ENERGIPLAN VAXHOLMS STAD

Transkript

1 ENERGIPLAN VAXHOLMS STAD

2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... Inledning... Vaxholm... Vaxholms vision/framtidsbild... Mål... Avgränsning... Vaxholms stad... Geografi, befolkningsutveckling, bebyggelsestruktur... Näringsliv... Transportsystem... Vaxholms stads roll... Energiplanens förhållande till andra styrdokument. Upphandling... Genomförande/framtagande... Datainsamling och basår... FRAMTID Framtid Energikällor... Energiproduktion i Vaxholm... Nyckeltal... Möjlighet att förändra... Åtgärdsområden... Uppföljning... Handlingsplan Miljöbedömning... Sammanfattning miljöbedömning... Referenser... Bilaga NULÄGES BESKRIVNING Nulägesbeskrivning Vaxholms stad

4 INLEDNING SAMMANFATTNING 4 Uppdraget att ta fram en aktuell energiplan fastställdes av kommunens planeringsutskott (PLU)( ). En aktuell energiplan ska främja hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energiplanen är skriven utifrån globala, nationella och regionala utmaningar som påverkar staden samt utifrån Lag (1977:439) om kommunal energiplanering. Klimatfrågan och energianvändning är överlappande samt har ett starkt samband till bränsleförsörjning och utsläpp av växthusgaser. Det har bidragit till klimatrelaterade faktorer har lyfts in i energiplanen. Energiplanen är en fördjupning av de strategiska åtgärder som har fastställts i Miljöprogrammet (Antagen i kommunfullmäktige ). Energiplanen har varit ute på samråd under 1 juni -10 oktober Sammanfattning av inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse. Energiplanen ska stödja arbetet med energifrågan i olika sektorer. Det kommer främst att krävas samsyn där faktorer som en vidgad syn, okonventionella lösningar samt egna innovationer kan föra processen vidare. Två betydelsefulla faktorer på lokal nivå är att Samverkan mellan staden, invånarna och näringslivet fungerar tillfredsställande runt energifrågorna Medvetna val och enskilda beslut i vardagen För att Vaxholm ska nå regionala mål i Stockholms län (Klimat- och energistrategin 2013) är följande åtgärdsområden satta för både Vaxholms stad och kommunens egen organisation. Energiförbrukning - fastigheter och belysning Energieffektivt byggande Energieffektivisering transporter Förnybar energi - fastigheter Förnybar energi - transporter Utsläpp av växthusgaser klimatneutralitet Upphandling och inköp Resultatet visas i en handlingsplan med aktiviteter, nyckeltal samt ansvariga. Energiplanen i sin helhet kommer att uppdateras och aktualitets prövas enligt principerna för en rullande översiktsplanering. Ansvar för uppföljning är kommunledningskontoret och statsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen. Årligen genomförs en miljörevision över åtgärderna i handlingsplanen. INLEDNING Den snabba urbaniseringen i Sverige kräver att städer utvecklas långsiktigt hållbart i flera avseenden. En grundläggande faktor är hushållning av naturresurser och energi i ett förändrat klimat. Det innebär andra förutsättningar för dagens samhällsfunktioner, som gör att sambanden

5 mellan energianvändning, klimatförändring och samhällsplanering behöver styras, hanteras och utvecklas av staden. Den tillförda energin i samhället har ökat, vilket indikerar ett ökat behov och en större energianvändning. Fossila bränslen ger utsläpp av växthusgaser som påverkar den pågående klimatförändringen. Användningen av fossila bränslen i Sverige har dock minskat inom flera sektorer, framförallt i uppvärmning av bostäder och lokaler. (PLU)( ). Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska en aktuell energiplan främja hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. En sammanfattande utvärdering av nuvarande energiplan från 1983 kan sammanfattas med följande: I energiplanen fanns icke mätbara mål, som till största delen är godkända (bilaga 1). Vaxholms stad har följt samhällsförändringarna på regional och nationell nivå, utan att genomföra egna konkreta åtgärder. Energianvändningen är den största utmaningen för att nå Stockholmsregionens energi- och klimatmål. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv behöver energianvändningen minska och energiproduktionen ställas om från fossilberoende till förnybart. För att åstadkomma en förändring krävs att Vaxholms stad är en förebild, samt att andra aktörer arbetar mot samma mål. Den enskilde medborgaren kan genom medvetna val om färdsätt, elapparater, miljömärkning, energibesparing, konsumtion och klimatsmart mat minska sin energianvändning. VAXHOLM Vaxholms stad tillhör Stockholmsregionen som har högt ställda mål för en utveckling mot ett hållbart samhälle, vilket visades upp när Stockholm korades till Europas miljöhuvudstad I en region med framgångsrikt miljöarbete och stora utmaningar är Vaxholms stads bidrag viktigt. Uppdraget att ta fram en aktuell energiplan fastställdes av kommunens planeringsutskott Energiplanen är skriven utifrån globala, nationella och regionala utmaningar som påverkar staden samt utifrån Lag om kommunal energiplanering (1977:439). Klimatfrågan och energianvändning är överlappande samt har ett starkt samband till bränsleförsörjning och utsläpp av växthusgaser. Det har bidragit till att klimatrelaterade faktorer har lyfts in i energiplanen. Energiplanen är en fördjupning av de strategiska åtgärder i fokusområdet minska klimatpåverkan som har fastställts i Miljöprogrammet (Antagen i kommunfullmäktige ). De strategiska åtgärderna för Vaxholms stad är informera och kommunicera med allmänhet och företagare genom bland annat klimat och energirådgivning planera för bebyggelsemiljöer i kollektivtrafiknära lägen planera för att öka andelen hållbara resor genom kollektivtrafikförsörjning och gångoch cykelstråk planera för bättre trafikmiljöer vid skolorna avseende buller och utsläpp För den kommunala organisationen är de strategiska åtgärderna i miljöprogrammet minska energianvändningen och öka andelen förnyelsebar energi samt planera för hållbara energisystem i kommunens fastigheter minska energiförbrukningen för resor och transporter i den kommunala 5

6 verksamheten samt öka andelen förnyelsebar energi Vaxholms vision/framtidsbild Vaxholms stads energiplan följer Stockholmsregionens färdplan 2050 som fokuserar på klimat och energi samt bostäder och infrastruktur (2012). Visionen för Stockholmsregionen följer Regeringens långsiktiga klimat- och energimål om ett samhälle utan netto utsläpp av växthusgaser, Färdplan 2050 (Naturvårdsverket 2015). 19 % minskning av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter samt att verksamheter som regleras av handeln med utsläppsrätter ska minska med 30 % jämfört med 2005 klimatpåverkande utsläpp (CO2 ekvivalenter) ska minska 30 % per invånare jämfört med % av energianvändningen ska vara förnybar inom transportsektorn Vaxholms stad vision är att vara ett klimatneutralt Vaxholm 2050, vilket innebär 20 % effektivare energianvändning jämfört med 2008 mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser) 6 en fossilfri kommunal organisation och en fossilfri stad Det innebär att Vaxholm stad behöver arbeta systematiskt långsiktigt med upphandling, planering och information. Den kommunala organisationen har egen rådighet genom att det egna arbetet kan konkretiseras för att nå målen. Samtidigt blir den kommunala organisationens verksamheter en god förebild i miljöarbetet. Vaxholms stad syftar till det geografiska området som inkluderar invånare, organisationer, offentlig sektor, näringsliv m.fl. Miljöanalyser och miljömätningar görs oftast utifrån det geografiska området. Mål Vaxholms stads övergripande energimål är att styra utvecklingen mot hållbara energisystem där utsläpp av växthusgaser ska minska. Det ska ske genom att Vaxholm följer regionala mål i Stockholms län (Klimat- och energistrategin 2013). Målen innebär att Avgränsning Energiplanen är som tidigare nämnts en fördjupning av miljöprogrammets strategier med detaljerade åtgärder, målnivåer samt nyckeltal. Avgränsningen har gjorts utifrån stadens geografiska område och stadens egen verksamhet, vilket inte inbegriper kommunens delägda bolag som Norrvatten AB, Roslagsvatten AB samt Södra Roslagens Miljö och hälsokontor, SRMH. Nulägesbeskrivningen redovisas i avsnitten energi och transporter för både det geografiska området och kommunens organisation med utsläppsdata inkluderad. Den tidigare energieffektiviseringsstrategin ( ) för stadens organisation är uppdaterad och inkluderad i energiplanen. Vaxholms stad Geografi, befolkningsutveckling, bebyggelsestruktur Källa: KSL Fig.1 Vaxholms läge i Stockholms län. Vaxholms stad är en kommun med invånare i Stockholms län (SCB 2013) (fig.1), som har ökat sin befolkning med cirka personer de senaste tio åren. Prognosen för 2020 är att antalet invånare kommer att öka till I kommunen finns 1800 boenden i fritidshusområden (SCB 2013). Med en växande befolkning ökar energianvändningen samtidigt som nationella mål och styrdokument ska driva utvecklingen mot hållbara energisystem genom bland annat energieffektivisering Näringsliv Vaxholm har ett aktivt näringsliv med ett stort antal småföretagare. Besöksnäringen är den största näringsgrenen, vilket innefattar handel, turistverksamheter, övernattningar samt restauranger. De flesta småföretagare 90 % har färre än fyra anställda. Andra större

7 verksamheter är vårdbolag, Färjerederiet, Tenö varv, bussbolag samt IT kontor. Den största arbetsgivaren är kommunen med cirka 500 anställda. Transportsystem Vaxholms stad ligger cirka 20 km från Täby Arninge, en transportstrategisk nod som utpekas i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 som en knutpunkt för kollektivtrafik. En stombusslinje med hög turtäthet trafikerar sträckan Vaxholm-Östra station med hållplatser på Vaxön, Kullön, Resarö och ytterligare platser längs väg 274. Andra busslinjer finns även på Vaxön, Rindö, Resarö och Tynningö och Bogesund. I kommunens översiktsplan ( ) föreslås bland annat följande, vilket även ska inkluderas i energiplanens målsättning. Färjetrafiken samordnas med kollektivtrafik Bussförbindelser till och från Engarn samt utrymme för infartsparkeringar och förutsättningar för cykeltrafik förbättras. Kollektivtrafik på vatten kan öka arbetspendlingen året runt För minskad miljöpåverkan och ökad folkhälsa bör bl.a. andelen cyklister öka, vilket kan ske genom att cykelvägarna ska vara en del av ett sammanhängande cykelnät och erbjuda cykelparkeringar vid attraktiva målpunkter och strategiska korsningar Vaxholms stads roll Vaxholms stad har en viktig roll i energiarbetet. Genom sitt ansvar för fysisk planering, teknisk försörjning och infrastruktur kan staden visa vägen för övriga samhällsaktörer. Dessutom har staden möjlighet att kommunicera med invånare och verksamhetsutövare och därmed påverka utvecklingen. För att nå uppsatta mål i Vaxholm och i regionen Stockholms län behöver alla som bor, verkar och besöker staden medverka i energiarbetet. Staden ska även delta i samverkan kring regionala energifrågor samt samarbeta med de kommunala bolagen kring utvecklingsfrågor. energipolitik (2008/09:162 och 163) samt Klimat- och energistrategi för Stockholms län (2013:8). I bilaga 2 redovisas hur olika värden från globala, EU och nationella styrdokument förhåller sig till varandra samt vilka värden Vaxholm stad ska följa regionalt. Kopplingen till andra styrdokument är Plan och bygglagen -PBL (SFS 2010:900) som ställer krav vid planläggning och i bygglovsärenden att bebyggelse ska utformas med hänsyn till behovet av hushållning med energi och vatten (2 kap 6 ). Hänsynsregler finns även i miljöbalken (MB 2:5) med avseende på hushållnings- och kretsloppsprincipen, genom att råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt, samtidigt som avfallet ska minimeras och förnyelsebara energikällor ska användas i första hand. Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) innebär att det ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Denna energiplan ersätter den gamla som antogs Förutsättningar att resa till stadskärnan förbättras Antalet byten för resor till Stockholm minimeras framförallt för boende på Rindö och Skarpö Resenärer med kollektivtrafik till och från Vaxholm erbjuds snabba och gena bussförbindelser ENERGIPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA STYRDOKUMENT Vaxholms stads arbete med energifrågorna är direkt relaterade till internationella överenskommelser som Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet samt miljöbestämmelser och miljöstrategier inom EU. På nationell och regional nivå finns styrdokument inför 2020, vilka är En sammanhållen klimat- och Vaxholms stad har slagit fast i översiktsplanen ( ) att stadens mål ska leda till en robust energiförsörjning med minskade utsläpp av växthusgaser. I stadens miljöprogram ( ) har det övergripande målet Hållbar miljö fem fokusområden där miljösmart i vardagen samt minska klimatavtrycket är två tydliga vägvisare för energiarbetet inom staden. 7

8 8 Upphandling Den offentliga upphandlingen har betydelse för hur energi och klimatfrågorna kan nå uppsatta mål. Konkurrensverket, tidigare Miljöstyrningsrådet har riktlinjer för att kunna använda hållbarhetskriterier i hållbar upphandling (Konkurrensverket 2015). Energikrav på varor och tjänster kan ställas för produkter som inomhusoch utomhusbelysning, batterier och tjänster hos elleverantören. Inom sektorn fordon och transporter kan miljökrav ställas på drivmedel, fordon, person- och godstransporter, resetjänster och däck. Det finns även miljökrav på många produkter inom kök, renhållning och maskiner, som omfattar såväl utrustning, och projektering som entreprenad (Konkurrensverket 2015). Genomförande/framtagande Kommunstyrelsen har gett ( ) ett uppdrag till stadsbyggnadsförvaltningen att upprätta en ny energiplan. Målet med energiplanen är att få en plattform för att kunna systematisera det pågående arbetet med energi- och transportfrågan i kommunens organisation. Med en bred ansats att få alla i kommunen delaktiga har Vaxholms kommun ansvar för att kommunicera och vara goda förebilder i energi- och klimatarbetet. I processen har en referensgrupp/arbetsgrupp bestående av tjänstemän samt en styrgrupp bestående av politiker och tjänstemän funnits. Under arbetets gång har en konsult från Sweco anlitats som rådgivare. Inbjudna aktörer som EON och SL har informerat om sitt energi- och klimatarbete och inspirerat styrgruppen att se nya möjligheter. Energiplanen har följt PBL lagstiftningen med samråd, samrådsredogörelse och medborgardialog. Energiplanen har gått ut på samråd till och en samrådsredogörelse har upprättats. Utifrån inkomna yttranden har synpunkter inarbetats och en ny reviderad energiplan har omarbetats med stöd av styrgruppen. Synpunkter har också inhämtats från företagarna. Datainsamling och basår För att kunna energieffektivisera och ställa om till förnybar energi krävs tillförlitlig data gällande energiförbrukningen. Energidata har samlats in med stöd av Statistiska centralbyrån (SCB), Energimyndigheten, Luftdatabasen (SMED), Regional utveckling och samverkan mellan länsstyrelserna (RUS), Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL), EON samt lokala aktörer i den egna kommunala organisationen. Nulägesbeskrivningen utgår från 2012 och Basår är 2008, 2009 och 2010 beroende på tillgänglig data. Energisektorns data följer energins flöde från tillförsel och omvandling till slutlig användning. I energiplanen har endast förbrukad, använd energi använts, eftersom begreppet är tydligt och förståeligt. Begrepp finns definierade i bilaga 3.

9 FRAMTID FRAMTID För att nå klimat- och energistrategins mål 2020 i regionen är prognoser i Stockholms län satta utifrån att övergång från olja och elvärme till andra uppvärmningssätt minskar energianvändningen inom bostäder och service bensinanvändningen minskar till förmån för diesel och förnybara drivmedel inrikes Energimyndighetens egna prognoser för den totala energianvändningen (inkl. förluster och utrikes transporter) i nationen visar 4 % ökning. Det beror främst på ökad energianvändning i industrisektorn och ökade transporter utrikes (Energimyndigheten, Långsiktsprognos 2012). Utveckling av regionens energisystem påverkas av omvärldsfaktorer som marknad och politiska styrmedel. Vaxholm påverkas av dessa omvärldsfaktorer, men också hur Stockholms kommuner i nordost agerar tillsammans. genomsnittlige invånaren i Stockholms län 2013 (fig.9). I Stockholms län och hela riket har det däremot skett en märkbar minskning under hela period (fig.9). För att nå Stockholms regionens mål bör antalet resenärer öka på kollektivtrafiken samt att fler väljer att gå eller cykla kortare sträckor. Energiplanen ska stödja arbetet med energifrågan i olika sektorer. Det kommer främst att krävas samsyn där faktorer som en vidgad syn, okonventionella lösningar samt egna innovationer som kan föra processen vidare. Två betydelsefulla faktorer på lokal nivå är att samverkan mellan staden, invånarna och näringslivet fungerar tillfredsställande runt energifrågorna medvetna val och enskilda beslut tas i vardagen Energikällor De fossilfria energikällorna i Sverige, som främst använts för elproduktion 2012 är vatten och därefter följer kärnkraft och biobränsle. Vindkraft är endast 7 TWh vilket utgör 1,2 %. Solenergi ingår i posten övrigt som är 13 TWh (fig.3). Vaxholm Ett av EUs 2020-mål är att energieffektivisera 20 % jämfört med 2008, vilket gör att Vaxholm behöver minska sina nivåer med ca 14 % beräknat på 2010 års värde (fig.2). Vaxholmsborna kör mer bil än den Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Fig. 2 Energianvändningen i Vaxholms stad MWh 9

10 Utsläpp Utsläpp av växthusgaser CO2 ekv. ton/år och invånare Utsläpp av växthusgaser CO2 ekv. ton/år inom transportsektorn Fig.3 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2012 Energiproduktion i Vaxholm I Vaxholm produceras energi i fjärrvärmeverket på Kullön. Förbränningsanläggningen producerade ,2 GWh. Till 98 % används träflis och som reserv respektive spetsbränsle används förnybar energi i form av bio-olja. Den utvinns ur skogsflis från närregionen. Idag finns ingen statistik om småhus producerar egen energi i form av sol, vind eller biobränsle. I statistik om slutanvändning fördelade på bränsletyper för småhus används energitypen fast bränsle (fig.6). När det gäller solenergi finns endast statistik på nationell nivå för antal m2 yta solceller. I Vaxholm produceras i ringa omfattning egen solvärme och solel i småhusen och ingenting i kommunens fastigheter. Nyckeltal Följande nyckeltal är kopplade till kommunens budget- och bokslutsprocess och redovisas årligen. Statistik hämtas från Statistiska centralbyrån (SCB), Energimyndigheten, Luftdatabasen (SMED), Regional utveckling och samverkan mellan länsstyrelserna (RUS), Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och EON. Nyckeltalen är kopplade till länets mål 2020 för energianvändning, förnybar energi och utsläpp av växthusgaser. Vaxholms stad Energiförbrukning/invånare och år (MWh) Körsträcka med bil/ invånare och år (mil) Andel klassade miljöbilar (%) Bensin respektive dieselförbrukning/ invånare och år Utsläpp av växthusgaser CO2 ekv. per invånare (ton) Kommunen som organisation Körda bilresor i tjänsten (mil/år) Energiförbrukning/år (MWh) Möjlighet att förändra Den kommunala organisationen har egen rådighet. Några faktorer bör prioriteras för att kunna göra en förändring och minska klimatpåverkan. Transporter i Vaxholm då de utgör 75 % av utsläppen av växthusgaser. Inom transportsektorn krävs dialog runt förnybar energi och minskning av fordonstrafik samt inrikes civil sjöfart. Fastigheter i Vaxholm kan bli fossilfria genom alternativ värme och el från fjärrvärme, geoenergi, bioenergi och solel. Kommunikation och utbildning är nödvändigt Åtgärdsområden För att Vaxholm ska nå regionala mål i Stockholms län (Klimat- och energistrategin 2013) är följande åtgärdsområden satta för både Vaxholms stad och kommunens egen organisation. Energiförbrukning - fastigheter och belysning 10

11 Energieffektivt byggande Energieffektivisering transporter Förnybar energi - fastigheter Förnybar energi - transporter Utsläpp av växthusgaser klimatneutralitet Upphandling och inköp Betydelsen av en handlingsplan För att möjliggöra en energiomställning har en handlingsplan med olika åtgärder upprättats. Prioriteringar och målvärden har identifierats, vilket gör att uppföljning ska ske kontinuerligt. I handlingsplanen är noterat vilka som är ansvariga för att varje åtgärd genomförs. Uppföljning Energiplanen i sin helhet kommer att uppdateras och aktualitets prövas enligt principerna för en rullande översiktsplanering. Ansvar för uppföljning har kommunledningskontoret och statsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen. En miljörevision över åtgärderna i handlingsplanen ska genomföras samt utvärderas årligen. 11

12 12 ÅTGÄRDSOMRÅDEN - HANDLINGSPLAN

13 13

14 14

15 15

16 16

17 MILJÖBEDÖMNING 17

18 18 MILJÖBEDÖMNING/ KONSEKVENSER En kommun som upprättar en energiplan som kan antas leda till betydande påverkan på miljön ska enligt Miljöbalken (MB 6 samt SFS 1998:808) genomföra en bedömning av planens konsekvenser. Syftet med miljöbedömningen av Vaxholms energiplan är att analysera och sammanfatta de konsekvenser som energiplanens förändringar kan leda till. Stadens uppsatta mål har resulterat i en handlingsplan med preciserade åtgärder, som kan ge oönskade bieffekter. Bedömningen görs utifrån de strategiska åtgärder som vidtas gentemot ett nollalternativ där inga åtgärder vidtas. Miljöbedömningen stämmer av handlingsplanens åtgärdsområden utifrån miljöprogrammets regionala mål under fokusområdet: Minska klimatpåverkan. Prioriterade regionala miljömål är god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning samt ett rikt växtoch djurliv. Miljöbedömningen omfattar ytterligare tre aspekter av påverkan från energiplanens åtgärdsområden. Dessa är buller, luftkvalitet och hälsa. Om nuläget kvarstår och inga åtgärder vidtas, medför ett nollalternativ att ingenting genomförs för att begränsa klimatpåverkan, minska förlusten av biologisk mångfald och övergödning av Vaxholms vatten. Energianvändning fastigheter och belysning utomhus Hälften av åtgärderna är inte operativa utan utgörs av rådgivning, kartläggning, information och statistik. Det innebär att miljöpåverkan inte har någon direkt effekt. De operativa insatserna ger överlag positiva effekter. Lägre inomhustemperatur kan påverka hälsan framförallt hos barn och gamla. Energieffektivt byggande I samband med energieffektivt byggande används oftast bättre materialval. Värmepumpar har högre ljud än direktverkande el och oljepanna. Lägre energiförbrukning minskar främst utsläpp och markförstöring där energin produceras. Två av åtgärderna ska kommuniceras. Miljöpåverkan är överlag positiv. Energieffektivisering - transporter Lägre energiförbrukning minskar främst utsläpp och markförstöring där energin produceras. Miljöpåverkan är positiv. Förnybar energi - fastigheter Val av förnybar energikälla ger olika miljöpåverkan. Solenergi, geoenergi samt andelar i vindkraft har ingen direkt miljöpåverkan i Vaxholm. Förnybar energi - transporter Förnybar energi för transporter är i dagsläget bränslen som biogas (mat- och skogsavfall), etanol eller el. Biogas kan ge upphov till lukt och utsläpp, men räknas som förnybar då inga nettoutsläpp sker när träd planteras och mat odlas kontinuerligt. All konventionell odling av mat samt skogsproduktion ger upphov till minskad biologisk mångfald. Utsläpp av växthusgaser - klimatneutralitet All minskad energianvändning av fossila bränslen ger mindre utsläpp. Val av alternativ kan påverka andra miljömål t.ex. biologisk mångfald. Upphandling och inköp Upphandling ger ingen direkt påverkan på miljön. Inköp kan generera mindre energiförbrukning och lägre transportkostnader samt lägre utsläpp beroende på var och vilken produkt som köps. I all upphandling bör energikrav ställas. En högre konsumtion av varor med energi- och miljökrav ger miljöpåverkan i samhället med fler transporter, mer avfall som direkt ger buller. Den biologiska mångfalden påverkas då utsläppen ökar vid transporter och avfallshantering.

19 Sammanfattning av miljöbedömning 19

20 20

21 21

22 22 Bilaga 1 Uppföljning av föregående energiplan

23 Bilaga 2 Vaxholms klimat- och energimål EU:s 2020 mål Mål som ska uppnås 2020 är (Europeiska Unionen) 20 % effektivare energianvändning jämfört med % andel förnybar energi 10 % förnybar energi inom transportsektorn 30 % minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 EU:s klimat- och energipaket handlar om förtydligande av EU:s klimatmål Paketet innehåller bland annat bestämmelser om nya regler för koldioxidavskiljning ändrade regler för handel med utsläppsrätter nya regler om minskade utsläpp för branscher som inte omfattas av utsläppshandeln en ansvarsfördelning om hur utsläpp av växthusgaser ska fördelas mellan EUländerna Fördelningen av utsläpp av växthusgaser mellan EU-länderna baseras på ländernas ekonomiska utvecklingsnivå. Det innebär att EU:s rikare länder ska minska sina utsläpp mer än EU:s fattigare länder, som till viss del kan öka sina utsläpp. För Sveriges del är basåret

24 24 Energideklarationer Grunden är ett EG-direktiv om byggnaders energiprestanda vilket ska implementeras i svensk lagstiftning. Utredningarna är Energideklarering av byggnader för effektivare energianvändning (SOU 2004:109), Energideklarationer metoder, utformning, register och expertkompetens (SOU 2005:67) och Byggnadsdeklarationer Inomhusmiljö och energianvändning (SOU 2004:78). Bilaga 3 Begrepp Energienheter 1 kwh= Wh 1 MWh (megawatt timme) = kwh 1 TWh (terrawatt timme) = kwh 1GWh (gigawatt timme) = kwh Biobränsle är odlade grödor som är i stort sett koldioxidneutrala. Hit hör samlingsnamn som biogas, biomassa, bioenergi. Bioenergi är trädbränslen, returlutar och tallbeckolja, biologiskt avfall, deponi- och rötgas samt biodrivmedel och bio-oljor. Energibalans är fördelning i energisystemet mellan energitillförsel, omvandling och överföring samt slutlig energianvändning. Effekt beskriver energiomvandling per tidsenhet oftast uttryckt i Watt Fossilfri är att vara oberoende av fossila bränslen. Förnyelsebar energi är inte ändlig utan förnyas hela tiden. Till förnybar energi räknas solenergi, vattenkraft, vindkraft samt bioenergi (framställt via organiskt material som växter, träd). Geoenergi är samlingsnamn för berg-, sjöoch markvärme som egentligen är lagrad solenergi. Klimatneutral 1 är enlig FNs miljöprogram, UNEP 2008 Koldioxidekvivalenter, CO2 ekv.är en gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO2e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; påverkan av till exempel 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid (Naturvårdsverkets definition). Solenergi är solens strålar som fångas in till värme via solfångare eller el via solceller. Vindenergi är vindens rörelser som vindkraftverket omvandlar till el genom att kraft överförs från de snurrande bladen via axel och växellåda till en generator. 11Begreppet klimatneutral betyder att leva/verka på ett sätt som inte producerar något nettotillskott av växthusgaser. Detta ska uppnås genom att reducera den egna klimatpåverkan så mycket som möjligt och använda kompensation för att neutralisera återstående utsläpp.

25 NULÄGES BESKRIVNING ENERGIANVÄNDNING I VAXHOLMS STAD 25

26 NULÄGESBESKRIVNING I VAXHOLMS STAD Nuläget i Vaxholm kommuns geografiska område har tagits fram med stöd av data och redovisas med olika basår 2008, 2009 eller 2010 utifrån tillgänglig data. Energisektorn Energitillförsel Den tillförda energin i Sverige har ökat, vilket speglar energianvändningen. Ursprungliga energikällor är sol, vind och vatten som kan utgöras av biobränslen (biogas, bio-olja, trädbränslen), kol, olja, gas och kärnkraft. De omvandlas till el, värme, kyla, bensin och diesel och utgör energitillförseln till samhället. I statistiken används begreppet energityp. el fjärrvärme övrigt avfall avlutar träbränsle torv naturgas gasol eldningsolja>1 eldningsolja 1 diesel bensin koks stenkol Bruttotillförsel 2008 MWh 2012 var den totala energianvändning 165,8 GWh. Den totala energianvändningen utgörs av knappt 62 % el. Förnybar energi i form av fast bränsle är knappt 3,9 % av den totala energianvändningen. Transporter och uppvärmning av bostäder är de största posterna (fig.5). Det kan konstateras att bränslen som Elanvändning i Vaxholm sektorsvis 26 I Vaxholm utgörs energitillförseln främst av el och därefter kommer bensin, träbränslen och diesel. Eldningsolja utgör en mindre del av den totala energitillförseln. Några energityper förekommer inte alls (fig.4). Fjärrvärmeverket på Kullön är en förbränningsanläggning, som producerar energi. Till 98 % används träflis och som reserv respektive spetsfaktor används förnybar energi i form av bio- olja. Den utgörs av skogsflis från närregionen. Under 2013 producerades 26,2 GWh fjärrvärme och till Vaxholm stad såldes 23,8 GWh, vilket visas i figur 4 som negativt värde Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Fig.4 Total energitillförsel till Vaxholm efter energityp Energianvändning Vaxholm saknar större produktionsenheter, vilket gör att industri och byggverksamhet samt jordbruk och skogsbruk utgör en mycket liten del av den totala energianvändningen (fig.5). Statistik för olika sektorer 2009 är ofullständig avseende olika energityper och har därför inte redovisats. Sektorn industri och byggverksamhet redovisar endast el 2010, vilket gör att stapeln är lägre än det reella värdet Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Fig.5 Sektorsvis fördelning över slutlig energianvändning i Vaxholm. Övriga tjänster innebär energianvändningen inom kontor, lager, handel, hotell- och restaurang, fastighetsförvaltning, information, uthyrning, leasing m.fl. 1 1Elförsörjning av kontor, lager o. dyl. [SNI 35.1], Gasförsörjning (distribution av gasformiga bränslen via rörnät) [SNI 35.2], Försörjning av värme och kyla [SNI 35.3], Parti- och detaljhandel [SNI 45-47], Hotell- och restaurang- verksamhet [SNI 55, 56], Magasinering och stödtjänster till transporter [SNI ], Post och kurirverksamhet [SNI 53], Finans- och försäkringsverksamhet [SNI 64-66], Fastighetsförvaltning [SNI 68.2, 68.32], Uthyrning, leasing, databehandling o.a. företagstjänster [SNI 69-71, 73-74, 77-82, 97-98], Annan serviceverksamhet [SNI 94-96, 99], Informations- och kommunikationsverksamhet [SNI 58-63].