMTID 2:07 9

10 Fadderresan»Alla faddrar borde få uppleva detta!«tidigt på morgonen landar en grupp förväntansfulla faddrar i Bangalore och tar in de första intrycken av Indien det varma klimatet och livliga gatumyllret. Snart ska de träffa sina fadderbarn för allra första gången. Första dagen tillbringas i Bangalore där vi hinner sova ut, åka på sightseeing och lära känna varandra lite bättre. För fyra av resenärerna är det inte första fadderresan. De träffades på Plans gruppresa till Ecuador förra året och blev goda vänner. När de fick höra att det planerades en gruppresa även till Indien passade de på att anmäla sig både som faddrar till ett indiskt barn och till resan. Det är ju inte så tokigt, att få träffa sitt nya fadderbarn nästan direkt! Då blir det säkert lätt att skriva sedan, tror vännerna Gunilla och Irené. Redan nästa dag ger vi oss av norrut med nattåg till de första fältbesöken. Resan är inte bara en möjlighet för faddrarna att med egna ögon se vad deras bidrag resulterat i, det är också många gånger en känslosam och en stark upplevelse för alla inblandade. De foton faddrarna har skickat under åren hänger ofta på hedersplats i fadderbarnens hem. Ute i byarna välsignas vi med en röd prick i pannan. Kvinnorna är klädda i färgglada saris och har blommor i sina svarta flätor. Alla vill hälsa. Vi har lärt oss att i Indien hälsar man inte genom att ta i hand utan man säger»namaste«och sätter handflatorna mot varandra framför sig. Men när vi kliver ur bilarna vill alla istället ta i hand, för så har de i sin tur lärt sig att man gör där vi kommer ifrån. Några av barnen vågar sig även på att testa de engelska ord de lärt sig i skolan. När vi fotograferar dem skiner de upp och det blir trångt framför oss då alla vill fastna på digitalkamerans bildskärm. Denna vecka är det festival i området och vår lilla faddergrupp blir en del av festivalfirandet. Faddrarna får blomsterkransar runt halsen för att fira mötet. Det bjuds på chai, det kryddiga och söta indiska teet, kakor, frukt och mat. Det är uppenbart att de har förberett sig länge för besöket och vi känner oss väldigt välkomna. I en av byarna möts vi till och med av en orkester! Faddrarna får gå i täten på väg mot sitt fadderbarns hem, medan alla sluter upp efter dem. Benne och Marie-Charlotte ger sitt fadderbarn Chandu en badboll som ser ut som en jordglob. Han tittar storögt på när de pekar ut Indien bland alla världens länder, sedan snurrar de runt jordgloben och visar var Sverige ligger. Chandu och hans lillebror är dagen till ära uppklädda i nya tröjor, en i blått och en i gult. Precis som svenska flaggan, utbrister Benne samtidigt som han ger sitt fadderbarn ännu en kram. Det är en fantastisk upplevelse att träffas på riktigt, förklarar han, efter alla år av foton och brev är det nästan overkligt att vi nu är här! Efter besöket får faddrarna träffa ett kvinnoforum där medlemmarna berättar om hur de med stöd från Plan skapat en minibank för att kunna hjälpa varandra med mindre lån och sparande. Tidigt nästa morgon lämnar vi Madakasira för att ta tåget ner till Mysore. Förutom att Pauline och hennes mamma Rose-Marie träffar sitt fadderbarn Kiran, hinner vi även besöka en av Plans barnklubbar, där 10 BARNENS FRAMTID 2:07

11 Fadderresan barnen hälsar oss välkomna och ger oss varsin vacker röd ros. Syftet med barnklubben är bland annat att ge barnen utbildning i hur de själva kan påverka och förbättra sin livssituation och att öka deltagandet bland barn och ungdomar i de projekt som Plan startar i deras byar. Efter att vi presenterat oss berättar barnen via en tolk om sig själva och deras aktiviteter i barnklubben. Vi stöttar varandra och pratar om olika problem, till exempel om något barn inte kommer till skolan tar vi tillsammans reda på varför och försöker göra någonting åt det, säger en av flickorna. Efter några intensiva dagar ute i fält återförenas till slut hela gruppen för att flyga söderut till delstaten Kerala. Alla är nyfikna på varandras fadderbesök och det blir en del livliga samtal där man delar med sig av sina upplevelser. Vi kliver på husbåtar som ska ta oss genom Backwaters vattensystem av floder, små kanaler och sjöar. Det gröna bördiga landskapet är en skarp kontrast till de karga landskap vi upplevt under fältbesöken. Båtarna smyger fram över blankt vatten och den varma luften fylls av den parfymerande, söta doften från jasminblommor. Vi vinkar till barnen som leker i vattnet och kvinnorna som tvättar kläder på platta stenar utanför sina hus. Vår styrman berättar att det är torrperiod nu, men under sommarmånaderna drar monsunregnet in och hela området svämmas över. Efter en natt på husbåtarna kliver vi i land och tar oss med buss längs med slingrande vägar på meters höjd. I Kardemummabergen finns inte bara kardemummaodlingar, utan även vidsträckta teplantager som sveper över de gröna sluttningarna längre upp i bergen. Vi får även möjlighet att besöka en tefabrik och lära oss hur de gröna bladen förvandlas till olika tesorter. På kvällen når vi fram till hotellet som bjuder på en hisnande vacker utsikt över bergstopparna. Efter två innehållsrika och spännande veckor är det till slut dags att lämna detta färgstarka land, med sin brokiga kultur, vackra landskap och vänliga människor. Alla faddrar borde få uppleva detta! menar Helen och säger att det var lika roligt att vara med på de andras fadderbesök. Och nu vet jag en hel del mer om arbetssätt, planering och hjälp till självhjälp. Hela resan var en av de mest minnesrika och fantastiska jag varit med om! Text och foto: annika widholm/plan sverige Kommande fadderresor kan du läsa om på vår hemsida under»aktuella fadderresor«. Där kan du även se fler bilder från Indienresan. BARNENS FRAMTID 2:07 11

12 Det gäller att ha attityd om man är tonåring och ställer upp i Gudang Garam Rock Competition, totalsponsrat av tobaksindustrin. Killar med smak? Rockfestivaler, basketmatcher och universitetsfester i Indonesien är det mesta sponsrat av de stora cigarettbolagen. Tobaksindustrin uppträder som hjältar och öser samtidigt ut trendig livsstilsreklam för att få ungdomar att börja röka. Överallt i Jakarta finns affischtavlor med natursköna landskap, rockartister och slogans som»killar med smak«. Text: maria bergvall foto: leif eiranson (bilder ur den kommande tv-dokumentären tobakens barn) Cigarettflickorna är unga och välmejkade. Arbetskläderna: högklackat och kortkort i svart och guld, cigarettmärket Dji Sam Soes färger. Två och två arbetar de sig genom festivalområdet på allt tröttare ben. Kunderna är många; det är lockpris i kväll. Publiken är ung och hip, röken ligger tät. Vi är på Java Jazz Festival i Jakarta. Musiken pumpar. I ett hörn latinofunk, i ett annat bluesig jazz, på stora scenen Jamie Cullum. Evenemanget är arrangerat och sponsrat av Indonesiens största tobaksbolag Sampoerna, nyligen köpt av Philip Morris. I år har man fått hit internationella storstjärnor som Chaka Khan, John Scofield och Level 42. Och just nu alltså Jamie Cullum, som uppträder framför jättelika videoprojektioner med cigarettreklam och får tonårstjejerna i publiken att tjuta av glädje. Strax intill pustar Ava och André ut med ett bloss och en öl. Här i Indonesien sponsras de flesta stora musikevenemang av tobaksbolagen, säger André. Varför vet jag inte, men jag tycker det är bra. Vi får hit stora artister från utlandet som inte skulle komma annars. Musik utan cigaretter är inget kul, säger Ava. Rökning är en cool livsstil, alla unga röker. Tidigare i dag, på samma scen där Jamie Cullum står nu och omgivna av samma skog av flaggor med cigarettreklam, samlades hundratals barn i körsång och dans till komp av Indonesiens bästa musiker. De sjöng om fred, hopp och mirakler. Satsningen heter Children are the future och arrangeras av Sampoerna Foundation, en stiftelse som grundades 2001 av just det tobaksbolaget Sampoerna. Sedan Philip Morris tog över är vi helt frikopplade från cigarettillverkningen, försäkrar Sampoerna Foundations ordförande Elan Merdy. Vi bygger skolor, delar ut stipendier och stöttar kultur. Vi har sponsorer som Exxon 12 BARNENS FRAMTID 2:07

13 Cigarettflickorna jobbar två och två på Java Jazz Festival. Affärerna går bra, storsäljaren är huvudsponsorns märke Dji Sam Soe. I Indonesien blir reklammakarna uppfinningsrika eftersom cigaretter inte får synas i bild. Cool frisk mentol blir ett alternativ. Mobil också. Men det är klart, Sampoerna är vår största bidragsgivare. Elan Merdy talar sig varm för Corporate Social Responsability, att företagen tar ett socialt ansvar. Företag sponsrar skolor, hem för föräldralösa, lärarutbildning, katastrofhjälp översvämningar är vanliga här och annat som samhället inte har råd med. I utbyte får bolagen bra goodwill. De köper en image av godhet, eller som Elan Merdy uttrycker det: en biljett till himlen. Bland bidragsgivarna finns förutom olje- och tobaksbolag till exempel Siemens, BMW, en rad olika banker runtom i världen och faktiskt också svenska Gunnebo. Tobaksbolagen är som en orm med två huvuden, säger den unga aktivisten Dina Kania som just nu ägnar all sin tid åt opinionsarbete mot tobak inte precis någon folkrörelse i Indonesien, där två av tre röker och cigarettkonsumtionen bland unga och kvinnor ökar lavinartat. Tobaksindustrin uppträder som hjältar och de fattigas frälsare. Samtidigt öser de ut massiv PR för att få ungdomar att börja röka; trendig livsstilsreklam om sport, äventyr och skönhet. Går du på bio, på en basketmatch eller en universitetsfest allt är sponsrat av cigarettbolagen. Huvudstaden Jakarta, med lika många invånare som Sverige, är full av cigarettreklam på gigantiska affischtavlor och skärmar med rörliga bilder. Strategiskt placerade över huvudleder och vid rondeller drar de blickarna till sig med natursköna landskap och män till häst (Marlboro), bergsklättrande ungdomar (Djarum Super), gröna friska blad (Mezzo,»zzzo mild!«) och rockartister. Klassisk livsstilsreklam, med andra ord. Nyligen vann antitobaksaktivisterna ett par små segrar: en är att själva cigaretterna inte får figurera på bild i reklamen, och att varningstext är obligatorisk. En annan är att tv-reklam för cigaretter är tillåten bara från kl 21. Dina Kania tycker att det är en droppe i havet. Inget annat land i den här delen av världen har så flat hållning mot tobaksindustrin som Indonesien. Vår regering är den enda i Asien som inte skrivit på den internationella tobakskonventionen FCTC, till exempel. I februari 2007 gick Indonesiens industriminister ut via nyhetsbyrån Reuter och förklarade att landet inte har råd att stöta sig med tobaksindustrin. En hållning som stöds av Imam Haryono, chef för tobaks- och alkoholavdelningen på industridepartementet. Vi utvecklingsländer behöver verkligen hjälp från industrin. De tillför enormt mycket vad gäller arbetstillfällen och ekonomi, för att inte tala om utbildning, sport och kultur. Inte utan stolthet berättar Imam Haryono att regeringen nu beslutat om nya mål för både produktion och export av tobak. Båda ska öka! Produktionen ska upp med 3% varje år. Det betyder att vi ska tillverka 260 miljarder cigaretter 2015, mot dagens 220 miljarder. Ett bra mål. Yooo, keep rockin bro!!!! Regnet har hängt i luften hela dagen. Stämningen är nervös, men när killen vid ljudmixern rattat färdigt går soundcheck bra. De tolv tävlande rockbanden trampar oroligt runt. I kväll är det en viktig deltävling i BARNENS FRAMTID 2:07 13

14 Det är cool att röka, tycker Villa, 26, som hänger med tjejkompisar på en uteservering i Jakarta. Freddie, sångare i bandet Do Or Die, laddar för kvällens tävling. Klart man röker, man är ju rockmusiker! Gudang Garam Rock Competition för unga talanger. Gudang Garam är en av Indonesiens största cigarettproducenter. Den stora tv-kanalen Indosiar ska sända hela utomhusevenemanget. Deras populära programledare är på plats och man hoppas på mycket publik. Anggun presenterar sitt band Art X: två gitarrer, bas, trummor och sång. Det är tobaksindustrin som sponsrar det här, så brukar det vara. Vi struntar i vem som betalar bara vi blir berömda och får ett skivkontrakt. Precis som de andra banden är medlemmarna i Art X mellan 17 och 22. Alla odlar sin stil: djärvt klippta neonfrisyrer, piercing, svart läder och nitar. Alla röker. Rockmusiker måste röka och dricka! Freddie i bandet Do Or Die skrattar, drar ett djupt bloss och rättar till den blåsvarta snedluggen. Då kommer regnet. Strax före start, när mörkret har fallit och de jättelika reklamprojektionerna är på plats, klarnar himlen lika plötsligt. Thank you Gudang Garam, för Killar med smak! Let s roooock! Publiken gungar med vid kravallstaketet framme vid scenen. Arrangören och skivbolagsdirektören Log Zhelebour kedjeröker och skiner som en sol: Gudang Garam har sponsrat mig ända sen slutet av 1980-talet, och i år är de exklusiv sponsor för tävlingen. Jag är verkligen tacksam, vilket tillfälle för killarna att nå sina drömmars mål! Strax innanför entrén ligger Gudang Garam-cigaretter under ett tak av tältduk. Den som lämnar sin entrébiljett får cigaretter i utbyte. Det gör nästan alla. Och överallt på banderoller och storbildsskärmar syns Gudang Garams typiska svartröda, explosivt rockiga reklam och deras slogan Pria Punya Selera Killar med smak. Som doktor och lungspecialist är jag väldigt orolig. De patienter som kom till mig för tio år sen hade tbc, idag kommer allt fler med lungcancer och KOL, en kronisk obstruktiv lungsjukdom. Tjandra Yoga Aditama är läkare och forskare. Han suckar lite och berättar om de inhemska cigaretterna kretek, som har funnits i över hundra år och som fortfarande mer än varannan indonesisk rökare föredrar: Myten säger att det på 1880-talet fanns en man, Haji Jamahri, som ville lindra sitt onda i bröstet antagligen en mild astma och blandade tobak med nejlikolja. Det fungerade fantastiskt, tyckte han, och började tillverka kretek kommersiellt. På den vägen är det. Så vi har en alldeles egen tobakstradition som sitter djupt, även om många nuförtiden röker importerade cigaretter. Doktor Tjandra är pessimistisk, och särskilt bekymrad över den ökande andelen rökare bland unga och kvinnor i storstäderna. Precis som Dina Kania tycker han att regeringen är svag: De vill inte reglera tobaksindustrin. Och industrins lobbyister är så mycket starkare än vi. Också i Indonesiens parlament motsvarande vår riksdag är tobaksmotståndarna få. Ett undantag är Hakim Surimuda Pohan, en blid medelålders man av skarpa ord: 14 BARNENS FRAMTID 2:07

15 Det är bara struntprat att vi inte skulle klara oss om vi tar strid mot tobaksindustrin! Trots att vi har höjt tobaksskatten i flera år ökar antalet anställda. Att industrin skulle sparka folk och fly landet är bara myter. Nu odlas det ju tobak i landet, och det finns ett par tusen små och stora tobaksbolag som ger sju miljoner människor arbete. Vad ska de ägna sig åt om folk slutar röka? Tillverka hjärtmedicin, svarar Hakim Surimuda Puhan. Nikotinamid går att utvinna ur tobaken och är en utmärkt hjärtmedicin. Visst krävs mer forskning, men produktionen kan ställas om från gift till läkemedel. Vägen dit verkar lång. Indonesien med sin bräckliga demokrati och snabbt växande medelklass har trots allt 60 miljoner fattiga och 40 miljoner arbetslösa. Varannan människa lever på mindre än två dollar om dagen. Men storstadsungdomarna med ipods, mobiltelefoner, fritid och pengar vet vad de vill: Folk tycker det är häftigt att röka, det är ett skäl för mig också, säger 26-åriga Villa som sitter med två tjejkompisar på en uteservering. Alla tre röker oavbrutet. Jag är en happy smoker, säger Syeda vid bordet intill. Jag började röka i högstadiet och sedan, på allvar, när jag fick jobb och egna pengar. Det är tufft att röka. Förr var det inte så många tjejer som rökte men det är annorlunda nu, kanske på grund av reklamen. Vi säger inte till de unga: sluta röka för annars blir du sjuk! Det är gammaldags, det funkar inte. I stället säger vi: du är lurad av tobaksindustrin, vill du verkligen ge dem dina pengar? Dom blir rika medan du dör. Senare samma kväll börjar det regna igen. Himlen öppnar sig och på tv-nyheterna pratar man om nya översvämningar. Ungefär samtidigt vinner Art X deltävlingen i Gudang Garam Rock Competition. Nu går de vidare till final i juni. Skivkontraktet är inom räckhåll. Om tobaksindustrin vill. FCTC, Framework Convention on Tobacco Control, är WHO:s ramkonvention för tobakskontroll som antogs 2003 av 192 länder. Konventionen är ett viktigt verktyg i kampen för att begränsa de skadliga effekterna av tobak. Läs mer om FCTC på WHO:s hemsida För tio år sedan var tbc den vanligaste lungsjukdomen i Indonesien. Idag ökar lungcancer och KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, i rasande takt. Elva trappor upp i ett hus av glas och stål, i hjärtat av Jakartas finanskvarter, sitter den stora reklambyråns AD Handry Karya och pillar på sin laptop. Han är ett ungt, blygt och kreativt geni som vunnit massor av priser motsvarigheten till den svenska reklambranschens Guldägg och gjort flera kampanjer för Indonesiens stora cigarettillverkare. Varje märke har en karaktär, en personlighet... en själ, säger han. Eftersom vi inte får visa cigaretter eller rökare blir utmaningen desto större. Är cigaretten en macho-karaktär? En social varm själ? En ung sportig personlighet? Handry bläddrar i datorn och tar fram en lyckad tv-reklam han gjort för ett av de största tobaksbolagen. Filmen är humoristisk med en stor dos socialt patos. Den här cigarettens karaktär är full av självförtroende, rakt på sak och med drag av rebell. Den funkade bra. I en annan del av Jakarta förklarar aktivisten Dina sin strategi: BARNENS FRAMTID 2:07 15

16 Plan i Sverige Plan är en internationell biståndsorganisation som arbetar för och tillsammans med barn. För Plan är barn i världen en kraft som kan påverka sin egen utveckling. Plan: stödjer utvecklingsarbete på gräsrotsnivå tillsammans med barnen och utifrån deras rättigheter och behov hävdar barns rättigheter ökar förståelsen mellan olika kulturer och människor arbetar utifrån FN:s barnkonvention Plans arbete finansieras främst genom fadderskap. Som fadder stödjer du utvecklingen i barnets närmiljö. Dina pengar går alltså inte till något enskilt barn utan bidrar till att många får det bättre. Plan är en religiöst och politiskt obunden organisation som ingår i ett internationellt nätverk av 66 länder. Det gör Plan till en av världens största biståndsorganisationer som arbetar med barn. Vår verksamhet utvecklas ständigt. Aktuell information får du på vår hemsida: Fadderfrågan Plan får varje dag många frågor som gäller kommunikationen med fadderbarnen, situationen i länderna och mycket mer. Här är svar på en av dessa frågor. Hur länge kan jag vara fadder i Plan? Om ditt fadderbarn av någon anledning inte längre kan vara kvar i Plan kommer vi att informera dig om detta. Anledningen till att ett fadderbarn inte längre är kvar i Plan kan till exempel vara att fadderbarnet har fyllt arton år och då inte längre är ett barn enligt FN:s Barnkonvention. En annan orsak kan vara att Plan, tillsammans med lokalbefolkningen, nått sina mål i området och därmed avslutas stödet till byn där fadderbarnet bor. I de allra flesta fall får faddern en förvarning i god tid innan avslutet går igenom. Men i en del fall skickas det inte ut någon förvarning, till exempel om fadderbarnet flyttar. Detta gäller även om Plan tvingas lämna ett område med kort varsel, vilket bland annat kan ske vid politiska oroligheter. Ditt fadderskap i Plan fortsätter tills du kontaktar oss och meddelar att du vill avsluta ditt stöd till Plan. För mer information är du alltid välkommen att kontakta oss på telefontid , eller besöka vår hemsida Nytt samarbete med TV4 Panelen är Sveriges nya stora medie- och konsumentpanel där personer från hela Sverige tycker till i aktuella frågor. Som medlem i Panelen uttrycker du din åsikt i frågor inom olika områden genom enkäter som skickas ut till dig via e-post. Du är genom Panelen med och påverkar framtidens medie- och produktutveckling och erbjudanden. Du får en ekonomisk ersättning som du kan välja att använda själv eller skänka till Plan Sverige, Rädda Barnen eller Röda Korset. Anmäl dig till Panelen på telefon: fax: telefontid vardagar Pg för Fadderbidrag Pg för övriga bidrag Bg för Fadderbidrag Bg för övriga bidrag Vill du stödja barnmediegruppen? I förra numret av Barnens framtid skrev vi om den indiske pojken Laxman som tecknar serier för att försöka skapa ett bättre samhälle. Han är ett av de barn som deltagit i medieprojektet Umang i den indiska delstaten Uttrancha. På Plantorget finns det nu möjlighet att stödja projektet som stärker barns rättigheter i Indien. I projektet Umang har barn och unga fått lära sig att dokumentera sociala problem genom bland annat serietecknande, fotografering och radioproduktioner. Invånarna i de byar som deltagit i projektet har fått ta del av barnens produktioner. Det har skapat diskussioner och fått många vuxna att försöka ändra destruktiva beteenden. Läs mer på: 16 BARNENS FRAMTID 2:07

17 Vinn en resa till ditt fadderbarn! m Mötet mellan fadder och fadderbarn är ofta en stark upplevelse som skapar minnen för livet. Nu har du chansen att vinna en resa för två personer till just ditt fadderbarn. Det enda du behöver göra är att värva en fadder till Plan och att skriva en kort motivering till varför just du ska bli den lyckliga vinnaren. Du som redan är fadder registrerar din vän genom att fylla i uppgifterna nedanför och skicka in talongen till oss. Du kan även skicka in ditt tävlingsbidrag via vår hemsida Tävlingen pågår fram till 22 juni. Observera att den person du värvar måste ha samtyckt till att bli fadder. Han/hon kommer inom kort att få ett välkomstpaket från Plan hem i brevlådan. Ditt SP-nummer: Motivering (max 40 ord): FRANKERAS EJ MOTTAGAREN BETALAR PORTOT Din väns uppgifter: Namn: Adress: Postnr: Postadress: Plan Sverige SVARSPOST Stockholm E-postadress: Telefonnummer dagtid: BARNENS FRAMTID 2:07 17

18 Plan i världen Ungas åsikter nonchaleras i svensk press Barn och unga är underrepresenterade i svenska medier. När de förekommer i svensk press presenteras de oftast i negativa sammanhang och framställs mycket ofta som offer. Det är några av slutsatserna i rapporten»unga granskar media«som är gjord av sexton elever på Globala gymnasiet i Stockholm i samarbete med Plan Sverige. Syftet med mediegranskningsprojektet var att undersöka hur ofta barn och unga förekommer i svensk press (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen). Tanken var också att väcka en etisk debatt inom journalistkåren. Det är första gången i Sverige som unga själva granskar medier, säger Ida Ingemansson, elev på Globala gymnasiet, och en av rapportförfattarna. Under arbetet med rapporten blev hon framför allt förvånad över att flickor och pojkar skildras så stereotypt i våra medier. När det exempelvis skrivs om alkohol och droger intervjuas enbart unga killar, när man tar upp ett ämne som p-piller får enbart unga tjejer komma till tals. Och när det gäller frågor som rör alla i samhället är det nästan alltid bara vuxna som får uttala sig, konstaterar Ida. Barn syns inte i media i första hand för något de gjort, utan för något de har varit med om. Rapporten visar att barn och unga främst förekommer i artiklar som handlar om brott och våld. Till stor del är barnen offer (36 procent), i några enstaka fall är de gärningsmän. I rapporten intervjuas också Lena Nyberg, barnombudsman, om hur hon försöker påverka journalister när det gäller barn och medier. Vi deltog bland annat i debatten efter tsunamikatastrofen, där man beskrev de ensamkommande barnens svåra situation på ett sätt som de inte riktigt själva kunde ta ställning till vad det kunde få för konsekvenser, säger hon i rapporten. Barnombudsmannen har också efterfrågat en särskild pressetik för barn i Sverige, vilket redan finns i Norge. Ida Ingemansson var också med i den delegation som Plan nyligen sände till World Summit on Media for Children. World Summit är internationella möten för medieaktörer som hålls vart tredje år för att diskutera frågor som har med barn och medier att göra. Det första mötet hölls i Australien 1995 och i år samlades man i Sydafrika. Här presenterade Ida slutsatserna i»unga granskar media«inför nästan tusen åhörare och blev också intervjuad i sydafrikansk teve. Av de 88 länder som var representerade på mötet var det endast Sverige och Sydafrika som gjort mediegranskningar. Ida berättar att rapportförfattarna nu tänker kontakta de medier Ida Ingemansson, elev på Globala gymnasiet i Stockholm, ingick i den delegation som Plan skickade till World Summit on Media for Children i Sydafrika. man granskat för att diskutera slutsatserna med journalister och redaktionssekreterare. Ett annat sätt att påverka är att ringa till tidningar eller andra medier varje gång man ser en artikel eller ett inslag som är fördomsfullt eller kränkande för unga, föreslår hon. Plan arbetar med flera medieprojekt tillsammans med unga runt om i världen och Lennart Reinius, chef för Plans programavdelning, menar att barn och medier är en viktig fråga för organisationen. Det var han som initierade granskningsprojektet och han hoppas att rapporten och de fortsatta diskussionerna på tidningarna kan få journalister att ändra inställning till barn i medier. Enligt honom borde medierna vara intresserade av ungas åsikter, om inte annat för att de är de framtida läsarna. Men Plan kan bara göra journalisterna uppmärksamma på problemet. Vi är experter på mänskliga rättigheter, inte på pressetik! Agneta Larsson/Global Reporting Källa: Rapporten»Unga granskar media«läs mer om World Summit on Media for Children på Foto: Pernilla Nilsson 18 BARNENS FRAMTID 2:07

19 Plan i världen Plan vill förbjuda skadliga initieringsriter Globala elever ute i verkligheten När eleverna från Globala gymnasiet i Stockholm skulle göra sin utlandspraktik valde flera att besöka Plans utvecklingsprojekt i Indien. Eleverna reste till delstaterna Rajasthan och Andhra Pradesh där de möttes av Plans lokala personal och fick lära sig mer om hur organisationen arbetar. Här skriver Johanna Dixelius om mötet med Sarifa som gjorde ett starkt intryck. Klassrummet är kvadratiskt och belysningen är svag. Väggarna är målade i en svag grön färg och nästan helt täckta av affischer på hindi eller marwari som är det lokala språket. Inga bord eller stolar finns i klassrummet, men på en vägg hänger en svart griffeltavla. Jag befinner mig i ett samhälle som heter Lunkaransar i Thar-öknen i delstaten Rajasthan i nordvästra Indien. Bredvid mig sitter Sarifa som berättar att hon är 15 år och bor i en liten by som ligger 80 kilometer från Lunkaransar. Skolan som Sarifa går på heter Balika Shivir, som är en internatskola för flickor som inte har tillgång till utbildning i sin hemby. Sharifas favoritämne är matematik. Jag ger Sarifa ett papper och ber henne rita sin familj och jag gör likadant. Det verkar som att hon tycker om uppgiften trots ursäkter om att hon ritar dåligt. Sarifa berättar om sin familj och vi konstaterar med stolta leenden att vi båda är storasystrar och byter sedan teckningar med varandra. I Sarifas hemby finns det bara utbildning upp till femte klass. Men Sarifa ville studera vidare och lyckades med hjälp av Urmuls utbildningskommitté övertala sina föräldrar att hon skulle få gå på Balika Shivir. Kommittén består av inflytelserika invånare i byn som uppmuntrar föräldrar att skicka sina barn till skolan genom att berätta om vilka positiva effekter utbildningen har. Jag frågar Sarifa vad hon vill göra i framtiden när hon har slutat på Balika Shivir. Hon säger att hon vill resa och lära sig mer om världen. Jag undrar även om Sarifa vill gifta sig. Efter lite fnitter säger hon att hon vill gifta sig när hon är 18 år, men att hon ändå vill jobba. När hon har studerat mer vill hon bli lärare och kunna ge sina egna och andra barn utbildning. Helst vill hon bli mattelärare på en Urmulskola. Text och bild: Johanna Dixelius I våras höll FN:s Kvinnokommission sin 51:a session vid FN:s högkvarter i New York. Huvudtemat var»avskaffandet av alla former av diskriminering och våld mot flickor«. I FN:s högkvarter samlades representanter från 91 medlemsstater och omkring enskilda organisationer. Plan och Rädda Barnen/Save the Children deltog aktivt genom att hålla ett gemensamt anförande. Talare var Beatrice Hamusonde, barnrättsrådgivare på Plan Zambia. Hon tog upp de skadliga, traditionella initieringsriter som fortfarande är vanliga i flera länder och som markerar övergången från barndom till vuxenliv för unga flickor. Syftet var att inkludera dessa sedvänjor i Kvinnokommissionens agenda. Beatrice Hamusonde nämnde att könsstympning kan vara en del av initieringsriten, men det finns också andra sedvänjor som är mindre kända och som sällan tas upp: rituell aga, påtvingad nakenhet och tvång till sexuella tjänster. Flickor som försöker fördöma riterna blir ofta bestraffade, enligt Beatrice Hamusonde. Sedvänjorna är inte bara diskriminerande, de är också uppenbara former av våld mot flickor, konstaterade hon. I sitt tal uppmuntrade hon staterna att anta lagar mot alla former av våld mot flickor. Hon nämnde också att man borde förebygga alla skadliga sedvänjor genom en kulturell dialog med flickor, pojkar, deras familjer, andra samhällsmedlemmar och utövare av initieringsriter. Dessutom bör de som utövar skadliga traditionella sedvänjor och bestraffningar hållas ansvariga för sina handlingar. Plan arrangerade även två parallella möten i anknytning till sessionen. Vid det ena»hope for the African Girl Child«medverkade fjortonåriga Judith Mungaila, som berättade mer om de skadliga sedvänjor och riter som förekommer i Zambia och Plans verksamhet för att skydda utsatta flickor. BARNENS FRAMTID 2:07 19

20 »Låt dom inte lura oss igen!«om jag säger tobak, vad tänker ni på då? Ruth Arvidsson, inspiratör på A Non Smoking Generation slänger ut frågan i klassrummet. Död, för att man kan dö av tobak. Snus. Fattiga länder där man gör tobaken... Svaren från eleverna haglar. Text och foto: sara nykäsenoja/global Reporting Vi befinner oss på Vasa Real i klass 6H där A Non Smoking Generations inspiratör Ruth Arvidsson pratar om tobak. Hennes viktigaste uppgift som inspiratör är kanske inte att rabbla nya fakta utan att lära ungdomarna att man måste våga säga ifrån, stå emot grupptrycket. Hon plockar fram små rosa kort och en efter en får klasskamraterna gå fram och slutföra meningar som Min idol är..., Mitt favoritgodis är..., Jag köpte senast... och så vidare. Säg det första som faller er in, tänk inte på vad ni borde svara, manar Ruth. Ni måste tänka själva! lägger hon till engagerat. A Non Smoking Generations arbete för att barn och ungdomar ska välja att aldrig börja röka eller snusa, det vill säga förbli tobaksfria, har pågått sedan 1979 då reklammännen Bo Lindquist och Carl Horn träffades på en rökig fest. Under kvällens gång märkte de att de båda var negativt inställda till rökning och att de upprördes över att så många unga började röka. Deras slutsats blev att man borde skapa ett mode i att vara rökfri. Som det ser ut idag röker 15 procent av Sveriges befolkning och varje dag blir 50 barn och ungdomar beroende av tobak. 90 procent av alla som börjar röka gör det innan de fyller 18. Genom information, utbildning, tävlingar, opinionsbildning, lobbying, kampanjer, aktiviteter och klassbesök strävar NSG efter att förändra detta. I 6H står eleverna nu i en ring och har fått i uppdrag att sträcka upp armarna om de håller med om påståenden som Det är tufft att röka, Jag tycker om skolan, Jag tycker om skolmaten. Det sneglas en del på vad kompisarna svarar innan armarna lyfts. När eleverna sedan blundar och gör samma övning får Ruth fram några annorlunda svar, speciellt på frågan om skolan och skolmaten, och förklarar att övningen görs för att man ska våga stå emot grupptrycket. Nika Dehghani hoppas och tror att hon vågar säga ifrån om någon av hennes vänner börjar röka. Man får säga att det inte är coolt, att jag gillar dig för den du är och att du kommer att ångra dig. Genom klassbesöken når A Non Smoking Generation inte ens tio procent av Sveriges elever eftersom deras anslag inte räcker till att ha fler inspiratörer ute i skolorna. Därför är det en otrolig känsla när man märker direkta resultat efter sina besök, säger A Non Smoking Generations generalsekreterare Fredrik Söderhielm. Efter deras besök och engagemang på en skola i Järfälla gick rökningen på två år ner från 16 procent till 2 procent. Och i Kristofferskolan i Bromma valde man att införa en tobakspolicy som innebär att varken elever eller lärare får röka på skoltid. För några år sedan trodde man att det enda sättet att få unga att låta bli paketet eller dosan var att visa svarta lungor, försvunna flimmerhår och lossnande tänder. Skräckpropagandan har man dock lämnat bakom sig. Tack och lov, lägger Fredrik till. Vi ska aldrig använda pekpinnar utan istället prata med ungdomarna. Men även om NSG mest fokuserar på ungdomar, så att de inte ska börja röka, måste de även kommunicera med vuxna eftersom de påverkar unga människor. Och det övergripande målet är såklart att påverka hela samhället, från beslutsfattare till tobakshandlare, fortsätter Fredrik. När det gäller snus så har det aldrig varit lika coolt som cigaretter. Men små snygga dosor i rosa metallic och mindre portioner som smakar av anis, mint och granatäpple ska ändra på det. E-handel bidrar också till att konsumenten kan få tag på snus över hela världen, dock ej inom EU eftersom det är förbjudet där. Tobaksbolagen har tagit en ny väg för att 20 BARNENS FRAMTID 2:07

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Ditt nej gör storskill n ad Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Du är betydelsefull! Den här skriften har främst ett syfte att hjälpa dig som förälder med argument när du ska prata

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

-LÄRARHANDLEDNING TILL FILMEN TOBAKENS BARN

-LÄRARHANDLEDNING TILL FILMEN TOBAKENS BARN INTRODUKTION -LÄRARHANDLEDNING TILL FILMEN TOBAKENS BARN Filmen Tobakens barn tar upp tobaksproblematiken ur ett på många sätt nytt perspektiv. I och med att bruket av tobak stadigt gått ned i västvärlden

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

DON T FEAR SMOKING. Ett nytt sätt att prata om rökning.

DON T FEAR SMOKING. Ett nytt sätt att prata om rökning. DON T FEAR SMOKING. Ett nytt sätt att prata om rökning. Röken döljer alla rädslor i världen. Att vara ung är att gå runt med en orosklump i magen. För det är där frågorna hamnar när man inte hittar svaren.

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

TOBAK. 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan

TOBAK. 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan TOBAK 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan Samtal om Andel unga som brukar tobak Varför och vilka brukar tobak? Varför bör unga inte bruka

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samtal och reflektion. Författare: Arne Berggren

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samtal och reflektion. Författare: Arne Berggren sidan 1 Författare: Arne Berggren Vad handlar boken om? Filip är en kille som älskar att ligga i sängen och läsa böcker på sitt sommarlov. Men hans föräldrar vill att han ska ut i solen eftersom man mår

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Tobaksfria barn och ungdomar

Tobaksfria barn och ungdomar Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, 2014. Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn.

Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, 2014. Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn. Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, 2014. Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn. En filmhandledning av Sarah Olsson I dramakomedin About A Girl

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Amina älskar att träna och springa. När hon springer, känner hon sig glad. Ändå är Amina orolig. Hennes mamma är kvar i flyktinglägret i Kenya. Nu har Aminas lag

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Vill du sysselsätta ett barn? Tänd en cigarett

Vill du sysselsätta ett barn? Tänd en cigarett Vill du sysselsätta ett barn? Tänd en cigarett Några funderingar kring galna förhållanden i världen När tobaksrökningens negativa aspekter belyses i svensk media är det i överlag hälsofrågan det gäller.

Läs mer

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 Mattias Sandström Öregrundsgatan 11/004 11559 Stockholm mattias@beauty.se 073-9344500 Vad skulle du göra om du skulle dö? Det är frågan

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare.

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Alkohol och tobak Presentation OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max. Han har en rymdvarelse, som heter Allan, boende hemma hos sig. En dag står det en bil, från Lokal-teve, utanför Max hus. Man har sett mystiska

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte.

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. ...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. Kapitel 2: Den i schack satte mannen flyttade sin ende kvarvarande löpare till F6 för att försvara sin

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

2. Innehållsförteckning

2. Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Marknadsföring betyder oerhört mycket för MQ. De sattsar allt på utomhusreklam som ger ett stort intryck istället för att sprida ut reklamen. De börjar förbereda sina kampanjer långt

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Bilaga 1 Barnens avfallsplan

Bilaga 1 Barnens avfallsplan 34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer