ENERGIPLAN VAXHOLMS STAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIPLAN 2015-2020 VAXHOLMS STAD"

Transkript

1 ENERGIPLAN VAXHOLMS STAD

2

3 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... Inledning... Vaxholm... Vaxholms vision/framtidsbild... Mål... Avgränsning... Vaxholms stad... Geografi, befolkningsutveckling, bebyggelsestruktur... Näringsliv... Transportsystem... Vaxholms stads roll... Energiplanens förhållande till andra styrdokument. Upphandling... Genomförande/framtagande... Datainsamling och basår... FRAMTID Framtid Energikällor... Energiproduktion i Vaxholm... Nyckeltal... Möjlighet att förändra... Åtgärdsområden... Uppföljning... Handlingsplan Miljöbedömning... Sammanfattning miljöbedömning... Referenser... Bilaga NULÄGES BESKRIVNING Nulägesbeskrivning Vaxholms stad

4 INLEDNING SAMMANFATTNING 4 Uppdraget att ta fram en aktuell energiplan fastställdes av kommunens planeringsutskott (PLU)( ). En aktuell energiplan ska främja hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energiplanen är skriven utifrån globala, nationella och regionala utmaningar som påverkar staden samt utifrån Lag (1977:439) om kommunal energiplanering. Klimatfrågan och energianvändning är överlappande samt har ett starkt samband till bränsleförsörjning och utsläpp av växthusgaser. Det har bidragit till klimatrelaterade faktorer har lyfts in i energiplanen. Energiplanen är en fördjupning av de strategiska åtgärder som har fastställts i Miljöprogrammet (Antagen i kommunfullmäktige ). Energiplanen har varit ute på samråd under 1 juni -10 oktober Sammanfattning av inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse. Energiplanen ska stödja arbetet med energifrågan i olika sektorer. Det kommer främst att krävas samsyn där faktorer som en vidgad syn, okonventionella lösningar samt egna innovationer kan föra processen vidare. Två betydelsefulla faktorer på lokal nivå är att Samverkan mellan staden, invånarna och näringslivet fungerar tillfredsställande runt energifrågorna Medvetna val och enskilda beslut i vardagen För att Vaxholm ska nå regionala mål i Stockholms län (Klimat- och energistrategin 2013) är följande åtgärdsområden satta för både Vaxholms stad och kommunens egen organisation. Energiförbrukning - fastigheter och belysning Energieffektivt byggande Energieffektivisering transporter Förnybar energi - fastigheter Förnybar energi - transporter Utsläpp av växthusgaser klimatneutralitet Upphandling och inköp Resultatet visas i en handlingsplan med aktiviteter, nyckeltal samt ansvariga. Energiplanen i sin helhet kommer att uppdateras och aktualitets prövas enligt principerna för en rullande översiktsplanering. Ansvar för uppföljning är kommunledningskontoret och statsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen. Årligen genomförs en miljörevision över åtgärderna i handlingsplanen. INLEDNING Den snabba urbaniseringen i Sverige kräver att städer utvecklas långsiktigt hållbart i flera avseenden. En grundläggande faktor är hushållning av naturresurser och energi i ett förändrat klimat. Det innebär andra förutsättningar för dagens samhällsfunktioner, som gör att sambanden

5 mellan energianvändning, klimatförändring och samhällsplanering behöver styras, hanteras och utvecklas av staden. Den tillförda energin i samhället har ökat, vilket indikerar ett ökat behov och en större energianvändning. Fossila bränslen ger utsläpp av växthusgaser som påverkar den pågående klimatförändringen. Användningen av fossila bränslen i Sverige har dock minskat inom flera sektorer, framförallt i uppvärmning av bostäder och lokaler. (PLU)( ). Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska en aktuell energiplan främja hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. En sammanfattande utvärdering av nuvarande energiplan från 1983 kan sammanfattas med följande: I energiplanen fanns icke mätbara mål, som till största delen är godkända (bilaga 1). Vaxholms stad har följt samhällsförändringarna på regional och nationell nivå, utan att genomföra egna konkreta åtgärder. Energianvändningen är den största utmaningen för att nå Stockholmsregionens energi- och klimatmål. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv behöver energianvändningen minska och energiproduktionen ställas om från fossilberoende till förnybart. För att åstadkomma en förändring krävs att Vaxholms stad är en förebild, samt att andra aktörer arbetar mot samma mål. Den enskilde medborgaren kan genom medvetna val om färdsätt, elapparater, miljömärkning, energibesparing, konsumtion och klimatsmart mat minska sin energianvändning. VAXHOLM Vaxholms stad tillhör Stockholmsregionen som har högt ställda mål för en utveckling mot ett hållbart samhälle, vilket visades upp när Stockholm korades till Europas miljöhuvudstad I en region med framgångsrikt miljöarbete och stora utmaningar är Vaxholms stads bidrag viktigt. Uppdraget att ta fram en aktuell energiplan fastställdes av kommunens planeringsutskott Energiplanen är skriven utifrån globala, nationella och regionala utmaningar som påverkar staden samt utifrån Lag om kommunal energiplanering (1977:439). Klimatfrågan och energianvändning är överlappande samt har ett starkt samband till bränsleförsörjning och utsläpp av växthusgaser. Det har bidragit till att klimatrelaterade faktorer har lyfts in i energiplanen. Energiplanen är en fördjupning av de strategiska åtgärder i fokusområdet minska klimatpåverkan som har fastställts i Miljöprogrammet (Antagen i kommunfullmäktige ). De strategiska åtgärderna för Vaxholms stad är informera och kommunicera med allmänhet och företagare genom bland annat klimat och energirådgivning planera för bebyggelsemiljöer i kollektivtrafiknära lägen planera för att öka andelen hållbara resor genom kollektivtrafikförsörjning och gångoch cykelstråk planera för bättre trafikmiljöer vid skolorna avseende buller och utsläpp För den kommunala organisationen är de strategiska åtgärderna i miljöprogrammet minska energianvändningen och öka andelen förnyelsebar energi samt planera för hållbara energisystem i kommunens fastigheter minska energiförbrukningen för resor och transporter i den kommunala 5

6 verksamheten samt öka andelen förnyelsebar energi Vaxholms vision/framtidsbild Vaxholms stads energiplan följer Stockholmsregionens färdplan 2050 som fokuserar på klimat och energi samt bostäder och infrastruktur (2012). Visionen för Stockholmsregionen följer Regeringens långsiktiga klimat- och energimål om ett samhälle utan netto utsläpp av växthusgaser, Färdplan 2050 (Naturvårdsverket 2015). 19 % minskning av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter samt att verksamheter som regleras av handeln med utsläppsrätter ska minska med 30 % jämfört med 2005 klimatpåverkande utsläpp (CO2 ekvivalenter) ska minska 30 % per invånare jämfört med % av energianvändningen ska vara förnybar inom transportsektorn Vaxholms stad vision är att vara ett klimatneutralt Vaxholm 2050, vilket innebär 20 % effektivare energianvändning jämfört med 2008 mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser) 6 en fossilfri kommunal organisation och en fossilfri stad Det innebär att Vaxholm stad behöver arbeta systematiskt långsiktigt med upphandling, planering och information. Den kommunala organisationen har egen rådighet genom att det egna arbetet kan konkretiseras för att nå målen. Samtidigt blir den kommunala organisationens verksamheter en god förebild i miljöarbetet. Vaxholms stad syftar till det geografiska området som inkluderar invånare, organisationer, offentlig sektor, näringsliv m.fl. Miljöanalyser och miljömätningar görs oftast utifrån det geografiska området. Mål Vaxholms stads övergripande energimål är att styra utvecklingen mot hållbara energisystem där utsläpp av växthusgaser ska minska. Det ska ske genom att Vaxholm följer regionala mål i Stockholms län (Klimat- och energistrategin 2013). Målen innebär att Avgränsning Energiplanen är som tidigare nämnts en fördjupning av miljöprogrammets strategier med detaljerade åtgärder, målnivåer samt nyckeltal. Avgränsningen har gjorts utifrån stadens geografiska område och stadens egen verksamhet, vilket inte inbegriper kommunens delägda bolag som Norrvatten AB, Roslagsvatten AB samt Södra Roslagens Miljö och hälsokontor, SRMH. Nulägesbeskrivningen redovisas i avsnitten energi och transporter för både det geografiska området och kommunens organisation med utsläppsdata inkluderad. Den tidigare energieffektiviseringsstrategin ( ) för stadens organisation är uppdaterad och inkluderad i energiplanen. Vaxholms stad Geografi, befolkningsutveckling, bebyggelsestruktur Källa: KSL Fig.1 Vaxholms läge i Stockholms län. Vaxholms stad är en kommun med invånare i Stockholms län (SCB 2013) (fig.1), som har ökat sin befolkning med cirka personer de senaste tio åren. Prognosen för 2020 är att antalet invånare kommer att öka till I kommunen finns 1800 boenden i fritidshusområden (SCB 2013). Med en växande befolkning ökar energianvändningen samtidigt som nationella mål och styrdokument ska driva utvecklingen mot hållbara energisystem genom bland annat energieffektivisering Näringsliv Vaxholm har ett aktivt näringsliv med ett stort antal småföretagare. Besöksnäringen är den största näringsgrenen, vilket innefattar handel, turistverksamheter, övernattningar samt restauranger. De flesta småföretagare 90 % har färre än fyra anställda. Andra större

7 verksamheter är vårdbolag, Färjerederiet, Tenö varv, bussbolag samt IT kontor. Den största arbetsgivaren är kommunen med cirka 500 anställda. Transportsystem Vaxholms stad ligger cirka 20 km från Täby Arninge, en transportstrategisk nod som utpekas i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 som en knutpunkt för kollektivtrafik. En stombusslinje med hög turtäthet trafikerar sträckan Vaxholm-Östra station med hållplatser på Vaxön, Kullön, Resarö och ytterligare platser längs väg 274. Andra busslinjer finns även på Vaxön, Rindö, Resarö och Tynningö och Bogesund. I kommunens översiktsplan ( ) föreslås bland annat följande, vilket även ska inkluderas i energiplanens målsättning. Färjetrafiken samordnas med kollektivtrafik Bussförbindelser till och från Engarn samt utrymme för infartsparkeringar och förutsättningar för cykeltrafik förbättras. Kollektivtrafik på vatten kan öka arbetspendlingen året runt För minskad miljöpåverkan och ökad folkhälsa bör bl.a. andelen cyklister öka, vilket kan ske genom att cykelvägarna ska vara en del av ett sammanhängande cykelnät och erbjuda cykelparkeringar vid attraktiva målpunkter och strategiska korsningar Vaxholms stads roll Vaxholms stad har en viktig roll i energiarbetet. Genom sitt ansvar för fysisk planering, teknisk försörjning och infrastruktur kan staden visa vägen för övriga samhällsaktörer. Dessutom har staden möjlighet att kommunicera med invånare och verksamhetsutövare och därmed påverka utvecklingen. För att nå uppsatta mål i Vaxholm och i regionen Stockholms län behöver alla som bor, verkar och besöker staden medverka i energiarbetet. Staden ska även delta i samverkan kring regionala energifrågor samt samarbeta med de kommunala bolagen kring utvecklingsfrågor. energipolitik (2008/09:162 och 163) samt Klimat- och energistrategi för Stockholms län (2013:8). I bilaga 2 redovisas hur olika värden från globala, EU och nationella styrdokument förhåller sig till varandra samt vilka värden Vaxholm stad ska följa regionalt. Kopplingen till andra styrdokument är Plan och bygglagen -PBL (SFS 2010:900) som ställer krav vid planläggning och i bygglovsärenden att bebyggelse ska utformas med hänsyn till behovet av hushållning med energi och vatten (2 kap 6 ). Hänsynsregler finns även i miljöbalken (MB 2:5) med avseende på hushållnings- och kretsloppsprincipen, genom att råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt, samtidigt som avfallet ska minimeras och förnyelsebara energikällor ska användas i första hand. Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) innebär att det ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Denna energiplan ersätter den gamla som antogs Förutsättningar att resa till stadskärnan förbättras Antalet byten för resor till Stockholm minimeras framförallt för boende på Rindö och Skarpö Resenärer med kollektivtrafik till och från Vaxholm erbjuds snabba och gena bussförbindelser ENERGIPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA STYRDOKUMENT Vaxholms stads arbete med energifrågorna är direkt relaterade till internationella överenskommelser som Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet samt miljöbestämmelser och miljöstrategier inom EU. På nationell och regional nivå finns styrdokument inför 2020, vilka är En sammanhållen klimat- och Vaxholms stad har slagit fast i översiktsplanen ( ) att stadens mål ska leda till en robust energiförsörjning med minskade utsläpp av växthusgaser. I stadens miljöprogram ( ) har det övergripande målet Hållbar miljö fem fokusområden där miljösmart i vardagen samt minska klimatavtrycket är två tydliga vägvisare för energiarbetet inom staden. 7

8 8 Upphandling Den offentliga upphandlingen har betydelse för hur energi och klimatfrågorna kan nå uppsatta mål. Konkurrensverket, tidigare Miljöstyrningsrådet har riktlinjer för att kunna använda hållbarhetskriterier i hållbar upphandling (Konkurrensverket 2015). Energikrav på varor och tjänster kan ställas för produkter som inomhusoch utomhusbelysning, batterier och tjänster hos elleverantören. Inom sektorn fordon och transporter kan miljökrav ställas på drivmedel, fordon, person- och godstransporter, resetjänster och däck. Det finns även miljökrav på många produkter inom kök, renhållning och maskiner, som omfattar såväl utrustning, och projektering som entreprenad (Konkurrensverket 2015). Genomförande/framtagande Kommunstyrelsen har gett ( ) ett uppdrag till stadsbyggnadsförvaltningen att upprätta en ny energiplan. Målet med energiplanen är att få en plattform för att kunna systematisera det pågående arbetet med energi- och transportfrågan i kommunens organisation. Med en bred ansats att få alla i kommunen delaktiga har Vaxholms kommun ansvar för att kommunicera och vara goda förebilder i energi- och klimatarbetet. I processen har en referensgrupp/arbetsgrupp bestående av tjänstemän samt en styrgrupp bestående av politiker och tjänstemän funnits. Under arbetets gång har en konsult från Sweco anlitats som rådgivare. Inbjudna aktörer som EON och SL har informerat om sitt energi- och klimatarbete och inspirerat styrgruppen att se nya möjligheter. Energiplanen har följt PBL lagstiftningen med samråd, samrådsredogörelse och medborgardialog. Energiplanen har gått ut på samråd till och en samrådsredogörelse har upprättats. Utifrån inkomna yttranden har synpunkter inarbetats och en ny reviderad energiplan har omarbetats med stöd av styrgruppen. Synpunkter har också inhämtats från företagarna. Datainsamling och basår För att kunna energieffektivisera och ställa om till förnybar energi krävs tillförlitlig data gällande energiförbrukningen. Energidata har samlats in med stöd av Statistiska centralbyrån (SCB), Energimyndigheten, Luftdatabasen (SMED), Regional utveckling och samverkan mellan länsstyrelserna (RUS), Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL), EON samt lokala aktörer i den egna kommunala organisationen. Nulägesbeskrivningen utgår från 2012 och Basår är 2008, 2009 och 2010 beroende på tillgänglig data. Energisektorns data följer energins flöde från tillförsel och omvandling till slutlig användning. I energiplanen har endast förbrukad, använd energi använts, eftersom begreppet är tydligt och förståeligt. Begrepp finns definierade i bilaga 3.

9 FRAMTID FRAMTID För att nå klimat- och energistrategins mål 2020 i regionen är prognoser i Stockholms län satta utifrån att övergång från olja och elvärme till andra uppvärmningssätt minskar energianvändningen inom bostäder och service bensinanvändningen minskar till förmån för diesel och förnybara drivmedel inrikes Energimyndighetens egna prognoser för den totala energianvändningen (inkl. förluster och utrikes transporter) i nationen visar 4 % ökning. Det beror främst på ökad energianvändning i industrisektorn och ökade transporter utrikes (Energimyndigheten, Långsiktsprognos 2012). Utveckling av regionens energisystem påverkas av omvärldsfaktorer som marknad och politiska styrmedel. Vaxholm påverkas av dessa omvärldsfaktorer, men också hur Stockholms kommuner i nordost agerar tillsammans. genomsnittlige invånaren i Stockholms län 2013 (fig.9). I Stockholms län och hela riket har det däremot skett en märkbar minskning under hela period (fig.9). För att nå Stockholms regionens mål bör antalet resenärer öka på kollektivtrafiken samt att fler väljer att gå eller cykla kortare sträckor. Energiplanen ska stödja arbetet med energifrågan i olika sektorer. Det kommer främst att krävas samsyn där faktorer som en vidgad syn, okonventionella lösningar samt egna innovationer som kan föra processen vidare. Två betydelsefulla faktorer på lokal nivå är att samverkan mellan staden, invånarna och näringslivet fungerar tillfredsställande runt energifrågorna medvetna val och enskilda beslut tas i vardagen Energikällor De fossilfria energikällorna i Sverige, som främst använts för elproduktion 2012 är vatten och därefter följer kärnkraft och biobränsle. Vindkraft är endast 7 TWh vilket utgör 1,2 %. Solenergi ingår i posten övrigt som är 13 TWh (fig.3). Vaxholm Ett av EUs 2020-mål är att energieffektivisera 20 % jämfört med 2008, vilket gör att Vaxholm behöver minska sina nivåer med ca 14 % beräknat på 2010 års värde (fig.2). Vaxholmsborna kör mer bil än den Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Fig. 2 Energianvändningen i Vaxholms stad MWh 9

10 Utsläpp Utsläpp av växthusgaser CO2 ekv. ton/år och invånare Utsläpp av växthusgaser CO2 ekv. ton/år inom transportsektorn Fig.3 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2012 Energiproduktion i Vaxholm I Vaxholm produceras energi i fjärrvärmeverket på Kullön. Förbränningsanläggningen producerade ,2 GWh. Till 98 % används träflis och som reserv respektive spetsbränsle används förnybar energi i form av bio-olja. Den utvinns ur skogsflis från närregionen. Idag finns ingen statistik om småhus producerar egen energi i form av sol, vind eller biobränsle. I statistik om slutanvändning fördelade på bränsletyper för småhus används energitypen fast bränsle (fig.6). När det gäller solenergi finns endast statistik på nationell nivå för antal m2 yta solceller. I Vaxholm produceras i ringa omfattning egen solvärme och solel i småhusen och ingenting i kommunens fastigheter. Nyckeltal Följande nyckeltal är kopplade till kommunens budget- och bokslutsprocess och redovisas årligen. Statistik hämtas från Statistiska centralbyrån (SCB), Energimyndigheten, Luftdatabasen (SMED), Regional utveckling och samverkan mellan länsstyrelserna (RUS), Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och EON. Nyckeltalen är kopplade till länets mål 2020 för energianvändning, förnybar energi och utsläpp av växthusgaser. Vaxholms stad Energiförbrukning/invånare och år (MWh) Körsträcka med bil/ invånare och år (mil) Andel klassade miljöbilar (%) Bensin respektive dieselförbrukning/ invånare och år Utsläpp av växthusgaser CO2 ekv. per invånare (ton) Kommunen som organisation Körda bilresor i tjänsten (mil/år) Energiförbrukning/år (MWh) Möjlighet att förändra Den kommunala organisationen har egen rådighet. Några faktorer bör prioriteras för att kunna göra en förändring och minska klimatpåverkan. Transporter i Vaxholm då de utgör 75 % av utsläppen av växthusgaser. Inom transportsektorn krävs dialog runt förnybar energi och minskning av fordonstrafik samt inrikes civil sjöfart. Fastigheter i Vaxholm kan bli fossilfria genom alternativ värme och el från fjärrvärme, geoenergi, bioenergi och solel. Kommunikation och utbildning är nödvändigt Åtgärdsområden För att Vaxholm ska nå regionala mål i Stockholms län (Klimat- och energistrategin 2013) är följande åtgärdsområden satta för både Vaxholms stad och kommunens egen organisation. Energiförbrukning - fastigheter och belysning 10

11 Energieffektivt byggande Energieffektivisering transporter Förnybar energi - fastigheter Förnybar energi - transporter Utsläpp av växthusgaser klimatneutralitet Upphandling och inköp Betydelsen av en handlingsplan För att möjliggöra en energiomställning har en handlingsplan med olika åtgärder upprättats. Prioriteringar och målvärden har identifierats, vilket gör att uppföljning ska ske kontinuerligt. I handlingsplanen är noterat vilka som är ansvariga för att varje åtgärd genomförs. Uppföljning Energiplanen i sin helhet kommer att uppdateras och aktualitets prövas enligt principerna för en rullande översiktsplanering. Ansvar för uppföljning har kommunledningskontoret och statsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen. En miljörevision över åtgärderna i handlingsplanen ska genomföras samt utvärderas årligen. 11

12 12 ÅTGÄRDSOMRÅDEN - HANDLINGSPLAN

13 13

14 14

15 15

16 16

17 MILJÖBEDÖMNING 17

18 18 MILJÖBEDÖMNING/ KONSEKVENSER En kommun som upprättar en energiplan som kan antas leda till betydande påverkan på miljön ska enligt Miljöbalken (MB 6 samt SFS 1998:808) genomföra en bedömning av planens konsekvenser. Syftet med miljöbedömningen av Vaxholms energiplan är att analysera och sammanfatta de konsekvenser som energiplanens förändringar kan leda till. Stadens uppsatta mål har resulterat i en handlingsplan med preciserade åtgärder, som kan ge oönskade bieffekter. Bedömningen görs utifrån de strategiska åtgärder som vidtas gentemot ett nollalternativ där inga åtgärder vidtas. Miljöbedömningen stämmer av handlingsplanens åtgärdsområden utifrån miljöprogrammets regionala mål under fokusområdet: Minska klimatpåverkan. Prioriterade regionala miljömål är god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning samt ett rikt växtoch djurliv. Miljöbedömningen omfattar ytterligare tre aspekter av påverkan från energiplanens åtgärdsområden. Dessa är buller, luftkvalitet och hälsa. Om nuläget kvarstår och inga åtgärder vidtas, medför ett nollalternativ att ingenting genomförs för att begränsa klimatpåverkan, minska förlusten av biologisk mångfald och övergödning av Vaxholms vatten. Energianvändning fastigheter och belysning utomhus Hälften av åtgärderna är inte operativa utan utgörs av rådgivning, kartläggning, information och statistik. Det innebär att miljöpåverkan inte har någon direkt effekt. De operativa insatserna ger överlag positiva effekter. Lägre inomhustemperatur kan påverka hälsan framförallt hos barn och gamla. Energieffektivt byggande I samband med energieffektivt byggande används oftast bättre materialval. Värmepumpar har högre ljud än direktverkande el och oljepanna. Lägre energiförbrukning minskar främst utsläpp och markförstöring där energin produceras. Två av åtgärderna ska kommuniceras. Miljöpåverkan är överlag positiv. Energieffektivisering - transporter Lägre energiförbrukning minskar främst utsläpp och markförstöring där energin produceras. Miljöpåverkan är positiv. Förnybar energi - fastigheter Val av förnybar energikälla ger olika miljöpåverkan. Solenergi, geoenergi samt andelar i vindkraft har ingen direkt miljöpåverkan i Vaxholm. Förnybar energi - transporter Förnybar energi för transporter är i dagsläget bränslen som biogas (mat- och skogsavfall), etanol eller el. Biogas kan ge upphov till lukt och utsläpp, men räknas som förnybar då inga nettoutsläpp sker när träd planteras och mat odlas kontinuerligt. All konventionell odling av mat samt skogsproduktion ger upphov till minskad biologisk mångfald. Utsläpp av växthusgaser - klimatneutralitet All minskad energianvändning av fossila bränslen ger mindre utsläpp. Val av alternativ kan påverka andra miljömål t.ex. biologisk mångfald. Upphandling och inköp Upphandling ger ingen direkt påverkan på miljön. Inköp kan generera mindre energiförbrukning och lägre transportkostnader samt lägre utsläpp beroende på var och vilken produkt som köps. I all upphandling bör energikrav ställas. En högre konsumtion av varor med energi- och miljökrav ger miljöpåverkan i samhället med fler transporter, mer avfall som direkt ger buller. Den biologiska mångfalden påverkas då utsläppen ökar vid transporter och avfallshantering.

19 Sammanfattning av miljöbedömning 19

20 20

21 21

22 22 Bilaga 1 Uppföljning av föregående energiplan

23 Bilaga 2 Vaxholms klimat- och energimål EU:s 2020 mål Mål som ska uppnås 2020 är (Europeiska Unionen) 20 % effektivare energianvändning jämfört med % andel förnybar energi 10 % förnybar energi inom transportsektorn 30 % minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 EU:s klimat- och energipaket handlar om förtydligande av EU:s klimatmål Paketet innehåller bland annat bestämmelser om nya regler för koldioxidavskiljning ändrade regler för handel med utsläppsrätter nya regler om minskade utsläpp för branscher som inte omfattas av utsläppshandeln en ansvarsfördelning om hur utsläpp av växthusgaser ska fördelas mellan EUländerna Fördelningen av utsläpp av växthusgaser mellan EU-länderna baseras på ländernas ekonomiska utvecklingsnivå. Det innebär att EU:s rikare länder ska minska sina utsläpp mer än EU:s fattigare länder, som till viss del kan öka sina utsläpp. För Sveriges del är basåret

24 24 Energideklarationer Grunden är ett EG-direktiv om byggnaders energiprestanda vilket ska implementeras i svensk lagstiftning. Utredningarna är Energideklarering av byggnader för effektivare energianvändning (SOU 2004:109), Energideklarationer metoder, utformning, register och expertkompetens (SOU 2005:67) och Byggnadsdeklarationer Inomhusmiljö och energianvändning (SOU 2004:78). Bilaga 3 Begrepp Energienheter 1 kwh= Wh 1 MWh (megawatt timme) = kwh 1 TWh (terrawatt timme) = kwh 1GWh (gigawatt timme) = kwh Biobränsle är odlade grödor som är i stort sett koldioxidneutrala. Hit hör samlingsnamn som biogas, biomassa, bioenergi. Bioenergi är trädbränslen, returlutar och tallbeckolja, biologiskt avfall, deponi- och rötgas samt biodrivmedel och bio-oljor. Energibalans är fördelning i energisystemet mellan energitillförsel, omvandling och överföring samt slutlig energianvändning. Effekt beskriver energiomvandling per tidsenhet oftast uttryckt i Watt Fossilfri är att vara oberoende av fossila bränslen. Förnyelsebar energi är inte ändlig utan förnyas hela tiden. Till förnybar energi räknas solenergi, vattenkraft, vindkraft samt bioenergi (framställt via organiskt material som växter, träd). Geoenergi är samlingsnamn för berg-, sjöoch markvärme som egentligen är lagrad solenergi. Klimatneutral 1 är enlig FNs miljöprogram, UNEP 2008 Koldioxidekvivalenter, CO2 ekv.är en gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO2e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; påverkan av till exempel 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid (Naturvårdsverkets definition). Solenergi är solens strålar som fångas in till värme via solfångare eller el via solceller. Vindenergi är vindens rörelser som vindkraftverket omvandlar till el genom att kraft överförs från de snurrande bladen via axel och växellåda till en generator. 11Begreppet klimatneutral betyder att leva/verka på ett sätt som inte producerar något nettotillskott av växthusgaser. Detta ska uppnås genom att reducera den egna klimatpåverkan så mycket som möjligt och använda kompensation för att neutralisera återstående utsläpp.

25 NULÄGES BESKRIVNING ENERGIANVÄNDNING I VAXHOLMS STAD 25

26 NULÄGESBESKRIVNING I VAXHOLMS STAD Nuläget i Vaxholm kommuns geografiska område har tagits fram med stöd av data och redovisas med olika basår 2008, 2009 eller 2010 utifrån tillgänglig data. Energisektorn Energitillförsel Den tillförda energin i Sverige har ökat, vilket speglar energianvändningen. Ursprungliga energikällor är sol, vind och vatten som kan utgöras av biobränslen (biogas, bio-olja, trädbränslen), kol, olja, gas och kärnkraft. De omvandlas till el, värme, kyla, bensin och diesel och utgör energitillförseln till samhället. I statistiken används begreppet energityp. el fjärrvärme övrigt avfall avlutar träbränsle torv naturgas gasol eldningsolja>1 eldningsolja 1 diesel bensin koks stenkol Bruttotillförsel 2008 MWh 2012 var den totala energianvändning 165,8 GWh. Den totala energianvändningen utgörs av knappt 62 % el. Förnybar energi i form av fast bränsle är knappt 3,9 % av den totala energianvändningen. Transporter och uppvärmning av bostäder är de största posterna (fig.5). Det kan konstateras att bränslen som Elanvändning i Vaxholm sektorsvis 26 I Vaxholm utgörs energitillförseln främst av el och därefter kommer bensin, träbränslen och diesel. Eldningsolja utgör en mindre del av den totala energitillförseln. Några energityper förekommer inte alls (fig.4). Fjärrvärmeverket på Kullön är en förbränningsanläggning, som producerar energi. Till 98 % används träflis och som reserv respektive spetsfaktor används förnybar energi i form av bio- olja. Den utgörs av skogsflis från närregionen. Under 2013 producerades 26,2 GWh fjärrvärme och till Vaxholm stad såldes 23,8 GWh, vilket visas i figur 4 som negativt värde Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Fig.4 Total energitillförsel till Vaxholm efter energityp Energianvändning Vaxholm saknar större produktionsenheter, vilket gör att industri och byggverksamhet samt jordbruk och skogsbruk utgör en mycket liten del av den totala energianvändningen (fig.5). Statistik för olika sektorer 2009 är ofullständig avseende olika energityper och har därför inte redovisats. Sektorn industri och byggverksamhet redovisar endast el 2010, vilket gör att stapeln är lägre än det reella värdet Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Fig.5 Sektorsvis fördelning över slutlig energianvändning i Vaxholm. Övriga tjänster innebär energianvändningen inom kontor, lager, handel, hotell- och restaurang, fastighetsförvaltning, information, uthyrning, leasing m.fl. 1 1Elförsörjning av kontor, lager o. dyl. [SNI 35.1], Gasförsörjning (distribution av gasformiga bränslen via rörnät) [SNI 35.2], Försörjning av värme och kyla [SNI 35.3], Parti- och detaljhandel [SNI 45-47], Hotell- och restaurang- verksamhet [SNI 55, 56], Magasinering och stödtjänster till transporter [SNI ], Post och kurirverksamhet [SNI 53], Finans- och försäkringsverksamhet [SNI 64-66], Fastighetsförvaltning [SNI 68.2, 68.32], Uthyrning, leasing, databehandling o.a. företagstjänster [SNI 69-71, 73-74, 77-82, 97-98], Annan serviceverksamhet [SNI 94-96, 99], Informations- och kommunikationsverksamhet [SNI 58-63].

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting. 1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning

Läs mer

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Torsås kommun 21-259 Stan Weyns Box 53 385 25 TORSÅS Strategi Kommun/Landsting Torsås kommun Antal årsarbetskrafter: 551 Antal invånare: 744 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet Energiplan för Kungälvs kommun i korthet Klimatförändringen är ett faktum och att det är vi som genom vår energi- och transportanvändning har orsakat den är en obekväm sanning. Enligt klimat och sårbarhetsutredningens

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020. Arvika kommun

Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020. Arvika kommun 2015-09-08 Åtgärdsplan för hållbar energi 2015-2020 Arvika kommun Arvika är klimatneutralt 2030 Inledning Utsläpp av koldioxid, metan och vissa andra gaser gör att vårt klimat förändras och att vår miljö

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Dagordning. 12.00 Lunch

Dagordning. 12.00 Lunch Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Söderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.

Söderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting. 1(9) Handläggare Åsa Söderlund Söderhamns kommun 21-2727 3365-1 Margareta Örn-Liljedahl 826 8 SÖDERHAMN Strategi Kommun/Landsting Antal årsarbetskrafter: Antal invånare: Söderhamns kommun 2369 25456 Målsättning

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer