Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2002

2 2003 SEKO Facket för Service och Kommunikation Projektledning: Åsa Jansson Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: EO Print AB, Stockholm

3 Innehåll Verksamhetsåret Uppdrag 1 Bra och rättvisa löner...5 Förhandlingar om löner och anställningsvillkor...5 Utbildning för lokala löneförhandlare...5 Uppdrag 2 Öka individens möjligheter till utveckling och trygghet i arbetsliv och samhälle...7 Kompetensutveckling...7 Arbetsmiljö...7 Utvärdering av valrörelsen...8 Uppdrag 3 Prioritera arbetstidsfrågan inom hela förbundet...9 En stark och effektiv organisation...10 Rättshjälp...10 Arbetsrätt...10 Försäkringsrätt-Försäkringar...10 Uppdrag 4 Internationellt arbete och biståndsverksamhet...10 SEGEL-projektet...11 Medlemsutveckling...11 Medlemsrekrytering...12 Koncern och företagsfack...13 Klubbar...14 Ungdomsverksamhet...14 Integration och mångfald...15 Jämställdhet...15 Kultur...16 Könsfördelning kvinnor och män SEKO centralt...16 Fackliga studier...17 IT-skolan...17 Information...18 Press och media...18 SEKO-magasinet...18 Uppföljning och utvärdering 2002 års resultatdialog...19 Förteckning över under året avlämnade remissyttranden...19 SEKOs styrelse och organisation...20 Förbundskontoret...20 SEKO regionalt och lokalt...20 Personal...20 Data...20 SEKOs övriga verksamheter...21 Fritid och semester...21 SEKO Kurs och Konferens AB...21 Gunnar Erlandsson Minnesstiftelse...21 Ekonomi...22 SEKOs årsredovisning Bilagor...36

4 Verksamhetsåret 2002 Verksamhetsberättelsen är en beskrivning av hur uppdragen har förvaltats och hur medlemmarnas avgifter har använts. Utifrån verksamhetsberättelsen ska medlemmarna bland annat kunna se hur facket använt resurserna. Dessutom ska förbundsmötet kunna bedöma huruvida förbundsstyrelsen fullgjort sitt uppdrag eller inte. På förbundsmötet år 2000 antogs en treårig verksamhetsplan med fyra uppdrag. Det är också utifrån dessa uppdrag som verksamhetsberättelsen är uppbyggd: Bra och rättvisa löner. Öka individens möjligheter till utveckling och trygghet i arbetsliv och samhälle. Prioritera arbetstidsfrågan inom hela förbundet. En stark och effektiv organisation. Den treåriga verksamhetsplanen omfattar hela förbundets verksamhet. För att få en komplett bild av vad som genomförts och vilka resultat som uppnåtts, hänvisar jag också till avdelningarnas och klubbarnas verksamhetsberättelser. En treårsplan innebär också att vi kan lägga större resurser på vissa uppdrag och/eller delmål ett visst år, för att sedan kunna satsa på något annat nästa år. Som exempel kan jag nämna uppdraget om bra och rättvisa löner, där vi satsat stora resurser på att utbilda lokala löneförhandlare. Vår förhoppning är att det inte bara bidrar till att höja kompetensen just vid löneförhandlingarna utan också bidrar till de övriga delmålen i uppdraget. Verksamhetsåret 2002 var ett händelserikt år. När det gällde avtalsförhandlingar var de största problemområdena spårtrafik samt tele- och IT. På spårtrafikområdet var det bara några timmar ifrån en storkonflikt mitt under pingsthelgen. Det rörde framförallt våra krav på rimliga arbetstider och en reglering av arbetstiderna för medlemmarna. Efter att arbetsgivarna till slut gått med på våra krav kunde konflikten avvärjas. På tele- och IT området var utgångsläget ett så kallat nollbud från arbetsgivarna. Man menade att det inte fanns några pengar i branschen efter att ITbubblan spruckit. Samtidigt hävdade man att lönerna ändå redan var så höga. Detta var självfallet ett oacceptabelt bud och resonemang. Majoriteten av våra medlemmar tillhör inte de grupper som arbetsgivarna kallade för högavlönade. Många av våra medlemmar i telebranschen är i själva verket låginkomsttagare. Efter tröga förhandlingar gav arbetsgivarna med sig och våra medlemmar fick ett avtal som innehöll löneökningar. Under våren avbröts SEGEL-projektet. Anledningen var att det rådde delade uppfattningar kring remissmaterialets ställningstagande bland annat vad gäller lokal organisation. SEKOs årsmöte beslutade sedan att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att söka återuppta förhandlingarna med Grafikerna och Elektrikerna i syfte att bilda ett gemensamt förbund. Förhandlingarna återupptogs under hösten. Arbetsplatsbesöken fortsatte under våren och i den omgången var det branscherna spårtrafik, tele och civil som besöken var inriktade på. Ett stort antal arbetsplatser besöktes och många medlemmar fick möjlighet att lämna synpunkter direkt till sina fackliga representanter. Under 2003 kommer arbetsplatsbesöken att fortsätta i syfte att stärka och utveckla dialogen och öka medlemmarnas möjligheter att påverka. Verksamhetsåret 2002 gick också i det facklig-politiska arbetets tecken. Det var valår och skiljelinjerna mellan blocken blev ovanligt tydliga när det gällde de fackliga rättigheterna. Moderaterna var tydliga med att arbetsmarknaden skulle avregleras och att kollektivavtalen skulle få en svagare ställning, a-kassan skulle sänkas och arbetsskadeförsäkringen försämras, för att ta några exempel. För att motverka en borgerlig regering och förstärka den fackliga politiska samverkan organisatoriskt bildade LO och förbunden tillsammans med socialdemokraterna ett fackligt valcentrum, där även SEKO fanns representerat. Det utvecklade samarbetet fungerade väl. Riksdagsvalet 2002 blev en framgång för arbetarrörelsen. Du är välkommen att lämna dina synpunkter på verksamheten. Kontakta mig gärna via brev eller mail: jan.ruden@seko.se. Janne Rudén SEKOs förbundsordförande 4

5 Uppdrag 1 Bra och rättvisa löner SEKO ska vara ett förbund som svarar upp mot medlemmarnas krav på löneutveckling Förhandlingar om löner och anställningsvillkor SEKO ska ha avtal som omfattar alla som arbetar på samma arbetsplats, så kallade medarbetaravtal På de avtalsområden där vi haft kravet på medarbetaravtal så är detta genomfört. Av tradition och historia vill våra medlemmar på vissa områden inte ha medarbetaravtal, exempelvis på sjöfartens område. Branscher med nya företag som inte vill ansluta sig till arbetsgivarorganisationer, till exempel tele-it, tecknar vi direktavtal med. De avtalen är konstruerade som medarbetaravtal. Avtalsrörelsen Sju av förbundets centrala löneavtal löpte ut under Inom avtalsområde Spårtrafik kunde nytt löneavtal tecknas först efter varsel och medling. I övrigt genomfördes förhandlingsarbetet inom respektive avtalsområden utan större störningar. Löneavtalens giltighetstid varierar mellan 1 år och 2 år. De centralt överenskomna löneökningarna ligger i nivå med övriga gällande avtal på arbetsmarknaden. Centrala branschavtal Den 31 december 2002 var det totala antalet centrala branschavtal 28. Under verksamhetsåret tecknades sju centrala branschavtal. Avtalen redovisas i bilaga 1. Hängavtal Den 31 december 2002 var det totala antalet hängavtal Det största antalet hängavtal finns inom bransch Väg & ban. Antalet hängavtal har sammantaget minskat med sju i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret nytecknades 117 hängavtal. Dessa redovisas i bilaga 2. Direktavtal Inom förbundets område finns ett stort antal direktavtal mellan förbundet och enskilda företag. Antalet direktavtal har sammantaget minskat med fem i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 30 nya direktavtal. Direktavtalen i december 2002 var sammanlagt 157. Avtalen redovisas i bilaga 3. Nytt pensionsavtal Den 1 februari 2002 tecknade SEKO ett nytt pensionsavtal, PA 03, inom det statliga avtalsområdet. Det nya pensionsavtalet innehåller både en så kallad avgiftsbaserad och en förmånsbaserad pension och började gälla den 1 januari De som är födda 1942 eller tidigare omfattas inte av det nya pensionsavtalet, utan kvarstår i nu gällande pensionsavtal PA-91. Samma gäller för dem som vid årsskiftet hade sjukbidrag eller tillfällig sjukpension. Avgiften till den individuella ålderspensionen är 2,3 procent av den utbetalda lönen upp till högst 30 inkomstbasbelopp. Tillgodoräkningen sker från och med den månad arbetstagaren fyller 23 år. Den enskilde väljer hur avsättningen ska förvaltas. Det nya avtalet innehåller också regler som innebär en mjuk övergång från PA-91, den så kallade trappan. Trappan syftar till att säkra målet att för den individuella ålderspensionen nå minst 10 procent i pension av den pensionsgrundande lönen. För pensionsgrundande lönedelar mellan 7,5 20 inkomstbasbelopp utges 60 procent i förmånspension och mellan inkomstbasbelopp utges 30 procent i förmånspension. Även här finns en trappa som syftar till att uppnå dagens förmånsnivåer (65 respektive 32,5 procent). Utöver den individuella ålderspensionen finns också en kompletterande ålderspension (KÅPAN). Avgiften till den kompletterande ålderspensionen har ökats till 1,9 procent i det nya avtalet och höjs ytterligare till 2 procent 1 januari, Det innebär att den sammantagna avsättningen för pensionssparande blir 4,3 procent. De övergångsbestämmelser i PA-91 som ger rätt för vissa grupper av arbetstagare att gå i pension före 65 år finns också med i det nya avtalet. Uppgörelsen innehåller också ett särkilt avtal om delpension. Delpension kan utges från och med den månad arbetstagaren fyller 61 år. Arbetstiden kan minskas upp till högst hälften av heltidsarbete. Delpensionen utgör 60 procent av delpensionsunderlaget. Den som tar ut delpension kommer inte att förlora pension vid 65 års ålder enligt pensionsavtalet. SEKO ska ha kunniga och lyhörda förhandlare I SEKO ska var och en vara med och påverka sin lön I SEKO gäller likvärdig lön för likvärdigt arbete SEKOs avtal ska ge högre lön vid utveckling i arbetet Utbildning för lokala löneförhandlare Under verksamhetsåret har förhandlingsavdelningen genomfört åtta tredagarskurser för 196 lokala löneförhandlare. Av dessa var 59 stycken (30 procent) kvinnor. Kursinnehållet har bland annat varit avtalsrörelsens process, hur löneutrymme uppstår, arbetsplatsutveckling, 5

6 lokal lönebildning, regelverk samt tips och råd för lokala förhandlare. Deltagarna på löneförhandlarkurserna har kallats från tele-, spårtrafik-, post-, energi-, vård-, försvar- och civilområdena. Satsningen fortsätter under stycken GFU 2 har genomförts. Innehållet har bestått av djupare kunskaper om kollektivavtalets värde, MBL/ samverkan, LAS och fackligt/politiskt arbete. Även ett antal utbildningsinsatser för att stärka förhandlingsarbetet lokalt har genomförts inom olika avtalsområden. 6

7 Uppdrag 2 Öka individens möjligheter till utveckling och trygghet i arbetsliv och samhälle Öka individens möjligheter till utveckling och trygghet i arbetsliv och samhälle Kompetensutveckling Alla medlemmar ska ha inflytande och möjlighet till kompetensutveckling, såväl i det nuvarande arbetet som till nya arbeten Sett över hela arbetsmarknaden används 3 procent av den totala arbetstiden till kompetensutveckling. Den statliga verksamheten ligger högst med 7 procent. Större företag satsar mer än mindre företag. SACOs medlemmar får mer kompetensutveckling än LOs medlemmar. Så har det sett ut ganska länge. Kompetensfrågorna är viktiga frågor, det handlar om medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför i den dagliga verksamheten. Kompetensutveckling bör därför vara en ständigt pågående process och naturlig del av verksamheten. Det handlar inte bara om utbildning i traditionell mening, utan också om lärande i alla former. Det är svårt att rent konkret bevisa påståendet om ett tydligt samband mellan satsningar på kompetensutveckling och företagets resultat. Detta otydliga samband är en grundläggande orsak till varför det är så svårt att föra in kompetensfrågorna i avtalsförhandlingarna. I våra centrala avtal finns gemensamma uttalanden om vikten av kompetensutveckling. Hur detta sedan ska materialiseras överlämnas till den lokala nivån. Och det finns en hel del bra exempel på genomförda insatser på arbetsplatsnivå. Mest vanligt är utbildningar inom yrket, IT-kunskap av olika slag och språkutbildning. Inom LO har ett gemensamt projekt, Kompetensutveckling och lärande, bedrivits. Projektet är på väg att avslutas och förhoppningsvis övergå i ett permanent arbete kring kompetensutveckling och lärande mellan förbunden. Bland annat föreslås att ett arbete startas kring tankarna om lärcentra. Det har sedan länge pågått en diskussion kring kompetenskonto eller individuellt kompetenssparande som förslaget hette. Tyvärr har frågan hamnat i långbänk och ingenting har hänt. Det finns avsatta pengar men inget förslag till hur de ska användas. Arbetsmiljö SEKO ska verka för en bra arbetsmiljö för alla medlemmar Arbetsmiljöfrågorna har på grund av ohälsoutvecklingen på arbetsmarknaden haft hög prioritet både politiskt och i det fackliga arbetet. I flera avseenden har vårt långsiktiga arbete visat sig vara väl i takt med tiden, och de två huvudspår det centrala arbetet nu följer kommer att vara nyckeln till ett framgångsrikt förebyggande arbete i framtiden. De två spåren är statistikprojektet respektive RAM programmet. Under året igångsattes en jämförelse mellan vårt medlemsregister och Arbetsmiljöverkets så kallade ISA-statistik, det vill säga den statistik som visar samtliga anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Denna jämförelse möjliggör en omfattande kartläggning av problemen i våra medlemmars arbetsmiljö och ger oss ett helt nytt underlag för överväganden av betydelse för utvecklingen inom detta område. Vi kan i denna kartläggning få uppgifter om vad som hänt med vem, var, när, hur och i viss utsträckning också varför. Vi kan också identifiera vilka arbetsgivare som har de största problemen och till och med vilka arbetsplatser hos dessa arbetsgivare som är värst drabbade. Projektet kommer att slutredovisas första kvartalet 2003, men avsikten är att göra årliga uppföljningar för att kunna följa utvecklingen över tid. Inom RAM-programmet har utbildningar med samtliga geografiska avdelningar genomförts under året. Temat har varit användandet av verktyget RAM. Med sitt nya namn, ska det vara ett stöd och komplement i främst skyddsombudens verksamhet. Inom RAM-programmet finns i dagsläget nio olika ämnesområden med lika många ämnessamordnare. Ämnet försäkringar och pensioner har kopplats till programmet, och under året har ett omfattande utvecklingsarbete som ska förenkla och öka användbarheten genomförts. Vi ser ett ökande antal brukare och frågor och svarsfunktionen börjar också att finna sin rätta form. SEKO som förbund har ju genom sin breda branschanknytning en stor kompetens inom arbetsmiljöområdet, och målsättningen är att engagera alla delar i förbundet och därigenom kanalisera in specialkompetens från olika områden. Under året har programmets styrgrupp delvis förnyats samt utvecklat sina arbetsformer. SEKO hade registrerade skyddsombud och 335 huvudskyddsombud under Den manliga dominansen inom uppdragen är stor, 84 respektive 92 procent. Förbundet har medverkat i ett stort antal funktionsutbildningar för skyddsombud och huvudskyddsombud i samarbete med LO-skolan Runö. Det samma gäller ett antal utbildningar inom vissa 7

8 specialområden som till exempel psykosocial arbetsmiljö, hot och våld och konflikthantering. Inom ramen för LO-samarbetet har förbundet varit representerat i LOKEgruppen. Förbundet deltar även i MOA (Miljö- och Arbetslivsutskottet) som är huvudkommittén till LOKE (LOs Kemigrupp) och ASTA-grupperna. ASTA står för Arbetsgruppen för Standardiseringsarbete det vill säga LOs expertgrupp kring kemiska hälsorisker, samt i SAMgruppen, arbetsgruppen för utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. På den statliga sidan har vi representerats inom Utvecklingsrådet inom tre projekt som helt eller delvis hanterat arbetsmiljöfrågor, nämligen projekten Arbeta utan stress, Ålder och arbetsliv samt Lokalt utvecklingsarbete. På väg- och anläggningssidan fortsätter arbetet inom kampanjen Säkrare vägarbetsplatser. SEKO ska vara en facklig-politisk kraft som påverkar samhällsutvecklingen Den facklig-politiska verksamheten Det facklig-politiska arbetet fortsätter enligt de mål och den plan som gäller fram till De geografiska avdelningarna har genomfört 15 facklig-politiska kurser. I samarbete med LO- och SAP distrikt har det genomförts 10 seminarier. Totalt har omkring 700 personer deltagit. Antalet SEKO (s)-föreningar har ökat från 38 till 43 stycken. Medlemsantalet har ökat från till En annan del av den facklig-politiska verksamheten är att upprätthålla kontakter med politiker och tjänstemän, för att kunna påverka och bistå med information i olika frågor. Under året har ett antal träffar genomförts med statsråd, statssekreterare och handläggare på olika departement. Dessutom har träffar genomförts med enskilda riksdagsledamöter, utskottsgrupper och politiska tjänstemän. Utvärdering av valrörelsen Under höstens tre sista månader besöktes och intervjuades 15 av SEKOs 17 geografiska avdelningar av representanter från SEKOs facklig-politiska enhet på förbudet. Diskussionerna handlade om aktiviteterna inför 2002 års allmänna val. Det konstaterades att de flesta avdelningarna hade upprättat speciella valplaner men att en del lät den facklig-politiska planen ingå i den allmänna verksamhetsplanen. Valplanerna har underlättat avdelningarnas arbete och samordningen med de facklig-politiska aktörerna inom regionen. De flesta upplevde att samordningen mellan avdelningar, förbund, LO och SAP fungerat mycket bra, medan andra ansåg det motsatta och uttryckte en besvikelse över den så kallade lyssnaraktiviteten Valet är Ditt som gjordes i årsskiftet Ett flertal avdelningar upplevde det centrala valcentret 68:an som mycket positivt. Man fick ett mycket bra bemötande och snabba och kompetenta svar på frågeställningarna. Till bristerna i valrörelsen räknade man att samordningen mellan facken kom igång väldigt sent. Många avdelningar klagade på otillräckligheten på personella resurser och klubbarnas engagemang var i många fall bristfällig. Sammantaget gav avdelningarna en positiv bild av det gjorda valarbetet och de flesta hade följt uppsatta planer. Stämningen i förhållandet till socialdemokratin var också mycket bättre än vid 1998 års val. 8

9 Uppdrag 3 Prioritera arbetstidsfrågan inom hela förbundet SEKOs medlemmar ska ha möjlighet till både ett tillfredställande arbetsliv och ett berikande socialt liv vid sidan om arbetet Arbetstiden ska anpassas till medlemmarnas individuella önskemål Stärkt skydd för medlemmarna mot övertidsarbete Garantera rätten till heltid Stärkt inflytande över arbetstidens förläggning Arbetstidsförkortningar genomförs genom kollektivavtal och lagstiftning Inom avtalsområde Telecom har förbundet genomdrivit ytterligare arbetstidsförkortning. För den nya avtalsperioden ska 0,4 % av utrymmet avsättas för förkortning av arbetstiden från och med 1 januari 2003, genom påbyggnad på den modell som tillämpats tidigare. Lokalt avtal kan träffas om lokal avvikelse. Inom avtalsområde Spårtrafik lyckades förbundet, efter varsel om konfliktåtgärder, genomdriva avgörande förbättringar när det gäller arbetstidsregleringar. Förbättringar som har införts i det centrala avtalet handlar bland annat om veckoarbetstid, arbetsperiod, oregelbunden arbetstid, skiftarbete, nattarbete och viloperiod. Sedan 1998 har arbetstidsförkortningsfrågan reglerats i 20 centrala löneavtal. Arbetstidsförkortning har, på olika sätt, direkt reglerats i 12 av dessa centrala avtal. Inom avtalsområdet Kommunikation genomfördes arbetstidsförkortning i lokala postförhandlingar parallellt med de centrala förhandlingarna. Exempel på avtalsreglerade arbetstidsförkortningar är; förkortning av veckoarbetstiden, förkortning av årsarbetstiden, förkortning av livsarbetstiden genom pensionssparande, arbetstidsbanker och avsättning av särskilt utrymme för vidare lokala förhandlingar. De återstående 7 centrala avtalen har texter som innebär att lokala parter har att hantera arbetstidsförkortning i lokala förhandlingar. 9

10 Uppdrag 4 En stark och effektiv organisation SEKO ska vara det bästa alternativet för alla som arbetar inom service och kommunikation Förbättra service och rådgivning till våra medlemmar Rättshjälp Under året har medlemmarna erhållit sammanlagt omkring 19 miljoner kronor. Motsvarande kostnad för förbundet har varit cirka 3,6 miljoner kronor. Det har inkommit 182 ansökningar om rättshjälp under året. Av dessa hänför sig största delen till det försäkringsrättsliga området. 94 ärenden har fått rättshjälp. I likhet med tidigare år har medlemmarna tillförts åtskilliga miljoner kronor via förhandlingar av olika slag. Den sammanlagda summan eller sammanlagda förhandlingsresultaten är tyvärr inte möjliga att precisera då det inte förs någon statistik över dessa uppgifter inom SEKO. Arbetsrätt Den övervägande delen av våra arbetsrättsliga ärenden vid tingsrätterna och Arbetsdomstolen (AD) har förlikts under resans gång. Rättshjälpen kan också omfatta hjälp i brottmål, det vill säga om det påstådda brottet har med anställningen att göra. SEKO har, genom LO-TCO Rättsskydd AB, biträtt ett antal medlemmar vid brottmål och kunnat göra en insats för ett frikännande eller nedlagt åtal. Försäkringsrätt-Försäkringar Under 2002 har vi arbetat vidare med utbildningsinsatser för försäkrings- och pensionsansvariga inom branschavdelningarna. De har totalt genomgått två veckors utbildning varav tyngdpunkten legat inom området arbetsskador. Totalt har vi under en tvåårsperiod utbildat omkring 75 försäkrings- och pensionsansvariga inom de geografiska avdelningarna och branschavdelningarna. Deras ansvar är främst att i nästa steg jobba gentemot klubbarna som tidigt ska komma in och hjälpa medlemmar som skadat sig i arbetet. Som en uppföljning av utbildningen gentemot de ansvariga inom de geografiska avdelningarna genomförde vi under 2002 klubbkonferenser på ett antal orter i landet. Syftet var att stämma av vilka effekter och förändringar som skett inom klubborganisationerna vad gäller att arbeta aktivt med försäkringsfrågorna gentemot medlemmarna. De ansvariga inom branschavdelningarna har bildat ett nätverk där de ges möjlighet att kommunicera och delge varandra information och kunskap. Nätverket kan även användas som ett bollplank. Inom våra medlemsförsäkringar har det under 2002 genomförts premiehöjningar. Bakgrunden till höjningarna är det markant ökade antalet långa sjukskrivningar och förtidspensioner, vilket gör att premierna inte täcker kostnaderna för försäkringarna. Därför har också ett arbete bedrivits vad gäller översyn av villkoren inom medlemsförsäkringarna som från 2003 resulterar i premiehöjningar och villkorsförändringar. Fortsatt pågår ett arbete med att lägga ut information om försäkringar och pensioner via förbundets RAM-sida på Internet. Idag finns en hel del information utlagd och målsättningen är att medlemmarna på sikt utifrån var de arbetar (avtalsområdet) ska få fram vilka försäkringar och pensionsavtal som gäller. Söka samarbete och allianser med andra fackliga organisationer, både inom och utom Sverige Internationellt arbete och biståndsverksamhet Förbundet är medlem i fem internationaler, UNI, ITF, ISKA, IBTU och ICEM, och deras respektive Europafederationer samt i nio nordiska organisationer. Verksamheten 2002 bestod i hög grad av deltagande i olika aktiviteter och kampanjer arrangerade av dessa organisationer. Aktiviteterna har syftat till att påverka den globala och europeiska utvecklingen i förmånlig riktning för våra medlemsgrupper. Det europeiska arbetet har till största delen bedrivits inom ramen för den sociala dialogen på EU-nivå och inom de olika sektorskommittéer där SEKO finns representerat. Främst har detta skett inom områdena post, tele, järnväg, energi och sjöfart, där vi också har framskjutna positioner. Högt på agendan har legat frågor kring den kommande EU-utvidgningen, och även frågor om behovet av kompetensutveckling för att klara sysselsättningen inom EU. Förbundet har även varit aktivt i det internationella solidaritetsarbetet till stöd för fackliga kamrater och organisationer i andra länder. SEKO bedrev i egen regi under året sex bilaterala fackliga biståndsprojekt, fyra i Filippinerna, ett i Estland och ett i Ryssland. Under augusti månad deltog SEKO i ITF:s världskongress i Vancouver, och i september i ISKA:s världskongress i Ottawa, två kongresser som krävde omfattande förberedelser på hemmaplan. På ITF:s kongress antogs 47 resolutioner, inbegripande sex resolutioner som var utformade för att presentera ITF: s strategi under samlingsbegreppet Vi globaliserar solidariteten. Globaliseringen och dess konsekvenser var även ett angeläget diskussionsämne på ISKA-kongressen. En resolution om offentliga tjänster av god kvalité antogs enhälligt. SEKO framförde svenska erfarenheter av avregleringar av offentliga tjänster och upphandlingssystem, som ofta har visat sig vara ofören- 10

11 liga med kvalitet och säkerhet, och som har medfört negativa konsekvenser för de anställda. SEGEL-projektet I början av året var aktiviteten stor i SE- GEL-projektet inte minst lokalt, där många avdelningar från de tre förbunden hade både informella och formella kontakter. Ett remissunderlag arbetades fram och en preliminär tidplan för samgående började ta form. Det rådde delade uppfattningar kring remissmaterialets ställningstagande bland annat vad gäller klubbarnas roll och ställning dels avgiftssystemet. De övriga förbunden var inte beredda att göra ändringar i remissunderlaget och SEKOs förbundsstyrelse beslutade att avbryta SEKOs medverkan i SEGEL-projektet. VU-ledamöterna i projektets styrgrupp reserverade sig mot förbundsstyrelsens beslut. Beslutet fick också till följd att Ulla Olovsson beslutade sig för att avgå som förbundets vice ordförande. För att få igång arbetet med SEGEL-projektet igen föreslog förbundsstyrelsen förbundsmötet att besluta att återuppta förhandlingarna med Grafikerna och Elektrikerna i syfte att bilda ett förbund. Förbundsmötet gav också förbundsstyrelsen mandat att söka förhandla med de bägge andra facken i syfte att komma till en gemensam uppfattning i de för SEKO bärande principerna. Förhandlingarna återupptogs under hösten och en arbetsgrupp bildades där Janne Rudén och Yvonne Hansson företrädde förbundet. Gruppens inriktning var att under vintern dra upp riktlinjer för ett återupptagande av SEGEL-projektet. Bibehållen hög organisationsgrad Medlemsutveckling Aktiva Aktiva Totalt Totalt Totalt män kvinnor aktiva antal pensionärer 31/ Förbundet / Förbundet Förbundet Bransch Totalt Aktiva Aktiva Totalt Alla Kvinnor Män antal kvinnor män aktiva < 30 år < 30 år < 30 år Branschlösa Trafik Väg & ban Försvar Civil Vård Post Tele Energi Sjö

12 Avdelning Aktiva Aktiva Totalt män kvinnor aktiva 1 SEKO Stockholm SEKO Mälardalen SEKO Östra SEKO Halland-Jönköpings län SEKO Sydöstra SEKO Gotland SEKO Skåne SEKO Västra SEKO Göteborg SEKO Värmland SEKO Örebro SEKO Dalarna SEKO Gävleborg SEKO Västernorrland SEKO Jämtland SEKO Västerbotten SEKO Norrbotten SEKO Övriga SEKO Ombudsmän SEKO Energi Norrland SEKO Väg & ban Östersund SEKO Civil Västernorrland SEKO Vård Västernorrland SEKO Vård Gävle SEKO Energi Mellansverige SEKO Väg & ban Gävle/Dala SEKO Tele Stockholm SEKO Vård Östra SEKO Väg & ban Väst SEKO Energi Syd SEKO Sjöfolk SEKO Väg & ban Sydost SEKO Försvar Sydöstra SEKO Väg & ban Skåne SEKO Vård Syd Medlemsrekrytering Under 2002 har ett antal medlemsrekryteringsprojekt startats. Citymail-projektet startade under 2002 och avslutas under Syftet är att öka antalet medlemmar, höja organisationsgraden samt att öka antalet förtroendevalda. Inom Tele2 startade ett medlemsrekryteringsprojekt under våren. Avdelningarna Dalarna, Örebro, Skåne, Väster Norrland och Stockholm gjorde under en vecka arbetsplatsbesök på Tele2. Kontakter med ledningen för Tele2 har fortsatt under året och framförallt i Stockholm har man fortsatt med arbetsplatsbesöken. Målet är att värva fler medlemmar och att teckna kollektivavtal. Medlemsvärvargerillan är ett medlemsrekryteringsprojekt i samarbete mellan avdelningarna i Värmland, Örebro och Dalarna som startade under Det projektet kommer att avslutas under I samarbete med Grafikerna driver SEKO projektet Hubben i Stockholm. Målet med Hubben när det gäller medlemsvärvning är att vara första steget in i facket Under året har ett stort antal företagsbesök gjorts. Kraften har dock koncentrerats på de stora operatörerna Song Net Works, Tele 2 samt Telenor. Av dessa har vi främst haft framgång på Telenor och Song Networks. Flera kollektivavtal har tecknats i nära samarbete med SEKO Stockholm och SEKO tele Stockholm. 12

13 Totalt Totalt Aktiva Aktiva Totalt antal pensionärer män kvinnor pensionärer % % % av medlemsantalet ,11 32,86 23, ,95 34,96 30, ,96 33,61 33, ,84 44,60 22, ,93 37,39 33, ,84 43,46 31, ,77 39,18 39, ,71 39,55 26, ,53 41,59 37, ,70 27,18 34, ,02 35,13 36, ,20 37,69 40, ,72 45,15 43, ,62 33,34 37, ,85 36,05 42, ,06 31,10 31, ,82 29,03 35, ,67 33,33 0, ,86 25,88 42, ,57 9,86 28, ,95 2,02 24, ,73 63,58 37, ,89 29,79 26, ,15 44,23 15, ,77 6,97 22, ,98 3,55 20, ,63 27,45 32, ,11 35,44 22, ,87 3,51 24, ,63 6,01 22, ,09 36,70 11, ,21 1,63 35, ,58 25,05 40, ,25 5,23 18, ,35 31,70 14, ,50 31,43 30,73 Även under 2002 deltog Hubben i Stockholms stads satsning TIME-veckan, där TIME står för Telekom, IT, Media och Entertainment. TIME-veckan är medialt uppmärksammad och vi nådde ut till en delvis ny målgrupp i och med den stora annonskampanj som Stockholms stads näringslivskontor marknadsförde veckan med. På bjuds bland annat på nyheter med fackligt intresse, ledare, information om medlemskap och kollektivavtal, information om vår verksamhet samt en möjlighet att ställa frågor och svar. Utveckla det företagsfackliga arbetet Koncern och företagsfack Förbundsmötet och förbundsstyrelsen beslutade 2001 om en uppföljning av koncern- och företagsorganisationerna inom SEKO. Syftet med uppföljningen och analysen är få fram en samlad bild av förekomsten av koncern- och företagsorganisationer. Avsikten är även att få en bild av ansvarsområden och status för organisationerna samt att genomlysa de demokratiska processerna. Arbetet är indelat i sex etapper varav de två inledande etapperna är genomförda. Etapp 1 innebar att en kartläggning gjordes medan etapp 2 innebar att de administrativa rutinerna belystes. Som ett resultat av arbetet med de två inledande etapperna fattade förbundsstyrelsen be- 13

14 Uppdragstagare bransch Kön Antal % Trafik Kvinnor ,46 Män ,54 Totalt Väg & Ban Kvinnor 52 2,95 Män ,05 Totalt Försvar Kvinnor ,48 Män ,52 Totalt Civil Kvinnor ,39 Män ,61 Totalt 660 Vård Kvinnor ,27 Män ,73 Totalt 550 Post Kvinnor ,73 Män ,27 Totalt Tele Kvinnor ,80 Män ,20 Totalt 759 Energi Kvinnor 37 3,60 Män ,40 Totalt Sjö Kvinnor 18 24,66 Män 55 75,34 Totalt 73 < 30 år uppdragstagare bransch Kön Antal % Trafik Kvinnor 46 51,69 Män 43 48,31 Totalt 89 Väg & ban Kvinnor 5 6,76 Män 69 93,24 Totalt 74 Försvar Kvinnor 9 21,95 Män 32 78,05 Totalt 41 Civil Kvinnor 18 58,06 Män 13 41,94 Totalt 31 Vård Kvinnor 12 44,44 Män 15 55,56 Totalt 27 Post Kvinnor 78 39,39 Män ,61 Totalt 198 Tele Kvinnor 13 46,43 Män 15 53,57 Totalt 28 Energi Kvinnor 3 9,09 Män 30 90,91 Totalt 33 Sjö Kvinnor 1 50,00 Män 1 50,00 Totalt 2 slut den 5 mars om Riktlinjer vid inrättande av koncern och företagsorganisationer inom SEKO. Riktlinjerna innehåller ett förtydligande av stadgarna och exempel på vad regelverken för koncern och företagsorganisationerna bör innehålla samt rekommendationer rörande administrativ hantering av handlingar och korrespondens. Arbetet med de övriga etapperna kommer att fortsätta under Klubbar Mot bakgrund av den stora spännvidden i vår klubbverksamhet, alltifrån små arbetsplatsanknutna klubbar till stora företagsklubbar, landsomfattande och regionala klubbar fann förbundsstyrelsen behov av att genomföra en kartläggning av samtliga klubbar inom förbundet. I november 2002 tillsatte förbundsstyrelsen en utredningsgrupp som inledde arbetet med att samtliga avdelningar fick i uppgift att beskriva klubbarna inom respektive avdelning med avseende på följande: Respektive klubbs organisationsområde med avseende på företag, arbetsplats, geografi, förhandlingsmotpart/ er samt om klubb ingår i företags- eller koncernorganisation och i så fall vilken eller vilka. Resultatet av utredningen och de slutsatser utredningsgruppen kommit fram till kommer att föreläggas förbundsstyrelsen som beslutar om den fortsatta hanteringen. Ta tillvara de kreativa olikheterna som män, kvinnor, ungdomar från skilda nationaliteter erbjuder Ett arbetssätt som attraherar nya förtroendevalda Ett arbetssätt som gör det möjligt att såväl bibehålla nuvarande medlemskollektiv, som att attrahera nya medlemsgrupper Ungdomsverksamhet Under året har sex ungdomsansvarigutbildningar genomförts totalt har 62 personer deltagit (36 män och 26 kvinnor). Ungdomsforumet genomfördes på Lastberget med 50 ungdomsansvariga från hela landet Under de tre dagarna i maj månad diskuterades bland annat ungdomsverksamhet, facklig/politisk samverkan och rasism. Både vårt intranät och extranät har ungdomssidor. Sidorna har fyllts med information, nyhetsbrev, kontaktpersoner med mera. 14 geografiska avdelningar, 11 branschavdelningar och 114 klubbar har ungdomsansvariga. 14

15 Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva Kvinnor % Män % ,04 50,96 Trafik ,08 72,92 Väg & ban ,44 96,56 Försvar ,36 69,64 Civil ,34 38,66 Vård ,64 63,36 Post ,61 55,39 Tele ,68 68,32 Energi ,36 92,64 Sjö ,70 63, < 30 år Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva Kvinnor % Män % ,86 56,14 Trafik ,71 55,29 Väg & ban ,43 95,57 Försvar ,64 77,36 Civil ,59 30,41 Vård ,21 61,79 Post ,53 57,47 Tele ,11 62,89 Energi ,85 88,15 Sjö ,01 58, Under året har ungdomsrådet jobbat intensivt av med att få igång lokala ungdomskommittéer 2002 hade sex avdelningar ungdomskommittéer (2 ungdomskommittéer fanns 2000). Antal förtroendevalda under 30 år var i december 547 personer, en ökning under året med 95 personer. Integration och mångfald SEKO har fortsatt ett stort engagemang i LOs förbundsgemensamma projekt Lika värde och lika rätt. Den centrala arbetsgruppen fortsätter sitt arbete med att informera och utbilda. Arbetsgruppen har deltagit i de handledarutbildningar som LO anordnat under Utbildningen av integrationsansvariga på klubb- och avdelningsnivå genomfördes i maj månad. I september genomfördes den första nätverksträffen för SEKOs integrationsnätverk. 30 personer deltog och Alexandra Pascalido medverkade med en mycket intressant föreläsning utifrån sin bok Bortom mammas gata. Arbetsgruppen har under 2002 utökats för att fokusera än mer på storstadsområdena. Jämställdhet Under året har en grupp arbetat för att ta fram ett förslag på jämställdhetsprogram. Vi har genomfört en jämställdhetskonferens för jämställdhetsansvariga på avdelningsnivå. Under året färdigställdes en handbok över ämnet Mainstreaming, vilken också presenterats vid ett antal seminarier. I förbundet har vi nu totalt 264 jämställdhetsansvariga. Av dessa är 47 procent män. Internationellt har förbundet fortsatt det påbörjade arbetet med tre ryska fackförbund och gemensamt genomfört flera seminarier. Vidare har det i den ordinarie förhandlarutbildningen tagits in ett avsnitt med särskilt fokus på kartläggning i ett förberedande skede ur jämställdhetsperspektiv. Vid urvalet av deltagare till förhandlarutbildningen har särskild uppmärksamhet riktats mot att öka antalet kvinnliga förhandlare. Förhandlingsavdelningen har vidare i sin verksamhet varit rådgivare i ett antal jämställdhetsärenden av individuell natur. Dessa har avsett bland annat lönesättning, tjänstetillsättning och sexuella trakasserier. 15

16 Avtalsområde A nr Män Avtal Kvinnor Totalt Avtalsområde Inget avtal RALS RALB Äffärsverksbolag Städentreprenadföretag Bemanningsföretag Nordiska institutioner Multiservice Spårtrafik RAIL COMBI Väg & banavtalet Maskinföraravtalet AB Götakanalbolag Dalslands kanal Avtal för utlädska företag Bygg och Anläggning KFS Blåa avtalet karlskronavarvet Gröna avtalet LERNIA-Utbildningsföretag Fastigheter Värdepapper Kommunikation ememte distr Postföretag Telecom Data Teleteknik ID-Data ITA Energiavtal- EFA Energiavtalet-KFS Entrepenadavtal-EFA Storsjöavtalet Färjeavtalet Bogseravtalet Skärgårdsavtal Tot.: Tot.: Kultur Under året har vi genomfört en demokrati- och kulturutbildning. Kursen genomfördes på Lastberget med skådespelaren Roland Jansson, trubaduren Björn Heden och regissören och producenten Marketta Franssila som medverkande. Med hjälp av sång och teater fick de 54 deltagarna synliggöra de orättvisor som finns på våra arbetsplatser och i samhället i stort. Flera av teaterstyckena som arbetades fram spelades dessutom upp på flera håll i landet framför allt i samband med valrörelsen. Spontankören bildades också under nämnda kurs vilket senare resulterat i att Könsfördelning kvinnor och män SEKO centralt Funk Funk Adm Adm Journ Journ kvinnor män kvinnor män kvinnor män Procent Procent Procent Procent Procent Procent 20 % 80 % 62 % 38 % 33 % 67 % flera körer startat ute i avdelningarna. Idag har vi avdelningskörer i Gävle, Örebro, Stockholm och Göteborg. Vi har dessutom genomfört familjekursen kul, kult, kultur utbildning på Brunnsviks folkhögskola tillsammans med Byggnads och Kommunal. Vi har gett kulturstöd till SEKO Dalarnas Kabarégäng och SEKO Gävleborgs projekt Plattino, ett kultur- och demokratiprojekt i samarbete med Arbetarekommunen och Internationella kulturföreningen i Gävle. SEKO har också deltagit i LOs projekt Läs för mig Pappa. Under året har också flera arbetsplatsbibliotek startats. 16

17 Skyddsombud % H-skyddsombud Kön antal antal Totalt Kvinnor , ,06 Män , ,94 Totalt Trafik Kvinnor 49 16,78 1 2,50 Män , ,50 Totalt Väg & ban Kvinnor 10 1,40 0 0,00 Män , ,00 Totalt Försvar Kvinnor 53 21,03 1 3,45 Män , ,55 Totalt Civil Kvinnor 43 42,16 0 0,00 Män 59 57, ,00 Totalt Vård Kvinnor 32 25, ,33 Män 94 74, ,67 Totalt Post Kvinnor , ,44 Män , ,56 Totalt Tele Kvinnor 25 15,43 0 0,00 Män , ,00 Totalt Energi Kvinnor 7 2,14 0 0,00 Män , ,00 Totalt Sjö Kvinnor 0 0,00 Män 1 100,00 Totalt 1 Fackliga studier Förbundets studiesatsningar genomsyrar alla målområden. Vi har under året erbjudit ett flertal utbildningar inom LOs utbildningssystem. Det har varit ett stort behov av arbetsmiljöutbildningar där vi bland annat har erbjudit utbildningar om hot och våld i arbetslivet, arbetsskador och rehabilitering, stress och utbrändhet och skyddsombudsutbildning. Under året har arbetet påbörjats med att ta fram en ny arbetsrättsutbildning grund (ARG). Utbildningen kommer att vara klar våren En fortsatt satsning på medlemsutbildning har skett. Vi har dock inte uppnått de mål vi haft. Under året har 202 medlemmar (registrerade i SEKOs studiemodul) gått utbildningen. Av utvärderingarna kan man utläsa att deltagarna varit väldigt positiva och på flera håll har detta resulterat i att man gjort medlemsutbildningar om till exempel det egna avtalet. Genom ABF har vi utbildat ett antal cirkelledare. Satsningen fortsätter under Under året har förbundsstyrelsen och avdelningsombudsmännen medverkat på den grundläggande förtroendevaldautbildningen (GFU). IT-skolan IT-skolan har varit öppen för alla medlemmar och alla anställda i organisationen. Utbildningar som erbjudits är ECDL (datakörkortet), Svenska repetition, Matematik repetition, Engelska repetition, Konsten att lära samt 40 olika kortkurser. Totalt har deltagare anmält sig till IT-skolan (4 966 totalt sedan starten 1 november 2001) utbildningar har påbörjats under året. I december togs beslut om att gå in i LOs förbundsgemensamma IT-skola. Beräknad nystart är 3 mars

18 Kurs Antal deltagare Kvinnor % kvinnor Antal/kurs GFU ,7 Insikter ,2 Skyddsombud ,5 HSO ,0 Lokal löneförhandlar ,0 Fackets grunder Facket o politiken Stress o utbrändhet ,7 Jämställdhetsutb ,0 Ha en levande och förtroendefull kommunikation i hela förbundet Att använda modern teknik men också kunna kommunicera och agitera på klassiskt fackligt sätt Information Informationsenheten har lämnat löpande information om SEKOs verksamhet dels i Fackligt Perspektiv, dels på informationssidor i SEKO-magasinet och dels på intra-, extranät och hemsidan. Fackligt Perspektiv, som vänder sig till SEKOs omkring förtroendevalda, har kommit ut med elva ordinarie nummer. Därutöver har två specialnummer getts ut om utvecklingen inom postbranschen, ett om ungdomsverksamheten, ett om studier och ett valextra i samband med valet. I likhet med tidigare år har informationsenheten redigerat två informationssidor i SEKO-magasinet. Målen i verksamhetsplanen, aktuell information om aktiviteter, försäkringsfrågor, löner med mera har behandlats. Ett särskilt avsnitt har tagit upp frågor och svar som har ett bredare intresse för medlemmarna. Under året har SEKO varit representerat på olika mässor och aktiviteter. Det har bland annat gällt SSU:s sommarläger i Halmstad och Hultfredsfestivalen men också Telekommässan i Sollentuna. Syftet har varit att presentera förbundets verksamhet och aktiviteter samt skapa kontakter och dialog med för SEKO viktiga målgrupper. Under våren genomfördes omkring 200 arbetsplatsbesök inom branscherna civil, spår och tele. Besöken var det andra steget i den treåriga planen för arbetsplatsbesök inom samtliga förbundsbranscher. De angelägnaste frågorna från medlemmarna rörde lönepolitiken, trygghetsfrågor, arbetsmiljön och avregleringarna inom den statliga verksamheten och infrastrukturen. Den särskilda informationsgruppen som Elektriker, Grafiker och SEKO organiserade inom ramen för SEGEL-projektet fortsatte sitt informationsarbete fram till april Därefter har verksamheten legat nere i avvaktan på de vidare ställningstagandena kring SEGEL-projektet i sin helhet. Under hösten genomfördes en tredagars planeringskonferens för de informationsansvariga i avdelningarna och större företagsfack. Diskussionerna gällde SE- KOs profilering inför bland annat förbundsmötet samt samarbetsprojekt och samarbetsformer kring informations- och opinionsbildningsfrågor. Press och media Avtalsrörelsen inom spårtrafikområdet fick stor medial uppmärksamhet. En storkonflikt var nära och skulle om den brutit ut lamslå stora delar av pingsttrafiken. Bara ett dygn innan konflikten skulle blivit ett faktum, skrevs ett avtal mellan SEKO och Almega som innebar viktiga förbättringar för SEKOs medlemmar. Under hösten beslutade SEKOs förbundsstyrelse om en profileringsplattform som i huvudsak berörde avregleringarna inom SEKOs organisationsområde. Budskapet var dels att avregleringarna måste utvärderas och att detta måste leda till att avregleringarna måste regleras. I slutet av året var SEKO aktivt i dessa frågor, främst när det gällde SJ och elmarknaden. SJ drabbades av svåra ekonomiska problem och tvingades upprätta en kontrollbalansräkning. I samband med detta framförde SEKO bland annat kraven från plattformen. Elmarknaden debatterades också i slutet av året och i samband med det var SEKO en av många kritiker. Under hösten avslöjades att Postens dåvarande VD hade planer på att lägga ut brevbäringen på entreprenad. Detta föranledde ett omfattande opinionsbildningsarbete från SEKOs sida. I ett effektivt samarbete mellan förbundet och koncernfacket i kombination med politiska uppvaktningar och ett aktivt medialt arbete stoppades Postens VDs planer och det hela slutade med att han fick avgå. Vidare kan konstateras att säkerheten i arbetet och hot och våld i arbetet även detta år varit en viktig profilfråga för SEKO, främst inom områdena väg & ban, kriminalvård och spårtrafik. SEKO-magasinet Årets sista nummer av SEKO-magasinet innehöll ett reportage om att Sverige hotas av elbrist om det blir en kall vinter. Det är svårt att hitta något positivt med avregleringen, sade Janne Rudén, SE- KOs nya ordförande i en intervju i samma nummer. Och just att spegla avregleringen och dess konsekvenser var ett tema som återkom under året i tidningen, både på reportage-, nyhets- och insändarplats. Framför allt Postens framtid och järnvägstrafikens utveckling var ämne för många insändarskribenter. SEKO-magasinet utkom under året som månadsmagasin, med ett uppehåll under sommaren. Sammanlagt bestod tidningen under året av 11 nummer och 696 tidningssidor. Av dessa var 32 interna annonssidor eller informationssidor. 19 synskadade fick sin tidning på 18

19 diskett och den totala TS-kontrollerade upplagan uppgick till exemplar. Enligt Orvesto så hade tidningen lika många läsare. Redaktionen producerade dessutom en webbsida med daglig nyhetsuppdatering. Uppföljning och utvärdering 2002 års resultatdialog För andra året i rad genomfördes så kallade resultatdialoger, det vill säga dialoger mellan avdelningarna och verkställande utskottet om verksamheten. Sedan föregående år hade innehållet och upplägget av dialogerna justerats. Dialogerna ägde rum under tre dagar i september. 26 avdelningar deltog. Avdelningarna berättade om aktiviteterna inom ramen för de fyra uppdragen. Djupdykningar gjordes inom områdena arbetsmiljö och jämställdhet. Förteckning över under året avlämnade remissyttranden Flertalet av förbundets yttranden lämnas som underremisser till LO, och går sedan vidare tillsammans med eventuellt LOyttrande till berört departement. Vissa tillställs dock förbundet som direktremisser. Grupperingen av yttrandena görs efter departementsområde. Justitiedepartementet Psykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:3) Sekretess för fotografier i offentliga register mm (Ds 2002:48) Polisverksamhet i förändring (SOU 2002:70) Försvarsdepartementet Huvudmannaskapet för Räddningsverkets skolor och skydd mot olyckor Muskövarvet utveckling eller avveckling (SOU 2002:34) Socialdepartementet En handläggningslag förfarandet hos försäkringskassorna (SOU 2001:47) Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5) Koncentrerad arbetsskadehandläggning för likformighet och rättvisa (SOU 2002:80) Miljödepartementet Kontroll av skadliga antifoulingsystem för fartyg Näringsdepartementet EU-kommissionens vitbok om den gemensamma transportpolitiken fram till 2010 Mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen (Ds 2001:75) Konkurrensen på elmarknaden (SOU 2002:7) Direktiv om säkerhetsnormer för passagerarfartyg Vägtrafikinspektionsutredningen (SOU 2002:65) Järnvägsutredningens delbetänkande Rätt på spåret (SOU 2002:48) Genomförande av EG-direktiv på sjöfartsområdet ILO-rapport om sjömäns identitetshandlingar Effektförsörjning på den öppna elmarknaden rapport från Svenska Kraftnät 19

20 SEKOs styrelse och organisation Förbundsmötet är SEKOs högsta beslutande församling. SEKOs förbundsstyrelse och verkställande utskottet väljs av förbundsmötet. Mellan förbundsmötena är årsmötet den högst beslutande församlingen. Verkställande utskottet och förbundskontoret är förbundsstyrelsens beredande organ. Förbundskontoret Förbundskontoret är indelat i fyra avdelningar: Ordförandens kansli, som består av staben, utredningsenheten, internationella enheten, informationsenheten och SEKO-magasinet. Förhandlingsavdelningen Ekonomiavdelningen Organisationsavdelningen, som besår av personalenheten, facklig-politiska enheten, dataenheten och administration. SEKO regionalt och lokalt Den 31 december 2002 hade SEKO 33 avdelningar. Antalet klubbar minskade under året från 479 till 471 och antalet sektioner ökade från 357 till 361. Personal Den 31 december 2002 var antalet anställda i förbundet 174, varav 87 arbetade på de geografiska avdelningarna. Personalomsättningen var 15 procent och Förbundsstyrelsen hade den 31 december 2002 följande sammansättning: Ordinarie Janne Rudén (vu), förbundsordförande Tomas Abrahamsson (vu), vice förbundsordförande Yvonne Hansson (vu), förbundssekreterare Ersättare för vu-ledamöter Sören Hellström Göran Olsson Ordinarie ledamöter Lena Aldenmark Bo Ericson Bjarne Isacson Karl-Erik Jansson Åke Kihlberg Hans Lindqvist Peter Lundmark Britt Salomonsson Arianne Sundman Tom Tillman Ersättare Annica Sundh Peter Howe Ulf Johansson Jörgen Palmberg Anneli Jonsson Gunnar Larsson Verkställande utskottet hade den 31 december 2002 följande sammansättning: ordförande Janne Rudén vice ordförande Tomas Abrahamsson förbundssekreterare Yvonne Hansson förhandlingschef Sören Hellström förbundskassör Göran Olsson sjukfrånvaron omkring 7 procent. Fyra personer var långtidssjukskrivna på heltid och fyra på halvtid. Löneförhandlingar genomfördes mellan parterna för både Handels och avdelning 50 avtalsområden. Skydds- och personalkommittén, som har till uppgift att ta fram förslag till rutiner och riktlinjer inom områdena systematisk arbetsmiljö- samt personalfrågor, har sammanträtt fyra gånger. Kommittén har arbetat med de etiska reglerna, arbetsmiljöpolicy och jämställdhetspolicy, vilka godkänts av förbundsstyrelsen. Vidare har en arbetsmiljöenkät genomförts och följts upp bland samtliga på förbundskontoret. Vid höstens personalkonferens om två dagar för den administrativa personalen på förbundskontoret diskuterades resultatet av arbetsmiljöenkäten. Förslag till åtgärder togs då fram. Administrativ personal inom de geografiska avdelningarna och branschavdelningarna har fått kompetensutveckling inom området registervård i Fasun vid två tillfällen på tre respektive två dagar. Vidare har individuell utveckling för all personal skett utifrån diskussioner i medarbetarsamtalen. Fyra gånger har facklig information av karaktären MBL 19 lämnats till ordförandena i Handels, journalisterna och avdelning 50. Data Under året har switcherbyte genomförts i Stockholm och alla avdelningar. Ett större projekt omfattande uppgradering av dataplattformar för servrar och arbetsstationer är inlett. Anpassning av FAKS (fackligt administrativt kontorsstöd) till den lokala organisationen har påbörjats. Utbyte av PC och servrar har skett enligt planerna. 20