FOLKBILDNINGSRÅDET ÅRSREDOVISNING 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKBILDNINGSRÅDET ÅRSREDOVISNING 2000"

Transkript

1 f b r ÅRSREDOVISNING 2000

2 INNEHÅLL Inledning 3 Folkbildningens uppdrag 5 Folkbildningsrådet 6 Uppgifter 6 Organisation 6 Kansli 8 Hållbar folkbildning! 10 Verksamheten 11 Folkhögskolefrågor 11 Studieförbundsfrågor 11 Folkbildningspolitisk bevakning och information 12 Internationella frågor 14 Folkhögskolornas informationstjänst (fin) 15 Representation 15 Konferenser och seminarier 16 Statsbidragsfördelning 17 Resultatredovisning 18 Studieförbunden 18 Folkhögskolorna 19 Sammanfattande bedömning 22 FoU 25 IT-verksamheten 26 Ekonomi 27 Förslag 28 Bokslut 29 Resultaträkning 29 Balansräkning 30 Finansieringsanalys Revisionsberättelse 35 Bilaga 36 Utbetalt statsbidrag till studieförbundens verksamhet budgetåret Utbetalt statsbidrag till folkhögskolorna budgetåret Fördelade medel till utvecklings- och försöksverksamhet Februari 2001 Box 730, Stockholm. Tel: , fax: E-post:

3 INLEDNING Efter ett par år av genomlysning och diskussioner kunde Folkbildningsrådets styrelse i början av år 2000 fastställa ett nytt bidragssystem för studieförbunden. För folkhögskolorna gjordes en motsvarande förändring ett par år tidigare. Verkligheten nödvändiggjorde ett ny och omtänkande. För studieförbundens del hade bidragssystemet med smärre ändringar gällt under hela 1990-talet. Såväl i kvantitativa som kvalitativa mått har resultaten varit goda. Men inte heller folkbildningen har undgått talets ekonomiska kris. Det allmänna statsbidraget har urholkats år från år, i fasta priser drygt 10 procent under denna tid. De kommunala bidragen har minskat med 40 procent. Sett mot den bakgrunden är ökningen av verksamheten anmärkningsvärd. Men någonstans har denna utveckling tagit sin tribut. Studieförbundens deltagare har fått känna av detta i form av allt högre deltagaravgifter. Den ekonomiska verkligheten blev huvudskälet till att söka skapa ett nytt bidragssystem som inte tvingade fram ständigt högre volymer till allt lägre kostnader. En annan påverkande faktor blev den utvärdering som utfördes av rrv och resulterade i en särskild rapport om tillsyn, kvalitets- och granskningsarbetet, vars synpunkter kunde vägas in. Det nya bidragssystemet, ska ge mer långsiktighet och arbetsro för studieförbunden. Arbetet kan tydligare inriktas på de prioriterade målgrupperna och på utvecklingsarbete. Att fördela ur en krympande kaka och samtidigt uppnå enighet bland elva sinsemellan olika aktörer är ingen lätt uppgift. Folkhögskolorna har i någon mån kompenserats för anslagsminskningarna genom de extra studieplatserna som tillkom genom Kunskapslyftet. Om förra årets regeringsförslag genomförs minskas tyvärr antalet extra platser successivt de kommande åren. Arbetsmarknadsläget förbättras glädjande nog, men i den förbättrade statistiken döljs samtidigt många individer med stort behov av utbildning. För folkbildningen som helhet ökar avståndet mellan förväntningarna och de praktiska förutsättningarna att nå uppsatta mål. Försöks- och utvecklingsverksamheten med itstöd i verksamheten nådde full styrka under året. Sammanlagt 90 miljoner har disponerats med stöd från kk-stiftelsen och Distum. Försöksverksamheten, såväl inom folkhögskolan som inom studieförbunden, har haft en imponerande bredd och kreativitet. Förhoppningsvis innebär detta ett genombrott för it-stöd i folkbildningsarbetet. Vad som sker är ingenting mindre än ett epokskifte. Deltagare och lärare/ledare bryter upp från de klassiska arbetsmetoderna med den nära fysiska kontakten och med erfarenhetsutbyte deltagare och ledare/lärare emellan, för att i allt högre grad arbeta och kommunicera över Internet. Fösöken visar att det går att förena det klassiska och framgångsrika konceptet med det nya utan att kärnan i folkbildningsarbetet går förlorad. Folkbildningsrådet har gett stort utrymme åt de it-strategiska frågorna för att följa utvecklingen och speciellt bevaka folkbildningsaspekterna. Demokratiutredningen lämnade sitt slutbetänkande i början av året. Folkbildningsrådet och dess medlemmar har lagt ner stor energi för att fördjupa debatten kring betänkande och att integrera demokratifrågorna i det dagliga arbetet. I Folkbildningsrådets remissvar både dokumenteras och bekräftas att det vardagliga arbetet i studiecirkeln och folkhögskolekursen är ett av de viktigaste bidragen till demokratins förankring. Det sker inte med stora åthävor och spektakulära utspel. Men just detta är demokratiarbetets styrka. En debatt kan förvisso stimuleras och få fotfäste, tyvärr ofta mot bakgrund av dystra exempel på antidemokratiska utvecklingstendenser. Men fördjupningen av demokratin kan inte beställas fram. Värdet av demokratiska förhållningssätt och arbetsmetoder har alltid växt fram och befästs i den lilla gruppen. Ett nytt millennieskifte förändrar inte denna lika enkla som viktiga iakttagelse. Bo Toresson ordförande 3

4 FOLKBILDNINGENS UPPDRAG I 1998 års folkbildningsproposition (1997/98:115) markerade inledningsvis regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är och skall vara fri och frivillig. Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet öppnar möjlighet till kunskapssökande för var och en utifrån egen erfarenhet och längs egna vägar, utan att begränsas av krav på resultat och utan uteslutningsmekanismer. Det är detta som ger möjlighet till samtal, engagemang och ifrågasättande utan på förhand givna ramar. Just därigenom fyller folkbildningen en roll som ingen annan kan göra, en roll som också bidrar till att upprätthålla demokratins vitalitet. Förutsättningen för att folkbildningen skall kunna vara fri och frivillig och fylla de funktioner som följer av detta, är att den kan styras av sin egen idé, sina egna mål, vara oberoende av politiska och ekonomiska maktgrupper och inte tvingas till kommersialisering eller anpassning till specifika samhälleliga krav för att hävda sin verksamhet. Dessa för folkbildningen värdefulla egenskaper är grunden för stödet från stat, landsting och kommuner. Av detta följer också att inte heller bidragsgivningens villkor skall styra folkbildningens inriktning eller att folkbildningen skall fogas in i det allmänna utbildningsväsendet. I propositionen markeras vidare att folkbildningen bidrar till medborgarnas insikt, eftertanke, reflexion och ifrågasättande i formandet av framtiden, folkbildningens roll som redskap för alla människors kunskapserövring samt folkbildningen som mötesplatser för människor och kulturer. Utöver denna beskrivning av folkbildningens uppgifter pekades sex områden ut i propositionen inom vilka folkbildningsarbetet ansågs ha särskilt stor betydelse för den framtida samhällsutvecklingen: Ett lyft för kultur och bildning Folkbildningens roll för kulturen Folkbildningens roll för personer med funktionshinder Folkbildningen och it Folkbildningen och integrationsarbetet Folkbildningen och arbetet med att forma ett ekologiskt hållbart samhälle Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition och folkbildningsförordningen har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Denna skall kännetecknas av att vara: Fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter) Deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll) Formar egna utbildningsplaner (icke läroplans- eller betygsstyrd) Livsvärldsförankrad (utgår från deltagarnas behov och erfarenheter) Ideologisk och/eller innehållsmässigt profilerad (plats för särarter) Mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud) Flexibel (snabbt tillgodoser nya utvecklingsbehov och nya former) Till detta kommer att folkbildningen mer än någon annan utbildningsanordnare också når de av samhället prioriterade grupperna (arbetslösa, korttidsutbildade, invandrare och deltagare med funktionshinder). 5

5 Uppgifter Folkbildningsrådet är en ideell förening bildad 1991 av Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio). Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet svarar vidare för de uppgifter som medlemmarna uppdragit åt rådet att handlägga. Styrdokument Som grund för den verksamhet som bedrivits gäller: Folkbildningsrådets stadgar års representantskapsbeslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag. Regeringens proposition 1997/98:115 Folkbildning. Förordningen om statsbidrag till folkbildningen (sfs 1991:977 med komplettering av sfs 1998/973 och sfs 2000:1451). Förordningen om statsbidrag för en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan (sfs 1996: 1397). Regeringens regleringsbrev och riktlinjer för Folkbildningsrådet år 2000 avseende anslaget L1 Bidrag till folkbildningen. Uppdrag Folkbildningsrådet har av staten anförtrotts följande myndighetsuppgifter beträffande studieförbunden och folkhögskolorna: att lämna budgetunderlag och årsredovisningar, att fördela allmänna och särskilda statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, att fördela medel till utvecklings- och försöksverksamhet, att följa upp och utvärdera studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, att utveckla Folkbildningsnätet samt att i samverkan med Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand medverka till utvecklingsinsatser inom it-området. Vidare har Folkbildningsrådet av sina medlemmar Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio) och Landstingsförbundet anförtrotts uppgifterna: att svara för folkbildningspolitisk bevakning och informationsverksamhet, att samordna folkbildningens internationella kontakter, att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst (fin). Organisation Beslutande organ Folkbildningsrådets beslutande organ utgörs av representantskapet och styrelsen. REPRESENTANTSKAPET Representantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, består av elva ombud för Folkbildningsförbundet, fem ombud för Landstingsförbundet och fem ombud för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Representantskapet behandlar styrelsens och revisorernas berättelser och beslutar om ansvarsfrihet. Det fastställer vidare ekonomiska ramar för Folkbildningsrådets budget och väljer vartannat år ordförande samt utser styrelse och revisorer. Representantskapet höll sitt ordinarie möte den 11 april. Förutom sedvanliga förhandlingar och en stadgeändring av 8 hölls ett seminarium under medverkan av Kunskapslyftskommitténs ordföran- 6

6 de Anders Arnesson som presenterade kommitténs slutbetänkande. Höstens representantskapsmöte hölls den 25 oktober då Folkbildningsrådets ekonomiska budgetram för år 2001 fastställdes. Vidare medverkade generaldirektör Ewa Magnusson med en redovisning av distansutbildningsmyndigheten Distums uppgifter och verksamhetsinriktning. STYRELSEN Styrelsen har utgjorts av Bo Toresson (ordförande), skribenten Karin Perers (vice ordförande), regionrådet Kent Johansson, professor Staffan Larsson, generaldirektör Leif Linde, regionrådet Johnny Nilsson, skolchefen Leif Pettersson, socionom Sverker Ågren samt EU-samordnaren Walter Rönmark. Åke Göransson, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Berit Oscarsson, ordförande i Folkbildningsförbundet, samt Ulf Wetterberg, direktör på Landstingsförbundet, har varit adjungerade ledamöter i styrelsen. Lasse Magnusson har varit styrelsens sekreterare. Nio styrelsesammanträden har hållits under året. Vidare har flera särskilda samråd hållits med rådets medlemsorganisationer. Bland de ärenden som styrelsen behandlat kan nämnas fördelning av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, dels det ordinarie folkbildningsanslaget, dels särskilda medel till folkhögskolans särskilda utbildningsinsats och dels medel till utvecklings- och försöksverksamhet med nya arbetsformer på studieförbund och folkhögskolor. Styrelsen har också lämnat sitt budgetunderlag till regeringen samt fattat beslut om nya kriterier för fördelningen av statsbidrag till studieförbunden och betr. förstärkningsbidragen till folkhögskolorna. Vidare har styrelsen fastställt nya och utvidgade statsbidragsvillkor vad gäller främst studieförbundens och folkhögskolornas uppföljningar och utvärderingar av sin genomförda verksamhet. Särskilda rapporter har lämnats till utbildningsdepartementet beträffande den särskilda utbildningssatsningen för arbetslösa samt beträffande fördelningen av medel för utvecklings- och försöksverksamhet. Slutligen har ett antal remissyttranden lämnats. De redovisas under avsnittet Folkbildningspolitisk bevakning. Beredningsgrupper Styrelsen har under året tillsatt tre beredningsgrupper med följande ledamöter: ÖVERSYN AV STATSBIDRAGEN TILL STUDIEFÖRBUNDEN Skribenten Karin Perers, ordförande, ekonomichef Alf Bergqvist, ekonomichef Karl-Arne Eriksson, verksamhetschef Per Forsell, utredningssekreterare Göran Lind, generaldirektör Leif Linde och ekonomichef Ingvar Torkelsson. Adjungerade ledamöter har varit Eric R Person och Tomas Aronsson. Sekreterare har varit Anna-Carin Bylund. Beredningsgruppen har haft sju sammanträden. IT-STRATEGISKA FRÅGOR Bo Toresson, ordförande, rektor Behnn Edvinsson, rektor Tage Johansson, rektor Kent Jonelind, it-ansvarige Jan Lundéen, förbundsrektor Ingegerd Sahlström och kanslichef Britten Månsson-Wallin. Sekreterare har varit Björn Garefelt. Beredningsgruppen har haft sex sammanträden. UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGS- UPPGIFTERNA M.M. Sverker Ågren, ordförande, generalsekreterare Maicen Ekman, rektor Tage Johansson, handläggare Elin Gunnarsson, kanslichef Britten Månsson- Wallin. Adjungerad ledamot har varit administrative sekreteraren Eric R Persson. Sekreterare har varit Lasse Magnusson. Beredningsgruppen har haft fyra sammanträden. 7

7 Referensgrupper Två referensgrupper har funnits med följande ledamöter: INTERNATIONELLA FRÅGOR Ledamöter i gruppen har varit styrelsens ordförande Bo Toresson, rektor Peter Bornholt, rektor Kjell- Erik Börjesson, rektor Elsmari Furuvall, internationelle sekreteraren Ulf Lundgren, projektledare Raymond Svensson, generalsekreterare Maicen Ekman (första halvåret) och studiesekreterare Ulla Lingesjö (andra halvåret) samt kanslichef Britten Månsson-Wallin. Adjungerad ledamot har varit förbundsordförande Kerstin Mustel. Gruppen har haft sex sammanträden. FOLKHÖGSKOLORNAS INFORMATIONS- TJÄNST (FIN) Ledamöter i gruppen har varit utvecklingschef Anita Boman, folkhögskolelärare Jörgen Carlsson, informationsansvarige Lars Thunberg, rektor Ingrid Strömqvist, rektor Roger Johansson samt informationssekreterare Ingrid Brundin och informatör/studievägledare Agneta Wallin. Gruppen har haft fyra sammanträden. Revisorer Revisorer har varit: Staffan Nyström, auktoriserad revisor och utsedd av Riksrevisionsverket, Solveig Löfdahl, förtroendevald revisor (nominerad av Landstingsförbundet), Ann-Christin Holgersson, förtroendevald revisor (nominerad av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) och Lars Ryberg, auktoriserad revisor (nominerad av Folkbildningsförbundet). Kansli Uppgifter Kansliets arbetsuppgifter bedrivs utifrån de uppdrag som Folkbildningsrådet tilldelats av rådets medlemmar och av staten. Merparten av kansliets arbete består av löpande uppgifter. Genomförda insatser Kansliets arbete har i första hand varit inriktat på insatser med koppling till statsbidragsfördelning, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Därutöver har Folkbildningsrådet bistått regeringskansliet och olika utredningar med material och uppgifter om folkbildningen. Det har på senare år blivit vanligt att regeringen lämnar särskilda uppdrag i sina riktlinjer till Folkbildningsrådet. År 2000 var uppdraget att dels lämna uppgifter om minoritetsgruppernas deltagande i folkbildningen och behovet av ytterligare folkbildningsinsatser för dessa grupper och dels redovisa utvecklingen av stödet till folkbildningen från kommuner och landsting. Dessa uppgifter finns inte tillgängliga i den generella årliga verksamhets redovisningen utan har krävt särskilda insatser som redovisats i skrivelser till utbildningsdepartementet. rrv:s översyn av Folkbildningsrådets styrning och kontroll har medfört att kansliet analyserat sitt kontinuerliga uppföljningsarbete för att synliggöra eventuella svagheter i nuvarande system för uppföljning. Analysen har utgjort en del av styrelsens underlag för beslut om åtgärder och synpunkter på rrv-studien. Av analysen framgick också behovet av jämförbara uppgifter i de dokument som studieförbund och folkhögskolor årligen lämnar till rådet. Detta har lett till vissa förtydliganden och tillägg beträffande innehållet i de dokument, som enligt statsbidragsvillkoren, ska lämnas till rådet. 8

8 Kansliet har också granskat tillgången på data som finns i befintliga databaser hos exempelvis scb för att kunna minimera antalet extra uppgiftsinlämningar per år. Kansliet har vidare medverkat i förberedelserna inför svenska eu ordförandeskapet tillsammans med företrädare för myndigheter inom utbildningsområdet. Det har dels handlat om inventering och uppdatering av information på engelska om utbildning och folkbildning, både tryckt information och länkar till Regeringskansliets hemsidor. Kansliet har också medverkat i förberedelserna inför eu expertkonferensen om vuxnas lärande som arrangeras i mars Den första gemensamma vuxenutbildningsveckan eller kunskapsveckan arrangerades under år 2000 och Folkbildningsrådet deltog i den centrala planeringsgruppen på utbildningsdepartementet. Den nya mer flexibla kansliorganisationen med få fasta organisatoriska indelningar har fungerat mycket bra och personalens totala kompetens har kunnat utnyttjas bättre. Behovet av flexibla lösningar ökar i takt med förändringarna i omvärlden och detsamma gäller kompetensen. Arbetsgivaren har tillsammans med facket gjort en behovsinventering på kansliet, som ska ligga till grund för kompetenssatsningar år 2001 och framåt. Två nya medarbetare har rekryterats under året, en studieförbundssekreterare och en sekreterare/ receptionist. Båda har mångårig erfarenhet av folkbildningsarbete och har snabbt kommit in i sina nya arbetsuppgifter. Kansliet har som stöd för sitt arbete haft ett antal referens- och arbetsgrupper. Personal Folkbildningsrådets kansli har haft tio anställda medarbetare varav två tjänster också ger service till folkbildningsförbundet och rio. Folkhögskolornas informationstjänst (fin) har haft fyra anställda (finansierade via folkhögskolornas statsbidrag). Två projekttjänster, en it-projektledare och en nätadministratör/informatör för samordning av itprojekten inom folkbildningen (finansierade till större delen via projektmedel). S KANSLI: Britten Månsson-Wallin, kanslichef Annika Blom, sekreterare/receptionist (fr.o.m ) Anna-Carin Bylund, studieförbundssekreterare (fr.o.m ) Jenny Eriksson, sekreterare/receptionist (vik t.o.m ) Karin Friborg, vaktmästare/kontorist Signild Håkansson, folkhögskolesekreterare Lasse Magnusson, folkbildningssekreterare Paul Norén, ekonom Eric R Persson, administrativ sekreterare Lotta Ragelius, personal- och ekonomiadministratör Anne-Christine Utterström, FoU-sekreterare FOLKHÖGSKOLORNAS INFORMATIONS- TJÄNST (FIN): Ingrid Brundin, informationssekreterare Lotta Sandin, informationsassistent Agneta Wallin, informatör/studievägledare Per Åman, kontorist FOLKBILDNINGSNÄTET/IT-FRÅGOR: Björn Garefelt, central projektledare Tore Persson, nätadministratör/informatör Kansliet har under året köpt tjänster för tekniksupport till kansliet och Folkbildningsnätet, handläggning av medlen för utvecklings- och försöksverksamheten (tjänsterna finansieras via de särskilda projektmedlen och anslagen). 9

9 Hållbar folkbildning! Under 1990-talet har folkbildningsverksamhetens villkor varit nära kopplade till sysselsättningsfrågor och arbetsmarknadspolitik. Många kritiserade detta och befarade att folkbildningen skulle bli alltför konjunkturberoende och kompetensinriktad. Kritikerna fick delvis rätt när man ser på utvecklingen. Å andra sidan kan man säga att det var tur att studieförbund och folkhögskolor engagerade sig i Kunskapslyftet. Annars hade deltagare med funktionshinder, invandrarbakgrund och kort formell utbildning haft svårt att medverka i lyftet. Folkhögskolorna har exempelvis visat sig bättre än andra utbildningsanordnare på att nå dessa grupper. Studieförbunden fick inga särskilda medel inom ramen för Kunskapslyftet men har gjort stora insatser i kommunerna, främst vid rekrytering av studieovana deltagare. Vi är inne i ett nytt decennium och nu är det hållbar utveckling som är i fokus. Demokratiutredningens betänkande har t.o.m. fått namnet En uthållig demokrati. Vilka förväntningar ställs på folkbildningen? Regeringen redovisar årligen för riksdagen hur arbetet med att nå en ekologiskt hållbar utveckling fortskrider. I skrivelsen Hållbara Sverige 2000/ 01:38 står bl.a. att grunden för arbetet med hållbar utveckling är ett samhälle där alla medborgare känner delaktighet och har vilja och förmåga att ta ansvar för sitt handlande. Viktiga förutsättningar är därför utbildning och kunskap. De tre dimensionerna av hållbar utveckling ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet innebär en utmaning för utbildningsväsendet att bygga broar mellan naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Vidare framhölls att det finns behov av ett långsiktigt folkbildningsarbete i klassisk mening, där ökade kunskaper leder till engagemang och förändring både av människors beteende och samhälleliga beslut. Studieförbund och folkhögskolor har nog inga invändningar mot de förväntningar som en hållbar utveckling ställer på folkbildningen. Frågan är dock vilka arbetsförutsättningar som kommer att finnas? 1990-talets bidragsminskningar innebär för studieförbunden rationaliseringar och organisatoriska förändringar med personalminskningar och färre lokala enheter. Folkhögskolornas utveckling har varit starkt kopplad till de villkor som gavs för Kunskapslyftet d.v.s. bibehållen basvolym (trots minskat folkbildningsanslag) för att få särskilda medel. Om Sverige ska vara ett föregångsland för hållbar utveckling och folkbildningen ska kunna aktivt bidra till detta krävs både uthållighet och hållbara förutsättningar för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. I Baltic 21 sam arbetet för en hållbar utveckling i länderna runt Östersjön förenas två målsättningar, utveckling framsteg tillväxt och stabilitet säkerhet miljö. Dessa två målsättningar bör också kunna förenas i folkbildningsarbetet och Folkbildningsrådet ska göra sitt bästa för att skapa förutsättningar för detta. Britten Månsson-Wallin kanslichef 10

10 VERKSAMHETEN Folkhögskolefrågor Verksamhetsmål Bereda statsbidragsfrågor och övriga ärenden på ett sådant sätt att relevanta faktorer allsidigt beaktas. Stimulera folkhögskolornas målstyrnings- och utvecklingsarbeten. Genomförda insatser Arbetsinsatserna på folkhögskoleområdet har i första hand innefattat frågor kring fördelningen av statsbidrag till folkhögskolorna samt uppföljning av skolornas verksamhet. En ny folkhögskola i Hällefors startade den 1 juli Huvudmän för den nya skolan är Hällefors kommun samt Arbetarteaterförbundet och skolans namn är Hällefors folkhögskola. En studie har genomförts avseende konsekvenserna för musikfolkhögskolorna av det beslut som fattades 1998 om ett förenklat statsbidragssystem. Under året har rådet tillsammans med Sisus utarbetat förslag till nya kriterier för förstärkningsbidraget till funktionshindrade/invandrare med språksvårigheter. Representanter för folkhögskolorna har i samband med två konferenser haft möjligheter att ge sina erfarenheter och synpunkter på frågorna. De regler och definitioner som Folkbildningsrådet fastställt för folkhögskoleverksamheten har reviderats. Projektet att utveckla folkhögskolans studie omdöme har fortsatt i form av lokalt utvecklingsarbete. Detta har resulterat i förslag till nya riktlinjer för studieomdömen. Möjligheter har givits för samtliga folkhögskolor att lämna synpunkter på förslaget. Åtta folkhögskolebesök har genomförts i åtta kommuner. Vid besöken har folkhögskolans mål och utvärderingsfrågor samt samverkan med andra organisationer och utbildningsanordnare behandlats. I samband med folkhögskolebesöken genomfördes gemensamma möten med företrädare för kommunen samt de folkhögskolor och studieförbund som genomför verksamhet inom kommunen. Temat har varit Folkbildningen i en kommun. Kansliet har tillsammans med medlemsorganisationerna svarat för rådgivning och information kring också andra frågor av betydelse för skolornas möjligheter att fullgöra sina uppdrag. Den med jämna mellanrum (vart tredje år) återkommande undersökningen av folkhögskolornas ekonomiska situation har genomförts under året i form av en enkät riktad till samtliga folkhögskolor. Studieförbundsfrågor Verksamhetsmål Bereda statsbidragsfrågor och övriga ärenden på ett sådant sätt att relevanta faktorer allsidigt beaktas. Stimulera studieförbundens målstyrnings- och utvecklingsarbeten. Genomförda insatser Inom studieförbundsområdet har arbetsinsatserna i första hand innefattat frågor kring fördelning av statsbidrag till studieförbunden samt uppföljning av studie- och kulturverksamheten. Under verksamhetsåret har nya kriterier för statsbidragsfördelning till studieförbunden fastställts. Under beredningsarbetet har möten genomförts med samtliga studieförbund. Dokumentet Bidrag till studieförbunden har gjorts tillgängligt på Folkbildningsrådets hemsida. Dessutom har en folder som sammanfattar reglerna producerats. Folkbildningsrådet har vidare presenterat den nya fördelningsmodellen i samband med konferenser med företrädare för studieförbund, Länsbildningsförbund och Folkbildningsförbundet. 11

11 En beredningsgrupp med uppdraget att se över nuvarande villkor för statsbidrag till nya studieförbund har tillsatts. Under verksamhetsåret har gruppen genomfört ett sammanträde. Seminarier och möten har genomförts med studieförbunden kring olika teman, t.ex. kulturprogramverksamheten, gränsdragningsfrågor, verksamhetsrapporteringsfrågor, målgrupps- och distansverksamhet. I oktober genomfördes en konferens kring aktuella frågor för förbundsordförande och förbundsrektor. Rapporter kring studieförbundens målgruppsarbete och forskning kring målgrupperna har tagits fram. Under året påbörjades arbetet med den undersökning av deltagarna i studieförbundens cirkelverksamhet som ska genomföras våren Besök har gjorts vid studieförbundens förbundskanslier. Vidare har kansliet deltagit vid fyra årsstämmor samt ett antal konferenser i studieförbunden. De kontakter som knutits med förbundskanslierna har kompletterats med lokala besök i totalt 14 studieförbundsavdelningar i åtta kommuner. I samband med besöken genomfördes möten med representanter för kommunen och de folkhögskolor och studieförbund som genomför verksamhet inom kommunen. Temat har varit Folkbildningen i en kommun. På uppdrag av regeringen har en kartläggning av folkbildningens aktiviteter för de nationella minoriteterna genomförts. Vidare har arbetet påbörjats kring en beskrivning av utbildning för hållbar utveckling inom folkbildningen. Båda uppdragen slutförs under våren Uppgifter Folkbildningspolitisk bevakning och information I samråd med medlemsorganisationerna Följa och söka påverka innehållet i de riksdags-, regerings- och myndighetsbeslut inom i första hand utbildnings- och kulturområdena som är betydelsefulla för studieförbundens och folkhögskolornas möjligheter att bedriva verksamhet. Ta fram underlag som på kort och lång sikt ger stöd till Folkbildningsrådets, medlemmarnas och de enskilda folkhögskolornas och studieförbundens agerande. Följa för verksamheten aktuella statliga utredningar samt ta fram underlag för remissyttranden m.m. Folkbildningsrådet har under 2000 lämnat följande remissyttranden: SOU 1999:122 SOU 1999:137 Ds 1999:78 SOU 2000:28 SOU 2000:18 RRV 1999:44 Ds 2000:33 SOU 2000:47 Högskoleverket Departements-PM SOU 2000:1 Kvalificerad yrkesutbildning Hälsa på lika villkor andra steget mot nationella folkhälsomål Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer Kunskapsbygget 2000 det livs-långa lärandet Statligt stöd till kvinnoorganisa-tioner och jämställdhetsarbete Folkbildning styrning och kontroll En ny eftergymnasial yrkesutbild-ning Mångfald i högskolan Tillträde till högre utbildning Förslag till åtgärder avseende rekrytering En uthållig demokrati Dessutom har rådet i en särskild skrivelse till regeringen kommenterat resultaten från några forskare vid Göteborgs universitet studie av Kunskapslyftet på folkhögskolan samt lämnat yttrande till riksdagens konstitutionsutskott beträffande granskningsärende 20 statsrådet Ingegerd Wärnerssons agerande i frågan om Färnebo folkhögskola. 12

12 Följa och söka påverka svenska eu-förslag och beslut som berör folkbildningen i Sverige och dess möjligheter att få del av eu:s fonder och projektmedel. Hålla kontakt med samhällssektorer som indirekt påverkar folkbildningsverksamheten. Informera om utredningsförslag, politiska beslut och myndighetsbeslut som är av särskild vikt för folkbildningsverksamheten. Informera om Folkbildningsrådets verksamhet och styrelsens beslut. Svara för Folkbildningsrådets interna information på Folkbildningsnätet. Svara för Folkbildningsrådets externa information via dess webbplats på Internet. Översätta folkbildningsinformation till andra språk och lägga ut detta på Folkbildningsnätet. Genomförda insatser Folkbildnings-, utbildnings- och kompetensutvecklingsfrågorna har fortsatt att vara i fokus såväl i Sverige som i eu-sammanhang. Den folkbildningspolitiska bevakningen har därmed inneburit omfattande arbetsinsatser i form av regelbundna kontakter med riksdag, departement, kommittéer och myndigheter. Vidare har ett antal remisser och särskilda uppdrag, som lämnats till Folkbildningsrådet, besvarats. Styrelsen och kansliet har i sitt arbete prioriterat de frågor som följer av Folkbildningsrådets uppdrag och som rådet i övrigt bedömt angelägna för att allmänt bevaka och främja folkbildningens verksamheter. Ett särskilt intresse har ägnats åt att följa utvecklingen av Kunskapslyftet och Kunskapslyftskommitténs arbete samt frågorna kring den vuxenutbildningspolitiska proposition som regeringen avsåg lämna i slutet av året. Folkbildningsrådet har deltagit i planering och genomförande av ett utbildningsministermöte på Haga slott i mars Arbetet är inriktat på hållbar utveckling i länderna runt Östersjön. Vid mötet beslöt ministrarna att Baltic 21 samarbetet ska utvidgas till att också omfatta ett utvecklingsområde för utbildning. Vuxenutbildning folkbildning är ett av tre arbetsområden inom utbildningsdelen. Folkbildningsrådet deltog tillsammans med företrädare för studieförbund och folkhögskolor samt några miljöorganisationer i ett möte med statsministern och miljöministern om ett grönt kunskapslyft. Förberedelserna inför svenska eu ordförandeskapet har bl.a. inneburit att rådet deltagit i förberedelserna inför en eu -expertkonferens om Vuxnas lärande, som ska genomföras i mars Folkbildningsrådet medverkade i portugisiska eu ordförandeskapets konferens om vuxnas lärande i Evóra. Samma huvudtema, som den svenska eu konferensen kommer att ha, men med tydlig inriktning på behörighetsfrågor. Folkbildningsrådet har också medverkat i en referensgrupp för det nya eu programmet Grundtvig på Internationella programkontoret. När det gäller informationsarbetet har Folkbildningsrådet gett ut tre nummer av informationsskriften FolkbildningsNytt. Skriften har haft en upplaga på ca tusen exemplar och har sänts till bl.a. studieförbund, folkhögskolor och politiska beslutsfattare samt till kontaktpersoner i departement, myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och media. Via Folkbildningsrådet Informerar har löpande information getts via Folkbildningsnätet till dess drygt användare om styrelsens beslut samt om innehållet i de politiska beslut, utredningar, myndighetsbeslut etc som haft betydelse för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Folkbildningsrådet Informerar har också lagts ut på rådets hemsida. Som ett komplement till detta har också månatliga sammandrag getts ut av vissa av de löpande informationerna. En sammanfattning i fickfolderformat Statsbidrag till studieförbunden har tagits fram. Fickfoldern Fakta om folkbildning 2000, med korta fakta och statistiksammanställningar om folkbildningen samt en presentation av Folkbildningsrådet har tagits fram i några tusen exemplar och sänts ut till främst studieförbunden och folkhögskolorna. Fickfoldern har också tagits fram i en engelskspråkig information Facts on Liberal Adult Education in Sweden. Information om svensk folkbildning har över- 13

13 satts till ett antal språk och finns tillgänglig på rådets webbplats som faktablad. Inför bl.a. Sveriges ordförandeskap i eu har också en ny folder om den svenska folkbildningen Learning with a Difference getts ut. Folkbildningsrådets webbplats har vidareutvecklats under året och där finns numera en mängd information. Information som dels kan läsas direkt med hjälp av webbläsare, och dels i form av faktablad som kan hämtas hem till den egna datorn för utskrift. Internationella frågor Uppgifter I samråd med medlemsorganisationerna: Skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyten om nordiskt och internationellt folkbildningsarbete. Öka kunskapen om folkbildningen som metod i bistånd och som genomförare av utvecklingsprojekt. Stärka folkbildningens betydelse och roll inom eu:s målområden och program. Ta emot studiebesök från andra länder och informera om folkbildningsarbetet i Sverige. Genomförda insatser Folkbildningsrådets medlemsuppdrag blev under våren 2000 utvärderade av medlemmarna för att kunna förtydligas och preciseras i verksamhetsplanen för Arne Carlsen, f d rektor på nfa, hade på uppdrag av rådet och referensgruppen tagit fram ett diskussionsunderlag för de internationella frågorna till stöd för analysen. Vid samrådet tydliggjordes att Folkbildningsrådet ej ska svara för operativ rådgivning utan i första hand syssla med bevakningsfrågor med koppling till myndighetsuppdragen. Rådet har på uppdrag av medlemmarna och med stöd av Sida/Svenska institutet genomfört en studie om folkbildningssamverkan med Baltikum och Polen. Studien ska ge underlag till regeringen och eu för beslut om stöd till demokrati- och folkbildningssatsning eu:s kandidatländer studien ska också kunna användas som utvärderingsunderlag i studieförbund och folkhögskolor. Studien gav en mycket positiv bild av folkbildningssamarbetet i Central- och Östeuropa. eaea (European Association for Education of Adults) har två medlemmar i Sverige, Folkbildningsrådet och sfhl. Folkbildningsrådet inbjöd eaea :s nya generalsekreterare till Sverige. Folkbildningsrådet arrangerade ett seminarium med inriktning på eaea :s arbete, eu programmet Grundtvig och studien om folkbildningssamverkan med Central och Östeuropa. eaea har en tydlig ambition att stärka sina kontakter med medlemmarna och att få fler vuxenutbildningsorganisationer som medlemmar. Vid eaea :s generalförsamling 2000 valdes ny president och ny styrelse. sfhl:s ordförande Kerstin Mustel fick förnyat förtroende att vara ledamot i eaea :s styrelse. Folkbildningsrådet är medlem i Nordiska folkhögskolerådet och den globala vuxenutbildningsorganisationen icae. Folkbildningsrådet deltog tillsammans med folkbildningsförbundet i en Nordisk Baltisk folkbildningskonferens i Riga. Konferensen tog fram gemensamma projektförslag, som skulle presenteras för Nordiska Ministerrådet (nmr). Globkom (kommittén om Sveriges politik för global utveckling) sekretariatet har besökt Folkbildningsrådet och referensgruppen för att presentera sitt arbete. Resultatet av mötet blev att rådet inbjöd Globkom till en folkbildningshearing i januari Utrikesdepartementet har under året inbjudit Folkbildningsrådet till möten med ud:s folkrörelseråd och förberedelsemöten inför eu:s utvecklingsråd. Folkbildningsrådet har också haft besök av bl.a. politiska företrädare från Krakow regionen i Polen och ryska vuxenutbildningsföreträdare (ngo) som deltagit i två veckors utbildning på Nordens folkliga akademi. 14

14 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) Uppgifter I samråd med medlemsorganisationerna: Öka kunskapen i samhället om folkhögskolan som utbildningsform genom att svara för olika produktions-, marknadsförings- och annonseringsinsatser. Nå presumtiva kursdeltagare samt studie- och yrkesvägledare, arbetsvägledare m.fl. med en översiktlig och objektivt utformad information om folkhögskolorna och deras kursutbud. Genom studievägledningsinsatser informera om behörighets-, antagnings- och studiestödsregler. Genomförda insatser Under året har en utvärdering av fin :s verksamhet genomförts av två av rådets medlemsorganisationer, rio och Landstingsförbundet. I denna fick fin bl.a. stöd för en fortsatt satsning på utvecklingen av hemsidan till en databasbaserad webbplats. Förberedelser för en sådan utveckling har påbörjats under hösten. fin har medverkat i ett it-nätverk inom Vägledningsutredningens ram samt utvecklat kontakterna med andra nätverk inom utbildningsområdet. Ett samarbete har också inletts med Skolverkets utbildningsdatabas. fin har vidare medverkat i utbildningsdepartementets styrgrupp som samordnat planering och genomförande av den nationella vuxenutbildningskampanjen Kunskapsveckan som genomfördes i våras. En radioreklamkampanj genomfördes i början av året i syfte att marknadsföra fin :s hemsida och komplettera fin :s övriga annonsering i ett tjugotal tidningar, såväl dags- som fackpress. Antalet besökare på hemsidan har varit cirka vilket är en ökning med 25 procent jämfört med föregående år. fin har medverkat vid tre utbildningsmässor under året: Nolia:s mässa i Piteå Utbildning och Framtid, saco:s två utbildningsmässor i Stockholm och i Malmö. På Stockholmsmässan anordnades tre seminarier där fin informerade om det kursutbud som erbjuds på folkhögskolorna. Vidare har fin medverkat på en konferens för folkhögskolornas syoansvariga. Under verksamhetsåret har fin producerat följande basinformation: Trycksaksproduktion: Folkhögskolekatalogen i exemplar (finns också inläst på kassett för synskadade), Sommarkurskatalogen i exemplar, Folkhögskoleguiden (affisch) i exemplar, affischen Mer än bara en skola i exemplar samt en folder om studieekonomi. Elektronisk produktion: Hemsida (www.folkhogskola.nu) med bl.a. Folkhögskolekatalogen och Sommarkurskatalogen samt information om övriga kortkurser, lediga platser, nyheter, beställningsblankett, Frågor&Svarsida m.m. Representation Folkbildningsrådet är direkt eller indirekt representerat i följande organ: Baltic 21-utbildning, Britten Månsson-Wallin Distums beredningsgrupp för forskningsprojekt, Anne-Christine Utterström Distansutbildningsmyndigheten (Distum), Britten Månsson-Wallin Planeringsrådet för folkbildningen ( Distum), Björn Garefelt Internationella programkontorets referensgrupp för Grundtvig, Britten Månsson-Wallin Längmanska kulturfonden, Lasse Magnusson mimer (styrelsen), Anne-Christine Utterström Nordiska folkhögskolekontorens informationsgrupp, Ingrid Brundin Nordiska folkhögskolerådet, Signild Håkansson Statens institut för särskilt utbildningsstöd (sisus), Signild Håkansson ud:s folkrörelseråd, Britten Månsson-Wallin Ungdomsstyrelsens styrgrupper kring Utvecklingsgarantin samt Mötesplatser för ungdom, Anna-Carin Bylund Utbildningsradion, Lasse Magnusson 15

15 Utbildningsdepartementets eu arbetsgrupp, Britten Månsson-Wallin Utbildningsdepartementets planeringsgrupp för eu:s expertkonferens om Vuxnas lärande, Britten Månsson-Wallin Utbildningsdepartementets referensgrupp för det internationella Språkåret, Ingrid Brundin Utbildningsdepartementets styr- och referensgrupp för Kunskapsveckan, Ingrid Brundin Valideringsutredningen, Signild Håkansson Övervakningskommittén för Växtkraft Mål 3, Signild Håkansson Konferenser och seminarier Seminarium kring RRV-rapporten Folkbildning styrning och kontroll, Stockholm 24 februari. Seminariet, som tog upp frågor kring rrv:s utvärdering av folkbildningen, samlade 25 deltagare från studieförbund, folkhögskolor och rådets kansli. rrv:s utredare Leif Svensson, Anna Major och Rolf Larsson medverkade. Seminarium om EAEA, Grundvig m.m. den 17 maj. Seminariet behandlade folkbildningens gemensamma internationella arbete samlade ca 30 deltagare från studieförbund, folkhögskolor och rådets kansli. Studiedag för nya folkhögskolerektorer på Folkbildningsrådet 18 januari. Studiedagen ingick i en tvådagarskurs för nya rektorer som behandlade rektorsrollen ur olika aspekter och samlade 12 deltagare. Konferenser angående folkhögskolans insatser för funktionshindrade i samarbete med sisus på Långholmens folkhögskola 21 mars samt 29 mars med sammanlagt ca 150 deltagare. Folkbildningsrådet svarade för värdskapet vid det årliga mötet för de nordiska folkhögskoleinspektörerna 3-5 maj. FIN:s Informationskonferens på Röda Korsets folkhögskola den september. Konferensen behandlade följande frågor; Hur syns vi på Internet? Hur utformar vi information till personer med funktionshinder? Kunskapsveckan Erfarenhetsutbyte vad gäller regionalt informationssamarbete. Konferensen samlade ca 80 deltagare. Folkbildningsrådet var medarrangör vid Distums första nationella konferens maj Folkbildningsföreträdare deltog som föreläsare, seminarieledare och ledare av gruppdiskussioner under konferensen samt i den planeringsgrupp som förberedde konferensen. Folkbildningsnätet demonstrerades på den mässa som ägde rum i anslutning till konferensen. Folkbildningsrådets it-strategiska beredningsgrupp genomförde under november tre IT -strategiska konferenser med ett hundratal deltagare. Konferenserna riktade sig främst till rektorer/ verksamhetsledare samt styrelser i folkhögskolor och studieförbund. Ett tiotal regionala konferenser kring IT och pedagogik har arrangerats i olika delar av landet av de projektanknutna regionala resurspersonerna. Ett huvudtema har varit lokal it-planering i studieförbund och folkhögskolor med pedagogisk tyngdpunkt. Regionala folkhögskolekonferenser: Viskadalens folkhögskola september Runö folkhögskola oktober Strömbäcks folkhögskola oktober Konferenserna fokuserade på folkhögskolornas aktuella situation inom vuxenutbildningen och samlade sammanlagt ca 300 skolledare, förtroendevalda och myndighetsföreträdare. 16

16 STATSBIDRAGSFÖRDELNING Verksamhetsmål Enligt de i folkbildningsförordningens 2 angivna målen skall Folkbildningsrådet vid sin fördelning av statsbidrag särskilt beakta behovet av stöd till verksamheter som riktar sig till personer med utländsk bak-grund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa. Genomförd bidragsfördelning Folkbildningsrådet har fördelat statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor samt till rådets egen verksamhet enligt följande: FÖRDELNING AV STATSBIDRAG TKR Studieförbund Allmänt statsbidrag Utvecklings- och försöksverksamhet Folkbildningsförbundet Folkhögskolor Allmänt statsbidrag Förstärkningsbidrag för funktionshindrade och invandrare med språksvårigheter Särskild utbildningsinsats Utvecklings- och försöksverksamhet Folkhögskolornas informationstjänst Fortbildning för folkhögskolornas personal 800 Folkbildningsrådet varav avsatt för (exklusive kansli- och personalkostnader); internationella frågor 200 utbildningspolitiska frågor och informationsfrågor 532 FoU-frågor, inklusive utvärdering Summa Inklusive för studieförbunden och folkhögskolorna gemensamma insatser 2. Via studieförbundens statsbidragsandel mkr finns inom posten Förstärkningsbidrag, handikapp 4. Via folkhögskolornas statsbidragsandel Fördelningen till varje studieförbund och folkhögskola framgår av bilagorna på sidorna

17 RESULTATREDOVISNING Verksamhetsmål Tillse statsmakternas behov av analyserad kunskap om studieförbundens och folkhögskolornas verksamhetsresultat samt öka uppföljningsresultatens relevans över tid. Genomförda insatser Folkbildningsrådets uppföljning, vad gäller den samlade verksamhet som genomförts av studieförbund och folkhögskolor, har utgått från det uppdrag som regering och riksdag formulerat om vilka uppgifter som kontinuerligt skall lämnas. Resultaten från uppföljningen har utgjort underlag för den offentliga statistik som Folkbildningsrådet medverkar till att scb producerar. Produktionen av den offentliga statistiken har gjorts i samverkan med Skolverket på folkhögskolans område och med Statens kulturråd på studieförbundsområdet och utgör underlag för fördelningen av statsbidrag. För år 2000 föreligger följande redovisning av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och vad gäller tabell 1, 2, 4 och 5 en jämförelse med 1999 års resultat. Studieförbunden Studieförbundens cirkelverksamheten, räknat i studietimmar, ökade 2000 med ca 3 procent. Antalet studiecirklar minskade med några tiondels procent och antalet deltagare minskade med ca en halv procent. Det betyder att studiecirklarna har blivit något längre sett i studietimmar per cirkel. Studieförbundens riktade insatser för arbetslösa, som genomförts inom det ordinarie folkbildningsanslaget under 2000, redovisas under rubriken varav arbetslösa. Jämfört med 1999 minskade antalet studietimmar med ca 30 procent. Antalet genomförda kulturprogram ökade med 4 procent och antalet arrangemang i form av övrig folkbildningsverksamhet ökade med ca 5 procent. Antalet invandrare och handikappade som deltog i studiecirklar som uppkommit till följd av särskilda, riktade insatser utgjorde ca 10,2 procent respektive 8,5 procent av det totala antalet deltagare. Jämfört med föregående år, har verksamheten för invandrare också ökat något medan verksamheten för handikappade ligger på en i stort sett oförändrad nivå. Studierna inom området beteendevetenskap och Tabell 1 De 11 studieförbundens samlade verksamhet Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Kvinnor Studietimmar bå varav arbetslösa bå varav arbetslösa Kulturprogram Arrangemang Deltagare Medverkande bå bå Övrig folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare Kvinnor Studietimmar bå bå

18 Tabell 2 Invandrare och handikappade i studiecirklar Antal deltagare totalt i cirklar för i cirklar för invandrare handikappade bå bå Tabell 3 Studiecirklarnas ämnesinriktning Studiecirklar Studietimmar Deltagare Kvinnor Beteendevetenskap, humaniora Samhällsvetenskap och information Matematik och naturvetenskap Språk Estetiska ämnen Övriga ämnen Summa humaniora svarade för ca 8 procent och området samhällsvetenskap och information för ca 19 procent. Matematik och naturvetenskap svarade för 5,6 procent och de estetiska ämnena för ca 49 procent. Språkområdet fortsätter att minska och svarar nu för ca 6,7 procent, vilket är en minskning med 0,8 procentenheter. De övriga ämnenas andel utgjorde drygt 11 procent. Jämfört med år 1999 handlar det om små förändringar mellan de olika ämnesgrupperna. Andelen kvinnor utgjorde ca 57 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Folkhögskolorna I tabell 4 finns en samlad redovisning av folkhögskolorna verksamhet. Vad gäller de långa och korta kurserna (1-3) har verksamheten i fråga om totala antalet deltagare ökat jämfört med föregående verksamhetsår. Allmänna kurser har minskat medan särskilda kurser och korta kurser har ökat. Antalet deltagarveckor har ökat något samtidigt som det har skett en viss förskjutning från allmän kurs till särskild kurs och korta kurser. Mätt i deltagarveckor svarade de långa kurserna inklusive S-anslaget för 89 procent och de korta kurserna (inklusive folkhögskollärarledda studiecirklar) för ca 11 procent. År 2000 erhöll folkhögskolorna bidrag till särskild utbildningsinsats för arbetslösa beräknat för extra platser (4). En sammanfattning av den rapport som lämnats till regeringen redovisas på sidan 22. Den totala omfattningen av uppdragsutbildningarna (5-9) svarade under år 2000 för ca 3 procent av folkhögskolornas samlade verksamhet, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Ca 190 studerande deltog på folkhögskolans långa kurser i form av individuellt gymnasieprogram (6). Hemkommunerna har betalt interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader m.m. De av arbetsförmedlingarna finansierade kurserna (7), oftast i form av allmänteoretiska utbildningar på grundskole- och gymnasienivå, fortsätter att minska i omfattning. Den verksamhet som ett begränsat antal folkhögskolor genomfört på uppdrag av kommuner (8) har ökat något. När det gäller gruppen övriga uppdragsutbildningar (9) rör det sig i regel om kortare kurser som genomförts på uppdrag av och finansierats via ersättningar från kommuner, landsting, organisationer och föreningar. 19

19 Tabell 4 Folkhögskolornas samlade verksamhet Kurstyp Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Bå 2000 Bå 1999 Vt 00 Ht 00 Vt 00 Ht 00 1 Allmän kurs Särskilda kurser Summa långa kurser Korta kurser Fh-ledda cirklar Summa Särskild utb.insats Summa Studerande med indiv. gy-program Kurser finansierade via lan/af Kurser finansierade via kommuner Övriga uppdragsutbildningar Summa Totalt Kulturprogram Kurstyp 1-4 avser utbildningar som finansieras via statsbidrag från Folkbildningsrådet. 2. Kurstyp 6-9 avser uppdragsutbildningar som finansieras på annat sätt. 3. Varje kulturprogram räknas som två deltagarveckor. Uppdragsverksamheten inom den kommunala delen av Kunskapslyftet redovisas på en särskild tabell (se sidan 22). Tabell 5 Deltagare på folkhögskolor med funktionsnedsättningar och övriga handikapp Vt 00 Ht 00 Vt 99 Ht 99 LÅNGA KURSER Funktionsnedsättningar Språkliga handikapp Summa långa kurser KORTA KURSER Funktionsnedsättningar Språkliga handikapp Summa korta kurser

20 Redovisningen av uppdragsutbildningarna är en frivillig uppgift för folkhögskolorna. Därför gör den ej, på samma sätt som för de via rådet finansierade folkhögskolekurserna, anspråk på att vara heltäckande. Folkhögskolorna arrangerade under år 2000 sammanlagt kulturprogram med totalt deltagare, vilket innebär ungefär samma verksamhetsvolym som föregående år. Deltagarna med funktionsnedsättningar och övriga handikapp (enligt tabell 5) utgjorde 23,7 procent av samtliga deltagare på de långa kurserna (inklusive särskild utbildningsinsats för arbetslösa). Vad gällde de korta kurserna utgjorde andelen 6,5 procent. Jämfört med år 1999 är denna är antalet deltagare på oförändrad hög nivå. Utifrån den befintliga redovisningen visar tabell 6 en schematisk bild av den verksamhet som genomförts med stöd av de medel Folkbildningsrådet fördelat till folkhögskolorna motsvarande posterna 1-4 i tabell 4. Allmänna kurser avser behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå. Yrkesinriktade kurser avser kurser på eftergymnasial/högskolenivå exempelvis fritidsledarutbildning, informationsutbildningar, data- och ekonomiutbildningar. Estetiska kurser avser musiklinjer, bild- och formlinjer m fl. Övriga kurser avser bibel- och livsåskådningskurser, miljökurser, idrottskurser m.fl. Kurser med folkrörelse- och organisationsprofil finns i första hand inom huvudområdena yrkesinriktade, övriga kurser och korta kurser. De allmänna behörighetsgivande kurserna (1-3 år långa) svarade för ca 57 procent av verksamheten och de yrkesinriktade kurserna (i regel 1-2 år långa) för ca 9 procent. De estetiska kurserna svarade för ca 13 procent de övriga kurserna för ca 11 procent och slutligen de korta kurserna för ca tio procent. Jämfört med föregående år, har de allmänna behörighetsgivande kurserna minskat något medan övriga kurstyper har ökat i motsvarande omfattning. När det gällde deltagarna utgjorde kvinnorna ca 64 procent på de långa kurserna och ca 54 procent på de korta kurserna. Invandrarnas andel på de långa kurserna utgjorde drygt 15 procent. De sistnämnda återfinns framför allt på de allmänna kurserna. Jämfört med föregående år ökade såväl andelen kvinnor som invandrare med vardera en procentenhet. Folkbildningsrådet redovisar i tabell 7 omfattningen av de utbildningar som folkhögskolor och studieförbund genomfört inom Kunskapslyftet på uppdrag av kommunerna. Särskilda utbildningsinsatser inom folkhögskolan Folkbildningsrådet har disponerat ett anslag på kronor för bidrag till särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan. FÖRDELNINGSPRINCIPER Av den särskilda slutrapport som lämnats till utbildningsdepartementet framgår hur anslaget fördelats till de enskilda folkhögskolorna samt vilka Tabell 6 Inriktningen på folkhögskolekurserna samt andelen kvinnor och invandrare Kurstyp deltagarveckor deltagare varav kvinnor varav invandrare Bå 2000 Bå 1999 Vt 00 Ht 00 Vt 00 Ht 00 Vt 00 Ht 00 Allmänna kurser Yrkesinr. kurser Estetiska kurser Övriga kurser S:a långa kurser Korta kurser Total summa

Beslutades utse Staffan Larsson att jämte ordföranden justera protokollet.

Beslutades utse Staffan Larsson att jämte ordföranden justera protokollet. FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 8 1999 Tid Plats 23 september Stockholm Närvarande Bo Toresson, ordförande ledamöter Karin Perers, vice ordförande 84-95 Kent Johansson 84-92 Staffan Larsson Leif

Läs mer

Beslutades utse Leif Linde att jämte ordföranden justera protokollet.

Beslutades utse Leif Linde att jämte ordföranden justera protokollet. FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 9 1999 Tid Plats Närvarande ledamöter Adjungerade ledamöter Sekreterare Kanslichef Övriga 27 oktober Stockholm Bo Toresson, ordförande Karin Perers, vice ordförande

Läs mer

1 Öppnande Carola Gunnarsson hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet.

1 Öppnande Carola Gunnarsson hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet. FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2006:4 Datum 23-24 maj 2006 Plats Sätra Brunn, Sala Närvarande Carola Gunnarsson, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 7-10, 12-18 Rigmor Breidemalm

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001

VERKSAMHETSPLAN 2001 VERKSAMHETSPLAN 2001 Innehåll VERKSAMHETSPLAN 2001...3 UPPGIFTER...3 ÖVERGRIPANDE MÅL...3 STYRDOKUMENT...3 BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN...4 STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER...4 STATSBIDRAGSFÖRDELNING...4

Läs mer

Slutrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser budgetåret Medelsdisposition. Statsbidragsvillkor

Slutrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser budgetåret Medelsdisposition. Statsbidragsvillkor Lasse Magnusson 2001-02-28 Dnr:32u, 2001, 12 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Slutrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser budgetåret 2000 Medelsdisposition

Läs mer

Delrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa budgetåret 1999

Delrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa budgetåret 1999 1999-08-25 169u 99, 11, Lm Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa budgetåret 1999 Medelsdisposition Under

Läs mer

Kent Johansson, 11-18a, 19-21

Kent Johansson, 11-18a, 19-21 FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2007:5 Datum 15-16 maj 2007 Plats Steningevik konferens, Märsta Närvarande Torsten Friberg, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 11-18a, 19-21 Walter

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Ewelina Tokarczyk. 1 Öppnande Anders Ljunggren hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet.

Ewelina Tokarczyk. 1 Öppnande Anders Ljunggren hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet. FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2005 Datum 7 december 2005 Plats Folkbildningshuset, Stockholm Närvarande Anders Ljunggren, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 1-12 Rigmor Breidemalm

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm

Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm FOLKBILDNINGSRÅDET Representantskapet Protokoll Vårsammanträdet 2005 Datum 20 april 2005 Plats Närvarande ombud Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm Folkbildningsförbundet Mats Bernerstedt Rolf Carlsson

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDET Representantskapet. Protokoll Ordinarie sammanträde 1998. Dag 22 april 1998. Folkets Hus, Stockholm

FOLKBILDNINGSRÅDET Representantskapet. Protokoll Ordinarie sammanträde 1998. Dag 22 april 1998. Folkets Hus, Stockholm FOLKBILDNINGSRÅDET Representantskapet Protokoll Ordinarie sammanträde 1998 Dag 22 april 1998 Plats Folkets Hus, Stockholm Närvarande 18 ombud 9 styrelseledamöter 6 inbjudna gäster 8 från personalen 1 Öppnande

Läs mer

Bidragsregler för studieförbund

Bidragsregler för studieförbund Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE INLEDNING Folkbildningen står fortsatt stark. Det framgår av denna årsredovisning. Trots fortsatt ekonomisk snålblåst och trots att varje omvärldsanalys kommer till slutsatsen att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2002

VERKSAMHETSPLAN 2002 VERKSAMHETSPLAN 2002 Innehåll VERKSAMHETSPLAN 2002...3 UPPGIFTER...3 ÖVERGRIPANDE MÅL...3 STYRDOKUMENT...3 BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN...4 STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER...4 STATSBIDRAGSFÖRDELNING...4

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA 2014-01-09 Dnr 09, 2014, 091 RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 2011-12-14 vid ansökan om att starta ny folkhögskola vid ansökan om att

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av folkbildningen. Dir. 2001:74. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2001.

Kommittédirektiv. Utvärdering av folkbildningen. Dir. 2001:74. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2001. Kommittédirektiv Utvärdering av folkbildningen Dir. 2001:74 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2001. Sammanfattning av uppdraget En utredare tillkallas för att planera och genomföra en statlig

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 och prel Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2016 och prel Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2016 Verksamhetsplan 2016 och prel. 2017 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2016-03-01 Föreningens uppgift

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.

Läs mer

Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15

Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15 Stadgar för FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Beslutade av Förbundsmötet 2015-04-15 1 Namn och syfte Förbundets namn är Studieförbunden i samverkan 1, i dagligt tal Studieförbunden (The Swedish Adult Education Association)

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2014 1. Inledning 2014 blir ett händelserikt år; det är val till europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommuner i Sverige. Studieförbunden kommer på

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor,

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2014-09-05 Diarienummer 140615 Landstingsstyrelsen Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, med annan huvudman än Landstinget

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI VERKSAMHETSPLAN 2012 Folkbildninssstudieförbundens fnrhlltlhpt intresseorganisation Ivl MUIIVIWI 1. Inledning Tio studieförbund med över tio miljoner studietimmar och 1,8 miljoner deltagare samlas i Folkbildningsförbundet

Läs mer

Lärartjänster i folkhögskolan. kalenderår 2012

Lärartjänster i folkhögskolan. kalenderår 2012 Lärartjänster i folkhögskolan kalenderår 2012 2 Lärartjänster i folkhögskolan Sammanfattning Ett grundvillkor för statsbidrag fr.o.m. verksamhetsår 2012 är att folkhögskolan ska redovisa en lärartäthet

Läs mer

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Till studieförbund och folkhögskolor Dnr 162, 2012, 090 2012-09-20 Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Bakgrund I folkbildningspropositionen, SOU 2005/06: 192, skriver

Läs mer

Stadgar för Svensk Biblioteksförening

Stadgar för Svensk Biblioteksförening Stadgar för Svensk Biblioteksförening Box 70380, 107 24 Stockholm Tel: 08-545 132 30 www.biblioteksforeningen.org 1. Ändamål Svensk Biblioteksförening är en ideell förening med uppgift att: Verka för ett

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDET VERKSAMHETSPLAN 2004

FOLKBILDNINGSRÅDET VERKSAMHETSPLAN 2004 f b FOLKBILDNINGSRÅDET r VERKSAMHETSPLAN 2004 Några fakta om svensk folkbildning Sverige har 10 studieförbund och 147 folkhögskolor som får del av stats-, landstings- och kommunbidrag. Varje år genomförs

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor KUN 2012-09-25, p 15 1 (6) Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2012-09-05 KUN 390/2012 Handläggare: Göran Rosander Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2012 Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box Västerås

Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box Västerås Dnr 118, 2011, 07 2011-05-30 Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145 721 05 Västerås Remissyttrande Förslag till en modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Dokumentet antaget av Folkbildningsförbundets Etikdelegation gällande nystartad verksamhet från 2010-04-01 Tolkning och förtydligande

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Högskoleverket; SFS 2003:7 Utkom från trycket den 21 januari 2003 utfärdad den 19 december 2002. Regeringen föreskriver följande. Ansvarsområde

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta

Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 2003-10-15 Dnr: 119u,2003,07,BG Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 1. Sammanfattning av Folkbildningsrådets

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN Stadgar FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN 2009 Faställda av Sensus studieförbund förbundsstämman 2009 Gäller från och med 28 maj 2009 Stadgar Sensus studieförbund...5 Region inom Sensus studieförbund...11 Stadgar

Läs mer

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän.

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän. Till Huvudmän för Påbyggnadsutbildningar Ang. Utveckling av påbyggnadsutbildningar Bakgrund Enligt budgetpropositionen för 2004, som riksdagen behandlade i december 2003, har regeringen gjort bedömningen

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län MISSIV 1(1) Förvaltningsnamn Avsändare Regionala utvecklingsdelegationen Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län En avsiktsförklaring

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Föredragningslista Nr 4:2012 Omfning 24-34 Datum och tid: Fredagen den 31 augusti 2012 kl 9.15-15.00. Plats: Rum L370 (Stora konferensrummet IDT, Verktyget), Mälardalens högskola, Eskilstuna Ledamöter:

Läs mer

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 1 Verksamhet 1.1 Ändamål Samordningsförbundet SOFINT, i Norra Örebro län, bildades med syfte att främja samverkan mellan samhälleliga organisationer

Läs mer

.RPPXQDOI UIDWWQLQJVVDPOLQJ

.RPPXQDOI UIDWWQLQJVVDPOLQJ .RPPXQDOI UIDWWQLQJVVDPOLQJ 8WJLYHQDY6WDGVNDQVOLHWL.ULVWLDQVWDG 1U 5(*/(5)g5.20081$/$%,'5$*7,//678',()g5%81'(16/2.$/$ 25*$1,6$7,21(5,.5,67,$167$'6.20081 Fastställd av kommunfullmäktige 1995-11-21 259.

Läs mer

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR 2010 12 08 Innehåll 1. Riktlinjer för medlemsuppdraget FSR 2. Instruktion för FSR 3. Checklista för skolornas studeranderättsliga standard 4. Överenskommelse

Läs mer

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Vilken rapportering krävs av studieförbund? Vilka handlingar ska skickas när och till vem? Särskilda syften

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation

Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation Bilaga 2 till protokollet SEKO: s förbundsstyrelse har efter samråd med berörda lokala organisationer beslutat att inrätta Förhandlingsorganisation

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

INBJUDAN Delegationen för regional samverkan om högre utbildning

INBJUDAN Delegationen för regional samverkan om högre utbildning INBJUDAN 2002-03-07 Delegationen för regional samverkan om högre utbildning Vasag.8-10 103 33 Stockholm Kommuner, Landsting. Länsstyrelser, Universitet och högskolor, Folkbildningsrådet Delegationen för

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Studieförbundens ekonomi

Studieförbundens ekonomi Studieförbundens ekonomi 2009 Inledning Folkbildningsrådet har sedan 2005 sammanställt uppgifter om studieförbundens samlade ekonomi på samtliga organisationsnivåer: nationell, regional- och lokal nivå.

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE

SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE -erfarenhetsutbyte och mentorskap kring stöd till funktionshindrade i tre mindre europeiska städer Ett samarbetsprojekt mellan Kubrat i Bulgarien, Türi i Estland och

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer