Fossilfria industrier i Skaraborg

Transkript

1 rådgivning management strategi & analys affärsutveckling info & utbildning Fossilfria industrier i Skaraborg En kartläggning över energisituationen hos de industrier som använder mest fossil energi och möjligheterna till ersättning med bioenergi. Beställare: Agroväst Livsmedel AB/Energigården Finansiering: Västra Götalandsregionen, Skaraborgs Kommunalförbund Datum: Projekt nr: 10/83 Dokumentnamn: RAPPORT - KanEnergi - Fossilfria industrier i Skaraborg

2 Sammanfattning Nödvändigheten av att fasa ut fossila bränslen i allmänhet och olja i synnerhet har inte varit större än nu. Både prisutveckling, kommande bristsituation och de negativa miljöoch klimatförändringar som användningen av fossila bränslen innebär måste mötas med alternativ som förnybara bränslen och energieffektivisering. Vår kartläggning av användningen av fossila bränslen i industrin i Skaraborg visar både på en stor medvetenhet om nödvändigheten av förändringar men också att mer kan göras både på kort och lång sikt för att minska både kostnader och klimatpåverkan. Kartläggningen visar också att det finns en potential för fler arbetstillfällen genom en övergång till bioenergi i industrin, förbättrade möjligheter för det regionala näringslivet och en förbättrad miljö- och klimatsituation. Vid en konvertering från olja till biobränslen finns det stora vinster att uppnå både för miljö och också ekonomi. Nedan finns tre olika scenarier beroende på vilken grad av konvertering som väljs. Exemplen visar vilka resultat som uppnås vid en konverteringsgrad av 100, 75 respektive 50 %. Tabell: Utfall vid olika konverteringsgrad baserad på ovanstående antaganden. Konverteringsgrad: 100% 75% 50% Kostnad olja (MSEK): Kostnad biobränsle (MSEK): Besparing (MSEK): Effekt som behöver installeras (MW): Investeringsvolym (MSEK) Årlig minskad mängd koldioxid (ton) Om all eldningsolja inom industrin skulle ersättas med lokalproducerad bioenergi skulle det innebära knappt 200 nya arbetstillfällen i Skaraborg varav hälften skulle vara bestående (Källa: Förnybart.nu: Förnybart ger nya jobb). Tabell: Bestående nya jobb i Skaraborg för att ersätta eldningsolja med biobränsle. Konverteringsgrad: 100 % 75 % 50 % Antal nya jobb Även om frågor kring ekonomi, miljö och klimat diskuteras på alla plan i samhället finns fortfarande en okunskap i de aktuella frågorna. Vi tror att ökade insatser vad gäller allmän information, utbildning och en generell kompetenshöjning är viktiga inslag för att övergången från fossilbränsleberoendet ska kunna genomföras i snabbare takt. Både energieffektivisering och en utfasning av fossila bränslen ingår i en nödvändig samhällsförändring som är ganska abstrakt och därmed ställer större krav och insatser på att kommuniceras. Det är vår rekommendation att tillsammans med ekonomiska incitament, ökad kunskap kring bioenergi och energieffektivisering öka kommunikationen kring de aktuella frågorna. Det finns ett informationsglapp om bioenergins möjligheter inom industrin. Idag tror fortfarande många att bioenergi är krångligt, kräver mycket tid och att det inte alls är konkurrenskraftigt mot olja. Detta är en bild som under de senaste fem åren förändrats och idag stämmer den inte alls. Det är viktigt att industrins företrädare får bra och aktuell information om bioenergins konkurrenskraft (ekonomiskt och miljömässigt). 1

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING UPPDRAGET AVGRÄNSNINGAR METODIK OCH OMFATTNING BAKGRUND OCH PROBLEMSTÄLLNING ENERGIPRISUTVECKLING HISTORISKT JÄMNT PRIS PÅ BIOBRÄNSLE KOLDIOXIDSKATT ENERGISKATT ANALYS NULÄGET I SKARABORG INDUSTRINS SVAR PÅ FRÅGOR MÖJLIGHETER FÖR SKARABORG EFFEKTER OCH MÖJLIGHETER FÖR INDUSTRIN I SKARABORG EFFEKTER OCH MÖJLIGHETER FÖR SKOGS- OCH LANTBRUK I SKARABORG SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER KONTAKTADE PERSONER/ORGANISATIONER LITTERATUR/ÖVRIGT BILAGA 1: ENERGI OCH KLIMATANALYS BILAGA 2: FRÅGEFORMULÄR

4 1 Inledning 1.1 Uppdraget Fortfarande finns många industrier som inte bytt ut fossila bränslen i sin värmeproduktion, i sina produktionsprocesser eller som insatsråvara mot förnybara bränslen. Vi har därför genomfört en kartläggning i Skaraborg som ska identifiera större användare av fossila bränslen samt kvantifiera befintliga koldioxidutsläpp. Vidare ska studien påvisa vilken typ och vilka mängder biobränslen som kan ersätta den fossila energin samt redovisa de ekonomiska konsekvenserna av en omläggning till biobränslen. Målet för uppdraget är att: Kartlägga användningen av fossila bränslen Identifiera större användare av fossila bränslen Kvantifiera befintliga CO 2 utsläpp och om möjligt även andra luftemissioner. Visa vilken typ och vilka mängder biobränslen som kan ersätta den fossila energin samt redovisa de ekonomiska konsekvenserna av en omläggning till biobränslen. 1.2 Avgränsningar Avgränsning har gjorts angående olika typer av fossila bränslen enligt: Kol och koks: Denna användning har inte tagits i beaktande i uppdraget därför att användningen till nästan uteslutande del sker inom cementindustri och mineralullstillverkning. I dagsläget anses inte en konvertering vara aktuell då bränslets egenskaper till stor del är en förutsättning för verksamheten samt att ombyggnationer av processen kräver väldigt stora investeringar. Gasol: gasolanvändningen har inte tagits med i analysen då statistiken för denna är väldigt otillräcklig beroende av konkurrensskäl (sekretessbelagt) samt att stor del av användningen sker internt inom specifika industriella processer varvid en konvertering till bioränslen är i dagsläget svår. Dock kan biogas vara ett relevant bränsle för detta men i dagsläget fokuseras mycket av utvecklingen inom biogasområdet på produktion och distribution av fordonsgas pga både ekonomiska och miljömässiga skäl. Diesel och bensin för transporter: naturligtvis omfattar industriproduktionen i Skaraborg väsentlig användning av framförallt diesel vid transporter från och till industriverksamheter. All tillgänglig statistik för transportsektorn går dock ej an hänföra till industri. Dessutom är övergången från diesel till andra bränslen samt inblandning nationellt och internationellt drivet och inte en enskild angelägenhet för Skaraborg. 1.3 Metodik och omfattning Arbetet har delats i följande delar: Kartläggning av befintlig energisituation Inhämtning och bearbetning av statistik och fakta kring energisystem och insatsenergi i Skaraborg samt potential för ökad produktion av förnyelsebar energi. Detta skall till stor del baseras på tillgänglig statistik från SCB och andra källor men även via redan befintliga uppgifter och erfarenheter från tidigare uppdrag inom relavanta områden. 3

5 Enkät till nyckelpersoner på resp. industri Drifts- eller miljöansvarig på respektive företag har fått ett enkätformulär med sex frågor att fylla i och returnera. Totalt har 22 industrier i Skaraborg kontaktats. Urvalet gjordes utifrån deras energianvändning och typ av verksamhet (se referenser). Svarsprocenten har varit drygt sextio procent. Analys Med utgångspunkt i det material och resultat från ovan har en analys gjorts över vilka förutsättningar det finns i Skaraborg att öka andelen förnyelsebar inom industrin samt bedöma möjligheter och kvantiteter av bioenergi som skulle kunna ersätta fossil energi. Även möjligheter till regional produktion av bioenergi belyses. Ekonomiska bedömningar har gjorts utifrån cirkapriser vid rapportens skrivande och kan naturligtvis variera över tid. Syftet är att påvisa andra ekononomiska och samhälleliga effekter vid enövergång från fossil energi till lokalt förnybart biobränsle. 4

6 2 Bakgrund och problemställning Bioenergi för uppvärmning och elproduktion har länge varit ett både miljövänligt och ekonomiskt alternativ för dem som behöver betala koldioxidskatt. Detta har gjort att vi idag har en mogen marknad där det finns både väl fungerande produkter och en kunskap och acceptans för bioenergilösningar. I takt med att oljepriserna ökar, att företag blir mer medvetna om sitt ansvar i miljö- och klimatfrågor (och de affärsmöjligheter detta också innebär) så har vi under de senaste åren sett en ökad efterfrågan för bioenergilösningar även inom industrin. Problemet är att de lösningar och strukturer som etablerats för fastighetsmarknaden och fjärr- och närvärmelösningar inte fullt är applicerbara för industrin. Exempel på detta är att en industrns användningsmönster den s.k. varaktighetskurvan sällan liknar en vanlig fastighets som till stor del är enbart väderberoende (samt varmvatten). En industri har helt andra krav på leveranser och effektuttag. Ett annat exempel är det affärsjuridiska området där en industri sällan skriver långa avtal och heller inte vill belasta sin balansräkning med ägandet av en biobränsleanläggning samt personal för drift av denna. Till detta kommer att kunskapsnivån om bioenergi som alternativ till olja, el och gas inte är lika hög som inom fastighetssektorn. Drivkrafter Ekonomi Klimat (miljö) Outsourcing 2.1 Energiprisutveckling Biobränslepriset ökade under perioden 2005 till 2010 men ligger fortfarande långt under priset för olja, el och naturgas. De förädlade biobränslena, briketter och pellets, har haft en något starkare prisstegring jämfört med flis. I diagram 1 jämförs priserna för olika bränslen och där ingår den koldioxidskatt för olja och naturgas som industrin betalar och för tung eldningsolja även svavelskatt. Elpriset ökade med 34 till 46 % från 2007 till andra halvåret Mellan januari 2008 och januari 2009 minskade priset på lätt eldningsolja med ca 27 % och priset på tung eldningsolja med ca 17 %. Sedan har priserna ökat med 19 respektive 25 %. Koldioxidskatten på olja har ökat något, annars har skatterna varit konstanta under perioden. Prisutvecklingen på el, olja och naturgas för industrin är hämtade från Energimyndighetens publikation Energiindikatorer 2010 (ET2010:24). År 2007 reviderades redovisningsmetoden för elpriset, något som gör det svårt att jämföra priserna mellan de olika perioderna och därför är inga priser med från tiden innan revideringen. Prisutvecklingen på biobränsle kommer från Energimyndighetens publikation Prisblad biobränslen, torv mm 3/2010. Märk att priset för pellets/briketter är det pris som värmeverken betalar, övriga priser är utifrån ett industriperspektiv. Från 2011 är priserna en uppskattning utifrån den genomsnittliga prisökningen från föregående år. Den 1 januari 2011 får industrin betala 3 öre mer per KWh olja i koldioxidskatt och från 2015 tillkommer ytterligare 9 öre i koldioxidskatt, dessa kostnader är medräknade i diagrammet. Den andra och större ökningen 2015 syns tydligt i diagram 1. 5

7 Öre per kwh bränsle Prisutveckling Industrin El <2 000 MWh El < MWh El < MWh Olja EO1 Olja E05 Träbriketter/-pellets Skogsflis Diagram 1: Historisk prisutveckling och en framtida prognos för olika bränslen/energikällor för industrin El <2 000 MWh El < MWh El < MWh Olja EO Olja E Träbriketter/-pellets Skogsflis Historiskt jämnt pris på biobränsle För att illustrera hur oljepriset har fluktuerat under de senaste 15 åren har vi valt att jämföra bränslepriset för olja och biobränsle, se diagram 2. Från mitten av 2000-talet har oljepriset stigit kraftigt medan priset på biobränsle fortsatt ligga på en låg nivå med en försiktig stigning. På slutpriset för olja tillkommer skatt för industrikunder, men inte på slutpriset för biobränsle. 6

8 öre / kwh 70 Jämförelse olja och biobränsle år Olja Eo 1 Olja Eo5 Skogsflis Diagram 2. Källa: Energimyndighetens publikation Energiläget i siffror 2009 (ET2009:29). 2.3 Koldioxidskatt Ett av hindren för investeringar i biobränsleanläggningar inom industrin har varit den nedsatta koldioxidskatten som industrin har åtnjutit de senaste åren. Den låga skatten på exempelvis eldningsolja har gjort det svårt för biobränslen att konkurera prismässigt. Nu finns en politisk ambition att höja koldioxidskatten för de sektorer som haft nedsättning. I första steget genomfördes en höjning från 21 till 30 procent av den generella nivån på koldioxidavgiften från och med den 1 januari Nästa steg tas 2015 då avgiften kommer att höjas till 60 procent. Den första höjningen innebär att skatten på olja höjs från 633 kr/m 3 till 904 kr/m Energiskatt Nedsättning av energiskatt har minskat från och med den 1 januari 2011 då den tillverkande industrin betalar 30 procent av energiskatten vilket motsvarar 237 kr/m 3. Mot tidigare då de varit helt befriade från energiskatt. 1 En fortsatt minskning av nedsättningen av energiskatten är aviserad till 2015 då det kommer bli än mer kostsamt för industrin att använda fossila bränslen

9 3 Analys 3.1 Nuläget i Skaraborg Fortfarande är industrisektorn en stor användare av fossila bränslen. Inom begreppet fossila bränslen ingår olika klasser av eldningsolja, naturgas, stenkol och koks. Vi har i denna studie fokuserat på möjligheterna att ersätta eldningsolja med biobränslen i industrin eftersom de övriga bränslena oftast ingår i processer där det i de allra flesta fall f.n. inte är ekonomiskt eller tekniskt möjligt att ersätta dem med förnybara bränslen. Inom industrisektorn i Skaraborgs femton kommuner används ca MWh eldningsolja vilket innebär en årlig förbrukning av drygt m 3 (EO1-5) per år. Industrin står för hela 63 % av all användning av eldningsolja 1 samt 77% av tyngre oljor (EO>1. Det är alltså inom denna sektor där större delen av oljan används idag. Inom fastighetssektorn har i stort sett all användning av olja redan ersatts av andra uppvärmningskällor som fjärrvärme, pellets och värmepumpar. En annan stor oljeanvändare är fjärrvärmesektorn som använder olja som spetslast vid kall väderlek eller vid problem med biobränsle- och avfallspannor. Sett till att det är nästan uteslutande industri som använder andra fossila energikällor för uppvärmning så innebär denna en viktig målgrupp för arbetet mot ett energisystem med mindre klimatpåverkan. Den andra stora målgruppen är transportsektorn Energianvändning industri i Skaraborg 2008 Diagram 3. Användning av bränslen inom industrisektorn i Skaraborg Statistik för kol/kosk, gasol och träbränsle finns ej tillgänglig på kommunal nivå pga. konkurrenskritisk information. Vid ett oljepris om 650 kr/mwh (ca 6500 kr/m3) inkl. skatter innebär detta årliga kostnader motsvarande 187 miljoner kronor. Inte en stor andel av industrins kostnadsmassa men än dock viktig med hänseende på både ekonomiskt resultat och försörjningstrygghet. Till detta kommer den volatilitet oljepriserna visat under den senaste konjunkturcykeln och prognoser om fortsatt ökade oljepriser och skatter. De totala utsläppen av koldioxid från förbränning av olja är ca ton CO 2 varav ca ton från industrin eller närmare bestämt 68,3 %. Det betyder att det finns en avsevärd potential till reduktion av koldioxidutsläpp vid en konvertering till biobränslen. 8

10 3.2 Industrins svar på frågor För att få fördjupad kunskap och information om hur utbredd användningen av fossilbränslen är togs kontakt med 20 industrier med stor energianvändning. En enkät med 6 frågor skickades till dem. Svarsfrekvensen var 60 %. Företag som använder kol, koks eller gasol/naturgas i sina processer undantogs pga. av de tekniska svårigheter som ännu inte är lösta för att ersätta dessa fossila bränslen med förnybara energibärare. Enkäten omfattade följande frågor med alternativa svarsmöjligheter (se bilaga 2) 1. Vilken/vilka typer av bränslen använder ni idag och vilka kvantiteter? 2. Vad använder ni den fossila energin till? 3. Hur gammal är den utrustning ni använder och vad är den avsedd för? (Panna och brännare/olja, kol/koks, gasol, pellet, flis, el eller övrigt) 4. Har ni genomfört någon energikartläggning och identifierat vilka möjliga åtgärder för energieffektivisering som finns? 5. Hur stora bedömer ni att era energieffektiviseringsmöjligheter är i procent för olika användningsområden? 6. Är Ni medvetna om de nya och förändrade skatteregler som gäller fr.o.m. den första januari 2011? Förutom en potential i övergång från fossilbränsle med fokus på olja till biobränsle finns det stora energieffektiviseringsmöjligheter hos de tillfrågade företagen. Denna finns såväl i produktionsprocesser som i lokaler och byggnader. Den uppgivna potentialen varierar mellan 0-50 % energieffektivisering. 9

11 4 Möjligheter för Skaraborg 4.1 Effekter och möjligheter för industrin i Skaraborg Vid en konvertering från olja till biobränslen finns det stora vinster att uppnå både för miljö och ekonomi. Nedan finns tre olika scenarier beroende på vilken grad av konvertering som väljs. Exemplen visar vilka resultat som uppnås vid en konverteringsgrad av 100, 75 respektive 50 %. Vi har antagit ett oljepris inkl. skatter på 650 kr/mwh. Detta innebär en totalkostnad på 187 MSEK för industrin. Vi har också antagit ett bioenergipris (flis levererat till slutkund) på 300kr/MWh. Detta ger en totalkostnad på 86 MSEK vilket innebär att den minskade kostnaden för industrin blir över 100 MSEK per år om all olja skulle konverteras bort. En konvertering innebär investeringar i utrustning anpassad för biobränslen. Denna specifika investeringskostnad har vi bedömt till 6 MSEK per MW installerad effekt. Specifik produktion MWh/MW installerad effekt. Total är det 72 MW effekt som behöver installeras till en kostnad av 432 MSEK. Pay-off tiden blir i detta exempel 4,3 år. Vid ett bioenergipris om 400 kr/mwh ökar denna till 6 år. Dock måste man beräkna varje enskilt fall betydligt mer och utifrån dess specifika förutsättningar. Tabell: Utfall vid olika konverteringsgrad baserad på ovanstående antaganden. Konverteringsgrad: 100% 75% 50% Kostnad olja (MSEK): Kostnad biobränsle (MSEK): Besparing (MSEK): Effekt som behöver installeras (MW): Investeringsvolym (MSEK) Årlig minskad mängd koldioxid (ton)

12 Kostnadsjämförelse mellan tre alternativ utifrån den planerade höjningen av koldioxid Jämförelsen utgår ifrån ett industriföretag som idag förbrukar 80 m 3 eldningsolja och som nu börjat undersöka vilka alternativ det finns. De väljer mellan att investera i pellet eller färdigvärme och vill veta hur kostnadsskillnaden mellan dessa alternativ och den befintliga anläggningen ser ut. I båda investeringsfallen behålls den gamla oljepannan som reservpanna, det finns behov av att lägga 50 m kulvert. Med dagens rådande pris- och skatteläge finner de att alternativet med pellet är det mest kostnadseffektiva, trots en investering på kr Olja 0,66 Färdig värme Befintlig oljepanna 0,79 Pellets Befintlig oljepanna 0,55 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 kr/kwh Vid årsskiftet 2014/2015 så kommer andelen av koldioxidskatten som industrin betalar att höjas motsvarande 9 öre per KWh, vilket påverkar de olika alternativen på följande sätt: Alternativ Olja blir 9 öre dyrare; Alternativen Färdigvärme och Pellet med den befintliga oljepannan som spets- och reservpanna blir 1 öre dyrare. Därutöver förväntas oljepriset öka mer än priset på färdigvärme och pellet. Totalt så kommer priset på olja att öka med minst 8 öre per KWh i jämförelse med färdigvärme och pellet. 4.2 Effekter och möjligheter för skogs- och lantbruk i Skaraborg I november 2009 presenterade LRF, Naturskyddsföreningen och Tällberg Foundation en gemensam rapport där de pekade på vilka möjligheter det finns för att skapa nya jobb inom de gröna näringarna med fokus på förnybar energi. Inom industrisektorn i Skaraborg används idag MWh eldningsolja för uppvärmning och i industriprocesser, vilket motsvarar knappt ton pellet eller m 3 GROT vilket motsvarar ett 75-procentigt uttag av GROT på cirka 3200 ha. Om all eldningsolja skulle ersättas med lokalproducerad bioenergi skulle det innebära knappt 200 nya arbetstillfällen i Skaraborg varav hälften skulle vara bestående (Källa: Förnybart.nu: Förnybart ger nya jobb). Tabell: Bestående nya jobb i Skaraborg för att ersätta eldningsolja med biobränsle. Konverteringsgrad: 100 % 75 % 50 % Antal nya jobb Beräkningar av sysselsättningseffekter är inte någon exakt vetenskap då det sker en snabb teknisk utveckling inom de olika områdena som påverkar arbetskraftsbehovet. Vid bedömning av nettotillskottet av arbetstillfällen bör man också beakta att vissa arbetstillfällen försvinner i fossilbränslebranschen vid en övergång till bioenergisystem. 11

13 5 Slutsatser och rekommendationer Under projektets gång har intresset för bioenergi ökat, detta tror vi beror på den allmänna klimatdebatten som funnits i media, men också för att det totala priset på olja inklusive skatter åter ökar. Med rätt val av teknik och bränsle är de ekonomiska förutsättningar för konvertering till bioenergi i många fall goda. Intresset är som störst för lösningar med färdig värme eller pellet som bränsle. Detta innebär att industrin som idag är en stor oljeanvändare kommer att bli en betydande faktor för fortsatt tillväxt inom bioenergiområdet. Industrier vill och/eller kan inte ta större ekonomiska risker eller ansvar för anläggningens drift och ekonomi. Detta innebär att det är viktigt att utveckla helhetskoncept som bygger på bra finansieringslösningar och beprövad teknik samt transparanta avtalsstrukturer. Det är också viktigt att lyfta fram goda exempel där bioenergi har varit ekonomiskt lönsamt samt haft minimala störningar på industrins kärnverksamhet. Detta är viktigt för industrin men också för eventuella externa finansiärer. Det finns ett informationsglapp om bioenergins möjligheter inom industrin. Idag tror fortfarande många att bioenergi är krångligt, kräver mycket tid och att det inte alls är konkurrenskraftigt mot olja. Detta är en bild som under de senaste fem åren förändrats och idag stämmer den inte alls. Det är viktigt att industrins företrädare får bra och aktuell information om bioenergins konkurrenskraft (ekonomiskt och miljömässigt). Personliga besök och individuella kontakter är i stort sett en förutsättning för att identifiera potentiella bioenergiinvesteringar och intresserade företag. Detta kräver en direktkontakt med industrin från både offentligt som kommersiellt håll. I kontakten med industrin är det viktigt att industrin kan få en snabb återkoppling kring lönsamhet och fysiska förutsättningar. Ett exempel på en viktig offentlig aktör är de kommunala energi- och klimatrådgivarna som i sin roll har ett utpekat uppdrag att arbeta aktivt mot mindre industriföretag med energirådgivning. I mötet med industriföretag så ställs kommersiella aktörer som konsulter, energioch klimatrådgivarna inför stora krav gällande kunskaper om teknik, finansiering, integrering med industrins övriga system som ex.vis ångdrivna processer etc. Det behövs riktade utbildningsinsatser för bioenergi kopplat till industrin för energi- och klimatrådgivare, konsulter och utrustningsleverantörer. För att öka medvetenheten hos industrins företrädare är vårt förslag riktade informationsaktiviteter genom redan existerande nätverk och informationskanaler inom industrin, så som industrins fackpress och branschföreningar. En stor ekonomisk skillnad mellan olja och bioenergi är investeringskostnaden. För bioenergialternativet är det avgörande att dimensioneringen av effektbehovet blir ordentligt utrett så att anläggningen inte överdimensioneras. Detta gäller inte alls för oljepannor tack vare deras stora regleromfång och låga investeringskostnad. Ett hjälpmedel för att ytterligare stimulera konvertering till bioenergi är att ge stöd till kommersiella aktörer och industrier för att utveckla speciellt anpassade tekniska lösningar, helhetskoncept som kan fungera som goda exempel och demonstrationsanläggningar. 12

14 6 Referenser 6.1 Kontaktade personer/organisationer Följande organisationer har kontaktas i samband med uppdraget (fet stil de som svarat på enkäten): Paroc AB Moelven List AB Jonsac AB Benders Sverige AB Kinnarps Production AB Arkivator AB Swegon AB Gunnar Dafgård AB Fazer Bageri AB Swedish Match Industries AB Marbodal AB VärsåsVillan AB Forshem Industri AB TI Group Automotive Systems AB Arion Sweden AB CC Pack AB Svenska Foder AB AB Aristo Vänerply AB Metsä Tissue AB Componenta Cementa 6.2 Litteratur/övrigt Listan nedan ger en översikt över de källor som information hämtats från. - Energistatistik från SCB - Klimatstatistik från RUS - Rapport: Bioenergi i industrin, av KanEnergi på uppdrag av Energimyndigheten - Förnybart.nu: Förnybart ger nya jobb - Energiskatter: o o /Information_sammanst%C3%A4llning_%C3%A4ndringar_2011.pdf 13

15 Bilaga 1: Energi och klimatanalys Energistatistik från SCB Bensin 4 Diesel 5 Eldningsolja 1 6 Eldningsolja>1 10 Träbränsle 14 Fjärrvärme 15 Summa bränslen 16 El-energi 17 Total energi 1445 Grästorp 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Essunga 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Karlsborg 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Gullspång 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Vara 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Götene 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Tibro 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Töreboda 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Mariestad 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Lidköping 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Skara 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Skövde 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Hjo 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Tidaholm 9.2 Slutanv. Industri, byggverks Falköping 9.2 Slutanv. Industri, byggverks TOTALT m Totalt Andel industri 3 % 63 % 77 % 14

16 Analys: sammanställning och beräkningar Sammanställning Totalt MWh EO MWh Totalt m3 EO m3 Totalt CO2 från olja ton Totalt CO2 från all EO ton Andel industri av total oljeanvändning 68,3 % Ekonomi Konverteringsgrad 100 % Konverteringsgrad 75 % Konverteringsgrad 50 % Oljepris industri inkl. skatter 650 kr/mwh Oljepris industri inkl. 650 skatter kr/mwh Oljepris industri inkl. skatter 650 kr/mwh Total kostnad kr Total kostnad kr Total kostnad kr Bioenergipris (flis lev. Slutkund) 300 kr/mwh Bioenergipris (flis lev. 300Slutkund) kr/mwh Bioenergipris (flis lev. Slutkund) 300 kr/mwh Bioenergi - värde kr Bioenergi - värde kr Bioenergi - värde kr Minskade kostnader industri kr Minskade kostnader industri kr Minskade kostnader industri kr Specifik inv. kostnad kr/mw installerad effekt kr/mw installerad effekt kr/mw installerad effekt Specifik produktion MWh/MW installerad effekt MWh/MW installerad effekt MWh/MW installerad effekt Effekt som behöver installeras 72 MW 54 MW 36 MW Investeringsvolym M kr M kr M kr Pay -off 2,9 år 2,9 år 2,9 år Miljö Konverteringsgrad 100 % Konverteringsgrad 75 % Konverteringsgrad 50 % CO2 utsläpp olja ton/år ton/år ton/år Minskad CO2 genom konvertering ton/år ton/år ton/år 15

17 Bilaga 2: Frågeformulär Frågeformulär för projekt Fossilfria industrier i Skaraborg Företag: Kontaktperson: Telefon: Mejl: Datum: 7. Vilken/vilka typer av bränslen använder ni idag och vilka kvantiteter? Olja m 3 Kol/koks ton Gasol Nm 3 (normalkubikmeter) Pellet ton Flis ton El KWh Övrigt 8. Vad använder ni den fossila energin till? För uppvärmning Som insatsråvara I processer (t.ex. torkning) Övrigt 9. Hur gammal är den utrustning ni använder och vad är den avsedd för? (Panna och brännare/olja, kol/koks, gasol, pellet, flis, el eller övrigt) Installerad före 1990 Ange typ.. Installerad mellan Ange typ.. Installerad efter 2000 Ange typ Har ni genomfört någon energikartläggning och identifierat vilka möjliga åtgärder för energieffektivisering som finns? 11. Hur stora bedömer ni att era energieffektiviseringsmöjligheter är i procent för: Uppvärmning av lokaler Värme till processer El till processer El till stödsystem (belysning, ventilation, tryckluft etc.) 12. Är Ni medvetna om de nya och förändrade skatteregler som gäller fr.o.m. den första januari 2011? Ja Nej Skicka gärna formuläret till: gunnar.ingelman@kanenergi.se 16