FOLKBILDNINGSRÅDET ÅRSREDOVISNING 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKBILDNINGSRÅDET ÅRSREDOVISNING 2000"

Transkript

1 f b r ÅRSREDOVISNING 2000

2 INNEHÅLL Inledning 3 Folkbildningens uppdrag 5 Folkbildningsrådet 6 Uppgifter 6 Organisation 6 Kansli 8 Hållbar folkbildning! 10 Verksamheten 11 Folkhögskolefrågor 11 Studieförbundsfrågor 11 Folkbildningspolitisk bevakning och information 12 Internationella frågor 14 Folkhögskolornas informationstjänst (fin) 15 Representation 15 Konferenser och seminarier 16 Statsbidragsfördelning 17 Resultatredovisning 18 Studieförbunden 18 Folkhögskolorna 19 Sammanfattande bedömning 22 FoU 25 IT-verksamheten 26 Ekonomi 27 Förslag 28 Bokslut 29 Resultaträkning 29 Balansräkning 30 Finansieringsanalys Revisionsberättelse 35 Bilaga 36 Utbetalt statsbidrag till studieförbundens verksamhet budgetåret Utbetalt statsbidrag till folkhögskolorna budgetåret Fördelade medel till utvecklings- och försöksverksamhet Februari 2001 Box 730, Stockholm. Tel: , fax: E-post:

3 INLEDNING Efter ett par år av genomlysning och diskussioner kunde Folkbildningsrådets styrelse i början av år 2000 fastställa ett nytt bidragssystem för studieförbunden. För folkhögskolorna gjordes en motsvarande förändring ett par år tidigare. Verkligheten nödvändiggjorde ett ny och omtänkande. För studieförbundens del hade bidragssystemet med smärre ändringar gällt under hela 1990-talet. Såväl i kvantitativa som kvalitativa mått har resultaten varit goda. Men inte heller folkbildningen har undgått talets ekonomiska kris. Det allmänna statsbidraget har urholkats år från år, i fasta priser drygt 10 procent under denna tid. De kommunala bidragen har minskat med 40 procent. Sett mot den bakgrunden är ökningen av verksamheten anmärkningsvärd. Men någonstans har denna utveckling tagit sin tribut. Studieförbundens deltagare har fått känna av detta i form av allt högre deltagaravgifter. Den ekonomiska verkligheten blev huvudskälet till att söka skapa ett nytt bidragssystem som inte tvingade fram ständigt högre volymer till allt lägre kostnader. En annan påverkande faktor blev den utvärdering som utfördes av rrv och resulterade i en särskild rapport om tillsyn, kvalitets- och granskningsarbetet, vars synpunkter kunde vägas in. Det nya bidragssystemet, ska ge mer långsiktighet och arbetsro för studieförbunden. Arbetet kan tydligare inriktas på de prioriterade målgrupperna och på utvecklingsarbete. Att fördela ur en krympande kaka och samtidigt uppnå enighet bland elva sinsemellan olika aktörer är ingen lätt uppgift. Folkhögskolorna har i någon mån kompenserats för anslagsminskningarna genom de extra studieplatserna som tillkom genom Kunskapslyftet. Om förra årets regeringsförslag genomförs minskas tyvärr antalet extra platser successivt de kommande åren. Arbetsmarknadsläget förbättras glädjande nog, men i den förbättrade statistiken döljs samtidigt många individer med stort behov av utbildning. För folkbildningen som helhet ökar avståndet mellan förväntningarna och de praktiska förutsättningarna att nå uppsatta mål. Försöks- och utvecklingsverksamheten med itstöd i verksamheten nådde full styrka under året. Sammanlagt 90 miljoner har disponerats med stöd från kk-stiftelsen och Distum. Försöksverksamheten, såväl inom folkhögskolan som inom studieförbunden, har haft en imponerande bredd och kreativitet. Förhoppningsvis innebär detta ett genombrott för it-stöd i folkbildningsarbetet. Vad som sker är ingenting mindre än ett epokskifte. Deltagare och lärare/ledare bryter upp från de klassiska arbetsmetoderna med den nära fysiska kontakten och med erfarenhetsutbyte deltagare och ledare/lärare emellan, för att i allt högre grad arbeta och kommunicera över Internet. Fösöken visar att det går att förena det klassiska och framgångsrika konceptet med det nya utan att kärnan i folkbildningsarbetet går förlorad. Folkbildningsrådet har gett stort utrymme åt de it-strategiska frågorna för att följa utvecklingen och speciellt bevaka folkbildningsaspekterna. Demokratiutredningen lämnade sitt slutbetänkande i början av året. Folkbildningsrådet och dess medlemmar har lagt ner stor energi för att fördjupa debatten kring betänkande och att integrera demokratifrågorna i det dagliga arbetet. I Folkbildningsrådets remissvar både dokumenteras och bekräftas att det vardagliga arbetet i studiecirkeln och folkhögskolekursen är ett av de viktigaste bidragen till demokratins förankring. Det sker inte med stora åthävor och spektakulära utspel. Men just detta är demokratiarbetets styrka. En debatt kan förvisso stimuleras och få fotfäste, tyvärr ofta mot bakgrund av dystra exempel på antidemokratiska utvecklingstendenser. Men fördjupningen av demokratin kan inte beställas fram. Värdet av demokratiska förhållningssätt och arbetsmetoder har alltid växt fram och befästs i den lilla gruppen. Ett nytt millennieskifte förändrar inte denna lika enkla som viktiga iakttagelse. Bo Toresson ordförande 3

4 FOLKBILDNINGENS UPPDRAG I 1998 års folkbildningsproposition (1997/98:115) markerade inledningsvis regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är och skall vara fri och frivillig. Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet öppnar möjlighet till kunskapssökande för var och en utifrån egen erfarenhet och längs egna vägar, utan att begränsas av krav på resultat och utan uteslutningsmekanismer. Det är detta som ger möjlighet till samtal, engagemang och ifrågasättande utan på förhand givna ramar. Just därigenom fyller folkbildningen en roll som ingen annan kan göra, en roll som också bidrar till att upprätthålla demokratins vitalitet. Förutsättningen för att folkbildningen skall kunna vara fri och frivillig och fylla de funktioner som följer av detta, är att den kan styras av sin egen idé, sina egna mål, vara oberoende av politiska och ekonomiska maktgrupper och inte tvingas till kommersialisering eller anpassning till specifika samhälleliga krav för att hävda sin verksamhet. Dessa för folkbildningen värdefulla egenskaper är grunden för stödet från stat, landsting och kommuner. Av detta följer också att inte heller bidragsgivningens villkor skall styra folkbildningens inriktning eller att folkbildningen skall fogas in i det allmänna utbildningsväsendet. I propositionen markeras vidare att folkbildningen bidrar till medborgarnas insikt, eftertanke, reflexion och ifrågasättande i formandet av framtiden, folkbildningens roll som redskap för alla människors kunskapserövring samt folkbildningen som mötesplatser för människor och kulturer. Utöver denna beskrivning av folkbildningens uppgifter pekades sex områden ut i propositionen inom vilka folkbildningsarbetet ansågs ha särskilt stor betydelse för den framtida samhällsutvecklingen: Ett lyft för kultur och bildning Folkbildningens roll för kulturen Folkbildningens roll för personer med funktionshinder Folkbildningen och it Folkbildningen och integrationsarbetet Folkbildningen och arbetet med att forma ett ekologiskt hållbart samhälle Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition och folkbildningsförordningen har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Denna skall kännetecknas av att vara: Fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter) Deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll) Formar egna utbildningsplaner (icke läroplans- eller betygsstyrd) Livsvärldsförankrad (utgår från deltagarnas behov och erfarenheter) Ideologisk och/eller innehållsmässigt profilerad (plats för särarter) Mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud) Flexibel (snabbt tillgodoser nya utvecklingsbehov och nya former) Till detta kommer att folkbildningen mer än någon annan utbildningsanordnare också når de av samhället prioriterade grupperna (arbetslösa, korttidsutbildade, invandrare och deltagare med funktionshinder). 5

5 Uppgifter Folkbildningsrådet är en ideell förening bildad 1991 av Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio). Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet svarar vidare för de uppgifter som medlemmarna uppdragit åt rådet att handlägga. Styrdokument Som grund för den verksamhet som bedrivits gäller: Folkbildningsrådets stadgar års representantskapsbeslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag. Regeringens proposition 1997/98:115 Folkbildning. Förordningen om statsbidrag till folkbildningen (sfs 1991:977 med komplettering av sfs 1998/973 och sfs 2000:1451). Förordningen om statsbidrag för en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan (sfs 1996: 1397). Regeringens regleringsbrev och riktlinjer för Folkbildningsrådet år 2000 avseende anslaget L1 Bidrag till folkbildningen. Uppdrag Folkbildningsrådet har av staten anförtrotts följande myndighetsuppgifter beträffande studieförbunden och folkhögskolorna: att lämna budgetunderlag och årsredovisningar, att fördela allmänna och särskilda statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, att fördela medel till utvecklings- och försöksverksamhet, att följa upp och utvärdera studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, att utveckla Folkbildningsnätet samt att i samverkan med Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand medverka till utvecklingsinsatser inom it-området. Vidare har Folkbildningsrådet av sina medlemmar Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio) och Landstingsförbundet anförtrotts uppgifterna: att svara för folkbildningspolitisk bevakning och informationsverksamhet, att samordna folkbildningens internationella kontakter, att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst (fin). Organisation Beslutande organ Folkbildningsrådets beslutande organ utgörs av representantskapet och styrelsen. REPRESENTANTSKAPET Representantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, består av elva ombud för Folkbildningsförbundet, fem ombud för Landstingsförbundet och fem ombud för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Representantskapet behandlar styrelsens och revisorernas berättelser och beslutar om ansvarsfrihet. Det fastställer vidare ekonomiska ramar för Folkbildningsrådets budget och väljer vartannat år ordförande samt utser styrelse och revisorer. Representantskapet höll sitt ordinarie möte den 11 april. Förutom sedvanliga förhandlingar och en stadgeändring av 8 hölls ett seminarium under medverkan av Kunskapslyftskommitténs ordföran- 6

6 de Anders Arnesson som presenterade kommitténs slutbetänkande. Höstens representantskapsmöte hölls den 25 oktober då Folkbildningsrådets ekonomiska budgetram för år 2001 fastställdes. Vidare medverkade generaldirektör Ewa Magnusson med en redovisning av distansutbildningsmyndigheten Distums uppgifter och verksamhetsinriktning. STYRELSEN Styrelsen har utgjorts av Bo Toresson (ordförande), skribenten Karin Perers (vice ordförande), regionrådet Kent Johansson, professor Staffan Larsson, generaldirektör Leif Linde, regionrådet Johnny Nilsson, skolchefen Leif Pettersson, socionom Sverker Ågren samt EU-samordnaren Walter Rönmark. Åke Göransson, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Berit Oscarsson, ordförande i Folkbildningsförbundet, samt Ulf Wetterberg, direktör på Landstingsförbundet, har varit adjungerade ledamöter i styrelsen. Lasse Magnusson har varit styrelsens sekreterare. Nio styrelsesammanträden har hållits under året. Vidare har flera särskilda samråd hållits med rådets medlemsorganisationer. Bland de ärenden som styrelsen behandlat kan nämnas fördelning av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, dels det ordinarie folkbildningsanslaget, dels särskilda medel till folkhögskolans särskilda utbildningsinsats och dels medel till utvecklings- och försöksverksamhet med nya arbetsformer på studieförbund och folkhögskolor. Styrelsen har också lämnat sitt budgetunderlag till regeringen samt fattat beslut om nya kriterier för fördelningen av statsbidrag till studieförbunden och betr. förstärkningsbidragen till folkhögskolorna. Vidare har styrelsen fastställt nya och utvidgade statsbidragsvillkor vad gäller främst studieförbundens och folkhögskolornas uppföljningar och utvärderingar av sin genomförda verksamhet. Särskilda rapporter har lämnats till utbildningsdepartementet beträffande den särskilda utbildningssatsningen för arbetslösa samt beträffande fördelningen av medel för utvecklings- och försöksverksamhet. Slutligen har ett antal remissyttranden lämnats. De redovisas under avsnittet Folkbildningspolitisk bevakning. Beredningsgrupper Styrelsen har under året tillsatt tre beredningsgrupper med följande ledamöter: ÖVERSYN AV STATSBIDRAGEN TILL STUDIEFÖRBUNDEN Skribenten Karin Perers, ordförande, ekonomichef Alf Bergqvist, ekonomichef Karl-Arne Eriksson, verksamhetschef Per Forsell, utredningssekreterare Göran Lind, generaldirektör Leif Linde och ekonomichef Ingvar Torkelsson. Adjungerade ledamöter har varit Eric R Person och Tomas Aronsson. Sekreterare har varit Anna-Carin Bylund. Beredningsgruppen har haft sju sammanträden. IT-STRATEGISKA FRÅGOR Bo Toresson, ordförande, rektor Behnn Edvinsson, rektor Tage Johansson, rektor Kent Jonelind, it-ansvarige Jan Lundéen, förbundsrektor Ingegerd Sahlström och kanslichef Britten Månsson-Wallin. Sekreterare har varit Björn Garefelt. Beredningsgruppen har haft sex sammanträden. UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGS- UPPGIFTERNA M.M. Sverker Ågren, ordförande, generalsekreterare Maicen Ekman, rektor Tage Johansson, handläggare Elin Gunnarsson, kanslichef Britten Månsson- Wallin. Adjungerad ledamot har varit administrative sekreteraren Eric R Persson. Sekreterare har varit Lasse Magnusson. Beredningsgruppen har haft fyra sammanträden. 7

7 Referensgrupper Två referensgrupper har funnits med följande ledamöter: INTERNATIONELLA FRÅGOR Ledamöter i gruppen har varit styrelsens ordförande Bo Toresson, rektor Peter Bornholt, rektor Kjell- Erik Börjesson, rektor Elsmari Furuvall, internationelle sekreteraren Ulf Lundgren, projektledare Raymond Svensson, generalsekreterare Maicen Ekman (första halvåret) och studiesekreterare Ulla Lingesjö (andra halvåret) samt kanslichef Britten Månsson-Wallin. Adjungerad ledamot har varit förbundsordförande Kerstin Mustel. Gruppen har haft sex sammanträden. FOLKHÖGSKOLORNAS INFORMATIONS- TJÄNST (FIN) Ledamöter i gruppen har varit utvecklingschef Anita Boman, folkhögskolelärare Jörgen Carlsson, informationsansvarige Lars Thunberg, rektor Ingrid Strömqvist, rektor Roger Johansson samt informationssekreterare Ingrid Brundin och informatör/studievägledare Agneta Wallin. Gruppen har haft fyra sammanträden. Revisorer Revisorer har varit: Staffan Nyström, auktoriserad revisor och utsedd av Riksrevisionsverket, Solveig Löfdahl, förtroendevald revisor (nominerad av Landstingsförbundet), Ann-Christin Holgersson, förtroendevald revisor (nominerad av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) och Lars Ryberg, auktoriserad revisor (nominerad av Folkbildningsförbundet). Kansli Uppgifter Kansliets arbetsuppgifter bedrivs utifrån de uppdrag som Folkbildningsrådet tilldelats av rådets medlemmar och av staten. Merparten av kansliets arbete består av löpande uppgifter. Genomförda insatser Kansliets arbete har i första hand varit inriktat på insatser med koppling till statsbidragsfördelning, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Därutöver har Folkbildningsrådet bistått regeringskansliet och olika utredningar med material och uppgifter om folkbildningen. Det har på senare år blivit vanligt att regeringen lämnar särskilda uppdrag i sina riktlinjer till Folkbildningsrådet. År 2000 var uppdraget att dels lämna uppgifter om minoritetsgruppernas deltagande i folkbildningen och behovet av ytterligare folkbildningsinsatser för dessa grupper och dels redovisa utvecklingen av stödet till folkbildningen från kommuner och landsting. Dessa uppgifter finns inte tillgängliga i den generella årliga verksamhets redovisningen utan har krävt särskilda insatser som redovisats i skrivelser till utbildningsdepartementet. rrv:s översyn av Folkbildningsrådets styrning och kontroll har medfört att kansliet analyserat sitt kontinuerliga uppföljningsarbete för att synliggöra eventuella svagheter i nuvarande system för uppföljning. Analysen har utgjort en del av styrelsens underlag för beslut om åtgärder och synpunkter på rrv-studien. Av analysen framgick också behovet av jämförbara uppgifter i de dokument som studieförbund och folkhögskolor årligen lämnar till rådet. Detta har lett till vissa förtydliganden och tillägg beträffande innehållet i de dokument, som enligt statsbidragsvillkoren, ska lämnas till rådet. 8

8 Kansliet har också granskat tillgången på data som finns i befintliga databaser hos exempelvis scb för att kunna minimera antalet extra uppgiftsinlämningar per år. Kansliet har vidare medverkat i förberedelserna inför svenska eu ordförandeskapet tillsammans med företrädare för myndigheter inom utbildningsområdet. Det har dels handlat om inventering och uppdatering av information på engelska om utbildning och folkbildning, både tryckt information och länkar till Regeringskansliets hemsidor. Kansliet har också medverkat i förberedelserna inför eu expertkonferensen om vuxnas lärande som arrangeras i mars Den första gemensamma vuxenutbildningsveckan eller kunskapsveckan arrangerades under år 2000 och Folkbildningsrådet deltog i den centrala planeringsgruppen på utbildningsdepartementet. Den nya mer flexibla kansliorganisationen med få fasta organisatoriska indelningar har fungerat mycket bra och personalens totala kompetens har kunnat utnyttjas bättre. Behovet av flexibla lösningar ökar i takt med förändringarna i omvärlden och detsamma gäller kompetensen. Arbetsgivaren har tillsammans med facket gjort en behovsinventering på kansliet, som ska ligga till grund för kompetenssatsningar år 2001 och framåt. Två nya medarbetare har rekryterats under året, en studieförbundssekreterare och en sekreterare/ receptionist. Båda har mångårig erfarenhet av folkbildningsarbete och har snabbt kommit in i sina nya arbetsuppgifter. Kansliet har som stöd för sitt arbete haft ett antal referens- och arbetsgrupper. Personal Folkbildningsrådets kansli har haft tio anställda medarbetare varav två tjänster också ger service till folkbildningsförbundet och rio. Folkhögskolornas informationstjänst (fin) har haft fyra anställda (finansierade via folkhögskolornas statsbidrag). Två projekttjänster, en it-projektledare och en nätadministratör/informatör för samordning av itprojekten inom folkbildningen (finansierade till större delen via projektmedel). S KANSLI: Britten Månsson-Wallin, kanslichef Annika Blom, sekreterare/receptionist (fr.o.m ) Anna-Carin Bylund, studieförbundssekreterare (fr.o.m ) Jenny Eriksson, sekreterare/receptionist (vik t.o.m ) Karin Friborg, vaktmästare/kontorist Signild Håkansson, folkhögskolesekreterare Lasse Magnusson, folkbildningssekreterare Paul Norén, ekonom Eric R Persson, administrativ sekreterare Lotta Ragelius, personal- och ekonomiadministratör Anne-Christine Utterström, FoU-sekreterare FOLKHÖGSKOLORNAS INFORMATIONS- TJÄNST (FIN): Ingrid Brundin, informationssekreterare Lotta Sandin, informationsassistent Agneta Wallin, informatör/studievägledare Per Åman, kontorist FOLKBILDNINGSNÄTET/IT-FRÅGOR: Björn Garefelt, central projektledare Tore Persson, nätadministratör/informatör Kansliet har under året köpt tjänster för tekniksupport till kansliet och Folkbildningsnätet, handläggning av medlen för utvecklings- och försöksverksamheten (tjänsterna finansieras via de särskilda projektmedlen och anslagen). 9

9 Hållbar folkbildning! Under 1990-talet har folkbildningsverksamhetens villkor varit nära kopplade till sysselsättningsfrågor och arbetsmarknadspolitik. Många kritiserade detta och befarade att folkbildningen skulle bli alltför konjunkturberoende och kompetensinriktad. Kritikerna fick delvis rätt när man ser på utvecklingen. Å andra sidan kan man säga att det var tur att studieförbund och folkhögskolor engagerade sig i Kunskapslyftet. Annars hade deltagare med funktionshinder, invandrarbakgrund och kort formell utbildning haft svårt att medverka i lyftet. Folkhögskolorna har exempelvis visat sig bättre än andra utbildningsanordnare på att nå dessa grupper. Studieförbunden fick inga särskilda medel inom ramen för Kunskapslyftet men har gjort stora insatser i kommunerna, främst vid rekrytering av studieovana deltagare. Vi är inne i ett nytt decennium och nu är det hållbar utveckling som är i fokus. Demokratiutredningens betänkande har t.o.m. fått namnet En uthållig demokrati. Vilka förväntningar ställs på folkbildningen? Regeringen redovisar årligen för riksdagen hur arbetet med att nå en ekologiskt hållbar utveckling fortskrider. I skrivelsen Hållbara Sverige 2000/ 01:38 står bl.a. att grunden för arbetet med hållbar utveckling är ett samhälle där alla medborgare känner delaktighet och har vilja och förmåga att ta ansvar för sitt handlande. Viktiga förutsättningar är därför utbildning och kunskap. De tre dimensionerna av hållbar utveckling ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet innebär en utmaning för utbildningsväsendet att bygga broar mellan naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Vidare framhölls att det finns behov av ett långsiktigt folkbildningsarbete i klassisk mening, där ökade kunskaper leder till engagemang och förändring både av människors beteende och samhälleliga beslut. Studieförbund och folkhögskolor har nog inga invändningar mot de förväntningar som en hållbar utveckling ställer på folkbildningen. Frågan är dock vilka arbetsförutsättningar som kommer att finnas? 1990-talets bidragsminskningar innebär för studieförbunden rationaliseringar och organisatoriska förändringar med personalminskningar och färre lokala enheter. Folkhögskolornas utveckling har varit starkt kopplad till de villkor som gavs för Kunskapslyftet d.v.s. bibehållen basvolym (trots minskat folkbildningsanslag) för att få särskilda medel. Om Sverige ska vara ett föregångsland för hållbar utveckling och folkbildningen ska kunna aktivt bidra till detta krävs både uthållighet och hållbara förutsättningar för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. I Baltic 21 sam arbetet för en hållbar utveckling i länderna runt Östersjön förenas två målsättningar, utveckling framsteg tillväxt och stabilitet säkerhet miljö. Dessa två målsättningar bör också kunna förenas i folkbildningsarbetet och Folkbildningsrådet ska göra sitt bästa för att skapa förutsättningar för detta. Britten Månsson-Wallin kanslichef 10

10 VERKSAMHETEN Folkhögskolefrågor Verksamhetsmål Bereda statsbidragsfrågor och övriga ärenden på ett sådant sätt att relevanta faktorer allsidigt beaktas. Stimulera folkhögskolornas målstyrnings- och utvecklingsarbeten. Genomförda insatser Arbetsinsatserna på folkhögskoleområdet har i första hand innefattat frågor kring fördelningen av statsbidrag till folkhögskolorna samt uppföljning av skolornas verksamhet. En ny folkhögskola i Hällefors startade den 1 juli Huvudmän för den nya skolan är Hällefors kommun samt Arbetarteaterförbundet och skolans namn är Hällefors folkhögskola. En studie har genomförts avseende konsekvenserna för musikfolkhögskolorna av det beslut som fattades 1998 om ett förenklat statsbidragssystem. Under året har rådet tillsammans med Sisus utarbetat förslag till nya kriterier för förstärkningsbidraget till funktionshindrade/invandrare med språksvårigheter. Representanter för folkhögskolorna har i samband med två konferenser haft möjligheter att ge sina erfarenheter och synpunkter på frågorna. De regler och definitioner som Folkbildningsrådet fastställt för folkhögskoleverksamheten har reviderats. Projektet att utveckla folkhögskolans studie omdöme har fortsatt i form av lokalt utvecklingsarbete. Detta har resulterat i förslag till nya riktlinjer för studieomdömen. Möjligheter har givits för samtliga folkhögskolor att lämna synpunkter på förslaget. Åtta folkhögskolebesök har genomförts i åtta kommuner. Vid besöken har folkhögskolans mål och utvärderingsfrågor samt samverkan med andra organisationer och utbildningsanordnare behandlats. I samband med folkhögskolebesöken genomfördes gemensamma möten med företrädare för kommunen samt de folkhögskolor och studieförbund som genomför verksamhet inom kommunen. Temat har varit Folkbildningen i en kommun. Kansliet har tillsammans med medlemsorganisationerna svarat för rådgivning och information kring också andra frågor av betydelse för skolornas möjligheter att fullgöra sina uppdrag. Den med jämna mellanrum (vart tredje år) återkommande undersökningen av folkhögskolornas ekonomiska situation har genomförts under året i form av en enkät riktad till samtliga folkhögskolor. Studieförbundsfrågor Verksamhetsmål Bereda statsbidragsfrågor och övriga ärenden på ett sådant sätt att relevanta faktorer allsidigt beaktas. Stimulera studieförbundens målstyrnings- och utvecklingsarbeten. Genomförda insatser Inom studieförbundsområdet har arbetsinsatserna i första hand innefattat frågor kring fördelning av statsbidrag till studieförbunden samt uppföljning av studie- och kulturverksamheten. Under verksamhetsåret har nya kriterier för statsbidragsfördelning till studieförbunden fastställts. Under beredningsarbetet har möten genomförts med samtliga studieförbund. Dokumentet Bidrag till studieförbunden har gjorts tillgängligt på Folkbildningsrådets hemsida. Dessutom har en folder som sammanfattar reglerna producerats. Folkbildningsrådet har vidare presenterat den nya fördelningsmodellen i samband med konferenser med företrädare för studieförbund, Länsbildningsförbund och Folkbildningsförbundet. 11

11 En beredningsgrupp med uppdraget att se över nuvarande villkor för statsbidrag till nya studieförbund har tillsatts. Under verksamhetsåret har gruppen genomfört ett sammanträde. Seminarier och möten har genomförts med studieförbunden kring olika teman, t.ex. kulturprogramverksamheten, gränsdragningsfrågor, verksamhetsrapporteringsfrågor, målgrupps- och distansverksamhet. I oktober genomfördes en konferens kring aktuella frågor för förbundsordförande och förbundsrektor. Rapporter kring studieförbundens målgruppsarbete och forskning kring målgrupperna har tagits fram. Under året påbörjades arbetet med den undersökning av deltagarna i studieförbundens cirkelverksamhet som ska genomföras våren Besök har gjorts vid studieförbundens förbundskanslier. Vidare har kansliet deltagit vid fyra årsstämmor samt ett antal konferenser i studieförbunden. De kontakter som knutits med förbundskanslierna har kompletterats med lokala besök i totalt 14 studieförbundsavdelningar i åtta kommuner. I samband med besöken genomfördes möten med representanter för kommunen och de folkhögskolor och studieförbund som genomför verksamhet inom kommunen. Temat har varit Folkbildningen i en kommun. På uppdrag av regeringen har en kartläggning av folkbildningens aktiviteter för de nationella minoriteterna genomförts. Vidare har arbetet påbörjats kring en beskrivning av utbildning för hållbar utveckling inom folkbildningen. Båda uppdragen slutförs under våren Uppgifter Folkbildningspolitisk bevakning och information I samråd med medlemsorganisationerna Följa och söka påverka innehållet i de riksdags-, regerings- och myndighetsbeslut inom i första hand utbildnings- och kulturområdena som är betydelsefulla för studieförbundens och folkhögskolornas möjligheter att bedriva verksamhet. Ta fram underlag som på kort och lång sikt ger stöd till Folkbildningsrådets, medlemmarnas och de enskilda folkhögskolornas och studieförbundens agerande. Följa för verksamheten aktuella statliga utredningar samt ta fram underlag för remissyttranden m.m. Folkbildningsrådet har under 2000 lämnat följande remissyttranden: SOU 1999:122 SOU 1999:137 Ds 1999:78 SOU 2000:28 SOU 2000:18 RRV 1999:44 Ds 2000:33 SOU 2000:47 Högskoleverket Departements-PM SOU 2000:1 Kvalificerad yrkesutbildning Hälsa på lika villkor andra steget mot nationella folkhälsomål Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer Kunskapsbygget 2000 det livs-långa lärandet Statligt stöd till kvinnoorganisa-tioner och jämställdhetsarbete Folkbildning styrning och kontroll En ny eftergymnasial yrkesutbild-ning Mångfald i högskolan Tillträde till högre utbildning Förslag till åtgärder avseende rekrytering En uthållig demokrati Dessutom har rådet i en särskild skrivelse till regeringen kommenterat resultaten från några forskare vid Göteborgs universitet studie av Kunskapslyftet på folkhögskolan samt lämnat yttrande till riksdagens konstitutionsutskott beträffande granskningsärende 20 statsrådet Ingegerd Wärnerssons agerande i frågan om Färnebo folkhögskola. 12

12 Följa och söka påverka svenska eu-förslag och beslut som berör folkbildningen i Sverige och dess möjligheter att få del av eu:s fonder och projektmedel. Hålla kontakt med samhällssektorer som indirekt påverkar folkbildningsverksamheten. Informera om utredningsförslag, politiska beslut och myndighetsbeslut som är av särskild vikt för folkbildningsverksamheten. Informera om Folkbildningsrådets verksamhet och styrelsens beslut. Svara för Folkbildningsrådets interna information på Folkbildningsnätet. Svara för Folkbildningsrådets externa information via dess webbplats på Internet. Översätta folkbildningsinformation till andra språk och lägga ut detta på Folkbildningsnätet. Genomförda insatser Folkbildnings-, utbildnings- och kompetensutvecklingsfrågorna har fortsatt att vara i fokus såväl i Sverige som i eu-sammanhang. Den folkbildningspolitiska bevakningen har därmed inneburit omfattande arbetsinsatser i form av regelbundna kontakter med riksdag, departement, kommittéer och myndigheter. Vidare har ett antal remisser och särskilda uppdrag, som lämnats till Folkbildningsrådet, besvarats. Styrelsen och kansliet har i sitt arbete prioriterat de frågor som följer av Folkbildningsrådets uppdrag och som rådet i övrigt bedömt angelägna för att allmänt bevaka och främja folkbildningens verksamheter. Ett särskilt intresse har ägnats åt att följa utvecklingen av Kunskapslyftet och Kunskapslyftskommitténs arbete samt frågorna kring den vuxenutbildningspolitiska proposition som regeringen avsåg lämna i slutet av året. Folkbildningsrådet har deltagit i planering och genomförande av ett utbildningsministermöte på Haga slott i mars Arbetet är inriktat på hållbar utveckling i länderna runt Östersjön. Vid mötet beslöt ministrarna att Baltic 21 samarbetet ska utvidgas till att också omfatta ett utvecklingsområde för utbildning. Vuxenutbildning folkbildning är ett av tre arbetsområden inom utbildningsdelen. Folkbildningsrådet deltog tillsammans med företrädare för studieförbund och folkhögskolor samt några miljöorganisationer i ett möte med statsministern och miljöministern om ett grönt kunskapslyft. Förberedelserna inför svenska eu ordförandeskapet har bl.a. inneburit att rådet deltagit i förberedelserna inför en eu -expertkonferens om Vuxnas lärande, som ska genomföras i mars Folkbildningsrådet medverkade i portugisiska eu ordförandeskapets konferens om vuxnas lärande i Evóra. Samma huvudtema, som den svenska eu konferensen kommer att ha, men med tydlig inriktning på behörighetsfrågor. Folkbildningsrådet har också medverkat i en referensgrupp för det nya eu programmet Grundtvig på Internationella programkontoret. När det gäller informationsarbetet har Folkbildningsrådet gett ut tre nummer av informationsskriften FolkbildningsNytt. Skriften har haft en upplaga på ca tusen exemplar och har sänts till bl.a. studieförbund, folkhögskolor och politiska beslutsfattare samt till kontaktpersoner i departement, myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och media. Via Folkbildningsrådet Informerar har löpande information getts via Folkbildningsnätet till dess drygt användare om styrelsens beslut samt om innehållet i de politiska beslut, utredningar, myndighetsbeslut etc som haft betydelse för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Folkbildningsrådet Informerar har också lagts ut på rådets hemsida. Som ett komplement till detta har också månatliga sammandrag getts ut av vissa av de löpande informationerna. En sammanfattning i fickfolderformat Statsbidrag till studieförbunden har tagits fram. Fickfoldern Fakta om folkbildning 2000, med korta fakta och statistiksammanställningar om folkbildningen samt en presentation av Folkbildningsrådet har tagits fram i några tusen exemplar och sänts ut till främst studieförbunden och folkhögskolorna. Fickfoldern har också tagits fram i en engelskspråkig information Facts on Liberal Adult Education in Sweden. Information om svensk folkbildning har över- 13

13 satts till ett antal språk och finns tillgänglig på rådets webbplats som faktablad. Inför bl.a. Sveriges ordförandeskap i eu har också en ny folder om den svenska folkbildningen Learning with a Difference getts ut. Folkbildningsrådets webbplats har vidareutvecklats under året och där finns numera en mängd information. Information som dels kan läsas direkt med hjälp av webbläsare, och dels i form av faktablad som kan hämtas hem till den egna datorn för utskrift. Internationella frågor Uppgifter I samråd med medlemsorganisationerna: Skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyten om nordiskt och internationellt folkbildningsarbete. Öka kunskapen om folkbildningen som metod i bistånd och som genomförare av utvecklingsprojekt. Stärka folkbildningens betydelse och roll inom eu:s målområden och program. Ta emot studiebesök från andra länder och informera om folkbildningsarbetet i Sverige. Genomförda insatser Folkbildningsrådets medlemsuppdrag blev under våren 2000 utvärderade av medlemmarna för att kunna förtydligas och preciseras i verksamhetsplanen för Arne Carlsen, f d rektor på nfa, hade på uppdrag av rådet och referensgruppen tagit fram ett diskussionsunderlag för de internationella frågorna till stöd för analysen. Vid samrådet tydliggjordes att Folkbildningsrådet ej ska svara för operativ rådgivning utan i första hand syssla med bevakningsfrågor med koppling till myndighetsuppdragen. Rådet har på uppdrag av medlemmarna och med stöd av Sida/Svenska institutet genomfört en studie om folkbildningssamverkan med Baltikum och Polen. Studien ska ge underlag till regeringen och eu för beslut om stöd till demokrati- och folkbildningssatsning eu:s kandidatländer studien ska också kunna användas som utvärderingsunderlag i studieförbund och folkhögskolor. Studien gav en mycket positiv bild av folkbildningssamarbetet i Central- och Östeuropa. eaea (European Association for Education of Adults) har två medlemmar i Sverige, Folkbildningsrådet och sfhl. Folkbildningsrådet inbjöd eaea :s nya generalsekreterare till Sverige. Folkbildningsrådet arrangerade ett seminarium med inriktning på eaea :s arbete, eu programmet Grundtvig och studien om folkbildningssamverkan med Central och Östeuropa. eaea har en tydlig ambition att stärka sina kontakter med medlemmarna och att få fler vuxenutbildningsorganisationer som medlemmar. Vid eaea :s generalförsamling 2000 valdes ny president och ny styrelse. sfhl:s ordförande Kerstin Mustel fick förnyat förtroende att vara ledamot i eaea :s styrelse. Folkbildningsrådet är medlem i Nordiska folkhögskolerådet och den globala vuxenutbildningsorganisationen icae. Folkbildningsrådet deltog tillsammans med folkbildningsförbundet i en Nordisk Baltisk folkbildningskonferens i Riga. Konferensen tog fram gemensamma projektförslag, som skulle presenteras för Nordiska Ministerrådet (nmr). Globkom (kommittén om Sveriges politik för global utveckling) sekretariatet har besökt Folkbildningsrådet och referensgruppen för att presentera sitt arbete. Resultatet av mötet blev att rådet inbjöd Globkom till en folkbildningshearing i januari Utrikesdepartementet har under året inbjudit Folkbildningsrådet till möten med ud:s folkrörelseråd och förberedelsemöten inför eu:s utvecklingsråd. Folkbildningsrådet har också haft besök av bl.a. politiska företrädare från Krakow regionen i Polen och ryska vuxenutbildningsföreträdare (ngo) som deltagit i två veckors utbildning på Nordens folkliga akademi. 14

14 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) Uppgifter I samråd med medlemsorganisationerna: Öka kunskapen i samhället om folkhögskolan som utbildningsform genom att svara för olika produktions-, marknadsförings- och annonseringsinsatser. Nå presumtiva kursdeltagare samt studie- och yrkesvägledare, arbetsvägledare m.fl. med en översiktlig och objektivt utformad information om folkhögskolorna och deras kursutbud. Genom studievägledningsinsatser informera om behörighets-, antagnings- och studiestödsregler. Genomförda insatser Under året har en utvärdering av fin :s verksamhet genomförts av två av rådets medlemsorganisationer, rio och Landstingsförbundet. I denna fick fin bl.a. stöd för en fortsatt satsning på utvecklingen av hemsidan till en databasbaserad webbplats. Förberedelser för en sådan utveckling har påbörjats under hösten. fin har medverkat i ett it-nätverk inom Vägledningsutredningens ram samt utvecklat kontakterna med andra nätverk inom utbildningsområdet. Ett samarbete har också inletts med Skolverkets utbildningsdatabas. fin har vidare medverkat i utbildningsdepartementets styrgrupp som samordnat planering och genomförande av den nationella vuxenutbildningskampanjen Kunskapsveckan som genomfördes i våras. En radioreklamkampanj genomfördes i början av året i syfte att marknadsföra fin :s hemsida och komplettera fin :s övriga annonsering i ett tjugotal tidningar, såväl dags- som fackpress. Antalet besökare på hemsidan har varit cirka vilket är en ökning med 25 procent jämfört med föregående år. fin har medverkat vid tre utbildningsmässor under året: Nolia:s mässa i Piteå Utbildning och Framtid, saco:s två utbildningsmässor i Stockholm och i Malmö. På Stockholmsmässan anordnades tre seminarier där fin informerade om det kursutbud som erbjuds på folkhögskolorna. Vidare har fin medverkat på en konferens för folkhögskolornas syoansvariga. Under verksamhetsåret har fin producerat följande basinformation: Trycksaksproduktion: Folkhögskolekatalogen i exemplar (finns också inläst på kassett för synskadade), Sommarkurskatalogen i exemplar, Folkhögskoleguiden (affisch) i exemplar, affischen Mer än bara en skola i exemplar samt en folder om studieekonomi. Elektronisk produktion: Hemsida (www.folkhogskola.nu) med bl.a. Folkhögskolekatalogen och Sommarkurskatalogen samt information om övriga kortkurser, lediga platser, nyheter, beställningsblankett, Frågor&Svarsida m.m. Representation Folkbildningsrådet är direkt eller indirekt representerat i följande organ: Baltic 21-utbildning, Britten Månsson-Wallin Distums beredningsgrupp för forskningsprojekt, Anne-Christine Utterström Distansutbildningsmyndigheten (Distum), Britten Månsson-Wallin Planeringsrådet för folkbildningen ( Distum), Björn Garefelt Internationella programkontorets referensgrupp för Grundtvig, Britten Månsson-Wallin Längmanska kulturfonden, Lasse Magnusson mimer (styrelsen), Anne-Christine Utterström Nordiska folkhögskolekontorens informationsgrupp, Ingrid Brundin Nordiska folkhögskolerådet, Signild Håkansson Statens institut för särskilt utbildningsstöd (sisus), Signild Håkansson ud:s folkrörelseråd, Britten Månsson-Wallin Ungdomsstyrelsens styrgrupper kring Utvecklingsgarantin samt Mötesplatser för ungdom, Anna-Carin Bylund Utbildningsradion, Lasse Magnusson 15

15 Utbildningsdepartementets eu arbetsgrupp, Britten Månsson-Wallin Utbildningsdepartementets planeringsgrupp för eu:s expertkonferens om Vuxnas lärande, Britten Månsson-Wallin Utbildningsdepartementets referensgrupp för det internationella Språkåret, Ingrid Brundin Utbildningsdepartementets styr- och referensgrupp för Kunskapsveckan, Ingrid Brundin Valideringsutredningen, Signild Håkansson Övervakningskommittén för Växtkraft Mål 3, Signild Håkansson Konferenser och seminarier Seminarium kring RRV-rapporten Folkbildning styrning och kontroll, Stockholm 24 februari. Seminariet, som tog upp frågor kring rrv:s utvärdering av folkbildningen, samlade 25 deltagare från studieförbund, folkhögskolor och rådets kansli. rrv:s utredare Leif Svensson, Anna Major och Rolf Larsson medverkade. Seminarium om EAEA, Grundvig m.m. den 17 maj. Seminariet behandlade folkbildningens gemensamma internationella arbete samlade ca 30 deltagare från studieförbund, folkhögskolor och rådets kansli. Studiedag för nya folkhögskolerektorer på Folkbildningsrådet 18 januari. Studiedagen ingick i en tvådagarskurs för nya rektorer som behandlade rektorsrollen ur olika aspekter och samlade 12 deltagare. Konferenser angående folkhögskolans insatser för funktionshindrade i samarbete med sisus på Långholmens folkhögskola 21 mars samt 29 mars med sammanlagt ca 150 deltagare. Folkbildningsrådet svarade för värdskapet vid det årliga mötet för de nordiska folkhögskoleinspektörerna 3-5 maj. FIN:s Informationskonferens på Röda Korsets folkhögskola den september. Konferensen behandlade följande frågor; Hur syns vi på Internet? Hur utformar vi information till personer med funktionshinder? Kunskapsveckan Erfarenhetsutbyte vad gäller regionalt informationssamarbete. Konferensen samlade ca 80 deltagare. Folkbildningsrådet var medarrangör vid Distums första nationella konferens maj Folkbildningsföreträdare deltog som föreläsare, seminarieledare och ledare av gruppdiskussioner under konferensen samt i den planeringsgrupp som förberedde konferensen. Folkbildningsnätet demonstrerades på den mässa som ägde rum i anslutning till konferensen. Folkbildningsrådets it-strategiska beredningsgrupp genomförde under november tre IT -strategiska konferenser med ett hundratal deltagare. Konferenserna riktade sig främst till rektorer/ verksamhetsledare samt styrelser i folkhögskolor och studieförbund. Ett tiotal regionala konferenser kring IT och pedagogik har arrangerats i olika delar av landet av de projektanknutna regionala resurspersonerna. Ett huvudtema har varit lokal it-planering i studieförbund och folkhögskolor med pedagogisk tyngdpunkt. Regionala folkhögskolekonferenser: Viskadalens folkhögskola september Runö folkhögskola oktober Strömbäcks folkhögskola oktober Konferenserna fokuserade på folkhögskolornas aktuella situation inom vuxenutbildningen och samlade sammanlagt ca 300 skolledare, förtroendevalda och myndighetsföreträdare. 16

16 STATSBIDRAGSFÖRDELNING Verksamhetsmål Enligt de i folkbildningsförordningens 2 angivna målen skall Folkbildningsrådet vid sin fördelning av statsbidrag särskilt beakta behovet av stöd till verksamheter som riktar sig till personer med utländsk bak-grund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa. Genomförd bidragsfördelning Folkbildningsrådet har fördelat statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor samt till rådets egen verksamhet enligt följande: FÖRDELNING AV STATSBIDRAG TKR Studieförbund Allmänt statsbidrag Utvecklings- och försöksverksamhet Folkbildningsförbundet Folkhögskolor Allmänt statsbidrag Förstärkningsbidrag för funktionshindrade och invandrare med språksvårigheter Särskild utbildningsinsats Utvecklings- och försöksverksamhet Folkhögskolornas informationstjänst Fortbildning för folkhögskolornas personal 800 Folkbildningsrådet varav avsatt för (exklusive kansli- och personalkostnader); internationella frågor 200 utbildningspolitiska frågor och informationsfrågor 532 FoU-frågor, inklusive utvärdering Summa Inklusive för studieförbunden och folkhögskolorna gemensamma insatser 2. Via studieförbundens statsbidragsandel mkr finns inom posten Förstärkningsbidrag, handikapp 4. Via folkhögskolornas statsbidragsandel Fördelningen till varje studieförbund och folkhögskola framgår av bilagorna på sidorna

17 RESULTATREDOVISNING Verksamhetsmål Tillse statsmakternas behov av analyserad kunskap om studieförbundens och folkhögskolornas verksamhetsresultat samt öka uppföljningsresultatens relevans över tid. Genomförda insatser Folkbildningsrådets uppföljning, vad gäller den samlade verksamhet som genomförts av studieförbund och folkhögskolor, har utgått från det uppdrag som regering och riksdag formulerat om vilka uppgifter som kontinuerligt skall lämnas. Resultaten från uppföljningen har utgjort underlag för den offentliga statistik som Folkbildningsrådet medverkar till att scb producerar. Produktionen av den offentliga statistiken har gjorts i samverkan med Skolverket på folkhögskolans område och med Statens kulturråd på studieförbundsområdet och utgör underlag för fördelningen av statsbidrag. För år 2000 föreligger följande redovisning av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och vad gäller tabell 1, 2, 4 och 5 en jämförelse med 1999 års resultat. Studieförbunden Studieförbundens cirkelverksamheten, räknat i studietimmar, ökade 2000 med ca 3 procent. Antalet studiecirklar minskade med några tiondels procent och antalet deltagare minskade med ca en halv procent. Det betyder att studiecirklarna har blivit något längre sett i studietimmar per cirkel. Studieförbundens riktade insatser för arbetslösa, som genomförts inom det ordinarie folkbildningsanslaget under 2000, redovisas under rubriken varav arbetslösa. Jämfört med 1999 minskade antalet studietimmar med ca 30 procent. Antalet genomförda kulturprogram ökade med 4 procent och antalet arrangemang i form av övrig folkbildningsverksamhet ökade med ca 5 procent. Antalet invandrare och handikappade som deltog i studiecirklar som uppkommit till följd av särskilda, riktade insatser utgjorde ca 10,2 procent respektive 8,5 procent av det totala antalet deltagare. Jämfört med föregående år, har verksamheten för invandrare också ökat något medan verksamheten för handikappade ligger på en i stort sett oförändrad nivå. Studierna inom området beteendevetenskap och Tabell 1 De 11 studieförbundens samlade verksamhet Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Kvinnor Studietimmar bå varav arbetslösa bå varav arbetslösa Kulturprogram Arrangemang Deltagare Medverkande bå bå Övrig folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare Kvinnor Studietimmar bå bå

18 Tabell 2 Invandrare och handikappade i studiecirklar Antal deltagare totalt i cirklar för i cirklar för invandrare handikappade bå bå Tabell 3 Studiecirklarnas ämnesinriktning Studiecirklar Studietimmar Deltagare Kvinnor Beteendevetenskap, humaniora Samhällsvetenskap och information Matematik och naturvetenskap Språk Estetiska ämnen Övriga ämnen Summa humaniora svarade för ca 8 procent och området samhällsvetenskap och information för ca 19 procent. Matematik och naturvetenskap svarade för 5,6 procent och de estetiska ämnena för ca 49 procent. Språkområdet fortsätter att minska och svarar nu för ca 6,7 procent, vilket är en minskning med 0,8 procentenheter. De övriga ämnenas andel utgjorde drygt 11 procent. Jämfört med år 1999 handlar det om små förändringar mellan de olika ämnesgrupperna. Andelen kvinnor utgjorde ca 57 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Folkhögskolorna I tabell 4 finns en samlad redovisning av folkhögskolorna verksamhet. Vad gäller de långa och korta kurserna (1-3) har verksamheten i fråga om totala antalet deltagare ökat jämfört med föregående verksamhetsår. Allmänna kurser har minskat medan särskilda kurser och korta kurser har ökat. Antalet deltagarveckor har ökat något samtidigt som det har skett en viss förskjutning från allmän kurs till särskild kurs och korta kurser. Mätt i deltagarveckor svarade de långa kurserna inklusive S-anslaget för 89 procent och de korta kurserna (inklusive folkhögskollärarledda studiecirklar) för ca 11 procent. År 2000 erhöll folkhögskolorna bidrag till särskild utbildningsinsats för arbetslösa beräknat för extra platser (4). En sammanfattning av den rapport som lämnats till regeringen redovisas på sidan 22. Den totala omfattningen av uppdragsutbildningarna (5-9) svarade under år 2000 för ca 3 procent av folkhögskolornas samlade verksamhet, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Ca 190 studerande deltog på folkhögskolans långa kurser i form av individuellt gymnasieprogram (6). Hemkommunerna har betalt interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader m.m. De av arbetsförmedlingarna finansierade kurserna (7), oftast i form av allmänteoretiska utbildningar på grundskole- och gymnasienivå, fortsätter att minska i omfattning. Den verksamhet som ett begränsat antal folkhögskolor genomfört på uppdrag av kommuner (8) har ökat något. När det gäller gruppen övriga uppdragsutbildningar (9) rör det sig i regel om kortare kurser som genomförts på uppdrag av och finansierats via ersättningar från kommuner, landsting, organisationer och föreningar. 19

19 Tabell 4 Folkhögskolornas samlade verksamhet Kurstyp Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Bå 2000 Bå 1999 Vt 00 Ht 00 Vt 00 Ht 00 1 Allmän kurs Särskilda kurser Summa långa kurser Korta kurser Fh-ledda cirklar Summa Särskild utb.insats Summa Studerande med indiv. gy-program Kurser finansierade via lan/af Kurser finansierade via kommuner Övriga uppdragsutbildningar Summa Totalt Kulturprogram Kurstyp 1-4 avser utbildningar som finansieras via statsbidrag från Folkbildningsrådet. 2. Kurstyp 6-9 avser uppdragsutbildningar som finansieras på annat sätt. 3. Varje kulturprogram räknas som två deltagarveckor. Uppdragsverksamheten inom den kommunala delen av Kunskapslyftet redovisas på en särskild tabell (se sidan 22). Tabell 5 Deltagare på folkhögskolor med funktionsnedsättningar och övriga handikapp Vt 00 Ht 00 Vt 99 Ht 99 LÅNGA KURSER Funktionsnedsättningar Språkliga handikapp Summa långa kurser KORTA KURSER Funktionsnedsättningar Språkliga handikapp Summa korta kurser

20 Redovisningen av uppdragsutbildningarna är en frivillig uppgift för folkhögskolorna. Därför gör den ej, på samma sätt som för de via rådet finansierade folkhögskolekurserna, anspråk på att vara heltäckande. Folkhögskolorna arrangerade under år 2000 sammanlagt kulturprogram med totalt deltagare, vilket innebär ungefär samma verksamhetsvolym som föregående år. Deltagarna med funktionsnedsättningar och övriga handikapp (enligt tabell 5) utgjorde 23,7 procent av samtliga deltagare på de långa kurserna (inklusive särskild utbildningsinsats för arbetslösa). Vad gällde de korta kurserna utgjorde andelen 6,5 procent. Jämfört med år 1999 är denna är antalet deltagare på oförändrad hög nivå. Utifrån den befintliga redovisningen visar tabell 6 en schematisk bild av den verksamhet som genomförts med stöd av de medel Folkbildningsrådet fördelat till folkhögskolorna motsvarande posterna 1-4 i tabell 4. Allmänna kurser avser behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå. Yrkesinriktade kurser avser kurser på eftergymnasial/högskolenivå exempelvis fritidsledarutbildning, informationsutbildningar, data- och ekonomiutbildningar. Estetiska kurser avser musiklinjer, bild- och formlinjer m fl. Övriga kurser avser bibel- och livsåskådningskurser, miljökurser, idrottskurser m.fl. Kurser med folkrörelse- och organisationsprofil finns i första hand inom huvudområdena yrkesinriktade, övriga kurser och korta kurser. De allmänna behörighetsgivande kurserna (1-3 år långa) svarade för ca 57 procent av verksamheten och de yrkesinriktade kurserna (i regel 1-2 år långa) för ca 9 procent. De estetiska kurserna svarade för ca 13 procent de övriga kurserna för ca 11 procent och slutligen de korta kurserna för ca tio procent. Jämfört med föregående år, har de allmänna behörighetsgivande kurserna minskat något medan övriga kurstyper har ökat i motsvarande omfattning. När det gällde deltagarna utgjorde kvinnorna ca 64 procent på de långa kurserna och ca 54 procent på de korta kurserna. Invandrarnas andel på de långa kurserna utgjorde drygt 15 procent. De sistnämnda återfinns framför allt på de allmänna kurserna. Jämfört med föregående år ökade såväl andelen kvinnor som invandrare med vardera en procentenhet. Folkbildningsrådet redovisar i tabell 7 omfattningen av de utbildningar som folkhögskolor och studieförbund genomfört inom Kunskapslyftet på uppdrag av kommunerna. Särskilda utbildningsinsatser inom folkhögskolan Folkbildningsrådet har disponerat ett anslag på kronor för bidrag till särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan. FÖRDELNINGSPRINCIPER Av den särskilda slutrapport som lämnats till utbildningsdepartementet framgår hur anslaget fördelats till de enskilda folkhögskolorna samt vilka Tabell 6 Inriktningen på folkhögskolekurserna samt andelen kvinnor och invandrare Kurstyp deltagarveckor deltagare varav kvinnor varav invandrare Bå 2000 Bå 1999 Vt 00 Ht 00 Vt 00 Ht 00 Vt 00 Ht 00 Allmänna kurser Yrkesinr. kurser Estetiska kurser Övriga kurser S:a långa kurser Korta kurser Total summa

Kent Johansson, 11-18a, 19-21

Kent Johansson, 11-18a, 19-21 FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2007:5 Datum 15-16 maj 2007 Plats Steningevik konferens, Märsta Närvarande Torsten Friberg, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 11-18a, 19-21 Walter

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI VERKSAMHETSPLAN 2012 Folkbildninssstudieförbundens fnrhlltlhpt intresseorganisation Ivl MUIIVIWI 1. Inledning Tio studieförbund med över tio miljoner studietimmar och 1,8 miljoner deltagare samlas i Folkbildningsförbundet

Läs mer

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor,

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2014-09-05 Diarienummer 140615 Landstingsstyrelsen Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, med annan huvudman än Landstinget

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDET VERKSAMHETSPLAN 2004

FOLKBILDNINGSRÅDET VERKSAMHETSPLAN 2004 f b FOLKBILDNINGSRÅDET r VERKSAMHETSPLAN 2004 Några fakta om svensk folkbildning Sverige har 10 studieförbund och 147 folkhögskolor som får del av stats-, landstings- och kommunbidrag. Varje år genomförs

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Vilken rapportering krävs av studieförbund? Vilka handlingar ska skickas när och till vem? Särskilda syften

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN Stadgar FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN 2009 Faställda av Sensus studieförbund förbundsstämman 2009 Gäller från och med 28 maj 2009 Stadgar Sensus studieförbund...5 Region inom Sensus studieförbund...11 Stadgar

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2012 Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Snabbsammanfattning av viktiga nyheter i Regler 2012 Från 2012-01-01 gäller ett nytt fördelningssystem för statsbidrag till studieförbunden.

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Fakta om folkbildning

Fakta om folkbildning Fakta om folkbildning 2007 Folkbildning i siffror Åtta olika studieförbund som över hela landet arrangerar: Cirka 300 000 studiecirklar med totalt nära två och en halv miljon deltagare, Cirka 250 000 kulturprogram

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR 2010 12 08 Innehåll 1. Riktlinjer för medlemsuppdraget FSR 2. Instruktion för FSR 3. Checklista för skolornas studeranderättsliga standard 4. Överenskommelse

Läs mer

Variabelförteckning fr.o.m. 2014

Variabelförteckning fr.o.m. 2014 Variabelförteckning fr.o.m. Variabel Folkhögskola, skolkod Radnummer Kursnummer Förklaring Unik kod tilldelas skolan av SCB Varje skola avgör själv i vilken löpande ordning man numrerar sina kurser. Kursnumret

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Anders Petersson (kanslichef), Bo Basun, Ulf Nersing, Kaisa Adlercreutz, Arne Lindqvist och Maria Lindgren-Persson.

Anders Petersson (kanslichef), Bo Basun, Ulf Nersing, Kaisa Adlercreutz, Arne Lindqvist och Maria Lindgren-Persson. Sid 1 (3) Protokoll från Styrelsemöte i Skyrev Närvarande: Adjungerade: Plats: Göran Johansson, Lennart Ledin (ordförande), Lena Joelsson och Lars Blomberg (v ordförande). Bo Andersson, Anita Lundgren

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän.

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän. Till Huvudmän för Påbyggnadsutbildningar Ang. Utveckling av påbyggnadsutbildningar Bakgrund Enligt budgetpropositionen för 2004, som riksdagen behandlade i december 2003, har regeringen gjort bedömningen

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 (6) Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 Namn Föreningens namn är Region Väst inom Kulturens Bildningsverksamhet, nedan kallat Regionen. (organisationsnummer 802456-6369) Regionen

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Gemensam informationspolicy för Linköpings kyrkliga samfällighet

Gemensam informationspolicy för Linköpings kyrkliga samfällighet Gemensam informationspolicy för Linköpings kyrkliga samfällighet Fastställd av kyrkofullmäktige 12 november 2003 Dokument 1: Övergripande mål för informationsverksamheten inom Linköpings kyrkliga samfällighet

Läs mer

Årsredovisning med verksamhetsberättelse

Årsredovisning med verksamhetsberättelse Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Innehåll Inledning 4 Folkbildningens uppdrag 6 Folkbildningsrådets uppgifter 8 Styr- och policydokument 9 Beslutande och beredande organ 9 Samverkan 12 Verksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Föreningens firma är Social ekonomi Sjuhärad ideell förening. Samt bedriva med ovanstående förenlig verksamhet

Föreningens firma är Social ekonomi Sjuhärad ideell förening. Samt bedriva med ovanstående förenlig verksamhet STADGAR för Social ekonomi Sjuhärad ideell förening 1. FIRMA Föreningens firma är Social ekonomi Sjuhärad ideell förening 2. ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Utgöra ett samarbetsorgan mellan aktörer inom

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Tid Torsdag den 11 fredag den 12 november 2004

Tid Torsdag den 11 fredag den 12 november 2004 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Solveig Lundström, Jane Andersson, Annika Sylvén, Lars Edwinson, Börje Sandgren, Lars Tigerberg, Leif Bolin och Olle Kristenson, personalrepresentant.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar!

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Byalaget vill vara Tyringebornas samlade röst! 1 Uppgift Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Tyringe

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Tid Onsdag den 23 februari 2005

Tid Onsdag den 23 februari 2005 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Pia Zätterström, Jane Andersson from 4, Annika Sylvén, Lars Edwinson, Börje Sandgren, Lars Tigerberg, Leif Bolin och Olle Kristenson, personalrepresentant.

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12 Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12 Deltagare Ronny Spångberg ordförande Katharina Sjögren Edström vice ordförande Annika Ramsell kassör Jussi Koreila vice kassör Jonas Jonsson vice sekreterare

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning

Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning Stockholms universitet Rektor Caroline Cruz BESLUT 2007-06-14 Reg.nr 31-4513-06 Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning Anmälan N N har i en anmälan till Högskoleverket ifrågasatt kontakttolkutbildningen

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet Förhandlingsprotokoll 2008-05-23 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 2010

Verksamhetsplan 2009 2010 Verksamhetsplan 2009 2010 Reviderad och fastställd vid Fritidsledarskolornas årsmöte på Axevalla folkhögskola 11/11 2009. 1. Inledning Verksamhetsplanen är styrelsens förslag till hur föreningens gemensamma

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Paul Norén 2001-02-28 31u 2001, 12, PN RAPPORT. Utvecklingen av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

Paul Norén 2001-02-28 31u 2001, 12, PN RAPPORT. Utvecklingen av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor Paul Norén 2001-02-28 31u 2001, 12, PN RAPPORT Utvecklingen av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor Innehållsförteckning I Uppdraget...3 II Sammanfattning...3 III Beskrivning

Läs mer

Statens stöd till studieförbunden

Statens stöd till studieförbunden Statens stöd till studieförbunden RiR 2011:12 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende revision skapa

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Reviderade 2011-04-26 ÄNDAMÅL 1 Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) är en ideell förening. Föreningen ska tillhandahålla

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder.

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder. STADGAR 2006-03-24 1 (6) Stadgar för HOPAJOLA - ideell förening för naturskydd och naturvård i Örebro län. Benämning och ändamål 1 Föreningen benämns HOPAJOLA vilket är ett gammalt uttryck för den jord

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2009-05-26 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Bertil Axelsson Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 26 maj 2009, kl. 08.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Sessionssalen,

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm.

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm. STÄMMOHANDLINGAR Sida 1 av 8 Antagna: Trädde i kraft: 2015-10-23 1 Sammansättning, ändamål och verksamhetsområde Försvarshögskolans Studentkår är en demokratisk och ideell sammanslutning av studenter och

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015.

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015. 1 (7) Instruktion Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015. Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast 15 september 2015 och kan endast lämnas via Internet på webbplatsen

Läs mer

Samorganisation Sundsvall

Samorganisation Sundsvall Samorganisation Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 PRO Alnö, PRO Attmar, PRO City Sundsvall, PRO Holm, Pro Indal, PRO Liden, PRO Matfors-Tuna PRO Njurunda, PRO Selånger, PRO Sköns Norra, PRO Sköns Södra,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) svarar för den samlade informationen om landets alla folkhögskolor. FIN ger information och vägledning om

Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) svarar för den samlade informationen om landets alla folkhögskolor. FIN ger information och vägledning om Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) svarar för den samlade informationen om landets alla folkhögskolor. FIN ger information och vägledning om folkhögskolestudier. FIN ansvarar för folkhögskolornas

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

1. Karlstad Båtklubbs organisation

1. Karlstad Båtklubbs organisation 1. Karlstad Båtklubbs organisation Karlstad Båtklubb(KBK) bildades 1982-02-03. Karlstad Båtklubb kan vara ansluten till Värmlands Båtförbund, Värmlands seglarförbund, Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet.

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Samtidigt är folkhögskolan

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma med HSB Uppsala ekonomisk förening, 2009-05-07.

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma med HSB Uppsala ekonomisk förening, 2009-05-07. 1 (7) Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma med HSB Uppsala ekonomisk förening, 2009-05-07. Plats: Clarion Hotel Gillet i Uppsala 1 Öppnande Styrelsens ordförande Sture Blomgren hälsar stämmodeltagarna

Läs mer

Stadgar för Majblommans Riksförbund Organisationsnummer 857200-5083 Antagna vid Förbundsstyrelsens årsmöte den 20 september 2012

Stadgar för Majblommans Riksförbund Organisationsnummer 857200-5083 Antagna vid Förbundsstyrelsens årsmöte den 20 september 2012 Stadgar för Majblommans Riksförbund Organisationsnummer 857200-5083 Antagna vid Förbundsstyrelsens årsmöte den 20 september 2012 Stadgar för Majblommans Riksförbund 1 Förbundets namn Förbundets namn är

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter Fastställda av årsmötet 21 april 2015 1. Namn 2. Ändamål 3. Uppgift 4. Säte Föreningens namn är Vi Konsumenter Föreningen är en fristående, partipolitiskt

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer