Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan"

Transkript

1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2011/ Utbildningsnämnden Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skrivelsen visar att det grundskolor i Nacka på ett aktivt och systematiskt sätt arbetar för att alla elever ska nå målen. Det finns en omfattande forskning om vad som gynnar goda elevresultat. En slutsats från forskningen är att ett systematiskt arbete som baseras på utvärdering och evidens bör ge resultat. Skolans insatser med lärar- och kamrateffekter bör vara i fokus. Särskilda undervisningsmetoder ger inte lösningar på problemen. Snarare ger kombinationen goda ämneskunskaper och pedagogisk insikt hos lärare goda resultat. Barnens kontext, dvs. familj och miljö, har stor betydelse. Skolan måste samarbeta med närsamhället för att få en så god skolgång som möjligt. Ärendet När uppföljningen av de 66 elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan redovisades i november 2011 gav Utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsenheten i uppdrag att fördjupa analysen av de tre grupperna av elever som beskrivs i tjänsteskrivelsen, samt att redovisa exempel på skolor som uppnått bra resultat i arbetet med att få eleverna att bli behöriga att söka till gymnasieskolan. Uppföljning av elever i skolår 9 som inte nådde behörighet visade att gruppen obehöriga lite förenklat delas upp i tre undergrupper, elever som har kommit sent till Sverige, elever med inlärningssvårigheter och övriga elever. Ogiltig frånvaro är vanligare i gruppen övriga elever, där också skolorna i högre grad bedömt att det funnits en social problematik. Skolornas svar visar att de satt in omfattande åtgärder till stöd, och också prövat olika lösningar. Denna skrivelse visar hur grundskolor i Nacka arbetar med att få alla elever att nå målen, och hur rektorer i Nacka ser att fler kan nå målen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen

2 2 (10) resultat och lärdomar från forskningen när det gäller vad som påverkar elevers resultat och varför elever misslyckas Åtgärder för att elever ska nå målen i Nackas grundskolor Finns det framgångsrikt arbete för att få elever att bli behöriga bland våra grundskolor som kan inspirera andra skolor? Grundskolornas kvalitetsredovisningar visar att skolorna lägger stora ansträngningar på att stödja alla elever att nå målen, och sannolikt är detta en av förklaringarna till att Nacka har en låg andel obehöriga elever jämfört med andra. Det är emellertid svårt att dra säkra slutsatser och peka ut vad som är särskilt framgångsrikt. Variationen mellan skolorna i andelen elever behöriga är relativt liten. Alla utom en skola hade en andel mellan 93 och 100 procent En del av dessa skillnader kan hänga samman med hur många elever som kommit sent till Sverige på skolan. Andelen behöriga elever är också relativt stabil under de senaste tre åren på flertalet skolor. Här redovisas exempel på åtgärder som skolorna tar upp i sina kvalitetsredovisningar Saltsjöbadens samskola beskriver i sin kvalitetsredovisning hur de genom en mängd olika åtgärder hittat former för att tidigt kunna identifiera elever i behov av särskilt stöd. Nya elever får hjälp att hitta sina lärstilar och får tips om hur de ska arbeta för att lära sig på bästa sätt. Fortlöpande individuella samtal förs mellan pedagog och elev, där eleven görs medveten om sina starka och svaga sidor, och samtalen dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen. Skolans resursteam ger specialpedagogisk handledning till övriga pedagoger. Skolan arbetar också med överlämningskonferenser och fördiagnoser för elever som börjar år sju i svenska och matematik. Resursteamet utvärderar resultaten av fördiagnoserna och beslutar i samråd med ämneslärare och föräldrar vilka elever som dels ska utredas vidare, dels ha särskilda stödinsatser. En gång i veckan har teamet möte där pågående stödinsatser utvärderas. Skolan skriver att elevernas måluppfyllelse har ökat markant. Skolan menar att elevernas väg mot målen och resultat handlar mycket om självkänsla och medvetenhet om de egna starka och svaga sidorna och på vilket sätt eleven lär sig bäst, liksom att eleven tar ansvar för sitt eget lärande. Björknässkolan skriver att de försöker använda sig av många olika typer av läromedel och metoder som är anpassade till elevens olika nivåer för att underlätta individualisering i alla årskurser. I år 1-3 arbetar skolan med ett kartläggnings- och diagnosmaterial som gäller läsutveckling. Med stöd av speciallärare görs ytterligare kartläggningar via diagnoser för elever i år 4 och 7 för att följa upp måluppfyllelsen och att inga elever skall tappas bort. Arbetslagen utvärderar sedan elevernas måluppfyllelse kontinuerligt. Olika metoder används, som datorbaserade Robomemo (arbetsminnesträningsprogram) för elever i behov av särskilt stöd, och Rydaholmsmetoden, en metod för att öka elevens automatisering av sin läsning avsett för elever som har behov av extra hjälp i sin läsinlärning. På Björknässkolan har skolår 7-9 varje vecka schemalagd tid som inte är ämnesbunden där eleverna kan ta igen det missat eller fördjupa sig i ämnen efter behov. Maestroskolan utvärderar elevernas individuella mål nåtts med två veckors mellanrum. Skolan erbjuder läshjälp på fritidshemmet för elever som behöver och sommarskola för elever som inte uppnår målen under läsåret. Även elever med särskilda behov eller språksvårigheter lyckas i hög grad med sina studier, skriver skolan, och menar att regelbunden kartläggning och observationer gör att

3 3 (10) man upptäcker tidigt vad eleverna behöver stöd i att utveckla eller träna. Lärare med specialkompetens, täta kontakter mellan klasslärare och ämneslärare, tidiga åtgärdsprogram är exempel på stöd som gör att alla barn/ungdomar har en möjlighet att utvecklas i skolan. Vilans skola arbetar målstyrt och utan timplan för att kunna individanpassa undervisningen bättre. För att alla elever ska nå målen erbjuds läxhjälp till alla elever och studiestöd av pedagoger till de elever som riskerar att inte nå målen. Fisksätraskolan har skolan organiserat undervisningen i främst svenska som andra språk, matematik och engelska i nivågrupper. Sigfridsborgsskolan skriver att lärarna innan sommaren fick lämna en rapport om elever som riskerade att inte nå målen till rektor. Det var endast ett fåtal elever och skolan kommer att sätta in åtgärder för dessa elever och ta fram åtgärdsprogram. Flera grundskolor skriver att det är ett fortsatt förbättringsområde att få alla elever att nå målen. Åtgärderna handlar ofta om att individualisera undervisningen ytterligare. Exempel på åtgärder som planeras framöver: Fisksätraskolan planerar att organisera eleverna utifrån deras kunskapsutveckling och individuella mål i stället för i åldersbundna klasser. De kommer också att skapa ett system för elevernas systematiska kunskapsutveckling och arbeta med att öka elevernas tillit till sin egen förmåga. På Stavsborgsskolan kommer lärarna att varje månad dokumentera varje enskild elevs väg mot målen som underlag för skolans pedagogiska arbete. Skolan beskriver också att fler pedagoger behövs på vissa lektioner för att kunna tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Strandparksskolan kommer att förstärka undervisningen i svenska som andra språk. Jarlabergsskolan planerar att förbättra resultaten i matematik genom att lägga lektionerna parallellt i flera årskurser och på det sättet kunna ge den bästa lärsituationen för varje elev. Den s.k. mattehallen ska användas i större utsträckning så att fler tillfällen erbjuds alla elever. Lärartätheten ska utökas med en speciallärare och en matematiklärare för att möjliggöra en mer individanpassad undervisning. Vittra skola i Saltsjö-Boo skriver att de har hög måluppfyllelse, men för att nå upp till 100 procent behöver de utveckla sin förmåga att ta emot nyanlända elever samt individualisera ytterligare för elever i behov av särskilt stöd. Fururaskolan, Lännbo kommer att göra ändringar i organisationen så att de lägre årskurserna får en lärare och en fritidsledare som resurs. En speciallärare och en lärare i svenska som andraspråk anställs. Myrsjöskolan tror att de bärbara elevdatorerna ska öka möjligheterna att hitta nya infallsvinklar för att stimulera både elever som inte når målen och elever som behöver utmanas på en högre nivå. Saltsjöbadens samskola inför s.k. studieverkstad på schemat. Två timmar varje vecka finns alla lärare på plats för att stödja elever på alla nivåer att nå sina mål. Seminarium om hur fler elever kan bli behöriga på Nackas grundskolor På ett seminarium i december 2011 där Utbildningsnämndens ordförande och grundskolerektorer deltog diskuterades skolornas insatser och hur fler elever kan bli behöriga till gymnasieskolan.

4 4 (10) Alla var överens om vikten av tidiga insatser för elever som riskerar att inte nå målen. Att det nu blir betyg i åk 6 och prov i åk 3 innebär att måluppfyllelse och kunskaper uppmärksammas och synliggörs tidigare, vilket är positivt, och det leder till en ökad professionalisering när det gäller dessa frågor i grundskolans tidigare år, menade rektorerna. De insatser som i dag sätts in för elever som man ser har behov av stöd redan i grundskolans tidiga år är dock ofta alltför begränsade, ansåg en rektor, en timme per vecka räcker inte. Att skolan själv har en regelbunden och tät uppföljning är viktigt, bl. a för att eleverna själva ska bli medvetna om läget. Några skolor har utvecklat rutiner för detta efter den första uppföljningen av obehöriga elever. Överföringen av information från tidigare skolor fungerar inte alltid. Anpassad studiegång används när man ser att en elev riskerar att inte bli behörig, ofta i ämnen som kemi eller fysik, på hösten i åk 9, berättar en rektor. Eleven får då stöd i andra ämnen under den tid som frigörs. En fråga som lyftes var om eleverna som kommer sent till Sverige kan börja i en tidigare årskurs för att få längre tid på sig att nå målen. Eleverna som kommer sent börjar redan ofta i en årskurs där de är ett år äldre än klasskamraterna, menade rektorerna, och det kan vara svårt att börja tidigare än så. Hatties forskning visar att det ofta inte heller är effektivt att elever går om en årskurs. Vad kan man då göra? Undervisningen måste anpassas i än högre grad till eleven, t ex genom att schemat görs om. Broar behöver byggas redan mellan förskola och grundskola. Det vore önskvärt att i följa elevers väg genom systemet för att upptäcka mönster. Någon konstaterade att social problematik ofta kan hanteras i de tidigare delarna av grundskolan, men i åk 7-9 blir det problematiskt. Insatserna från socialtjänsten är ofta bra när föräldrar själva tar initiativ, menade någon, men när problemen är av annan art och föräldrarna inte är med i processen blir det ofta svårare, ingen har bollen. Det finns svår problematik bakom att en del elever inte når målen, som kriminalitet eller livshotande sjukdomar. Framgångsfaktorer enligt forskningen Skolans styrdokument visar på ett arbetssätt som har betydelse för skolans resultat. Forskningslitteraturen framhåller att ett systematiskt arbete som baseras på utvärdering och evidens även för enskilda elever, bör ge resultat. Skollagens krav på utbildning på vetenskaplig grund (1 kap. 5 skollagen) går med andra ord hand i hand med det som framkommer i forskningen. Sammanfattningsvis visar forskningen på att följande faktorer är viktiga för att skolors arbete ska främja att alla elever når målen:

5 5 (10) Fokusera på lärar- och kamrateffekter och på skolmiljön. Förlägg inte problematiken ensidigt på barnen eller eleverna utan titta på skolans insatser. Små grupper för de yngre barnen och en god förskola har stor betydelse för skolgångens utveckling Särskilda undervisningsmetoder ger inte lösningar på problemen. Snarare ger kombinationen goda ämneskunskaper och pedagogisk insikt hos lärare goda resultat. Barnens kontext, dvs. familj och miljö, har stor betydelse. Skolan måste samarbeta med närsamhället familjer, polis och sociala myndigheter för att få en så god skolgång som möjligt. Det är lönsamt för ett samhälle och för medborgarna med god utbildning. Forskning om vad som förklarar elevresultat och hur de kan förbättras Nedan följer en minigenomgång av forskning om vad som är viktigt för framgång i skolan och vad som förklarar varför elever hoppar av sin utbildning eller misslyckas med sin skolgång. Skolverket menar i sin kunskapsöversikt från att det är mer meningsfullt att tala om olika skolfaktorers påverkan än om orsak och verkan av olika metoder. Skolverket skriver att poängen inte är att få lärarna att fokusera undervisningsmetoder rent allmänt, utan att få dem att fokusera ämnets kvalitativa innehåll och elevernas möjlighet till förståelse av detta. Bättre resultat handlar också om att presentera stoffet på nya sätt, dvs en undervisning som varierar på ett systematiskt och medvetet sätt når bättre resultat än undervisning som bygger på en särskild metod. Rapporten visar att det fortfarande är föräldrarnas utbildningsnivå som är den variabel som förklarar mest när det gäller elevernas framgång i skolan. Utbildningsnivån har ökat något i samhället de senaste åren vilket borde medföra att elevernas resultat ökar generellt sett. Men utvecklingen har snarare gått i andra riktningen. Under de senaste årtiondena har föräldrarnas utbildningsbakgrund snarare blivit viktigare än tidigare. Eleverna får i ökad utsträckning ägna sig åt eget kunskapssökande och lyssnar mindre på genomgångar av lärare, vilket innebär att elevernas sociokulturella kapital får större betydelse för resultaten. Detta förstärker alltså skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Kunskapsöversikten pekar också på skolklimatets betydelse där faktorer som lärarnas förväntningar och kamrateffekter, dvs. effekten av andra elevers studieprestationer och förväntningar, är betydelsefulla för att förklara skolframgång. Bägge dessa faktorer kan ge positiva eller negativa effekter på elevernas resultat. Skolans praktik fokuserar däremot ofta på elevernas individuella problem istället för att söka förklaringar i skolmiljön. Detta är också ett välkänt fenomen i internationell forskning. 1 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer, Skolverket 2009

6 6 (10) Gunilla Ingestad skriver i en avhandling från att det är vanligt att åtgärdsprogram kretsar kring problem hos eleven och att eleverna på så vis blir bärare av sina egna problem. Till detta kommer vad hon kallar en medikalisering av åtgärdsprogram och de insatser som görs för eleverna med en förskjutning från undervisning till vård. Det kan leda till att kunskapsmålen prioriteras ner. Samtidigt hänvisar hon till en undersökning av Skolverket som pekar på att mer svårgripbara faktorer som attityder, värdering och socialt klimat på skolan har större betydelse för resultaten än elevernas bakgrund och individuella egenskaper 3. Det är även välkänt att det är viktigt att tidigt identifiera och sätta in stöd för att undvika misslyckanden. Det ställer naturligtvis krav på att skolorna sätter in rätt stöd och att man lyckas identifiera alla elever som behöver stöd. Skolinspektionen pekar i en särskild granskning av hur elevernas kunskapsutveckling följs upp på att det är vanligt med bristande systematik i arbetet och att för mycket ansvar läggs över på individuella orsaker hos eleverna än på faktorer i skolmiljön. Här pekar också skolinspektionen på att man i sina inspektioner sett en tendens till att lärarna är omotiverat positiva till elevernas förmåga att nå målen. Det kan leda till att man inte ser behoven eller sätter in tillräckliga resurser. Problemen förstärks också av att det samtidigt ofta är känsligt att diskutera lärarnas undervisning. Inspektionen pekar på fyra förutsättningar som är viktiga för att lyckas i arbetet med hur elevernas uppnår målen: 1. Arbetet är kontinuerligt och processinriktat, det vill säga att det pågår ständigt och/eller är regelbudet återkommande och inkluderar olika aggregeringsnivåer på skolan (elev-, grupp -, samt en övergripande skolnivå). 2. Arbetet präglas av fastlagda rutiner; det vill säga att skolan har en tydlig planering, ansvarsfördelning, tidplan, dokumentation, verktyg och metoder. 3. Arbetet fokuserar på förbättring/bättre resultat. 4. Arbetet är i första hand är ett verktyg för ett internt utvecklingsarbete. John Hattie har i en uppmärksammad studie 4 av 800 meta-analyser identifierat vilka faktorer som identifieras i forskningen som har störst effekt på elevers studieresultat: Elevernas kännedom om uppsatta mål Resultatåterkoppling till eleven Lärarens pedagogiska förmåga 2 Dokumenterat utanförskap om skolbarn som inte når målen, Ingestad, Gunilla, Lund Vad gör det för skillnad vad skolan gör? Om skolors olikheter och deras betydelse för studieresultat. Skolverkets rapport nr. 273, Synligt lärande, Sveriges kommuner och landsting, 2011, visar forskningsresultat från 800 meta-analyser om vad som påverkar elevers resultat som publicerats av den Ny Zeeländske utbildningsforskaren John Hattie.

7 7 (10) Studiero i klassrummet Stöd och uppmuntran från hemmet Analysera undervisningen tillsammans med kollegor Forskningen visar på vikten av återkoppling till eleven, men också från eleven till läraren. John Hatties övergripande budskap är att lärare som bedriver god undervisning gör avgörande skillnad för elever. Han lyfter att det är viktigt att komma ihåg att det är eleverna själva som slutligen avgör vad de lär sig, och därför måste man anknyta till vad de tänker, vilka mål de har och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan. Han menar att den största lärdomen av de studier han genomfört är att lärare behöver lägga mer tid och energi på att förstå lärande genom elevernas ögon istället och prata med eleverna om sitt lärande istället för att fokusera alltför mycket på lektionsplanering. Han menar också att beslutsfattare genom att använda sådan forskning effektivt kan påverka elevprestationer. Forskning om elever som misslyckas eller avbryter sina studier Det finns ganska mycket forskning om skolk och elever som på olika sätt avbryter sina studier i Sverige och utomlands. Skolverket har sammanfattat en del av dessa studier i en rapport från 2008 Rätten till utbildning om elever som inte går i skolan. En studie som rapporten refererar är från Den pekar ensidigt på riskbeteende hos elever som en förklaring till olovlig frånvaro. Skolkarna kom i större utsträckning från svenska hem med en ensam förälder, de var oftare utsatta för brott och var i större utsträckning själva utsatta för brott. De var även i större utsträckning konsumenter av narkotika, tobak, alkohol, dopningsmedel sömn-/ lugnande medel. De hade även i större utsträckning ofullständiga betyg, särskilt i engelska, svenska och matematik. Studierna fokuserar både individuella orsaker och skolmiljö som en förklaring till avbrott. I en av studierna som utförts i Nacka - Skolmiljö 2000 har skolans arbetsmiljö studerats ur både lärares och elevers perspektiv. Det visade sig då att personalens frånvaro i mycket högre grad föranleder åtgärder än när eleverna varit frånvarande. Här är det skolan som arbetsmiljö som står i fokus för frånvaroproblematiken. I en rapport från Skolverket från 2001 om ofullständiga betyg fick eleverna själva reflektera över orsakerna till skolk. De uppgav att de upplevde undervisningen som ointressant eller jobbig, bland annat för att de hade svårt att följa med i undervisningen. Rapporten pekar också på att det kan vara svårt att komma tillbaka till skolan efter lång frånvaro och att det krävs särskilda insatser för att få elever tillbaka. Trefjärdedelar av de intervjuade eleverna angav dessutom att de skolkade för att slippa prov eller för att kunna läsa inför prov. Skolkarna är alltså en heterogen grupp. 5 SKOLK sund protest eller riskbeteende? M. Karlberg och K. Sundell, Forsknings och utvecklingsenheten, Stockholm FoU-rapport 2004:1

8 8 (10) Skolverket pekar på att för att minska avhopp måste kommunerna arbeta med att kontinuerligt uppdatera elevregister, tillse att skolorna har en effektiv frånvaroanmälan och uppföljning av frånvaro samt ett effektivt samarbete med sociala myndigheter. En brett upplagd studie från University of California 6 visar att elevers beslut att hoppa av inte beror på ett enskilt skäl utan av flera olika och samverkande skäl. Det som händer utanför skolan är minst lika betydelsefullt som det som pågår i skolan. Skolket börjar ofta långt ner i klasserna och ökar i omfattning ju äldre barnen blir. De två vanligaste förklaringarna till att skolket började är dåliga skolresultat och dåliga skolresultat i samverkan med elevernas sociala förhållanden och beteende. Kontexten har stor betydelse för skolk. För att uttrycka det positivt, minskar skolk om eleven ingår i en kontext med närvarande och stödjande familjemedlemmar och släktingar. God förskola och små klasser för de yngsta skolbarnen visade sig vara kostnadseffektiva åtgärder för att öka antalet elever som gick ut gymnasieskolan. Varje investerad dollar i små klasser och förskola genererade mellan två och fyra dollar i vinst på att fler elever slutförde gymnasieskolan. En ny studie från OECD 7 ligger väl i linje med policyrekommendationerna ovan. OECD pekar på de stora kostnader som studieavbrott innebär för samhället och att om fler lyckas i skolan innebär det stora vinster för samhället och för rättvisare villkor generellt. Investering i utbildning är en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning och långsiktig tillväxt. OECDgenomsnittet är att nästan var femte (19 procent för åldersgruppen år) avbryter sina studier innan de avslutat gymnasieskolan. Bäst är Sydkorea med 2 procent och sämst är Turkiet med 58 procent avbrott. För Sverige noteras 9 procents skolavbrott för individer i åldersgruppen år och omkring 14 procent för gruppen år (år 2009). OECD gör fem rekommendationer till sina medlemsländer: 1. Tillåt inte att elever går om. Detta är ovanligt i Sverige, bara omkring fem procent av eleverna har gått om ett år. 2. Undvik nivågruppering och skjut upp elevernas val till gymnasieskolan. Nivågruppering är vanligt i Sverige (omkring 74 procent av rektorerna i OECD:s policyrekommendationer till Sverige har rapporterat att det förekommer) men det är sällan permanent. 3. Hantera skolval på ett sådant sätt att föräldrar får information om skolresultat. OECD pekar på att utvecklingen i Sverige medfört ökande skillnader mellan skolor. OECD menar att det är viktigt att föräldrar får information om skolor, att skolor har skäl att ta emot elever och att skolor inte tillåts utveckla egna urvalskriterier. 4. Anpassa finansieringen till elevers och skolors behov. 5. Hantera gymnasieval på ett sådant sätt att det finns flera olika vägar till att slutföra studierna. OECD kommenterar gymnasiereformen (GY 2011) med att Sverige bör följa upp så att den tydligare indelningen i yrkes- respektive studieförberedande program inte innebär att det skapas återvändsgränder i utbildningssystemet. 6 California Dropout Research Project, policy brief 15, October Equity and Quality in Education: Supporting Disadvantaged Students and Schools, OECD 2012

9 9 (10) OECD pekar på att för Sveriges del indikerar resultaten från PISA (2009) att läsförmågan inte är bättre än genomsnittet för OECD. Det betyder sannolikt att dessa elever inte kommer att klara kraven på en framtida arbetsmarknad vad gäller läsning. PISA indikerar också att risken för utslagning och skolavbrott bland elever med låg socioekonomisk bakgrund är mer än dubbelt så hög jämfört med elever med hög socioekonomisk bakgrund. Den socioekonomiska bakgrunden mäts här som föräldrarnas utbildningsbakgrund. En kommande avhandling av Cecilia Thorsen (2012) visar att grundskolebetygen är en god prediktor för framgång i gymnasieskolan 8. Undersökningen baseras på tre kohorter med ungefär elever i varje kohort. Resultaten är i linje med den forskning som har bedrivits om betygens förmåga att förutsäga studieframgång i högskolan. Betygen är också bättre än standardiserade prov på att förutsäga studieframgång, trots att lärarna inte helt följer bedömningsanvisningarna. Istället pekar avhandlingen på att lärarna väger in faktorer som intresse och flit, vilket har stor betydelse för studieframgång. Betygsättningen tycks också gynna elever med lägre socioekonomisk status. Det skulle betyda att gymnasieskolor bland annat bör följa upp elevernas betyg från gymnasieskolan för att identifiera elever som kan behöva stöd. Sambandet har även uppmärksammats i Nacka, bl.a. i en tjänsteskrivelse till utbildningsnämnden UBN 2010/ , där sambandet med meritvärdet från grundskolan stämmer väl överens med betygspoängen från gymnasieskolan, dvs. att elever med höga betyg i grundskolan även har höga betyg i gymnasieskolan. Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Det finns en omfattande internationella och nationell forskning om vad som påverkar elevers resultat, och också vad som är framgångsrikt. En slutsats är att det krävs ett medvetet och systematiskt arbete som utgår från forsningsrön och där skolans insatser är utgångspunkten, inte elevernas svårigheter. Det innebär en skola på vetenskaplig grund, och en skola med ett systematiskt kvalitetsarbete. Utbildningsnämnden har sedan flera år avsatt resurser för forskning som använts på olika sätt bl a för att öka användning av forskning och vetenskapliga arbetssätt i skolan. Vårens rektorsmöten och kvalitetsutvecklingsdag kommer att ägnas detta tema. Kultur- och utbildningsenheten har påbörjat ett arbete för att se över det systematiska kvalitetsarbetet och hur det ska dokumenteras, och frågan berörs också i ett EU-projekt och översyn av metoderna i VÅGA VISA. Redovisningen av skolornas arbete för att eleverna ska nå målen visar på ett strukturerat och genomtänkt arbete redan sker på många skolor. Hatties forskning betonar vikten av återkoppling till elever, och fokus på att i klassrummet anknyta till vad eleverna tänker, vilka mål de har och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan. Även detta är frågor som skolorna arbetar aktivt med, men där det krävs fortsatt utvecklingsarbete då det finns indikationer på att de har ett reellt inflytande och får feedback på sitt lärande. Vikten av tidiga insatser och att skolan samverkar med andra i närsamhället lyfts fram i forskningen, och av Nackas rektorer. I Nacka genomförs nu ett projekt med namnet Tidiga 8 Prel. Titel Teachers grading assignment and the predicitive validity of criterion referenced grades, Cecilia Thorsen, Högskolan Väst 2012

10 10 (10) insatser, som har som mål att barn och ungdomar ska får den bästa möjliga hjälpen så tidigt som möjligt vid risk för en ogynnsam utveckling. Projektet kartlägger åtgärder från förskola, skola och socialtjänst och ska utveckla samarbetet mellan olika aktörer. Inom FFS (Förskola, fritid, skola, där de kommunala skolorna ingår) pågår arbete för att säkra och utveckla rutiner för skolornas anmälningar till socialtjänsten vid oro om att barn far illa. Gemensamma former för elevhälsoplaner, rutiner för åtgärdsprogram och stöd och utredningar av elever i behov av särskilt stöd kommer också att utvecklas för de kommunala skolorna, i syfte att förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten. Som enheten tidigare påpekat vore det önskvärt att framöver följa vad som har hänt med elever som inte nått målen enligt nationella prov i skolår tre eller fem, och följa deras resultat längre fram i skolan för att kunna identifiera framgångsfaktorer och förhållanden vid olika resultat. Ett intressant forskningsarbete med denna inriktning har påbörjats av en medarbetare på Kultur- och utbildningsenheten. Carina Legerius Utvärderingsexpert Per Gunnar Rosengren Utbildningsexpert

Fördjupning om obehöriga elever 2012

Fördjupning om obehöriga elever 2012 2013-06-03 1 (18) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2012/183-610 Utbildningsnämnden Fördjupning om obehöriga elever 2012 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan 2016-11-27 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Elevers kunskapsutveckling i grundskolan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II 2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 2015-10-23 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:10. Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Sammanfattning Rapport 2010:10. Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? Sammanfattning Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? 1 Sammanfattning I det målstyrda system som präglar svenskt skolväsende finns en stor tillit till

Läs mer

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? InfoMentor P.O.D.B:s kommentarer om hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP 2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014

Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014 2013-11-25 1 (6) Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014 Utvärderingsplanen visar Utbildningsnämndens kvalitetssystem. Planen visar också när resultat från olika uppföljningar och utvärderingar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Uppföljning av elevresultat redovisning av resultatdialoger med skolor som har årskurs 7

Uppföljning av elevresultat redovisning av resultatdialoger med skolor som har årskurs 7 2015-05-28 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Uppföljning av elevresultat redovisning av resultatdialoger med skolor som har årskurs 7 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Dnr :563. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun

Dnr :563. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun Beslut Tillsyn i Vikskolan 1 (3) Magnetica Education AB Box 5017 194 05 Upplands Väsby Tillsyn i Vikskolan Fristående

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut Helsingborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Bårslövs skola belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Skolvalet till hösten 2017 resultat från föräldraenkät samt skolvalsstatistik

Skolvalet till hösten 2017 resultat från föräldraenkät samt skolvalsstatistik 2017-05-09 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2017/101 Utbildningsnämnden Skolvalet till hösten 2017 resultat från föräldraenkät samt skolvalsstatistik Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola 1 (9) Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn i Rålambshovsskolan belägen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress Sveavägen 159 2 (9) Tillsyn i Rålambshovsskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola en jp Beslut Idunstiftelsen för waldorfpedagogik Org.nr: 802478-2230 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Idunskolan östra Stockholms waldorfskola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Öppna jämförelser: grundskolan 2016

Öppna jämförelser: grundskolan 2016 2016-05-10 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Öppna jämförelser: grundskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolorna i Nacka kommun

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Regelbunden tillsyn i Lunds kommun International School of Lund Katedralskolan Dnr 43-2008:490 Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola < Montessori Friskola Gotland AB Org.nr. 556793-5514 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Montessori Friskola Gotland belägen i Gotland kommun Tillsyn i Montessori Friskola Gotland

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9854 Södermalmskyrkan Org.nr. 802003-3687 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Södermalmskyrkans Kristna skola belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Södermalmskyrkans

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4582 Tyska Skolan Göteborg ekonomiska förening Org.nr. 769604-3608 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Victoriaskolan belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 44-2015:4582

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola esi ut Stiftelsen Språkskolan i Upplands Väsby Org.nr. 816000-5966 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Sverigefinska skolan i Upplands Väsby belägen i Upplands Väsby kommun 2(10)

Läs mer

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola 1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2011-12-21 Gävle kommun Rektorn vid Fridhemsskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Fridhemsskolan i Gävle kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9595 Vittraskolorna AB Org.nr. 556458-6716 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vittra Gerdsken belägen i Alingsås kommun 2 (7) Tillsyn i Vittra Gerdsken har genomfört tillsyn

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:9438 Föreningen Backaskolan Org.nr. 846500-1777 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Backaskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Resultatdialoger med rektorer på grundskolor med årskurs 3-6

Resultatdialoger med rektorer på grundskolor med årskurs 3-6 206-06-04 (5) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 204/242-630 Utbildningsnämnden Resultatdialoger med rektorer på grundskolor med årskurs 3-6 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4023 Svalnäs, Ekonomisk Förening Org.nr. 769623-6806 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Svalnäs skola belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn i Svalnäs skola har genomfört

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Tillsyn och insyn i förskola och pedagogisk omsorg hösten 2015

Tillsyn och insyn i förskola och pedagogisk omsorg hösten 2015 2016-01-20 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2015/130-712 Utbildningsnämnden Tillsyn och insyn i förskola och pedagogisk omsorg hösten 2015 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Enskilda gymnasiet info@enskildagymnasiet.se Rektorn vid Enskilda gymnasiet lebi@enskildagymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Enskilda gymnasiet i Stockholm

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Broskolan AB. Box 411 891 28 Örnsköldsvik 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Skolinspektionens bedömning och beslut Skolinspektionen bedömer att Broskolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Fritidshemmet Hästens AB Org.nr. 556585-8536 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Friskolan Hästens belägen i Stockholms kommun Tillsyn i Friskolan Hästens Beslut 2 (4) har genomfört

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Dnr 43-2016:24 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Klastorpsskolan belägen i Stockholms kommun 2(7) Tillsyn i Klastorpsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för fristående grundskola med fritidshem Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:3856 Fredrikshovs Utbildning AB Org.nr. 556883-4765 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Campus Manilla belägen i Stockholms kommun 2 (7) Tillsyn i Campus Manilla har

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Stiftelsen Språkskolan i Upplands Väsby Org.nr. 816000-5966 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Engelska skolan i Upplands Väsby belägen i Upplands Väsby kommun 2 (4) Tillsyn i Engelska

Läs mer

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2015:9775 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Kviberg belägen i Göteborgs kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9775 Tillsyn i Centrina

Läs mer

Dnr :567. Beslut. efter tillsyn av fristående förskoleklass, grundskola Frestaskolan i Upplands Väsby kommun

Dnr :567. Beslut. efter tillsyn av fristående förskoleklass, grundskola Frestaskolan i Upplands Väsby kommun Beslut efter tillsyn av fristående förskoleklass, grundskola Frestaskolan i Upplands Väsby kommun Beslut Tillsyn i Frestaskolan 1 (3) Magnetica Education AB. Box 5017 194 05 UPPLANDS VÄSBY Tillsyn i Frestaskolan

Läs mer

Statistik om lärare oktober 2015

Statistik om lärare oktober 2015 2016-04-04 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2015/138-630 Utbildningsnämnden Statistik om lärare oktober 2015 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss

Läs mer

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola Beslut 2013-02-25 Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se Rektorn vid Kungsholmens grundskola ulf.berg@stockholm.se Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola efter tillsyn av Kungsholmens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-10-29 Uppsala kommun uppsala.kommun@uppsala.se styrelsen-vard-bildning@uppsala.se Rektorn vid Fredrika Bremerskolan ulrika.axelsson@uppsala.se Beslut för grundskola och fritidshem efter breddad

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Skolbeslut för Grundskola

Skolbeslut för Grundskola Beslut Videdalsskolan och Risebergaskolan 2010-05-04 Dnr 43-2009:3755 Skolbeslut för Grundskola efter tillsyn av Videdalsskolan och Risebergaskolan i Husie stadsdel, Malmö kommun Skolbeslut Tillsyn i Videdalsskolan

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kundundersökning 2012

Kundundersökning 2012 d 2012-06-07 Dnr UBN 2011/151-630 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (12) Utbildningsnämnden Kundundersökning 2012 Förslag till beslut Utbildningsnämnden Noterar informationen till protokollet. Ger Kultur- och utbildningsenheten

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer