Förord. Magnus Hall, ordförande & Marie S. Arwidson, vd

Transkript

1 Skogsindustriernas VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 Förord 2011 var ett år som präglades av stora globala, ekonomiska utmaningar och en fortsatt svag byggmarknad på viktiga exportmarknader. Återhämtningen efter den ekonomiska krisen bröts och både produktion och export av skogsindustriprodukter bromsade successivt in under året. Detta medförde produktionsinskränkningar i branschen. Under första halvåret stod oroligheterna i Nordafrika och jordbävningen i Japan i fokus. Det skulle dock visa sig att de mer bestående återverkningarna på exporten av sågade trävaror till dessa regioner var marginella. På Skogsnäringsveckan 2011 lanserade landsbygdsminister Eskil Erlandsson Skogsriket med målet att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skogen och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i småortssverige. Under året har målen preciserats ytterligare och Skogsindustrierna har deltagit i dialoger och hearings arrangerade av departementet med syfte att bistå i arbetet med att forma aktiviteterna kring initiativet. Under sommaren förvärrades den ekonomiska krisen i Europa och när avtalsrörelsen startade i oktober var det under mycket instabila ekonomiska förhållanden utifrån ett marknadsperspektiv. I maj hade Pappers beslutat sig för att ställa sig utanför det nya Industriavtalet. Förhandlingarna inom ramen för Industriavtalet startade i oktober. Parallellt fördes förhandlingar med Pappers. Den 12 december träffades avtal med industrins parter på nivån 3 procent över 14 månader. En vecka senare slöts avtal med Pappers på samma nivå. Nivåerna var på bristningsgränsen vilket vi också var väldigt tydliga med i våra kommentarer såväl internt som externt. Under året tillsattes Miljömålsberedningen med uppdraget att lämna förslag till åtgärder och styrmedel som behövs för att miljökvalitetsmålen ska nås. Uppdraget berör många områden som är av betydelse för Skogsindustrierna och vi har varit mycket aktiva i när det gäller att ta fram förslag till Naturvårdsverket i deras arbete med hur preciseringarna av miljökvalitetsmålen ska formas. Frågan om svavelhalter i fartygsbränsle är en fortsatt högt prioriterad fråga. Arbetet har till stor del varit inriktat på att, tillsammans med andra svenska och europeiska aktörer, uppnå ett brett europeiskt stöd att skjuta på införandet av 0,1 viktprocent svavel i marint bränsle via IMO och i EU. Den verksamhet inom Skogsindustrierna som marknadsför sågade trävaror fick under 2011 ett nytt namn och ansikte Svenskt Trä. Under detta varumärke samlades alla aktiviteter för att ge verksamheten en tydlig avsändare. Magnus Hall, ordförande & Marie S. Arwidson, vd

3 Innehållsförteckning BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN ENERGI OCH KLIMAT RÅVARAN FORSKNING OCH UTVECKLING TILLVERKNINGSPROCESSER PRODUKTER OCH MARKNAD ARBETSGIVARFRÅGOR SVENSKT TRÄ Skogsindustrierna är massa- och pappers- samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk och cirka 140 sågverk samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Skogsnäringen sysselsätter direkt drygt personer och tillsammans med indirekt sysselsättning hos leverantörerna till industrin omkring personer. År 2011 exporterade skogsindustrin för 128 miljarder kronor. Skogsindustriernas kommunikationsavdelning Storgatan 19 Box Stockholm Tel Mer information hittar du på:

4 Branschen & omvärlden De områden som dominerat debatten inom och kring skogsindustrin under 2011 var biologisk mångfald, IMO-frågan (svavelhalten i fartygsbränsle) och avtalsrörelsen. Debatten kring det svenska skogsbruket och den biologiska mångfalden har pågått länge, men under de senaste åren har den intensifierats. Skogsindustrin tog därför initiativet till rapporten Levande Skogar en transparent redovisning av branschens arbete för att bevara den biologiska mångfalden. Rapporten användes under hela året och fick bred spridning. Dels vid seminarier under Skogsnäringsveckan, i Rosendals Trädgårdar och i Almedalen och dels kopplat till möten med enskilda politiker, Miljömålsberedningen och berörda departement. Arbetet med biologisk mångfald kommer att följas upp årligen med nya avrapporteringar, möten och seminarier. Beslutet i den internationella Sjöfartsorganisationen IMO om höjda gränser för svavelutsläpp i det s.k. SECA området (Östersjön, Nordsjön och Engelska Kanalen) har varit ytterligare ett fokusområde. Skogsindustrierna har samverkat med Svenskt Näringsliv och flera svenska och europeiska branschorganisationer för att ett brett europeiskt stöd kring svavelkraven för sjöfarten ska uppnås. Målen är att införandet av kraven skjuts upp, ändras till en mer rimlig nivå och att reglerna ska vara lika för alla. Efter sommaren startade avtalsrörelsen inom industrin. Via ett speciellt framtaget nyhetsbrev och vår hemsida följde vi och rapporterade kring såväl utvecklingen inom våra egna avtalsförhandlingar som den ekonomiska situationen i den omvärld där våra medlemsföretag ska kunna behålla sin konkurrenskraft. Under året har vi fortsatt med branschens kvartalsrapporter om utvecklingen och läget för skogsindustrin. Rapporten är numera ett etablerat inslag i medias näringslivsrapportering. I vårt opinionsbildande arbete samverkar vi både nationellt och internationellt i olika nätverk. Ett projekt som startade under året som gick är kommunikationen kring industrins betydelse för Sverige. Här samarbetar Skogsindustrierna med ett antal bransch- och arbetsgivarorganisationer inom industrin. Inom ramen för Svenskt Näringslivs verksamhet samarbetar vi bl a kring miljö- och tillståndsfrågor. Inom Näringslivets Transportråd, NTR, arbetar vi med infrastrukturfrågor. SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) är ett samarbete med inriktning på elenergiförsörjning och energiskatter mellan Skogsindustrierna, Plast- och Kemiföretagen, SveMin och Jernkontoret med inriktning på energiförsörjning och energiskatter. CEPI (Confederation of European Paper Industries), CEI-Bois (Confédération Européenne des Industries de Bois) och ICFPA (International Council of Forest and Paper Associations) är några av den internationella nätverk där Skogsindustrierna ingår. CEPI och CEI-Bois har sina huvudmålgrupper inom EU medan ICFPA är ett globalt forum. 6 7

5 Energi & klimat samtliga utredningens förslag vilket vi också uttryckt i det remissvar vi lämnade i slutet av augusti. Under hösten har Skogsindustrierna lämnat svar på flertalet remisser kring elcertifikatssystemet. Endast små förändringar i förordning och föreskrifter är föreslagna, vilket är i linje med det vi framfört. Skogsindustrierna har, tillsammans med övrig elintensiv industri, fört en dialog med Näringsdepartementet kring frågan om hur PFE (program för energieffektivisering) ska kunna fortsätta under innevarande period (som löper till 2014). EU kommissionen och Sverige har nu en muntlig överenskommelse om att programmet löper vidare. Ingen återbetalning kommer därför att krävas för företag som ingår i PFE under perioden i fråga. Som stor transportuppköpare har Skogsindustrierna arbetat vidare med att ta fram hållbarhetskriterier för upphandling av transporter. Det övergripande målet är att kunna påverka transporternas klimatpåverkan i så stor grad som möjligt. Arbetet med ETT-projektet (En Trave Till längre lastbilar för virke) går vidare. Projektet har fått medel från Energimyndigheten. Nödvändigt tillstånd från Transportstyrelsen är dock inte godkänt ännu. Ett annat arbete som syftar till att effektivisera transporterna är ELVIS-projektet. Målet är effektivare tågtransporter genom att kunna lasta mer per tåg - längre och tyngre tåg. Projektet har fått medel från Energimyndigheten och kan nu startas upp. Skogsindustrierna har aktivt bidragit till arbetet med kapacitetsutredningen av infrastrukturen som kommer att ligga till grund för 2012 års infrastrukturproposition. Den tredje perioden för handel med utsläppsrätter (EU ETS) inleds den 1/ Under året har fokus legat på utformningen av ansökan för fri tilldelning av utsläppsrätter till industrisektorn inför denna period. En workshop med Naturvårdsverket, NV anordnades i slutet av maj och dialogen har fortsatt under hösten. Beslut om slutlig fri tilldelning väntas av kommissionen under våren I frågan om kompensation för utsläppshandelns påverkan på elpriset har Skogsindustrierna tillsammans med övrig elintensiv industri uppvaktat såväl Näringsdepartementet som berört direktorat i EU. Slutligt besked om vilka sektorer som ska kunna kompenseras väntas under våren Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 för redovisning i december Skogsindustrierna kommer delta i en dialoggrupp under ledning av Naturvårdsverket. Miljöminister Lena Ek har inbjudit till en referensgrupp kring uppdraget där Skogsindustrierna kommer att ha en representant. EU kommissionen har under året presenterat förslag till nya Energiskattedirektiv och Energieffektiviseringsdirektiv och Skogsindustrierna har bidragit med inspel bl a i kontinuerliga möten med Finansdepartementet och Näringsdepartementet. Vi har gällande båda direktiven arbetat tillsammans med övrig elintensiv industri och genom Svenskt Näringsliv. På Europanivå har diskussioner förts med Kommissionen. Skogsindustrierna förespråkar full avreglering av fjärrvärmemarknaden och precis före sommaren presenterade Peter Nygårds sin s.k. TPA-utredning. Skogsindustrierna är positiva till SKGS SKGS har under året bytt såväl ordförande som verkställande ledamot. Vårens arbete präglades av katastrofen i Fukushima och gjorde att aktiviteterna hållits på en förhållandevis låg nivå. Under försommaren fattade Tyskland beslut om att avveckla hela sin kärnkraftsproduktion till 2022 vilket också förde med sig en debatt i Sverige. Under Almedalsveckan genomfördes ett seminarium tillsammans med Svenskt Näringsliv och Svensk Energi. Förutom SKGS deltog statssekreterare och energipolitiska talespersoner för flertalet riksdagspartier samt fackliga representanter. Under hösten har Sverige fått en ny energiminister i Anna-Karin Hatt. SKGS var en av deltagarna vid ett av henne initierat möte kring elmarknaden som hölls i oktober. SKGS har också inbjudits att delta i en referensgrupp till miljöminister Lena Ek för framtagandet av en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050 och har anmält Martin Lindkvist, VD SSAB som deltagare i gruppen. 8 9

6 Råvaran I Nagoya nåddes till slut en överenskommelse inom ramen för konventionen om biologisk mångfald. 5 strategiska mål och 20 delmål sattes upp. Delmål 11 är det som kanske kan få störst betydelse för skogsbruket: År 2020 ska minst 17 % av land- och sötvattenytan, liksom minst 10 % av kust- och marina områden, särskilt områden av specifik betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, bevaras genom effektivt och rättvist förvaltade, ekologiskt representativa och väl sammanhängande nätverk av skyddade områden samt andra effektiva arealbaserade bevarandeåtgärder. Målet är globalt och ska utgöra ett flexibelt ramverk för nationella och regionala mål. På EU-nivå bedömer man att målet klaras genom Natura 2000-nätverket. Sverige skyddar redan 6,8% av skogsmarken via nationalparker, naturreservat och andra former av formellt skydd. De skogliga impedimenten som omfattar ytterligare 14,1% av skogsmarken har ett skydd i skogsvårdslagen. De svenska skogsägarna har utöver detta frivilligt avsatt 1,1 miljoner hektar (4,2%) av arealen. Sammanlagt skyddas alltså 25% av den svenska skogsmarken. Miljömålsberedningen är en parlamentariskt sammansatt beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och generationsmålet kan nås. Under har beredningen genom tillläggsdirektiv fått i uppgift att utveckla ett förslag till miljöstrategi inom markanvändning där det första fokusområdet blir skogsbruk. En viktig del i beredningen blir att tolka vad beslutet i Nagoya innebär för svenskt vidkommande. Skogsindustrierna genomförde under året flera aktiviteter som syftade till att belysa konsekvenserna av nya mål som ytterligare begränsar markanvändningen. Rapporten Levande Skogar lanserades på Skogsnäringsveckan och har sedan presenterats för politiker, myndigheter och beslutsfattare i bl.a. Almedalen. Rapporten har fått stor spridning även bland medlemsföretagen och kom även i en engelsk utgåva under hösten Som en direkt följd av regeringsuppdraget om en Kunskapsplattform kring hållbart brukande av skog startade under hösten 2011 en utökad dialog om mål, lagkrav och uppföljningsmetoder för miljöhänsyn mellan skogsbruket, Skogsstyrelsen och andra intressenter. Arbetet ska pågå t om slutet av 2012 och syftar till en ökad samsyn kring frågor om hur miljöhänsynen i skogsbruket ska följas upp och utformningen av 30 samt hur hänsynen ska utföras. Landsbygdsdepartementets projekt Skogsriket får allt tydligare former. Ett mål har satts att öka skogsindustrins förädlingsvärden med 20 % till Man har utsett ambassadörer för olika delområden och inlett dialog med med skogsindustrins intressenter. Förhandlingarna mellan Ryssland och WTO är slutförda. Ett ryskt medlemskap i världshandelsorganisationen kan bli klart i juni 2012, något som innebär en rejäl sänkning av de ryska tullarna på virke. I förhandlingarna om ett WTO-medlemskap har de ryska virkestullarna varit en stötesten, inte minst för de nordeuropeiska länderna. När det gäller gran- och tallvirke sänks inte tullarna rakt av utan bara inom en bestämd importkvot som dock för EU:s del är i nivå med den högsta importnivån under 2000-talet. Såväl det ryska som EUs regelverk för handeln färdigställs under första halvåret Arbetet med en ny modell för älgförvaltning slutfördes och modellen trädde i kraft den 1 januari Den innebär ökad grad av lokal styrning och mindre administration från Länsstyrelserna. Skogsindustrierna lämnade tillsammans med Sveaskog, Bergvik Skog och de fyra skogsägareföreningarna ett gemensamt remisssvar på förslaget till föreskrifter. Den allvarligaste invändningen var att det markägareinflytande som riksdagsbeslutet innehåller inte tydligt kom till uttryck i förslaget men väl i de slutliga föreskrifterna. Skogsindustrierna arbetar också vidare tillsammans med branschföreningen Tågoperatörerna och Sveriges Åkeriföretag med en gemensam policy för ökad säkerhet vid timmertransport på järnväg. En stor del av personalen på terminalerna är nu certifierade. LEVANDE SKOGAR 2011 SKOGS- INDUSTRIERNA Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden 10 11

7 Woodwool Fiberoptics Printstreets Fiberwall Forestoils Woodjunction Supersink Confibercrete Bioboost Starkfiber Veather Viscotech Fiberscreen Designer: Michael Konstantin Wolke Woodpoxy Incellation Webcover Biotumen Forskning & utveckling Biowash Bigscreen Ekoportal2035 visualiserar en miljö som till så stor del som möjligt baseras på material och produkter från förnybara råvaror. Varje produktidé har fått ett eget varumärke. Skogsindustriernas framtidsvision Ekoportal2035 har under året varit tema vid olika tillfällen, t ex vid Skogsnäringsveckan, Almedalsveckan, Virkesforum och i ett seminarium anordnat av Landsbygdsdepartementet med deltagare från Miljö-, Utbildnings- och Näringsdepartementen samt VINNOVA, Formas m fl. En webbplats för Ekoportal2035 lanserades också. Inför FoI-propositionen 2012 har Skogsindustrierna gjort ett inspel som också presenterats i möten med regeringskansliet, Alliansens forskningsansvariga i Riksdagen, Formas, VINNOVA, Energimyndigheten m.fl. Utöver detta har även gemensamma inspel gjorts bl a med Industrirådet och Svenskt Näringsliv. Branschforskningsprogrammet för trä och skog har halvtidsutvärderats med mycket gott resultat. Andra viktiga resultat under året är Mistras satsning Future fashion och KK-stiftelsen program Expertkompetens för innovation. Inför EU:s 8:e ramprogram Horizon 2020 har Skogsindustrierna deltagit i möten med regeringskansliet om Sveriges inspel samt lämnat eget remissvar till såväl svenska regeringen som EU-kommissionen. Bigscreen Reklamskyltspapper med fluorescerande skikt. Bioboost Lokal rötningsanläggning för topptryck av biogas. Biotumen Förnybar bitumen från skogsråolja, till takpapp, asfaltsvägar och till exempel Printstreets. Biowash Avfettning och rengöring med talloljebas. Confibercrete Gjutmassor med >50% cellulosa för byggelement. Fiberoptics Nanocellulosa som kan leda ljus i kompositer. Fiberscreen LED-displayer av >80% cellulosa. Fiberwall Upparbetat fiberslam för invallning och skydd i riskmiljöer (utsläpp, brand, explosion). Forestoils Smörjoljor tillverkade av svartlut eller syntesgas från förgasning av bioråvara. Incellation Skummad cellulosa i formgjuten fiberkomposit för isolering i inredning (bildörr och -tak). Printstreets Färdigtryckt vägyta till P-platser, med mera. Starkfiber Kolfiberförstärkt behållare för batterikassett. Supersink Modern sinkteknik för snabb montering. Veather Viskosbaserat läder. Viscotech Viskosbaserad vattentålig textil. Webcover Fibertak eller sömlös väggpanel med funktionella skikt till stora ytor. Kan kombinera olika egenskaper i 3 skikt för att ge exempelvis vattentät yta, vara ljusledande samt ha värmereflekterande förmåga. Woodjunction Formgjuten fiberkomposit för att foga samman byggelement. Woodpoxy Ligninbaserat tvåkomponentslim. Woodwool Träfiberull för slitstarka ytor och ytterplagg. Källa:

8 Tillverkningsprocesser Under 2011 har Industriutsläppsutredningen haft regeringens uppdrag att föreslå hur EUs Industrial Emissions Directive ska införas i svensk lagstiftning. Direktivet reglerar tillståndsprövningen och innebär bland annat att så kallade BAT-slutsatser ska följas fyra år efter antagandet av dem. Till Industriutsläppsutredningen har man knutit en expertgrupp där industrin har haft två representanter varav en från skogsindustrin. Industrirepresentanterna har verkat för att införandet i svensk lagstiftning ska ske utan skärpningar och onödig byråkrati. De möjligheter till effektiviseringar av befintlig tillståndsprövning som direktivet medger bör tas till vara. BAT-slutsatserna ska bygga på de så kallade Bref-dokumenten. Bref-dokumenten beskriver vad som är bästa tillgängliga teknik (BAT) för olika typer av tillverkning. Kommissionen arbetar sedan flera år tillbaka med att uppdatera massa- och pappersindustrins Brefdokument. Skogsindustrin bistår i arbetet. BAT-slutsatserna kommer att remitteras under första delen av 2012 för att sedan antas av EU-Kommissionen i samråd med medlemsstaterna. Skogsindustrierna har arbetat vidare med att få till en rimlig tillämpning av EUs vattendirektiv. Bland annat har vi, tillsammans med andra branschorganisationer, låtit utarbeta en vägledning. Denna ska ge företagen en lättillgänglig överblick över regelverket samt fungera som stöd vid tillämpning av lagstiftningen. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna studerat branschens vattenanvändning ur ett miljö- och resursperspektiv. Resultatet presenterades vid World Water Week i Stockholm i slutet av augusti. Den övergripande slutsatsen är att den svenska skogsindustrins och skogsbrukets påverkan på vattentillgång och vattenkvalitet är begränsad och i vissa fall positiv. Utifrån ett vattenperspektiv anser IVL att förutsättningarna i Sverige är goda för skogsbruk och skogsindustri

9 Produkter och marknad Papper Det existerande insamlingssystemet för returpapper och förpackningar har under 2011 ifrågasatts bl a av flera kommunala avfallsbolag som har utvecklat egna insamlingssystem. Det insamlade materialet riskerar där att försvinna ur återvinningssystemet och bli biobränsle. Ett fungerande och resurseffektivt återvinningssystem där returfibern kan återanvändas inom papperstillverkningen är därmed hotat. Skogsindustrin har vid upprepade tillfällen kontaktat regering och riksdag för att diskutera konsekvenserna med denna utveckling. Regeringen har nu tillsatt en utredning och i referensgruppen till denna har Skogsindustrierna en plats. Utredningen pågår till mitten av EU-kommissionen har föreslagit kriterier för hur återvunnet papper ska klassas som s.k. sekundär råvara. Dryckeskartong kommer enligt detta förslag inte att få råvarustatus, vilket skulle påverka insamlingssystemen negativt och ge industrin sämre tillgång till returmaterial. Skogsindustrierna har i olika sammanhang bidragit med information om de negativa konsekvenserna av detta till Naturvårdsverket och regeringen. Miljöanpassad offentlig upphandling, miljömärkning och footprints kommer, i och med EUs nya strategier om resurseffektivitet, att få en framträdande roll i miljöarbetet framöver. Skogsindustrierna har deltagit i kriteriearbetet vid Miljöstyrningsrådet, vid olika miljömärkningsprojekt samt vid standardiseringen av metodik för s.k. footprints. Skogsindustrierna är också aktiva i det pågående EU-initiativet att utarbeta så kallade produktspecifika regler för footprints för pappersprodukter (PFCR), som CEPI (The Confederation of European Paper Industries) driver tillsammans med Kommissionen. Trä I september anordnades i EU-parlamentet utställningen Forest sector s contribution to the EU bio economy. Skogsindustrierna bidrog till den europeiska motsvarigheten av denna tillsammans med CEI-Bois. Arbetet med standardiseringsfrågor pågår kontinuerligt för att genom fungerande produktstandarder motverka handelshinder för trä och träprodukter. Obligatorisk CE märkning av konstruktionsvirke kommer att träda i kraft 1 januari De svenska byggnormerna skall revideras och ett önskemål från industrin är att öka den s.k. mål-fuktkvoten från 15 % till 16 %. I samband med detta genomförs ett projekt för att närmare undersöka spridningsmåtten vid torkning. I takt med att fler sågverk har gått från fysiskt/visuell sortering av virke till automatiskt kamerabaserad sortering har antalet registrerade kvalitetsfel på virket ökat. En studie har därför påbörjats för att jämföra måttnoggrannheten mellan ett antal vanliga utrustningar. Olika kvalitetskriterier har definierats och utrustningarna bedöms utifrån dessa. Inom ramen för Miljödeklarationer har produktspecifika regler nu definierats. Nästa steg är att ta fram regler som sedan ska användas för att utarbeta mer materialspecifika miljödeklarationer. När det gäller trä har detta arbete nu påbörjats. Inom ramen för det standardiseringsarbete som sker inom för EU har Skogsindustrierna genomfört tester på furu och gran som även inkluderar toxikologiska utvärderingar. Testmetoder för bedömning av hållbarheten hos lastpallar av trä har under året tagits fram inom ISO. Dessa ska nu överföras till Europastandarder. Spridning av växtskadegörare via träemballage och virke, t ex s.k. nematoder, är ett fortsatt problem. En ny växtskyddsstrategi och med den en reviderad lagstiftning väntas träda i kraft under Skogsindustrierna samarbetar med Jordbruksverket i dessa frågor

10 Arbetsgivarfrågor Ett nytt Industriavtal ersatte från halvårsskiftet 2011 det tidigare Industriavtalet från Industriavtalet syftar bland annat till att förstärka industrins lönenormerande roll. En av våra motparter, Pappers, valde dock att stå utanför detta. I övrigt kom verksamhetsåret att präglas av avtalsrörelsen. Fokus från Skogsindustrierna har bland annat varit att avtalen måste stödja företagen i att verka på en global marknad. Lön och arbetstid måste kunna bestämmas utifrån företagens förutsättningar och de enskilda medarbetarnas prestationer. För att snabbt kunna anpassa verksamheten behöver företagen kunna bestämma när arbetet ska utföras. Parterna inom industrin enades om ett kort avtal på 14 månader med en lönenivåhöjning om 3,0 procent. Avtalen löper ut den 31 mars Med Unionen träffade Skogsindustrierna dispositiva löneavtal, vilket innebär att de lokala parterna kan träffa avtal som avviker från det centrala löneavtalet beträffande revisionsdatum, individgarantier och löneökningsnivå. Även s k alternativa avtal finns nu permanentade vilket innebär att lönerna helt kan bestämmas på företagsnivå. Ett flertal arbetsgrupper har också tillsatts, bland annat ska Skogsindustrierna med såväl Pappers som GS arbeta fram en ny lönemodell. En annan grupp ska se över livsarbetstidsreglerna (ATK) för att istället hitta lösningar inom ramen för pensionsbestämmelserna. Under 2011 hanterades 19 centrala förhandlingar, varav 6 intresseförhandlingar, 10 tvisteförhandlingar samt 3 medbestämmandeförhandlingar. Av dessa belöpte 13 på avtalsområdet för massa- och pappersindustrin och 6 på avtalsområdet för sågverksindustrin. I arbetsmiljöarbetet kvarstår hållbarhetsmålen fram till år 2015 gällande arbetsolycksfall. Målen innebär att sänka arbetsolycksfallen till 10 per 100 anställda. Ett annat mål att att minska sjukfrånvaron inom massaoch pappersindustrin till under 3,5 % av den totala arbetstiden med ett särskilt fokus på kvinnor har också satts. Detta mål har nu uppfyllts. Kompetensförsörjning är ett fokusområde för branscherna. Ett verktyg i arbetet är Framtidsresan och under 2011 deltog 9700 elever på gymnasieskolan. Av dessa besökte också nästan 1000 elever något av våra medlemsföretag och 101 gymnasielärare har genomgått fortbildning. För högskolorna anordnades branschkvällar och under året mötte vi strax under 1000 i samband med dessa. Lyftet är ett program för verksamhetsförbättringar som utvecklats för sågverken. Under 2011 testades detta på fem företag och färdigställdes sedan. Sirius är ett partsgemensamt (fack och arbetsgivare) forum för arbetsmiljö- och kompetensfrågor. Under året genomfördes inom ramen för detta tre ledarkonferenser med totalt ca 350 deltagare från både fackliga avdelningar, medlemsföretagen och centrala organisationerna

11 Svenskt trä Verksamheten inom tidigare Träpromotion samlades 2011 under varumärket Svenskt Trä. Svenskt Trä är en verksamhet inom bransch- och arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Bakom Svenskt Trä står sågverksindustrin. Samarbetet med den svenska bygg- och trävaruhandeln hade under 2011 ett starkt fokus på utbildningsfrågor. Arbetet bedrivs under konceptet certifierad träexpert. Förutom arbetet mot gör-det-själv-marknaden via bland andra byggbeskrivningarna växer nu intresset att via bygg- och trävaruhandeln arbeta med utbildning och material mot småbyggarna/proffssektorn. Samarbetet har vuxit till 450 bygg- och trävaruhandlare över hela Sverige Intresset för byggbeskrivningar och olika handledningar har kanaliserats allt mer mot hemsidorna, där besöksantalet under 2011 närmade sig Under 2011 integrerades verksamheten inom Svenskt Limträ in i Svenskt Trä. Den positiva utvecklingen för träkonstruktioner i flerbostadshus, idrottshallar och träbroar fortsatte. Sveriges Träbyggnadskansli har under 2011 prioriterat att stödja kommunerna i nätverket och projektet Trästad2012. Flera kommuner har lagt fast egna politiska program för hur träbyggande skall utvecklas. Vid sidan om de klassiska städerna Växjö, Skellefteå och Falun startas nu större byggnadsprojekt bland annat i Borås och Skövde. I storstadsregionerna Stockholm, Göteborg har träbyggnadskansliet arrangerat större arkitektdagar under Svenskt Trä utvecklade samarbetet i England under namnet Wood for Good. Ett projekt under året (the Wood Window Alliance) fokuserade på fönsterindustrin med målsättningen att ta tillbaka marknadsandelar från PVC-fönster vid byte av fönster, ett samarbete med husindustrin och bygg- och trävaruhandeln i England. På den franska marknaden samarbetar Svenskt Trä under Bois.com med COODIFAB, France Bois Forêt och med den finska forskningsstiftelsen. Under 2011har ett antal TV-kampanjer under temat Säg ja till trä, säg nej till CO2 genomförts. Kampanjerna känns mycket framgångsrika och är samtidigt en naturlig förlängning av den franska lagstiftningen som föreskriver kraftigt ökad andel trä per kvadratmeter bostadsyta. Hemsidan Bois.com är välbesökt med besök per månad. Under 2011 arrangerades också trädagar i Tokyo, Shanghai och Istanbul, med det gemensamma temat träbyggande. Arbetet med CE-märkning av våra konstruktionsprodukter på Japan gav resultat och antogs i början av

12