DUVA-projektet i Västerbottens län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DUVA-projektet i Västerbottens län"

Transkript

1 DUVA-projektet i Västerbottens län projektredovisning D U VA Datorbaserade synhjälpmedel Utvärdering VuxnA

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2006 Författare: Anna Karin Tjärnström Lundström, synpedagog - Monica Svedesjö, sektionsledare Illustration: Ulla-Jane Saxberger Ansvarig handläggare: Peter Lorentzon Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger URN:NBN:se:hi pdf Best nr: pdf Publikationen är utgiven endast i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på HIs webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 DUVA-projektet i Västerbottens län projektredovisning Anna Karin Tjärnström Lundström Monica Svedesjö Hjälpmedelsinstitutet

4 Förord Denna studie om användning av datorbaserade synhjälpmedel är genomförd med stöd från Syntesprojektet. Syntes är ett treårigt projekt för att förbättra rehabiliteringen för äldre personer med synnedsättning och för att stödja utvecklingen av syncentralernas specialistfunktioner. I en försöksverksamhet i bl.a. Dalarna utvecklas och provas arbetssätt för hur äldre personer med synnedsättning kan få rehabilitering i den egna närmiljön. En annan del av projektet syftar till att utveckla syncentralernas specialistkompetens. Särskilt stöd kan ges till sådana utvecklingsprojekt. DUVA-projektet i Västerbottens län är ett sådant. Syntesprojektet drivs gemensamt av Hjälpmedelsinstitutet och Synskadades Riksförbund med stöd från Allmänna arvsfonden. Det avslutas Stockholm, oktober 2006 HJÄLPMEDELSINSTITUTET Peter Lorentzon Projektledare 2

5 Sammanfattning Datorn blir mer och mer ett nödvändigt verktyg för alla när det gäller att ta del av information, kommunicera samt nyttja olika samhällstjänster. Under åren erhöll syncentralen i Västerbottens län extrapengar för att kunna förskriva datorbaserade hjälpmedel till vuxna synskadade i deras hemmiljö. Denna studie syftar till att undersöka hur syncentralens insatser har påverkat gruppens möjligheter till ökad delaktighet i deras vardag. Vi ville också få reda på vad som var bra och mindre bra av de insatser syncentralen gav till gruppen under åren Genom telefonintervjuer med totalt 68 brukare, som under ovanstående år erhållit datorbaserade synhjälpmedel, finns i detta projekt en utvärdering av genomförda insatser. Utifrån ett brukarperspektiv finns också förslag på förändringar i rehabi literingsarbetet kring datorbaserade synhjälpmedel. Vi har, utifrån brukarnas förslag på förbättringar, startat upp en support-mail och en support-telefon för målgruppen. Projektet har genererat mallar för utprovning samt ett pågående arbete med ett digitalt utbildningsmaterial. Efter analys av brukarnas förslag och syncentralens framtidsvision, har vi formulerat modeller för förskrivning av datorbaserade synhjälpmedel till personer med lindrigare synnedsättning, mer uttalad synsvaghet och för dem med grava synskador. För att få en ökad inblick av värdet av datorhjälpmedel genomförde vi djupinter vjuer med fyra brukare med frågeställningarna: - Vad kan du göra med hjälp av datorn idag, som du inte har kunnat göra tidigare på grund av synskadan? - Hur har datorn med tillhörande hjälpmedel påverkat dina möjligheter att kommunicera i bred bemärkelse? - Hur har datorn med tillhörande hjälpmedel påverkat dina familje-, släktoch vänrelationer? - Hur har datorn med tillhörande hjälpmedel påverkat din vardag och fritid? - Hur har datorn med tillhörande hjälpmedel påverkat dina möjligheter att ta del av olika lokala/riksnyheter och deltaga i samhällsdebatten? - Vad har datorn med tillhörande hjälpmedel betytt för din livskvalitet som synskadad? Studien visar att datorhjälpmedlen är till mycket stor nytta då de ger ökad delaktighet, aktivitet och självständighet för den enskilde individen. I undersökningen visar det sig att datoranvändningsgraden är högre i denna grupp, än för befolkningen i övrigt. Man använder sin dator i kombination med hjälpmedel, främst till att skriva brev, dagbok, leta information på Internet och hålla kontakt med vänner och bekanta via mail. Denna studie är en tydlig vägvisare i arbetet mot att datorhjälpmedel ska ses som en naturlig del för den synskadade i rehabiliteringsprocessen. Datorbaserade synhjälpmedel är här för att stanna. Landstingen runt om i Sverige bör, i en rehabiliterande insats, erbjuda de synskadade brukare som är i behov av dessa hjälpmedel, en väl genomtänkt och planerad förskrivningsprocess. Vi bör därför erbjuda dessa brukare en individuellt anpassad utbildning. Naturligtvis inom de för syncentralen uppsatta ramarna. 3

6 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 3 ORDLISTA... 5 INLEDNING... 6 BAKGRUND... 7 HISTORIK... 7 Syncentralens regionala förutsättningar år Arbetsgång år Begränsningar Farhågor PROJEKTBESKRIVNING SYFTE METOD OCH GENOMFÖRANDE Arbetsgång DUVA-projektet RESULTAT DELTAGARE ÅLDERSFÖRDELNING SYNSKADEDIAGNOS RESULTAT AV TELEFONINTERVJUER GENOMFÖRDA ÅR Fråga 1: Vilken sysselsättning har Ni idag? Fråga 2: Vilken utbildning har Ni? Fråga 3: ANSÖKAN Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Fråga 4: UTPROVNING - Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Fråga 5: LEVERANS - Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Fråga 6: UTBILDNING på dina datorbaserade synhjälpmedel: Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Fråga 7: Brukar det uppstå några problem med dina datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 8. Vart vänder du dig i första hand vid problem med dina datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 9. Om det uppstår problem med dina datorbaserade synhjälpmedel hur tycker du då att kontakten fungerar med syncentralen? Fråga 10: Hur har du skaffat dig dina grundkunskaper i datorhantering? Fråga 11. Hur har du skaffat dig dina grundkunskaper på dina datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 12. Tycker du att du har tillräckliga kunskaper...? Fråga 13: Hur ofta använder du dina datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 14: Vilka dataprogram använder du dig av? Fråga 15: Till vad använder du dina datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 16: Som helhet, hur nöjd känner du dig med insatserna från syncentralen när det gäller datorbaserade synhjälpmedel? Fråga 17: Hur vill du gå vidare med dina datorbaserade hjälpmedel? Fråga 18: Kan du ge förslag/idéer på hur vi på syncentralen ska förbättra vårt arbete med datorbaserade synhjälpmedel? NYTTOUTVÄRDERING Kommentarer från brukarna vad gäller vilken nytta man ser med sina datorbaserade hjälpmedel DJUPINTERVJUER PILOTPROJEKT...34 DISKUSSION LITTERATUR BILAGOR

7 Ordlista Brukarråd: Ett råd som finns som kanal mellan syncentralen och brukarorganisationen, i det här fallet SRF (Synskadades Riksförbund) och FSBD (Föreningen Sveriges Dövblinda). DAISY: Digitalt Audiobaserat InformationsSYstem. På engelska: Digital Accessible Information SYstem. Ett datasystem som används för att producera och läsa digitala talböcker. Digital talbok: En bok som lästs in i dator och lånas ut på cd-romskiva (i dagsläget). TPB använder DAISY-formatet i digitala talböcker. Förstoringsprogram: Datorprogram som förstorar det som finns på skärmen. ID-dagarna: ID-dagarna = Informations- och Demonstrationsdagarna. Hjälpmedelsinstitutets största årliga evenemang med cirka besökare från hela Norden. I utställningen visar företag och organisationer de senaste produkterna, anpassningarna och programvarorna. Arrangemanget täcker aktuella hjälpmedelsfrågor kring informationsteknik, funktionshinder och metodutveckling. OCR-program: Optical Character Recognition, vilket står för maskinell läsning och tydning av tecken och texter. Används tillsammans med en skanner. Punktskriftsskärm (Punktdisplay): På en smal panel framför datorns tangentbord finns piggar som hoppar upp och ner när man läser eller skriver. Piggarna formar bokstäver i punktskrift, som man läser genom att dra fingrarna över panelen. SCB: Statistiska Centralbyrån. SRF: Synskadades Riksförbund. SRF är synskadades egen intresseorganisation och arbetar för ett samhälle där synskadade inte diskrimineras på grund av sitt funktionshinder. Talsyntes: En konstgjord röst läser upp texten i datorn eller talboksspelaren. DAISY-spelare: En särskild cd-romspelare som man kan läsa DAISY-böcker med. Även en dator med cd-rom och ett särskilt läsprogram kan användas för att läsa DAISY-böcker. 5

8 Inledning Projektets syfte har varit att fastställa hur syncentralens insatser under år påverkat situationen för både den enskilde brukaren och gruppen som helhet, vad gäller datorbaserade synhjälpmedel till personer i deras hemmiljö. Målet är att uppnå väl utvecklade arbetsmetoder och rutiner för hanteringen med syftet att datorbaserade synhjälpmedel ses som en naturlig del i den synskadades rehabiliteringsprocess. Målgruppen i projektet är vuxna brukare, inskrivna på syncentralen i Västerbotten, som erhållit datorbaserad anpassning från syncentralen under åren Projektet skall ses som en vidareutveckling av det pågående rehabiliteringsarbetet för vuxna med datorbaserade synhjälpmedel i hemmet. Det skall fungera som grund för det fortsatta arbetet och vara en hjälp i utvecklandet av nya arbetsmetoder och arbetsmaterial. Jag vill ta tillfället i akt och tacka projektgruppen för ett gott samarbete, många kloka tankar och Ert stöd när jag bett om råd. Jag vill ge er mitt allra största tack för att ni gav mig er tid, i en för syncentralen i Västerbotten ganska hektisk tid. Tack till mina trogna och tålamodsprövade pilotpersoner. Tack till min handledare Örjan Bäckman på Lärarhögskolan, Stockholm. Framför allt vill jag tacka alla brukare som medverkat i projektet. Tack för att ni gav mig något så värdefullt som er tid för mig att ställa mina frågor. Tack för alla kloka förslag och tips. Med detta projekt som grund kan vi bygga vidare på ett fantastiskt roligt arbete och göra det än mer livskvalitetshöjande än vad det redan är. Tack politiker som tog detta beslut att vika denna summa pengar för gruppen synskadade i deras hemsituation. Läs resultatet av detta projekt och Ni kommer aldrig glömma ett rätt beslut. Anna Karin i Skellefteå, maj 2006 Projektledare: Anna Karin Tjärnström Lundström, synpedagog, Syncentralen Västerbotten Monica Svedesjö, sektionsledare, Syncentralen Västerbotten Projektgrupp: Lena Johansson, synpedagog, Syncentralen Västerbotten Gunilla Johansson, synpedagog, Syncentralen Västerbotten Hans Lindgren, datainstruktör, Syncentralen Västerbotten Totalt beviljat belopp: kronor. Som ett delprojekt av Syntesprojektet (drivs gemensamt av Hjälpmedelsinstitutet, Synskadades Riksförbund med stöd från Allmänna arvsfonden). Projekttid: 15 månader på halvtid med start 1 november Avslutat den 1 februari Projektansvarig: Ögonsjukvården, Västerbottens läns landsting i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet. 6

9 Bakgrund Datorn blir mer och mer ett nödvändigt verktyg för att ta del av information och nyttja olika samhällstjänster (exempelvis bankärenden, bokning av resor, hämta och fylla i blanketter m.m.). Datorn är även ett viktigt kommunikationshjälpmedel. Idag kan människor, som av olika anledningar isolerats från stora delar av naturliga sociala kontakter, kommunicera med andra på sina villkor tack vare datorbaserade hjälpmedel. Med datorbaserat hjälpmedel menas här ett tekniskt hjälpmedel, som gör att personer med synnedsättning kan ta till sig det som finns på bildskärmen. Denna specialutrustning kan vara ett program, som förstorar det som finns på bildskärmen till, för brukaren, lämplig/läsbar storlek. Det kan även vara en så kallad skärmläsare med vars hjälp man kan få texten på skärmen uppläst av en talsyntes och översatt till punktskrift för att visas på en punktskriftsskärm. En person med grav synnedsättning kan även utrustas med en så kallad punktskrivare. Detta hjälpmedel skriver ut texten i punktskrift istället för vanlig tryckt text. Ytterligare hjälpmedel som passar personer med synnedsättning är en skanner och via den kan man läsa in dokument så att dessa blir tillgängliga i digital form. Historik Under ett flertal år har det bedrivits ett arbete i Västerbottens län för att tillhandahålla datorbaserade synhjälpmedel till synskadade barn i deras skolsituation och hemmiljö. Starten för detta var år 1995, då man projektanställde en datainstruktör på syncentralen i Skellefteå. Förskrivare av hjälpmedlen var respektive barns synpedagog. Datainstruktören genomförde allt från utprovning till utplacering och träning på de datorbaserade hjälpmedlen. År 1998 permanentades tjänsten. Under ett antal år arbetade datainstruktören enbart med barngruppen. I och med att efterfrågan ökade uppstod behov av mer personella resurser för ändamålet. Syncentralen i Skellefteå inrättade år 2000 ytterligare en tjänst på 60 % för detta syfte. Parallellt med utvecklingen av datoranpassningar i skolsituationen för synskadade barn, började gruppen vuxna synskadade anmäla sitt intresse till syncentralen att erhålla datorbaserade hjälpmedel i hemmet. De ekonomiska förutsättningarna fanns inte på syncentralen för att tillgodose detta behov. Brukarna sattes därför på kölista för eventuella framtida insatser. Efter träget arbete från SRF (Synskadades Riksförbund) och Brukarrådet kom år 2002 ett landstingspolitiskt beslut, som innebar att syncentralen kunde erbjuda vuxna personer med synnedsättning datorbaserade synhjälpmedel i hemmet. Syncentralen i Västerbotten fick detta år tilldelat 2,7 miljoner kronor att använda till inköp av datorbaserade synhjälpmedel. Av dessa var kr öronmärkta för inköp av DAISY-spelare. Pengarna som tillsköts fanns enbart på årsbasis och skulle inte användas till något annat än hjälpmedel. Detta medförde att man på syncentralen tillfälligt utökade personalresurserna för att hinna med installationer och utplacering av hjälpmedel hemma hos brukarna under året. I början av år 2003 visade det sig att ytterligare 3,2 miljoner kronor fanns tillgängliga för fortsatt arbete med samma målgrupp. Tillfälliga personalresurser tillsköts under delar av året. Eftersom pengarna var tidsbegränsade inom respektive års budget och de personella resurserna inte var permanentade kom därför 7

10 fokus att mer hamna på utplacering av utrustning än hantering och uppföljning därav. Trots att extra personal tillsköts under vissa delar av respektive år, så fanns inte tillräcklig tid till utbildning i den omfattning som skulle ha behövts. Uppföljning och utvärdering av genomförda insatser har därför inte kunnat utföras på ett för oss tillfredsställande sätt. Metoder för arbetet mot denna målgrupp med de specifika och individuella behov som fanns saknades och detta har upplevts som en stor brist. Från brukarorganisationerna har det bland annat kommit signaler om ett stort uppdämt utbildningsbehov. Viss utbildning har erbjudits via ABF men inte alls i den omfattning som skulle behövas. En stor andel av brukarna bor också långt ifrån de orter där dessa utbildningar erbjuds. Fr.o.m. år 2004 har 1,7 miljoner kronor avsatts för datorbaserade synhjälpmedel till vuxna. Dessa medel har blivit permanentade i syncentralens budget vilket gör det möjligt att skapa en mer planerad och fördjupad insats för att vuxna bättre ska kunna nyttja hjälpmedlens möjligheter. Samma år, dvs. 2004, som medlen permanentades införde Västerbottens läns landsting anställningsstopp för inrättande av nya tjänster. För att göra en utvärdering av genomförda insatser och förbättra arbetsmetoderna i hela processen kring datorbaserade synhjälpmedel, ansökte syncentralen i Västerbotten om projektmedel till detta ändamål från Hjälpmedelsinstitutet. Syncentralens regionala förutsättningar år Västerbottens län är Sveriges näst största län till ytan. Länet upptar ca en åttondel av Sveriges totala yta. Det finns ca invånare i länet och av dessa är ca 3300 registrerade på syncentralerna. År fanns det tre syncentraler i Västerbotten. Dessa var placerade i Skellefteå, Lycksele och Umeå. Organisatoriskt fanns syncentralerna under respektive ögonklinik. Datainstruktörstjänsterna fanns enbart i Skellefteå, men hade ett arbetsfält som sträckte sig över hela länet. Datainstruktörerna var då den enda arbetsgruppen som hade detta geografiska område som sitt arbetsfält. 8

11 Bemanningen på de olika syncentralerna under ovanstående år såg ut enligt följande: Skellefteå: Yrkeskategori Tjänsteutrymme Optiker 0,5 Datainstruktör 1,6 Kurator 1,0 Synpedagog 2,0 Sekreterare 0,8 Hjälpmedelsassistent 1,0 Umeå: Yrkeskategori Tjänsteutrymme Optiker 1,0 Synpedagog 3,0 Kurator 1,5 Sekreterare 1,0 Lycksele: Yrkeskategori Tjänsteutrymme Optiker 0,25 Synpedagog 1,2 Kurator 1,0 Hjälpmedelsassistent 0,5 Sekreterare 0,5 När extra medel tillskjutits för datorbaserade hjälpmedel till vuxna synskadade utökades datainstruktörstjänsterna tillfälligt och delvis under respektive år. Däremot utökades inte synpedagogtjänsterna på någon ort. Beslutsvägarna såg dessutom olika ut på de tre syncentralsenheterna. Arbetsgång år När syncentralerna erhöll extra medel till datorbaserade hjälpmedel för vuxna synskadade gick man ut och gjorde en förfrågan bland de brukare som tidigare anmält intresse att erhålla datorhjälpmedel. Samtidigt informerade syncentralerna via taltidningen att möjlighet fanns att söka dessa hjälpmedel. Detta genererade nya anmälningar som i sin tur innebar att efterfrågan för dessa tjänster växte. De brukare som var intresserade av att låna datorbaserade synhjälpmedel anmälde sitt intresse till berörd synpedagog. Synpedagogen överlämnade ärendet till datainstruktörerna. Datainstruktörerna bokade tid med brukaren och genomförde utprovningarna. Ibland var synpedagogen närvarande, ibland inte. Däremot var det synpedagogen som förskrev de hjälpmedel som utprovningen påvisat. Datainstruktören beställde de hjälpmedel man kommit överens om. Sedan installerade och konfigurerades hjälpmedlen hemma hos brukaren. Man gav i samband med hemleveransen enklare utbildning/instruktioner på hjälpmedlen. 9

12 Eftersom antalet brukare ökade hela tiden så blev arbetsfältet större och större. På grund av att det inte fanns några upparbetade rutiner för denna grupp av brukare i kombination med dessa hjälpmedel, så varierade hanteringen av ärendena och det såg inte lika ut på de olika orterna. Brukaren fick information om vad som krävdes av honom/henne för att bli beviljad hjälpmedel till egen dator i hemmet. De grundkrav som ställdes på brukaren var: Brukaren fick tillhandahålla det som är normal standardutrustning dator, skrivare, skärm av normalstorlek. Var man dessutom intresserad av att använda Internet fick brukaren ombesörja detta på egen hand. Rekommendationen var att brukaren hade ett uppdaterat virusprogram. Brukaren skulle kunna hantera tangentbordet. Syncentralens utbud till de olika grupperna såg ut enligt nedan: Gravt synskadade: skärmläsare, talstöd, punktskriftsskärm, skanner + OCRprogram, punktskrivare. Synsvaga: förstoringsprogram, större skärm, monitorarm. För att erhålla punktskriftsskärm och punktskrivare krävdes att brukaren var läsare av punktskrift. Begränsningar Eftersom pengarna var tidsbegränsade och riktade mot inköp av hjälpmedel och efterfrågan var stor beslutade man sig på syncentralen att enbart erbjuda brukaren en begränsad utbildning i samband med utplacering av hjälpmedlen. Detta gjordes för att hinna med så många brukare som möjligt under den period pengarna fanns. Syncentralen erbjöd det enklaste i Windows, Word samt utbildning på brukarens hjälpmedel. Man begränsade utbildningens innehåll genom att inte ge någon utbildning i mail- eller Internethantering. Antalet ansökningar fortsatte att fyllas på eftersom information om att det fanns pengar för ändamålet hade nått brukarna. För att ytterligare snabba upp hanteringen fick de personer som redan hade det datorbaserade hjälpmedlet på sin arbetsplats, samma hjälpmedel i hemmet. Några frågor som dök upp var när de yrkesarbetande brukarna skulle få sin utbildning? Många arbetade hela dagarna och att erhålla datorbaserade synhjälpmedel för fritidsbruk betraktas inte som vård. Det innebar att många inte kunde utnyttja det syncentralen erbjöd i utbildningsväg. Datainstruktörerna arbetade parallellt med hjälpmedel till barnen och vuxna. Eftersom personalresurserna inte utökades i relation till antalet brukare innebar det att väntetiden blev längre för alla grupper under denna tidsperiod. Antalet brukare som använde sig av datorbaserade synhjälpmedel ökade från att år 2001 ha varit ca 30 barn i länet till att vara ca 100 vuxna brukare och ca 50 barn i slutet av år

13 Farhågor Under denna tid kände vi att förskrivningstakten av datorbaserade hjälpmedel till vuxna hade gått för fort. Vi började fundera över antalet utrustningar vi placerat ut. Vad hände med dem sedan? Kunde det vara så att det fanns utrustning ute i länet som inte användes? Vi hade olika dokumenteringsmöjligheter på de olika syncentralerna. Vi arbetade i olika journalsystem och datainstruktörerna hade enbart tillgång till Skellefteås digitala journalsystem. Detta innebar att datainstruktörerna muntligen fick berätta för berörd synpedagog vad man gjort och hur långt man kommit vid varje tillfälle, vilket var mycket tidskrävande. Eftersom brukarna började ringa och ha en del hanteringsproblem med bl.a. datorn/ hjälpmedlen bl.a. så antog vi att den utbildning som erbjudits brukargruppen inte varit tillräcklig. Det fanns inget riktigt beslut över vilken grundutbildning syncentralen skulle tillhandahålla utan det var datainstruktören och brukaren som tillsammans kom överens om vad som skulle tränas och hur mycket. Men allt var beroende av hur mycket tid datainstruktören hade. Någon utarbetad modell till uppföljning fanns inte och gjordes i vissa fall mycket sporadiskt. Antalet vuxna som fick datorbaserade hjälpmedel ökade drastiskt samtidigt som även barngruppen ökade. Våra funderingar: Utplacerad utrustning i vilken utsträckning används den? Behöver förskrivningsprocessen förändras? Våra dokumenteringsmetoder bra/mindre bra? Behovet av utbildning/träning? Skapa gemensamma rutiner för hela processen Uppföljning/utvärdering hur görs det? Har datapedagogtid tagits från barngruppen? Kombinationen barn/vuxen i samma tjänst upplevdes för datainstruktörerna inte tillfredsställande. 11

14 Projektbeskrivning Projektet ska ses som en vidareutveckling av det redan pågående rehabiliteringsarbetet för vuxna, vad gäller datorhjälpmedel som ett stöd i hemmet. Det ska också fungera som grund för det fortsatta arbetet och vara en hjälp i utvecklandet av nya arbetsmetoder. Syfte Syftet med projektet är att fastställa hur våra tidigare insatser påverkat situationen för både den enskilde brukaren och gruppen som helhet. - Identifiera egentliga behov för brukargruppen. - Förbättra arbetsmetoder och skapa instrument för oss så att våra insatser utvecklas på ett sådant sätt att de kan möta brukargruppens anspråk. - Ge möjlighet att förbättra arbetsmetoderna i hela processen kring datorbaserade synhjälpmedel samt att utveckla anpassad metodik för detta inriktad mot gruppen vuxna. Här bör man sträva efter en gemensam utveckling med landets övriga syncentraler. Det är viktigt att se datorbaserade hjälpmedel som en naturlig del i rehabiliteringsprocessen. Konkreta resultat av projektet - Verksamhetsutvärdering över åren Nyttoutvärdering nyttan för brukaren med datorbaserade synhjälpmedel - Testa nya arbetsmetoder Pilotprojekt - Skapa kontaktnät över landet - Medverka vid konferenser ID-dagarna samt egen DUVA-konferens - Skriftlig rapport Metod och genomförande Projektet har genomförts vid syncentralen i Västerbottens län och har omfattat brukare, i vuxen ålder, som under åren erhållit datorbaserade synhjälpmedel från syncentralen. Metoder som använts är kvalitativa telefonintervjuer, frågeformulär samt djupintervjuer. 12

15 Arbetsgång DUVA-projektet Inventering Först gjordes en genomgång av de för åren aktuella förskrivningarna på respektive ort. Parametrar som noterades var: punktskriftsläsare, diagnos, synstatus, levnadsförhållande (ensam, sambo/gift), ålder, vilket/vilka hjälpmedel man erhållit från syncentralen. De aktuella hjälpmedlen som förskrevs under perioden var: förstoringsprogram, bildskärm, talsyntes, skanner + OCR-program, skärmläsare, punktskriftsskärm, datorkopplat kamerasystem, punktskrivare, monitorarm. Information till brukargruppen Därefter gjordes ett utskick med information om projektet samt att vi inom någon vecka skulle ta kontakt med brukaren för att höra om han/hon ville delta eller ej (se bilaga 1). Deltagandet var helt frivilligt och anonymt. Intervjuer Nästa steg blev telefonintervjuer med alla personer som ville delta i projektet. Vi begränsade sökandet efter deltagare på så sätt att efter det brukaren erhållit information om projektet ringdes han/hon vid tre tillfällen. Om vi efter tre försök inte fått kontakt med brukaren gjordes ytterligare ett utskick med information om projektet. Vi bifogade då frågorna i pappersform tillsammans med frankerat svarskuvert (frågeställningar, se bilaga 2). Sammanställning av inhämtade data Sammanställning av intervjuer samt en PowerPoint-presentation över dessa. Pilotprojekt Under projektets gång startades tre pilotprojekt. Tanken var att pröva några olika idéer som framkommit vid intervjuerna och att även få pröva några olika arbetsmetoder. Skapa nya nätverk Vi medverkade som föreläsare vid ID-dagarna i Stockholm den 19/ och gjorde då en delredovisning av projektet. Därefter anordnade projektet en egen konferens/seminarium på Landstingshuset i Stockholm den 17/ Till detta seminarium var personal som arbetar med datorbaserade synhjälpmedel från landets alla syncentraler inbjudna. Här var tanken att sprida det resultat som projektet inhämtat så långt. En annan tanke var också att knyta nya kontakter och delge varandra sina egna erfarenheter. Utvärdering av dagen finns som bilaga 4 i denna rapport. Djupintervjuer Dessutom gjordes ett antal djupintervjuer där tyngdpunkten på frågorna handlade om nyttan med datorbaserade synhjälpmedel ur ett brukarperspektiv (frågeställningar, se bilaga 3). 13

16 Resultat Inventeringen hos de tre olika syncentralsenheterna visade att det totalt var 91 personer i vuxen ålder som erhållit datorbaserade synhjälpmedel från syncentralen under år 2002 och Av dessa medverkar 70 personer i undersökningen. Två personer avbröt intervjun på egen begäran (se notering sid. 22). Fördelningen mellan kvinnor och män i undersökningen är 40 kvinnor och 30 män. Indelningen mellan synsvaga och gravt synskadade är enligt vår definition gjord utifrån vilket läsmedium man föredrar. De 21 gravt synskadade använder huvudsakligen punktskrift som läsmedium (se figur 1). Anledning till att denna indelning gjordes är att dessa personer använder skärmläsare och punktskriftsskärm eller skärmläsare och talstöd som kommunikationsmedel. Längre fram i resultatet undersöks om det finns några skillnader mellan dessa grupper hanteringsmässigt beroende på vilka hjälpmedel man använder. Frågeenkäten som ligger till grund för denna resultatdel finns som bilaga 2 till rapporten. Deltagare Antal personer Medverkar i undersökningen 70 - kvinnor 40 - män 30 Synsvaga 49 Gravt synskadade 21 Figur 1. Sammanställning av deltagare i projektet vad gäller antal, kön och indelning av synskada beroende på vilket läsmedium man föredrar. Åldersfördelning Figur 2 visar hur åldern på deltagarna är fördelad på respektive ort inom Västerbottens län samt länet totalt. Åldersfördelningen är gjord för att stämma överens med SCB s indelning. Här kan vi jämföra användandet av dator för människor med synnedsättning med den undersökning som är gjord på SCB för övriga datoranvändare i landet år år 75 år och äldre Umeå Lycksele Skellefteå Länet totalt Procent 77 % 14 % 9 % Figur 2. Sammanställning över åldersfördelning av projektdeltagarna, på respektive ort samt i länet totalt. 14

17 Synskadediagnos I undersökningsgruppen har brukarna nedanstående huvuddiagnoser. Makuladegeneration Diabetes retinopati Retinitis Pigmentosa Optikusatrofi Albinism Keratokonus Myopi Förvärvad ögonskada Medfödd missbildning Vi kan konstatera att det i vår undersökningsgrupp inte finns någon person med huvuddiagnosen glaukom. Däremot finns ett flertal brukare med någon av ovanstående huvuddiagnos där även glaukom förekommer. 15

18 Resultat av telefonintervjuer genomförda år 2005 Fråga 1: Vilken sysselsättning har Ni idag? Vi ville veta hur många i vår undersökningsgrupp som var yrkesverksamma. Detta för att kunna finna eventuellt samband mellan sysselsättning och graden av hanteringstid av datorbaserade hjälpmedel samt att få fram hur stor del av gruppen i arbetsför ålder som är i någon sysselsättning. Antal Procent Yrkesarbetande % Pensionär % Förtidspensionär % Arbetssökande 4 6 % Annat 4 6 % Studerande 0 0 % Figur 3. Fördelningen inom gruppen med avseende på aktuell sysselsättning när undersökningen gjordes. Undersökningsgruppen består av totalt 54 personer i yrkesverksam ålder (figur 2). Av dessa är 30 personer sysselsatta i arbete. Det ger en sysselsättningsgrad på 56 %. Därefter kommer grupperna pensionär och förtidspensionär. I gruppen annat ville 4 deltagare placeras. Någon uttryckte det: Jag är varken yrkesarbetande eller student eller något annat just nu. Väntar på beslut från annan ort. När undersökningen genomfördes var ingen i gruppen studerande. Fråga 2: Vilken utbildning har Ni? Här fick de tillfrågade berätta vilken högsta utbildning de ansåg sig ha. De olika alternativen var: grundskola, gymnasieskola, folkhögskola, högskola/universitet, folkskola eller annat. I annat ryms yrkesskolan, fackskola, KomVux. Den största gruppen, 31 %, har gymnasieskola som sin högsta utbildning. Noterbart är att 21 % av gruppen har högskole- eller universitetsutbildning. Därefter kommer personer som har grundskola som sin högsta utbildning (19%). Brukargruppens utbildning Gymnasieskola 31% Högskola/universitet 21% Grundskola 19% Folkhögskola 11% Annat Folkskola 9% 9% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Figur 4. Brukargruppens svar på vilken utbildning de anser sig ha som högst. 16

19 Fråga 3: ANSÖKAN Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Största delen av gruppen (41%) tyckte att ansökningsförfarandet fungerat bra eller ännu bättre (21%). Noterbart är att hela 23 % säger sig inte ha gjort någon ansökan. I denna grupp kan finnas de som tidigt anmält sitt intresse till syncentralen att få låna datorbaserade hjälpmedel men att det just då inte fanns några pengar. Man gjorde kanske ingen ytterligare ansökan efter att man anmält sitt intresse och därför svarar man nej på denna fråga. En annan förklaring till denna siffra kan vara att man inte gjorde någon skriftlig ansökan utan detta gjordes enbart muntligen. I vissa fall vet vi med oss att det inte gjordes någon vanlig ansökan. Detta på grund av otydliga rutiner och att vi ville snabba upp processen för att hinna med så många brukare som möjligt under budgetåret. I gruppen övrigt, som är 13 %, ingår de som inte kommer ihåg att de gjort någon ansökan överhuvudtaget. Här ingår även de som vet att de gjort en ansökan men säger att de inte kommer ihåg hur den gick till. Hur fungerade det vid ansökningtillfället? Utmärkt Mycket bra 10% 11% Bra 41% Mindre bra Inte bra 0% 1% Övrigt 13% Gjorde ingen ansökan 23% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Figur 5. När man ansökte om datorbaserade synhjälpmedel på syncentralen Hur tyckte brukaren att kontakten med syncentralen fungerade? 17

20 Fråga 4: UTPROVNING - Hur tycker du att kontakten med syncentralen fungerade? Frågan ställdes utan att nämna någon närmare förklaring till vad man lägger i ordet utprovning. Största delen av gruppen tycker att den utprovning man hade gjort fungerade bra, mycket bra eller utmärkt. Hela 39 % säger sig inte ha gjort någon utprovning. Vi är väl medvetna om att i vissa fall gjordes ingen utprovning, det fördes ett samtal mellan brukare och synpedagog där man till slut kom fram till en lämplig lösning. Utprovning av datorbaserade synhjälpmedel Utmärkt 7% Mycket bra 9% Bra 37% Mindre bra 1% Inte bra 0% Annat 7% Gj orde ingen utprovning 39% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Figur 6. Utprovning. Några kommentarer från brukargruppen vid frågeställningen: Jag har datorbaserade hjälpmedel på min arbetsplats jag visste vad jag ville ha. Syncentralen tog för lätt på de hjälpmedel jag hade på min arbetsplats. De personliga kontakterna är viktiga så man kan samtala och resonera om vad som finns och vad som känns bäst. Jag gjorde ingen utprovning tittade bara. Det fanns ett uppdämt behov av hjälpmedel. Detta p.g.a. lång kö, det blev stor anstormning, vilket gjorde att utprovningen gick för snabbt. Här kan man konstatera att det är viktigt att föra ett samtal med brukaren. Det är också viktigt att i större utsträckning individanpassa för att kunna tillgodose gruppen på ett bättre sätt och kunna möta brukaren där hon/han befinner sig. En annan slutsats vi kan dra är att eftersom pengarna till datorbaserade synhjälpmedel var enbart på årsbasis och vi inte visste vad som skulle hända nästkommande år så kände man sig pressade på syncentralen att hinna tillgodose så många brukare som möjligt. 18

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Protokoll från lokala brukarrådets möte 2010-03-09 på Syncentralen, Borås.

Protokoll från lokala brukarrådets möte 2010-03-09 på Syncentralen, Borås. Protokoll från lokala brukarrådets möte 2010-03-09 på Syncentralen, Borås. Närvarande: Inga Aspehult, SRF (synskadades riksförbund) Alingsås Eva-Karin Öhman Willberg, SRF Borås Sonja Jonsson, SRF Lerum

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

IKT-hjälpmedel i landstingen

IKT-hjälpmedel i landstingen Artikel IKT-hjälpmedel i landstingen Av Ole E. Mortensen, projektledare, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor För lite tid och för lite kunskap. Det ser landstingen som sina största utmaningar

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Talboken kommer utvärdering med testpersoner i Uppsala

Talboken kommer utvärdering med testpersoner i Uppsala December 2016 Avdelningen för Utveckling och IT Talboken kommer utvärdering med testpersoner i Uppsala Utvärderingen av projektet Talboken Kommer för taltidningsläsare visar att testpersonerna är mycket

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner

Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 61/71 42 Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner I skrivelse till Kommunförbundet Norrbotten har Synskadades Riksförbund (SRF)

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Punktskriftsläsning. Sammanfattning av läsarundersökning 2013. M yndigheten för tillgängliga medier, MTM. Version 2015-1

Punktskriftsläsning. Sammanfattning av läsarundersökning 2013. M yndigheten för tillgängliga medier, MTM. Version 2015-1 Punktskriftsläsning Sammanfattning av läsarundersökning 2013 Dokumentattribut Information Titel Punktskriftsläsning Dokumentägare M yndigheten för tillgängliga medier, MTM Dokumenttyp R apport Version

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Projektmedverkande från OF (omsorg om personer med funktionsnedsättning) i Hultsfreds kommun

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik Lärare: Rikard Harr, Angelica Svelander oktober 6, 2016 Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 Sammanlagt lämnades 36 utvärderingar

Läs mer

Kvalitetsindex. Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB. Delrapport 2007-10-01

Kvalitetsindex. Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB. Delrapport 2007-10-01 Kvalitetsindex Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Delrapport 2007-10-01 SKANDINAVISK SJUKVÅRDSINFORMATION Box 79 827 22 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 Fax: 0651-71 19 80 www.sjukvardsinformation.com info@sjukvardsinformation.com

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2013-06-20 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Statistik från syncentraler 2006

Statistik från syncentraler 2006 Statistik från syncentraler 2006 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2008 Ansvarig handläggare: Sara Brundell Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger Foto: Susanne Lindholm/Bildarkivet.se URN:NBN:se:hi-2008-08323

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012030 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140905 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Projektansökan Rädda Barnen Helsingborg Sidan 1 av 9

Projektansökan Rädda Barnen Helsingborg Sidan 1 av 9 Projektansökan Rädda Barnen Helsingborg Sidan 1 av 9 Rädda Barnens lokalförening i Helsingborg avsätter varje år pengar som är öronmärkta för lokala projekt som alla i Helsingborgsområdet har möjlighet

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 En strategisk plan med inriktning på att utöka användarnas tillgång till och användning av TPB:s taktila produkter och tjänster Innehåll 1. Uppdrag och

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Presentation av våra gruppverksamheter. Våren och hösten 2015

Presentation av våra gruppverksamheter. Våren och hösten 2015 Synverksamheten Göteborg Gruppverksamheter Synverksamheten Göteborg Presentation av våra gruppverksamheter Våren och hösten 2015 Synverksamheten erbjuder gruppbehandlingar och informationsträffar. Grupperna

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

2011-02-17 Dnr: 11-1283 1(7)

2011-02-17 Dnr: 11-1283 1(7) Bilaga 1 Kravspecifikation Datum Vår referens Sida 2011-02-17 Dnr: 11-1283 1(7) Konsumentmarknadsavdelningen Marlena Molak-Brindell 08-678 58 89 marlena.molak-brindell@pts.se Kravspecifikationen för genomförande

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20131217 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009

Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009 Örebro kommun Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov 2009 Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009 Bakgrund Örebro kommuns näringslivskontor ger fyra gånger per år ut tidningen Goodwill.

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Linda Thörnberg Anki Larsson Kirurgkliniken SkaS Lidköping Projektnamn: Utformning och

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Teorier i nutida landskapsarkitektur LK0115, 20168.0910 5 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Avancerad E Kursledare = Ulla Myhr Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-01-12-2010-01-26 Antal svar 4

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1 Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012 Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1 Hjälpmedelshandboken Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken består av fem delar som

Läs mer

ESS 2006 Intervjuinstruktion.

ESS 2006 Intervjuinstruktion. ESS 2006 Intervjuinstruktion. Hur lever vi i Sverige och andra länder i Europa? Hur lever invånarna i olika europeiska länder sina liv? Vad anser man i olika viktiga samhällsfrågor och tycker man att politiker

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2015-03-03 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Del 2 Syntekniska hjälpmedel

Del 2 Syntekniska hjälpmedel Del 2 Syntekniska hjälpmedel Ögonklinikerna vid länssjukhuset i Kalmar och vid Västerviks sjukhus har kostnadsansvaret för de syntekniska hjälpmedlen om inget annat anges i anvisningarna. Utprovning, inträning

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Inte bara för. syns skull

Inte bara för. syns skull Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110225 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2016042 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20150401 20160331 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport Lansen Omsorg AB Blåklockan. LSS, handläggare

Kvalitetsindex. Rapport Lansen Omsorg AB Blåklockan. LSS, handläggare Kvalitetsindex LSS, handläggare Lansen Omsorg AB Blåklockan Rapport 20160614 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL Synpedagog i samråd med L och/eller diabetessjuksköterska vid klinik som behandlar patient med diabetes mellitus. Förskrivning ska ske i samråd med syncentral.

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun 1 2011-09-02 Socialförvaltningen Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun Inledning Företaget Neonova AB i Järvsö har tagit fram enkätverktyget Pict -O-Stat. Med hjälp av Pictogramsymboler, fotografier

Läs mer