Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan"

Transkript

1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2011/ Utbildningsnämnden Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skrivelsen visar att det grundskolor i Nacka på ett aktivt och systematiskt sätt arbetar för att alla elever ska nå målen. Det finns en omfattande forskning om vad som gynnar goda elevresultat. En slutsats från forskningen är att ett systematiskt arbete som baseras på utvärdering och evidens bör ge resultat. Skolans insatser med lärar- och kamrateffekter bör vara i fokus. Särskilda undervisningsmetoder ger inte lösningar på problemen. Snarare ger kombinationen goda ämneskunskaper och pedagogisk insikt hos lärare goda resultat. Barnens kontext, dvs. familj och miljö, har stor betydelse. Skolan måste samarbeta med närsamhället för att få en så god skolgång som möjligt. Ärendet När uppföljningen av de 66 elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan redovisades i november 2011 gav Utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsenheten i uppdrag att fördjupa analysen av de tre grupperna av elever som beskrivs i tjänsteskrivelsen, samt att redovisa exempel på skolor som uppnått bra resultat i arbetet med att få eleverna att bli behöriga att söka till gymnasieskolan. Uppföljning av elever i skolår 9 som inte nådde behörighet visade att gruppen obehöriga lite förenklat delas upp i tre undergrupper, elever som har kommit sent till Sverige, elever med inlärningssvårigheter och övriga elever. Ogiltig frånvaro är vanligare i gruppen övriga elever, där också skolorna i högre grad bedömt att det funnits en social problematik. Skolornas svar visar att de satt in omfattande åtgärder till stöd, och också prövat olika lösningar. Denna skrivelse visar hur grundskolor i Nacka arbetar med att få alla elever att nå målen, och hur rektorer i Nacka ser att fler kan nå målen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen

2 2 (10) resultat och lärdomar från forskningen när det gäller vad som påverkar elevers resultat och varför elever misslyckas Åtgärder för att elever ska nå målen i Nackas grundskolor Finns det framgångsrikt arbete för att få elever att bli behöriga bland våra grundskolor som kan inspirera andra skolor? Grundskolornas kvalitetsredovisningar visar att skolorna lägger stora ansträngningar på att stödja alla elever att nå målen, och sannolikt är detta en av förklaringarna till att Nacka har en låg andel obehöriga elever jämfört med andra. Det är emellertid svårt att dra säkra slutsatser och peka ut vad som är särskilt framgångsrikt. Variationen mellan skolorna i andelen elever behöriga är relativt liten. Alla utom en skola hade en andel mellan 93 och 100 procent En del av dessa skillnader kan hänga samman med hur många elever som kommit sent till Sverige på skolan. Andelen behöriga elever är också relativt stabil under de senaste tre åren på flertalet skolor. Här redovisas exempel på åtgärder som skolorna tar upp i sina kvalitetsredovisningar Saltsjöbadens samskola beskriver i sin kvalitetsredovisning hur de genom en mängd olika åtgärder hittat former för att tidigt kunna identifiera elever i behov av särskilt stöd. Nya elever får hjälp att hitta sina lärstilar och får tips om hur de ska arbeta för att lära sig på bästa sätt. Fortlöpande individuella samtal förs mellan pedagog och elev, där eleven görs medveten om sina starka och svaga sidor, och samtalen dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen. Skolans resursteam ger specialpedagogisk handledning till övriga pedagoger. Skolan arbetar också med överlämningskonferenser och fördiagnoser för elever som börjar år sju i svenska och matematik. Resursteamet utvärderar resultaten av fördiagnoserna och beslutar i samråd med ämneslärare och föräldrar vilka elever som dels ska utredas vidare, dels ha särskilda stödinsatser. En gång i veckan har teamet möte där pågående stödinsatser utvärderas. Skolan skriver att elevernas måluppfyllelse har ökat markant. Skolan menar att elevernas väg mot målen och resultat handlar mycket om självkänsla och medvetenhet om de egna starka och svaga sidorna och på vilket sätt eleven lär sig bäst, liksom att eleven tar ansvar för sitt eget lärande. Björknässkolan skriver att de försöker använda sig av många olika typer av läromedel och metoder som är anpassade till elevens olika nivåer för att underlätta individualisering i alla årskurser. I år 1-3 arbetar skolan med ett kartläggnings- och diagnosmaterial som gäller läsutveckling. Med stöd av speciallärare görs ytterligare kartläggningar via diagnoser för elever i år 4 och 7 för att följa upp måluppfyllelsen och att inga elever skall tappas bort. Arbetslagen utvärderar sedan elevernas måluppfyllelse kontinuerligt. Olika metoder används, som datorbaserade Robomemo (arbetsminnesträningsprogram) för elever i behov av särskilt stöd, och Rydaholmsmetoden, en metod för att öka elevens automatisering av sin läsning avsett för elever som har behov av extra hjälp i sin läsinlärning. På Björknässkolan har skolår 7-9 varje vecka schemalagd tid som inte är ämnesbunden där eleverna kan ta igen det missat eller fördjupa sig i ämnen efter behov. Maestroskolan utvärderar elevernas individuella mål nåtts med två veckors mellanrum. Skolan erbjuder läshjälp på fritidshemmet för elever som behöver och sommarskola för elever som inte uppnår målen under läsåret. Även elever med särskilda behov eller språksvårigheter lyckas i hög grad med sina studier, skriver skolan, och menar att regelbunden kartläggning och observationer gör att

3 3 (10) man upptäcker tidigt vad eleverna behöver stöd i att utveckla eller träna. Lärare med specialkompetens, täta kontakter mellan klasslärare och ämneslärare, tidiga åtgärdsprogram är exempel på stöd som gör att alla barn/ungdomar har en möjlighet att utvecklas i skolan. Vilans skola arbetar målstyrt och utan timplan för att kunna individanpassa undervisningen bättre. För att alla elever ska nå målen erbjuds läxhjälp till alla elever och studiestöd av pedagoger till de elever som riskerar att inte nå målen. Fisksätraskolan har skolan organiserat undervisningen i främst svenska som andra språk, matematik och engelska i nivågrupper. Sigfridsborgsskolan skriver att lärarna innan sommaren fick lämna en rapport om elever som riskerade att inte nå målen till rektor. Det var endast ett fåtal elever och skolan kommer att sätta in åtgärder för dessa elever och ta fram åtgärdsprogram. Flera grundskolor skriver att det är ett fortsatt förbättringsområde att få alla elever att nå målen. Åtgärderna handlar ofta om att individualisera undervisningen ytterligare. Exempel på åtgärder som planeras framöver: Fisksätraskolan planerar att organisera eleverna utifrån deras kunskapsutveckling och individuella mål i stället för i åldersbundna klasser. De kommer också att skapa ett system för elevernas systematiska kunskapsutveckling och arbeta med att öka elevernas tillit till sin egen förmåga. På Stavsborgsskolan kommer lärarna att varje månad dokumentera varje enskild elevs väg mot målen som underlag för skolans pedagogiska arbete. Skolan beskriver också att fler pedagoger behövs på vissa lektioner för att kunna tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Strandparksskolan kommer att förstärka undervisningen i svenska som andra språk. Jarlabergsskolan planerar att förbättra resultaten i matematik genom att lägga lektionerna parallellt i flera årskurser och på det sättet kunna ge den bästa lärsituationen för varje elev. Den s.k. mattehallen ska användas i större utsträckning så att fler tillfällen erbjuds alla elever. Lärartätheten ska utökas med en speciallärare och en matematiklärare för att möjliggöra en mer individanpassad undervisning. Vittra skola i Saltsjö-Boo skriver att de har hög måluppfyllelse, men för att nå upp till 100 procent behöver de utveckla sin förmåga att ta emot nyanlända elever samt individualisera ytterligare för elever i behov av särskilt stöd. Fururaskolan, Lännbo kommer att göra ändringar i organisationen så att de lägre årskurserna får en lärare och en fritidsledare som resurs. En speciallärare och en lärare i svenska som andraspråk anställs. Myrsjöskolan tror att de bärbara elevdatorerna ska öka möjligheterna att hitta nya infallsvinklar för att stimulera både elever som inte når målen och elever som behöver utmanas på en högre nivå. Saltsjöbadens samskola inför s.k. studieverkstad på schemat. Två timmar varje vecka finns alla lärare på plats för att stödja elever på alla nivåer att nå sina mål. Seminarium om hur fler elever kan bli behöriga på Nackas grundskolor På ett seminarium i december 2011 där Utbildningsnämndens ordförande och grundskolerektorer deltog diskuterades skolornas insatser och hur fler elever kan bli behöriga till gymnasieskolan.

4 4 (10) Alla var överens om vikten av tidiga insatser för elever som riskerar att inte nå målen. Att det nu blir betyg i åk 6 och prov i åk 3 innebär att måluppfyllelse och kunskaper uppmärksammas och synliggörs tidigare, vilket är positivt, och det leder till en ökad professionalisering när det gäller dessa frågor i grundskolans tidigare år, menade rektorerna. De insatser som i dag sätts in för elever som man ser har behov av stöd redan i grundskolans tidiga år är dock ofta alltför begränsade, ansåg en rektor, en timme per vecka räcker inte. Att skolan själv har en regelbunden och tät uppföljning är viktigt, bl. a för att eleverna själva ska bli medvetna om läget. Några skolor har utvecklat rutiner för detta efter den första uppföljningen av obehöriga elever. Överföringen av information från tidigare skolor fungerar inte alltid. Anpassad studiegång används när man ser att en elev riskerar att inte bli behörig, ofta i ämnen som kemi eller fysik, på hösten i åk 9, berättar en rektor. Eleven får då stöd i andra ämnen under den tid som frigörs. En fråga som lyftes var om eleverna som kommer sent till Sverige kan börja i en tidigare årskurs för att få längre tid på sig att nå målen. Eleverna som kommer sent börjar redan ofta i en årskurs där de är ett år äldre än klasskamraterna, menade rektorerna, och det kan vara svårt att börja tidigare än så. Hatties forskning visar att det ofta inte heller är effektivt att elever går om en årskurs. Vad kan man då göra? Undervisningen måste anpassas i än högre grad till eleven, t ex genom att schemat görs om. Broar behöver byggas redan mellan förskola och grundskola. Det vore önskvärt att i följa elevers väg genom systemet för att upptäcka mönster. Någon konstaterade att social problematik ofta kan hanteras i de tidigare delarna av grundskolan, men i åk 7-9 blir det problematiskt. Insatserna från socialtjänsten är ofta bra när föräldrar själva tar initiativ, menade någon, men när problemen är av annan art och föräldrarna inte är med i processen blir det ofta svårare, ingen har bollen. Det finns svår problematik bakom att en del elever inte når målen, som kriminalitet eller livshotande sjukdomar. Framgångsfaktorer enligt forskningen Skolans styrdokument visar på ett arbetssätt som har betydelse för skolans resultat. Forskningslitteraturen framhåller att ett systematiskt arbete som baseras på utvärdering och evidens även för enskilda elever, bör ge resultat. Skollagens krav på utbildning på vetenskaplig grund (1 kap. 5 skollagen) går med andra ord hand i hand med det som framkommer i forskningen. Sammanfattningsvis visar forskningen på att följande faktorer är viktiga för att skolors arbete ska främja att alla elever når målen:

5 5 (10) Fokusera på lärar- och kamrateffekter och på skolmiljön. Förlägg inte problematiken ensidigt på barnen eller eleverna utan titta på skolans insatser. Små grupper för de yngre barnen och en god förskola har stor betydelse för skolgångens utveckling Särskilda undervisningsmetoder ger inte lösningar på problemen. Snarare ger kombinationen goda ämneskunskaper och pedagogisk insikt hos lärare goda resultat. Barnens kontext, dvs. familj och miljö, har stor betydelse. Skolan måste samarbeta med närsamhället familjer, polis och sociala myndigheter för att få en så god skolgång som möjligt. Det är lönsamt för ett samhälle och för medborgarna med god utbildning. Forskning om vad som förklarar elevresultat och hur de kan förbättras Nedan följer en minigenomgång av forskning om vad som är viktigt för framgång i skolan och vad som förklarar varför elever hoppar av sin utbildning eller misslyckas med sin skolgång. Skolverket menar i sin kunskapsöversikt från att det är mer meningsfullt att tala om olika skolfaktorers påverkan än om orsak och verkan av olika metoder. Skolverket skriver att poängen inte är att få lärarna att fokusera undervisningsmetoder rent allmänt, utan att få dem att fokusera ämnets kvalitativa innehåll och elevernas möjlighet till förståelse av detta. Bättre resultat handlar också om att presentera stoffet på nya sätt, dvs en undervisning som varierar på ett systematiskt och medvetet sätt når bättre resultat än undervisning som bygger på en särskild metod. Rapporten visar att det fortfarande är föräldrarnas utbildningsnivå som är den variabel som förklarar mest när det gäller elevernas framgång i skolan. Utbildningsnivån har ökat något i samhället de senaste åren vilket borde medföra att elevernas resultat ökar generellt sett. Men utvecklingen har snarare gått i andra riktningen. Under de senaste årtiondena har föräldrarnas utbildningsbakgrund snarare blivit viktigare än tidigare. Eleverna får i ökad utsträckning ägna sig åt eget kunskapssökande och lyssnar mindre på genomgångar av lärare, vilket innebär att elevernas sociokulturella kapital får större betydelse för resultaten. Detta förstärker alltså skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Kunskapsöversikten pekar också på skolklimatets betydelse där faktorer som lärarnas förväntningar och kamrateffekter, dvs. effekten av andra elevers studieprestationer och förväntningar, är betydelsefulla för att förklara skolframgång. Bägge dessa faktorer kan ge positiva eller negativa effekter på elevernas resultat. Skolans praktik fokuserar däremot ofta på elevernas individuella problem istället för att söka förklaringar i skolmiljön. Detta är också ett välkänt fenomen i internationell forskning. 1 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer, Skolverket 2009

6 6 (10) Gunilla Ingestad skriver i en avhandling från att det är vanligt att åtgärdsprogram kretsar kring problem hos eleven och att eleverna på så vis blir bärare av sina egna problem. Till detta kommer vad hon kallar en medikalisering av åtgärdsprogram och de insatser som görs för eleverna med en förskjutning från undervisning till vård. Det kan leda till att kunskapsmålen prioriteras ner. Samtidigt hänvisar hon till en undersökning av Skolverket som pekar på att mer svårgripbara faktorer som attityder, värdering och socialt klimat på skolan har större betydelse för resultaten än elevernas bakgrund och individuella egenskaper 3. Det är även välkänt att det är viktigt att tidigt identifiera och sätta in stöd för att undvika misslyckanden. Det ställer naturligtvis krav på att skolorna sätter in rätt stöd och att man lyckas identifiera alla elever som behöver stöd. Skolinspektionen pekar i en särskild granskning av hur elevernas kunskapsutveckling följs upp på att det är vanligt med bristande systematik i arbetet och att för mycket ansvar läggs över på individuella orsaker hos eleverna än på faktorer i skolmiljön. Här pekar också skolinspektionen på att man i sina inspektioner sett en tendens till att lärarna är omotiverat positiva till elevernas förmåga att nå målen. Det kan leda till att man inte ser behoven eller sätter in tillräckliga resurser. Problemen förstärks också av att det samtidigt ofta är känsligt att diskutera lärarnas undervisning. Inspektionen pekar på fyra förutsättningar som är viktiga för att lyckas i arbetet med hur elevernas uppnår målen: 1. Arbetet är kontinuerligt och processinriktat, det vill säga att det pågår ständigt och/eller är regelbudet återkommande och inkluderar olika aggregeringsnivåer på skolan (elev-, grupp -, samt en övergripande skolnivå). 2. Arbetet präglas av fastlagda rutiner; det vill säga att skolan har en tydlig planering, ansvarsfördelning, tidplan, dokumentation, verktyg och metoder. 3. Arbetet fokuserar på förbättring/bättre resultat. 4. Arbetet är i första hand är ett verktyg för ett internt utvecklingsarbete. John Hattie har i en uppmärksammad studie 4 av 800 meta-analyser identifierat vilka faktorer som identifieras i forskningen som har störst effekt på elevers studieresultat: Elevernas kännedom om uppsatta mål Resultatåterkoppling till eleven Lärarens pedagogiska förmåga 2 Dokumenterat utanförskap om skolbarn som inte når målen, Ingestad, Gunilla, Lund Vad gör det för skillnad vad skolan gör? Om skolors olikheter och deras betydelse för studieresultat. Skolverkets rapport nr. 273, Synligt lärande, Sveriges kommuner och landsting, 2011, visar forskningsresultat från 800 meta-analyser om vad som påverkar elevers resultat som publicerats av den Ny Zeeländske utbildningsforskaren John Hattie.

7 7 (10) Studiero i klassrummet Stöd och uppmuntran från hemmet Analysera undervisningen tillsammans med kollegor Forskningen visar på vikten av återkoppling till eleven, men också från eleven till läraren. John Hatties övergripande budskap är att lärare som bedriver god undervisning gör avgörande skillnad för elever. Han lyfter att det är viktigt att komma ihåg att det är eleverna själva som slutligen avgör vad de lär sig, och därför måste man anknyta till vad de tänker, vilka mål de har och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan. Han menar att den största lärdomen av de studier han genomfört är att lärare behöver lägga mer tid och energi på att förstå lärande genom elevernas ögon istället och prata med eleverna om sitt lärande istället för att fokusera alltför mycket på lektionsplanering. Han menar också att beslutsfattare genom att använda sådan forskning effektivt kan påverka elevprestationer. Forskning om elever som misslyckas eller avbryter sina studier Det finns ganska mycket forskning om skolk och elever som på olika sätt avbryter sina studier i Sverige och utomlands. Skolverket har sammanfattat en del av dessa studier i en rapport från 2008 Rätten till utbildning om elever som inte går i skolan. En studie som rapporten refererar är från Den pekar ensidigt på riskbeteende hos elever som en förklaring till olovlig frånvaro. Skolkarna kom i större utsträckning från svenska hem med en ensam förälder, de var oftare utsatta för brott och var i större utsträckning själva utsatta för brott. De var även i större utsträckning konsumenter av narkotika, tobak, alkohol, dopningsmedel sömn-/ lugnande medel. De hade även i större utsträckning ofullständiga betyg, särskilt i engelska, svenska och matematik. Studierna fokuserar både individuella orsaker och skolmiljö som en förklaring till avbrott. I en av studierna som utförts i Nacka - Skolmiljö 2000 har skolans arbetsmiljö studerats ur både lärares och elevers perspektiv. Det visade sig då att personalens frånvaro i mycket högre grad föranleder åtgärder än när eleverna varit frånvarande. Här är det skolan som arbetsmiljö som står i fokus för frånvaroproblematiken. I en rapport från Skolverket från 2001 om ofullständiga betyg fick eleverna själva reflektera över orsakerna till skolk. De uppgav att de upplevde undervisningen som ointressant eller jobbig, bland annat för att de hade svårt att följa med i undervisningen. Rapporten pekar också på att det kan vara svårt att komma tillbaka till skolan efter lång frånvaro och att det krävs särskilda insatser för att få elever tillbaka. Trefjärdedelar av de intervjuade eleverna angav dessutom att de skolkade för att slippa prov eller för att kunna läsa inför prov. Skolkarna är alltså en heterogen grupp. 5 SKOLK sund protest eller riskbeteende? M. Karlberg och K. Sundell, Forsknings och utvecklingsenheten, Stockholm FoU-rapport 2004:1

8 8 (10) Skolverket pekar på att för att minska avhopp måste kommunerna arbeta med att kontinuerligt uppdatera elevregister, tillse att skolorna har en effektiv frånvaroanmälan och uppföljning av frånvaro samt ett effektivt samarbete med sociala myndigheter. En brett upplagd studie från University of California 6 visar att elevers beslut att hoppa av inte beror på ett enskilt skäl utan av flera olika och samverkande skäl. Det som händer utanför skolan är minst lika betydelsefullt som det som pågår i skolan. Skolket börjar ofta långt ner i klasserna och ökar i omfattning ju äldre barnen blir. De två vanligaste förklaringarna till att skolket började är dåliga skolresultat och dåliga skolresultat i samverkan med elevernas sociala förhållanden och beteende. Kontexten har stor betydelse för skolk. För att uttrycka det positivt, minskar skolk om eleven ingår i en kontext med närvarande och stödjande familjemedlemmar och släktingar. God förskola och små klasser för de yngsta skolbarnen visade sig vara kostnadseffektiva åtgärder för att öka antalet elever som gick ut gymnasieskolan. Varje investerad dollar i små klasser och förskola genererade mellan två och fyra dollar i vinst på att fler elever slutförde gymnasieskolan. En ny studie från OECD 7 ligger väl i linje med policyrekommendationerna ovan. OECD pekar på de stora kostnader som studieavbrott innebär för samhället och att om fler lyckas i skolan innebär det stora vinster för samhället och för rättvisare villkor generellt. Investering i utbildning är en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning och långsiktig tillväxt. OECDgenomsnittet är att nästan var femte (19 procent för åldersgruppen år) avbryter sina studier innan de avslutat gymnasieskolan. Bäst är Sydkorea med 2 procent och sämst är Turkiet med 58 procent avbrott. För Sverige noteras 9 procents skolavbrott för individer i åldersgruppen år och omkring 14 procent för gruppen år (år 2009). OECD gör fem rekommendationer till sina medlemsländer: 1. Tillåt inte att elever går om. Detta är ovanligt i Sverige, bara omkring fem procent av eleverna har gått om ett år. 2. Undvik nivågruppering och skjut upp elevernas val till gymnasieskolan. Nivågruppering är vanligt i Sverige (omkring 74 procent av rektorerna i OECD:s policyrekommendationer till Sverige har rapporterat att det förekommer) men det är sällan permanent. 3. Hantera skolval på ett sådant sätt att föräldrar får information om skolresultat. OECD pekar på att utvecklingen i Sverige medfört ökande skillnader mellan skolor. OECD menar att det är viktigt att föräldrar får information om skolor, att skolor har skäl att ta emot elever och att skolor inte tillåts utveckla egna urvalskriterier. 4. Anpassa finansieringen till elevers och skolors behov. 5. Hantera gymnasieval på ett sådant sätt att det finns flera olika vägar till att slutföra studierna. OECD kommenterar gymnasiereformen (GY 2011) med att Sverige bör följa upp så att den tydligare indelningen i yrkes- respektive studieförberedande program inte innebär att det skapas återvändsgränder i utbildningssystemet. 6 California Dropout Research Project, policy brief 15, October Equity and Quality in Education: Supporting Disadvantaged Students and Schools, OECD 2012

9 9 (10) OECD pekar på att för Sveriges del indikerar resultaten från PISA (2009) att läsförmågan inte är bättre än genomsnittet för OECD. Det betyder sannolikt att dessa elever inte kommer att klara kraven på en framtida arbetsmarknad vad gäller läsning. PISA indikerar också att risken för utslagning och skolavbrott bland elever med låg socioekonomisk bakgrund är mer än dubbelt så hög jämfört med elever med hög socioekonomisk bakgrund. Den socioekonomiska bakgrunden mäts här som föräldrarnas utbildningsbakgrund. En kommande avhandling av Cecilia Thorsen (2012) visar att grundskolebetygen är en god prediktor för framgång i gymnasieskolan 8. Undersökningen baseras på tre kohorter med ungefär elever i varje kohort. Resultaten är i linje med den forskning som har bedrivits om betygens förmåga att förutsäga studieframgång i högskolan. Betygen är också bättre än standardiserade prov på att förutsäga studieframgång, trots att lärarna inte helt följer bedömningsanvisningarna. Istället pekar avhandlingen på att lärarna väger in faktorer som intresse och flit, vilket har stor betydelse för studieframgång. Betygsättningen tycks också gynna elever med lägre socioekonomisk status. Det skulle betyda att gymnasieskolor bland annat bör följa upp elevernas betyg från gymnasieskolan för att identifiera elever som kan behöva stöd. Sambandet har även uppmärksammats i Nacka, bl.a. i en tjänsteskrivelse till utbildningsnämnden UBN 2010/ , där sambandet med meritvärdet från grundskolan stämmer väl överens med betygspoängen från gymnasieskolan, dvs. att elever med höga betyg i grundskolan även har höga betyg i gymnasieskolan. Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Det finns en omfattande internationella och nationell forskning om vad som påverkar elevers resultat, och också vad som är framgångsrikt. En slutsats är att det krävs ett medvetet och systematiskt arbete som utgår från forsningsrön och där skolans insatser är utgångspunkten, inte elevernas svårigheter. Det innebär en skola på vetenskaplig grund, och en skola med ett systematiskt kvalitetsarbete. Utbildningsnämnden har sedan flera år avsatt resurser för forskning som använts på olika sätt bl a för att öka användning av forskning och vetenskapliga arbetssätt i skolan. Vårens rektorsmöten och kvalitetsutvecklingsdag kommer att ägnas detta tema. Kultur- och utbildningsenheten har påbörjat ett arbete för att se över det systematiska kvalitetsarbetet och hur det ska dokumenteras, och frågan berörs också i ett EU-projekt och översyn av metoderna i VÅGA VISA. Redovisningen av skolornas arbete för att eleverna ska nå målen visar på ett strukturerat och genomtänkt arbete redan sker på många skolor. Hatties forskning betonar vikten av återkoppling till elever, och fokus på att i klassrummet anknyta till vad eleverna tänker, vilka mål de har och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan. Även detta är frågor som skolorna arbetar aktivt med, men där det krävs fortsatt utvecklingsarbete då det finns indikationer på att de har ett reellt inflytande och får feedback på sitt lärande. Vikten av tidiga insatser och att skolan samverkar med andra i närsamhället lyfts fram i forskningen, och av Nackas rektorer. I Nacka genomförs nu ett projekt med namnet Tidiga 8 Prel. Titel Teachers grading assignment and the predicitive validity of criterion referenced grades, Cecilia Thorsen, Högskolan Väst 2012

10 10 (10) insatser, som har som mål att barn och ungdomar ska får den bästa möjliga hjälpen så tidigt som möjligt vid risk för en ogynnsam utveckling. Projektet kartlägger åtgärder från förskola, skola och socialtjänst och ska utveckla samarbetet mellan olika aktörer. Inom FFS (Förskola, fritid, skola, där de kommunala skolorna ingår) pågår arbete för att säkra och utveckla rutiner för skolornas anmälningar till socialtjänsten vid oro om att barn far illa. Gemensamma former för elevhälsoplaner, rutiner för åtgärdsprogram och stöd och utredningar av elever i behov av särskilt stöd kommer också att utvecklas för de kommunala skolorna, i syfte att förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten. Som enheten tidigare påpekat vore det önskvärt att framöver följa vad som har hänt med elever som inte nått målen enligt nationella prov i skolår tre eller fem, och följa deras resultat längre fram i skolan för att kunna identifiera framgångsfaktorer och förhållanden vid olika resultat. Ett intressant forskningsarbete med denna inriktning har påbörjats av en medarbetare på Kultur- och utbildningsenheten. Carina Legerius Utvärderingsexpert Per Gunnar Rosengren Utbildningsexpert

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kundundersökning 2012

Kundundersökning 2012 d 2012-06-07 Dnr UBN 2011/151-630 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (12) Utbildningsnämnden Kundundersökning 2012 Förslag till beslut Utbildningsnämnden Noterar informationen till protokollet. Ger Kultur- och utbildningsenheten

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Kartläggning av IT på skolor i Nacka

Kartläggning av IT på skolor i Nacka 2013-11-25 1 (13) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2012/236-630 Utbildningsnämnden Kartläggning av IT på skolor i Nacka Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Nyanlända elever i Nackas grundskolor 2015

Nyanlända elever i Nackas grundskolor 2015 2015-09-03 1 (13) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2015/139-630 Utbildningsnämnden Nyanlända elever i Nackas grundskolor 2015 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kartläggning av IT på förskolor och skolor i Nacka

Kartläggning av IT på förskolor och skolor i Nacka 2011-11-18 1 (17) TJÄNSTESKRIVELSE 2011-11-25 Dnr UBN 2011/166-610 Utbildningsnämnden Kartläggning av IT på förskolor och skolor i Nacka Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Uppföljning av förskolepersonalens utbildningsnivå

Uppföljning av förskolepersonalens utbildningsnivå 2011-09-05 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2010/121-630 Utbildningsnämnden Uppföljning av förskolepersonalens snivå Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet beslutar att

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Läxhjälp i grundskolan

Läxhjälp i grundskolan 2015-02-26 Läxhjälp i grundskolan Sammanställning av elevernas möjligheter till läxhjälp 1 Innehåll Antal skolor som erbjuder läxhjälp läsåret 2014/2015... 2 Öppen för alla?... 2 Ämnen... 2 Under eller

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-02-28 Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer