DUVA-projektet i Västerbottens län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DUVA-projektet i Västerbottens län"

Transkript

1 DUVA-projektet i Västerbottens län projektredovisning D U VA Datorbaserade synhjälpmedel Utvärdering VuxnA

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2006 Författare: Anna Karin Tjärnström Lundström, synpedagog - Monica Svedesjö, sektionsledare Illustration: Ulla-Jane Saxberger Ansvarig handläggare: Peter Lorentzon Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger URN:NBN:se:hi pdf Best nr: pdf Publikationen är utgiven endast i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på HIs webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 DUVA-projektet i Västerbottens län projektredovisning Anna Karin Tjärnström Lundström Monica Svedesjö Hjälpmedelsinstitutet

4 Förord Denna studie om användning av datorbaserade synhjälpmedel är genomförd med stöd från Syntesprojektet. Syntes är ett treårigt projekt för att förbättra rehabiliteringen för äldre personer med synnedsättning och för att stödja utvecklingen av syncentralernas specialistfunktioner. I en försöksverksamhet i bl.a. Dalarna utvecklas och provas arbetssätt för hur äldre personer med synnedsättning kan få rehabilitering i den egna närmiljön. En annan del av projektet syftar till att utveckla syncentralernas specialistkompetens. Särskilt stöd kan ges till sådana utvecklingsprojekt. DUVA-projektet i Västerbottens län är ett sådant. Syntesprojektet drivs gemensamt av Hjälpmedelsinstitutet och Synskadades Riksförbund med stöd från Allmänna arvsfonden. Det avslutas Stockholm, oktober 2006 HJÄLPMEDELSINSTITUTET Peter Lorentzon Projektledare 2

5 Sammanfattning Datorn blir mer och mer ett nödvändigt verktyg för alla när det gäller att ta del av information, kommunicera samt nyttja olika samhällstjänster. Under åren erhöll syncentralen i Västerbottens län extrapengar för att kunna förskriva datorbaserade hjälpmedel till vuxna synskadade i deras hemmiljö. Denna studie syftar till att undersöka hur syncentralens insatser har påverkat gruppens möjligheter till ökad delaktighet i deras vardag. Vi ville också få reda på vad som var bra och mindre bra av de insatser syncentralen gav till gruppen under åren Genom telefonintervjuer med totalt 68 brukare, som under ovanstående år erhållit datorbaserade synhjälpmedel, finns i detta projekt en utvärdering av genomförda insatser. Utifrån ett brukarperspektiv finns också förslag på förändringar i rehabi literingsarbetet kring datorbaserade synhjälpmedel. Vi har, utifrån brukarnas förslag på förbättringar, startat upp en support-mail och en support-telefon för målgruppen. Projektet har genererat mallar för utprovning samt ett pågående arbete med ett digitalt utbildningsmaterial. Efter analys av brukarnas förslag och syncentralens framtidsvision, har vi formulerat modeller för förskrivning av datorbaserade synhjälpmedel till personer med lindrigare synnedsättning, mer uttalad synsvaghet och för dem med grava synskador. För att få en ökad inblick av värdet av datorhjälpmedel genomförde vi djupinter vjuer med fyra brukare med frågeställningarna: - Vad kan du göra med hjälp av datorn idag, som du inte har kunnat göra tidigare på grund av synskadan? - Hur har datorn med tillhörande hjälpmedel påverkat dina möjligheter att kommunicera i bred bemärkelse? - Hur har datorn med tillhörande hjälpmedel påverkat dina familje-, släktoch vänrelationer? - Hur har datorn med tillhörande hjälpmedel påverkat din vardag och fritid? - Hur har datorn med tillhörande hjälpmedel påverkat dina möjligheter att ta del av olika lokala/riksnyheter och deltaga i samhällsdebatten? - Vad har datorn med tillhörande hjälpmedel betytt för din livskvalitet som synskadad? Studien visar att datorhjälpmedlen är till mycket stor nytta då de ger ökad delaktighet, aktivitet och självständighet för den enskilde individen. I undersökningen visar det sig att datoranvändningsgraden är högre i denna grupp, än för befolkningen i övrigt. Man använder sin dator i kombination med hjälpmedel, främst till att skriva brev, dagbok, leta information på Internet och hålla kontakt med vänner och bekanta via mail. Denna studie är en tydlig vägvisare i arbetet mot att datorhjälpmedel ska ses som en naturlig del för den synskadade i rehabiliteringsprocessen. Datorbaserade synhjälpmedel är här för att stanna. Landstingen runt om i Sverige bör, i en rehabiliterande insats, erbjuda de synskadade brukare som är i behov av dessa hjälpmedel, en väl genomtänkt och planerad förskrivningsprocess. Vi bör därför erbjuda dessa brukare en individuellt anpassad utbildning. Naturligtvis inom de för syncentralen uppsatta ramarna. 3

6 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 3 ORDLISTA... 5 INLEDNING... 6 BAKGRUND... 7 HISTORIK... 7 Syncentralens regionala förutsättningar år Arbetsgång år Begränsningar Farhågor PROJEKTBESKRIVNING SYFTE METOD OCH GENOMFÖRANDE Arbetsgång DUVA-projektet RESULTAT DELTAGARE ÅLDERSFÖRDELNING SYNSKADEDIAGNOS RESULTAT AV TELEFONINTERVJUER GENOMFÖRDA ÅR Fråga 1: Vilken sysselsättning har Ni idag? Fråga 2: Vilken utbildning har Ni? Fråga 3: ANSÖKAN Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Fråga 4: UTPROVNING - Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Fråga 5: LEVERANS - Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Fråga 6: UTBILDNING på dina datorbaserade synhjälpmedel: Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Fråga 7: Brukar det uppstå några problem med dina datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 8. Vart vänder du dig i första hand vid problem med dina datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 9. Om det uppstår problem med dina datorbaserade synhjälpmedel hur tycker du då att kontakten fungerar med syncentralen? Fråga 10: Hur har du skaffat dig dina grundkunskaper i datorhantering? Fråga 11. Hur har du skaffat dig dina grundkunskaper på dina datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 12. Tycker du att du har tillräckliga kunskaper...? Fråga 13: Hur ofta använder du dina datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 14: Vilka dataprogram använder du dig av? Fråga 15: Till vad använder du dina datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 16: Som helhet, hur nöjd känner du dig med insatserna från syncentralen när det gäller datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 17: Hur vill du gå vidare med dina datorbaserade hjälpmedel? Fråga 18: Kan du ge förslag/idéer på hur vi på syncentralen ska förbättra vårt arbete med datorbaserade synhjälpmedel? NYTTOUTVÄRDERING Kommentarer från brukarna vad gäller vilken nytta man ser med sina datorbaserade hjälpmedel DJUPINTERVJUER PILOTPROJEKT...34 DISKUSSION LITTERATUR BILAGOR

7 Ordlista Brukarråd: Ett råd som finns som kanal mellan syncentralen och brukarorganisationen, i det här fallet SRF (Synskadades Riksförbund) och FSBD (Föreningen Sveriges Dövblinda). DAISY: Digitalt Audiobaserat InformationsSYstem. På engelska: Digital Accessible Information SYstem. Ett datasystem som används för att producera och läsa digitala talböcker. Digital talbok: En bok som lästs in i dator och lånas ut på cd-romskiva (i dagsläget). TPB använder DAISY-formatet i digitala talböcker. Förstoringsprogram: Datorprogram som förstorar det som finns på skärmen. ID-dagarna: ID-dagarna = Informations- och Demonstrationsdagarna. Hjälpmedelsinstitutets största årliga evenemang med cirka besökare från hela Norden. I utställningen visar företag och organisationer de senaste produkterna, anpassningarna och programvarorna. Arrangemanget täcker aktuella hjälpmedelsfrågor kring informationsteknik, funktionshinder och metodutveckling. OCR-program: Optical Character Recognition, vilket står för maskinell läsning och tydning av tecken och texter. Används tillsammans med en skanner. Punktskriftsskärm (Punktdisplay): På en smal panel framför datorns tangentbord finns piggar som hoppar upp och ner när man läser eller skriver. Piggarna formar bokstäver i punktskrift, som man läser genom att dra fingrarna över panelen. SCB: Statistiska Centralbyrån. SRF: Synskadades Riksförbund. SRF är synskadades egen intresseorganisation och arbetar för ett samhälle där synskadade inte diskrimineras på grund av sitt funktionshinder. Talsyntes: En konstgjord röst läser upp texten i datorn eller talboksspelaren. DAISY-spelare: En särskild cd-romspelare som man kan läsa DAISY-böcker med. Även en dator med cd-rom och ett särskilt läsprogram kan användas för att läsa DAISY-böcker. 5

8 Inledning Projektets syfte har varit att fastställa hur syncentralens insatser under år påverkat situationen för både den enskilde brukaren och gruppen som helhet, vad gäller datorbaserade synhjälpmedel till personer i deras hemmiljö. Målet är att uppnå väl utvecklade arbetsmetoder och rutiner för hanteringen med syftet att datorbaserade synhjälpmedel ses som en naturlig del i den synskadades rehabiliteringsprocess. Målgruppen i projektet är vuxna brukare, inskrivna på syncentralen i Västerbotten, som erhållit datorbaserad anpassning från syncentralen under åren Projektet skall ses som en vidareutveckling av det pågående rehabiliteringsarbetet för vuxna med datorbaserade synhjälpmedel i hemmet. Det skall fungera som grund för det fortsatta arbetet och vara en hjälp i utvecklandet av nya arbetsmetoder och arbetsmaterial. Jag vill ta tillfället i akt och tacka projektgruppen för ett gott samarbete, många kloka tankar och Ert stöd när jag bett om råd. Jag vill ge er mitt allra största tack för att ni gav mig er tid, i en för syncentralen i Västerbotten ganska hektisk tid. Tack till mina trogna och tålamodsprövade pilotpersoner. Tack till min handledare Örjan Bäckman på Lärarhögskolan, Stockholm. Framför allt vill jag tacka alla brukare som medverkat i projektet. Tack för att ni gav mig något så värdefullt som er tid för mig att ställa mina frågor. Tack för alla kloka förslag och tips. Med detta projekt som grund kan vi bygga vidare på ett fantastiskt roligt arbete och göra det än mer livskvalitetshöjande än vad det redan är. Tack politiker som tog detta beslut att vika denna summa pengar för gruppen synskadade i deras hemsituation. Läs resultatet av detta projekt och Ni kommer aldrig glömma ett rätt beslut. Anna Karin i Skellefteå, maj 2006 Projektledare: Anna Karin Tjärnström Lundström, synpedagog, Syncentralen Västerbotten Monica Svedesjö, sektionsledare, Syncentralen Västerbotten Projektgrupp: Lena Johansson, synpedagog, Syncentralen Västerbotten Gunilla Johansson, synpedagog, Syncentralen Västerbotten Hans Lindgren, datainstruktör, Syncentralen Västerbotten Totalt beviljat belopp: kronor. Som ett delprojekt av Syntesprojektet (drivs gemensamt av Hjälpmedelsinstitutet, Synskadades Riksförbund med stöd från Allmänna arvsfonden). Projekttid: 15 månader på halvtid med start 1 november Avslutat den 1 februari Projektansvarig: Ögonsjukvården, Västerbottens läns landsting i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet. 6

9 Bakgrund Datorn blir mer och mer ett nödvändigt verktyg för att ta del av information och nyttja olika samhällstjänster (exempelvis bankärenden, bokning av resor, hämta och fylla i blanketter m.m.). Datorn är även ett viktigt kommunikationshjälpmedel. Idag kan människor, som av olika anledningar isolerats från stora delar av naturliga sociala kontakter, kommunicera med andra på sina villkor tack vare datorbaserade hjälpmedel. Med datorbaserat hjälpmedel menas här ett tekniskt hjälpmedel, som gör att personer med synnedsättning kan ta till sig det som finns på bildskärmen. Denna specialutrustning kan vara ett program, som förstorar det som finns på bildskärmen till, för brukaren, lämplig/läsbar storlek. Det kan även vara en så kallad skärmläsare med vars hjälp man kan få texten på skärmen uppläst av en talsyntes och översatt till punktskrift för att visas på en punktskriftsskärm. En person med grav synnedsättning kan även utrustas med en så kallad punktskrivare. Detta hjälpmedel skriver ut texten i punktskrift istället för vanlig tryckt text. Ytterligare hjälpmedel som passar personer med synnedsättning är en skanner och via den kan man läsa in dokument så att dessa blir tillgängliga i digital form. Historik Under ett flertal år har det bedrivits ett arbete i Västerbottens län för att tillhandahålla datorbaserade synhjälpmedel till synskadade barn i deras skolsituation och hemmiljö. Starten för detta var år 1995, då man projektanställde en datainstruktör på syncentralen i Skellefteå. Förskrivare av hjälpmedlen var respektive barns synpedagog. Datainstruktören genomförde allt från utprovning till utplacering och träning på de datorbaserade hjälpmedlen. År 1998 permanentades tjänsten. Under ett antal år arbetade datainstruktören enbart med barngruppen. I och med att efterfrågan ökade uppstod behov av mer personella resurser för ändamålet. Syncentralen i Skellefteå inrättade år 2000 ytterligare en tjänst på 60 % för detta syfte. Parallellt med utvecklingen av datoranpassningar i skolsituationen för synskadade barn, började gruppen vuxna synskadade anmäla sitt intresse till syncentralen att erhålla datorbaserade hjälpmedel i hemmet. De ekonomiska förutsättningarna fanns inte på syncentralen för att tillgodose detta behov. Brukarna sattes därför på kölista för eventuella framtida insatser. Efter träget arbete från SRF (Synskadades Riksförbund) och Brukarrådet kom år 2002 ett landstingspolitiskt beslut, som innebar att syncentralen kunde erbjuda vuxna personer med synnedsättning datorbaserade synhjälpmedel i hemmet. Syncentralen i Västerbotten fick detta år tilldelat 2,7 miljoner kronor att använda till inköp av datorbaserade synhjälpmedel. Av dessa var kr öronmärkta för inköp av DAISY-spelare. Pengarna som tillsköts fanns enbart på årsbasis och skulle inte användas till något annat än hjälpmedel. Detta medförde att man på syncentralen tillfälligt utökade personalresurserna för att hinna med installationer och utplacering av hjälpmedel hemma hos brukarna under året. I början av år 2003 visade det sig att ytterligare 3,2 miljoner kronor fanns tillgängliga för fortsatt arbete med samma målgrupp. Tillfälliga personalresurser tillsköts under delar av året. Eftersom pengarna var tidsbegränsade inom respektive års budget och de personella resurserna inte var permanentade kom därför 7

10 fokus att mer hamna på utplacering av utrustning än hantering och uppföljning därav. Trots att extra personal tillsköts under vissa delar av respektive år, så fanns inte tillräcklig tid till utbildning i den omfattning som skulle ha behövts. Uppföljning och utvärdering av genomförda insatser har därför inte kunnat utföras på ett för oss tillfredsställande sätt. Metoder för arbetet mot denna målgrupp med de specifika och individuella behov som fanns saknades och detta har upplevts som en stor brist. Från brukarorganisationerna har det bland annat kommit signaler om ett stort uppdämt utbildningsbehov. Viss utbildning har erbjudits via ABF men inte alls i den omfattning som skulle behövas. En stor andel av brukarna bor också långt ifrån de orter där dessa utbildningar erbjuds. Fr.o.m. år 2004 har 1,7 miljoner kronor avsatts för datorbaserade synhjälpmedel till vuxna. Dessa medel har blivit permanentade i syncentralens budget vilket gör det möjligt att skapa en mer planerad och fördjupad insats för att vuxna bättre ska kunna nyttja hjälpmedlens möjligheter. Samma år, dvs. 2004, som medlen permanentades införde Västerbottens läns landsting anställningsstopp för inrättande av nya tjänster. För att göra en utvärdering av genomförda insatser och förbättra arbetsmetoderna i hela processen kring datorbaserade synhjälpmedel, ansökte syncentralen i Västerbotten om projektmedel till detta ändamål från Hjälpmedelsinstitutet. Syncentralens regionala förutsättningar år Västerbottens län är Sveriges näst största län till ytan. Länet upptar ca en åttondel av Sveriges totala yta. Det finns ca invånare i länet och av dessa är ca 3300 registrerade på syncentralerna. År fanns det tre syncentraler i Västerbotten. Dessa var placerade i Skellefteå, Lycksele och Umeå. Organisatoriskt fanns syncentralerna under respektive ögonklinik. Datainstruktörstjänsterna fanns enbart i Skellefteå, men hade ett arbetsfält som sträckte sig över hela länet. Datainstruktörerna var då den enda arbetsgruppen som hade detta geografiska område som sitt arbetsfält. 8

11 Bemanningen på de olika syncentralerna under ovanstående år såg ut enligt följande: Skellefteå: Yrkeskategori Tjänsteutrymme Optiker 0,5 Datainstruktör 1,6 Kurator 1,0 Synpedagog 2,0 Sekreterare 0,8 Hjälpmedelsassistent 1,0 Umeå: Yrkeskategori Tjänsteutrymme Optiker 1,0 Synpedagog 3,0 Kurator 1,5 Sekreterare 1,0 Lycksele: Yrkeskategori Tjänsteutrymme Optiker 0,25 Synpedagog 1,2 Kurator 1,0 Hjälpmedelsassistent 0,5 Sekreterare 0,5 När extra medel tillskjutits för datorbaserade hjälpmedel till vuxna synskadade utökades datainstruktörstjänsterna tillfälligt och delvis under respektive år. Däremot utökades inte synpedagogtjänsterna på någon ort. Beslutsvägarna såg dessutom olika ut på de tre syncentralsenheterna. Arbetsgång år När syncentralerna erhöll extra medel till datorbaserade hjälpmedel för vuxna synskadade gick man ut och gjorde en förfrågan bland de brukare som tidigare anmält intresse att erhålla datorhjälpmedel. Samtidigt informerade syncentralerna via taltidningen att möjlighet fanns att söka dessa hjälpmedel. Detta genererade nya anmälningar som i sin tur innebar att efterfrågan för dessa tjänster växte. De brukare som var intresserade av att låna datorbaserade synhjälpmedel anmälde sitt intresse till berörd synpedagog. Synpedagogen överlämnade ärendet till datainstruktörerna. Datainstruktörerna bokade tid med brukaren och genomförde utprovningarna. Ibland var synpedagogen närvarande, ibland inte. Däremot var det synpedagogen som förskrev de hjälpmedel som utprovningen påvisat. Datainstruktören beställde de hjälpmedel man kommit överens om. Sedan installerade och konfigurerades hjälpmedlen hemma hos brukaren. Man gav i samband med hemleveransen enklare utbildning/instruktioner på hjälpmedlen. 9

12 Eftersom antalet brukare ökade hela tiden så blev arbetsfältet större och större. På grund av att det inte fanns några upparbetade rutiner för denna grupp av brukare i kombination med dessa hjälpmedel, så varierade hanteringen av ärendena och det såg inte lika ut på de olika orterna. Brukaren fick information om vad som krävdes av honom/henne för att bli beviljad hjälpmedel till egen dator i hemmet. De grundkrav som ställdes på brukaren var: Brukaren fick tillhandahålla det som är normal standardutrustning dator, skrivare, skärm av normalstorlek. Var man dessutom intresserad av att använda Internet fick brukaren ombesörja detta på egen hand. Rekommendationen var att brukaren hade ett uppdaterat virusprogram. Brukaren skulle kunna hantera tangentbordet. Syncentralens utbud till de olika grupperna såg ut enligt nedan: Gravt synskadade: skärmläsare, talstöd, punktskriftsskärm, skanner + OCRprogram, punktskrivare. Synsvaga: förstoringsprogram, större skärm, monitorarm. För att erhålla punktskriftsskärm och punktskrivare krävdes att brukaren var läsare av punktskrift. Begränsningar Eftersom pengarna var tidsbegränsade och riktade mot inköp av hjälpmedel och efterfrågan var stor beslutade man sig på syncentralen att enbart erbjuda brukaren en begränsad utbildning i samband med utplacering av hjälpmedlen. Detta gjordes för att hinna med så många brukare som möjligt under den period pengarna fanns. Syncentralen erbjöd det enklaste i Windows, Word samt utbildning på brukarens hjälpmedel. Man begränsade utbildningens innehåll genom att inte ge någon utbildning i mail- eller Internethantering. Antalet ansökningar fortsatte att fyllas på eftersom information om att det fanns pengar för ändamålet hade nått brukarna. För att ytterligare snabba upp hanteringen fick de personer som redan hade det datorbaserade hjälpmedlet på sin arbetsplats, samma hjälpmedel i hemmet. Några frågor som dök upp var när de yrkesarbetande brukarna skulle få sin utbildning? Många arbetade hela dagarna och att erhålla datorbaserade synhjälpmedel för fritidsbruk betraktas inte som vård. Det innebar att många inte kunde utnyttja det syncentralen erbjöd i utbildningsväg. Datainstruktörerna arbetade parallellt med hjälpmedel till barnen och vuxna. Eftersom personalresurserna inte utökades i relation till antalet brukare innebar det att väntetiden blev längre för alla grupper under denna tidsperiod. Antalet brukare som använde sig av datorbaserade synhjälpmedel ökade från att år 2001 ha varit ca 30 barn i länet till att vara ca 100 vuxna brukare och ca 50 barn i slutet av år

13 Farhågor Under denna tid kände vi att förskrivningstakten av datorbaserade hjälpmedel till vuxna hade gått för fort. Vi började fundera över antalet utrustningar vi placerat ut. Vad hände med dem sedan? Kunde det vara så att det fanns utrustning ute i länet som inte användes? Vi hade olika dokumenteringsmöjligheter på de olika syncentralerna. Vi arbetade i olika journalsystem och datainstruktörerna hade enbart tillgång till Skellefteås digitala journalsystem. Detta innebar att datainstruktörerna muntligen fick berätta för berörd synpedagog vad man gjort och hur långt man kommit vid varje tillfälle, vilket var mycket tidskrävande. Eftersom brukarna började ringa och ha en del hanteringsproblem med bl.a. datorn/ hjälpmedlen bl.a. så antog vi att den utbildning som erbjudits brukargruppen inte varit tillräcklig. Det fanns inget riktigt beslut över vilken grundutbildning syncentralen skulle tillhandahålla utan det var datainstruktören och brukaren som tillsammans kom överens om vad som skulle tränas och hur mycket. Men allt var beroende av hur mycket tid datainstruktören hade. Någon utarbetad modell till uppföljning fanns inte och gjordes i vissa fall mycket sporadiskt. Antalet vuxna som fick datorbaserade hjälpmedel ökade drastiskt samtidigt som även barngruppen ökade. Våra funderingar: Utplacerad utrustning i vilken utsträckning används den? Behöver förskrivningsprocessen förändras? Våra dokumenteringsmetoder bra/mindre bra? Behovet av utbildning/träning? Skapa gemensamma rutiner för hela processen Uppföljning/utvärdering hur görs det? Har datapedagogtid tagits från barngruppen? Kombinationen barn/vuxen i samma tjänst upplevdes för datainstruktörerna inte tillfredsställande. 11

14 Projektbeskrivning Projektet ska ses som en vidareutveckling av det redan pågående rehabiliteringsarbetet för vuxna, vad gäller datorhjälpmedel som ett stöd i hemmet. Det ska också fungera som grund för det fortsatta arbetet och vara en hjälp i utvecklandet av nya arbetsmetoder. Syfte Syftet med projektet är att fastställa hur våra tidigare insatser påverkat situationen för både den enskilde brukaren och gruppen som helhet. - Identifiera egentliga behov för brukargruppen. - Förbättra arbetsmetoder och skapa instrument för oss så att våra insatser utvecklas på ett sådant sätt att de kan möta brukargruppens anspråk. - Ge möjlighet att förbättra arbetsmetoderna i hela processen kring datorbaserade synhjälpmedel samt att utveckla anpassad metodik för detta inriktad mot gruppen vuxna. Här bör man sträva efter en gemensam utveckling med landets övriga syncentraler. Det är viktigt att se datorbaserade hjälpmedel som en naturlig del i rehabiliteringsprocessen. Konkreta resultat av projektet - Verksamhetsutvärdering över åren Nyttoutvärdering nyttan för brukaren med datorbaserade synhjälpmedel - Testa nya arbetsmetoder Pilotprojekt - Skapa kontaktnät över landet - Medverka vid konferenser ID-dagarna samt egen DUVA-konferens - Skriftlig rapport Metod och genomförande Projektet har genomförts vid syncentralen i Västerbottens län och har omfattat brukare, i vuxen ålder, som under åren erhållit datorbaserade synhjälpmedel från syncentralen. Metoder som använts är kvalitativa telefonintervjuer, frågeformulär samt djupintervjuer. 12

15 Arbetsgång DUVA-projektet Inventering Först gjordes en genomgång av de för åren aktuella förskrivningarna på respektive ort. Parametrar som noterades var: punktskriftsläsare, diagnos, synstatus, levnadsförhållande (ensam, sambo/gift), ålder, vilket/vilka hjälpmedel man erhållit från syncentralen. De aktuella hjälpmedlen som förskrevs under perioden var: förstoringsprogram, bildskärm, talsyntes, skanner + OCR-program, skärmläsare, punktskriftsskärm, datorkopplat kamerasystem, punktskrivare, monitorarm. Information till brukargruppen Därefter gjordes ett utskick med information om projektet samt att vi inom någon vecka skulle ta kontakt med brukaren för att höra om han/hon ville delta eller ej (se bilaga 1). Deltagandet var helt frivilligt och anonymt. Intervjuer Nästa steg blev telefonintervjuer med alla personer som ville delta i projektet. Vi begränsade sökandet efter deltagare på så sätt att efter det brukaren erhållit information om projektet ringdes han/hon vid tre tillfällen. Om vi efter tre försök inte fått kontakt med brukaren gjordes ytterligare ett utskick med information om projektet. Vi bifogade då frågorna i pappersform tillsammans med frankerat svarskuvert (frågeställningar, se bilaga 2). Sammanställning av inhämtade data Sammanställning av intervjuer samt en PowerPoint-presentation över dessa. Pilotprojekt Under projektets gång startades tre pilotprojekt. Tanken var att pröva några olika idéer som framkommit vid intervjuerna och att även få pröva några olika arbetsmetoder. Skapa nya nätverk Vi medverkade som föreläsare vid ID-dagarna i Stockholm den 19/ och gjorde då en delredovisning av projektet. Därefter anordnade projektet en egen konferens/seminarium på Landstingshuset i Stockholm den 17/ Till detta seminarium var personal som arbetar med datorbaserade synhjälpmedel från landets alla syncentraler inbjudna. Här var tanken att sprida det resultat som projektet inhämtat så långt. En annan tanke var också att knyta nya kontakter och delge varandra sina egna erfarenheter. Utvärdering av dagen finns som bilaga 4 i denna rapport. Djupintervjuer Dessutom gjordes ett antal djupintervjuer där tyngdpunkten på frågorna handlade om nyttan med datorbaserade synhjälpmedel ur ett brukarperspektiv (frågeställningar, se bilaga 3). 13

16 Resultat Inventeringen hos de tre olika syncentralsenheterna visade att det totalt var 91 personer i vuxen ålder som erhållit datorbaserade synhjälpmedel från syncentralen under år 2002 och Av dessa medverkar 70 personer i undersökningen. Två personer avbröt intervjun på egen begäran (se notering sid. 22). Fördelningen mellan kvinnor och män i undersökningen är 40 kvinnor och 30 män. Indelningen mellan synsvaga och gravt synskadade är enligt vår definition gjord utifrån vilket läsmedium man föredrar. De 21 gravt synskadade använder huvudsakligen punktskrift som läsmedium (se figur 1). Anledning till att denna indelning gjordes är att dessa personer använder skärmläsare och punktskriftsskärm eller skärmläsare och talstöd som kommunikationsmedel. Längre fram i resultatet undersöks om det finns några skillnader mellan dessa grupper hanteringsmässigt beroende på vilka hjälpmedel man använder. Frågeenkäten som ligger till grund för denna resultatdel finns som bilaga 2 till rapporten. Deltagare Antal personer Medverkar i undersökningen 70 - kvinnor 40 - män 30 Synsvaga 49 Gravt synskadade 21 Figur 1. Sammanställning av deltagare i projektet vad gäller antal, kön och indelning av synskada beroende på vilket läsmedium man föredrar. Åldersfördelning Figur 2 visar hur åldern på deltagarna är fördelad på respektive ort inom Västerbottens län samt länet totalt. Åldersfördelningen är gjord för att stämma överens med SCB s indelning. Här kan vi jämföra användandet av dator för människor med synnedsättning med den undersökning som är gjord på SCB för övriga datoranvändare i landet år år 75 år och äldre Umeå Lycksele Skellefteå Länet totalt Procent 77 % 14 % 9 % Figur 2. Sammanställning över åldersfördelning av projektdeltagarna, på respektive ort samt i länet totalt. 14

17 Synskadediagnos I undersökningsgruppen har brukarna nedanstående huvuddiagnoser. Makuladegeneration Diabetes retinopati Retinitis Pigmentosa Optikusatrofi Albinism Keratokonus Myopi Förvärvad ögonskada Medfödd missbildning Vi kan konstatera att det i vår undersökningsgrupp inte finns någon person med huvuddiagnosen glaukom. Däremot finns ett flertal brukare med någon av ovanstående huvuddiagnos där även glaukom förekommer. 15

18 Resultat av telefonintervjuer genomförda år 2005 Fråga 1: Vilken sysselsättning har Ni idag? Vi ville veta hur många i vår undersökningsgrupp som var yrkesverksamma. Detta för att kunna finna eventuellt samband mellan sysselsättning och graden av hanteringstid av datorbaserade hjälpmedel samt att få fram hur stor del av gruppen i arbetsför ålder som är i någon sysselsättning. Antal Procent Yrkesarbetande % Pensionär % Förtidspensionär % Arbetssökande 4 6 % Annat 4 6 % Studerande 0 0 % Figur 3. Fördelningen inom gruppen med avseende på aktuell sysselsättning när undersökningen gjordes. Undersökningsgruppen består av totalt 54 personer i yrkesverksam ålder (figur 2). Av dessa är 30 personer sysselsatta i arbete. Det ger en sysselsättningsgrad på 56 %. Därefter kommer grupperna pensionär och förtidspensionär. I gruppen annat ville 4 deltagare placeras. Någon uttryckte det: Jag är varken yrkesarbetande eller student eller något annat just nu. Väntar på beslut från annan ort. När undersökningen genomfördes var ingen i gruppen studerande. Fråga 2: Vilken utbildning har Ni? Här fick de tillfrågade berätta vilken högsta utbildning de ansåg sig ha. De olika alternativen var: grundskola, gymnasieskola, folkhögskola, högskola/universitet, folkskola eller annat. I annat ryms yrkesskolan, fackskola, KomVux. Den största gruppen, 31 %, har gymnasieskola som sin högsta utbildning. Noterbart är att 21 % av gruppen har högskole- eller universitetsutbildning. Därefter kommer personer som har grundskola som sin högsta utbildning (19%). Brukargruppens utbildning Gymnasieskola 31% Högskola/universitet 21% Grundskola 19% Folkhögskola 11% Annat Folkskola 9% 9% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Figur 4. Brukargruppens svar på vilken utbildning de anser sig ha som högst. 16

19 Fråga 3: ANSÖKAN Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Största delen av gruppen (41%) tyckte att ansökningsförfarandet fungerat bra eller ännu bättre (21%). Noterbart är att hela 23 % säger sig inte ha gjort någon ansökan. I denna grupp kan finnas de som tidigt anmält sitt intresse till syncentralen att få låna datorbaserade hjälpmedel men att det just då inte fanns några pengar. Man gjorde kanske ingen ytterligare ansökan efter att man anmält sitt intresse och därför svarar man nej på denna fråga. En annan förklaring till denna siffra kan vara att man inte gjorde någon skriftlig ansökan utan detta gjordes enbart muntligen. I vissa fall vet vi med oss att det inte gjordes någon vanlig ansökan. Detta på grund av otydliga rutiner och att vi ville snabba upp processen för att hinna med så många brukare som möjligt under budgetåret. I gruppen övrigt, som är 13 %, ingår de som inte kommer ihåg att de gjort någon ansökan överhuvudtaget. Här ingår även de som vet att de gjort en ansökan men säger att de inte kommer ihåg hur den gick till. Hur fungerade det vid ansökningtillfället? Utmärkt Mycket bra 10% 11% Bra 41% Mindre bra Inte bra 0% 1% Övrigt 13% Gjorde ingen ansökan 23% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Figur 5. När man ansökte om datorbaserade synhjälpmedel på syncentralen Hur tyckte brukaren att kontakten med syncentralen fungerade? 17

20 Fråga 4: UTPROVNING - Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Frågan ställdes utan att nämna någon närmare förklaring till vad man lägger i ordet utprovning. Största delen av gruppen tycker att den utprovning man hade gjort fungerade bra, mycket bra eller utmärkt. Hela 39 % säger sig inte ha gjort någon utprovning. Vi är väl medvetna om att i vissa fall gjordes ingen utprovning, det fördes ett samtal mellan brukare och synpedagog där man till slut kom fram till en lämplig lösning. Utprovning av datorbaserade synhjälpmedel Utmärkt 7% Mycket bra 9% Bra 37% Mindre bra 1% Inte bra 0% Annat 7% Gj orde ingen utprovning 39% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Figur 6. Utprovning. Några kommentarer från brukargruppen vid frågeställningen: Jag har datorbaserade hjälpmedel på min arbetsplats jag visste vad jag ville ha. Syncentralen tog för lätt på de hjälpmedel jag hade på min arbetsplats. De personliga kontakterna är viktiga så man kan samtala och resonera om vad som finns och vad som känns bäst. Jag gjorde ingen utprovning tittade bara. Det fanns ett uppdämt behov av hjälpmedel. Detta p.g.a. lång kö, det blev stor anstormning, vilket gjorde att utprovningen gick för snabbt. Här kan man konstatera att det är viktigt att föra ett samtal med brukaren. Det är också viktigt att i större utsträckning individanpassa för att kunna tillgodose gruppen på ett bättre sätt och kunna möta brukaren där hon/han befinner sig. En annan slutsats vi kan dra är att eftersom pengarna till datorbaserade synhjälpmedel var enbart på årsbasis och vi inte visste vad som skulle hända nästkommande år så kände man sig pressade på syncentralen att hinna tillgodose så många brukare som möjligt. 18

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1 Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012 Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1 Hjälpmedelshandboken Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken består av fem delar som

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Nyttan av webbtjänster

Nyttan av webbtjänster Erika Berglund och Stina Johansson, ETU AB Nyttan av webbtjänster Jämfört med andra sätt att utföra tjänsterna för personer med synnedsättning SRF 1 Innehåll 1. Bakgrund 1.1 Syfte 8 1.2 Internet och användare

Läs mer

Punktskriftsläsning. Sammanfattning av läsarundersökning 2013. M yndigheten för tillgängliga medier, MTM. Version 2015-1

Punktskriftsläsning. Sammanfattning av läsarundersökning 2013. M yndigheten för tillgängliga medier, MTM. Version 2015-1 Punktskriftsläsning Sammanfattning av läsarundersökning 2013 Dokumentattribut Information Titel Punktskriftsläsning Dokumentägare M yndigheten för tillgängliga medier, MTM Dokumenttyp R apport Version

Läs mer

Presentation av våra gruppverksamheter. Våren och hösten 2015

Presentation av våra gruppverksamheter. Våren och hösten 2015 Synverksamheten Göteborg Gruppverksamheter Synverksamheten Göteborg Presentation av våra gruppverksamheter Våren och hösten 2015 Synverksamheten erbjuder gruppbehandlingar och informationsträffar. Grupperna

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL Synpedagog i samråd med L och/eller diabetessjuksköterska vid klinik som behandlar patient med diabetes mellitus. Förskrivning ska ske i samråd med syncentral.

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-05-19 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga.

Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-05-19 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga. Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-05-19 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga. Närvarande: Anette Jernberg, FSBU Väst Thomas Krantz, SRF Göteborg Pia Andersson,

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten 1

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten 1 Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten 1 Hjälpmedelshandboken Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken består av fem delar som innehåller

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Tips och idéer för Windows 8

Tips och idéer för Windows 8 Tips och idéer för Windows 8 Läs mer om it i lärandet på webben: www.spsm.se/itochlarande Tips och idéer för Windows 8 Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skriften kan hämtas

Läs mer

Synskadade barn talar

Synskadade barn talar Synskadade barn talar om IT-hjäl pmedel En rapport från HANDU på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet, projekt Bättre tillsammans. Juni 2005 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare: Cecilia Ranemo, HANDU

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Projektredovisning DigiDel 2013

Projektredovisning DigiDel 2013 EKSJÖ KOMMUN Projektredovisning DigiDel 2013 Eksjö stadsbibliotek har i samarbete med ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Emilkraften ek.för., Eksjö Vux, Handelsbanken, Swedbank utbildat 260 deltagare i

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje.

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje. Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Slutrapport/utvärdering Projekt Alla har rätt till Internet Syfte Målgrupp Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

enter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB

enter Hej! Med vänliga hälsningar Dan Alberyd Specialpedagog Svenska Enter rehabilitering AB enter Hej! Jag heter Dan Alberyd och är Svenska Enters samordnare för Kompetensutvecklingen av speciallärare/pedagoger. Vi är mycket glada för att vi har fått förtroendet att utbilda speciallärarna/pedagogerna

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren.

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren. KOMMUNIKATION OCH INFORMATION 03 Synhjälpmedel 0303 Ljusfilter (absorbtionsfilter) 1(6) 0306 Glasögon och kontaktlinser Se riktlinje Glasögon och kontaktlinser (bidragsregler) 0309 Glas, linser och linssystem

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning. Innehållsförteckning Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning Gilitigt från och med 2008-05-15 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 24 Material och utrustning

Läs mer

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek, länstaltidningsprenumeranter

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Syncentralen Vänersborg Gruppverksamhet

Syncentralen Vänersborg Gruppverksamhet Syncentralen Vänersborg Gruppverksamhet Vuxna 2014 Information om ny teknik Denna grupp vänder sig till dig som är nyfiken på IT och som har lite eller inte någon erfarenhet, eller har använt en dator

Läs mer

Hur jämställd är den sverigefinska kvinnan/mannen i hemmet?

Hur jämställd är den sverigefinska kvinnan/mannen i hemmet? Hur jämställd är den sverigefinska kvinnan/mannen i hemmet? Instruktioner till enkäten för projektet Avsändare. På uppdrag av Ungdomsstyrelsen genomför Sverigefinska Riksförbundet och Sverigefinskt Kvinnoforum

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

KAPITEL 3 HANDLINGSPLAN 3.1. DITT MÅL

KAPITEL 3 HANDLINGSPLAN 3.1. DITT MÅL KAPITEL 3 HANDLINGSPLAN Nu är det dags att göra en plan för ditt arbetssökande. Tanken med planen är att underlätta för dig att arbeta effektivt. Det är också bra att skapa en plan B. Den tar du till om

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Marknadsföring ring av mig

Marknadsföring ring av mig Välkomna till förelf reläsning Marknadsföring ring av mig Marie Simonsson, affärsomr rsområdeschef JENSEN education Innehåll KY-utbildningens roll påp arbetsmarknaden LiA/arbetss /arbetssökande >Vad krävs

Läs mer

Ansökan till Volontäråret i S:t Lars församling

Ansökan till Volontäråret i S:t Lars församling Ansökan till Volontäråret i S:t Lars församling Läs denna instruktion noggrant innan du fyller i ansökan! Fyll i ansökan så gott du kan, glöm inte att bifoga ett foto av dig själv. Fyll i blanketten Skicka

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

ESS 2006 Intervjuinstruktion.

ESS 2006 Intervjuinstruktion. ESS 2006 Intervjuinstruktion. Hur lever vi i Sverige och andra länder i Europa? Hur lever invånarna i olika europeiska länder sina liv? Vad anser man i olika viktiga samhällsfrågor och tycker man att politiker

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Samverkansmöte om hjälpmedel

Samverkansmöte om hjälpmedel Minnesanteckning från Samverkansmöte om hjälpmedel Tid och plats 7 maj 2013, kl 13.00 15.00 Plats: Hjälpmedelskonsulenterna, Köpmangatan 37, Luleå. HSO, Doris Lehto Hjärnkraft, Gerd Rönnqvist DHR, Sune

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14

Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14 1 E Bjuke/jn 2013-10-14 Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14 Närvarande: Viola Lindén, SRF Claes-Göran Johansson, SRF Britt

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Manual. Patient. version 3.50

Manual. Patient. version 3.50 Manual Patient version 3.50 Innehåll Introduktion till Mina vårdkontakter...2 Vem kan använda tjänsten?... 2 Komma igång... 2 Ett säkert system... 2 Svar inom ett par dagar... 2 Support... 2 Skaffa användarkonto...3

Läs mer

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal Minnesanteckning Lokalt brukarråd, Hörselverksamheten FyrBoDal Tid: 140211 Plats: Plan 7, Hörselverksamhetens lokaler, Vänerparken. Närvarande: Harry Eriksson Berit Swärd, HRF Vänersborg/Trollhättan Hans

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Aktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION

Aktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION Aktivitetsinformation Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION Alma Folkhögskola Uppdrag Nyckeln till Din framtid Aktiviteter Aktiviteterna på Alma Folkhögskola Uppdrag är till för att stärka och förbereda dig

Läs mer

Dagordning. Om Inläsningstjänst AB. Talböcker och Ljudböcker. Egna anpassningar enligt paragraf 17. Inlästa läromedel som kommunabonnemang

Dagordning. Om Inläsningstjänst AB. Talböcker och Ljudböcker. Egna anpassningar enligt paragraf 17. Inlästa läromedel som kommunabonnemang Dagordning Om Inläsningstjänst AB Talböcker och Ljudböcker Egna anpassningar enligt paragraf 17 Inlästa läromedel som kommunabonnemang Nya DAISY-spelare på marknaden Inläsningstj sningstjänst nst AB Specialisering

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Internationellt kulturutbyte

Internationellt kulturutbyte Sida 1 / 7 Internationellt kulturutbyte ANSÖKAN OM BIDRAG INOM BILD OCH FORM UTSTÄLLNINGAR OCH ARBETS- ELLER STUDIEVISTELSE I UTLANDET 1. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Förnamn*

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2012-11-14 HH-HOH12-136 Svar på motion Alla barn har rätt att se Bakgrund Nämnden för Habilitering och

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer