Västra Ursvik Delstudie Täthetsanalys

Transkript

1 Strategisk Arkitektur Västra Ursvik Delstudie Täthetsanalys STORA URSVIK KB

2 Täthetsanalys Täthet, en fråga om hållbarhet Hög exploatering med blandad bebyggelse gör avstånden kortare. Det gör att de kollektiva transportmedlen tillsammans med gång och cykeltrafik kan få en mer dominerande ställning. Kortare avstånd innebär en miljövinst för samhället då det ger både bättre luft, mindre oljud och en större möjlighet att möta nya människor. Hög exploatering gynnar alltså den sociala, rumsliga och visuella tätheten. Hög exploatering spar dessutom värdefull odlingsmark. Stockholmsregionen växer med mellan 35-4 invånare varje år och beräknas växa med ett Göteborg fram till 4. Enligt de antaganden som görs i den regionala utvecklingsplanen behövs 6 nya bostäder per 1 nya invånare. Beräkningar visar dessutom ett ackumulerat underskott på nära 73 bostäder i Stockholms län sedan 199. Västra Ursvik planeras med cirka 34 bostäder för runt 6 invånare vilket gör att sex stycken Västra Ursvik behöver byggas varje år enbart för att hålla jämn takt med länets befolkningsökning. För att råda bot på det redan ackumulerade bostadsunderskottet behöver över stycken Västra Ursvik byggas. Det är viktigt att denna expansion sker på ett sätt som skapar en långsiktigt hållbar stadsstruktur. Hur gör vi då detta? Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS beskriver att en tät bebyggelsestruktur skapar förutsättningar för resurseffektivitet, tillgänglighet och dynamik. Genom att koncentrera ny bebyggelse till få stråk och kärnor blir det lättare att värna värdefulla kultur- och naturmiljöer. *1 Vidare efterlyses i utvecklingsplanen fler täta och variationsrika stadsmiljöer som stimulerar integration och möten mellan människor. I utställningsförslaget till ny översiksplan för Sundbybergs Stad beskrivs att stadsutvecklingen i kommunen ska vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Ekologiskt hållbara stadsmiljöer åstadkoms bland annat enligt översiktsplanen genom hushållning med mark. Bästa sättet att åstadkomma detta är enligt dokumentet att Staden utnyttjar goda lägen för bebyggelse och trafikinfrastruktur genom att sträva efter tät bebyggelse i anslutning till goda kollektivtrafiklägen. * Täthet innebär närhet. Närhet till kommersiell och kommunal service, kollektivtrafik och kulturutbud. Tidigare under programarbetet för Västra Ursvik har redovisats att täta stadmiljöer efterfrågas av allt fler människor samtidigt som dessa miljöer är en stor bristvara i Stockholmsregionen. Endast runt 1-15% av den totala byggda miljön i regionen kan räknas som tät och levande urban miljö. Trycket på dessa områden är stort vilket reflekteras tydlig i betalningsviljan och kötider för bostäder i dessa områden. Fenomenet har lett till en hög segregering där endast en liten del av befolkningen ges möjlighet att bo i de mest attraktiva områdena. Det ser ut som om strävan efter ekologisk, social och ekonomisk hållbar stadsutveckling är starkt knutet till ett tillskott av täta, urbana miljöer, vilket också speglas i de tidigare citerade Regionplanen och Översiktsplanen. Exploateringstal i Västra Ursvik eligt tidigare planförslag. Planeringen av Västra Ursvik har skett i samarbete mellan kommunen och markägarna och utifrån en process som lett till en gemensam vision med bred förankring. Innan denna visionsstyrda process påbörjades beskrev ett tidigare planförslag för Västra Ursvik ett av 1,7 i delområdets centrala delar och 1,4 i mer perifiera lägen. Det goda kollektivtrafikläget ansågs inte utnyttjas i detta tidigare planförslag och den täta och levande staden som eftersträvades gavs inga möjligheter att uppstå. I visionen beskrivs att ambitionen för Västra Ursvik är att i jämförelse med tidigare planförslag för området skapa Mer intimitet och täthet, social närhet och mer plats för fler boende och att ge möjlighet för Stad i hela Västra Ursvik. *3 Det liggande planförslaget för Västra Ursvik strävar efter att uppfylla de idéer om hållbar stadsutveckling uttryckta i Sundbybergs Stads Översiktsplan genom att skapa täta stadsmiljöer i detta läge med god kollektivtrafikförsörjning. Samtidigt uppfylls den regionala utvecklingsplanens mål att bevara regionens grönkilar genom att ny stadsbebyggelse blir tät. Hur tätt behöver då Västra Ursvik vara för att uppfylla målbilden från visionsarbetet och bli en hållbar, levande stadsmiljö med tillräckligt underlag för kollektivtrafik och service? Den här undersökningen i täthet vill svara på frågan om vilken fysisk täthet bebyggelsestrukturen i Västra Ursvik har och genom jämförelser med andra stadsdelar i Stockholmsregionen försöka svara på frågan om tätheten är tillräcklig. 1. RUFS. Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen 1, Kortversion, sid. 1. Utställningsförslag för ny Översiktsplan för Sundbybergs Stad 1, sid 1 3. Beskrivning för Utveckling av Ursviks Västra Delar. Visionsrapport 11, sid 19 Strategisk Arkitektur

3 Täthetsanalys Beräkningsmetod Tomt (TE) Netto (NE) (kvarters) Brutto (BE) (områdes) Beräkningsmetod Upplevelsen av täthet är oftast subjektiv. För att kunna bedöma den fysiska tätheten i en struktur behövs verktyg som fungerar i planeringen av nya städer och stadsmiljöer. Ett sådant verktyg är Spacemateanalysen. Metoden ger en standard för utvärdering av bebyggelsestrukturers fysiska karaktär och en god jämförelsegrund mellan olika stadsstrukturers egenskaper. Genom att analysera planförslaget för Västra Ursvik och jämföra resultatet med andra stadsstrukturer kan vi få en bild av Västra Ursviks egenskaper. i förlängningen kan vi också klassificera strukturen och bedöma dess förmåga att stödja kommersiella funktioner och urbant liv. Undersökningar enligt metoden inkorporerar olika egenskaper hos en given struktur och presenterar den i en graf. De olika egenskaper som inkluderas beskrivs nedan. 1. Exploateringstalet. Exploateringstal ger indikationer på hur tät en stadsdel är. Ett räknas ut genom att räkna ihop bruttoarean för ett område och sedan dividera den siffran med den totala markarealen för området. Bruttoarean (BTA) är hela den totala byggda arean, det vill säga areorna för alla våningsplan inräknade. Detta skrivs: Exploateringstalet (e) = Bruttoarea BTA / Total markareal Ett på betyder därmed att det finns lika mycket byggd yta som mark i området. Det finns flera olika : tomt, netto (kvarters) och brutto (områdes). Skillnaden ligger i mot vilken markareal man jämför exploateringen med. Svenska metoder att räkna överensstämmer med internationella normer och gör det möligt att jämföra städers täthet även utanför Sveriges gränser. 1. Tomt (TE).Anger hur stor exploateringen av den privata kvartersmarken är. Endast tomtmarken räknas in vilket ger en skev bild av ett stadsutsnitts täthet.. Netto (kvarters - NE). Ger en mer korrekt bild av en stadsstrukturs faktiska täthet. Förutom kvartersmark räknas också halva gatubredden in i markarealen. I de fall kvartersmark gränsar mot park eller annat obebyggt angränsande område räknas dessa områden in tio meter från kvartersgräns. Mindre parker och torg inom strukturen räknas också in men större obebyggda områden och parker utesluts. 3. Brutto (områdes - OE). Flera olika stadssstrukturer med olika exploatering slås samman för att ge en komplett bild av ett större stadsutsnitts totala täthet. Obebyggda markarealer mellan kvarteren och mellan olika strukturer räknas in som till exempel större parker och grönområden. Det som bäst beskriver en viss stadsstrukturs faktiska täthet är nettoet. Den upplevda tätheten inom strukturen kan därigenom enkelt jämföras med andra stadsdelar och ge oss en bild av hur tätt Västra Ursvik kommer att bli. I denna studie har endast nettoet för olika stadsstrukturer redovisats.. Täckningsgraden. Enbart et ger ingen korrekt indikation på täthet. Att lägga täckningsgraden till redovisningen blir då ett nödvändigt komplement. Täckningsgraden räknas som fotavtrycket på den byggda strukturen jämfört med de obebyggda arealerna. Genom täckningsgraden och redovisningen av en strukturs antal våningar får vi en indikation på trycket på det publika rummet och därigenom möjligheterna för service. 3 sfaktorn sfaktorn reflekterar liksom täckningsgraden relationen mellan byggd och icke byggd mark. 4. Bostäder per hektar Genom att redovisa antalet bostäder per hektar får vi en idé om en viss strukturs förmåga att upprätthålla urbana funktioner. I denna uträkning räknas 1 lgh= 1m² BTA. Baserat på situationen för Västra Ursvik vigs % av bottenvåningarnas BTA till publika funktioner. Strategisk Arkitektur 3

4 1:1 1:1 1:1 1:1 Västra Ursvik Täthetsanalys Studerade Områden 1. Västra Ursvik. Frösunda 6. Liljeholmskajen Exploateringstal: 1,75 Exploateringstal: 1,68 Exploateringstal: 1,7 Exploateringstal: 1,87 Exploateringstal: 3,19 Exploateringstal: 4,65 Täckningsgrad:,3 (3%) Täckningsgrad:,3 (3%) Täckningsgrad:,31 (31%) Täckningsgrad:,33 (33%) Täckningsgrad:,4 (4%) Täckningsgrad:,61 (61%) Antal våningar (medel): 5,5 vån Antal våningar (medel): 5,6 vån Antal våningar: 5,5 vån Antal våningar: 5,7 vån Antal våningar: 8, vån Antal våningar: 7,6 vån sfaktor:,39 sfaktor:,4 sfaktor:,41 sfaktor:,36 sfaktor:,19 sfaktor:,8 168/ha 161/ha 164/ha 18/ha 311/ha 45/ha Situationsplaner i skala 1:15 Strategisk Arkitektur 4

5 Täthetsanalys Analys och Klassificering Spacemate-diagram över de olika stadsstrukturerna i studien. byggnadshöjd (vån) Spacemate-diagram med tröskelnivåer för olika strukturers förmåga att upprätthålla urbana funktioner enligt Lozano och Jacobs. 1. tröskelnivåer enligt Lozano avseende förutsättningar för kommunal service.. tröskelnivåer enligt Lozano avseende brett utbud av service och aktivitet 3. tröskelnivåer enligt Jacobs för urbanitet och variation. byggnadshöjd (vån) , 5, 6 6 4, 4, 3,, ,35 3,, 35 bost./ha 175 bost./ha 13 bost./ha bost./ha ,35,, 1 1. Västra Ursvik. Frösunda 6. Liljeholmskajen Täckningsgrad 1 1. Västra Ursvik. Frösunda 6. Liljeholmskajen Täckningsgrad Analysresultat Ovan ses en Spacemate-analys i form av ett diagram. den vertikala axeln beskriver exploateringsgrad (netto) och den horisontella beskriver andelen mark som upptas till bebyggelse, den så kallade täthetsgraden. Vidare visar grafen våningsantal och rymlighetsfaktor för de olika strukturerna. Vid jämförelsen mellan de olika stadsstrukturerna ser vi att samtliga strukturer utom två uppvisar likheter i täthet. Lägst täthet har Frösunda med ett på 1,68, följt av Hammarby Sjöstad med 1,7, Ursvik med 1,75 och Årstafältet med 1, 87. Två strukturer sticker ut med betydligt högre täthet. Frösunda i Solna har liknande förutsättningar som Västra Ursvik, ett liknande läge i sin kommun och i regionen. Tätheten är något lägre än den tänkta för Västra Ursvik och tillgången på urbana funktioner är begränsad. Stadsdelen Frösunda är också något mindre än Västra Ursvik vilket bidrar till att utbudet är ytterst begränsat. Hammarby Sjöstad har en något högre täthet än Frösunda och har också större utbud av urbant liv. Många funktioner i bottevåningarna får dock subventionerade hyror av bostadsrättsföreningarna för att överleva vilket ger en indikation på att tätheten är något för låg för att kunna stödja de urbana funktioner stadsdelen innehåller. Stockholms Stad har de senaste åren planerat några riktigt täta stadsdelar. I den här studien har två inkluderats. Båda stadsdelarna är fortfarande under uppbyggnad men redan kan man se att de kommer att kunna husera urbant liv. Olika teoretiker har använt Spacemate-metoden för att hitta trösklar för miniminivåer för att stödja urbant liv. Amerikanska urbanisten Eduardo Lozano använder antalet boende per hektar i en struktur för att hitta tröskelvärderna och miniminivåerna för urbana kvaliteter. Han ser en första tröskel vid bostäder per hektar och ser det svårt att erbjuda nära kommunal service i en struktur med lägre täthet än denna. Nästa Strategisk Arkitektur 5

6 Täthetsanalys tröskelnivå startar vid 13 bostäder per hektar. Över denna nivå börjar underlag finnas för ett bredare utbud av urbana funktioner i bostädernas närhet. Stadbyggnadsteoretikern Jane Jacobs har satt en nedre tröskel vid 175 bostäder per hektar över vilken en rik variation av stadsliv kan blomstra. Både Lozano och Jacobs varnar att för hög täthet i en struktur får negativa effekter. I Jacobs fall ligger den övre tröskelnivån på 35 bostäder per hektar. Enligt Jacobs och Lozano ger en högre täthet än så negativa resultat i form av trängsel, brist på parkering, brist på variation, brist på privacitet, brist på fria ytor etc. miljöer på 4-6 våningar har ett mellan, och och faller inom denna kategori. På gränsen till att kategoriseras som mycket urbant hamnar Årstafältet som med ett på 1,87 och en hög täthet börjar likna många innerstadsmiljöer. I kategorin mycket urbant finner vi Hornsbergs Strand och Liljeholmskajen som är tätare än de flesta innerstadsmiljöer. Stadsdelarna kan förväntas ge underlag för ett rikt stadsliv och gott utbud av service. Vissa kanske skulle säga att stadsdelarna är för tätt byggda för att uppnå goda boendekvaliteter men goda urbana kvaliteter kommer finnas. 5, 4, 3,,, 5, 4, 1 1. Västra Ursvik. Frösunda 6. Liljeholmskajen byggnadshöjd (vån) Täckningsgrad byggnadshöjd (vån) ,35 Mycket urbant Västra Ursvik planeras för cirka 168 bostäder per hektar. Enligt Lozanos tröskelnivåer kan en sådan struktur börja stödja en bred variation av urbana funktioner, både kommunala och kommersiella sådana, och börja erbjuda en levande stad. Dock ligger tätheten i den nedre delen av skalan. Västra Ursviks bostadstäthet på 168 lägenheter per hektar ligger strax under Jacobs tröskelnivå för den täta och levande staden. Enligt henne skulle en täthet liknande den i Hornsbergs Strand vara att föredra medan den täthet som uppvisas i Liljeholmskajen är för hög. Till höger visas några stadsstrukturer i Spacemate-diagram. I diagrammen visas olika kategorier av strukturer, deras egenskaper samt referensbilder för respektive kategori. I täthet och exploatering befinner sig Västra Ursviks struktur inom kategorin urbant, tillsammans med Frösunda och Hammarby Sjöstad. Många innerstads- Västra Ursviks täthet är i linje med stadsdelar som Hammarby Sjöstad och Frösunda. Dessa stadsdelars strukturer kategoriseras som urbana och enligt redovisade kvalitetsanalyser har de rimlig förmåga att ge upphov till urbant liv. En ökad täthet liknande den på Årstafältet hade ökat chanserna för detta med tanke på att många hyror för lokaler i bottenvåningar i Hammarby Sjöstad måste subventioneras och att utbudet i Frösunda är för lågt för att stadsdelen ska kunna klassificeras som levande stad. Västra Ursvik med den täthet och exploatering som planförslaget redovisar har goda chanser att bli den levande stadsdel som visionen och processen har pekat ut som önskvärd. En eventuell minskning av tätheten och exploateringen är däremot inte att rekommendera då det allvarligt skulle hota visionen om den levande staden och kraftigt minska underlaget för kommunal och kommersiell service. 3,,, 5, 4, 3,,, 5, 4, 3, 1 1. Västra Ursvik. Frösunda 6. Liljeholmskajen 1 1. Västra Ursvik. Frösunda 6. Liljeholmskajen Täckningsgrad byggnadshöjd (vån) Täckningsgrad byggnadshöjd (vån) ,35,35 Urbant Trädgårdsstad Förort, 3 1 4,35, 1 1. Västra Ursvik. Frösunda 6. Liljeholmskajen Täckningsgrad Strategisk Arkitektur 6

7 1. Västra Ursvik Exploateringstal (netto): BTA total: m² Områdets area: 1615m² Exploateringstal: /1615= 1,75 Täckningsgrad: BTA markplan: 753m² Områdets area: 1615m² Täckningsgrad: 753/1615=,3 (33%) Antal våningar (medel): Exploateringstal: 1,75 Täckningsgrad:,3 Antal våningar: 1,75/,3=5,5 vån sfaktor: Exploateringstal: 1,75 Täckningsgrad:,3 sfaktor: 1-,3/1,75=,39 168/ha byggnadshöjd (vån) , 4, 3, t,,35, Täckningsgrad Situationsplan i skala 1:4 Strategisk Arkitektur 7

8 . Frösunda Exploateringstal (netto): BTA total: 535m² Områdets area: 156m² Exploateringstal: 535/156= 1,68 Täckningsgrad: BTA markplan: 3676m² Områdets area: 156m² Täckningsgrad: 3676/156=,3 (3%) Antal våningar (medel): Exploateringstal: 1,68 Täckningsgrad:,3 Antal våningar: 1,68/,3=5,6 vån sfaktor: Exploateringstal: 1,68 Täckningsgrad:,3 sfaktor: 1-,3/1,68=,4 161/ha byggnadshöjd (vån) , 4, 3,,,35, Täckningsgrad Situationsplan i skala 1:4 Strategisk Arkitektur 8

9 Täthetsanalys Exploateringstal (netto): BTA total: 1493m² Områdets area: 1614m² Exploateringstal: 1493/1614= 1,7 Täckningsgrad: BTA markplan: 3897m² Områdets area: 1614m² Täckningsgrad: 3897/1614=,31 (31%) Antal våningar (medel): Exploateringstal: 1,7 Täckningsgrad:,31 Antal våningar: 1,7/,31=5,5 vån sfaktor: Exploateringstal: 1,7 Täckningsgrad:,31 sfaktor: 1-,31/1,7=,41 164/ha byggnadshöjd (vån) , 4, 3,,,,35 Situationsplan i skala 1:4 1: Täckningsgrad Strategisk Arkitektur 9

10 Täthetsanalys Exploateringstal (netto): BTA total: 95653m² Områdets area: 5169m² Exploateringstal: 95653/5169= 1,87 Täckningsgrad: BTA markplan: 173m² Områdets area: 5169m² Täckningsgrad: 173/5169=,33 (33%) Antal våningar (medel): Exploateringstal: 1,87 Täckningsgrad:,33 Antal våningar: 1,87/,33=5,7 vån sfaktor: Exploateringstal: 1,87 Täckningsgrad:,33 sfaktor: 1-,33/1,87=,36 18/ha byggnadshöjd (vån) , 4, 3,,, Täckningsgrad,35 Situationsplan i skala 1:4 1:1 Strategisk Arkitektur 1

11 Täthetsanalys Exploateringstal (netto): BTA total: 16389m² Områdets area: 67836m² Exploateringstal: 16389/67836= 3,19 Täckningsgrad: BTA markplan: 7369m² Områdets area: 67836m² Täckningsgrad: 7369/67836=,4 (4%) Antal våningar (medel): Exploateringstal: 3,19 Täckningsgrad:,4 Antal våningar: 3,19/,4=8, vån sfaktor: Exploateringstal: 3,19 Täckningsgrad:,4 sfaktor: 1-,4/3,19=,19 311/ha byggnadshöjd (vån) , 4, 3,,, Täckningsgrad,35 Situationsplan i skala 1:4 Strategisk Arkitektur 11

12 Täthetsanalys Liljeholmskajen Exploateringstal (netto): BTA total: 45441m² Områdets area: 87144m² Exploateringstal: 45441/87144= 4,65 Täckningsgrad: BTA markplan: 53517m² Områdets area: 87144m² Täckningsgrad: 53517/87144=,61 (61%) Antal våningar (medel): Exploateringstal: 4,65 Täckningsgrad:,61 Antal våningar: 4,65/,61=7,6 vån sfaktor: Exploateringstal: 4,65 Täckningsgrad:,61 sfaktor: 1-,61/4,65=,8 45/ha byggnadshöjd (vån) , 4, 3,,, Täckningsgrad,35 Situationsplan i skala 1:4 Strategisk Arkitektur 1