FOLKBILDNINGSRÅDET VERKSAMHETSPLAN 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKBILDNINGSRÅDET VERKSAMHETSPLAN 2004"

Transkript

1 f b FOLKBILDNINGSRÅDET r VERKSAMHETSPLAN 2004

2 Några fakta om svensk folkbildning Sverige har 10 studieförbund och 147 folkhögskolor som får del av stats-, landstings- och kommunbidrag. Varje år genomförs i studieförbunden cirka studiecirklar med 2,6 miljoner deltagare. Folkhögskolorna har cirka deltagare i de långa kurserna från en termin till flera år och cirka deltagare varje termin i de korta kurserna. Studieförbunden är Sveriges största kulturarrangör. Varje år genomförs cirka kulturprogram med totalt 15,6 miljoner deltagare och över 1 miljon medverkande. Folkhögskolorna genomför cirka kulturprogram med cirka deltagare varje halvår. Inom studieförbunden svarar de estetiska ämnena för 50 procent av antalet studiecirklar. Därefter följer samhällsvetenskap och information med 18 procent. Folkhögskolorna genomför allmänna och särskilda kurser på både grundskole-, gymnasie- och eftergymnasial nivå. De allmänna kurserna kan ge behörighet för högskolestudier och särskilda yrkesförberedande kurser finns inom exempelvis fritidsledarområdet, media, musik och friskvård. Utmärkande för studieförbund och folkhögskolor är att man utgår från deltagarnas behov och förutsättningar. Deltagarna har stora möjligheter att påverka innehållet och utformningen av studiecirklar och folkhögskolekurser. Studieförbunden är spridda över hela landet, med totalt över 500 lokalkontor. Folkhögskolorna genomför kurser i cirka 160 kommuner, på 250 orter. Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet bildades 1991 och är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag. Rådet fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningsverksamheten. Dessa uppgifter har rådet från regering och riksdag. Folkbildningsrådet har tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. För medlemmarnas räkning arbetar rådet med: folkbildningspolitisk bevakning, information, internationella kontakter, folkbildningsnätet en digital mötesplats för folkhögskolor och studieförbund, centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kurser via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN). FOLKBILDNINGSRÅDET December 2003 Box 730, Stockholm Tel fax e-post hemsida

3 Innehåll VERKSAMHETSPLAN UPPGIFTER...3 ÖVERGRIPANDE MÅL...3 STYRDOKUMENT FRÅN STATEN...3 STYR- OCH POLICYDOKUMENT FRÅN FOLKBILDNINGSRÅDET OCH MEDLEMMARNA...3 BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN...3 STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER...4 STATSBIDRAGSFÖRDELNING...4 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...4 BUDGETUNDERLAG OCH RESULTATREDOVISNING...5 FOLKBILDNINGSPOLITISKA FRÅGOR...5 INFORMATION...7 FOLKBILDNINGSNÄTET...7 FOLKHÖGSKOLORNAS INFORMATIONSTJÄNST - FIN...7 KANSLI...9 FINANSIERING...9 Bilagor: Utvärderingsplan för åren A Utvärderingar som belyser hur syftet med statsbidragen uppnåtts...10 B Utvärdering utifrån särskilda uppdrag...10 C Övriga av Folkbildningsrådet initierade utvärderingsprojekt...12 IT-strategiska frågor för folkbildningen

4 Verksamhetsplanen, som fastställts av styrelsen den 3 december 2004, avser kalenderåret/budgetåret 2004 och ger riktlinjer för styrelsens och kansliets arbete med att fullgöra de uppgifter som åvilar Folkbildningsrådet. UPPGIFTER De övergripande målen för Folkbildningsrådets verksamhet har angetts av rådets medlemmar - Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet. Folkbildningsrådet har av staten anförtrotts uppgifter beträffande studieförbunden och folkhögskolorna att fördela allmänna och särskilda statsbidrag till verksamheten, att följa upp och utvärdera studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet samt att lämna budgetunderlag och årliga resultatredovisningar. Utifrån dessa uppdrag svarar också rådet för samordningen av vissa strategiska frågor vad gäller folkbildningspolitisk bevakning i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv samt vissa utvecklingsinsatser inom IT-området främst via Folkbildningsnätet. På uppdrag av medlemsorganisationerna svarar Folkbildningsrådet för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. Vidare svarar rådet för intern och extern kommunikation och publicering av för folkbildningen gemensamma informationsmaterial samt företräder folkbildningen i vissa nordiska och internationella organ. Av RIO och Landstingsförbundet har Folkbildningsrådet fått ett särskilt uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst. Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2004 VERKSAMHETSPLAN 2004 STYRDOKUMENT FRÅN STATEN Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller: Förordningen om statsbidrag till folkbildningen 1991:977 med ändring 1998:973 och 2000:1451. Förordningen om statsbidrag för en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan (SFS 1996:1397 med ändringar SFS 2003:29). Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605). Regeringens riktlinjer år 2004 med bilagt regleringsbrev för anslaget 25:1 Bidrag till folkbildningen. Därutöver kan regeringen och riksdagen via propositioner och riksdagsbeslut ge rådet vissa andra uppdrag. STYR- OCH POLICYDOKUMENT FRÅN FOLKBILDNINGSRÅDET OCH MEDLEMMARNA Folkbildningsrådets stadgar. Representantskapets beslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag. Statsbidragsvillkoren för folkhögskolor och studieförbund. Styrdokument för Folkbildningsnätet, FIN och IT-strategiska gruppen. Policydokument för internationell bevakning. Folkhögskole- och studieförbundshjälpredorna. ÖVERGRIPANDE MÅL Folkbildningsrådet ska vid sin fördelning av statsbidragen samt uppföljning och utvärdering sträva efter att uppfylla statens syften med statsbidrag till folkbildningen, nämligen att 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin samt 3. bredda kulturintressena i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället ska prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper. Folkbildningsrådet ska genom att samordna de för folkbildningens del strategiska bevakningsområdena samt de interna och externa kommunikationsinsatserna medverka till att goda förutsättningar skapas för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet samt främja samverkan dem emellan. BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN Folkbildningsrådets beslutande och beredande organ utgörs av: Representantskapet Representantskapet sammanträder två gånger årligen för att fastställa styrelsens och revisorernas berättelser, ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och fastställa ekonomisk ram för rådets egen budget, välja styrelse och revisorer samt utse en valberedning. Styrelsen Styrelsen leder verksamheten och fattar beslut i alla principiella frågor. Styrelsen ska tillse att de uppgifter som anförtrotts Folkbildningsrådet fullföljs samt att rådets verksamhet genomförs inom den av medlemmarna beslutade ekonomiska ramen. Styrelsen kan delegera till ordföranden eller kansliet att, utifrån av styrelsen fastställda riktlinjer, fatta beslut. 3

5 Arbetsgrupper Styrelsen utser vid behov särskilda arbetsgrupper. Arbetsgruppernas benämning är beroende av uppgift och funktion. Styrelsen fastställer uppgifter och tidsplan och kanslichefen svarar för att grupperna tillförs sekreterarstöd och andra kansliresurser. Styrgrupp Folkbildningsnätet. Styrgrupp för Folkhögskolornas Informationstjänst. Beredningsgrupp IT-strategiska frågor. Beredningsgrupp statsbidrag till nya folkhögskolor och till nya huvudmän för folkhögskolor. Beredningsgrupp för statsbidragsfördelningen till folkhögskolor från och med Beredningsgrupp för statsbidragsfördelningen till studieförbund från och med Planeringsgrupp för folkbildningens framsyn. Referensgrupper kan inrättas för att tillföra sakkunskap kring kansliets arbete med myndighets- och medlemsuppdragen. Grupperna utses, efter förslag från medlemmarna, på delegation av kanslichefen som också fastställer uppgifter och tidsplan. Samråd med medlemsorganisationerna Samspelet med rådets medlemmar sker i form av adjungering av ledamöter till styrelsen samt representation i styrelsens arbetsgrupper samt kansliets referensgrupper. Vidare ska, enligt rådets stadgar, särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs främst verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER I verksamhetsplanen finns några för styrelsen och kansliet särskilt prioriterade arbetsuppgifter. Slutföra arbetet med Folkbildningens Framsyn, ett samlat dokument om folkbildningens framtida roll och uppgifter. Följa upp och remissbehandla SUFO2-betänkandet. Följa upp och utvärdera verksamhetsförändringar med koppling till nuvarande fördelningsmodeller för statsbidrag till studieförbunden och folkhögskolorna. Uppföljning av statsbidragsanvändningen i verksamheter med flera finansiärer. STATSBIDRAGSFÖRDELNING Folkbildningsrådet ska fördela det allmänna och de särskilda statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås. Folkbildningsrådet ska därvid särskilt beakta behovet av stöd till verksamheter som riktar sig till personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa. Vidare ska rådet bereda eventuella ansökningar om att få starta nya folkhögskolor och studieförbund samt ta ställning till ansökningar om ändrat huvudmannaskap för folkhögskolor. Följa upp och utvärdera verksamhetsförändringar med koppling till nuvarande fördelningsmodell för statsbidrag till studieförbunden samt ta fram riktlinjer för reglering av statsbidrag på grund av felaktigt inrapporterad verksamhet. Påbörja arbetet med en ny modell för fördelning av statsbidrag till folkhögskolorna från och med 2006 och ett ev nytt bidragssystem för studieförbunden från och med Uppföljning av statsbidragsanvändningen i verksamheter med flera finansiärer. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning Folkbildningsrådet ska följa upp verksamheten i förhållande till statens syften med stödet till folkbildningen och de villkor som rådet har föreskrivit för att statsbidrag ska utgå till studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet ska aktivt följa hur studieförbunden och folkhögskolorna arbetar med egenkontroll och uppföljning av rapporterad verksamhet samt effekterna av vidtagna åtgärder. Folkbildningsrådet ska redovisa resultatet av de utvärderingsoch uppföljningsinsatser samt den försöks- och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom folkbildningen. (Regeringens riktlinjer) Detta sker genom att Folkbildningsrådet samlar in, bearbetar och analyserar statistik och annat material. att representanter för Folkbildningsrådet deltar i årsstämmor och motsvarande. att möten genomförs med studieförbundens ordförande och rektorer respektive representanter för folkhögskolorna och deras organisationer för återkoppling av gemensamma aktuella frågor av uppföljningskaraktär. att Folkbildningsrådet årligen besöker studieförbundens förbundsledningar och ett tiotal lokalavdelningar samt ett antal folkhögskolor. att Folkbildningsrådet kontrollerar att folkhögskolor och studieförbund årligen upprättar och sänder in de dokument som anges i statsbidragsvillkoren. En närmare genomgång och analys av denna dokumentation görs i samband med besöken vid studieförbunden och folkhögskolorna. 4

6 Särskilda uppföljningsinsatser Utarbeta rapport om Folkbildningsrådets förstärkta uppföljning Utifrån erfarenheterna av detta ta ställning till former för och fastställa nivån på det löpande uppföljningsarbetet. Kartlägga hur folkhögskolorna och studieförbunden använder utvecklingsbidraget och i förekommande fall profileringsbidraget. Undersöka hur kvalitetsredovisning m m genomförs i andra utbildningsformer samt lyfta fram goda exempel från folkbildningsområdet. Följa upp verksamheten inom ramen för medlen för utbildning inom aktivitetsgarantin. Följa upp den nya modellen för fördelning av förstärkningsbidrag avseende folkhögskoledeltagare med behov av stödinsatser. Utveckla samverkan med Kommun- och Landstingsförbunden gällande kriterier för bidragsberättigad verksamhet samt former för uppföljning av den lokala studieförbundsverksamheten. Finna former för genomförandet av deltagarundersökning i studieförbundens verksamhet år Följa upp studieförbundens utvärderingsplaner för säkring av kvaliteten i målgruppsverksamheten. Redovisa kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor. (Regeringens riktlinjer) Redovisa de särskilda folkbildningsinsatser som studieförbund och folkhögskolor gör för hållbar utveckling. (Regeringens riktlinjer) Utvärdering Folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet ska utvärderas i enlighet med den av styrelsen fastställda långsiktiga utvärderingsplanen (bilaga). Utvärderingen sker med utgångspunkt från statens motiv för bidrag till folkbildningen i relation till verksamhetens karaktär och effekter. Som ett led i utvärderingsarbetet genomförs seminarier om rådets utvärderingsverksamhet och folkbildningsforskning inom ramen för LearnIT (KKS). I arbetet ska också ingå en kontinuerlig översyn av utvärderingsplanen samt uppföljning av andra genomförda utvärderingar av intresse för folkbildningen. Resultaten av SUFO2 och framsynsarbetet, vilka redovisas under början av 2004, kommer sannolikt att aktualisera nya frågeställningar och utvärderingsbehov. Folkbildningsrådet fortsätter att utveckla kontakter och samverkan med universitet och högskolor. Rådet för folkbildningsforskning, Mimer, är en samverkanspart i detta arbete. Sammanfattning av utvärderingsplanen: A Utvärderingar som belyser hur syftet med statsbidragen uppnåtts Effekter av ändrade fördelningsmodeller Ett förändrat samhällsstöd - ekonomiska effekter för studieförbund och folkhögskolor B Utvärdering utifrån särskilda uppdrag Folkbildning med IT-stöd - forsknings- och utvärderingsprojekt om folkbildning, lärande och informationsteknik. Distans, IKT, folkbildning och vardag. Samtal på distans - en miljö för lärande. Hur har införandet av ny teknik påverkat folkbildningen? C Övriga av Folkbildningsrådet initierade utvärderingsprojekt Deltagarundersökning Folkbildningsnätet Vad händer med folkhögskolans deltagare? Deltagarundersökning Folkhälsa/ohälsa Avslutade utvärderingsprojekt Avrapportering och erfarenhetsspridning av de projekt som genomförts via medlen för utvecklings- och försöksverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor. BUDGETUNDERLAG OCH RESULTATREDOVISNING Folkbildningsrådet ska lämna budgetunderlag till regeringen med bedömningar och förslag inför regeringens proposition till riksdagen. (Regeringens riktlinjer) Rådet ska vidare löpande tillgodose statens behov av analyserad kunskap om studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet samt öka uppföljningsresultatens relevans över tid. I årsredovisningen samt i särskilda rapporter redovisas studieförbundens och folkhögskolornas verksamhetsresultat samt fördelningen av folkhögskolans platser inom den särskilda utbildningsinsatsen. (Regeringens riktlinjer) I samarbete med SCB ska Folkbildningsrådet direkt eller via länkar tillhandahålla officiell statistik avseende studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet i databasform på Studieförbundens verksamhetsrapportering överförs under året från SchlumbergerSEMA till SCB. I samband med detta genomförs en utbildningsdag med rapporteringsansvariga vid de centrala kanslierna. I samarbete med Sisus, SCB och CSN arrangerar Folkbildningsrådet två utbildningsdagar för folkhögskolans administrativa personal. Produktioner Studieförbundens och folkhögskolornas resultatredovisning. Statistiska rapporter. Delrapport och slutrapport av folkhögskolans särskilda utbildningsinsats. 5

7 FOLKBILDNINGSPOLITISKA FRÅGOR Svenskt perspektiv Folkbildningsrådet ska tillsammans med medlemsorganisationerna följa och söka påverka riksdags-, regerings- och myndighetsbesluten inom främst utbildnings- och kulturområdena. I samband med detta ska underlag tas fram som på kort och lång sikt ger stöd för rådets, medlemmarnas, folkhögskolornas och studieförbundens agerande. Dessutom ska kontakter upprätthållas med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Folkbildningsrådet ska genom remissyttranden föra fram folkbildningens uppfattningar inom berörda utredningsområden. Folkbildningsrådet ska bevaka utvecklingen av de offentliga bidragen till studieförbunden och folkhögskolorna. Uppgifter om kommunernas och landstingens stöd till studieförbunden inhämtas via Folkbildningsförbundets årliga insamling. Folkbildningsrådet ska uppmärksamma EU-frågor och beslut som berör studieförbundens och folkhögskolornas möjligheter att bedriva verksamhet och att göra insatser inför EU:s regeringskonferens Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska rådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Slutföra arbetet med Folkbildningsrådets samlade dokument om Folkbildningens Framsyn. Följa upp och remissbehandla slutbetänkandet från SUFO2. Genomföra konferenser kring innehåller i SUFO2 samt Framsynsarbetet. Uppmärksamma studieförbundens och folkhögskolornas möjligheter till vidgade insatser inom folkhälsoområdet. Uppmärksamma frågor kring folkhögskolornas och studieförbundens yrkesutbildningar. Uppmärksamma frågor kring folkhögskolans roll i relation till gymnasieskolan. Följa upp EU:s beslut om utbildningsmål och programverksamhet. Uppföljning av 2003 år insatser med anledning av folkbildning om EMU. IT-perspektiv Folkbildningsrådet ska arbeta utifrån det av styrelsen antagna ITstrategiska dokumentet för (bilaga). De nationella IT-strategiska områden, som utgör utgångspunkt för rådets prioriteringar är: Demokrati Vuxnas lärande Tillgång till ny teknik Tillgänglighet Folkbildningsrådet ska bevaka och följa utvecklingen inom dessa områden ur ett folkbildningsperspektiv. Av särskild betydelse är samverkan med Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), som har regeringens uppdrag att stödja utvecklingen av det flexibla lärandet i folkbildningen. Rådet ska vidare med stöd av CFL eller andra partners samordna vissa gemensamma strategiska projekt kring främst utvecklingen av Folkbildningsnätet. Folkbildningsrådet ska också delta i internationella IT-nätverk inom Norden och EU. Bevaka och följa upp initiativ till samverkan mellan olika anordnare av vuxenutbildning i syfte att förbättra åtkomlighet och överskådlighet för nätbaserad information om studiemöjligheter för vuxna. Inom ramen för samverkan med CFL följa alternativt delta i arbetet med Netvux, som är arbetsnamnet på ett informationsoch nätverksprojekt för både folkbildning och kommunal vuxenutbildning. Följa upp förutsättningarna för studieförbunden och folkhögskolorna att bedriva verksamhet med IT-stöd med utgångspunkt från rådets genomförda IT-kartläggning och planerad utvärdering av Folkbildningsnätet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas frågan om folkbildningsorganisationernas möjligheter att vara stödjepunkter i en nationell infrastruktur för flexibelt lärande. Genomföra ett seminarium om folkbildningen som del i infrastrukturen kring det flexibla lärandet. I samverkan med KK-stiftelsen (LearnIT) och CFL följa upp och informera om pågående folkbildningsforskning inom IT-området. Genomföra en nationell uppföljningskonferens om Folkbildning, IT och lärande. År 2002 genomfördes i Sigtuna en första konferens med samma tema. Produktioner Antologi om folkbildning med IT-stöd. Rapport om lärmiljöer för flexibelt lärande. Magasin som dokumenterar konferensen Folkbildning, IT och lärande. Internationellt perspektiv Folkbildningsrådet ska inrikta sina insatser på myndighetsrelaterade internationella frågor. Rådet ska därutöver företräda sina medlemsorganisationer i European Association for Education of Adults (EAEA), International Council for Adult Education (ICAE) och Nordiska Folkhögskolerådet (NFR). Folkbildningsrådet ska fortsatt delta i biståndsministerns folkrörelseråd och i den tillsatta planeringsgruppens arbete inför rådsmötena. Folkbildningsrådet ska företräda den icke-formella utbildningssektorn inom den av regeringen tillsatta kommittén Utbildning för hållbar utveckling. Folkbildningsrådet ingår också i regeringens arbetsgrupp för Baltic 21-utbildning. Rådet ska bistå ICAE i kontakterna med Sida (Sida lämnar i årligt stöd ca 1 mkr till ICAE). Stärka det nordiska samarbetet och folkbildningsperspektivet i det europeiska och internationella arbetet. Utveckla insatserna för hållbar utveckling i EAEA:s verksamhet. 6

8 Stärka folkbildnings- och folkrörelseaspekterna i Sveriges politik för global utveckling i kontakterna med Utrikesdepartementet, Svenska Institutet, SIDA och dess ramorganisationer. INFORMATION Folkbildningsrådet ska löpande informera om sin verksamhet och styrelsens beslut samt om de utredningsförslag, politiska beslut och myndighetsbeslut som är av särskild vikt för studieförbunden och folkhögskolorna. Därutöver ska Folkbildningsrådet svara för information om specifika folkhögskole- och studieförbundsfrågor. Vidare ingår att upprätthålla kontinuerliga kontakter med organisationer och myndigheter vars verksamhet berör folkhögskolorna och studieförbunden. Rådet ska informera om sin utvärderingsverksamhet och resultat från folkbildningsforskning samt sprida erfarenheter mellan folkbildningsorganisationerna om resultaten från utvecklings- och försöksverksamheten med nya verksamhetsformer inom studieförbund och folkhögskolor. Representanter för Folkbildningsrådet ska också medverka vid och genomföra konferenser och utbildningsaktiviteter inom folkhögskole- och studieförbundsområdet. Information om folkbildningen ska översättas till andra språk samt distribueras via rådets hemsida, vilken också fortsatt vidareutvecklas. Vidare ska rådet ta emot studiebesök och medverka till att studieförbund och folkhögskolor får kontakter i andra länder. Folkbildningsrådet ska arrangera två regionala folkhögskolekonferenser och en central studieförbundskonferens under hösten. Informationsinsatser ska genomföras kring utbildning för hållbar utveckling och om regeringens narkotikapolitiska aktionsplan. Hemsidan ska ses över och tillgänglighetsanpassas enligt WAI:s (Web Accessibility Initiative) riktlinjer, vilka är rekommenderade av handikappombudsmannen. WAI är en arbetsgrupp inom World Wide Web Consortium. Produktioner FBR informerar. Folkbildningens Framsyn. Folkbildning i fickformat Budgetunderlag Årsredovisning Verksamhetsplan FOLKBILDNINGSNÄTET Folkbildningsnätet (Fbn) är folkbildningens digitala plattform för idé- och erfarenhetsutbyte, för samarbete och informationsspridning samt ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet används för olika former av distansstudier. Folkbildningsrådet ansvarar på medlemmarnas uppdrag för centrala drift och utveckling av Fbn. Som stöd för arbetet finns en särskild styrgrupp som behandlar mål-, policy- och budgetfrågor. Styrgruppen består av representanter för Folkbildningsrådet och dess medlemsorganisationer. Folkbildningsnätet består av två delar: Konferens- och epost-system i FirstClass. Databas med pedagogiska resurser på Internet. Konferenssystem Administrationen av konferenssystemet är decentraliserad där varje folkhögskola och studieförbundsenhet svarar för sin del av nätet genom en lokal administratör (lokaladmin). Totalt finns cirka 300 lokaladmin, vilka får utbildning och kontinuerligt stöd av Fbns centrala administrator. Den lokala administrationen möjliggör ett maximalt dynamiskt och flexibelt nät samtidigt som de centrala kostnaderna kan begränsas. Dessutom bidrar den lokala administrationen av nätet till att den lokala IT-kompetensen på folkhögskolor och i studieförbundsenheter kan behållas och förstärkas. Antalet registrerade användare i konferenssystemet beräknas till ca Pedagogiska resurser Databaser med projektrapporter, pedagogiska länkar etc utgör huvuddelen av de pedagogiska resurserna. De är tillgängliga för alla på Internet. För de som är användare av konferenssystemet ingår även Nationalencyklopedin och Presstext. De pedagogiska resurserna utvecklas ytterligare. En fortsatt satsning på folkhögskolornas och studieförbundens ämnesredaktörer, som har i uppgift att lägga in och underhålla länkar av intresse för folkbildningen. En "verktygslåda" med pedagogiska resurser i form av enkla dataprogram, manualer etc ska utökas. De pedagogiska resurserna kan och kommer att användas för särskilda satsningar i likhet med de under 2003 uppmärksammade EMU-sidorna. Konferenssystemet förstärks för att möta det ökade antalet användare. En fortsatt satsning på lokaladmin och insatser för att öka användningen av nätet som hjälpmedel inom folkbildningen. De pedagogiska resurserna utvecklas fortsatt med inriktning på ämnesredaktörernas insatser, utökad verktygslåda och bilddatabas. Inom ramen för utvärderingsplanen kommer Folkbildningsnätet som helhet att utvärderas. 7

9 FOLKHÖGSKOLORNAS INFORMATIONSTJÄNST - FIN FIN ska, genom att svara för olika produktions-, marknadsförings- och studievägledningsinsatser, öka kunskapen i samhället om folkhögskolan som studieform. Till stöd för arbetet finns en särskild styrgrupp som behandlar mål, policy och budget för FIN. Gruppen består av företrädare för medlemsorganisationerna Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet (Lf). Viktiga målgrupper för FIN:s arbete är presumtiva kursdeltagare samt studie- och yrkesvägledare inom utbildningsväsende och arbetsmarknadsverk. FIN ska ge en översiktlig och objektivt utformad information om folkhögskolorna och deras olika kursutbud samt om tillämpliga behörighets- och antagningsregler. Produktion och distribution ska genomföras av kurskataloger och övrigt informationsmaterial i tryckt och elektronisk form. FIN:s webbplats ska fortlöpande uppdateras och utvecklas i fas med informations- och kommunikationstekniken. Folkhögskolans idé och verksamhet ska göras känd genom marknadsföring i olika media och medverkan vid större utbildningsmässor. FIN ska stimulera folkhögskolorna till lokal och regional samverkan i sin marknadsföring och andra gemensamma projekt samt ge stöd till folkhögskolorna i frågor som rör vägledning, behörighet, studieekonomi och rekrytering. En årlig informationskonferens ska arrangeras för folkhögskolornas informationsansvariga. FIN ska driva webbplatsen (ca besökare per månad). Den innehåller folkhögskolornas långa kurser, distanskurser, kortkurser och sommarkurser. Dessutom Nyhetssida, Frågor- & Svar-sida, reportage om att studera på folkhögskola, information om studiestöd, lediga platser, beställningsblankett samt basinformation i lättläst form och på engelska. Slutligen ska FIN utveckla kontakter med andra utbildningsanordnare och ansvariga myndigheter för att skapa förutsättningar för en utökad samverkan. Fortsätta målgruppssatsningen på ungdomar år. Ta fram och introducera en ny grafisk profil ett samlat koncept för FIN:s olika trycksaker och marknadsföringsmaterial inkluderande ny webblayout och en kampanjlogotype för FIN:s webbadress Utveckla webbplatsen med fler reportage och deltagarröster/ bilder om att studera på folkhögskola. Målsättningen är att öka antalet besökare med cirka 20 procent. Genomföra den anpassning av webbplatsen som krävs för det nationella samarbetet kring gemensam utbildningsinformation mellan olika myndigheter en nationell webbportal med information till blivande studerande. Genomföra regionala kursdagar för folkhögskolans kontaktpersoner för Trycksaksproduktion Folkhögskolekatalog ( ex). Kurskatalog över folkhögskolornas långa kurser (även på kassett för synskadade). Sommarkurskatalog ( ex). Kurskatalog över folkhögskolornas korta kurser maj - augusti. Studieekonomi. En folder om olika former av studiestöd för folkhögskolestuderande. Vykort och affischer. 8

10 KANSLI Kansliets arbetsuppgifter ska genomföras i enlighet med de uppdrag som Folkbildningsrådet tilldelats av medlemmarna och av staten. Dessa har huvudsakligen tidigare redovisats inom respektive område i verksamhetsplanen. Därutöver tillkommer vissa kansligemensamma uppgifter. Kansliets samlade kompetens och organisation ska kontinuerligt utvecklas för att motsvara interna och externa behov. Personalen ska ges möjlighet till individuell och kollektiv kompetensutveckling i enlighet med individuellt upprättade utvecklingsplaner och med stöd av särskilt avdelade resurser. En partssammansatt grupp ska följa upp kompetensutvecklingsplanerna och utvecklingsinsatserna under året. Kansliets jämställdhetsplan och miljöplanen för hållbar utveckling ska årligen följas upp och utvärderas. Hälso(friskvårds)arbetet på kansliet ska vidareutvecklas och stärkas (arbetsplatsen blev hälso-/friskvårdsdiplomerad 2003). Arbetsfördelning m m Kansliet har elva anställda medarbetare, varav två arbetar delvis med service till hela Folkbildningshuset (reception, växel, kontorsservice). Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) har fyra anställda medarbetare, som förstärks med extrapersonal i samband med distribution av folkhögskolekataloger. För driften av Folkbildningsnätet finns en administratör tilllika webb-master anställd. Upphandlade redaktörstjänster och ett mindre administrativt stöd motsvarar en heltidstjänst. Genom Statistiska Centralbyrån (SCB) köps tjänster och ITstöd för insamling och sammanställning av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhetsrapporter. Teknikstöd till både Folkbildningsnätet och kansliets lokala nätverk köps externt. Tjänster, oftast med specialistkompetens, upphandlas vid behov via folkhögskolor, studieförbund eller företag med koppling till folkbildningen. Personal Kansliet Kanslichef Handläggare folkbildningspolitiska frågor Handläggare statistik och verksamhetsuppföljning Handläggare ekonomiska frågor Personal- och ekonomiadministratör Handläggare av folkhögskolefrågor Handläggare studieförbundsfrågor Handläggare FoU-frågor Handläggare IT-frågor Sekreterare/receptionist Vaktmästare/kontorsassistent Folkbildningsnätet Nätadministratör/webb-master/informatör Folkhögskolornas Informationstjänst Handläggare informationsfrågor Informatör/studievägledare Informationsassistent Kontorist FINANSIERING Folkbildningsrådets verksamhet finansieras i första hand via de medel som representantskapet årligen avsätter ur statsanslaget. Den verksamhet som bedrivs via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) finansieras via medel som avsätts från folkhögskolornas statsbidragsandel. Driften av Folkbildningsnätet (Fbn) finansieras via de medel som representantskapet årligen avsätter ur statsanslaget. Utvecklingskostnader finansieras även under 2004 med stöd av projektmedel från CFL. Kostnaderna för fördelningen av statsbidraget för den särskilda utbildningsinsatsen inom aktivitetsgarantin och uppföljningen av denna verksamhet finansieras inom ramen för de medel som rekvireras via AMS. Kostnaderna för IT-projekt och övrig projektverksamhet finansieras via externa medel eller särskilda anslag. 9

11 BILAGA: Utvärderingsplan för åren Bakgrund Folkbildningsrådets allmänna utvärderingsuppdrag finns bland annat beskrivet i folkbildningspropositionens avsnitt 6.4 där det sägs att Folkbildningsrådet ska främst följa upp och utvärdera effekterna av rådets statsbidragsgivning för att klarlägga hur statens syften med statsbidrag uppfylls. I statsbidragsförordningens 3 (SFS 1998:973) anges att Rådet ska kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i relation till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivs för att statsbidrag ska utgå. I förordningen om den särskilda utbildningsinsatsen inom folkhögskolan 10 (SFS 1996:1397) anges vidare att Folkbildningsrådet ska kontinuerligt följa upp och utvärdera den utbildningsverksamhet som bedrivs med stöd av statsbidraget enligt denna förordning. SUFO2 och Folkbildningens Framsyn Med anledning av pågående statliga utredning av folkbildningen (SUFO2) och folkbildningens eget framsynsarbete kommer det sannolikt att finnas skäl att komplettera utvärderingsplanen. Även om resultatet av både SUFO2:s och framsynsarbetet redovisas först under början av 2004 har dessa redan aktualiserat nya frågeställningar och utvärderingsbehov. A Utvärderingar som belyser hur syftet med statsbidragen uppnåtts Effekter av ändrade fördelningsmodeller Våren 2000 fastställde Folkbildningsrådet nya principer för fördelning av statsbidraget till studieförbunden. Under 2003 har den ekonomiska och statsbidragsmässiga verksamhetens utveckling i studieförbunden under verksamhetsåren 1999, 2000, 2001 och 2002 följts upp. Utvecklingen under dessa år ligger till grund för fördelning av basbidraget för den kommande perioden För studieförbunden infördes år 2000 systemet att ur de ordinarie statsbidrag avdela 12 procent för utvecklingsinsatser. Ur både ordinarie och särskilt anslag till folkhögskolorna har sedan 1997 avdelats 5 procent för utvecklingsinsatser. Utvecklingsbidraget syftar till att rekrytera nya grupper av deltagare, att finna och pröva nya verksamheter eller former samt att stödja insatser för kompetensutveckling. Under 2004 utvärderas effekterna av utvecklingsbidraget. Effekterna av kommer särskilt belysas utifrån syftet med utvecklingsbidraget. Frågeställningar: Hur påverkar fördelningsmodellerna innehåll och kvalitet i folkbildningsverksamhet? Vilken roll spelar interna bidragssystem för verksamhetens inriktning och utfall? Har utvecklingsbidragens effekter motsvarat de syften som angavs vid bidragsmodellernas tillkomst? Metoder: Tidsplan: Projektledare: Ekonomi: Kvalitativa metoder (intervjuer och dokumentanalys) för att identifiera vilka specifika effekter fördelningsmodellen fått på studieförbunden respektive folkhögskolornas utvecklingsverksamhet. Kvantitativa metoder (statistiska uppgifter och datainsamling) för att kartlägga de övergripande effekterna av den förändrade fördelningsmodellen. Utvärderingen har börjat under 2003 och slutförs Anna-Carin Bylund. Totalkostnad 470 tkr, varav ca 50 tkr bedöms för Kostnaderna bedöms helt kunna finansieras av de under eget kapital avsatta medlen för detta ändamål. Budgetram för 2004 är 0 tkr. Ett förändrat samhällsstöd - ekonomiska effekter för studieförbund och folkhögskolor Under 2002 utvärderades vilka effekter det förändrat samhällsstödet fått på folkbildningsverksamheten (rapport Effekter av förändrat samhällsstöd). Under 2004 sker en komplettering och uppdatering av den utvärderingen. Genom SUFO2 har folkhögskolans ekonomiska förutsättningar kartlagts under 2002 och Frågeställningar: Hur har studieförbund och folkhögskolor klarat alternativt parerat de senaste årens ekonomiska förändringar? Hur påverkas studieförbundens verksamhet där det kommunala stödet reduceras eller helt tas bort? Hur utbredd är samverkan och samfinansiering av verksamheten? Och vilken effekt får ett ökat beroende av styrda medel på kvalitén i studieförbundens och folkhögskolornas folkbildande verksamhet? Metod: Kvalitativa metoder i form av analys av tidigare projektrapporter och genomgång av ekonomiska rapporter. Dessa kompletteras med en enkätundersökning. Tidsplan: Projektledare: Tomas Östlund. Ekonomi: Totalkostnad 300 tkr för projektanställning samt rapport. Kostnaderna bedöms helt kunna finansieras av de under eget kapital avsatta medlen för detta ändamål. Budgetram för 2004 är 0 tkr. 10

12 B Utvärdering utifrån särskilda uppdrag Folkbildning med IT-stöd - forsknings- och utvärderingsprojekt om folkbildning, lärande och informationsteknik Ett stort antal projekt med IT-anknytning har genomförts i folkbildningsvärlden under de senaste åren. Detta ger stora möjligheter att belysa några för folkbildningen viktiga hypoteser/ frågeställningar som berör området. Två forskningsprojekt har tilldelats medel inom ramen för KK-stiftelsens forskningsprogram LearnIT. Ett tredje projekt planeras och genomförs under förutsättning att KK-stiftelsen tillskjuter medel. Distans, IKT, folkbildning och vardag Projektet studerar samspelet mellan distansstudier, lärande och vardag. Det genomförs i samverkan med universiteten i Linköping och Göteborg. Projektet består av två delprojekt. Båda projekten utgår från deltagare som bedöms ha ett särskilt intresse för distansstudier på grund av orsaker som försvårar deltagande i traditionellt organiserade studier. Studier som orsak av särskilda livsvillkor, såsom funktionshinder, kronisk sjukdom etc. arbetsvillkor, såsom arbete på små eller geografiskt spridda arbetsplatser, skiftarbete etc. Delprojekten, som bedrivs i form av en deltagarstudier, genomförs parallellt i Linköping och Göteborg. De utgår från samma problemområden och använder samma typer av data, vilka i huvudsak insamlas genom intervjuer med deltagare från relevanta utvecklingsprojekt inom folkbildningen. Frågeställningar: Hur ser gränserna mellan studierna och relevanta vardagsverksamheter ut? Sker ett gränsöverskridande? Hur påverkas studierna av det vardagliga livet? Hur påverkas vardagslärandet av studierna? Metod: Projektet genomförs i tre steg. Första steget fokuserar betydelsen av att delta i distansorganiserade och IKT-baserade studier mera allmänt. I andra steget sätts lärandet i centrum. Tredje steget belyser mer studieformen ur samhällelig betydelse. Tidsplan: Projektet har pågått sedan 2001 och bedöms vara slutfört under Projektledare: Vetenskaplig ledare är professor Staffan Larsson, Linköping. Ledare för delprojektet livsvillkor är Ann-Marie Laginder, Linköping. Ledare för delprojektet arbetsvillkor är Eva Andersson och Bengt Pettersson, Göteborg. Ekonomi: Totalkostnad tkr, av vilken tkr finansieras av KK-stiftelsen. Folkbildningsrådets finansierar 2004 produktion av rapport (90 tkr) och kostnader för seminarium (50 tkr). Budgetram för 2004 är 140 tkr. Samtal på distans - en miljö för lärande Syftet är att studera om och hur den folkbildningspedagogiska kvaliteten behålls och utvecklas i nätburna (mestadels textbaserade) kurser/cirklar och utan förekomst av fysiska möten mellan deltagarna. Däremot ska en lokalt förankrade handledare finnas. Framför allt analyseras relationen mellan styrning av utbildningens innehåll och form samt samtalsmiljön mellan deltagare och kursledare. Frågeställningar: Hur behålls och utvecklas den folkbildningspedagogiska kvalitén i nätburna kurser och cirklar? Hur fungerar relationen mellan styrning av utbildningens innehåll och dess form? Hur fungerar samtalsmiljön mellan kursdeltagare och -ledare? Forskningsprojekten bedrivs i samverkan med folkbildningens praktiker. Resultat och erfarenheter ska kontinuerligt spridas och diskuteras inom folkbildningen. Tidsplan: Under genomförs projektet för att slutföras under Folkbildningsrådets insatser kommer då att bli mer omfattande genom avrapportering och erfarenhetsutbyten. Projektledare: Vetenskaplig ledare är professor David Hamilton, Umeå. Huvudansvarig är Ethel Dahlgren. I projektet medverkar även Agneta Hult. Ekonomi: Totalkostnad tkr, av vilken tkr finansieras av KK-stiftelsen. Folkbildningsrådets finansierar 2004 produktion av rapport (90 tkr) och kostnader för seminarium (50 tkr). Budgetram för 2004 är 140 tkr. Hur har införandet av ny teknik påverkat folkbildningen? Syftet med projektet är att genomgripande utvärdera hur införandet av ny teknik har påverkat folkbildningens organisationer, verksamheter och miljöer. Utvärderingen genomförs under förutsättning av att KK-stiftelsen genom sitt forskningsforum LearnIT antar projektet inom sin vetenskapliga ramverksamhet och lämnar ett ekonomiskt stöd. Det under genomförda projektet kartläggning av IT-stött lärande, nuläge och förutsättningar för lärande med IT-stöd i studieförbund och folkhögskolor kommer att bidra med faktaunderlag. Frågeställningar: Kan - och i så fall på vilket sätt - ny teknik bidra till studieförbundens och folkhögskolornas förutsättningar att bedriva verksamhet i linje med både de egna och de samhälleliga målen? Vilka förändringsstrategier har funnit på olika nivåer i organisationerna? Vilket förhållningssätt har man haft till förändringar? Hur påverkas demokratiska processer och organisationsstrukturer när IKT integreras i verksamheten? I vad mån har IKT varit en del av i en strategisk planering? Hur arbetar man internt med IT? Hur sprids information? Vilka särdrag finns i folkbildningsorganisationer med hög IKT-användning jämfört de med låg användning? Vilka är effekterna för personal/ deltagargrupper? Med flera frågeställningar. 11

13 Metod: Tidsplan: Ekonomi: Projektet har under hösten 2003 utlysts till tre forskningsmiljöer som erbjudits planeringsanslag för att komma in med förslag på uppläggning av ett treårigt forskningsprojekt. FBR ansvarar för att arrangera mötesplatser, sprida information och hjälpa forskarna med statistik och information (ställningstagande sker först under 2004). Totalkostnad tkr, vilka finansieras till lika delar av KK-stiftelsen och Folkbildningsrådet. Av rådets kostnader på tkr kan 800 tkr finansieras av de under eget kapital avsatta medlen för detta ändamål. Budgetram för 2004 är 0 tkr. Budgetram för 2005 är 800 tkr. Budgetram för 2006 är 800 tkr. C Övriga av Folkbildningsrådet initierade utvärderingsprojekt Folkbildningsnätet På uppdrag av styrgruppen för Folkbildningsnätet ska en utvärdering av Folkbildningsnätet genomföras under Metoder: Förslag till metod och genomförande kommer i augusti. Tidsplan: Ekonomi: Totalkostnad bedöms till 300 tkr, vilka finansieras med reserverade IT-projektmedel. Budgetram för 2004 är 0 tkr. Vad händer med folkhögskolans deltagare? Det finns ett stort intresse för hur folkhögskolornas deltagare klarar övergången till högskola och universitet samt hur samarbetet mellan folkhögskolor och högskolor/universitet har utvecklats. Även frågor kring validering är ett område som har behov av att belysas. Som ett stöd i detta utvärderingsprojekt bör SUFO2:s betänkande och resultatet av Folkbildningens Framsynsarbete avvaktas. Metoder: Upplägg, omfattning och planering genomförs under hösten Tidsplan: (ställningstagande sker först under 2004). Ekonomi: Totalkostad bedöms till 225 tkr, varav 25 tkr för en förstudie under Budgetram för 2004 är 25 tkr. Budgetram för 2005 är 200 tkr. Deltagarundersökning Under är en ny undersökning av deltagarna i studiecirklar aktuell med studieåret 2004 som underlag. Senaste undersökning gjordes under 2001 med studieåret 2000 som underlag. Formerna för denna undersökning bör noga prövas så att inhämtade data och genomförandet anpassas till föreliggande särskilda behov av informationsbehov samt praktiska och ekonomiska förutsättningar. Metoder: Under 2004 kontaktas möjliga uppdragstagare (SCB, m fl) och studieförbundens ansvariga för planeringsarbete. Genomförande- och rapporterting sker året därefter. Tidsplan: Ekonomi: Totalkostad centralt bedöms till tkr. Därutöver tillkommer studieförbundens arbetsinsatser och kostnader för ev studieförbundsspecifika önskemål. Kostnaderna för planeringsarbetet 2004 bedöms till 25 tkr. Budgetram för 2004 är 25 tkr. Budgetram för 2005 är tkr. Folkhälsa/ohälsa Diskussioner har förts med Sisus och Landstingsförbundet (Lf) avseende en utvärdering av anpassningskurserna på folkhögskola. Utvärderingen kommer att göras med ett deltagarperspektiv och med inriktning på hälso/ohälsoaspekter. Rolf Berndtsson påbörjar ett arbete hösten 2003, som är medfinansierat av Sisus och Lf. Utvärderingen kommer också att omfatta en genomgång av begrepp och definitioner. I samband med de diskussionerna som förts inom folkbildningen har behovet av insatser på områden folkhälsa/ohälsa aktualiserats. En utvidgning och ev förlängning av Sisus/Lf-projektet bör ur samordnings- och ekonomisk aspekt prövas. Frågeställningar: Definitioner/kriterier av begrepp och verksamheter. Samverkan och samfinansieringsfrågor samt inventering och kartläggning av pågående verksamheter är betydelsefulla för inför framtida satsningar. Tidsplan: Projektledare: Rolf Berndtsson. Ekonomi: Totalkostad centralt bedöms till 200 tkr, vilka finansieras lika mellan Sisus/Lf och Folkbildningsrådet. Budgetram för 2004 är 100 tkr. 12

14 BILAGA: IT-strategiska frågor för folkbildningen Antaget av Folkbildningsrådets styrelse vid sammanträde 3 4 december 2002 Innehåll 1. Folkbildningens framtida uppgifter på IT-området en sammanfattning 2. Samhällsperspektiv demokrati, vuxnas lärande, tillgänglighet och tillgång 3. Det IT-stödda lärandet 4. Folkbildningsnätet gemensam plattform för folkbildningen 5. IT-strategisk planering i folkbildningsorganisationerna 6. Slutord 1. Folkbildningens framtida uppgifter på IT-området en sammanfattning Svensk folkbildning står inför en rad utmaningar på det IT-strategiska området de närmaste åren. Utmaningar som kräver insatser på alla nivåer i organisationerna. FORTBILDNING OCH KUNSKAPSUTVECKLING Folkhögskollärare och cirkelledare måste ha förutsättningar för att möta deltagarnas behov av verksamhet med IT-stöd. Fortbildning är därför en central framgångsfaktor. Tillvaratagande och spridning av tidigare erfarenheter samt av forskningsresultat stärker kunskapsuppbyggnaden. FOLKBILDNINGENS NÄTRESURSER De senaste årens utveckling av kurser och cirklar i folkhögskolor och studieförbund helt eller delvis på distans utgör en bra start för fortsatta initiativ på alla nivåer inom folkbildningen. En nyckelfråga är studieförbundens och folkhögskolornas ekonomiska och kompetensmässiga förutsättningar att utveckla både innehåll och former för det flexibla lärandet. LÄRMILJÖER FÖR FLEXIBELT LÄRANDE Ska flexibelt lärandet med stöd av IT få brett genomslag inom studieförbund och folkhögskolor krävs en nätmiljö som är lämplig för kommunikativ gruppbaserad folkbildningsverksamhet. Det krävs också inbjudande fysiska miljöer och träffpunkter där deltagarna har tillgång till handledarstöd. IT-STRATEGISKA STÄLLNINGSTAGANDEN I ORGANISATIONERNA En verksamhet i huvudsak baserad på eldsjälars initiativkraft och tillfälliga externa projektresurser är sårbar och inte långsiktigt hållbar. Om folkbildningen i sin helhet ska spela en framträdande roll i framtidens flexibla lärande, krävs IT-strategiska ställningstaganden i ledningar och styrelser. Dessa frågor aktualiseras av regeringsinitiativet Folkbildningens Framsyn, där frågan om folkbildningens IT-strategi är en central framtidsfråga att besvara. 2. Samhällsperspektiv SAMMANFATTANDE ANALYS De snabba samhällsförändringarna innebär både möjligheter och risker. Informationstekniken gör att avstånden krymper och att kunskap och information blir tillgänglig för fler. Den öppnar också nya möjligheter för medborgarna att bilda opinion och påverka samhällsutvecklingen. Snabba samhällsförändringar kan medföra att människor marginaliseras och klyftorna i samhället kan också öka mellan dem som har och inte har tillgång till ny kunskap och teknik. Detta kan i förlängningen innebära att demokratin försvagas. Denna samhällsomvandling kommer i ökad utsträckning att påverka folkbildningen och dess organisationer. Folkbildningens framtida styrka är knuten till dess förmåga att möta nya behov och utmaningar. Det livslånga lärandet, där IT spelar en allt viktigare roll, måste vara en reell möjlighet för alla. IT-strategigruppen har identifierat fyra strategiskt viktiga områden för folkbildningen och IT-området: DEMOKRATI IT kan vara ett stöd för demokratin på flera plan. Inte minst genom den ökade tillgången till information och studier där IT utnyttjas via nätet i cirklar och kurser. Behoven hos folkbildningens prioriterade målgrupper aktualiseras särskilt i och med att dessa grupper i hög grad inte har tillgång till IT. För exempelvis funktionshindrade skapar IT nya möjligheter för kommunikation och lärande. Den nya tekniken kan också fungera som verktyg för politisk påverkan och demokratiska processer samt ge ett bättre och bredare beslutsunderlag. Den nätburna kommunikationen kan komplettera och vidareutveckla det gemensamma samtalet och bidra till att stärka det civila samhället. Här spelar folkbildningsorganisationernas förmåga att utgöra fysisk och digital mötesplats för samtal en viktig roll. Möjligheterna för medborgarna att få tillgång till relevant information från kommuner, myndigheter, regering och riksdag direkt via nätet har ökat. Flera försök att använda nätet som ett demokratiskt verktyg har prövats. 13

15 VUXNAS LÄRANDE IT ger nya förutsättningar att anpassa studier efter deltagarnas behov och förutsättningar, samt möjligheter till nya pedagogiska och organisatoriska modeller för lärande. Det är viktigt att folkbildningen tar tillvara dessa nya möjligheter genom att utveckla och genomföra verksamheten med ITstöd, samtidigt som folkbildningsprofilen bibehålls och utvecklas. Kommunikationen mellan deltagarna, grupprocessen och deltagarinflytandet, värden som är centrala för folkbildningen, måste självfallet gälla även när verksamheten sker helt eller delvis på distans. Kunskapen om lärprocesser i folkbildningen med IT-stöd behöver utvecklas, vilket bland annat sker genom forskningsprojekt med detta fokus. Det livslånga lärandet och vikten av att utnyttja informationsteknikens möjligheter betonas också på europeisk nivå. I EU-kommissionens memorandum om livslångt lärande, som Sverige ställt sig bakom, framhålls betydelsen av det icke-formella och informella lärandet samt av pedagogisk förnyelse med stöd av IT. Den individuella kompetensutvecklingen (IKU) är ett sådant exempel. IKU kommer att öka efterfrågan på folkbildningens kurser och cirklar. Sannolikt kommer IT att spela en allt större roll i denna typ av studier som ofta genomförs i anslutning till yrkesarbete. TILLGÄNGLIGHET OCH TILLGÅNG TILL IT Enbart den fysiska tillgången till tekniken leder inte med automatik till förmåga att hantera den, att få tillgång till information och att kunna kommunicera via nätet. Människor måste även ha möjlighet att skaffa sig en digital baskompetens. Och folkbildningens organisationer måste både ha kompetensmässiga och andra förutsättningar för att kunna medverka i den processen. Detta kan belysas av folkhälsoarbetet, som många folkbildningsorganisationer deltar aktivt i. Den nya tekniken skapar förutsättningar för ökad information och kommunikation som kan ge människor ökat inflytande och förbättra vården. Folkbildningen finns över hela landet och en utbyggd IT-infrastruktur är en förutsättning för en bred folkbildningsverksamhet som använder ny teknik. Den avstannande utbyggnadstakten och nuvarande tendenser till uppdelning av landet i detta avseende är oacceptabel och oroande från demokratisk utgångspunkt. Det måste finnas ett vittförgrenat nätverk av fysiska lärmiljöer, med handledarresurser, som utgör stödjepunkter för flexibelt lärande. Dessa lärmiljöer kan utgöras av studieförbundsavdelningar, folkhögskolor, bibliotek och kommunala lärcentra. En fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen i hela landet är därför nödvändig, vilket kräver ett tydligt samhällsansvar. 3. Det IT-stödda lärandet SAMMANFATTANDE ANALYS Folkbildningsorganisationernas förmåga och förutsättningar att använda den nya tekniken i verksamheten är en central fråga och kunskaps- och kompetensutvecklingen på IT-området i organisationerna är av strategisk vikt. I synnerhet fortbildningen av folkbildningens pedagogiska personal. KUNSKAP OCH ERFARENHETSBAS Sedan 1996 har KK-stiftelsen och senare också Distum ställt medel till förfogande för pedagogiska IT-projekt i ca 200 folkbildningsorganisationer. Från 2002 svarar Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) för viss projektfinansiering till folkbildningen. Projekten bidrar till att bygga upp en erfarenhetsbas inom folkbildningen kring IT-stödd verksamhet. Utvärderings- och forskningsinsatser fördjupar förståelsen av de frågor som ställs i denna typ av verksamhet. Projekten har sammantaget handlat både om att utveckla befintlig verksamhet och nya former där nya målgrupper kan delta. Modeller för distansnätverk har exempelvis kunnat prövas i projektform. Centrala frågor/områden har varit: det digitala mötet och kommunikation på nätet de demokratiska värdena lärprocesser, stöd av lärare, cirkelledare och handledare i det virtuella och fysiska rummet individ- och grupprocesser FORTBILDNING OCH UTVECKLING Den statliga satsningen på IT i skolan, ITiS, har pågått mellan 1999 och Inom folkhögskolan, som deltagit under 2002, har satsningen omfattat 1600 lärare, vilket motsvarar halva folkhögskollärarkåren. Studieförbunden har dock stått utanför satsningen, men kompenseras i någon mån genom en särskild prioritering vid fördelningen av de fortbildningsresurser som CFL ställer till förfogande. Behoven är dock fortsatt stora. Mycket tyder dessutom på att efterfrågan på IT-stött lärande kommer att öka under kommande år. Bland annat genom IKU, individuell kompetensutveckling, och behovet av flexibel uppläggning av studierna. Förmåga till IT-strategisk planering på alla nivåer i organisationerna och allokering av resurser för nödvändigt utvecklingsarbete, blir sannolikt viktiga framgångsfaktorer för de organisationer som antar utmaningen. Både i studieförbund och folkhögskolor. Det flexibla lärandet måste vara en reell möjlighet inte bara för de mest IT- och studievana. Här bör folkbildningen kunna erbjuda en finmaskig infrastruktur bestående av både virtuella och fysiska resurser. Denna utveckling bland folkhögskolor och studieförbund bör stimuleras. Frågan kan dock inte betraktas enbart med blicken riktad mot studieförbunden och folkhögskolorna, i synnerhet inte ur ett deltagarperspektiv. Det finns ett växande intresse hos kommunbibliotek att vara en miljö för flexibelt lärande och handledarstöd till de studerande. Här finns förutsättningar för utvecklad samverkan. Förutsättningarna för en sådan infrastruktur av stödjepunkter av olika slag bör utredas närmare. 14

16 4. Folkbildningsnätet en gemensam plattform för folkbildningen Folkbildning med IT-stöd innebär att informationstekniken används pedagogiskt på ett sätt som utgår från folkbildningens värden. Därför är Folkbildningsnätet också uppbyggt utifrån följande principer: tillgängligt för alla som är verksamma eller deltar i folkbildningen underlätta mötesbaserat kommunikativt lärande decentralisering via lokaladministratörer användarvänlig teknik med låg ingångströskel, enkelt att nyttja kostnadseffektivt PLATS FÖR STUDIER Folkbildningsnätets utgångspunkt är att det ska vara möjligt för folkhögskollärare, cirkelledare och deltagare att ha tillgång till egna virtuella mötesplatser för den pedagogiska verksamheten. Det kan gälla olika typer av distansstudier, men också vanliga kurser och cirklar. Det är mötet och samtalet mellan deltagarna som är grunden och mötesplatsen på nätet bör vara uppbyggd utifrån detta. En lokaladministratör i en studieförbundsavdelning eller folkhögskola ska själv enkelt kunna anpassa den lokala konferensstrukturen efter studiegruppens behov utan stora kostsamma administrativa och tekniska insatser på central nivå. PLATS FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Det finns både vertikala och horisontella nätstrukturer i folkbildningen. Organisationer kan ha behov av vertikal intern IT-baserad information och kommunikation mellan t ex ledning och anställda på olika nivåer. Den typen av uppgifter sker idag i t ex vissa studieförbunds egna servrar och i olika organisationers slutna delar av Folkbildningsnätet. Behov finns också av att kunna kommunicera horisontellt mellan olika grupper av lärare, cirkelledare och studerande. Detta sker i ökad grad på Folkbildningsnätet. Det kan ske både inom en organisation och mellan organisationer. Särskilda mötesplatser ska enkelt kunna skapas för dessa ändamål. De kan vara helt öppna eller öppna endast för en viss grupp utifrån vad som är lämpligast. Det kan dock noteras att den stora gruppen cirkelledare ännu till stor del står utanför såväl studieförbundens egna nät som Folkbildningsnätet. EXTERN KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Organisationsövergripande folkbildningsintern information, t ex Folkbildningsrådets information, läggs idag ut på Folkbildningsnätet. Organisationernas utåtriktade information till allmänheten sker däremot i ökad utsträckning via egna hemsidor. Folkhögskolorna har utöver egna hemsidor valt att genom Folkhögskolornas Informationstjänst skapa en gemensam databas för de kurser man erbjuder. CFL kan enligt regeringens direktiv ge stöd till utvecklingen av Folkbildningsnätet. Driften av nätet finansieras nu via statsanslaget till studieförbund och folkhögskolor. Fortsatt utveckling med ett tydligt användarperspektiv och folkbildningsprofil är några framgångsfaktorer. 5. IT-strategisk planering i folkbildningsorganisationerna Projektsatsningen på IT-området kulminerade under 2001 och därför är övergången från projekt till reguljär verksamhet en central fråga. Både folkhögskolor och studieförbund kan redovisa distansstudier inom ramen för statsbidraget. Ur Folkbildningsrådets perspektiv är det angeläget att med faktamässig tyngd kunna påvisa de förutsättningar som finns för en utveckling av det flexibla lärandet i studieförbund i samband med anslagsframställningar till regering och riksdag. Både möjligheter och hinder bör belysas och analyseras. I detta syfte kommer Folkbildningsrådet att med forskarstöd genomföra en kartläggning och analys av folkbildningens flexibla lärande. Folkbildningsrådets nationella IT-strategiska dokument bör länkas samman med en process i folkhögskolorna och studieförbunden, där organisationerna planerar för hur IT-användningen ska ske utifrån från den egna verksamhetens mål och profil. En modell för planering av den IT-stödda verksamheten i folkhögskolor och studieförbund har på projektbasis utarbetats av regionala resurspersoner för IT-stött lärande. Följande punkter visar på de olika aspekter som kan tas med när organisationerna diskuterar ITstödet i verksamheten: Syfte och mål med IT-stödet Pedagogik Fortbildning Organisation Teknik Säkerhet och regler Ekonomi Handlingsplan och tidsplan 6. Slutord IT genomsyrar allt fler sektorer och blir alltmer en integrerad del av verksamheten på en mängd samhällsområden. Detta gäller även för folkbildningen, där de senaste åren kännetecknats av en omfattande och mångsidig användning av IT. Allt tyder på att den processen fortsätter. Den snabba förändringstakten påverkar karaktären av detta IT-strategiska dokument, som presenterades i en första version hösten Folkbildningsrådet har, genom att döpa denna version till , angett att detta dokument kommer att behöva uppdateras efter en tid. Dokumentet är avsett att ligga till grund för rådets IT-strategiska verksamhet och ställningstaganden. Förhoppningen är att det kan vara till nytta när IT-strategiska frågor behandlas i studieförbunden och folkhögskolorna. FOLKBILDNINGSNÄTET I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV Folkbildningsnätet startades som projekt 1996, men är från och med 2002 ett av Folkbildningsrådets medlemsuppdrag. En styrgrupp är tillsatt med uppgift att upprätta förslag till måldokument för nätets utveckling på kort och lång sikt, samt förslag till verksamhetsplan och budget. 15

17 FOLKBILDNINGSRÅDET Box 730, Stockholm tel: , fax: E-post:

VERKSAMHETSPLAN 2001

VERKSAMHETSPLAN 2001 VERKSAMHETSPLAN 2001 Innehåll VERKSAMHETSPLAN 2001...3 UPPGIFTER...3 ÖVERGRIPANDE MÅL...3 STYRDOKUMENT...3 BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN...4 STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER...4 STATSBIDRAGSFÖRDELNING...4

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2002

VERKSAMHETSPLAN 2002 VERKSAMHETSPLAN 2002 Innehåll VERKSAMHETSPLAN 2002...3 UPPGIFTER...3 ÖVERGRIPANDE MÅL...3 STYRDOKUMENT...3 BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN...4 STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER...4 STATSBIDRAGSFÖRDELNING...4

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta

Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 2003-10-15 Dnr: 119u,2003,07,BG Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 1. Sammanfattning av Folkbildningsrådets

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA 2014-01-09 Dnr 09, 2014, 091 RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 2011-12-14 vid ansökan om att starta ny folkhögskola vid ansökan om att

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2014 1. Inledning 2014 blir ett händelserikt år; det är val till europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommuner i Sverige. Studieförbunden kommer på

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Beslutades utse Leif Linde att jämte ordföranden justera protokollet.

Beslutades utse Leif Linde att jämte ordföranden justera protokollet. FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 9 1999 Tid Plats Närvarande ledamöter Adjungerade ledamöter Sekreterare Kanslichef Övriga 27 oktober Stockholm Bo Toresson, ordförande Karin Perers, vice ordförande

Läs mer

Kent Johansson, 11-18a, 19-21

Kent Johansson, 11-18a, 19-21 FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2007:5 Datum 15-16 maj 2007 Plats Steningevik konferens, Märsta Närvarande Torsten Friberg, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 11-18a, 19-21 Walter

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av folkbildningen. Dir. 2001:74. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2001.

Kommittédirektiv. Utvärdering av folkbildningen. Dir. 2001:74. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2001. Kommittédirektiv Utvärdering av folkbildningen Dir. 2001:74 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2001. Sammanfattning av uppdraget En utredare tillkallas för att planera och genomföra en statlig

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Beslutades utse Staffan Larsson att jämte ordföranden justera protokollet.

Beslutades utse Staffan Larsson att jämte ordföranden justera protokollet. FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 8 1999 Tid Plats 23 september Stockholm Närvarande Bo Toresson, ordförande ledamöter Karin Perers, vice ordförande 84-95 Kent Johansson 84-92 Staffan Larsson Leif

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2012 Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

1 Öppnande Carola Gunnarsson hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet.

1 Öppnande Carola Gunnarsson hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet. FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2006:4 Datum 23-24 maj 2006 Plats Sätra Brunn, Sala Närvarande Carola Gunnarsson, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 7-10, 12-18 Rigmor Breidemalm

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box Västerås

Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box Västerås Dnr 118, 2011, 07 2011-05-30 Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145 721 05 Västerås Remissyttrande Förslag till en modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI VERKSAMHETSPLAN 2012 Folkbildninssstudieförbundens fnrhlltlhpt intresseorganisation Ivl MUIIVIWI 1. Inledning Tio studieförbund med över tio miljoner studietimmar och 1,8 miljoner deltagare samlas i Folkbildningsförbundet

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

INBJUDAN Delegationen för regional samverkan om högre utbildning

INBJUDAN Delegationen för regional samverkan om högre utbildning INBJUDAN 2002-03-07 Delegationen för regional samverkan om högre utbildning Vasag.8-10 103 33 Stockholm Kommuner, Landsting. Länsstyrelser, Universitet och högskolor, Folkbildningsrådet Delegationen för

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

Studieförbundens ekonomi

Studieförbundens ekonomi Studieförbundens ekonomi 2009 Inledning Folkbildningsrådet har sedan 2005 sammanställt uppgifter om studieförbundens samlade ekonomi på samtliga organisationsnivåer: nationell, regional- och lokal nivå.

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 och prel Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2016 och prel Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2016 Verksamhetsplan 2016 och prel. 2017 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2016-03-01 Föreningens uppgift

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Högskoleverket; SFS 2003:7 Utkom från trycket den 21 januari 2003 utfärdad den 19 december 2002. Regeringen föreskriver följande. Ansvarsområde

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR 2010 12 08 Innehåll 1. Riktlinjer för medlemsuppdraget FSR 2. Instruktion för FSR 3. Checklista för skolornas studeranderättsliga standard 4. Överenskommelse

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Till studieförbund och folkhögskolor Dnr 162, 2012, 090 2012-09-20 Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Bakgrund I folkbildningspropositionen, SOU 2005/06: 192, skriver

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2014-2016 Bakgrund och allmänna förutsättningar Mellan Norrköpings kommun (Kommunen) och Linköpings universitet (LiU) finns

Läs mer

Bidragsregler för studieförbund

Bidragsregler för studieförbund Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje

Läs mer

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Riktlinje för bidrag till studieförbund Dnr KFN13/72 RIKTLINJE Riktlinje för bidrag till studieförbund Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-16 Dnr KFN13/72 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Gymnasieelever vid folkhögskola

Gymnasieelever vid folkhögskola Cirkulärnr: 2005:74 Diarienr: 2005/1754 Handläggare: Laina Kämpe, Eva-Lena Arefäll, Mats Söderberg Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2005-08-03 Mottagare: Ansvarig för gymnasieskolan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor KUN 2012-09-25, p 15 1 (6) Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2012-09-05 KUN 390/2012 Handläggare: Göran Rosander Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

FIN:s KOMMUNIKATIONSPLAN

FIN:s KOMMUNIKATIONSPLAN FIN:s KOMMUNIKATIONSPLAN 2010 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) svarar för den allmänna och samlade informationen om landets alla folkhögskolor. FIN producerar och distribuerar kurskataloger och

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Delrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa budgetåret 1999

Delrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa budgetåret 1999 1999-08-25 169u 99, 11, Lm Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa budgetåret 1999 Medelsdisposition Under

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor,

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2014-09-05 Diarienummer 140615 Landstingsstyrelsen Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, med annan huvudman än Landstinget

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

Ewelina Tokarczyk. 1 Öppnande Anders Ljunggren hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet.

Ewelina Tokarczyk. 1 Öppnande Anders Ljunggren hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet. FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2005 Datum 7 december 2005 Plats Folkbildningshuset, Stockholm Närvarande Anders Ljunggren, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 1-12 Rigmor Breidemalm

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Yttrande angående EU-kommissionens förslag till en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF)

Yttrande angående EU-kommissionens förslag till en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF) Dnr 157u, 2005,07 2005-12-08 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande angående EU-kommissionens förslag till en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF)

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer