ENERGIPLAN VAXHOLMS STAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIPLAN 2015-2020 VAXHOLMS STAD"

Transkript

1 ENERGIPLAN VAXHOLMS STAD

2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... Inledning... Vaxholm... Vaxholms vision/framtidsbild... Mål... Avgränsning... Vaxholms stad... Geografi, befolkningsutveckling, bebyggelsestruktur... Näringsliv... Transportsystem... Vaxholms stads roll... Energiplanens förhållande till andra styrdokument. Upphandling... Genomförande/framtagande... Datainsamling och basår... FRAMTID Framtid Energikällor... Energiproduktion i Vaxholm... Nyckeltal... Möjlighet att förändra... Åtgärdsområden... Uppföljning... Handlingsplan Miljöbedömning... Sammanfattning miljöbedömning... Referenser... Bilaga NULÄGES BESKRIVNING Nulägesbeskrivning Vaxholms stad

4 INLEDNING SAMMANFATTNING 4 Uppdraget att ta fram en aktuell energiplan fastställdes av kommunens planeringsutskott (PLU)( ). En aktuell energiplan ska främja hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energiplanen är skriven utifrån globala, nationella och regionala utmaningar som påverkar staden samt utifrån Lag (1977:439) om kommunal energiplanering. Klimatfrågan och energianvändning är överlappande samt har ett starkt samband till bränsleförsörjning och utsläpp av växthusgaser. Det har bidragit till klimatrelaterade faktorer har lyfts in i energiplanen. Energiplanen är en fördjupning av de strategiska åtgärder som har fastställts i Miljöprogrammet (Antagen i kommunfullmäktige ). Energiplanen har varit ute på samråd under 1 juni -10 oktober Sammanfattning av inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse. Energiplanen ska stödja arbetet med energifrågan i olika sektorer. Det kommer främst att krävas samsyn där faktorer som en vidgad syn, okonventionella lösningar samt egna innovationer kan föra processen vidare. Två betydelsefulla faktorer på lokal nivå är att Samverkan mellan staden, invånarna och näringslivet fungerar tillfredsställande runt energifrågorna Medvetna val och enskilda beslut i vardagen För att Vaxholm ska nå regionala mål i Stockholms län (Klimat- och energistrategin 2013) är följande åtgärdsområden satta för både Vaxholms stad och kommunens egen organisation. Energiförbrukning - fastigheter och belysning Energieffektivt byggande Energieffektivisering transporter Förnybar energi - fastigheter Förnybar energi - transporter Utsläpp av växthusgaser klimatneutralitet Upphandling och inköp Resultatet visas i en handlingsplan med aktiviteter, nyckeltal samt ansvariga. Energiplanen i sin helhet kommer att uppdateras och aktualitets prövas enligt principerna för en rullande översiktsplanering. Ansvar för uppföljning är kommunledningskontoret och statsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen. Årligen genomförs en miljörevision över åtgärderna i handlingsplanen. INLEDNING Den snabba urbaniseringen i Sverige kräver att städer utvecklas långsiktigt hållbart i flera avseenden. En grundläggande faktor är hushållning av naturresurser och energi i ett förändrat klimat. Det innebär andra förutsättningar för dagens samhällsfunktioner, som gör att sambanden

5 mellan energianvändning, klimatförändring och samhällsplanering behöver styras, hanteras och utvecklas av staden. Den tillförda energin i samhället har ökat, vilket indikerar ett ökat behov och en större energianvändning. Fossila bränslen ger utsläpp av växthusgaser som påverkar den pågående klimatförändringen. Användningen av fossila bränslen i Sverige har dock minskat inom flera sektorer, framförallt i uppvärmning av bostäder och lokaler. (PLU)( ). Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska en aktuell energiplan främja hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. En sammanfattande utvärdering av nuvarande energiplan från 1983 kan sammanfattas med följande: I energiplanen fanns icke mätbara mål, som till största delen är godkända (bilaga 1). Vaxholms stad har följt samhällsförändringarna på regional och nationell nivå, utan att genomföra egna konkreta åtgärder. Energianvändningen är den största utmaningen för att nå Stockholmsregionens energi- och klimatmål. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv behöver energianvändningen minska och energiproduktionen ställas om från fossilberoende till förnybart. För att åstadkomma en förändring krävs att Vaxholms stad är en förebild, samt att andra aktörer arbetar mot samma mål. Den enskilde medborgaren kan genom medvetna val om färdsätt, elapparater, miljömärkning, energibesparing, konsumtion och klimatsmart mat minska sin energianvändning. VAXHOLM Vaxholms stad tillhör Stockholmsregionen som har högt ställda mål för en utveckling mot ett hållbart samhälle, vilket visades upp när Stockholm korades till Europas miljöhuvudstad I en region med framgångsrikt miljöarbete och stora utmaningar är Vaxholms stads bidrag viktigt. Uppdraget att ta fram en aktuell energiplan fastställdes av kommunens planeringsutskott Energiplanen är skriven utifrån globala, nationella och regionala utmaningar som påverkar staden samt utifrån Lag om kommunal energiplanering (1977:439). Klimatfrågan och energianvändning är överlappande samt har ett starkt samband till bränsleförsörjning och utsläpp av växthusgaser. Det har bidragit till att klimatrelaterade faktorer har lyfts in i energiplanen. Energiplanen är en fördjupning av de strategiska åtgärder i fokusområdet minska klimatpåverkan som har fastställts i Miljöprogrammet (Antagen i kommunfullmäktige ). De strategiska åtgärderna för Vaxholms stad är informera och kommunicera med allmänhet och företagare genom bland annat klimat och energirådgivning planera för bebyggelsemiljöer i kollektivtrafiknära lägen planera för att öka andelen hållbara resor genom kollektivtrafikförsörjning och gångoch cykelstråk planera för bättre trafikmiljöer vid skolorna avseende buller och utsläpp För den kommunala organisationen är de strategiska åtgärderna i miljöprogrammet minska energianvändningen och öka andelen förnyelsebar energi samt planera för hållbara energisystem i kommunens fastigheter minska energiförbrukningen för resor och transporter i den kommunala 5

6 verksamheten samt öka andelen förnyelsebar energi Vaxholms vision/framtidsbild Vaxholms stads energiplan följer Stockholmsregionens färdplan 2050 som fokuserar på klimat och energi samt bostäder och infrastruktur (2012). Visionen för Stockholmsregionen följer Regeringens långsiktiga klimat- och energimål om ett samhälle utan netto utsläpp av växthusgaser, Färdplan 2050 (Naturvårdsverket 2015). 19 % minskning av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter samt att verksamheter som regleras av handeln med utsläppsrätter ska minska med 30 % jämfört med 2005 klimatpåverkande utsläpp (CO2 ekvivalenter) ska minska 30 % per invånare jämfört med % av energianvändningen ska vara förnybar inom transportsektorn Vaxholms stad vision är att vara ett klimatneutralt Vaxholm 2050, vilket innebär 20 % effektivare energianvändning jämfört med 2008 mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser) 6 en fossilfri kommunal organisation och en fossilfri stad Det innebär att Vaxholm stad behöver arbeta systematiskt långsiktigt med upphandling, planering och information. Den kommunala organisationen har egen rådighet genom att det egna arbetet kan konkretiseras för att nå målen. Samtidigt blir den kommunala organisationens verksamheter en god förebild i miljöarbetet. Vaxholms stad syftar till det geografiska området som inkluderar invånare, organisationer, offentlig sektor, näringsliv m.fl. Miljöanalyser och miljömätningar görs oftast utifrån det geografiska området. Mål Vaxholms stads övergripande energimål är att styra utvecklingen mot hållbara energisystem där utsläpp av växthusgaser ska minska. Det ska ske genom att Vaxholm följer regionala mål i Stockholms län (Klimat- och energistrategin 2013). Målen innebär att Avgränsning Energiplanen är som tidigare nämnts en fördjupning av miljöprogrammets strategier med detaljerade åtgärder, målnivåer samt nyckeltal. Avgränsningen har gjorts utifrån stadens geografiska område och stadens egen verksamhet, vilket inte inbegriper kommunens delägda bolag som Norrvatten AB, Roslagsvatten AB samt Södra Roslagens Miljö och hälsokontor, SRMH. Nulägesbeskrivningen redovisas i avsnitten energi och transporter för både det geografiska området och kommunens organisation med utsläppsdata inkluderad. Den tidigare energieffektiviseringsstrategin ( ) för stadens organisation är uppdaterad och inkluderad i energiplanen. Vaxholms stad Geografi, befolkningsutveckling, bebyggelsestruktur Källa: KSL Fig.1 Vaxholms läge i Stockholms län. Vaxholms stad är en kommun med invånare i Stockholms län (SCB 2013) (fig.1), som har ökat sin befolkning med cirka personer de senaste tio åren. Prognosen för 2020 är att antalet invånare kommer att öka till I kommunen finns 1800 boenden i fritidshusområden (SCB 2013). Med en växande befolkning ökar energianvändningen samtidigt som nationella mål och styrdokument ska driva utvecklingen mot hållbara energisystem genom bland annat energieffektivisering Näringsliv Vaxholm har ett aktivt näringsliv med ett stort antal småföretagare. Besöksnäringen är den största näringsgrenen, vilket innefattar handel, turistverksamheter, övernattningar samt restauranger. De flesta småföretagare 90 % har färre än fyra anställda. Andra större

7 verksamheter är vårdbolag, Färjerederiet, Tenö varv, bussbolag samt IT kontor. Den största arbetsgivaren är kommunen med cirka 500 anställda. Transportsystem Vaxholms stad ligger cirka 20 km från Täby Arninge, en transportstrategisk nod som utpekas i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 som en knutpunkt för kollektivtrafik. En stombusslinje med hög turtäthet trafikerar sträckan Vaxholm-Östra station med hållplatser på Vaxön, Kullön, Resarö och ytterligare platser längs väg 274. Andra busslinjer finns även på Vaxön, Rindö, Resarö och Tynningö och Bogesund. I kommunens översiktsplan ( ) föreslås bland annat följande, vilket även ska inkluderas i energiplanens målsättning. Färjetrafiken samordnas med kollektivtrafik Bussförbindelser till och från Engarn samt utrymme för infartsparkeringar och förutsättningar för cykeltrafik förbättras. Kollektivtrafik på vatten kan öka arbetspendlingen året runt För minskad miljöpåverkan och ökad folkhälsa bör bl.a. andelen cyklister öka, vilket kan ske genom att cykelvägarna ska vara en del av ett sammanhängande cykelnät och erbjuda cykelparkeringar vid attraktiva målpunkter och strategiska korsningar Vaxholms stads roll Vaxholms stad har en viktig roll i energiarbetet. Genom sitt ansvar för fysisk planering, teknisk försörjning och infrastruktur kan staden visa vägen för övriga samhällsaktörer. Dessutom har staden möjlighet att kommunicera med invånare och verksamhetsutövare och därmed påverka utvecklingen. För att nå uppsatta mål i Vaxholm och i regionen Stockholms län behöver alla som bor, verkar och besöker staden medverka i energiarbetet. Staden ska även delta i samverkan kring regionala energifrågor samt samarbeta med de kommunala bolagen kring utvecklingsfrågor. energipolitik (2008/09:162 och 163) samt Klimat- och energistrategi för Stockholms län (2013:8). I bilaga 2 redovisas hur olika värden från globala, EU och nationella styrdokument förhåller sig till varandra samt vilka värden Vaxholm stad ska följa regionalt. Kopplingen till andra styrdokument är Plan och bygglagen -PBL (SFS 2010:900) som ställer krav vid planläggning och i bygglovsärenden att bebyggelse ska utformas med hänsyn till behovet av hushållning med energi och vatten (2 kap 6 ). Hänsynsregler finns även i miljöbalken (MB 2:5) med avseende på hushållnings- och kretsloppsprincipen, genom att råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt, samtidigt som avfallet ska minimeras och förnyelsebara energikällor ska användas i första hand. Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) innebär att det ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Denna energiplan ersätter den gamla som antogs Förutsättningar att resa till stadskärnan förbättras Antalet byten för resor till Stockholm minimeras framförallt för boende på Rindö och Skarpö Resenärer med kollektivtrafik till och från Vaxholm erbjuds snabba och gena bussförbindelser ENERGIPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA STYRDOKUMENT Vaxholms stads arbete med energifrågorna är direkt relaterade till internationella överenskommelser som Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet samt miljöbestämmelser och miljöstrategier inom EU. På nationell och regional nivå finns styrdokument inför 2020, vilka är En sammanhållen klimat- och Vaxholms stad har slagit fast i översiktsplanen ( ) att stadens mål ska leda till en robust energiförsörjning med minskade utsläpp av växthusgaser. I stadens miljöprogram ( ) har det övergripande målet Hållbar miljö fem fokusområden där miljösmart i vardagen samt minska klimatavtrycket är två tydliga vägvisare för energiarbetet inom staden. 7

8 8 Upphandling Den offentliga upphandlingen har betydelse för hur energi och klimatfrågorna kan nå uppsatta mål. Konkurrensverket, tidigare Miljöstyrningsrådet har riktlinjer för att kunna använda hållbarhetskriterier i hållbar upphandling (Konkurrensverket 2015). Energikrav på varor och tjänster kan ställas för produkter som inomhusoch utomhusbelysning, batterier och tjänster hos elleverantören. Inom sektorn fordon och transporter kan miljökrav ställas på drivmedel, fordon, person- och godstransporter, resetjänster och däck. Det finns även miljökrav på många produkter inom kök, renhållning och maskiner, som omfattar såväl utrustning, och projektering som entreprenad (Konkurrensverket 2015). Genomförande/framtagande Kommunstyrelsen har gett ( ) ett uppdrag till stadsbyggnadsförvaltningen att upprätta en ny energiplan. Målet med energiplanen är att få en plattform för att kunna systematisera det pågående arbetet med energi- och transportfrågan i kommunens organisation. Med en bred ansats att få alla i kommunen delaktiga har Vaxholms kommun ansvar för att kommunicera och vara goda förebilder i energi- och klimatarbetet. I processen har en referensgrupp/arbetsgrupp bestående av tjänstemän samt en styrgrupp bestående av politiker och tjänstemän funnits. Under arbetets gång har en konsult från Sweco anlitats som rådgivare. Inbjudna aktörer som EON och SL har informerat om sitt energi- och klimatarbete och inspirerat styrgruppen att se nya möjligheter. Energiplanen har följt PBL lagstiftningen med samråd, samrådsredogörelse och medborgardialog. Energiplanen har gått ut på samråd till och en samrådsredogörelse har upprättats. Utifrån inkomna yttranden har synpunkter inarbetats och en ny reviderad energiplan har omarbetats med stöd av styrgruppen. Synpunkter har också inhämtats från företagarna. Datainsamling och basår För att kunna energieffektivisera och ställa om till förnybar energi krävs tillförlitlig data gällande energiförbrukningen. Energidata har samlats in med stöd av Statistiska centralbyrån (SCB), Energimyndigheten, Luftdatabasen (SMED), Regional utveckling och samverkan mellan länsstyrelserna (RUS), Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL), EON samt lokala aktörer i den egna kommunala organisationen. Nulägesbeskrivningen utgår från 2012 och Basår är 2008, 2009 och 2010 beroende på tillgänglig data. Energisektorns data följer energins flöde från tillförsel och omvandling till slutlig användning. I energiplanen har endast förbrukad, använd energi använts, eftersom begreppet är tydligt och förståeligt. Begrepp finns definierade i bilaga 3.

9 FRAMTID FRAMTID För att nå klimat- och energistrategins mål 2020 i regionen är prognoser i Stockholms län satta utifrån att övergång från olja och elvärme till andra uppvärmningssätt minskar energianvändningen inom bostäder och service bensinanvändningen minskar till förmån för diesel och förnybara drivmedel inrikes Energimyndighetens egna prognoser för den totala energianvändningen (inkl. förluster och utrikes transporter) i nationen visar 4 % ökning. Det beror främst på ökad energianvändning i industrisektorn och ökade transporter utrikes (Energimyndigheten, Långsiktsprognos 2012). Utveckling av regionens energisystem påverkas av omvärldsfaktorer som marknad och politiska styrmedel. Vaxholm påverkas av dessa omvärldsfaktorer, men också hur Stockholms kommuner i nordost agerar tillsammans. genomsnittlige invånaren i Stockholms län 2013 (fig.9). I Stockholms län och hela riket har det däremot skett en märkbar minskning under hela period (fig.9). För att nå Stockholms regionens mål bör antalet resenärer öka på kollektivtrafiken samt att fler väljer att gå eller cykla kortare sträckor. Energiplanen ska stödja arbetet med energifrågan i olika sektorer. Det kommer främst att krävas samsyn där faktorer som en vidgad syn, okonventionella lösningar samt egna innovationer som kan föra processen vidare. Två betydelsefulla faktorer på lokal nivå är att samverkan mellan staden, invånarna och näringslivet fungerar tillfredsställande runt energifrågorna medvetna val och enskilda beslut tas i vardagen Energikällor De fossilfria energikällorna i Sverige, som främst använts för elproduktion 2012 är vatten och därefter följer kärnkraft och biobränsle. Vindkraft är endast 7 TWh vilket utgör 1,2 %. Solenergi ingår i posten övrigt som är 13 TWh (fig.3). Vaxholm Ett av EUs 2020-mål är att energieffektivisera 20 % jämfört med 2008, vilket gör att Vaxholm behöver minska sina nivåer med ca 14 % beräknat på 2010 års värde (fig.2). Vaxholmsborna kör mer bil än den Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Fig. 2 Energianvändningen i Vaxholms stad MWh 9

10 Utsläpp Utsläpp av växthusgaser CO2 ekv. ton/år och invånare Utsläpp av växthusgaser CO2 ekv. ton/år inom transportsektorn Fig.3 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2012 Energiproduktion i Vaxholm I Vaxholm produceras energi i fjärrvärmeverket på Kullön. Förbränningsanläggningen producerade ,2 GWh. Till 98 % används träflis och som reserv respektive spetsbränsle används förnybar energi i form av bio-olja. Den utvinns ur skogsflis från närregionen. Idag finns ingen statistik om småhus producerar egen energi i form av sol, vind eller biobränsle. I statistik om slutanvändning fördelade på bränsletyper för småhus används energitypen fast bränsle (fig.6). När det gäller solenergi finns endast statistik på nationell nivå för antal m2 yta solceller. I Vaxholm produceras i ringa omfattning egen solvärme och solel i småhusen och ingenting i kommunens fastigheter. Nyckeltal Följande nyckeltal är kopplade till kommunens budget- och bokslutsprocess och redovisas årligen. Statistik hämtas från Statistiska centralbyrån (SCB), Energimyndigheten, Luftdatabasen (SMED), Regional utveckling och samverkan mellan länsstyrelserna (RUS), Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och EON. Nyckeltalen är kopplade till länets mål 2020 för energianvändning, förnybar energi och utsläpp av växthusgaser. Vaxholms stad Energiförbrukning/invånare och år (MWh) Körsträcka med bil/ invånare och år (mil) Andel klassade miljöbilar (%) Bensin respektive dieselförbrukning/ invånare och år Utsläpp av växthusgaser CO2 ekv. per invånare (ton) Kommunen som organisation Körda bilresor i tjänsten (mil/år) Energiförbrukning/år (MWh) Möjlighet att förändra Den kommunala organisationen har egen rådighet. Några faktorer bör prioriteras för att kunna göra en förändring och minska klimatpåverkan. Transporter i Vaxholm då de utgör 75 % av utsläppen av växthusgaser. Inom transportsektorn krävs dialog runt förnybar energi och minskning av fordonstrafik samt inrikes civil sjöfart. Fastigheter i Vaxholm kan bli fossilfria genom alternativ värme och el från fjärrvärme, geoenergi, bioenergi och solel. Kommunikation och utbildning är nödvändigt Åtgärdsområden För att Vaxholm ska nå regionala mål i Stockholms län (Klimat- och energistrategin 2013) är följande åtgärdsområden satta för både Vaxholms stad och kommunens egen organisation. Energiförbrukning - fastigheter och belysning 10

11 Energieffektivt byggande Energieffektivisering transporter Förnybar energi - fastigheter Förnybar energi - transporter Utsläpp av växthusgaser klimatneutralitet Upphandling och inköp Betydelsen av en handlingsplan För att möjliggöra en energiomställning har en handlingsplan med olika åtgärder upprättats. Prioriteringar och målvärden har identifierats, vilket gör att uppföljning ska ske kontinuerligt. I handlingsplanen är noterat vilka som är ansvariga för att varje åtgärd genomförs. Uppföljning Energiplanen i sin helhet kommer att uppdateras och aktualitets prövas enligt principerna för en rullande översiktsplanering. Ansvar för uppföljning har kommunledningskontoret och statsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen. En miljörevision över åtgärderna i handlingsplanen ska genomföras samt utvärderas årligen. 11

12 12 ÅTGÄRDSOMRÅDEN - HANDLINGSPLAN

13 13

14 14

15 15

16 16

17 MILJÖBEDÖMNING 17

18 18 MILJÖBEDÖMNING/ KONSEKVENSER En kommun som upprättar en energiplan som kan antas leda till betydande påverkan på miljön ska enligt Miljöbalken (MB 6 samt SFS 1998:808) genomföra en bedömning av planens konsekvenser. Syftet med miljöbedömningen av Vaxholms energiplan är att analysera och sammanfatta de konsekvenser som energiplanens förändringar kan leda till. Stadens uppsatta mål har resulterat i en handlingsplan med preciserade åtgärder, som kan ge oönskade bieffekter. Bedömningen görs utifrån de strategiska åtgärder som vidtas gentemot ett nollalternativ där inga åtgärder vidtas. Miljöbedömningen stämmer av handlingsplanens åtgärdsområden utifrån miljöprogrammets regionala mål under fokusområdet: Minska klimatpåverkan. Prioriterade regionala miljömål är god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning samt ett rikt växtoch djurliv. Miljöbedömningen omfattar ytterligare tre aspekter av påverkan från energiplanens åtgärdsområden. Dessa är buller, luftkvalitet och hälsa. Om nuläget kvarstår och inga åtgärder vidtas, medför ett nollalternativ att ingenting genomförs för att begränsa klimatpåverkan, minska förlusten av biologisk mångfald och övergödning av Vaxholms vatten. Energianvändning fastigheter och belysning utomhus Hälften av åtgärderna är inte operativa utan utgörs av rådgivning, kartläggning, information och statistik. Det innebär att miljöpåverkan inte har någon direkt effekt. De operativa insatserna ger överlag positiva effekter. Lägre inomhustemperatur kan påverka hälsan framförallt hos barn och gamla. Energieffektivt byggande I samband med energieffektivt byggande används oftast bättre materialval. Värmepumpar har högre ljud än direktverkande el och oljepanna. Lägre energiförbrukning minskar främst utsläpp och markförstöring där energin produceras. Två av åtgärderna ska kommuniceras. Miljöpåverkan är överlag positiv. Energieffektivisering - transporter Lägre energiförbrukning minskar främst utsläpp och markförstöring där energin produceras. Miljöpåverkan är positiv. Förnybar energi - fastigheter Val av förnybar energikälla ger olika miljöpåverkan. Solenergi, geoenergi samt andelar i vindkraft har ingen direkt miljöpåverkan i Vaxholm. Förnybar energi - transporter Förnybar energi för transporter är i dagsläget bränslen som biogas (mat- och skogsavfall), etanol eller el. Biogas kan ge upphov till lukt och utsläpp, men räknas som förnybar då inga nettoutsläpp sker när träd planteras och mat odlas kontinuerligt. All konventionell odling av mat samt skogsproduktion ger upphov till minskad biologisk mångfald. Utsläpp av växthusgaser - klimatneutralitet All minskad energianvändning av fossila bränslen ger mindre utsläpp. Val av alternativ kan påverka andra miljömål t.ex. biologisk mångfald. Upphandling och inköp Upphandling ger ingen direkt påverkan på miljön. Inköp kan generera mindre energiförbrukning och lägre transportkostnader samt lägre utsläpp beroende på var och vilken produkt som köps. I all upphandling bör energikrav ställas. En högre konsumtion av varor med energi- och miljökrav ger miljöpåverkan i samhället med fler transporter, mer avfall som direkt ger buller. Den biologiska mångfalden påverkas då utsläppen ökar vid transporter och avfallshantering.

19 Sammanfattning av miljöbedömning 19

20 20

21 21

22 22 Bilaga 1 Uppföljning av föregående energiplan

23 Bilaga 2 Vaxholms klimat- och energimål EU:s 2020 mål Mål som ska uppnås 2020 är (Europeiska Unionen) 20 % effektivare energianvändning jämfört med % andel förnybar energi 10 % förnybar energi inom transportsektorn 30 % minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 EU:s klimat- och energipaket handlar om förtydligande av EU:s klimatmål Paketet innehåller bland annat bestämmelser om nya regler för koldioxidavskiljning ändrade regler för handel med utsläppsrätter nya regler om minskade utsläpp för branscher som inte omfattas av utsläppshandeln en ansvarsfördelning om hur utsläpp av växthusgaser ska fördelas mellan EUländerna Fördelningen av utsläpp av växthusgaser mellan EU-länderna baseras på ländernas ekonomiska utvecklingsnivå. Det innebär att EU:s rikare länder ska minska sina utsläpp mer än EU:s fattigare länder, som till viss del kan öka sina utsläpp. För Sveriges del är basåret

24 24 Energideklarationer Grunden är ett EG-direktiv om byggnaders energiprestanda vilket ska implementeras i svensk lagstiftning. Utredningarna är Energideklarering av byggnader för effektivare energianvändning (SOU 2004:109), Energideklarationer metoder, utformning, register och expertkompetens (SOU 2005:67) och Byggnadsdeklarationer Inomhusmiljö och energianvändning (SOU 2004:78). Bilaga 3 Begrepp Energienheter 1 kwh= Wh 1 MWh (megawatt timme) = kwh 1 TWh (terrawatt timme) = kwh 1GWh (gigawatt timme) = kwh Biobränsle är odlade grödor som är i stort sett koldioxidneutrala. Hit hör samlingsnamn som biogas, biomassa, bioenergi. Bioenergi är trädbränslen, returlutar och tallbeckolja, biologiskt avfall, deponi- och rötgas samt biodrivmedel och bio-oljor. Energibalans är fördelning i energisystemet mellan energitillförsel, omvandling och överföring samt slutlig energianvändning. Effekt beskriver energiomvandling per tidsenhet oftast uttryckt i Watt Fossilfri är att vara oberoende av fossila bränslen. Förnyelsebar energi är inte ändlig utan förnyas hela tiden. Till förnybar energi räknas solenergi, vattenkraft, vindkraft samt bioenergi (framställt via organiskt material som växter, träd). Geoenergi är samlingsnamn för berg-, sjöoch markvärme som egentligen är lagrad solenergi. Klimatneutral 1 är enlig FNs miljöprogram, UNEP 2008 Koldioxidekvivalenter, CO2 ekv.är en gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO2e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; påverkan av till exempel 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid (Naturvårdsverkets definition). Solenergi är solens strålar som fångas in till värme via solfångare eller el via solceller. Vindenergi är vindens rörelser som vindkraftverket omvandlar till el genom att kraft överförs från de snurrande bladen via axel och växellåda till en generator. 11Begreppet klimatneutral betyder att leva/verka på ett sätt som inte producerar något nettotillskott av växthusgaser. Detta ska uppnås genom att reducera den egna klimatpåverkan så mycket som möjligt och använda kompensation för att neutralisera återstående utsläpp.

25 NULÄGES BESKRIVNING ENERGIANVÄNDNING I VAXHOLMS STAD 25

26 NULÄGESBESKRIVNING I VAXHOLMS STAD Nuläget i Vaxholm kommuns geografiska område har tagits fram med stöd av data och redovisas med olika basår 2008, 2009 eller 2010 utifrån tillgänglig data. Energisektorn Energitillförsel Den tillförda energin i Sverige har ökat, vilket speglar energianvändningen. Ursprungliga energikällor är sol, vind och vatten som kan utgöras av biobränslen (biogas, bio-olja, trädbränslen), kol, olja, gas och kärnkraft. De omvandlas till el, värme, kyla, bensin och diesel och utgör energitillförseln till samhället. I statistiken används begreppet energityp. el fjärrvärme övrigt avfall avlutar träbränsle torv naturgas gasol eldningsolja>1 eldningsolja 1 diesel bensin koks stenkol Bruttotillförsel 2008 MWh 2012 var den totala energianvändning 165,8 GWh. Den totala energianvändningen utgörs av knappt 62 % el. Förnybar energi i form av fast bränsle är knappt 3,9 % av den totala energianvändningen. Transporter och uppvärmning av bostäder är de största posterna (fig.5). Det kan konstateras att bränslen som Elanvändning i Vaxholm sektorsvis 26 I Vaxholm utgörs energitillförseln främst av el och därefter kommer bensin, träbränslen och diesel. Eldningsolja utgör en mindre del av den totala energitillförseln. Några energityper förekommer inte alls (fig.4). Fjärrvärmeverket på Kullön är en förbränningsanläggning, som producerar energi. Till 98 % används träflis och som reserv respektive spetsfaktor används förnybar energi i form av bio- olja. Den utgörs av skogsflis från närregionen. Under 2013 producerades 26,2 GWh fjärrvärme och till Vaxholm stad såldes 23,8 GWh, vilket visas i figur 4 som negativt värde Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Fig.4 Total energitillförsel till Vaxholm efter energityp Energianvändning Vaxholm saknar större produktionsenheter, vilket gör att industri och byggverksamhet samt jordbruk och skogsbruk utgör en mycket liten del av den totala energianvändningen (fig.5). Statistik för olika sektorer 2009 är ofullständig avseende olika energityper och har därför inte redovisats. Sektorn industri och byggverksamhet redovisar endast el 2010, vilket gör att stapeln är lägre än det reella värdet Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Fig.5 Sektorsvis fördelning över slutlig energianvändning i Vaxholm. Övriga tjänster innebär energianvändningen inom kontor, lager, handel, hotell- och restaurang, fastighetsförvaltning, information, uthyrning, leasing m.fl. 1 1Elförsörjning av kontor, lager o. dyl. [SNI 35.1], Gasförsörjning (distribution av gasformiga bränslen via rörnät) [SNI 35.2], Försörjning av värme och kyla [SNI 35.3], Parti- och detaljhandel [SNI 45-47], Hotell- och restaurang- verksamhet [SNI 55, 56], Magasinering och stödtjänster till transporter [SNI ], Post och kurirverksamhet [SNI 53], Finans- och försäkringsverksamhet [SNI 64-66], Fastighetsförvaltning [SNI 68.2, 68.32], Uthyrning, leasing, databehandling o.a. företagstjänster [SNI 69-71, 73-74, 77-82, 97-98], Annan serviceverksamhet [SNI 94-96, 99], Informations- och kommunikationsverksamhet [SNI 58-63].

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 Innehåll Sida Inledning... 2 Värdegrund... 2 Nulägesbeskrivning... 3 Omvärldsanalys... 5 Fokusområde: Transportfordon och drivmedel... 6 Fokusområde:

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun 2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer