Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2003

2 2004 SEKO Facket för Service och Kommunikation Projektledning: Åsa Jansson Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: EO Print AB, Stockholm

3 Innehåll Verksamhetsåret Bra och rättvisa löner...5 Avtal...5 Utbildning för lokala löneförhandlare...5 Öka individens möjligheter till utveckling och trygghet i arbetsliv och samhälle...6 Kompetensutveckling...6 Arbetsmiljö...6 Den facklig-politiska verksamheten...7 En stark och effektiv organisation...8 Rättshjälp...8 Arbetsrätt...8 Försäkringsrätt Försäkringar...9 Internationellt arbete och biståndsverksamheten...9 Medlemsutveckling...9 Medlemsrekrytering...12 Koncern- och företagsorganisationer...12 Klubbar...12 Ungdomsverksamheten...12 Integration och mångfald...13 Jämställdhet...13 Kultur...14 Könsfördelning kvinnor och män SEKO centralt...14 Fackliga studier...15 IT-skolan...15 Information, press och media...15 SEKO-magasinet...17 Förteckning över under året avlämnade remissyttranden...17 SEKOs styrelse och organisation...18 Förbundskontoret...18 SEKO regionalt och lokalt...18 Personal...18 Data...18 SEKOs övriga verksamheter...19 Fritid och semester...19 SEKO Kurs och Konferens AB...19 Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse...19 Ekonomi...20 Årsredovisning för SEKO Förvaltningsberättelse...22 SEKOs årsredovisning Revisionsberättelse...36 Bilagor...37

4 Verksamhetsåret 2003 Verksamhetsberättelsen beskriver hur uppdragen har förvaltats och hur medlemmarnas avgifter har använts. Utifrån verksamhetsberättelsen ska medlemmarna bland annat kunna se hur vi använt resurserna. Dessutom ska förbundets årsmöte kunna bedöma huruvida förbundsstyrelsen fullgjort sitt uppdrag eller inte. På förbundsmötet år 2000 antogs en treårig verksamhetsplan med fyra uppdrag. Det är också utifrån dessa uppdrag som verksamhetsberättelsen är uppbyggd: Bra och rättvisa löner. Öka individens möjligheter till utveckling och trygghet i arbetsliv och samhälle. Prioritera arbetstidsfrågan inom hela förbundet. En stark och effektiv organisation. När det gäller arbetstidsfrågan, kan vi konstatera att det hänt ganska lite under 2003, delvis beroende på att det var ett mellanår på avtalsfronten. Vi har därför valt att inte göra någon särskild redovisning av det tredje målet i denna verksamhetsberättelse. Parallellt med de fyra uppdragen kom avregleringarna i fokus under hela Förbundsstyrelsen hade i slutet av 2002 beslutat om en profileringsplattform som i huvudsak berörde avregleringarna inom SEKOs organisationsområde. Budskapet var dels att avregleringarna måste utvärderas och att detta måste leda till att avregleringarna måste regleras. Förbundet arrangerade även ett välbesökt seminarium under Almedalsveckan i Visby på temat, Avregleringar ett hot mot välfärden?. Förbundets olika opinionsbildningsinsatser kring dessa frågor bidrog starkt till att regeringen nu tillsatt en utredning som ska utvärdera avregleringarna. En annan fråga som kom i fokus var EUs kommande utvidgning, där SEKO tillsammans med andra LO-förbund starkt bidrog till att LOs projekt Ordning och reda drogs igång. Förutom att fokusera på själva EU-utvidgningen har arbetet inneburit att frågan om kollektivavtalets betydelse har fått en välförtjänt högre plats på dagordningen. På förbundsmötet i september antogs fem program: Reglera avregleringen Program om avregleringens konsekvenser Min arbetsplats Arbetsmiljöprogram Rättvis lön Lönepolitiskt program Män och kvinnor Jämställdhetsprogram Lika rätt Ett Sverige för alla Integrationsprogram En verksamhetsplan för som bygger på de fem programmen samt avsnitt om vår interna organisation och vår ekonomi antogs. Förbundsmötet beslutade också om nya stadgar som bland annat innebär att förbundsmötet byter namn till kongress. Mötet valde även förbundsledning och förbundsstyrelse. Du är välkommen att lämna dina synpunkter på verksamhetsberättelsen. Kontakta mig gärna via brev eller mail: jan.ruden@seko.se. Janne Rudén SEKOs förbundsordförande 4

5 Bra och rättvisa löner Avtal 2003 var avtalsmässigt ett mellanår. Två centrala kollektivavtal slöts under året. Under hösten 2003 började förberedelsearbetet inför 2004 års avtalsförhandlingar med lönepolitiska möten och arbetsplatsbesök ute i landet. Centrala branschavtal Den 31 december 2003 var det totala antalet centrala branschavtal 28. Under verksamhetsåret tecknades två centrala branschavtal. Ett med Sveriges Byggindustrier avseende väg&banområdet och ett nytt centralt branschavtal med Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) avseende flygplatser och räddningstjänst. Hängavtal Den 31 december 2003 var det totala antalet hängavtal Det största antalet hängavtal finns inom bransch väg&ban. Antalet hängavtal minskar. Under verksamhetsåret 2003 nytecknades 151 hängavtal. Se bilaga. Direktavtal Inom förbundets område finns ett stort antal direktavtal mellan förbundet och enskilda företag. Under verksamhetsåret tecknades 36 nya direktavtal. Direktavtalen var i december 2003 sammanlagt 152. (Se bilaga.) Telekommunikationssektorn 2003 SEKO har under året tecknat kollektivavtal med flera av aktörerna inom telekommunikationssektorn, bland andra Telenor och Song Networks. Efter en första träff i maj 2003 med Tele2, påbörjades förhandlingsarbetet under hösten med målsättningen att träffa ett kollektivavtal under första kvartalet Under 2003 arbetade parterna inom Almega ITA med att ta fram ett Samarbetsavtal med tillhörande Förhandlingsavtal gemensamt för avtalsområdena Telecom och IT. Några viktiga delar i Samarbetsavtalet är att det har bildats ett IT-råd som består av 20 ledamöter där hälften är arbetsgivare och resterande består av två ledamöter från respektive förbund. De ska följa utvecklingen inom branscherna. En annan funktion som ingår i IT-rådet är att de utser två opartiska ordföranden. Vidare gjorde parterna en översyn av avtal om Medinflytande och utveckling som funnits inom telecom sen 1996 och en genomgång av Utvecklingsavtal SAF-PTK från Målet var att få ett gemensamt avtal om Samverkan och Utveckling som gäller på båda avtalsområdena. Ett sådant avtal träder i kraft 1 januari Väg&banavtalet Under 2003 träffade förbundet ett nytt avtal för medlemmarna inom väg- och banområdet. Lönen höjs med 2 kronor och 40 öre per timme eller 420 kronor i månaden. Tilläggen är uppräknade med ramen och det finns en arbetstidsförkortning i avtalet med 8 timmar per år. Varsel om sympatiåtgärd Under Kommunalarbetareförbundets konflikt gentemot samtliga kommuner och landsting mottog SEKO den 23 maj en hemställan om sympatiåtgärder. Den 26 maj överlämnade SEKO varsel om sympatiåtgärder till SJ AB och Citypendeln AB. Varslet om sympatiåtgärder gentemot SJ AB innebar total arbetsnedläggelse, strejk, för samtliga SEKO-anslutna lokförare avseende Pågatågen, Öresundstågen och pendeltågen Göteborg Alingsås, Göteborg Kungsbacka, Göteborg Strömstad. Varslet gentemot Citypendeln innebar total arbetsnedläggelse, strejk, för samtliga SEKO-anslutna lokförare vid Citypendeln AB. Varslet utlöstes aldrig då Kommunalarbetareförbundet träffade avtal under varseltiden. Lönepolitiska möten Under perioden 14 augusti 24 september 2003 genomförde förbundet 18 lönepolitiska medlemsmöten. De lönepolitiska mötena var förlagda till 17 orter i landet. Det totala antalet deltagare var 408. I samband med de lönepolitiska mötena genomfördes också arbetsplatsbesök. Målet med mötena och arbetsplatsbesöken var att diskutera de övergripande frågorna som finns gemensamt för hela förbundsområdet och som kommer att bli aktuella i lönerörelsen. Inför mötena hade ett skriftligt mötesmaterial tagits fram för att underlätta diskussioner med mötesdeltagarna. Ämnesområden som togs upp i mötesmaterialet var bland annat en kort historik om innevarande avtalsperiod och vad vi känner till inför 2004 års förhandlingar, samordningsfrågor, säkrad reallön, låglönesatsning, lönesättningsfrågor, arbetstidsförkortning och trygghets-/hälsofrågor. Utbildning för lokala löneförhandlare Under verksamhetsåret genomförde förhandlingsavdelningen ett antal tredagarskurser för lokala löneförhandlare. 156 lokala fackliga företrädare deltog, 106 män och 50 kvinnor. Kursinnehållet var bland annat avtalsrörelsens process, hur löneutrymme uppstår, arbetsplatsutveckling, lokal lönebildning, regelverk samt tips och råd för lokala förhandlare. Deltagarna på löneförhandlarkurserna kallades från tele-, spårtrafik-, post-, energi-, vård-, försvar- och civilområdena. 5

6 Öka individens möjligheter till utveckling och trygghet i arbetsliv och samhälle Kompetensutveckling Mellan 2,5 och 3 procent av den totala arbetstiden används till kompetensutveckling. Så har det sett ut ganska länge. Större företag och personer med längre utbildning avsätter mer tid till kompetensutveckling, än små företag och lägre utbildade. Det är fler kvinnor än män som deltar i utbildning. Landsting och statlig verksamhet avsätter mest tid till kompetensutveckling. Kompetensfrågorna är viktiga frågor, det handlar om medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför i den dagliga verksamheten. Kompetensutveckling bör därför vara en ständigt pågående process och naturlig del av verksamheten. Det handlar inte bara om utbildning i traditionell mening, utan också om lärande i alla former. Det är svårt att rent konkret bevisa påståendet om ett tydligt samband mellan satsningar på kompetensutveckling och företagets resultat. Detta otydliga samband är en grundläggande orsak till varför det är så svårt att föra in kompetensfrågorna i avtalsförhandlingarna. Vi har skrivningar i de centrala avtalen om behovet och nyttan med satsningar på kompetensutveckling men det är svårt att gå från ord till konkret handling. Inom avtalsområden där vi även avsatt medel ur löneutrymmet har vi varit tvungna att konstatera att dessa inte utnyttjats, varför potten har avvecklats. Sammanfattningsvis kan man säga att personalutbildning pågår i ungefär samma omfattning som tidigare och det har visat sig svårt att flytta fram positionerna via konkreta åtaganden för arbetsgivaren i avtal. Den politiska frågan om individuellt kompetenssparande eller kompetenskonto som en del väljer att kalla det, befinner sig fortfarande i den politiska långbänken. Arbetsmiljö Ohälsan, och kostnaden för den, har präglat såväl den politiska som fackliga debatten det gångna året och säkert för lång tid framöver. Förbundet har under 2003 ägnat stor möda åt dessa diskussioner. Vi har uttalat oss oftast genom LO i remisser och i andra sammanhang om ohälsan. Mest handlar det om arbetsmiljöverkets författningssamling och arbetet med föreskrifterna. Förra året startade en mängd olika förändringsarbeten. Exempelvis sociala och psykologiska arbetsmiljöförhållanden, buller och vibrationer och medicinska kontroller i arbetslivet. Vi har också inom andra områden tagit ställning och uttalat oss. Exempelvis angående finansiell samordning av socialförsäkringen, koncentrerad arbetsskadehandläggning för likformighet och rättvisa, effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering som några exempel. Vi har fortsatt vår jämförelse mellan Arbetsmiljöverkets ISA-statistik och medlemsregistret. I viss mån kan vi se tendenser, men det stora genombrottet kommer nästa år när statistiken kommer att vara nästan dagsfärsk och bättre kunna användas. Arbetet med vår arbetsmiljöportal, det tidigare kallade RAM-programmet, fortlöper. Vi har bytt både adress och design och utbildat de ämnesansvariga. Den nya adressen är Förbundet har medverkat i ett antal skyddsombuds- och huvudskyddsombudsutbildningar samt arbetsmiljöseminarier på avdelningsnivå. På LO har vi deltagit i ett antal arbetsgrupper såsom: Kemigruppen där arbetet med implementering av EU-direktiv samt isocyanater varit tunga frågor. Rehabiliteringsgruppen där arbetet mycket koncentrerats på ohälsan och en ny facklig rehabiliteringsskrift samt Elmiamässan Miljö- och arbetslivsgruppen, där mer allmänna frågor om arbetsliv och arbetsmiljö avhandlas såsom skyddsombudsregistret, remissfrågor gällande föreskrifter från arbetsmiljöverket, hot och våld i arbetslivet, forskning, regionala skyddsombudsverksamheten och mycket annat. Workers Memorial Day(28/4) som LO anslöt sig till förra året under kampanjen Varför så få arbetsmiljöbrott leder till åtal. Företagshälsovård. Arbetsmiljöutbildning. Brottsförebyggande arbete inom BRÅ där vi ska försöka påverka att fler kommuner inrättar råd. Drogfrågor gällande både samhällsaspekterna samt individens rätt när det gäller att bli utsatt för drogtester. Inom sjöfarten har vi varit representerade i Sjöfartens arbetsmiljönämnd (SAN) och Sjöfartens brandskyddskommitté. Aktuella frågor där är vibrationer i höghastighetsfartyg samt bullerskador på RoRo-fartyg. Internationellt har vi också deltagit i ett antal arbetsgrupper. Vi har också varit aktiva i ett antal projekt inom Utvecklingsrådet som är ett partssammansatt organ på den statliga sidan. Bland annat om lokalt utvecklingsarbete, arbeta utan stress, ålder och arbetsliv, olikhet, öppenhet, jämställdhet och satsa friskt som är ett stort projekt i kampen för bättre arbetsmiljö och sänkta sjuktal. I det projektet kommer det kvarstående kapitalet i stiftelsen Statshälsan att användas. Kampanjen för säkrare vägarbetsplatser fortsätter med oförminskad styrka på väg- och banområdet. Det utåtriktade arbetet har koncentrerats under två kampanjdagar vid rastplatser och ben- 6

7 sinmackar över hela landet. Regionala skyddsombud, skyddsombud, förtroendevalda samt lokalombudsmän har informerat både skriftligt och muntligt, yrkesförare och privatbilister om hastigheterna och riskerna vid vägarbete. Framför allt har SEKO mycket aktivt arbetat mot beställare, myndigheter och entreprenörer. Vi kan nu tydligast se effekterna av arbetet i vägverkets krav vid nya upphandlingar. Våra krav om hastighetsbegränsning till 30 km/tim vid oskyddade arbeten är till största delen uppfyllda. Dessutom kommer arbetsmiljöinspektionen att i praktiken tillämpa Vägverkets krav i sina bedömningar. Vi har också påbörjat ett samarbete med Transport som ska rikta sig till yrkestrafiken där budskapet är att du som förare måste ta ditt ansvar och hålla angiven hastighet. Ett liknande projekt kommer också att startas inom NTF:s ramar via det Centrala yrkesförarrådet Utöver detta pågår det lokala projekt runt om i landet och i enskilda företag. Det kan vara regionala grupper med Vägverket och deras entreprenörer, arbetsmiljöverket och polisen. Bland entreprenadföretagen driver vi olika försök exempelvis trafiklots vid arbetsplatserna. Det är några exempel på all den aktivitet som sker lokalt i våra avdelningar och klubbar. Det största och mesta arbetsmiljöarbetet sker dock lokalt. Utan alla eldsjälar i form av skyddsombud, huvudskyddsombud, regionala skyddsombud, arbetsmiljösamordnare och alla andra fackliga företrädare och medlemmar så skulle det inte bli så många åtgärder ute på arbetsplatserna. Den facklig-politiska verksamheten Den facklig-politiska verksamheten i avdelningarna var mindre intensiv under 2003 jämfört med valåret Ambitionen att hålla fackligpolitiska kurser var hög, men genomförandet sämre. En riktad utbildning till kvinnor genomfördes med 23 deltagare. En uppföljningskurs till kvinnokursen genomfördes senare under hösten 2003, dock var antalet deltagare mycket färre. Totalt deltog 181 medlemmar i facklig politiska kurser, varav 81 kvinnor och 174 män. Lokala träffar Parallellt med utbildningarna genomfördes träffar med avdelningar, klubbar och representantskap. Diskussioner fördes om nödvändigheten att arbeta såväl fackligt som politiskt. Under året utsåg vi en ansvarig per studieregion vars uppgift är att hålla kontakt med avdelningarna för att stödja, samordna och följa upp den fackligpolitiska verksamheten. Politiska kontakter En annan del av den facklig-politiska verksamheten är att upprätthålla kontakter med politiker och tjänstemän, för att kunna påverka och bistå med information i olika frågor. Under året genomfördes ett antal träffar med statsråd, statssekreterare och handläggare på olika departement. Dessutom genomfördes träffar med enskilda riksdagsledamöter, utskottsgrupper och politiska tjänstemän. 7

8 En stark och effektiv organisation Rättshjälp Under 2003 har SEKO fått in ett stort antal ansökningar om rättshjälp. Övervägande delen av dessa ansökningar tillhör det försäkringsrättsliga området. De arbetsrättsliga ansökningarna är, i likhet med tidigare år, färre till antalet eftersom dessa tvister till stor del löses inom förhandlingssystemet. Rättshjälpskommittén har även hanterat en del ansökningar angående brottmål och ärenden gällande beslut från Arbetslöshetskassan. Den beviljade rättshjälpen har inneburit att medlemskåren fått drygt 9 miljoner kronor, motsvarande kostnad för SEKO har varit 1.8 miljoner kronor. Arbetsrätt SEKO har under 2003 haft en hel del mål i Arbetsdomstolen (AD). I de mål som avslutats under året har den största delen slutat med att parterna träffat en förlikning. Det har dessvärre varit ett ganska motigt år vad gäller domar från AD. Det har avkunnats dom i fem mål och i samtliga av dessa har SEKO varit den förlorande parten. Av dessa fem är det två mål som är av mer principiell betydelse. Den första av dessa behandlar frågan om arbetsgivarbegreppet inom kriminalvården vid bedömningen av vikariatsregeln i LAS, AD nr 10/2003. Den andra domen handlar om avveckling av förmån av fria tågresor för personal vid Banverket, AD nr 102/2003. Det första målet rörde frågan om det statliga arbetsgivarbegreppet vid tolkning av vikariatsregeln i LAS. SEKOs medlem hade under perioden februari 1998 till april 2001 varit anställd på vikariat inom Kriminalvårdsstyrelsens område. Det var flera olika vikariatsanställningar och avsåg olika områden, dels vid Kriminalvårdsmyndigheten Stockholm Norr, dels Kriminalvårdsmyndigheten Västerås. Den sammanlagda vikariatstiden var mer än tre år under en femårsperiod. SEKO menade i första hand att den pågående vikariatsanställningen per automatik övergått till en tillsvidareanställning eftersom all vikariatstid hos Kriminalvårdsstyrelsen skulle inräknas vid tillämpningen av vikariatsbestämmelsen. I andra hand hävdade SEKO att det under alla omständigheter skett en övergång av verksamhet i samband med att Kriminalvårdsstyrelsen under pågående vikariatsanställning omorganiserade sin verksamhet. SEKO yrkade ett allmänt skadestånd för att Kriminalvårdsstyrelsen ej fullgjort sin uppgiftsskyldighet att informera medlemmen om den nya anställningsformen. Arbetsgivaren, Staten, invände att det inte var fråga om samma arbetsgivare vid de olika vikariatsanställningarna utan Stockholm Norr och Västerås var två självständiga kriminalvårdsmyndigheter. Med anledning av detta var det inte heller möjligt för arbetstagaren att tillgodoräkna sig tidigare vikariatstid vid Stockholm Norr. Arbetsgivaren bestred även att det var fråga om en övergång av verksamhet. AD konstaterade att det från den 1 januari 2000 gäller att om en arbetstagare har varit anställd hos en arbetsgivare som vikarie i sammanlagt tre år under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning. I förarbetena till bestämmelsen framgår följande om vem som ska anses vara arbetsgivare inom staten: När det gäller statlig anställning bör det anmärkas att anställningsmyndigheten och inte staten som sådan brukar anses som arbetsgivare. Staten är, sett ur ett formellt juridiskt perspektiv, att betrakta som en juridisk person. De statliga myndigheterna har inte någon fristående ställning. Inom statens område har det emellertid utarbetats ett så kallat funktionellt arbetsgivarbegrepp som inom arbetsrättens område innebär att respektive anställningsmyndighet anses vara arbetsgivare. AD konstaterade att det funktionella arbetsgivarbegreppet fått genomslag vid tolkningen och tilllämpningen av LAS. Det konstaterades vidare att den regionala nivån inom Kriminalvården försvunnit och att det numera finns endast två nivåer, en central och en lokal. Den lokala nivån består av 34 lokala kriminalvårdsmyndigheter, normalt innehållande häkte, anstalt och frivård. Vid den prövning som AD gjorde konstaterades att det inte fanns något som talade mot att respektive lokal kriminalvårdsmyndighet borde betraktas som arbetsgivare i den aktuella anställningsskyddsfrågan. Det är enligt ADs mening endast den som i praktiken utövar arbetsgivarens befogenheter vad gäller anställning av personal som bör omfattas av arbetsgivarbegreppet i vikariatsregeln. AD fann att arbetstagaren inte varit anställd som vikarie i tre år under de senaste fem åren hos den lokala kriminalvårdsmyndigheten i Västerås och vikariatsregeln var inte tillämplig. SEKO vann inte heller gehör för påståendet om att det skulle skett en övergång av verksamhet i samband med omorganisationen. AD avslog SEKOs talan. Det andra målet handlar om rättten till fria tågresor för anställda inom Banverket, vilket ett stort antal av våra medlemmar varit berättigade till. SEKO, tillsammans med ST och SACO-förbundet Trafik och Järnväg, stämde Staten till AD och hävdade att förmånen till fria tågresor var reglerad i de enskilda anställningsavtalen för anställda vid Banverket. Förbunden krävde att Staten skulle ersätta medlemmarna för de indragna privatresekorten. Med ursprung i ett kungligt brev från 1908 har anställda vid SJ kunnat utnyttja förmånen av fria tågresor, så kallade privatresekort. I slutet av 80-talet delades SJ upp i SJ och Banverket och även de anställda vid Banverket har kunnat ansöka om privatresekort. Den 1 januari 2001 bolagiserades SJ och verksamheten kom att bedri- 8

9 vas i sex olika aktiebolag, varav ett benämndes SJ AB. Endast anställda i SJ AB och pensionärer från SJ och Banverket skulle i framtiden erbjudas privatresekort. Under en övergångsperiod förlängdes rätten till privatresekorten till och med den sista juni Arbetsgivaren hade genom att dra in privatresekorten brutit mot anställningsavtalen. SEKO med flera hävdade att förmånen var reglerad i de enskilda anställningsavtalen, att rätten till fria resor var en sådan omständighet som lett till att anställningar kommit till stånd och att kungabrevet från 1908 alltjämt var gällande som en utfästelse. Arbetsgivaren invände att rätten till fria resor aldrig varit en del av det enskilda anställningsavtalet, utan SJ har ensidigt förfogat över denna förmån. Banverket eller nuvarande SJ förfogar numera inte över denna förmån, utan detta gör SJ AB. AD kom i sina domskäl fram till att rätten till privatresekorten inte var att likställa med avlöningsförmåner i allmänhet. Rätten till fria resor var mer en sådan förmån som att de anställda får köpa företagets produkter till ett mer fördelaktigt pris. Vid en samlad bedömning kom AD fram till att reseförmånen inte var reglerad i de enskilda anställningsavtalen på det sätt som arbetstagarparterna gjort gällande. AD avslog förbundens talan. Försäkringsrätt Försäkringar Under 2003 har vi genomfört utbildningar vid två tillfällen. Kompetensutveckling för försäkrings och pensionsansvariga bestod av fördjupad genomgång av invaliditet och vållande i försäkringsärenden. Nätverken inom både de geografiska och branschavdelningarna har etablerat sig och får kontinuerligt information om förändringar och nyheter inom arbetsområdet. Inom arbetsskadeavtalen TFA, TFA- KL och PSA har förändringar förhandlats fram utifrån ändringar i Lagen om arbetsskadeförsäkringen, LAF. En ny, inte lika strikt bevisregel vid prövning av arbetsskada har införts i arbetsskadeavtalen. Dessutom har ersättning för sveda och värk vid arbetssjukdomar tagits bort ur avtalen. Försäkringsrådgivarverksamhet är en del inom arbetsområdet och genomförs uteslutande lokalt ute på arbetsplatserna. Dock har SEKO centralt ansvar att årligen genomföra en Påbyggnadsutbildning. Detta gjordes under hösten för målgruppen, de försäkrings- och pensionsansvariga. Medlemsförsäkringar är ett område där det årligen sker förändringar i form av villkorsförändringar och premiehöjningar. För 2003 är dock dessa förändringar små jämfört med tidigare år. En nyhet är Servicesidan som Folksam startade under året. Där ska medlemmar och förtroendevalda kunna hitta information om SEKOs medlemsförsäkringar. I SEKOs webbaserade arbetsmiljöverktyg Skyddsnet ingår som ämnesområdet Försäkringar och Pensioner där vi kontinuerligt lägger in information om nyheter och förändringar inom ämnesområdet. Internationellt arbete och biståndsverksamheten Förbundet är medlem i fem internationaler; UNI, ITF, ISKA, IBTU och ICEM och deras respektive Europafederationer samt i nio nordiska organisationer. Verksamheten 2003 bestod i hög grad av Medlemsutveckling Aktiva män Aktiva kvinnor Totalt aktiva Totalt antal Totalt pensionärer 31/ Förbundet / Förbundet Förbundet Bransch Totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt aktiva Alla < 30 år Kvinnor < 30 år Män < 30 år Branschlösa Trafik Väg & ban Försvar Civil Vård Post Tele Energi Sjö

10 Avdelning Aktiva Aktiva Totalt män kvinnor aktiva 1 SEKO Stockholm SEKO Mälardalen SEKO Östra SEKO Halland-jönköpings län SEKO Sydöstra SEKO Gotland SEKO Skåne SEKO Västra SEKO Göteborg SEKO Värmland SEKO Örebro SEKO Dalarna SEKO Gävleborg SEKO Västernorrland SEKO Jämtland SEKO Västerbotten SEKO Norrbotten SEKO Övriga SEKO Ombudsmän SEKO Energi Norrland SEKO Väg & ban Östersund SEKO Civil Västernorrland SEKO Vård Västernorrland SEKO Vård Gävle SEKO Energi Mellansverige SEKO Väg & ban Gävle/Dala SEKO Tele Stockholm SEKO Vård Östra SEKO Väg & ban Väst SEKO Energi Syd SEKO Sjöfolk SEKO Väg & ban Sydost SEKO Väg & ban Skåne SEKO Vård Syd deltagande i olika aktiviteter och kampanjer arrangerade av dessa organisationer. Aktiviteterna har syftat till att påverka den globala och europeiska utvecklingen i förmånlig riktning för våra medlemsgrupper. Som exempel kan nämnas ITF:s aktionsdag den 14 mars, då SEKO syntes och hördes under parollerna Säkerheten främst, Mot social dumping och Mot hot och våld. Bland annat höll förbundsordföranden ett apelltal vid Stockholms central. Det europeiska arbetet har till största delen bedrivits inom ramen för den sociala dialogen på EU-nivå och inom de olika sektorskommittéer där SEKO finns representerat. Främst har detta skett inom områdena post, tele, järnväg, energi och sjöfart, där vi också har framskjutna positioner. Högt på agendan har frågor kring den kommande EU-utvidgningen legat. Förbundet har även varit aktivt i det internationella solidaritetsarbetet till stöd för fackliga kamrater och organisationer i andra länder. SEKO bedrev i egen regi under året sju bilaterala fackliga biståndsprojekt med stöd av Olof Palmes Internationella Center, OPC, fyra i Filippinerna, två i Korea och ett i Ryssland. SEKO deltog även i multilaterala projekt med UNI, ITF, ISKA och ICEM genom LO-TCO Biståndsnämnd. Under maj månad deltog SEKO i UNI- Europas kongress här i Stockholm, i juni UNI-Teles världskongress i Zagreb, i november UNI-Posts världskongress i Genève och i augusti i ICEM:s världskongress i Stavanger. På UNI Europas kongress, som också var organisationens första kongress, antogs 14 resolutioner, inbegripande huvudresolutionen om Medborgarnas Europa som tillsammans var utformade för att presentera UNI Europas handlingsprogram för framtiden. Från SEKO framfördes vår syn på konsekvenserna av avregleringar och dithörande privatiseringar och bolagiseringar. 10

11 Totalt Totalt Aktiva Aktiva Totalt pensionärer antal pensionärer män % kvinnor % % av medlemsantalet ,95 32,05 23, ,41 34,59 31, ,97 33,03 34, ,35 44,65 23, ,57 35,43 33, ,11 42,89 31, ,48 38,52 40, ,96 39,04 27, ,75 41,25 37, ,40 24,60 34, ,32 34,68 36, ,41 36,59 41, ,88 44,12 44, ,75 32,25 37, ,43 35,57 41, ,81 30,19 31, ,92 28,08 35, ,00 50,00 33, ,49 26,51 45, ,59 9,41 27, ,78 2,22 23, ,00 65,00 38, ,35 27,65 28, ,78 43,22 13, ,13 6,87 23, ,95 4,05 19, ,22 27,78 33, ,49 35,51 22, ,24 3,76 23, ,85 6,15 21, ,96 37,04 11, ,21 1,79 34, ,69 5,31 18, ,93 33,07 14, ,27 30,73 30,72 Handlingsprogram för kommande period blev även det sedvanliga resultatet av tele- och postvärldskongresserna. Detta under parollerna UNI-Telekom i det långa loppet respektive För UNI universiella posttjänster. Globaliseringen i solidaritet var diskussionsämne på ICEM-kongressen, vilket också blev temat för den kommande periodens handlingsprogram. FoC kampanjen 2003 FoC kampanjen (FoC= Flag of Convenience, på svenska: bekvämlighetsflaggade fartyg) är en kampanj startad av Internationella Transportarbetare Federationen (ITF). Kampanjen startade på 50-talet efter ett beslut på ITFs kongress i Oslo De nordiska länderna har sedan dess varit föregångare när det gäller att driva kampanjen. Sedan början av 80-talet har kampanjen intensifierats, bland annat genom att det tillsatts allt fler heltidsanställda ITF-inspektörer. Totalt finns idag 135 ITF-inspektörer, varav fyra i Sverige. SEKO har två inspektörer och Transport har två inspektörer. Det finns totalt 30 flaggor idag som räknas som bekvämlighetsflaggor. I enlighet med Oslo till Delhi-policyn kommer dock flaggorna att minska i betydelse. I stället kommer större vikt att läggas på villkoren ombord. FoC eller nationell/ andraregister flagg är i dag inte längre lika signifikativt för villkoren ombord. SEKO skrev under 2003 totalt 58 standardavtal medan Transport skrev fartygsbesök har gjorts av inspektörerna under Under 2003 har avtal enligt Atenpolicyn (Common Policy on European Ferry Services) skrivits för flera fartyg. Dessutom har vi aktivt arbetat med att höja nivåerna i färjeavtalen i Litauen, Lettland, Polen och Estland, tillsammans med facken i respektive land. Samordningskommittén för den svenska FoC-kampanjen, bestående av 11

12 Uppdragstagare bransch Kön Antal % Trafik Kvinnor ,40 Män ,60 Totalt Väg & ban Kvinnor 57 3,13 Män ,87 Totalt Försvar Kvinnor ,92 Män ,08 Totalt 842 Civil Kvinnor ,20 Män ,80 Totalt 628 Vård Kvinnor ,88 Män ,12 Totalt 569 Post Kvinnor ,37 Män ,63 Totalt Tele Kvinnor ,46 Män ,54 Totalt 611 Energi Kvinnor 33 3,74 Män ,26 Totalt 882 Sjö Kvinnor 7 21,88 Män 25 78,13 Totalt 32 < 30 år uppdragstagare bransch Kön Antal % Trafik Kvinnor 48 51,06 Män 46 48,94 Totalt 94 Väg & ban Kvinnor 6 8,11 Män 68 91,89 Totalt 74 Försvar Kvinnor 7 21,88 Män 25 78,13 Totalt 32 Civil Kvinnor 13 54,17 Män 11 45,83 Totalt 24 Vård Kvinnor 17 44,74 Män 21 55,26 Totalt 38 Post Kvinnor 88 39,64 Män ,36 Totalt 222 Tele Kvinnor 14 50,00 Män 14 50,00 Totalt 28 Energi Kvinnor 3 11,54 Män 23 88,46 Totalt 26 Sjö Kvinnor 1 100,00 Män 0 0,00 Totalt 1 SEKO, Transport, Ledarna, SFBF och Sjöbefälen, har haft 4 möten under FoC kampanjen bekostas helt av medel från ITF, budgeten omsluter drygt 2,5 miljoner kronor. Medlemsrekrytering 2003 var ett mellanår vad gäller medlemsrekryteringsaktiviteter. Medlemsvärvargerillan fortsatte sitt arbete och modellen redovisades ingående vid det medlemsrekryteringseminarium som under hösten hölls på Lastberget. SEKO Skåne bedrev en mycket framgångsrik medlemsrekrytering på Kvalitetskontroll AB. I samarbete med Grafikerna drev SEKO projektet Hubben i Stockholm. Målet med Hubben, när det gäller medlemsvärvning, var att vara en mötesplats på vägen in i facket. Hubben lades under året ner då resultatet inte stod i paritet med kostnaderna. Koncern- och företagsorganisationer I den pågående utvärderingen av koncern och företagsorganisationerna koncentrerade arbetsgruppen sitt arbete dels till hur arbetet med förhandlingar ser ut och dels till hur den demokratiska processen fungerar. Utgångspunkten var att ta reda på hur utvecklingen varit de senaste åren. Resultatet av utvärderingen redovisas under våren Koncern- och företagsorganisationerna är sedan förbundsmötet 2003 stadgereglerade. Klubbar I november 2002 tillsatte förbundsstyrelsen en utredningsgrupp som inledde arbetet med att samtliga avdelningar fick i uppgift att beskriva klubbarna inom respektive avdelning med avseende på följande: Respektive klubbs organisationsområde med avseende på företag, arbetsplats, geografi, förhandlingsmotpart/ er samt om klubb ingår i företags- eller koncernorganisation och i så fall vilken eller vilka. Resultatet av utredningen och de slutsatser utredningsgruppen kommit fram till resulterade i stadgeförändringar rörande klubbs arbetsuppgifter, organisation, verksamhetsområde och en ny fördelning av avtals- och förhandlingsrätten. Ungdomsverksamheten En omfattande ungdomsansvarigutbildning hölls för avdelningarnas ungdomsansvariga under hösten med 22 deltagare, 9 kvinnor och 13 män. Det genomfördes tre konferenser i regionerna Syd, Mellan och Nord där 57 ungdomsansvariga deltog, 20 kvinnor och 37 män. I två dagar diskuterades SEKO s ungdomsverksamhet, facklig-politisk samverkan, LOs framtidsutbildning och organisationsfrågor. Informationssidor på Intranät/Infonet 12

13 Samtliga Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt aktiva Aktiva kvinnor % Aktiva män % Branschlösa ,60 53,40 Trafik ,83 73,17 Väg & Ban ,48 96,52 Försvar ,37 70,63 Civil ,26 38,74 Vård ,22 62,78 Post ,68 56,32 Tele ,84 68,16 Energi ,20 92,80 Sjö ,02 62, ,73 69,27 < 30 år Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt aktiva Aktiva kvinnor % Aktiva män % Branschlösa ,00 59,00 Trafik ,18 55,82 Väg & Ban ,57 95,43 Försvar ,91 78,09 Civil ,97 31,03 Vård ,93 64,07 Post ,26 57,74 Tele ,46 62,54 Energi ,64 89,36 Sjö ,24 59, ,56 66,44 som hjälpmedel för ungdomsansvariga i avdelningarna skapades. Ett nummer av Fackligt Perspektiv UNG producerades. Arbetet med att påverka avdelningarna att utse ungdomsansvariga har fortsatte. 16 geografiska avdelningar, 12 branschavdelningar och 210 klubbar har nu ungdomsansvariga. Under året arbetade ungdomsrådet med att öka antalet lokala ungdomskommittéer och få fart på ungdomsverksamhetenu. Vi har idag ungdomskommittéer i tio avdelningar. Ungdomsrådet bestod av fyra personer som hade fyra möten under året för planläggning och uppföljning, detta under ledning av den projektanställde ungdomsombudsmannen. Denna projektanställning avslutades planenligt den 31 december Representanter från ungdomsrådet arbetade i LO-montern under hela SSUkongressveckan. En lunchträff genomfördes även under kongressen för att diskutera intressanta frågor med SEKO- SSUare. SEKO deltog med två deltagare vid UNIs ungdomskommittémöte i Nyon. SEKO fanns representerade på Hultsfredsfestivalen, Arvikafestivalen och Sundsvalls gatufest. Antalet förtroendevalda under 30 år var i december 550 personer och att antalet inrapporterade ungdomsansvariga ökade under året från 152 till 210. Integration och mångfald Lika rätt ett Sverige för alla heter det integrationsprogram som under året arbetades fram och som slutligen antogs vid höstens förbundsmöte. Parallellt med detta arbete löpte engagemanget i LOs förbundsgemensamma projekt lika värde lika rätt vidare. Från och med 2003 är SEKO delaktiga i kulturprojektet Nytt liv i Sverige. Arbetsgruppen engagerades under året i informationsoch utbildningsinsatser på avdelningar, klubbar och i andra sammanhang. Ett arbete som nu börjar bära frukt på så vis att allt fler av våra förtroendevalda driver fram mångfaldsplaner på sina arbetsplatser. Ett exempel på detta är en rikstäckande mångfaldsplan för samtliga postterminaler i landet. Till minne av Kristallnatten 1938, då nazisterna gick till öppet angrepp mot judarna i Tyskland, anordnades den 9 november över hela landet demonstrationer mot rasism och främlingsfientlighet. Som den förste förbundsordföranden någonsin talade Janne Rudén vid demonstrationen i Stockholm i syfte att visa hur vi som förbund aktivt tar ställning mot rasism och främlingsfientlighet. Jämställdhet SEKOs jämställdhetsprogram Män och Kvinnor arbetades fram och beslutades av förbundsmötet. Förbundsstyrelsen antog under året en jämställdhetsplan för de anställda. Tidigare jämställdhetspolicy ersattes av ett jämställdhetsprogram för organisationen och de förtroendevalda och en jämställdhetsplan för de anställda. Jämställdhetsfrågorna hanteras därmed på ett tydligare vis. Under året bildades ett kvinnligt nät- 13

14 Namn Avtalsområde Antal män Antal kvinnor Antal totalt Avtalsområde RALS RALB Äffärsverksbolag Städentreprenadföretag Bemanningsföretag Nordiska institutioner Multiservice Spårtrafik Väg & banavtalet Maskinföraravtalet AB Götakanalbolag Dalslands kanal Avtal för utlädska företag Bygg och Anläggning KFS Blåa avtalet Karlskronavarvet Gröna avtalet LERNIA-Utbildningsföretag Fastigheter Värdepapper Kommunikation ememte distr Postföretag Telecom Data- Teleteknik ID-Data ITA Energiavtal EFA Energiavtalet KFS Entreprenadavtal EFA Storsjöavtalet Färjeavtalet Bogseravtalet Skärgårdsavtal Skärgårdsavtal Totalt Alla verk för avdelningsordförande, funktionärer och styrelseledamöter i koncernoch företagsorganisationerna. SEKO hade två deltagare i LOs nya jämställdhetsutbildning som startade i september 2002 och avslutades i maj Vi arbetade under året fram steg två i förbundets jämställdhetsutbildning och utökade antalet handledare. Liksom tidigare år bedrev vi jämställdhetsprojekt inom ramen för det partsammansatta utvecklingsrådet för den statliga sektorn. Förhandlingsavdelningen var i sin verksamhet rådgivare i ett antal jämställdhetsärenden av individuell natur. Könsfördelning kvinnor och män SEKO centralt Funk Funk Adm Adm Journ Journ kvinnor män kvinnor män kvinnor män Procent Procent Procent Procent Procent Procent 21 % 79 % 70 % 30 % 33 % 67 % Dessa avsåg bland annat lönesättning, tjänstetillsättning och sexuella trakasserier. Kultur Under 2003 etablerades körverksamheten som en del i SEKOs kulturliv. Detta manifesterades vid ett framträdande av de samlade SEKO-körerna på förbundets årsmöte Precis som tidigare år genomfördes kurser under ledning av sångpedagogen Björn Hedén och regissören/ producenten Marketta Franssila. Som tidigare år genomförde vi även familjekursen Kul, Kult, Kultur på Brunnsviks folkhögskola. Under 2003 deltog SEKO också i LOs projekt Läs för mig Pappa. Vi har där, 14

15 Skyddsombud H-skyddsombud Kön Antal % Antal % Totalt Kvinnor , ,23 Män , ,77 Totalt Trafik Kvinnor 51 16,89 3 6,67 Män , ,33 Totalt Väg & ban Kvinnor 10 1,20 0 0,00 Män , ,00 Totalt Försvar Kvinnor 52 18,31 2 8,00 Män , ,00 Totalt Civil Kvinnor 44 35,48 0 0,00 Män 80 64, ,00 Totalt Vård Kvinnor 35 28, ,13 Män 89 71, ,88 Totalt Post Kvinnor , ,66 Män , ,34 Totalt Tele Kvinnor 38 20,32 0 0,00 Män , ,00 Totalt Energi Kvinnor 4 1,49 0 0,00 Män , ,00 Totalt Sjöfolk Kvinnor Män Totalt sedan 2003, en plats i ledningsgruppen och har tagit aktiv del i det strategiarbete som sker kring läsfrämjande projekt såväl som skapandet av bättre villkor för arbetsplatsbiblioteken. Under året startades flera nya arbetsplatsbibliotek bland vilket kan nämnas SEKO Trafik Västernorrlands läsprojekt Järnvägare Läser som, förutom ökat läsande bland våra medlemmar, har resulterat i stor uppmärksamhet från media och Kulturrådet, Kulturutskottet och LO. Fackliga studier Ett av de viktigaste målen för förbundets studieverksamhet är att understödja den fackliga verksamheten. Många av de utbildningsinsatser som genomfördes under 2003 återfinns under andra rubriker i verksamhetsberättelsen. Under året erbjöds ett antal utbildningar inom LOs utbildningssystem. Den största insatsen finns inom områdena arbetsmiljö och arbetsliv. Arbetstidsfrågan ingår som ämne i flera av utbildningarna som genomförs, samt även inom de utbildningar som genomförs på respektive avtalsområde. Under året genomfördes fyra utbildningar i den nya utbildningen Arbetsrätt grund. Vi fortsatte vår satsning på medlemsutbildning genom det förbundsgemensamma projektet En stark Facklig Utbildning och Folkbildning FUF. Inom ramen för projektet arbetade man med att få igång en lokal fungerande studieorganisation, uppsökande verksamhet, cirkelledarutbildning och medlemsutbildning. Förbundet ställde under året medel till förfogande för uppsökande verksamhet inom avdelningarna. Antalet deltagare i förbundets medlemsutbildning ökade markant under året, från 230 deltagare 2002 till 698 deltagare Under året medverkade förbundsstyrelsen och avdelningsombudsmän på den grundläggande förtroendevaldautbildningen (GFU). Nya centrala handledare påbörjade under året en utbildning i pedagogik. IT-skolan Den 3 mars anslöt sig SEKOs IT-skola till den gemensamma LO IT-skolan. ITskolan behåller dock sin prägel med att fortfarande heta SEKOs IT-skola. Under året erbjöds bland annat utbildningar i Grund IT, ECDL (datakörkort), grundkurs i Engelska, Svenska och Matematik. Information, press och media De avregleringar som genomförts inom 15

16 Kursstatistik 2003 Antal deltagare Män Kvinnor Kvinnor % GFU Insikter Skyddsombud HSO Lok.löneförhandutb Arbetsrätt grund Jämställdhet grund Integration Medlemsutb.allmänfacklig Fackets Grunder Centrala handledare 2003 Män Kvinnor Kvinnor % GFU Arbetsrätt Grund Jämställdhet Integration förbundets organisationsområde de senaste åren var den fråga som förbundet syntes mest i under året. SEKOs förbundsstyrelse hade tidigare beslutat om en profileringsplattform som i huvudsak berörde avregleringarna inom SEKOs organisationsområde. Budskapet var dels att avregleringarna måste utvärderas och att detta måste leda till att avregleringarna måste regleras. De områden som framförallt debatterades var spårtrafiken och elmarknaden inte minst i media. Förbundet arrangerade även ett välbesökt seminarium under Almedalsveckan på temat Avregleringar ett hot mot välfärden?. Förbundets olika opinionsbildningsinsatser kring dessa frågor bidrog starkt till att regeringen nu tillsatt en utredning som ska utvärdera avregleringarna. En annan stor fråga som SEKO drev medialt var det sympativarsel som förbundsstyrelsen beslutade lägga till stöd för Kommunal. Detta fick stor uppmärksamhet och förbundet fick mycket goodwill i samband med denna solidaritetshandling. EU-utvidgningen var en annan fråga där SEKO deltog i samhällsdebatten. SEKO tillsammans med ytterligare några LO-förbund lyfte frågan och varnade för att östutvidgningen kan få konsekvenser för de svenska kollektivavtalen om inga åtgärder vidtas. En arbetsgrupp, under namnet Ordning & Reda, bildades inom LO där SEKO finns representerade. Vidare kan konstateras att arbetsmiljön, säkerheten i arbetet och hot och våld i arbetet även detta år var en viktig profilfråga för SEKO, främst inom områdena väg&ban, kriminalvård och spårtrafik. Informationsenheten lämnade löpande information om verksamheten dels i Fackligt Perspektiv, dels på informationssidor i SEKOmagasinet och dels på intra-, extranät och hemsidan. Fackligt Perspektiv vänder sig till SEKOs omkring förtroendevalda och kom ut med 11 ordinarie nummer under året. Perspektivet har täckt alla förbundets verksamhetsområden. Därutöver gavs ett extranummer om ungdomsverksamheten ut och distribuerades till samtliga medlemmar under 30 år. I likhet med tidigare år redigerade informationsenheten två informationssidor i varje nummer av SEKO-magasinet. Målen i verksamhetsplanen, aktuell information om aktiviteter, försäkringsfrågor, löner med mera behandlades. Ett särskilt avsnitt tog upp frågor och svar som har ett bredare intresse för medlemmarna. Sedan de nya intra- och extranäten tagits i drift under föregående år har hemsidan anpassats, utvecklats och fått ny form. Den nya hemsidan lanserades i juni 2003 och den omfattande ombyggnaden av kommunikationsnäten som inleddes hösten 2002 slutfördes därmed. Därutöver pågår en kontinuerlig utveckling av aktiviteter och service på näten. Exempelvis utvecklades en web-baserad SEKO-shop, veckobrev med nyheter och ett prenumerationssystem för nyhetsbrev och en speciell engelskspråkig avdelning. Alltmer av den tidigare pappersburna informationen kan nu sändas elektroniskt. På webben har tävlingar varit ett inslag för att locka till sig nya besökare. Antalet besökare på hemsidan har successivt ökat och var i slutet av året cirka per månad. Under året har ett medianav introducerats vilket innebär att material kan beställas och specialdesignas över nätet. I botten ligger SEKOs grafiska profil. Nu kan alla som är anslutna till SEKOnät beställa visitkort och korrespondenskort samt hämta material och skapa en mötesaffisch. Arbetet med att utveckla Medianavet fortsätter under 2004 och ska fullt utbyggt ha ett brett serviceutbud och sortiment. Under året var SEKO representerat på olika mässor och aktiviteter. Det har bland annat gällt Hultfredsfestivalen, Nordic Railmässan i Jönköping och Kvalitetsmässan i Göteborg. Syftet har varit att presentera förbundets verksamhet och aktiviteter samt skapa kontakter och dialog med för SEKO viktiga målgrupper. Under våren genomfördes arbetsplatsbesök inom branscherna försvar, väg&ban, energi och vård. Besöken var det tredje och sista steget i den treåriga 16

17 planen för arbetsplatsbesök inom samtliga förbundsbranscher. De angelägnaste frågorna från medlemmarna rörde lönepolitiken, trygghetsfrågor, arbetsmiljön och avregleringarna inom den statliga verksamheten och infrastrukturen. Sedan en samlad redovisning har skett för hela treårsperioden kommer verksamheten med arbetsplatsbesök att ingå i de avdelningsveckor som ska genomföras under den innevarande kongressperioden. En omfattande materialproduktion genomfördes inför och i anslutning till förbundsmötet. Det gällde allt från dekor till förbundsmötesmaterial, rapporter och så vidare. Temat för förbundsmötet 2003 var Vi ser rött. Temat presenterades, förutom i dekor, genom en kort öppningsfilm där fyra SEKO-medlemmar från olika branscher redovisade sin arbetsmiljö. Med egna ord gav de uttryck för den inneboende ilska och den frustration de känner över de senaste årens försämringar av arbetsmiljön, säkerheten och det fackliga inflytandet på våra arbetsplatser. På samma tema och med hjälp av samma berättelser gjordes också ett antal annonser som publicerades i samband med förbundsmötet. Temat och upplägget gjordes med tanken att det skulle kunna leva och utvecklas under den innevarande kongressperioden. Löpande försäkringsinformation liksom särskilda informationsinsatser vid särskilda tillfällen som exempelvis i samband med pensionsvalen genomfördes under året. I samarbete med Folksam har bland annat webbaserade servicesidor för SEKOs förtroendevalda byggts upp. I slutet av året genomfördes en tredagars planeringskonferens för de informationsansvariga i avdelningarna och de större företagsfacken. Diskussionerna gällde bland annat samarbetsprojekt och samarbetsformer mellan olika organisationsled kring informations- och opinionsbildningsfrågor. Informationsenhetens personal har under tre heldagar gått igenom en särskild projektledarutbildning för att stärka och effektivisera informationsarbetet som i stor utsträckning drivs i projekt. Informationsenheten är förutom en stabsresurs för förbundsledningen en serviceorganisation för förbundskontorets olika avdelningar och enheter. Enheten har medverkat i en rad aktiviteter och arbetsgrupper kring frågor som exempelvis medlemsrekrytering, ungdomsverksamhet, studier, arbetslöshet, fritidsverksamhet, förhandlingar och så vidare. Ett stort antal material har framställts såsom broschyrer, affischer, utställningar, böcker, skrifter, mötesmaterial med mera. SEKO-magasinet Nya Sekomagasinet sprudlar av berättarglädje. Det skrev Facksams jury i sin motivering efter det att tidningen belönats för sitt nya utseende. Det var med det första numret 2003 som Sekomagasinet visade upp sitt nya utseende. Och det var inte bara priset från Facksam som visade att den nya formen var uppskattad. Också antalet läsare ökade efter förändringen enligt statistik från Orvesto, som undersöker hur många som läser olika svenska tidningar. Det första kvartalet med nya Sekomagasinet visade på en uppgång med läsare samtidigt som den tryckta upplagan sjönk med exemplar. Och det var en blandad kompott som mötte läsarna. I aprilnumret skrev tidningen exempelvis om problemen på kriminalvårdsanstalten Hall med en vårdare som smugglade in knark och mobiltelefoner till de intagna. I några andra av tidningens huvudreportage berättades om hur farligt det är att jobba i tunnelbanan, om Emil som ska leva på kronor i månaden, om järnvägens problem och om hur svårt småbarnsföräldrar har att pussla ihop sommaren. Tidningens upplaga var under året, enligt statistik från TS, exemplar. Kostnaden hamnade på 12,7 miljoner kronor, 17 synskadade fick sin Sekomagasinet på kassett och tidningen innehöll totalt 56 annonssidor. Plocket var namnet på ett par nya sidor som gjorde entre i tidningen. Där kunde läsarna hitta allt från film- och boktips till korta notiser om allt mellan himmel och jord. Annars så lade årets upplaga av Sekomagasinet på traditionellt sätt sin tyngdpunkt på reportage och artiklar som berättade om medlemmarnas vardag och problem med allt från löner till anställningstrygghet och pensioner. Avregleringen var en annan huvudfråga som speglades i ett antal artiklar. Detsamma gällde EMU-omröstningen. Förteckning över under året avlämnade remissyttranden Flertalet av förbundets remissyttranden lämnas som underremisser till LO, och går sedan vidare tillsammans med eventuellt LO-yttrande till berört departement. Vissa tillställs dock förbundet som direktremisser. Grupperingen av yttrandena görs efter departementsområde eller annan remissmottagare. Socialdepartementet Att samla och sprida kunskap om skadlig inverkan och framgångsrik rehabilitering (SOU 2003:1) Näringsdepartementet Prövning av stängning av andra reaktorn i Barsebäck Ett robust elförsörjningssystem Internationella regler om sjöfartsskydd Förbättring av regler om sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar Uppdelning av Luftfartsverket (SOU 2003:32) Övervaknings- och informationssystem för sjöfarten Finansdepartementet Försäkringsmodell för de statliga avtalsförsäkringarna Riksdagens revisorer Arbetsgivarpolitik inom Försvarsmakten Arbetslivsinstitutet Utbildningsprogram för personal inom företagshälsovården EU-kommissionen Tjänster i allmänhetens intresse grönbok LO Kompetensutveckling och livslångt lärande Statens kulturråd Bibliotek i marginalen en rapport om arbetsplatsbibliotek 17

18 SEKOs styrelse och organisation Förbundets högsta beslutande organ är Förbundsmötet/Kongressen, vilket hålls vart tredje år. Däremellan hålls årsmöten. Förbundsstyrelsen leder den under året löpande verksamheten. Som stöd för detta finns ett förbundskontor som under ledning av ett verkställande utskott bereder frågorna. Förbundskontoret Förbundskontoret är indelat i Ordförandens kansli, Förhandlingsavdelningen, Ekonomiavdelningen och Organisations avdelningen. SEKO regionalt och lokalt Den 31 december 2003 hade SEKO 33 avdelningar. Antalet klubbar minskade under året från 471 till 463 och antalet sektioner ökade från 361 till 370. Personal Antal anställda i förbundet den 31 december 2003 var 170 personer, varav 86 personer var placerade på de geografiska avdelningarna. Personalomsättningen var 6,5 procent och sjukfrånvaron 7 procent. Två personer var långtidssjukskrivna på heltid och nio på halvtid. Förbundsstyrelsen hade den 31 december 2003 följande sammansättning: Ordinarie Jan Rudén, förbundsordförande Tomas Abrahamsson, vice förbundsordförande Yvonne Hansson, förbundssekreterare Ersättare för vu-ledamöter Sven-Olof Hellman Göran Olsson Ordinarie ledamöter Lena Aldenmark Bo Ericson Arianne Sundman Bjarne Isacson Eva-Lena Jansson Karl-Erik Jansson Hans Lindqvist Peter Lundmark Alf Mellström Tom Tillman Ersättare José Blanco Garcia Jan Halvarsson Anne-Marie Ross Gerardo Berrios Bjarne Medin Jonas Forslind Gunnar Larsson Lars-Erik Selström Verkställande utskottet hade den 31 december 2003 följande sammansättning: ordförande Janne Rudén vice ordförande Tomas Abrahamsson förbundssekreterare Yvonne Hansson avtalssekreterare Sven-Olof Hellman (förhandlingschef) förbundskassör Göran Olsson Löneförhandlingar genomfördes med både Handelsklubben och avdelning 50. Facklig information enligt MBL 19 har lämnats till Handels CFG samt ordförandena hos journalisterna och avdelning 50. Skydds- och personalkommittén, som har till uppgift att ta fram förslag till rutiner och riktlinjer inom områdena systematisk arbetsmiljöarbete samt personalfrågor, har sammanträtt fyra gånger. Kommittén har arbetat med en jämställdhetsplan för anställda inom SEKO, vilken godkänts av förbundsstyrelsen. Vidare pågår ett arbete med att ta fram en likabehandlingsplan. Vi har tillsatt en friskvårdsgrupp med syfte att föreslå aktiviteter som leder till en bättre livskvalitet. Vid höstens personalkonferens om två dagar för den administrativa personalen på förbundskontoret informerade förbundskassören och förbundssekreteraren om aktuella frågor. Administrativ personal inom de geografiska avdelningarna och branschavdelningarna har fått kompetensutveckling inom området registervård i Fasun. Kompetensutveckling för personalen har skett utifrån diskussioner i medarbetarsamtalen. En stor del av ombudsmännen har genomgått en kvalificerad arbetsrättsutbildning. Data Anpassningen av FAKS (fackligt administrativt kontorsstöd) till den lokala organisationen slutfördes i december Nya datorer för OAS levererades till avdelningarna. Upphandling av en SEKO Citrix lösning (tunna klienter) har påbörjas under

19 SEKOs övriga verksamheter Fritid och semester Att medverka till en meningsfull fritid och semester för medlemmarna hör till SEKOs policy och intresset för förbundets semestererbjudanden var som tidigare år stort. Det är främst förbundets nio stugor på Gullholmen i Bohuslän som är populära, de var fullbokade hela sommaren och bokningarna börjar nu även spridas ut över året. I Italien äger förbundet fortfarande andelar i anläggningarna Riva del Sole och La Serra. Riva del Sole har under sina högsäsonger mycket bra beläggning och La Serra har ökat i popularitet något vilket syns i bokningsstatistiken. SEKOs engagemang i Storvallens Fjäll Center i Storlien har under året avvecklats. Fjällcentret ägdes tidigare gemensamt av SEKO, Kommunal, Metall, Byggnads och Målarna men sammantaget har det märkts ett dalande intresse från medlemmarna att boka anläggningen. SEKOs medlemmar kunde också denna sommar semestra på danska postförbundets kursgårdsanläggning Rörvig Centret på norra Själland och på Norska Postförbundets kurs- och konferenshotell Skiphelle vid Oslofjorden utanför Oslo. Genom avtal med Personalstiftelsen Hornet har sedan några år möjlighet öppnats för alla medlemmar och inte endast de som arbetar inom posten att få rabatt på Hornets anläggningar i Tällberg (Gyllene Hornet), Strömstad (Silverhornet) och Ljunghdalen (Fjällhornet). Förbundets egen kursgård Norregård i Falsterbo, som åter öppnades efter omfattande ombyggnad och reparationer år 2002, har inte utvecklats som väntat under SEKO Kurs och Konferens AB Företagets verksamhet under 2003 fortsatte med vikande kundtillströmning och därför också med vikande resultat. Förbundsstyrelsen beslutade därför under hösten att vidta åtgärder bestående i att byta ledning i handelsbolaget, utse ny styrelse samt att avveckla verksamheten på Norregård senast till årsskiftet. Samtidigt togs beslut om att fortsätta driften på Lastberget med krav på kostnadssänkningar. Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse Stiftelsens ändamål är att skapa kunskap och förståelse för facklig-politisk samverkan. Målet för 2003 var att stiftelsens verksamhet skulle röra sig runt aktuella och viktiga frågor i SEKO. Avregleringarna blev en röd tråd under året. Stiftelsen arrangerade tillsammans med SEKO ett välbesökt och uppskattat seminarium under Almedalsveckan i Visby. Årets facklig-politiska stipendiater fick delta under hela Almedalsveckan. Även 2003 års idépris hade avregleringarna som tema. Priset gick till tecknaren Robert Nyberg och ståupp-komikern Ronny Eriksson, med motiveringen att båda använder andra former än att skriva för att skapa debatt, inte minst runt avregleringsfrågor. Mer om stiftelsen finns att läsa i stiftelsens egen verksamhetsberättelse. 19

20 Ekonomi Inledning Förbundets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Året har inneburit en fortsatt minskning av antalet yrkesaktiva medlemmar. Intäkter Intäkterna via medlemsavgifterna uppgick till 240,2 miljoner kronor (Mkr). Motsvarande intäkter 2002 var 236,2 Mkr. Ökningen av medlemsintäkterna beror huvudsakligen på att arbetet med att följa upp medlemmarnas inplacering i avgiftsklass har gjorts kontinuerligt, och genererat en högre intäkt. Den högre intäkten utgörs till största delen av indirekta medlemsintäkter som slussas vidare till förbundets geografiska avdelningar. Förbundet hade medlemmar vid utgången av år 2003 fördelade på aktiva och pensionärer. Vid samma tidpunkt år 2002 var antalet medlemmar fördelade på aktiva och pensionärer. Av den totala medlemsintäkten utgör 36,8 Mkr medlemsintäkter som slussas vidare till förbundets avdelningar. Under året har 2,2 Mkr felaktigt inkasserade medlemsavgifter återbetalats. Motsvarande återbetalning under 2002 var 1,8 Mkr. Bidragen är något högre än föregående år, 3,6 Mkr (3,2 Mkr). Bland bidragsposterna kan nämnas EU- bidrag, AMFmedel, bidrag från Utvecklingsrådet på det statliga området, för förbundets arbete med den verksamheten samt bidrag till förbundets biståndsarbete. Övriga intäkter utöver bidrag har ökat från 7,6 Mkr föregående år till 8,1 Mkr, detta beroende på att förvaltningsavtalet mellan förbundet och a-kassan genererat ökade intäkter, samt att annonsintäkterna ökat. Kostnader Verksamhetens kostnader uppgick till 296,4 Mkr, en minskning med 15,4 Mkr i förhållande till Minskningen är kopplad till personalkostnader och externa kostnader. Pensionsavgifterna inklusive löneskatten på dessa utgör en ökning på 2,3 Mkr. I sammanhanget bör man observera att ökningen av förbundets pensionskostnader är ett resultat av den garantibuffert som KP byggt upp under året, behovet av denna buffert har uppstått med anledning av den låga finansiella avkastningen under perioden år 2000 till Garantibufferten motsvarar ett värde på 4,8 Mkr. Med hänsyn till detta så är kostnaden lägre än föregående år. Avgifter och anslag till andra organisationer har minskat något med 0,8 Mkr. Det som inryms i posten framgår av not 4. Bidraget till avdelningarna minskade med 0,1 Mkr, denna minskning beror på att en del av bidraget bygger på avdelningarnas medlemsantal, vilket minskat. Av samma anledning minskade också förbundets sammantagna subvention av medlemmarnas a-kasseavgift och avgiften till LO under året. Under rubriken externa kostnader inryms allt som förbundet köper utifrån, allt från kontorsmateriel till tjänster av olika slag. Jämfört med 2002 har denna summa minskat med närmare 8,4 Mkr. Årets resultat i den fackliga verksamheten Årets resultat i den fackliga verksamheten visar ett underskott på 46,7 Mkr (år 2002: 66,5 Mkr), en minskning av underskottet med 19,8 Mkr. Som beskrivits tidigare i texten så är det minskade underskottet hänförligt till att medlemsintäkterna har kunnat hållas på samma nivå som föregående år samt att personal- och externa kostnader minskat. Fastighetsförvaltningen Nettoresultatet från fastighetsförvaltningen visar i år ett överskott på 1,2 Mkr, medan föregående år visade ett överskott på 6,5 Mkr. Anledningen till det klart sämre resultatet förklaras av kostnader för den stora vattenskada som drabbade Barnhuset 6 i början av året. Här pågår en process gentemot en hyresgäst och försäkringsbolaget för att reglera skadan. I juli månad såldes fastigheten Sicklaön 359:1 med adress Telefonstigen 2 i Nacka. Köpare är Fastighets AB Vinberget i Saltsjöbaden. Verksamheten vid kurs- och konferensanläggningen i Falsterbo avvecklades i samband med årsskiftet och driftavtal tecknades med en entreprenör som startar verksamhet i februari Vattenskadan som inträffade för några år sedan är inte slutligt reglerad. Eventuellt kommer ytterligare försäkringsersättningar att erhållas, men eftersom denna ersättning inte är klarlagd har den ej beaktats i bokslutet. Utöver detta har löpande underhåll skötts av förbundets fastighetsförvaltare ISS Ecuro AB och JWN Fastighetsutveckling AB. All förvaltning övergick från och med till JWN Fastighetsutveckling AB. På ön Härmanö i Bohuslän i stugbyn/ bostadsrättsföreningen Gullholmsbaden finns 69 stugor, varav SEKO äger nio. En mycket populär verksamhet som möjliggör goda rekreationsmöjligheter för medlemmarna till rimliga priser. Förbundets underskott för verksamheten på Gullholmen uppgår till 0,3 Mkr. Målsättningen med förbundets fastigheter är att hålla dessa i gott skick så att de, i händelse av konflikt, utgör en god lånesäkerhet. I beräkningsunderlaget för lånesäkerheten ingår inte kursgårdarna och fastigheter som används för fritidsoch semesterverksamhet. Totalt taxeringsvärde för fastigheterna uppgår till 110 procent av bokfört värde. Något nedskrivningsbehov föreligger således ej. Den finansiella verksamheten Resultatet av de finansiella investeringarna blev 51,0 Mkr var motsvarande siffra 41,5 Mkr. Ökningen av de 20