3. Välkomnande av nya medlemmar i gruppen Anders Erixon, vd Östhammarshem hälsades välkommen.

Transkript

1 Protokoll från möte med energigruppen den 14 mars 2013 Plats: SABO, Drottninggatan 29, Stockholm Närvarande: Kenneth Ahlström, Kopparstaden Anders Erixon, Östhammarshem Carina Herbertsson, Växjöhem Katarina Härner, Uppsalahem Ulla Jansson, MKB Patrik Sundberg, Skebo Per Holm, SABO Therese Rydstedt, SABO Ulf Viktorsson, Botkyrkabyggen Förhinder: Stefan Källman, Hyresbostäder i Norrköping 1. Inledning Petter Jurdell, SABO, berättade om SABOs inställning kopplat till SKLs förslag till särkrav gällande energiprestanda. SABO anser bland annat att de ramavtal (kombohusen) som nu tecknas bör harmoniseras med SKLs krav. 2. Godkännande av dagordning 3. Välkomnande av nya medlemmar i gruppen Anders Erixon, vd Östhammarshem hälsades välkommen. 4. Regeringens uppdrag om Smarta Elnät hur kan vi bidra till att det blir så bra som möjligt för bostadsbolagen och hyresgästerna? Karima Björk, Kommittésekreterare, Samordningsrådet för smarta elnät Regeringens uppdrag presenterades och projektet är just nu inne i en kartläggningsfas. På sikt ska projektet ta fram en handlingsplan för hur Sverige ska bli ledande inom smarta elnät. En diskussion fördes bland annat om fastighetsägarnas och hyresgästernas roll i detta. Energigruppen framförde bland annat: - Det finns troligtvis en förhållandevis liten potential för lägenhetsinnehavare att ändra/styra sin elanvändning till andra tidpunkter. Hyresgäster vill inte tvätta, laga mat eller ha lampor tända på natten. Skulle eventuellt kunna tvätta på 1

2 natten i fristående tvättstugor, men detta är inte så troligt. En möjlig roll för fastighetsägare är utbyggnad av framtida parkeringsplatser för elbilar. Gruppen ansåg att det troligtvis finns en större möjlighet att förändra elanvändningen i lokalerna, till exempel har man där större möjlighet att styra t ex ventilationen. - Hyresgästers elförbrukning varierar kraftigt, en visualisering skulle behövas men det tenderar ofta att bli för dyrt och tekniskt komplicerat. En visualisering bör inte vara en platta på väggen utan ske via en mobil, tv, dator etc. Botkyrkabyggen deltar i ett EU-projekt, Show it, där hg får en läsplatta i hallen, men detta har resulterat i mkt reaktioner från hg och tog mycket kraft av bostadsföretaget. Växjöhem har också deltagit i ett liknande EU-projekt, men har inte samma dåliga erfarenhet som Botkyrka med klagande hg utan det var helt enkelt för dyrt. Uppsalahemhar också satt in displayer, förr i samband med IMD, men nu i minienergihus. Det är dock en kostnadsfråga och blir ofta för dyrt. En viktig fråga är vilket gränssnitt man ska kommunicera till slutanvändaren? I Malmö kan man t ex inte bara tänka smartphones och datorer eftersom majoriteten av de boende hos MKB troligtvis inte har tillgång till denna utrustning. Ett problem är att de fasta kostnaderna för elen ökar vilket gör att incitamenten för hyresgästen och fastighetsägaren minskar. Att visualisera miljöaspekterna kan därför bli viktigare som ett incitament för hyresgästerna. - Det nya energieffektiviseringsdirektivet diskuterades vilket säger att alla bostadsinnehavare ska ha tillgång till IMD av bl a el fr o m Mätarna kommer att behöva uppfylla mätardirektiven. Detta är snart och därför är det viktigt att det inte kommer nya bestämmelser kopplat till smarta elnät när detta är infört. - Många fastighetsägare tenderar att lämna elmarknaden och låta hyresgästerna ha egna abonnemang med elleverantören. I MKB kommer man troligtvis satsa på att bygga ihop allt, i samma insamlingsenhet, gärna via signalen i elmätaren. MKB har gått med i två forskningsprojekt (ett på befintligt bestånd och ett på nyproduktion) för att skapa en egen uppfattning om affären? Incitamentet för hela Malmö gemensamt är att elen inte får komma från det smutsiga Öresundsverket. MKB vill kunna erbjuda sina kunder gröna hyresavtal. 2

3 - I gruppen rådde delade uppfattningar om potentialen av egenproducerad el. När vi som bäst behöver elen är det mörkt och kallt. Någon ansåg att fjärrvärmen har stängt dörren för egenproducerad el genom att differentiera taxan. I Malmö undersöker man om man kan låta elleverantören sätta upp solceller på taken, och att elleverantören får stå för underhåll och sälja elen, medan bostadsföretaget tillhandahåller taken. Uppsalahem bygger nordens största solcellsfasad. Det är inte lönsamt nu men på sikt tänker man sig att elbilar behöver el på sommaren och man kan tänka sig att även använda elen till att kyla lägenheterna inomhus. - En trend är att elanvändningen ökar i nyproduktion och i renovering av befintligt bestånd. - En farhåga är att hyresgästerna får ta hela kostnaden av utbyggnaden av smarta elnät. - Samordningsrådet kommer att återkomma till SABOs energigrupp, bland annat när man ska göra en kartläggning av olika aktörer i form av ett case. 5. SKL presenterade sitt arbete med enhetliga energikrav vid nybyggnation, Andreas Hagnell, SKL. Bakgrunden till arbetet är att byggkravsutredningen ville hindra kommunerna att ställa särskilda energikrav vid markupplåtelse. SKL utvecklar nu en samordnad modell för långtgående krav på energieffektiva byggnader eftersom många kommuner vill ställa tuffare krav, BBR är ju en miniminivå. Miljöstyrningsrådet har stafettpinnen i projektet i dagsläget. De arbetar med kraven som rör upphandling. Kraven är uppdelade i tre nivåer. Den basnivå som MSR anger skulle vara kommunernas nivå. MSRs krav kommer på remiss i slutet av mars och här kan energigruppen bidra med synpunkter. Energigruppen lyfte bland annat fram följande till SKL: - Reglerna får inte bli för knepiga så det kräver en massa dyra konsulttimmar! - Viktigt att kommunerna klarar av att följa upp kraven, annars tappar man trovärdighet. - De allmännyttiga bostadsföretagen är långsiktiga ägare, och bygger oftast redan energieffektivt. 3

4 - SABOs kombohus modell är bra, med att man utgår från orten Enköping när man räknar. Men hur ska man följa upp på andra orter så att alla följer upp på samma sätt? Energiindex blir trubbigare ju större andel varmvatten man har. Många nya områden förbrukar mer varmvatten än SVEBYS schablonsiffra. Man bör stimulera till mätning. - Viktigt med teknikneutralitet! - Hur ska man räkna på återvinning av vvc? Det är en teknik som är på gång. 6. Ulf Viktorsson, Botkyrkabyggen lyfter strategiska frågeställningar Ulf gav sin beskrivning av vilka utmaningar vi har inom energiområdet. Bland annat diskuterades följande problemområden: - Mål som styr åt olika håll, vad vill vi uppnå? - Problem att få systemperspektivet på byggnaden. - Brister i beställarkompetensen - EU-direktiv som leder till suboptimering - Olika krav i olika kommuner (olika sätt att följa BBR) - Olika acceptans gällande IMD hos de lokala hyresgästföreningarna 7. Boverkets och Energimyndighetens uppdrag om nationell strategi för energieffektiviserande renovering vad innebär det och vad kan vi bidra med? Sofia Lindén, Boverket Uppdraget är indelat i två delar, ett om energieffektiviserande renovering och ett om split incentives. Renoveringsuppdraget ska vara klart den 1/ och uppdraget om split incentives ska vara klart den 1/ Gruppen gav följande input till utredningen: Varför görs det inte fler omfattande (energi)renoveringar? Vilka hinder finns? - Bostadsföretagen har inte råd att göra allt på en gång, varje renovering måste vara lönsam. Behöver man byta tak så lägger man till extra isolering. Vissa saker behöver dock inte vara lönsamt, som ex. åtgärder vid för höga radonhalter. Man kan också göra pilot/testprojekt utan att det måste vara lönsamt. Det är olika bland företagen hur man genomför renoveringar, vissa gör mindre åtgärder men på ett stort antal byggnader medan andra gör tvärtom, dvs omfattande åtgärdspaket. - Hinder för energirenovering kan också vara bevarandekrav och tillgänglighetskrav och det skulle behövas en bättre bygglovshantering. 4

5 - Hyressättningssystemet T ex skulle MKB i praktiken kunna höja hyrorna i centrum för att då inte behöva höja så mycket i C-områden, men detta går inte pga lagen. - Kalkylerna ränteantaganden och framtida energiprisutveckling slår hårt på kalkylerna. - Interna resurser saknas. Man kan ha budgeterat pengar för energiåtgärder men inte ha tid att göra av med pengarna. - Åtgärder kan vara olika lönsamma/olönsamma i olika områden. Hos MKB är IMD varmvatten en lönsam åtgärd, men inte alltid i andra företag. - Belysningsåtgärder är ofta lönsamma. Dock är det osäkert om hållbarheten på belysningen är så bra som utlovas. Överlag är elåtgärder ofta lönsamma. - Varför ska bostadsföretagen spara energi? Det är olika hos olika företag, bland annat den hållbara staden, det är politiskt korrekt, image, det är lönsamt. - LOU kan vara ett stort hinder, i Botkyrka blev t ex 10 av 12 upphandlingar överklagade. - Försörjningsstödet och hur det är utformat lokalt kan vara ett hinder för energieffektivisering. Hos MKB får boende med försörjningsstöd använda obegränsat med varmvatten. - Dagens hyressättningsprincip håller inte vid IMD värme. 8. Boverkets och Energimyndighetens uppdrag om nivå för nära nollenergibyggnader hur går det och vad kan vi bidra med? Dahn Gidstedt, Energimyndigheten Uppdraget innebär att Boverket och Energimyndigheten tillsammans ska föreslå en nivå för näranollenergibyggnader till 2021, men ett etappmål Ett call (utlysning) förbereds till hösten Gruppen kom fram till att SABO kan vara proaktiva och komma med inspel om vad vi tycker att nivån för nära noll ska vara. Nästkommande möten: 31 maj, plats SABO 2 oktober, plats SABO Vid pennan /Therese Rydstedt, SABO 5