Uppföljning och utvärdering av Validerad kompetens utveckling, CNC-teknik 2007

Transkript

1 Uppföljning och utvärdering av Validerad kompetens utveckling, CNC-teknik 2007 För de deltagande företagen är det enda konkurrensmedlet att ha högsta möjliga tekniknivå på maskiner och övrig utrustning och inte minst spetskompetens på sina medarbetare. Utbildning och kompetenshöjning är därför av yttersta vikt för att öka företagens konkurrenskraft samtidigt som man ökar anställningsbarheten hos medarbetarna. Inom branschen har man arbetat fram ett validerings- och certifieringssystem för CNC operatörer och tekniker, CNC teknik I förprojekteringen har Skärteknikcentrum validerat deltagande företags medarbetare enligt CNC Teknik 2007 och detta har i sin tur resulterat i en kompetensinventering för både enskild individ och deltagande företag. Behovet av kompetensutveckling visade sig vara stort. Exempelvis var det endast 31 % av de validerade CNC operatörerna som motsvarade branschens baskrav på denna yrkesgrupp. Valet av metod för kompetensinventering genom validering har visat sig mycket lyckat då man fångat upp kunskapsbrister hos en mycket hög andel av de anställda i företagen. Denna kunskap har sedan kunnat utnyttjas som bas för arbetet under genomförandefasen. Projektet har på ett mycket brett sätt sökt samverkan med relevanta aktörer i branschen och med skolor, utbildare såväl som med andra aktörer som Arbetsförmedling (AF), Teknikföretagen (TF) och IF Metall. Med detta arbetssätt har projektet kunnat förankras mycket väl hos intressenter av olika kategorier. Genom att låta företagen ha stort inflytande över vilken kompetens operatörerna ska ha har utbildningen kunnat inriktas på branschens verkliga behov och lagt grunden för att en nationell standard kan utvecklas på längre sikt. Produktiviteten hos deltagande företag har höjts då produktionen idag ligger på samma nivå som före

2 lågkonjunkturen med 80 % av den tidigare personalstyrkan men nu med ökad kompetens. Bland de deltagande individerna har 80 % av deltagarna fått utbildning, något som får anses vara en hög nivå. Att inte målet om 100 % uppnåddes beror huvudsakligen på uppsägningar och förändrade ekonomiska villkor hos en del av de deltagande företagen. Projektet har dock genom att visa stor följsamhet i sin planering av utbildningsinsatserna kunnat erbjuda företagen ett flexibelt utbildningsprogram så att andelen individer som faktiskt fick utbildning kunde hållas på en mycket hög nivå. Ett annat resultat som projektet uppnått är att organisationerna fått ökad insikt om vikten av strategisk kompetensförsörjning både avseende den egna verksamheten och individen. Individen står bättre rustad och har fått en ökad anställningsbarhet. Skärteknikcentrum Sverige AB har varit projektägare och svarat för projektledning och koordinering av projektet. Deltagande företag elva stycken inom branschen skärande bearbetning har visat stort engagemang genom att planera sina verksamheter för att kunna frigöra tid för att kompetensutveckla sina medarbetare. Vidare har man deltagit i flertalet workshop avseende jämställdhet och tillgänglighet för att kunna engagera sina företag i dessa frågor samtidigt som man arbetat med frågorna avseende själva projektet. På motsvarande sätt har utbildningsanordnare och certifieringsorgan anpassat sig till projektets tider och möjligheter. Projektgruppens arbete har letts av Skärteknikcentrum som också utsett en styrgrupp bestående av två representanter från deltagande företag, projektledare och projektmedarbetare från Skärteknikcentrum och extern deltagare EU byrån. Styrgruppen har vid sina möten följt upp samtliga aktiviteter och utvärderat om projektet löpt enligt plan eller inte och vid förekommande fall vidtagit erforderliga åtgärder. Företagen har utsett interna projektledare som varit projektledarens förlängda arm in i företagen. Projektledaren har gjort kontinuerliga besök ute hos företagen och följt upp aktiviteter och utbildningar och därmed

3 säkerställt att kompetensutvecklingen varit framgångsrik och att man har kunnat utnyttja och använda sina nyförvärvade kunskaper i företagen. Samtliga utbildningar har betygssatts av deltagarna själva och generellt kan sägas att samtliga utbildningar motsvarade de krav deltagarna hade. Givetvis har det funnits synpunkter på enskilda moment, men ett helhetsbetyg med medelvärde över 4 på en femgradig skala har varit regel. Genom utbildningen i jämställdhet och tillgänglighet har deltagande företag fått en uppdaterad kunskap om gällande lagstiftning på området samt genom workshops en förändrad attityd till hur man har att förhålla sig till mäns och kvinnors roller på arbetsplatsen samt hur man kan tillvarata kompetens hos människor med funktionsnedsättningar, olika etnicitet, religion, sexuell läggning och ålder. Hos samtliga deltagare har en ökad vilja att anställa kvinnor på icke traditionella befattningar farmkommit. Detta gäller både företagsledning och de anställda. Som en följd av utbildningarna har det också gjorts tillgänglighetsinventeringar på företagen. Trots att projektledningen arbetat hårt för att bygga nätverk mellan dels skolor och företag och dels mellan olika skolor för erfarenhetsutbyte främst hur man ska attrahera kvinnliga sökande till industriutbildningen har detta inte kunnat genomföras, då intresset från skolorna inte har varit stort nog. Även utbildning i Tillgänglighet har genomförts i work-shop form där syftet har varit att dels att öka kunskapen om funktionsnedsättningar, social, informativ och kommunikativ tillgänglighet dels att verka för att företagen gör en tillgänglighetsinventering. Efter dessa workshops har utvärderingar gjorts för att säkerställa att man dels kunnat ta del av jämställdhetsfrågorna och dels sett nyttan av jämställdhetsarbetet och kunnat använda jämställdhetsarbetet aktivt i projektet och i företagen. Motsvarande frågor har ställts angående tillgänglighetsarbete.

4 Vid de utvärderingar som gjorts har utbildningarna i jämställdhet och tillgänglighet genomgående fått höga betyg både vad avser innehåll och nytta i det dagliga arbetet Krav på jämställdhet och tillgänglighet har också ställts vid upphandlingar av material och utbildningar inom projektet. Vid de utvärderingsmöten som hållits har utöver vad som ovan beskrivits betonats att samtliga deltagande företag anser att de haft stor nytta av den samverkan som projektet betytt. Detta trots att man initialt var relativt skeptisk mot denna. När det gäller spridnings och påverkansarbete har projektet, främst genom projektledaren Tomas Petersson, varit synnerligt aktivt och medverkat vid seminarier, work-shops och uppvaktningar både nationellt och internationellt. På detta sätt har kunskapen om projektet och om branschens behov förts ut till ett stort antal intressenter på ett mycket bra sätt. Sammanfattning Projektet får anses ha uppnått sina mål i huvudsak. Med tanke på att Sverige drabbades av en finanskris under projektets gång har projektledningens mycket goda förmåga till anpassning till företagens förändrade förhållanden medfört att projektet trots denna yttre påverkan får anses ha nått sina mål. På en punkt har, som redovisats ovan, man inte lyckats nå målen och det är byggandet av nätverk mellan företag och skolor och mellan olika skolor. Huvudskälet till detta är ointresse hos skolorna. Den utbildning som kommit deltagarna till har hållit en hög nivå och bidragit till att kompetensen höjts avsevärt hos så stor del som 80 % av de anställda. Projektet har också ökat produktiviteten hos de deltagande företagen och medverkat till en förändrad syn på jämställdhets- och tillgänglighetsfrågor.

5 Utöver detta har samverkan mellan deltagarna på ett positivt sätt att nya nätverk för erfarenhetsutbyte bildats. Kunskap om projektet har också spridits genom att aktivt påverkansarbete från projektledningen. Negativt för projektet har varit den förändrade verklighet finanskrisen hade på företagen och den inverkan detta hade. Samtidigt medförde detta det positiva att projektledningen anpassade sig och ökade flexibiliteten i utbildningsplaneringen. Att projektet har fått ett så positivt utfall är frukten av stora ansträngningar från både projektledning och deltagare för att få det att lyckas. Positivt har också det engagemang de deltagande visat, både företag och dess anställda. För de enskilda deltagarna har projektet inneburit en möjlighet att stärka sin egen kompetens för att dels på ett bättre sätt kunna genomföra sina arbetsuppgifter och för att kunna ta på sig nya. För individen har det också inneburit en ökad attraktivitet på arbetsmarknaden. För företagen har projektet medfört att man idag har en bättre utbildad och bättre anpassad personal för sin verksamhet. Företagen har också fått en ökad insikt i värdet av ett jämställt och tillgängligt företag. Sammantaget har projektet för de deltagande företagen medfört att lönsamheten och effektiviteten ökat. För Skärteknikcentrum har projektet inneburit en ökad närvaro och kunskap om företagen och deras behov. Genom spridnings- och påverkansarbetet har också Skärteknikcentrum kunnat profilera sig bland en mängd olika aktörer inom utbildningsväsende, arbetsförmedling och branschorganisationer. För regionen har projektet medfört ett kunskapslyft som ger stabilare och hållbara företag med välutbildad arbetskraft Lars Wiezell Näringslivets EU-Byrå AB