Stressad kropp. Samlad information om de fysiska effekterna av Ångestsyndrom ur boken Jag Ångest, en självbiografi av en överlevare.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stressad kropp. Samlad information om de fysiska effekterna av Ångestsyndrom ur boken Jag Ångest, en självbiografi av en överlevare."

Transkript

1 Stressad kropp Samlad information om de fysiska effekterna av Ångestsyndrom ur boken Jag Ångest, en självbiografi av en överlevare.

2 Den här informationen är viktig för er som lever med ångestsyndrom som skapar en rädsla för fysisk/psykisk sjukdom. Informationen är till för dig som är drabbad av Panikångest/G.A.D eller något annat ångestsyndrom som skapar kraftig Hypokondri. För att bryta cykeln Föraningsångest Hypokondri Panikångestattack - Föraningsångest så krävs det förståelse för varför man upplever de fysiska symptom man gör. Det är viktigt att veta att dessa symptom förstärks när man mår sämre. Om de då samtidigt utlöser hypokondri är man i ett försämrat och mer utsatt tillstånd hela tiden. Vilket gör att man upplever dessa symptom, dessa symptom som får oss att frukta oss själva dagligen. Rädslan byggs på av panikångestattacker och cirkeln är då sluten. För att bryta den krävs kunskap. Det finns sätt att tänka på för att lugna sig själv när panikångesten kommer. Sådan information finns att få tag på hos Svenska Ångestsyndromssällskapets webbsida. Informationen i denna broschyr kommer ur min bok Jag Ångest. Jag har själv varit drabbad av G.A.D och Panikångest i över tjugo år. Johan Eriksson, Överlevare Hypokondrin får bränsle av att man känner av fysiska "känningar" & upplevelser. Håller du med? Om jag säger till dig att det fysiska du upplever inte är farligt och att jag har en förklaring på det (en fysiologisk förklaring som bekräftas i b.l.a England och USA), lyssnar du på det då? En förklaring som du inte kommer kunna bortse från. En förklaring som ångesten inte kan komma åt. Efter många år av ångest & då snackar vi inte vanlig ångest som folk har utan nu snackar vi våran sorts ångest så kan inte kroppen återhämta sig. Adrenalinflödet är konstant oavsett om vi märker detta eller inte. Kroppen och psyket är i konstant spänningstillstånd och båda delar är stressade (medvetet och omedvetet). Så om du går runt och spänner dig på grund av förväntansångest år ut och år in så påverkas leder, nerver, syn, hörsel, tankegångar, allt. Alla sinnen slås ut. Och om din kropp och ditt sinne aldrig får återhämta sig utan är i beredskapstillstånd hela tiden bryts ju det mentala försvaret ner och kroppen med. Inte för att man är sjuk på riktigt utan leder/nerver/sinnen är trötta. Andra människor behöver inte återhämtning på samma sätt för dom får den. Men vi får den aldrig.

3 Detta leder till smärtor i axlar, nacke, vänster armhåla, vänsterdel av bröstkorg, högerdel av bröstkorg eftersom överkroppen är spänd hela tiden. Det i sin tur leder till att man får känningar, i över del av nacke, vänster del av huvudet, tinning och smärta bakom vänster öga oftast. Allt detta är väldigt väldigt vanligt hos folk med ångest och är absolut inte farligt på något sätt. Det beror helt enkelt på att kroppen har varit spänd så länge att alla dessa delar påverkas. Det är absolut inte farligt på något sätt och du ska inte vara rädd för detta. Få in det i huvudet. Detta har bekräftats av väldigt många säkra källor. Men innan du har läst denna förklaring har du tolkat det kroppsliga som: Hjälp, hjärntumör (känningar, smärta i huvudet på grund av spänningar ifrån axlar, nacke och överkropp) Fel på hjärtat (Smärtor ifrån bröstkorg på grund av konstant spänningstillstånd ifrån axlar, nacke) Hjärntumör/Huvudsjukdom/Ögonsjukdom (Floaters, prickar, synförnimmelser på grund av att långvarig ångest som gör ögonen ljuskänsliga och detta gör att vi ser det som naturligt händer i ögonen men som andra inte ser). Förstår du nu att det fysiska är ångestrelaterat (psykosomatiskt) och absolut inget att vara rädd för. Alla vi med ångest har dessa symptom av en anledning och de är inte symptom som tyder på fysisk ohälsa utan helt naturliga symptom vid långvarig ångest. Du skall aldrig vara rädd för synförnimmelser (floaters, prickar i synfältet, "blixtrande") eller tro att det är konstigt. Vi ser detta som normalt händer i allas ögon, men på grund av långvarig mentalstress och ångest så är vi mer mottagliga för att se dessa saker i vårt synfält Det är helt naturligt och inget att vara rädd för. Och som jag skrev tidigare. Allt detta har att göra med ångesten. Men det har med åren blivit bränsle

4 för din hypokondri som ständigt utlöser Panikångesten. Du behöver inte vara rädd. var inte det. Jag har varit det hela mitt liv, men när jag förstod allt detta jag skrivit till er så är jag inte det längre. Var inte rädd. Nu vet du varför du har ont, varför det känns konstigt i huvudet, varför det gör ont i bröstkorgen, varför man har känningar i kroppen, varför man ser dessa prickar, blixtrar. Kroppen har lärt sig att vara spänd. Därför har man de symptomen. Och åter igen, det är inget livshotande, vi har det alla, vi med ångest. Så det finns inget att vara rädd för. Du är inte ensam. Det tar tid. Man får aldrig underskatta hur lång tid det tar innan man kan börja leva mer fritt. Det räcker inte med sex veckor. Det är mycket som skall läka, det är mycket du måste lära dig. Situationer du måste undvika, till en början helt och hållet. Återfall får man, det är oundvikligt, men när det händer så stanna inte kvar i det. Älta det inte, lägg inte på med skuld på dig. Res dig själv upp och dra lärdom av det. Okej, jag föll igen, men då har jag lärt mig att hålla mig ifrån detta till en början för att inte falla igen. Den första perioden är den kritiska. Och då menar jag inte den första veckan utan det första halvåret, året. Om du är medveten hela tiden, kämpar varje dag så går det. Och om du har ont i bröstkorgen och det känns konstigt i huvudet och tinningen så förstår du varför. Jag hoppas att detta på något sätt fått dig att tänka annorlunda kring den hypokondriska delen av G.A.D & Panikångest Om du känner att du är spänd och har ont så har du rätt till sjukgymnast vid ångest. Frikort gäller. Vill du inte ringa så skaffa mina vårdkontakter via Internet. Väldigt bra om man har svårt att ringa sådana samtal. All information är baserad på runt 100 personers upplevelser i USA, England & Kanada. Samt kontakter med ögonläkare i dessa länder, rehabpersonal och läkare. Samlade citat från andra drabbade som kunnat ge mig svar på de fysiska symptomen vid långvarig ångest.

5 Jag har en såkallad floater som jag bara kan se när det är soligt eller stirrar på vita väggar etc. Min optiker sa att det inte var någon fara, och att han har en också! Jag har kan också se blinkningar eller "svarta fläckar" som mer ser ut som om de är vita/ljusblå. Detta beror på ögat det har något att göra med små delar i ögat som är känsligare och sedan kastar en skugga på näthinnan. Oftast inträffar detta hos personer över 40 år eftersom ögat åldras naturligt, men det är inte ovanligt att yngre personer får dem - kan bero på vissa mediciner, allergier, ångest/stress och jag har även läst att en del tror att det beror på att bildskärmsarbete. De kan försvinna på egen hand - detta betyder inte att de har försvunnit, utan bara att din hjärna har vant sig vid dem till den grad att att ögat inte längre ser dem. Min optiker sa åt mig att bara komma tillbaka om det fanns så många fläckar att de allvarligt förmörkade min syn eller om det ser ut som en svart ridå går ner över mitt centrala synfält, men i det stora hela är det bara att strunta i det. Jag var så glad när min optiker förklarade allt detta, innan det trodde jag att jag skulle bli blind, jag hade aldrig hört talas om floaters - Jag kommer ihåg att jag sökte efter saker som "svart skugga på ögat" i Google för att försöka hitta vad det var - Jill, USA - Hej, jag har dem med, jag har svarta bollar flytande runt i mitt synfält. Ibland är de där och sedan försvinner de. De kallas floaters och är ofarliga. Hoppas detta ger dig ro om inte tycker jag att du ska gå till optikern för en kontroll. Önskar dig lycka till - Lesley B, England- Jag håller med den läkare som du nämner Johan. Jag ser blinkande ljus ganska ofta och min läkare och neurolog sa att ögats symptom kan vara en stor del av ångesten. Det låter som stress eller långvarig ångest. - Alison J, Canada - Jag beklagar att du inte mår bra just nu... Dina symtom låter väldigt slumpmässiga, vilket är bra, eftersom de mer än troligt är orsakade av ångest. Du har tagit flera tester och resultaten har kommit tillbaka negativa och då måste du lita på det. Jag vet av erfarenhet att det är svårt att göra, särskilt när du känner symtom, eller vad du tror är symptom. Jag har märkt att när jag koncentrerar mig på symtom, då mår jag sämre och då kan jag inte ignorera dem och då blir jag övertygad om att någonting är fel.

6 Vi måste bryta denna cykel. Jag är säker på att det inte är något fel på dig. Försök att inte fokusera på det. Någon sa till mig att skjuta på min oro... tala om för mig själv att jag kan oroa mig för det nästa vecka eller senare. Det hjälper. För det bryter cykeln. Jag hoppas du mår bättre. Du är inte ensam, vi har det alla såhär. - Lola, England - Det stämmer att muskelvärk som flyttar runt i kroppen är vanligt när man lider av långvarig panikångst. Detta leder också till HYPOKONDRI på grund av den smärta du känner i bröstet, bakom ögonen och i kroppen på grund av den stress som kroppen går igenom när den är i ständigt beredskapstillstånd. - John, Canada - Om du haft långvarigt ångestsyndrom (oavsett vad) så har du säkerligen varit med om att du medvetet eller omedvetet försökt hindra dig själv från att känna genom att plocka isär dina känslor och analysera dem bit för bit. Men det fungerar inte på det sättet. Detta beteende gör att Panikångesten fyller en funktion och de känslor som är undertryckta kommer ut i panikångest. Det går inte att tvinga bort känslor, det går inte att tvinga fram händelser man har förträngt. Ju mer du fokuserar på dem desto svårare är de att finna. Känslor och minnen kommer tillbaka när du inte längre sitter och väntar dig att de skall komma. När du är redo, när det är dags. Jag anser inte att jag är frisk, men jag kan hantera tillståndet som en gång styrde hela mitt liv. Jag kan leva, men med gåvan av att vara vid liv kommer ett stort ansvar. Jag måste kämpa varje dag, lyssna på kroppen, lyssna på själen. Så länge jag gör detta, varje dag och aldrig glömmer så är jag fri. Vi som levt med G.A.D och andra ångesttillstånd är fruktansvärt känsliga för yttre faktorer. Och detta får man inte glömma. Det är inte bara att gå på den där festen, ta på sig för mycket ansvar eller att ha många bollar i luften. Det går inte längre att bortse från kroppen och själen den dagen du tillfrisknar. Det är livsviktigt att du är medveten om hur lätt det är för oss att falla. Det är viktigt att du kämpar på varje dag även om jag personligen kan uppleva att det inte är så mycket kamp om jag lyssnar till kroppen, själen och tänker till i allt jag gör. Även om du tror att allt är kanonbra så måste du vara medveten om problematiken. Tankar att ta till när man står inför saker man tidigare kastade sig in i:

7 Är detta något positivt för mig? Vill jag göra detta pågrund av att det är något som ger mig nya upplevelser, insikter och glädje? Eller är detta något som kommer svänga in mig på stigen tillbaka till sjukdom? Vill jag göra detta eller är det min problematik som gör sig påmind? Kan detta leda till flykt? (missbruk, självdestruktivitet) Är jag stressad? Vad känner jag i kroppen? Vad känner själen? Sammanfattning: De fysiska symptomen som upplevs (smärtor i bröstkorg höger/vänster sida, smärta bakom ögat, synstörningar i form av floaters, blixtrar, prickar, känningar i huvud, vänster tinning, domningar i armar, ben och stickningar, krypningar är alla normala fysiska symptom vid långvarig mental stress. Långvarig mental stress som uppstår vid: Panikångest, Ångestsyndrom, G.A.D och Social Fobi. Kroppen reagerar tillslut på den mentala stress som vi är utsatta för. Tyvärr är vi så ologiska i vår sjukdom att vi inte förstår att det är reaktioner på själens tillstånd. Det handlar om att få ner stressnivån tillräckligt mycket för att kunna fokusera på ett tillfrisknande. Om den hypokondriska delen av oss blir lugnare (av den information som jag hoppas att du förstått i slutfasen av denna bok) så kan vi börja fokusera på faktorer, situationer, vardagliga saker som utlöser vår problematik. Börja kartlägg problematiken. Skriv upp allt du hittar, det är lite av ett detektiv arbete. Jag har med mig ett papper med en punktlista. Så fort jag hittar en ny faktor, situation som väcker problematiken så skriver jag upp den. På så sätt kan jag i längden lära mig själv vilka situationer som gör mig känsligare. Och med känsligare menar jag när jag märker av de fysiska stress symptomen mer. För det är i de situationerna jag måste släppa allt, ta ett steg tillbaka och säga till min omgivning att: Nej, det här går inte just nu. Jag behöver vila. Genom att sätta dessa gränser för mig själv kan jag på sikt klara av även de situationerna på min lista. Men inte till en början. Jag vill klargöra att punktlistan inte skall motarbeta exponeringsträning. Men jag anser att denna kartläggning bör göras innan exponeringsträning kan påbörjas. Då individen genom att kartlägga vardagen fått en förståelse för stress utlösande faktorer men även en större förståelse för sig själva. Tillfrisknandet, den perioden är det viktigaste av allt. Tala om för din

8 omgivning vad du behöver ifrån dem. Kommer du inte på vad du skulle kunna behöva så är det enkelt: Lugn och ro, en kravlös vardag, möjlighet att få komma ifrån om du har behov, möjlighet till att vila, förståelse och stöd. Du är långt från ensam. Vi bär alla de fysiska symtomen, de är en del av tillståndet. Maktlös vore Panikångest utan dem. Det är fullständigt normalt, men vi är för sönderstressade för att kunna tolka kroppens signaler. Om kroppen börjar påvisa de fysiska symptom som vanligtvis utlöser hypokondrin och panikångesten tänk då efter: Vad har jag gjort för att symptomen dyker upp nu? Har jag suttit och spänt mig, har jag utfört monotona rörelser (den här sortens rörelser väcker snabbt de fysiska symptomen då våra kroppar redan är utsatta av stress), har jag stressat i någon situation, har det varit mycket den sista tiden. Oftast hittar man svaret, förutsatt att stressnivån är tillräckligt låg för att man skall kunna tänka på detta sätt. Symptom & Orsaker Den här informationen kommer från doktorer jag varit i kontakt med från USA. HJÄRT förnimmelser * Ökande eller snabb hjärtrytm (Panik Flykt respons) * Hjärtklappning (Panik Flykt respons) * "Missade" hjärtslag (Panik Flykt respons) * Bultande hjärta (Panik Flykt respons) ANDNINGS förnimmelser ~ * Andningssvårigheter (kan vara ett resultat av att man sväljer luft, bröstsmärtor som beror på spänning eller hyperventilering) * Kvävning sensation (spänning) * Hyperventilering (Panik Flykt respons) * Känn som om man inte kan ta ett andetag (kan vara ett resultat av att man sväljer luft, bröstsmärtor som beror på spänning eller hyperventilering) * Känsla av att halsen är spänd (spänning)

9 SMÄRTRELATERADE förnimmelser ~ * Bröstsmärta (spänning) * Huvudvärk (spänning) * Värk i hals (spänning) * Lägre ryggsmärta (spänning) * Ischias (spänning) * Muskelsmärtor (spänning) * Värkande käke (spänning) * Knutna nävar (spänning) * Kronisksmärta (spänning) MAGRELATERADE förnimmelser ~ * Illamående (Panik Flykt respons eller så orsakas det av att man inte äter) * Aptitförlust (effekt av ångestsyndrom) * Magkramp (Panik Flykt respons) * Brännande mage (Panik Flykt respons eller orsakat av att man inte äter) * Matsmältningsbesvär (Panik Flykt respons) * Buksmärtor (spänning eller orsakas av att man inte äter) * Matsmältningsbesvär (Panik Flykt respons eller orsakat av att man inte äter) ÅNGESTRELATERADE förnimmelser ~ * Kroppen känns för varm eller för kall (Panik Flykt respons) * Rodnad ansikte (Panik Flykt respons) * Skakar / skakningar (Panik Flykt respons)

10 * Överdriven svettning (Panik Flykt respons) * Svettiga händer (Panik Flykt respons) * Yrsel (antingen Panik Flykt respons, hyperventilering eller dissociation) * Svindel (antingen Panik Flykt respons, hyperventilering eller dissociation) * Känna sig tung i huvudet eller svag (antingen Panik Flykt respons, hyperventilering, dissociation eller orsakat av att man inte äter) * Stickningar (Panik Flykt respons) * Diarré (Panik Flykt respons) * Minska kontroll av urinblåsan (Panik Flykt respons) * Gnissla tänder (spänning) * Sömnsvårigheter (kan vara ett resultat av överaktivt tänkande, panikattacker om nätterna eller att man vaknar efter några timmar och sedan inte kan komma tillbaka till viloläge (Panik Flykt respons) * Nattliga svettningar (Panik Flykt respons) * Brist på koncentration (effekt av ångestsyndrom) * Extrem utmattning (effekt av ångestsyndrom) * Förlust av känslor (effekt av ångestsyndrom) * Lokal press (Panik Flykt respons) * Förlust av libido (effekt av ångestsyndrom) * Sviktande Aptit (effekt av ångestsyndrom) * Domningar i händer eller fötter (effekt av ångestsyndrom) * Oförklarliga hudutslag (effekt av ångestsyndrom) * Dissociations känslor, kroppsliga känningar ~ (effekt av ångestsyndrom) * Att man inte är i sin egen kropp (Dissociations förnimmelser)

11 * Känns som om du själv/omgivningen inte är på riktigt (Dissociations förnimmelser) * Känns som om du tittar genom en vit eller grå dimma (Dissociations förnimmelser) * Känslighet för ljus och ljud (Dissociations känslor) * Tunnel seende (Dissociations förnimmelser) * Stillastående objekt upplevs röra på sig (Dissociations känslor) * Rädsla att hamna i ett tomrum ( Dissociations förnimmelser) * Tillfällig förlamning ( Dissociations förnimmelser) STARKA RÄDSLOR * Hjärtinfarkt och / eller * Kommer att dö * Hjärntumör * Blir sinnessjuk * Tappar kontrollen på något sätt KÄNSLOMÄSSIGA förnimmelser ~ * Episoder av ilska,raseri och frustration (effekter av ångestsyndrom) * Djup sorg (effekt av ångestsyndrom) * Depression och depression (effekter av ångestsyndrom) * Ökad känsla av stress (effektav ångestsyndrom) * Ökade skuldkänslor (effektav ångestsyndrom) * Känsla av tomhet (effekt av ångestsyndrom) * Känsa av ensamhet (effekt av ångestsyndrom) * Känna att man inte är en del av det "normala" känslomässiga tillståndet (effekt av ångestsyndrom)

12 Skrivet av och utarbetat av Johan Eriksson Författare, kontaktperson inom Ångestsyndromssällskapet och en överlevare. Kommentarer, ris och ros skickas till:

13 För mer värdefull information: Svenska Ångestsyndromssällskapet

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

BPQ - kroppsupplevelseformuläret

BPQ - kroppsupplevelseformuläret BPQ - kroppsupplevelseformuläret Kroppsupplevelseformuläret består av fem delformulär: 1) medvetenhet, 2) stressreaktion, 3) reaktivitet hos autonoma nervsystemet, 4) stresstyp och 5) hälsoberättelse.

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Social fobi. Inledning

Social fobi. Inledning Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Dagens tema Motivation Målsättning Fokus och koncentration Visualisering Mental förberedelse Hantera känslor Hantera smärta

Dagens tema Motivation Målsättning Fokus och koncentration Visualisering Mental förberedelse Hantera känslor Hantera smärta Dagens tema - 20170117 Motivation Målsättning Fokus och koncentration Visualisering Mental förberedelse Hantera känslor Hantera smärta Motivation Var inte rädd för att ställa frågan varför? Fundera över

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande? 1 Frågeformulär vid Yrsel-Tinnitus-Smärta YTS-kliniken Namn Ålder Adress Telefon Mobiltelefon E-mailadress Datum Yrke Studerande Pensionär Har du en av följande sjukdomar? Hjärt-/kjärlsjukdom Smärta i

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 2016-09-14 Studentlivet har börjat - grattis! Positivt, roligt och spännande! Nya vänner för livet! Ny kunskap! Flytta hemifrån, ny struktur

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med. Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Qi Gong och akupressur

Qi Gong och akupressur Qi Gong och akupressur Vad är Qi Gong? Qi Gong betyder helt enkelt "Qi-energi övning" och har utvecklats parallellt med den kinesiska medicinen under tusentals år. Det är alltså ett samlingsnamn på ett

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Våga slarva En föreläsning om perfektionistbeteende Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Agenda Vad är perfektionism? Kartlägga perfektionismen Förslag på strategier för förändring STUDENTHÄLSAN

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest Gå emot dina rädslor Jag bestämde mig tidigt för att inte låta mina rädslor stoppa mig. Eftersom det är så mycket jag är rädd och orolig för så är jag medveten om att rädslorna kan växa om jag inte utsätter

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander

Läs mer

Tanketräning. Instruktioner

Tanketräning. Instruktioner Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att

Läs mer

år kropp och den nya tidens justeringar

år kropp och den nya tidens justeringar år kropp och den nya tidens justeringar V Det har under lång tid funnits skrifter om den nya tiden och meningen bakom. Vi är en varelse i ett komplext system som påveraks på ett eller annat sätt av dessa

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Gösta Alfvén Överläkare, docent, specialist barn och smärta Karolinska Universitetssjukhuset Vår kropp och själ är ett. Men som i all vetenskap

Läs mer

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de

Läs mer

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD SOPHIE ZETTERMARK INLAGD INLAGD AKT ETT: RÖSTERNA Patienten Doktorn Sjukdomen Platsen Heartlife Patienten: Jag går sönder, och sedan går jag sönder igen. Så brukar jag beskriva det när jag blir inlagd.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD)

LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD) LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD) Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa dig att bättre förstå LUCENTIS, en behandling

Läs mer

3) Finns det någon väg tillbaka om jag ångrar min AuraTransformation?

3) Finns det någon väg tillbaka om jag ångrar min AuraTransformation? 10 FRÅGOR OCH SVAR 1) Vad är det som händer under en AuraTransformation? Alla människor är energi i konstant rörelse. Den synliga delen kroppen är en manifestation av de osynliga energierna som omger och

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Jag trodde ni var skådisar

Jag trodde ni var skådisar Jag trodde ni var skådisar Jniklas och sanna Llisa Ggustaf J:Workshop måndag 26 mars: intervju efter. Det här samtalet spelade jag in, så detta är transkriberat från den inspelningen. Jag har inte transkriberat

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.

Läs mer