PAPERS PRESENTED AT THE CONFERENCE PASSIVHUSNORDEN 2012

Transkript

1 PAPERS PRESENTED AT THE CONFERENCE PASSIVHUSNORDEN 2012

2 TABLE OF CONTENTS DAY 1 MAIN CONFERENCE HALL... 5 THE SKARPNES RESIDENTIAL DEVELOPMENT - A ZERO ENERGY PILOT PROJECT... 5 NET ZEB OFFICE IN SWEDEN - A CASE STUDY, TESTING THE SWEDISH NET ZEB DEFINITION... 6 DESIGN OF A ZERO ENERGY OFFICE BUILDING AT HAAKONSVERN, BERGEN... 7 PASSIVE- AND PLUS ENERGY ROW HOUSES IN NEAR-ARCTIC CONTINENTAL CLIMATE... 8 POWERHOUSE ONE: THE FIRST PLUS-ENERGY COMMERCIAL BUILDING IN NORWAY... 9 SMALL CONFERENCE HALL A RETROFITTING OF EXISTING BUILDING STOCK AN ARCHITECTURAL CHALLENGE ON ALL SCALES DESIGN OF A PASSIVE HOUSE OFFICE BUILDING IN TRONDHEIM PASSIVE HOUSE WITH TIMBER FRAME OF WOOD I-BEAMS MOISTURE MONITORING IN THE BUILDING PROCESS TIMBER FRAME CONSTRUCTIONS SUITABLE FOR PASSIVE HOUSES SMALL CONFERENCE HALL B IMPROVEMENT OF TRADITIONAL CLAMPED JOINTS IN VAPOUR- AND WIND BARRIER LAYER FOR PASSIVE HOUSE DESIGN PASSIVE DYNAMIC INSULATION SYSTEMS FOR COLD CLIMATES POSSIBILITIES FOR CHARACTERIZATION OF A PCM WINDOW SYSTEM USING LARGE SCALE MEASUREMENTS ENERGY DESIGN OF SANDWICH ELEMENT BLOCKS WITH AGGREGATED CLAY HEATING AND COOLING WITH CAPILLARY MICRO TUBES INTEGRATED IN A THIN-SHALE CONCRETE SANDWICH ELEMENT SMALL CONFERENCE HALL C GUIDELINES FOR DEVELOPING ONE-STOP-SHOP BUSINESS MODELS FOR ENERGY EFFICIENT RENOVATION OF SINGLE FAMILY HOUSES OPPORTUNITIES AND BARRIERS FOR BUSINESS MODELLING OF INTEGRATED ENERGY RENOVATION SERVICES PROMOTION OF ONE-STOP-SHOP BUSINESS FOR ENERGY EFFICIENCY RENOVATION OF DETACHED HOUSES IN NORDIC COUNTRIES AMBITIOUS UPGRADING OF POST-WAR MULTI-RESIDENTIAL BUILDINGS: PARTICIPATION AS A DRIVER FOR ENERGY EFFICIENCY AND UNIVERSAL DESIGN

3 DAY 2 - MORNING SESSION MAIN CONFERENCE HALL DEVELOPMENT OF ENERGY EFFICIENT WALL FOR RETROFITTING ENERGIKONSEPT FOR OPPGRADERING AV NORDRE GRAN BORETTSLAG I OSLO KAMPEN SCHOOL - RETROFITTING OF AN HISTORIC SCHOOL BUILDING WITH ENERGY EFFICIENT VENTILATION AND LIGHTING SYSTEM REDUCING ENERGY CONSUMPTION IN A HISTORICAL SCHOOL BUILDING EXAMPLES OF NEARLY NET ZERO ENERGY BUILDINGS THROUGH ONE-STEP AND STEPWISE RETROFITS. 27 SMALL CONFERENCE HALL A OPTIMAL SPACE HEATING SYSTEM FOR LOW-ENERGY SINGLE.FAMILY HOUSE SUPPLIED BY LOW- TEMPERATURE DISTRICT HEATING.28 PERFORMANCE EVALUATION OF A COMBINED SOLAR-THERMAL AND HEAT PUMP TECHNOLOGY IN A NET-ZEB UNDER STOCHASTIC USER-LOADS HEAT PUMP SYSTEMS FOR HEATING AND COOLING OF PASSIVE HOUSES UTFORDRINGER MED INNREGULERING AV VAV ANLEGG I PASSIVHUS THE POTENTIAL OF FAÇADE-INTEGRATED VENTILATION (FIV) SYSTEMS IN NORDIC CLIMATE SMALL CONFERENCE HALL B MARIENLYST SCHOOL COMPARISON OF SIMULATED AND MEASURED ENERGY USE IN A PASSIVE HOUSE SCHOOL VERIFICATION OF ENERGY CONSUMPTION IN 8 DANISH PASSIVE HOUSES A PASSIVE HOUSE BASED ON CONVENTIONAL SOLUTIONS ON THE MARKET MEASUREMENTS OF INDOOR THERMAL CONDITIONS IN A PASSIVE HOUSE DURING WINTER CONDITIONS SMALL CONFERENCE HALL C FROM PASSIVE HOUSE TO ZERO EMISSION BUILDING FROM AN EMISSION ACCOUNTING PERSPECTIVE LIFECYCLE PRIMARY ENERGY USE AND CARBON FOOTPRINT FOR CONVENTIONAL AND PASSIVE HOUSE VERSIONS OF AN EIGHT-STORY WOOD-FRAMED APARTMENT BUILDING COST EFFECTIVENESS OF NEARLY ZERO AND NET ZERO ENERGY BUILDINGS ARCHITECTURAL FREEDOM AND INDUSTRIALIZED ARCHITECTURE - RETROFIT DESIGN TO PASSIVE HOUSE LEVEL ARCHITECTURAL QUALITIES IN PASSIVE HOUSES SUSTAINABLE VENTILATION

4 DAY 2 - AFTER LUNCH SESSION MAIN CONFERENCE HALL ERFARINGER MED PASSIVHUS ET SYSTEMATISK OVERBLIKK LIVING IN SOME OF THE FIRST DANISH PASSIVE HOUSES EVALUATION OF THE INDOOR ENVIRONMENT IN 8 DANISH PASSIVE HOUSES LESSONS FROM POST OCCUPANCY EVALUATION AND MONITORING OF THE 1 ST CERTIFIED PASSIVE HOUSE IN SCOTLAND OVERHEATING IN PASSIVE HOUSES COMPARED TO HOUSES OF FORMER ENERGY STANDARDS SMALL CONFERENCE HALL A BOLIGPRODUSENTENES BIM-MANUAL FOR PASSIVHUSPROSJEKTERING SIMULATION OF A LOW ENERGY BUILDING IN SWEDEN WITH A HIGH SOLAR ENERGY FRACTION SS : A SWEDISH STANDARD FOR ENERGY CLASSIFICATION OF BUILDINGS NS3701: A NORWEGIAN STANDARD FOR NON-RESIDENTIAL PASSIVE HOUSES SMALL CONFERENCE HALL B GEOMETRISKE KULDEBROERS INNVIRKNING PÅ NORMALISERT KULDEBROVERDI HAM AND MOULD GROWTH ANALYSIS OF A WOODEN WALL HYGROTHERMAL CONDITIONS IN EXTERIOR WALLS FOR PASSIVE HOUSES IN COLD CLIMATE CONSIDERING FUTURE CLIMATE SCENARIO PERFORMANCE OF 8 COLD-CLIMATE ENVELOPES FOR PASSIVE HOUSES LABORATORY INVESTIGATION OF TIMBER FRAME WALLS WITH VARIOUS WEATHER BARRIERS SMALL CONFERENCE HALL C. 58 VAD BEHÖVS FÖR ETT MARKNADSGENOMBROTT AV NYBYGGNATION OCH RENOVERING TILL PASSIVHUS - ANALYS FRÅN SEMINARIESERIE KOMMUNERS MÖJLIGHETER ATT STYRA UTVECKLINGEN MOT PASSIVHUS I SVERIGE OCH UTBILDNING AV BESTÄLLARE INOM KOMMUNAL SEKTOR PASSIVHUSCENTRA I NORDEN BUILD UP SKILLS NORWAY: COMPETENCE LEVEL ON ENERGY EFFICIENCY AMONG BUILDING WORKERS

5 Paper Passivhus Norden 2012 Kommuners möjligheter att styra utvecklingen mot passivhus i Sverige och utbildning av beställare inom kommunal sektor John Helmfridsson & Carlos Andersson Passivhuscentrum Västra Götaland Östra Ringgatan Alingsås Sverige Abstract Frågeställningar Var bör satsningar för utbildning I passivhus satsas för att nå störst resultat? Hittills har en stor del av passivhuslägenheter i Sverige tillkommit som svar på ägardirektiv från lokal politik till kommunala bostadsbolag. Metod Passivhuscentrum Västra Götaland genomför under hösten utbildningsdagar för en mängd kommuner i Västra Götaland som anslutit sig till avtalet om smart energi. Utbildningen genomförs i samarbete med bl a Göteborgs universitet. Sammanfattning Efter kommunala initiativ har lokal byggmarknad tillskansat sig kunskap för att bygga på ett kostnadseffektivt sätt varvid privat sektor följt efter. Kommuner har också stora möjligheter att ställa krav vid planering. Genom att utbilda politiker och tjänstemän inom kommunal sektor kan utvecklingen mot passivhus accelereras. Passivhuscentrum Västra Götaland har påbörjat utbildningar i Västra Götaland och siktar mot att bredda målgruppen. Carlos Andersson, verksamhetsledare och John Helmfridsson, sakkunnig på Passivhuscentrum Västra Götaland, berättar hur och vilka resultat som hittills nåtts. Resultat De kommuner som ställer hårda krav på nybyggnation på kommunal mark kan också visa upp flest exempel på energieffektivt byggande. Slutsatser Genom spridning av kunskap till kommunala beslutsfattare kan en utveckling mot kraftigt ökat byggande av energieffektiva byggnader påbörjas. Erkännande Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen och riktar sig I första hand mot de tio kommuner som åtagit sig att gå före inom arbetet mot energieffektivitet.

6 Utbildningar av kommunala beslutsfattare I snart fem år har Passivhuscentrum Västra Götaland arbetat för att öka kunskaper kring energieffektivt byggande i Sverige. Under den tiden har kommuner tagit initiativ till att bygga över tusen passivhuslägenheter i Sverige. Kommuner och kommunala bolag har varit den kraftigast drivande faktorn för svenskt passivhusbyggande. Samtidigt står ett fåtal kommuner för större delen av satsningen. Kommuner leder utvecklingen I Sverige ser Boverket sin roll att skapa energikrav på ny bebyggelse som hindrar alltför ineffektivt byggande. Men energikraven har inte en marknadsdrivande roll. Därför ser vi idag en mer försiktig första definition av nära-nollenergibyggnader och framtida energikrav i Sverige än i exempelvis Danmark och Norge. Regeringen vill hellre se en marknad som driver fram ny teknik och nya energieffektiva lösningar. Eftersom staten inte vill driva byggandet framåt har ett utrymme skapats där kommuner, både enskilda och i grupp, sett behovet av att själva ställa krav på framtida byggande. Detta har huvudsakligen skett genom två vägar: dels har kommuner ställt direktiv till sitt egna byggande. Kommunala bolag och verksamheter har styrts till att satsa på energieffektivt byggande. Dels har krav ställts vid försäljning av kommunal mark, s k markanvisningsavtal. Detta har både haft miljömässiga- och långsiktig ekonomiska motiv. Ägardirektiv har varit den ledande vägen för att skapa energieffektivt byggande i Sverige. Utvecklingen har letts av kommunala bostadsbolag vilka genom sina projekt utvecklat byggindustrin i först Västsverige och senare andra delar. Idag ser vi en utveckling där kommuner visar på mer och mer intressanta projekt och byggbranschen står i kö för att utvecklas i samarbete med kommunerna. Därför behöver kommunernas kunskapsnivå ökas. Många svenska kommuner står idag inför stora utmaningar vad gäller miljonprograms-renoveringar och nybyggnation av bostäder lägenheter byggda på talet är idag i stort renoveringsbehov, samtidigt som nya bostäder måste byggas i takt med den ökade befolkningsmängden. Parallellt med detta ställs allt hårdare nationella energikrav på renoveringar och nybyggnation och EU direktivet Energy Performance of Buildnings Directive (EPBD) fastställer att energin i byggnader måste minska radikalt de närmaste åren. Västra Götalandsregionen har redan skrivit under SmartEnergi överenskommelsen med ett tiotal kommuner men hur kan ord omsättas till handling? Hur kan kommuner hantera utmaningen renovering/nybyggnation och energieffektivisering? Vad finns det för kommunala incitament för att öka det energieffektiva byggandet och renoveringen? Hur kan man hitta ekonomiska lösningar i en kommunal bolagsstyrelse på energieffektiva ombyggnationer och nybyggnation? Och kan man verkligen tjäna pengar på energieffektiviesering av miljonprogramsområdet?

7 Bild 1: Katjas gata, Göteborg, ett renoveringsprojekt till Passivhus av 1970-talsbebyggelse. Kommunala bostadsbolag har genomfört en rad energirenoveringar av bostäder, varav några har nått passivhusstandard. Genom dessa projekt har kunskapsnivån i byggbranschen generellt ökat kring den här typen av renoveringar. Men fortfarande krävs stora kunskapssprång för att kunna genomföra dem i stor skala. Idag motarbetas kommunala krav på energieffektivt byggande av svensk byggindustri, eftersom den försvårar standardisering för dem. Samtidigt pågår arbeten för att standardisera kommunala krav. Ett djupare samarbete mellan kommuner inom energieffektivt byggande är därför viktigt, men också som en kunskapsspridare mellan kommuner. Beställarrollen Genom den beskrivna utvecklingen är kommuner som beställare den viktigaste framgångsfaktorn för energieffektivt byggande i Sverige idag. De har skapat huvuddelen av passivhusen och de har drivit fram en rad andra miljöhänsyn i sina ställningstaganden. Genom att utbilda kommunala beslutsfattare och tjänstemän kan krav bli gemensamma för stora mängder kommuner och ge en större inverkan på energianvändning och klimatpåverkan. Utbildningar för kommunala beslutsfattare och tjänstemän Passivhuscentrum Västra Götaland kommer att bedriva utbildningstillfällen för kommunpolitiker och tjänstemän inom energieffektivisering i nybyggnation samt renoveringar, med fokus på miljonprogramsrenoveringar. För att nå de allt hårdare kraven som kommer att ställas på framtida byggnader är det nödvändigt att satsa inte bara på uppförandet av energieffektiva nya byggnader. Det är än mer viktigt att satsa på energieffektiviserande renoveringar av redan befintliga byggnader, då prognoser pekar på att majoriteten av byggnader år 2050 kommer att bestå av det idag befintliga beståndet. Enligt en rapport 1 framtagen i ett samverkansprojekt mellan Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna, Svenska Teknik & Designföretagen samt Byggmaterialindustrierna, är flerbostadshus den kategorin av hus som är i störst behov av energieffektivisering. Idag finns drygt lägenheter i miljonprogramsområden som är byggda enligt samma princip och som är i behov av omfattande renoveringar. Homogeniteten av dessa lägenheter (i jämförelse med andra sorters hus så som lokaler samt småhus) gör det särskilt intressant att satsa på energieffektivisering av just denna kategori.

8 Syfte Det övergripande syftet med detta projekt är att sprida information om energirenoveringar i Sverige till kommunpolitiker och tjänstemän i Västra Götaland och därmed medverka till snabbare beslutsprocesser kring miljövänlig energieffektivisering av miljonprogrammet. Informationen kommer även att innehålla kommunala verktyg för att öka det energieffektiva byggandet i kommunen. Syftet med detta projekt är att ta fram ett utbildningsmaterial samt genomföra utbildningar för kommunpolitiker och tjänstemän i Västsverige. Projektets mål är: 1. att hålla två utbildningstillfällen under hösten 2012 för kommunpolitiker och tjänstemän i sju kommuner. 2. att ta fram ett utbildningsmaterial om passivhus och energieffektiviserande miljonprogramsrenoveringar som kan användas både vid utbildningstillfällen. Målgrupp Målgruppen för detta projekt är kommunpolitiker samt tjänstemän inom kommunala förvaltningar med anknytning till fastigheter så som stadsbyggnadskontor, kommunledningskontoren, miljöförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, bostads- samt fastighetsbolag och andra tänkbara kommunala förvaltningar som arbetar med frågor relaterade till byggnation och energieffektivisering. I första hand kommer fokus att läggas på fyra kommuner som har skrivit under SmartEnergi-överenskommelsen inom VGR, samt två kommuner där vi ser störst miljönytta med att hålla en sådan utbildning. De aktuella kommunerna kommer således vara Falköping, Härryda, Lerum, Uddevalla, Vänersborg samt Lidköping. Under de fem år som Passivhuscentrum Västra Götaland bedrivit informations- och utbildningsverksamhet har en stor del av Götalands kommuner genomfört studiebesök och utbildningar på centret. Den här utbildningen ger en möjlighet för centret att utveckla en skräddarsydd utbildning som pekar på de metoder kommuner kan arbeta med för att öka energieffektivt byggande. Bild 2: En kommun med kommunalt bostadsboalg genomför ett studiebesök i Alingsås. Under Passivhuscentrum Västra Götalands första fem års verksamhet har ett flertal kommuner och kommunala bolag genomfört studiebesök eller utbildningar på centret. Uppföljning Uppföljning av denna utbildningssatsning kommer att ske på följande sätt: efter ca 18 månader kommer samtliga kommuner som har genomgått utbildningen att kontaktas och följas upp för att kontrollera huruvida strategiska beslut för att underlätta renovering samt nybyggnation enligt passivhusstandard har tagits.

9 Referenser 1: Sveriges Byggindustrier, Hur når vi de samhälleliga energimålen?. pdf

10