Debatt. Den liberala idétidskriften 3 Nr Pris: 40 KR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Debatt. Den liberala idétidskriften 3 Nr 3 2012 Pris: 40 KR"

Transkript

1 Liberal Debatt. Den liberala idétidskriften 3 Nr Pris: 40 KR Liberal Debatt. Nr Tema: Socialdemokrati Socialdemokratiska framtidsnamn Rapport från Ådalen Stig-Björn Ljunggren Korkad konsumtionskritik

2 ledare Instabil socialdemokrati? Den 4 november 1996 talade den svenska statsministern fritt från manus.»för mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet.«göran Persson välkomnades hem från sin Kinaresa med ett misstroendevotum. Men var det inte så att det korkade Kina-uttalandet (matchat först 16 år senare av en centerpartistisk näringsminister) rymde en trubbig jämförelse med Sverige världsmästare i politisk stabilitet? Socialdemokraternas rekordlånga maktinnehav (möjliggjort av en samarbetsvillig opposition) innebar att välfärdsstaten kunde byggas utan yttre hot. Men det är inte bara den ekonomiska politiken utan hela vårt kollektiva kynne som formats av arbetarrörelsens ideal. I vilket annat land skulle Lars Lagerbäck, konsensusbeslut och Friskis & Svettis nå framgång? När socialdemokratin i två val på rad döms ut som trött och omodern är det inte konstigt att Rörelsen känner sig vilsen och lite förrådd. Varför är det svenska folket så villigt att byta bort stabiliteten till förmån för skattesänkningar och billigare pigtjänster? I detta nummer av Liberal Debatt skriver Lars Kriss om vägen till Socialdemokraternas kris, Li Bennich-Björkman föreslår att partiet skippar livsstilsfrågorna och Maria Eriksson förklarar varför socialdemokratin inte är liberal. Dessutom läser Karin Svanborg-Sjövall (bokstavligen) lusen av vänsterns smutsromantik och Naomi Abramowicz berättar om mycket förvånande vändningar i Israels inrikespolitik. Som vanligt blir vi jätteglada om ni skriver och berättar vad vi gör rätt och fel. Glad sommar! Caroline Lundström Redaktör Erik Åslin Redaktör och ansvarig utgivare 1

3 Innehåll: Nummer 3 / 2012 Tema: Socialdemokrati Instabil socialdemokrati? Caroline Lundström och Erik Åslin Illa far partiet Lars Kriss Socialdemokraterna är inget nischparti Li Bennich-Björkman Alla ska med Maria Eriksson Socialdemokratins utmaningar Stig-Björn Ljunggren & Tor Gustafsson Två former av ojämlikhet Simon Hedlin Larsson Made in Stockholm Stina Morian Ett kapitalstarkt arbetareparti Joakim Rönnbäck Röde Ed halvt tillbaka på banan Clara Sandelind Ådalen, i väntan på krisen Gabriel Ehrling Mörk och ofräsch konsumtionskritik Karin Svanborg-Sjövall Värna liberalismen Jakob Hilding Aldrig skämmas Naomi Abramowicz Gemensam ekonomisk politik för C och FP Per Altenberg Superkoalition i Israel Naomi Abramowicz Det växande examensgapet mellan kvinnor och män Simon Hedlin Larsson Kjell-Olof Feldt: En kritisk betraktelse Om Socialdemokratins seger och kris Joakim Rönnbäck Feministbiblioteket läser Klara Arnberg, Frida Sundevall & David Tjäder (red): Könspolitiska nyckeltexter I-II Hanna Lager Bättre skynda långsamt Martin Liby Alonso Liberal Debatt är en partipolitiskt obunden tidskrift som utges av stiftelsen Liberal Debatt. Adress: Stiftelsen Liberal Debatt Box Stockholm Ansvarig utgivare: Erik Åslin Redaktörer: Caroline Lundström caroline. Erik Åslin Redaktionssekreterare: Anders Bergheden Omslagsillustration: Christian Isberg christianisberg.com Stiftelsen Liberal debatt: Ordförande Staffan Thorsell, telia.com I styrelsen: Pontus Bonnier, Charlotta Friborg, Jan Friedman, Susanne Hobohm, Ulf Isaksson, Janerik Larsson, Bert Levin, Erik Magni, Lennart Nordfors, Åke Ortmark, Lennart Rydberg, Paula Röttorp, Peter Wolodarski, Martin Ådahl Prenumerationer: Årsprenumeration 200 kr Stödprenumeration 500 kr Insättes bankgiro Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö För obeställt material ansvaras och betalas ej. Allt redaktionellt material kan komma att lagras digitalt på hemsida och i publikt digitalt arkiv. Den som lämnar material för publicering godkänner att detta används i hela den redaktionella verksamheten, inklusive tillgängliggörande i arkivföretags verksamhet.

4 Redaktörer Redaktionsrådet Caroline Lundström Redaktör Erik Åslin Redaktör och ansvarig utgivare Gabriel Ehrling Simon Hedlin Larsson Benny Lindholm Emma Söderberg Majanen Joakim Rönnbäck Naomi Abramowicz 3

5 Illa far partiet Text: Lars Kriss Illustration: Lina Svensk tema Socialdemokraterna är en spillra av sitt forna jag. Trots det lyckas partiet fortfarande locka en ansenlig mängd väljare och med Löfven har partiet för första gången en påtaglig chans att återfå lite av sin forna glans. Lars Kriss skriver om Socialdemokraternas historia och framtid. Arbetets söner sluten er alla, till våra bröder i syd och i nord! Hören I ej hur mäktigt de skalla ut över världen befrielsens ord? stämningen är högtidlig. I bänkraderna på konferensanläggningen Stockholm Waterfront sitter förväntansfulla åhörare. Banderoller med ordet»nystart«vittnar om en stundande vår; en vår som inleds med att ombuden sjunger»arbetets Söner«från Håkan Juholts första stund blir hans största. Mona Sahlins baneman introducerar särskrivningen»social demokrati«och låter kulturen ta plats i debatten. Däremellan ska Domus heta Domus. Lördagen den 26 mars 2011 symboliserar Juholt vägen tillbaka. Samma kväll som Earth Hour uppmanar oss att släcka lamporna, anar Socialdemokraterna ljuset. Ur den förnedrande träldomens grift, upp till en hedrande ädel bedrift! hösten kommer snabbare än väntat. I slutet av september konstaterar Carina Moberg då gruppledare i riksdagen, nu suppleant i skatte utskottet att partiets skuggbudget»inte håller måttet«. Osäkerheten kring vad S vill med socialförsäkringarna är för stor. Och några dagar senare får budgetens riktade 300-miljonerssatsning mot bidragsfusk»för att bekämpa dem som bryter mot bestämmelser som hederliga företagare och privatpersoner följer«en olycklig innebörd. Fotografen från landsortstidningen Östran går vilse i Stockholmsförorten Västertorp. På sex månader förvärras Socialdemokraternas tillstånd från kris till katastrof; från en partiledare med ett regeringsalternativ hon aldrig trodde på, till en som bara tror. 4

6 Tema: Socialdemokrati Oket med påskriften»bed och försaka!«länge oss nedtryckt i mörker och nöd; Människovärdet vi fodra tillbaka. Kämpa för rättvisa, frihet och bröd! de senaste årens intensiva personfokus har gjort att S verkliga utmaning hamnat i skymundan. Det var ett ömsesidigt beroende mellan arbetare och tjänstemän som lade grunden för socialdemokratins pragmatiska 1900-tal. Den demokratiska socialismen tog avstånd från revolutionen men behöll täta band med vänstern. Marknaden skulle tämjas. Därmed har Socialdemokraternas kris sitt ursprung i en omvälvande 30-årsperiod: Åren mellan Tage Erlanders stolta linjetal på Metallarbetarförbundets kongress 1961 och Ingvar Carlssons stukade EG-ansökan Det splittrade förhållningssättet till framväxten av den inre marknaden gav S identitetskris. I Metalltalet slog Erlanders 34-åriga talskrivare Olof Palme fast att ett svenskt medlemskap i EEG inte var förenligt med neutralitetspolitiken. Trettio år senare skulle EG rädda Sverige. Den globala lågkonjunkturen på talet förändrade politikens förutsättningar. Industrins orderböcker sinade och för att kompensera bortfallet av arbetstillfällen lät Socialdemokraterna den offentliga sektorn svälla. Kommunal passerade Metall som LO:s största förbund och Sverige upplevde nolltillväxt för första gången sedan andra världskriget. Därutöver försämrades den demokratiska social ismens möjligheter att formulera ett alternativ till marknadsliberalismen, när väljarna sade nej till fondsocialism. När Östblocket slutligen föll samman, försvann behovet av den balansgång som burit upp stora delar av socialdemokratins unikum. S karaktäristiska framtidsoptimism fick en nostalgisk klang och rörelsens sprickor blev ännu synligare. Dagens socialdemokrati kämpar med att hitta nya allianser mellan låg- och medelinkomsttagare. Politiken kan inte byggas på bidrag, måste ha potential att generera tillväxt i hela landet och få samtliga falanger att sitta någorlunda still i båten. Demokratisk socialism är ingen samhällsomstörtande ideologi: Kollektivt beskydd är dess ledord. Göran Persson förstod S historiska sammanhang när han inför valet 1998 lanserade maxtaxan. Sedan dess har Socialdemokraterna befunnit sig i en idépolitisk recession. Icke naturen hårdhänt har dragit. Gränser som skilja fattig och rik. Hjärtlöst har makten under sig slagit alla dess håvor rovdjuret lik. ändå har s förblivit landets största parti. Och det finns flera skäl för socialdemokratin att vara stolt över sin historia: Inte minst har offentliga satsningar på utbildning bidragit till att stimulera enskilda individers sociala mobilitet. Men den demokratiska socialismen är också medskyldig till enorma samhällsproblem. Socialdemokratins ingenjörskonst har i decennier gömt undan samhällets mest utsatta i ogästvänliga miljonprogram och myndighetsåtgärder. När S förädlade den konservativa idén om ett folkhem var Sverige ett homogent samhälle. Kan nationella välfärdsstater verka i symbios med 2000-talets liberala kosmopolitism eller urholkas skattemoralen när samhällen diversifieras? Hur påverkas i så fall Socialdemokraterna? 5

7 Tema: Socialdemokrati I sin uppmärksammade bok»illa far landet«argumenterar den brittiska historikern Tony Judt för att Europas socialdemokrater ska utnyttja skuldkrisen och lösgöra sig från rådande liberalt konsensus. Judt ifrågasätter vad som särskiljer den demokratiska socialismen från marknadsliberalism och efterlyser tydligare reformer. Hans analys bortser delvis från att väljarna har straffat S när partiet blivit för radikalt oavsett om sakfrågan gällt löntagarfonder, eller Lars Ohly som potentiellt statsråd i en rödgrön regering.»judts analys bortser delvis från att väljarna har straffat S när partiet blivit för radikalt oavsett om sakfrågan gällt löntagarfonder, eller Lars Ohly som potentiellt statsråd i en rödgrön regering.«en opinionsmässig återhämtning även om socialdemokratin förblir vacklande i avgörande frågor som vinster och valfrihet i välfärden. Nu måste befintlig kritik följas av konstruktiva förslag. Än så länge framstår Stefan Löfven som ett förband på Socialdemokraternas blödande sår; en första hjälpen-insats från ett lika krisande fackförbund. Arbetets söner krävde mer än så. Mot den förödande guldkalven stod. kampen med glödande känslor och mod. Käckt mot förtrycket ett värn vi oss dana fältropet genom nationerna går: Sluten er under vår enighetsfana, fällen ej modet och segern är vår. Lars Kriss har en magisterexamen i historia och är föräldraledig ledarskribent på Liberala nyhetsbyrån. Det som talar för Socialdemokraterna inför valet 2014 är en viss krisinsikt och Alliansens växande arrogans. Medan S bjuder in kulturpersonligheter i arbetet med sitt nya partiprogram, upprepar nya Moderaterna gamla Socialdemokraternas misstag och blandar ihop partiets historieskrivning med Sveriges. Den samförståndsinriktade Stefan Löfven har goda möjligheter att bli Sveriges nästa statsminister. Löfvens partiledarskap har inneburit 6

8

9 Socialdemokraterna är inget nischparti Text: Li Bennich-Björkman tema Socialdemokraternas kris visar att partiet har missuppfattat sin roll i svensk politik. Socialdemokraterna är ett brett basparti som inte vinner väljare på nischade livsstilsfrågor, menar Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap. moderaternas katastrofval 2002 inledde en ny epok i svensk politik. Den djupa kris för partiet som valet utlöste gav utrymme för nya krafter och radikal omprövning som ledde till de betydelsefulla valsegrarna 2006 och Hur det går 2014 är osäkert, men om man före år 2002 kan hävda att det fanns ett dominerande parti Socialdemokraterna i Sverige, så finns i dag två. Det innebär inte att Sverige gått från ett flerpartisystem till ett regelrätt tvåpartisystem, men det har medfört att väljarnas förväntningar på partierna stöpts om, såtillvida att både Moderaterna och Socialdemokraterna i sig själva ses som regeringsbildande. Dessa båda förknippas hos väljarna med ekonomisk politik, en politik för sysselsättning och välfärd, som utgör grunden för, och är en nödvändig förutsättning, för att någon annan politik överhuvudtaget ska bli möjlig. Kring dessa båda»baspartier«återfinner vi ett antal»nischpartier«, partier som uppfattas, och är, smalare och mer profilerade när det gäller vissa särskilda sakfrågor. Runt Moderaterna finns Folkpartiet, med utbildningsfrågorna som huvudnummer, Kristdemokraterna med familjepolitik och Centerpartiet med viss miljöorientering och möjligen småföretagsamhet. Socialdemokraternas nischpartier är det gröna och»postmaterialistiska«miljöpartiet, ett parti med framtiden för sig, och Vänsterpartiet, främst profilerat som feministiskt. För Moderaterna har de gångna årens utveckling definitivt inneburit ett identitetsskifte, men så har även varit fallet för Socialdemokraterna, och möjligen i ännu högre utsträckning. I denna skalömsningsprocess vill jag hävda att Socialdemokraterna under ett antal år, med början efter valförlusten 2006 och under Mona Sahlins ledning, tappade sin tydliga identitet som»basparti«. Delar av partiet började tänka och uppträda som ett»nischparti«, jämlikhets- och livsstilsfrågor seglade högt upp på 8

10 Tema: Socialdemokrati agendan, feministiska frågor poängterades, och den kreativa och urbana medelklassens frågor kring livskvalitet, självförverkligande och livspussel miljöpartiets»nisch«- blev också Socialdemokraternas. Socialdemokraternas misstag har legat i att man inte tillräckligt snabbt insåg hur central för väljarna, men också för medlemmar och aktivister, distinktionen mellan bas och nisch faktiskt är. Här har Moderaternas»baspartistiska«framtoning varit mycket tydligare tänker man tillbaka på de föregående åren så är det svårt att påminna sig att partiet»nischat«sig åt något håll (man har också tonat ned traditionellt konservativa profilfrågor som försvaret); istället är det basfrågorna om arbete, skatter, och välfärdens fördelning som konsekvent skjutits i förgrunden. För Socialdemokraterna fortsatte emellertid utvecklingen bort från ett trovärdigt basparti under Håkan Juholt. Det hjälpte inte att Mona Sahlin fick sparken, partiet tappade än mer i väljaropinionen på ett sätt som få skulle trott varit möjligt före Valet av fackföreningsmannen Stefan Löfven, en klassisk socialdemokrat med djup förankring i arbetarrörelsen och så långt från en nischad postmaterialist som tänkas kan, är emellertid en fullständig lyckträff. Partiets har på kort tid lyckats både återvinna förlorade sympatisörer och vinna nya. Varför? Min bedömning är att partiet genom valet av Löfven klart markerat såväl inåt partiet och utåt mot väljarna att man nu accepterar och till och med bejakar sin identitet som basparti. Trovärdigheten i den framtoningen har kraftigt stärkts, och därför har vi nu två dominerande baspartier som kommer att konkurrera om makten. Kanske borde vi också i konsekvens med vad jag skrivit ovan införa två röster per medborgare. En som gäller valet av basparti, och en som gäller nischpartierna det vill säga de särskilda frågor man som väljare vill se särskilt prioriterade. Hypotetiskt kan man då tänka sig en basröst på Socialdemokraterna kombinerad med en nischröst på de familjekonservativa Kristdemokraterna. Eller en basröst på Moderaterna, men där nischrösten läggs på gröna Miljöpartiet. Under några år efter den valförlust som ledde till Göran Perssons avgång en partiledare som mer än många andra manifesterade Socialdemokraterna själ förlorade Socialdemokraterna på ett märkligt sätt insikten om att det i svensk politik finns en arbetsfördelning mellan bas- och nischpartier som i hög grad tilldelar och skapar partiernas identitet. Partiet trodde sig kunna vara både och, men tappade i den strävan sin viktigaste tillgång: trovärdigheten som basparti. Den har man nu till stor del återvunnit, och därmed är Socialdemokraterna återigen ett parti att räkna med. Inte med den hegemoniska ställning man under många decennier hade, men som ett stort parti som klokt, med omdöme och med omsorg om landets ekonomi, skapar förutsättningar också för nischpartiernas politik. Li Bennich-Björkman är Skytteansk professor i statskunskap och vältalighet vid Uppsala universitet. 9

11 Alla ska med Text: Maria Eriksson tema Socialdemokratiska proffstyckare och partihöjdare är ofta mer libe rala än den resterande medlemskåren. När S formulerar sin politik är det kollektivet inte individen som är problemlösningen. Maria Eriksson konstaterar att det privata alltid kan bli politiskt i socialdemokratin. den svenska socialdemokratin är en pragmatisk rörelse. Flera liberala reformer har genomförts av socialdemokratiska regeringar de senaste decennierna. Bredden inom partiet är stor. Vad som kännetecknar socialdemokratin, rent ideologiskt, i Sverige idag är därför svårt att ringa in. Samtidigt går det inte att förneka att socialdemokrati i grund och botten är demokratisk socialism. Detta även om det finns socialdemokratiska politiker som menar att politikens syfte är att ge människor lika möjligheter, snarare än att sträva efter ett lika utfall. Ska vi bedöma socialdemokratin som politisk ideologi är det som skrivs i Daniel Suhonens Tiden mer representativt än vad inflytelserika företrädare högt upp i partiapparaten med socialliberala böjelser säger. Som Göran Greider skriver om socialdemokratins olika falanger:»en del av oss är faktiskt socialister, medan andra helt enkelt är liberaler eller möjligen socialliberaler.«(tiden nr ). Men det pragmatiska förhållningssättet, eller om man så vill bristen på tydliga ideologiska principer, är trots allt kännetecknande för den svenska socialdemokratin. När Kristdemokraterna härom året började tala om politikens gränser var det ett försök att peka på att allt inte är eller bör vara föremål för politiska beslut. Vi kan ha olika uppfattningar var den gränsen ska gå är det politikernas uppgift att besluta om hur föräldrar bör fördela föräldraförsäkringen mellan sig, eller inte? men att det finns områden som politiker bör hålla sig ifrån är i grund och botten en genuint borgerlig uppfattning. Allt är inte politiskt. Kanske är detta den största skiljelinjen mellan borgerlig och socialistisk politik. För en socialist eller socialdemokrat är politikens gränser ett främmande begrepp. Det betyder inte att allt alltid är politiskt, bara att den principiella idén om att det finns sådant 10

12 Tema: Socialdemokrati som aldrig är det, saknas. I stort sett allt kan under rätt förhållanden bli föremål för så kallat demokratiska beslut. Kan löntagarfonder, 100-procentiga marginalskattesatser eller facklig tvångsanslutning motiveras med att den materiella jämlikheten i samhället ökar, eller åtminstone att rörelsen stärker sin makt, finns inga ideologiska spärrar mot att driva dessa frågor. Inte heller finns några samhällsområden som är undantagna politiken. Det som sociologen Hans Zetterberg kallat»den lilla världen«- familjen, vänkretsen, föreningslivet, är - områden som för en borgerlig teoretiker helt enkelt är apolitiska. Den begränsningen saknar socialdemokratin.»ekonomisk jämlikhet blir synonymt med frihet.«detta hänger ihop med den frihetssyn som finns inom olika politiska strömningar. Ur ett liberalt perspektiv är frihet främst en frihet från olika former av tvång, även politiskt sådant. Den socialdemokratiska frihetssynen är väsensskild från denna. Här är politiken vägen till frihet. I sitt installationstal beskrev Håkan Juholt vad han kallade socialdemokratins kungstanke:»att vägen till alla människors frihet och frigörelse går genom att bygga ett samhälle i utveckling och jämlikhet«. Juholt efterlyste»ett Sverige där vi genom social demokrati stärker allas frihet genom ökad jämlikhet«. Ekonomisk jämlikhet blir synonymt med frihet. Från vänster beskylls ofta borgerligheten för att vara ekonomistisk. Vilket är märkligt med tanke på hur materialistisk socialismen och inte minst socialdemokratin är. Till och med frihet blir ytterst något som kan uttryckas i termer av gini-koefficienter och a-kassenivåer. Den liberala synen på frihet ger utrymme för ett samhälle med en mångfald värderingar och livsval. Utifrån en socialdemokratisk jämlikhetssyn kommer däremot dessa livsval att utgöra grunden för samhälleliga orättvisor. Varje val som påverkar vår inkomst, som att välja en längre utbildning, ett hög- eller lågbetalt yrke, eller att jobba något annat än 40-timmarsvecka kommer ju att riskera att spä på de löne skillnader som alltid är ett tecken på ofrihet enligt det socialdemokratiska synsättet. Individuella val blir ett problem för en rörelse som i grund och botten är kollektivistisk, en»folkrörelse«. Borgerliga ideologier som liberalism, konservatism eller kristdemokrati utgår ifrån individen eller familjen. För socialdemokratin är kollektivet och demokratiskt fattade beslut det primära. I sitt illustrationstal illustrerar den nyvalde Stefan Löfven hur han ser politiken och kollektivet, inte enskilda människor, som samhällets främsta drivkraft:»framtiden formas av människor tillsammans. Genom demokratiska beslut av människor med gemensamma mål, så flyttar vi fram positionerna successivt, och utvecklar människors möjligheter det är politiken som gör det möjligt.«alla ska med vare sig de vill eller inte. Maria Eriksson är chefredaktör för Svensk Tidskrift. Hon har tidigare varit ledarskribent vid Smålandsposten, Svenska Dagbladet och Svenska Nyhetsbyrån. 11

13 Socialdemokratins utmaningar Text: Stig-Björn Ljunggren & Tor Gustafsson tema Socialdemokratin söker febrilt efter sin nya identitet när den tappar väljarstöd världen över. Stig-Björn Ljunggren och Tor Gustafsson menar att det är dags för socialdemokratin att titta framåt, inte bakåt, för att återerövra väljarnas förtroende. svensk socialdemokrati står inför några stora utmaningar. Ska de åter bli den sol kring vilken svensk politik cirklar, eller ser vi en ny epok växa fram? Vad säger oss socialdemokratins historia? Och hur ser det ut i resten av världen, kan vi spåra några intressanta tankegångar från socialdemokratiskt håll? finns några socialdemokratiska lärdomar av historien? Socialdemokratins politiska lösningar har i hög grad varit pragmatiska. I partiets idéarv finns inte bara den marxistiska läran, utan arbetarrörelsen har också påverkats starkt av andra politiska traditioner, som den tyska»katedersocialismen«eller brittiska Fabianer. Partiet har absorberat kristna tankegångar om»rättfärdighet«minst lika mycket som det mer liberala»rättvisa«. En mycket läsvärd bok av Sten O Karlsson, Det intelligenta samhället: En omtolkning av socialdemokratins idéhistoria (Carlssons förlag 2001), ger vid handen att partiet varit mycket promiskuöst i sitt förhållningssätt till olika tankeinriktningar. Frågan är om partiet kommer att fortsätta på detta sätt, eller om det är på väg att retirera in i en ideologisk ortodoxi? Vi kan sammanfatta partiets historiska karaktär i följande punkter: Arbetarrörelsen är en paraplyorganisation för många olika intressen, som hållits samman av det politiska byte som regeringsmakten erövrat. Pragmatism har varit ledstjärnan, det som fungerar får vi nöja oss med, i brist på bröd äter man limpa, terrängen gäller om kartan inte stämmer. Om socialismen konfronteras med verkligheten, då är det verkligheten, inte ideologin, som ska gälla. Socialdemokraterna har varit duktiga på att plocka upp andras idéer, som studiecirklar, 12

14 Tema: Socialdemokrati Folkhemmet och medbestämmande. Eller välfärdsstaten och kooperationen. Partiet har försökt erövra mittfältet, från Per Albins tid fram till våra dagar, men det har krävt kompromisser och ett»hårt«disciplinerat parti som hållit vänstern på mattan och sökt sig till det som är politiskt möjligt att genomföra. Koalitionen mellan arbetarklassen och medelklassen har varit vägledande för partiet i kampen om regeringsmakten, det har handlat om att vinna de växande grupperna i samhället utan att förlora fokus på»folket«som helhet. hur ser världen ut för socialdemokraterna? I Europa pågår ett idogt sökande efter rörelsens identitet. I slutet av 90-talet kunde Tony Blair och Gerhard Schröder samstämmigt berätta om framgångarna för den tredje vägens politik. Nu söker europeiska socialdemokrater med ljus och lykta efter ett nytt framgångsrecept. Även i Australien pågår en ganska livaktig debatt kring den socialdemokratiska identiteten. Troy Bramston menar i en uppmärksammad bok att australiska Labour har förlorat den kultur som kännetecknats av ett starkt och innovativt ledarskap. Man har inte heller lyckats uppdatera sina värderingar eller sin politiska filosofi. När det gäller att ställa diagnos på vad som saknas i dagens socialdemokrati är enigheten i den närmaste total; Socialdemokratin har varit på defensiven och man har under en längre tid saknat en långsiktig vision. Marknadsundersökningar och väljarenkäter har fått ersätta ett proaktivt byggande av hållbara idéer. Nu måste man fokusera mer på produkten. Men vilken är produkten? Det goda samhället har blivit en samlande vision för ett idéprojekt som förenat brittiska och tyska socialdemokrater träffades företrädare för Labour och SPD för att skriva en ny deklaration för den europeiska socialdemokratin. I pamfletten Building the Good Society lyfts ett antal punkter fram, bland annat vikten av att återge politiken en huvudroll och att sätta människors behov framför vinstintressen. Det goda samhället ska kännetecknas av demokrati, gemenskap och pluralism.»när det gäller att ställa diagnos på vad som saknas i dagens socialdemokrati är enigheten i den närmaste total: Socialdemokratin har varit på defensiven och man har under en längre tid saknat en långsiktig vision.«men det betonas också att det inte finns någon socialdemokratisk guldålder att återvända till. Den nya politiken ska vara framåtblickande, inte tillbakablickande. Det goda samhället måste läsas som en kritik av den tredje vägens politik. Nu vill socialdemokratin återknyta till den mer ambitiösa välfärdspolitik som övergavs någon gång på 1980-talet. I spåren av eurokrisen ifrågasätts den neoliberala agendan. Nu ser det ut att finnas en möjlighet att formulera ett alternativ till 13

15 Tema: Socialdemokrati åtstramningspolitiken. Huvudargumentet är att en ensidig fokusering på inflationsbekämpning och budgetbalans snarare leder till depression än tillväxt. Istället talas det om behovet av en mer aktiv stat och större offentliga satsningar för att komma till rätta med de växande sociala klyftorna. I skrivande stund är det här också ett av de stora diskussionsämnena ute i Europa. Sannolikt också när detta läses. Ett nyväckt intresse för att diskutera grundläggande värdefrågor är nog det som allra främst kännetecknar det nya idéarbetet. Det goda samhället är i grund och botten en vision om ett mer rättvist och jämlikt samhälle. Värderingarna ramas in av en övergripande tanke på den ekologiska hållbarheten. Ambitionen är att kommunicera en politik som på ett tydligt sätt refererar till gemensamma värden istället för att rikta»specialerbjudanden«till olika intressegrupper. Ett av de övergripande målen är att återuppbygga människors förtroende för det politiska systemet. I Building the Good Society poängteras vikten av att skapa strukturer som förenar politikens institutioner med väljare och sociala rörelser. Makten måste komma underifrån och de politiska partierna måste öppna sig och bli mer demokratiska. I den intellektuella vänsterdebatten talas det om att SPD i högre grad måste spegla samhället och att Labour måste bli en politisk rörelse igen. Att nå fram till väljarna är en viktig utmaning för de socialdemokratiska partierna. Hur ska de besvikna socialdemokrater som attraherats av populistiska partier kunna återvinnas? Ett sätt är att påvisa de socialdemokratiska värderingarnas relevans för de frågor som väljarna möter i vardagen. Aydan Özoğuz, parlamentsledamot för tyska SPD, menar exempelvis att socialdemokratin har den rätta värdegrunden för att hantera frågor om immigration, integration och diskriminering. Hon skriver i en artikel att utgångspunkten bör vara att angripa de sociala faktorerna istället för att skylla på människors etniska och kulturella bakgrund. Frågan om Europas framtid har varit en stötesten för socialdemokratin, inte minst i Storbritannien. Nu tycks tyska och brittiska socialdemokrater vara mer eller mindre eniga om att nationalstatens politiska arena har blivit för liten för de stora frågorna. Det behövs en samverkan på europeisk nivå för att möta de globala utmaningarna.»ett nyväckt intresse för att diskutera grundläggande värdefrågor är nog det som allra främst kännetecknar det nya idéarbetet. Det goda samhället är i grund och botten en vision om ett mer rättvist och jämlikt samhälle.«sociologen Zygmunt Bauman påpekar i Social Europe Journal att den stora utmaningen för visionen om det goda samhället, liksom för alternativa politiska visioner, ligger i att överbrygga det växande gapet mellan det lokala och det globala, mellan de nuvarande politiska institutionernas begränsade räckvidd och det globala samhällets ansiktslösa maktstrukturer. 14

16 Tema: Socialdemokrati Någon alldeles tydlig nyformulering av den socialdemokratiska identiteten framträder knappast ur den paneuropeiska debatten i tidskrifter och debattforum. Men det kanske vi inte heller ska förvänta oss att finna. Däremot kan vi få en insikt om behovet av att utforma en realistisk politik för att möta de globala utmaningarna, men en politik som samtidigt har förankring i rörelsens traditionella värderingar. Den brittiske forskaren Jon Bloomfield konstaterar i en tidskriftsartikel att det snarast handlar om att upprepa ett tidigare framgångsrecept för socialdemokratin: Att anpassa sig efter den nya terrängen och ta fram realistiska program för sociala framsteg. det ska bli intressant att se hur den nye partiledaren för svenska Socialdemokraterna klarar av att hantera denna balansgång. Hans fokus borde vara vad den miljon väljare som övergivit partiet anser vara tillräckligt för att återvända till fadershuset, men han kommer hela tiden att tvingas ta hänsyn till vad hundratusen medlemmar kräver för politisk linje. Den vänsterströmning som socialdemokratin nu uppenbarligen står inför kräver att den nye partiledaren har några starka aktörer vid sin sida som kan försvara en»mittenlinje«mot politiska äventyrligheter. Frågan är om han har en sådan samling kämpar vid sin sida? Och frågan är om vi överdriver den socialdemokratiska vänsterns styrka. Den är fortfarande lite kantstött efter att först ha kört valet 2010 i väggen genom att kräva vänsterpartiets medverkan i den rödgröna koalitionen, och sedan oreserverat backat upp den förre partiledaren in i det sista. Vi bör framförallt hålla ögonen på opinionssiffrorna. Så länge dessa ser ljusa ut kan den nye partiledaren styra och ställa ganska mycket efter sitt eget huvud. Vi får också hålla ögonen på partiets programarbete. Frågan är om partivänstern ska lyckas skruva tillbaka klockan till tiden före Göran Persson, eller om det finns nya finurliga trianguleringar som kan lösa ut motsättningarna mellan vänster och pragmatiker (och partihögern, i den mån den finns kvar). Och slutligen, när partiet har kongress i början av april 2013 vet vi nog lite mer om vilken profil partiet tänker inta i valet året därefter. Stig-Björn Ljunggren är socialdemokratisk idédebattör, medlem i socialdemokratiska studentföreningen Laboremus i Uppsala och fil dr i statsvetenskap. Han är även verksam som konsult och skribent. Tor Gustafsson är kulturvetare och journalist från Uppsala. Han har under många år arbetat som omvärldsbevakare och medieanalytiker. 15

17 ur hur förtroende förtroende vinns vinns och och förloras förloras I oktober 2011 I var oktober jag nog 2011 lika var förvirrad jag nog lika förvirrad och bekymrad som och många bekymrad andra som många andra socialdemokrater. socialdemokrater. Alltså ville jag försöka Alltså ville jag försöka ta reda på vad som ta reda hänt på med vad Sveriges som hänt med Sveriges Socialdemokratiska Socialdemokratiska Arbetarparti. Arbetarparti. Foto: Thron Ullberg Foto: Thron Ullberg

18 Två former av ojämlikhet Text: Simon Hedlin Larsson tema Under de senaste månaderna har det pågått en ganska märklig debatt om ojämlikhet i skolan. Betydligt mer intressant är den ekonomiska ojämlikheten. I denna fråga har Socialdemokraterna historien bakom sig, men borgerligheten förhoppningsvis framtiden framför sig. i oktober 1967 gick LO-ordföranden Arne Geijer upp i talarstolen på den extrainsatta S-kongressen efter dåtidens katastrofval och talade om»ofantliga brister i samhället och stora inkomst- och förmögenhetsklyftor«. Dagens socialdemokrater talar också om ekonomisk ojämlikhet, men under de senaste månaderna har man fokuserat på ojämlikhet i»de fann att elever på samtliga nivåer det vill säga från lågtill högpresterande tjänade på att sorteras utifrån initiala kunskaper.«skolan. Man har varit emot ojämlikhet mellan elever på olika skolor och mellan elever i olika klasser på samma skolor. För någon månad sedan påpekade partiets utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan i SVT:s Agenda att internationell forskning har visat att mer blandade elevgrupper är bättre för kunskapsutvecklingen både för såväl högpresterande elever som lågpresterande elever. Sorteringsskola kanske inte låter vackert, men det finns en del evidens för att, tvärtemot vad Baylan menar, alla elever tjänar på att undervisas tillsammans med likapresterande. Esther Duflo vid Masschusetts Institute of Technology publicerade tillsammans med andra i höstas den kanske första riktigt omfattande empiriska studien av hur nivågruppering av elever påverkar skolresultaten. De fann att elever på samtliga nivåer det vill säga från låg- till högpresterande tjänade på att sorteras utifrån initiala kunskaper. Resultaten känns 17

19 Tema: Socialdemokrati ganska logiska om man beaktar att elever som befinner sig på mer likartade kunskapsnivåer bör ha ett större utbyte av varandra, samt att lärarna lättare kan anpassa undervisningen utifrån elevernas behov.»för att parafrasera författaren P.J. O Rourke: i skillnaden mellan elevgrupper med goda resultat och elevgrupper med dåliga resultat är inte problemet skillnaden, utan elevgruppernas dåliga resultat.«socialdemokraterna brukar argumentera för att duktiga elever behövs i alla klasser för att hjälpa och inspirera de lågpresterande. På engelska brukar detta kallas för peer effect. Om en sådan positiv effekt existerar kan man ifrågasätta. Men även forskare som i studier finner en peer effect brukar ofta konstatera att den är förhållandevis liten. Nationalekonomen Lars Lefgren finner att skillnaderna mellan elever inte är större på skolor med nivågruppering än på skolor utan. Detta implicerar att en eventuellt förlorad peer effect på skolor som sorterar elever balanseras upp genom andra effekter. En tänkbar sådan har föreslagits av ojämlikhetsforskaren Thomas Piketty som framhållit att nivågrupperingar kan frigöra ekonomiska resurser som kan satsas på de lågpresterande eleverna, vilket leder till att de har lättare att komma ikapp. För att parafrasera författaren P.J. O Rourke: i skillnaden mellan elevgrupper med goda resultat och elevgrupper med dåliga resultat är inte problemet skillnaden, utan elevgruppernas dåliga resultat. När det gäller jämlikhet i skolan tycker jag att Socialdemokraterna har hamnat snett både vad gäller problemformulering och förslag på lösning. Kanske skulle man tjäna på att istället gå tillbaka till Geijers brandtal. Eller varför inte Alva Myrdals jämlikhetsrapport? Fast egentligen räcker det med att backa bara ett par år i tiden då två brittiska epidemiologer besökte Sverige. De hette Richard Wilkinson och Kate Pickett. Deras bok om ekonomisk ojämlikhet, The Spirit Level (översatt till Jämlikhetsanden), hade nyligen publicerats. Här omfamnades boken av den svenska vänstern som en ny husbibel, samtidigt som den blev hårt kritiserad av borgerligheten, inklusive undertecknad. Men även om The Spirit Level lämnade mycket att önska analys över tid, försök att utröna eventuell kausalitet och så vidare så hade Wilkinson och Pickett en poäng. Problemet med deras bok var det slarviga försöket att bevisa vilka problem ekonomisk ojämlikhet skapar inte tesen att ekonomisk ojämlikhet kan få negativa konsekvenser för samhällsutvecklingen. Jag minns när jag pratade med Världsbankens forskningschef Martin Ravallion för ett halvår sedan. Ravallion, som är en av världens främsta experter på absolut fattigdom, sa till mig att vi inte kan ignorera den ekonomiska ojämlikhetens negativa konsekvenser. Han gick till och med ett steg längre och varnade för absolut ekonomisk ojämlikhet, alltså skillnaden mellan individer räknat i absoluta tal inte i procent. Principiellt kan man som liberal tycka att ekonomisk ojämlikhet inte borde spela någon 18

20 Tema: Socialdemokrati roll. Det är absoluta nivåer som räknas. Men som människor jämför vi oss med varandra. Och detta innebär att välståndsökningar i vissa avseenden kan resultera i negativa effekter. Det finns också en del som tyder på att även i vissa fall då ojämlikheten minskat så tror man att den har ökat och agerar därefter. Branko Milanovic, som har skrivit boken The Haves and the Have-Nots om global ekonomisk ojämlikhet, kallar detta fenomen för upplevd inkomstojämlikhet. Det innebär att om en fattig person får en dator med 3G-uppkoppling så har allt annat lika den ekonomiska ojämlikheten minskat, men för personen i fråga kan den ändå upplevts ha ökat för att man nu mycket lättare kan jämföra sig med andra som har det bättre.»principiellt kan man som liberal tycka att ekonomisk ojämlikhet inte borde spela någon roll. Det är absoluta nivåer som räknas. Men som människor jämför vi oss med varandra. Och detta innebär att välståndsökningar i vissa avseenden kan resultera i negativa effekter.«ojämlikheten, upplevd eller faktiskt, kan i sin tur påverka människors välmående och handlingar. Ett tydligt sådant exempel är tonårsgraviditeter. I vad som förmodligen kommer bli en av de mer citerade vetenskapliga artiklarna framöver visar ekonomerna Melissa Kearney och Phillip Levine hur kvinnor med låg socioekonomisk status har signifikant fler barn i tonåren när de bor i områden med hög ekonomisk ojämlikhet, allt annat lika. Man kan avfärda denna typ av resonemang om man vill. Personligen tror jag dock att såväl den ekonomiska ojämlikheten som dess roll i den politiska och akademiska debatten kommer att fortsätta växa. Socialdemokraterna har i denna fråga historien bakom sig. Men förhoppningsvis är det borgerligheten som har framtiden framför sig. I sådana fall krävs dock skarpa analyser och helhjärtat engagemang i frågan, vilket det hittills varit ganska ont om. Borgerlighetens intellektuella och politiker måste fundera på hur man framöver ska förhålla sig till den växande ekonomiska ojämlikheten. Simon Hedlin Larsson är nationalekonom, statsvetare och medlem av Liberal Debatts redaktionsråd. Han var pådrivande för att få Christopher Snowdons bok med kritik av»jämlikhetsanden«översatt till svenska. Boken gavs ut av Timbro under titeln»jämlikhetsbluffen«. 19

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012 ! Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever Juli 2012 Vad tycker väljarna? Varje månad frågar vi de som deltar i någon av YouGovs undersökningar vad de

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Socialdemokraternas tullar på trogna Det är den lägsta noteringen någonsin för Socialdemokraterna. De har tappat var sjätte väljare på en månad maken till

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014 Resultat Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna Oktober Om undersökningen Undersökningens genomfördes i Demoskops slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa internetpanel, OnlinePanelen.

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Miljöpartiet dubblat på ett år Det är tufft för Socialdemokraterna i hela landet och Skåne är inget undantag. Både riksdagsvalet och regionvalet sjunker

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND STUDIEPROGRAM 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND INLEDNING & INNEHÅLL I din hand har du nu studiefoldern för Socialdemokraterna Gotland 2007-2011. Här hittar du utbildningar, kurser och studiecirklar

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen Här bor väljarna Fokus den 15 september 2014 Det är dagen efter valet, där egentligen ingen står som segrare. Ingen utom sverigedemokraterna. Två val i rad (både i gårdagens och i valet 2010) har partiet

Läs mer

Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige

Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige Valda till kommunfullmäktigelistan i Malmö 1. Hanna Thomé, 37 år, kommunalråd Vilka politiska frågor är du mest intresserad av?

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan

Läs mer

Välkommen till Socialdemokraterna!

Välkommen till Socialdemokraterna! Foto: Jörgen Boström Foto: Jens Ohlsson Foto: Anders Löwdin Foto: Anders Löwdin Välkommen till Socialdemokraterna! Foto: Jens Ohlsson Foto: Jens Ohlsson Foto: Anders Löwdin Tillsammans påverkar vi framtiden!

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Det digitala valet. juni 2014. Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014

Det digitala valet. juni 2014. Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014 Det digitala valet juni 2014 Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014 Kungsgatan 37 PO Box 3295 SE-103 65 Stockholm +46 8 50 60 17 00 info@springtime.nu www.springtime.nu

Läs mer

Svenska folket om politiskt ledarskap

Svenska folket om politiskt ledarskap Novus Opinion Svenska folket om politiskt ledarskap 29 juni 2009 Arne Modig Svenska folket om politiskt ledarskap Hur ser väljarna idag på ledande politiker? Vad tror man styr partiledarna? Kommer partiledarnas

Läs mer

Vem vill rösta på ett företagarparti?

Vem vill rösta på ett företagarparti? Juni 2010 Vem vill rösta på ett företagarparti? Innehåll Sammanfattning... 3 Den svenska allmänhetens beredskap att rösta på ett företagarparti... 4 LO-medlemmar positiva till ett företagarparti... 5 Företagarna

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

STUDIER 2008 (Uppdaterat 20 augusti 2008)

STUDIER 2008 (Uppdaterat 20 augusti 2008) STUDIER 2008 (Uppdaterat 20 augusti 2008) Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet Socialdemokraterna i Gävle Studieprogram 2008 INNEHÅLL Arbetarekommunens studieverksamhet

Läs mer

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT KRÖNIKA RÖSTÅNGEST VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT Det är inte lätt att vara väljare. Det finns ett tiotal partier att välja på av någorlunda rimlig karaktär. Samtidigt är de relativt lika. Det är ungefär som

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG UPPDRAG: GÖRA MEDLEMSFÖRBUNDEN OCH TCO MER ATTRAKTIVA, PRIMÄRT FÖR NYA, PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET OCH BEFINTLIGA MEDLEMMAR

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Fem frågor om arbetskraftsinvandring till riksdagspartierna Arbetskraftsinvandringsreformen som trädde

Läs mer

Valdebatt om migranterna inom EU

Valdebatt om migranterna inom EU Foto från The Telegraph Valdebatt om migranterna inom EU med kandidaterna till EU-parlamentet2014 (V, S, MP, FP, KD, M) Arr. Immigrant-institutet EU-parlamentsvalet närmar sig! Den 25 maj 2014 hålls det

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN 2011 INNEHÅLL INTRODUKTION FÖR LITE HUMOR I SVENSK POLITIK HUMOR ÖKAR ENGAGEMANG INFÖR ROLIGARE DEBATTER ROLIGASTE PARTILEDAREN TRÅKIGASTE

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Rapport från SKOP 5 december 2014 Jämförelse mellan Löfven och Reinfeldt

Rapport från SKOP 5 december 2014 Jämförelse mellan Löfven och Reinfeldt Rapport från SKOP 5 ember - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker - Bottenkänning för Stefan Löfven tappar stort i SKOP:s skicklighetsliga - Lägsta nivån sedan Stefan Löfven blev partiledare - Bara 32,4

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Det är inte ideologier som styr på kåren

Det är inte ideologier som styr på kåren Styrelsen. Mikaela Peltz, Zakarias Pante och Katarina Nilsson representerar Socialdemokraterna, Moderaterna och Pedagogerna. Det är inte ideologier som styr på kåren Medier och politiker på riksnivå har

Läs mer

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning D emokrati (grek. dēmokrati'a folkvälde, av demo- och efterleden -krati'a -välde, av krate'ō härska ) betyder bokstavligen folkmakt eller folkstyre. Härom råder enighet. Däremot

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL

Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL Copyright 2012, Erik Ståhl Ansvarig utgivare: Erik Ståhl Redaktör: Sofia Ejheden Omslagsfoto: Per Jahnke ISBN: 978-91-637-0892-3 Inledning Ettusenett, ettusentvå,

Läs mer

SEMINARIUM 6 JULI 2011 VAD VILL VI HA FÖR POLITIKER? MÅSTE MAN PUDLA FÖR ALLT HELA TIDEN?

SEMINARIUM 6 JULI 2011 VAD VILL VI HA FÖR POLITIKER? MÅSTE MAN PUDLA FÖR ALLT HELA TIDEN? SEMINARIUM 6 JULI 2011 VAD VILL VI HA FÖR POLITIKER? MÅSTE MAN PUDLA FÖR ALLT HELA TIDEN? Svensk Väljaropinion Juni 2011 Sammanställt av Novus Sysselsättning, vård och skola är de viktigaste samhällsproblemen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Valberedningens förslag och motiveringar inför kongressen 2015

Valberedningens förslag och motiveringar inför kongressen 2015 Valberedningens förslag och motiveringar inför kongressen 2015 Valberedningen har under året som gått insamlat nomineringar från klubbar, klubbstyrelser och enskilda individer till Libertas, förbundsstyrelsen

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2018

Verksamhetsplan 2015 2018 Liberal kraftsamling Verksamhetsplan 2015 2018 1 Liberal kraftsamling Vart vi ska och vägen dit Vårt uppdrag är att utifrån liberala idéer ta strid för varje människas frihet att forma sitt eget liv. Ur

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer