Fördjupning om obehöriga elever 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupning om obehöriga elever 2012"

Transkript

1 (18) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2012/ Utbildningsnämnden Fördjupning om obehöriga elever 2012 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden uppdrar åt Kultur- och utbildningsenheten att uppdatera och omarbeta Kultur- och utbildningsenhetens informationsmaterial om närvaro, ledighet och skolplikt. Sammanfattning Antalet elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan är förhållandevis litet i Nacka jämfört med i andra kommuner. Andelen obehöriga elever har varit konstant i några år. Utbildningsnämndens ambition är samtidigt att alla elever ska bli behöriga. I genomgången redogör några elever för sina erfarenheter i skolan och varför de blev obehöriga. Några elever som riskerade att bli obehöriga men som sedan blev behöriga berättar också om sina erfarenheter. Två fokusgrupper med lärare och annan skolpersonal har genomförts och ger bilder av arbetet med denna elevgrupp och reflektioner kring problem och framgångsfaktorer. Kultur- och utbildningsenhetens bedömning är att det inte går att bemöta denna problematik med generella åtgärder utan att det är avgörande hur skolorna lyckas att stödja och följa upp varje elev. Samtidigt framkommer att gemensamma rutiner för frånvarorapportering, ledighet och skolplikt kan vara ett stöd i skolornas arbete, och Kultur- och utbildningsenheten föreslår därför att gemensamt material tas fram. Ärendet När resultatredovisningen för grundskolan avseende våren 2012 redovisades i Utbildningsnämnden i september 2012 gav nämnden kultur- och utbildningsdirektören i uppdrag att fördjupa analysen av de elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan och föreslå åtgärder. Detta ärende visar den fördjupade analysen. Fördjupningen synliggör två olika perspektiv. Det första perspektivet är elevernas. Tolv elever som gick ut åk 9 vårterminen 2012, och som antingen inte blev behöriga eller som var i riskzonen för att inte bli det, har intervjuats om sina erfarenheter. Det andra POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (18) perspektivet kommer från lärare, specialpedagoger, biträdande rektorer och personer som arbetar med uppdrag till skolorna. Inledningsvis ges en bakgrund till ärendet med statistik och tidigare analyser i Nacka. Bakgrund Behörighetsreglerna till gymnasieskolan skärptes hösten För behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkänt i matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk samt i ytterligare fem ämnen. 1 Andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program i Nacka var 95 procent våren 2012, vilket är en svag förbättring sedan föregående år (en förbättring med 0,24 procentenheter). Totalt var det 60 elever som inte uppnådde behörighet till något program 2012, vilket är sex färre än föregående år med de då gällande reglerna. Siffran avser elever som gått ut åk 9 i grundskolor i Nacka. Av de 60 eleverna var 25 flickor och 35 pojkar. Sju av eleverna hade 0 i meritvärde. Medianvärdet för de övriga eleverna är 100, vilket är i genomsnitt betyget G i tio av de sexton bästa ämnena. Det kärnämne som flest elever saknar godkänt betyg i är matematik. Tre av fyra 44 elever saknade betyg i matematik. Tabell 1: Betygsresultat för de 60 eleverna i kärnämnena vårterminen 2012, antal elever Ej betyg Minst G Eng Ma Sv/Sv Det förekommer att elever med särskilda behov går i skolor utanför kommunen. Våren 2012 var det 17 elever med särskilda behov som gick ut åk 9 som hade en skolplacering utanför kommunen. Av dessa var det åtta som inte blev behöriga till yrkesprogram, och för fyra elever saknas uppgift då kommunen inte har tillgång sådan statistik. Andelen elever som blir behöriga är liksom tidigare högre i Nacka än i riket varierade andelen behöriga till yrkesprogram i länet mellan 79 procent (Södertälje) och 99 procent (Danderyd) mellan länets kommuner. Utöver Danderyd hade även Vaxholm, Täby och Nykvarn något högre andel behöriga än Nacka. 1 För högskoleförberedande program behövs godkänt i nio ämnen utöver de tre angivna. De nio ämnena skiljer sig åt mellan de olika högskoleförberedande programmen.

3 3 (18) Andelen elever som blev behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program varierar våren 2012 mellan 69 procent (Maestroskolan) och 100 procent (Kunskapsskolan Nacka och Myrsjöskolan). Våren 2010 och 2011 har skolornas rektorer ombetts redovisa förhållanden för de obehöriga eleverna samt vilka åtgärder skolan har satt in. Uppföljningarna har visat att eleverna som inte nådde behörighet lite förenklat kan delas upp i tre grupper som är ungefär lika stora: elever som har kommit sent till Sverige, elever med inlärningssvårigheter och övriga elever. Ogiltig frånvaro var vanligare i gruppen övriga elever, där också skolorna i högre grad bedömt att det funnits en social problematik. Skolornas svar visar att de satt in omfattande åtgärder till stöd, och också prövat olika lösningar. 2 Analysen fördjupades sedan i tjänsteskrivelse UBN 2011/ Skrivelsen visade att grundskolor i Nacka arbetar på ett aktivt och systematiskt sätt arbetar för att alla elever ska nå målen. I skrivelsen refererades också erfarenheter från ett seminarium där utbildningsnämndens ordförande och grundskolerektorer deltog. Där framkom till exempel att det var viktigt att skolorna har en mycket god och framförallt aktiv uppföljning och utvärdering av elevernas resultat. Rektorerna påpekade också att sociala problem ofta kan hanteras när eleverna är yngre men blir mycket svårare att hantera för skolorna när eleverna når tonåren. Vikten av att föräldrarna är delaktiga underströks också. En översikt över forskning om elever som misslyckas eller avbryter studier redovisades också (finns även som bilaga i denna skrivelse). Kultur- och utbildningsenheten bedömer att en kartläggning av eleverna och skolornas insatser sannolikt skulle ge en liknande bild 2012 som kartläggningarna 2010 och 2011, och därför har vi valt att i år istället undersöka hur eleverna själva ser på situationen, och vi har också intervjuat pedagoger som arbetar med elevgruppen. Elevernas bild Tolv elever som gick ut åk 9 vårterminen 2012 har intervjuats om sina erfarenheter av skolan. Intervjuerna har genomförts av en resurssamordnare på Kultur- och utbildningsenheten som har lärarbakgrund under våren Dessa tolv har deltagit frivilligt och deras erfarenheter motsvarar därför inte alla som inte nådde behörighet till gymnasieskolan. De är inte heller representativa mot de tre grupper som nämnts ovan. 2 Redovisades i november Redovisades i mars 2012

4 4 (18) Sju av eleverna som intervjuades blev inte behöriga till gymnasieskolan. De kommer från sex olika grundskolor. Deras meritvärde varierar mellan 90 och 190, med en median på 125. Det kärnämne som flest saknar godkänt betyg i är matematik, som fem saknar betyg i. Fem elever som intervjuades var i riskzonen för att inte bli behöriga. De kommer från fyra olika grundskolor. I höstterminsbetyget uppfyllde de inte kraven för behörighet, men de förbättrade sedan sina betyg och blev behöriga enligt slutbetyget under våren. I höstterminsbetyget varierade deras meritvärde mellan 45 och 165. Även här var matematik det ämne som flest saknade betyg i. I slutbetyget hade meritvärdet ökat till mellan 140 och 210. Ambitionen har varit att intervjua några ytterligare elever som inte blev behöriga och som hade mycket låga meritvärden, men de elever som har kontaktats har inte velat bli intervjuade. Eleverna går idag på olika skolor. Interjuver med elever som inte blev behöriga till gymnasiet: Elev 1- (F) Eleven fick inte godkänt betyg i matematik. I år 7 blev det svårt, innan dess var hon bra på matematik. Åtgärdsprogram med tydligt mål skrevs, men eleven är osäker på vad åtgärderna bestod av. Eleven upplever inte att hon fick något extra stöd. Ingen specialpedagog fanns på skolan. Hon trivdes bra i skolan. Hon tycker att det vore bra om det hade funnits möjlighet att läsa på sommarskola. Eleven går nu på introduktionsprogrammet i gymnasiet, men är kritisk till att hon behöver gå där ett helt år för att läsa upp sitt betyg. Hon hade inte insett det tidigare. Elev 2- (F) Eleven fick inte godkänt betyg i matematik. Hon har haft problem sedan år 5. Hon var mycket nöjd med det stöd hon fick i år 5-7, då hon fick jobba enskilt med en lärare, samt i liten grupp i matematik. Eleven bytte skola i år 8. Hon trivdes bra i den nya skolan, men fick inte det stöd hon behövde. Hon deltog ibland i extramatte efter skoltid, men det var många elever där och därför svårt att få hjälp. Hon skulle ha behövt mer individuella råd, tycker hon. Hon efterfrågar sommarskola. Eleven går nu på introduktionsprogrammet i gymnasiet och även hon är kritisk till att hon behöver gå där ett helt år för att läsa upp sitt betyg. Elev 3-(P) Eleven fick inte betyg i något av kärnämnena. Han trivdes bra i skolan och tycker att skolan gjorde mycket för att hjälpa honom. I år 9 fick han en ADHD diagnos. Han skolkade mycket under vårterminen i nian, och brukade avvika efter lunch i vårterminen i nian. Han hade en lärare som engagerade sig mycket för honom, och han hade stort förtroende för henne, men hon slutade när han gick i år 9.

5 5 (18) Han är idag förbannad på sig själv för att han inte tog emot den hjälp han fick, och att han inte frågade lärarna om mer hjälp och gick på skolans läxhjälp. Han går nu introduktionsprogrammet, och vet vilket nationellt program han vill gå sedan. Han har bytt gymnasieskola under ettan för att han enligt honom själv inte kunde fortsätta på den första eftersom han hade så hög frånvaro. Elev 4- (F) Eleven fick inte godkänt betyg i engelska. Hon kom till Sverige under mellanstadiet. Hon har haft problem med grammatiken i engelska, men har däremot klarat sitt språkval bra. Hon fick extra stöd i matematik och engelska, genom liten grupp i dessa ämnen med den ordinarie lärare. Hon är nöjd med stödet i högstadiet, men kritisk mot undervisningen på mellanstadiet, i en skola i en annan kommun. Hon har haft modersmålsundervisning under hela grundskolan. Hon har trivts bra i skolan. Hon läser idag introduktionsprogrammet. Elev 5- (P) Eleven fick inte godkänt betyg i matematik. Han fick en ADHD diagnos i år 6. Han trivdes bra i skolan men i år nio fick han problem i flera ämnen. Han blev rastlös och tyckte dagarna var för långa, och började gå hem mitt på dagen. Ofta kom han inte iväg till skolan alls, fast han bodde väldigt nära skolan. Det blev bara så att jag inte kom iväg, det var inte ett aktivt beslut, säger han. Ibland ringde skolan hem och försökte få honom att komma till skolan och de försökte också hitta individuella lösningar för skolarbetet för honom. Han tycker att skolan gjorde vad de kunde för att hjälpa honom. Han fick extra lärare under lektionerna i några ämnen och fick också undervisning under lov. Han trivdes mycket bra i skolan, och hade goda relationer till flera lärare. Han går nu introduktionsprogrammet men har bara undervisning i en dag i veckan. Han vill gå ett nationellt program sedan. Elev 6-(P) Eleven fick inte godkänt betyg i svenska. I år 7 upptäckte man att jag hade stora problem med läsförståelse, säger han. Han fick diagnosen språkstörning. Han fick under högstadiet arbeta enskilt med en specialpedagog när resten av klassen hade svenska. Han tyckte inte om att han fick enskild undervisning. Han klarade inte läsförståelsedelen på det nationella provet och han tycker att lärarna var för stränga med betyget som han sedan fick Han tycker att skolan skulle ha hjälpt honom mer och på andra sätt, och t ex gett honom fler böcker att läsa. Han går introduktionsprogrammet och har klara framtidsplaner. Elev 7- (P) Eleven fick inte betyg i matematik. Han kom till Sverige i mellanstadiet. Han låg då långt före sina jämnåriga i matematik, säger han, men fick sitta och räkna tal han redan kunde. Han är mycket kritisk till undervisningen i svenska som andraspråk där skulle han behövt mycket mer undervisning, tycker han. Han var intresserad av NO och matematik, men han förstod inte begreppen på svenska. Han hade modersmålsundervisning, och fick studiehandledning på sitt modersmål, men han säger att modersmålsläraren inte hade

6 6 (18) tillräckliga ämneskunskaper. På högstadiet skolkade han ganska mycket i vissa ämnen där han tyckte att han inte förstod undervisningen, och han var också sjuk en del. Han trivdes aldrig i skolan, hade inga kompisar och kände aldrig att han kunde bidra med något i t ex grupparbeten p g a språkbarriären. Han började läsa ett modernt språk som språkval i tron att det var obligatoriskt, men bytte i år 9 till svenska/engelska istället. Han önskar att han förstått att det var möjligt redan tidigare. Han går i dag på introduktionsprogrammet och är säker på att han klarar sitt matematikbetyg under året. Elever som var i riskzonen för att inte bli obehöriga, men som sedan nådde kraven Elev 8-(F)- Eleven har alltid haft problem i skolan enligt henne själv. Hon var mobbad och när hon blev äldre utåtagerande. Hon har skolkat mycket. I år 8 fick hon en ADHD diagnos. Hon hade då inga godkända betyg. Hon tycker att skolan borde ha informerat föräldrarna om frånvaron och bråken. Hon tycker också att skolpersonal måste ha mycket större kunskap om ADHD. Hon byter skola på eget initiativ när hon ska börja åk 9 och läser upp alla betyg och blir behörig när hon går ut. Elev 9-(P) Eleven säger att han alltid har haft det svårt i skolan. Han fick en dyslexidiagnos i år 6. I och med diagnosen fick han stöd, i form av särskilda dataprogram, och gick i en liten grupp med specialpedagog i några ämnen. Han fick bra stöd av specialpedagogen av de andra lärarna så att han lyckades bli behörig. Han skolkade en del. Skolan hörde inte av sig varken till honom eller till föräldrarna när han inte var där. Elev 10-(F) Eleven har svårigheter i matematik och engelska. Problemen började i år 8, säger hon, då klassen i ett ämne hade en vikarie som ofta var borta. På våren i år 9 fick hon stöd i liten grupp med specialpedagog. Hon är nöjd med stödet. Hon trivdes bra i skolan. Elev 11-(P) Eleven kom till Sverige som femåring. Han hade svårigheter i matematik och svenska. Han klarade inte nationellt prov i år 5 i matematik. Han fick dock särskilt stöd först i år 9, säger han, då han fick stanna med matteläraren efter lektionen. Han fick också läxhjälp på biblioteket. Familj och kompisar hjälpte också honom. Han har haft stort stöd av SYV, som han träffade varannan vecka under våren. SYV konkretiserade för honom hur han låg till, hur hans möjligheter såg ut och vad han behövde förbättra. Han trivdes bra i skolan. Elev 12- (F) Eleven har alltid haft problem med matematik och NO, säger hon. Hon utreds ni i gymnasiet för dyslexi. Hon fick stöd i liten grupp i dessa ämnen, men hon hade svårt att förstå vad läraren sa, och hon tycker att det var jobbigt. Hon pluggade mycket med föräldrar och syskon. Hon tycker att skolan ska prata mer med de tysta eleverna.

7 7 (18) Sammanfattning och slutsats från intervjuerna med elever Intervjuerna ger elevernas bild av sina svårigheter och sin skolsituation. Skolan kan självfallet ha en annan bild. De elever som har gått med på att bli intervjuade har något högre resultat än hela gruppen, och i den här gruppen finns kanske färre som har haft sociala och psykiska problem. Det är med andra ord en för liten och selekterad grupp för att utifrån deras berättelser kunna säga något om hela gruppen, men de intervjuade elevernas berättelser synliggör olika situationer. Alla eleverna har reflekterat över kontakten och relationer med lärare eller annan personal på skolan. I något fall har det varit personer inom släkt eller familj som haft betydelse. De elever som blev behöriga tycks betona sådana relationer starkare. I några fall har information och avstämningar haft betydelse och avsevärt förbättrat situationen. Ett glädjande resultat är att de allra flesta trivts bra på sin skola och haft goda relationer till både kompisar och lärare. Två elever vittnar om svårigheter med sociala relationer, och att det påverkat deras resultat negativt. När det gäller åtgärder så har en del elever upplevt att de inte fått något särskilt stöd. Stödet kan förstås ha funnits där utan att eleverna tänkt på det. Eleverna ger en bild av att stödet har satts in sent, i flera fall först under vårterminen i åk 9. Flera elever berättar att de har fått diagnos sent under skoltiden. Flera av eleverna är idag självkritiska till sitt eget agerande, och tycker att de kunde ha bett om mer hjälp och också tagit emot den hjälp som erbjöds. Det finns anledning att fundera på om tillräcklig individanpassning har gjorts, t.ex. vad gäller språkvalet. I en del fall vittnar elever om att de inte har kunnat ta till sig lärarens undervisning, utan har istället tagit stöd av familj och vänner inte av andra lärare i skolan. Här finns mer att göra, dvs. skolorna måste kunna följa upp elevernas lärande på ett sådant sätt att man får klart för sig om undervisningen leder till lärande eller inte. En del elever klarar inte pressen i slutet av högstadiet, och har börjat skolka, vilket förstås försämrat deras möjligheter att få godkända betyg. Ett par av eleverna säger att skolan inte har reagerat när de har varit ogiltigt frånvarande, och inte kontaktat vare sig dem eller föräldrarna. Detta reser frågor om hur närvarokontrollen fungerar och hur skolorna agerar vid frånvaro. Intervjuerna visar också på vikten av tydlig information till elever och föräldrar om hur elever ligger till i förhållande till mål/kunskapskrav, vad de kan göra för att förbättra resultaten och om hur icke-godkända betyg påverkar möjligheterna efter grundskolan. En elev beskriver att han fått konkret och bra information från SYV, medan andra elever inte förstått att de skulle få gå introduktionsprogram ett helt år till följd av icke-godkända betyg. Två elever efterfrågar sommarskola.

8 8 (18) Eleverna som inte blev behöriga går idag på introduktionsprogram i olika kommuner och skolor. Pedagogernas bild KU-enheten har genomfört två fokusgrupper med lärare, specialpedagoger, biträdande rektorer och personer som arbetar med uppdrag till skolorna när det gäller denna elevgrupp. Totalt deltog tio personer i fokusgrupperna. Dessutom deltog fyra tjänstemän från KUenheten. Utgångspunkten för gruppernas diskussioner var frågan om hur vi kan se till att alla elever blir behöriga. Vad kan skolan göra, och vad bör göras på kommunnivå? En pedagog berättar om sin skola att där finns det tre grupper av elever som inte blir behöriga; hemmasittare (dvs. elever med mycket hög frånvaro), elever med långsam inlärning och en tredje grupp där problematiken handlar om kriminalitet och sociala problem. En annan pedagog berättar att flera elever på skolan hade låga resultat på WISC-testet 4. Någon var nära nivån för att ingå i kretsen för särskola, men kunde komma upp i resultat genom mycket arbete. Men det krävs mycket arbete för att motivera den här gruppen till att lägga ner det arbete som krävs. Med få undantag har det varit i högstadiet som problemen har kommit. Hur kommer det sig att problemen inte varit så påtagliga tidigare, frågar några? Elever som är svaga i bara ett ämne kan skolan ofta stödja, menar en tredje. Matematik är svårt för många elever. Någon pekar på att lärarutbildningen haft brister vad gäller läsinlärning. Vi måste tillbaka till någon slags grundundervisning för att förstå att det inte är eleverna det är fel på utan att det är andra faktorer. Det finns även mentalitetsfrågor kring elever i behov av stöd, dvs. det är viktigt att inte låta eleverna bli bärare av problemet. En deltagare menar att många skolor arbetar med exkluderande grupper, men menar att mindre undervisningsgrupper och särskilda grupper måste kopplas tydligare till klasserna. Några deltagare i grupperna tycker att kundvalet är ett problem. Man ska inte se på sina barn som kunder, menar de, och det är inte bra att kunna byta skola från en dag till en annan. Det händer att föräldrar vill byta skola för att de inte vill att deras barn ska ha med vissa andra elever att göra, säger en deltagare. Lärare har mist auktoritet, men också blivit rädda för att styra. Det krävs att lärarna blir tryggare i roll. 4 WISC, Wechsler Intelligence Scale for Children är ett vanligt test som används bl.a. för att pröva om ett barn har en utvecklingsstörning.

9 9 (18) Att minska andelen obehöriga elever från 6 till 3 procent, det kräver mycket, kanske lika mycket som att minska från 20 till 6 procent, säger en deltagare. Elever som har kommit sent till Sverige Någon tar upp att studiehandledning på modersmålet ofta får en begränsad omfattning, då det bedöms som alltför kostsamt. Nyanländresursen är förstås viktig, men den räcker inte, menar några. En skola med få nyanlända elever har kanske inte beredskap för att ge rätt stöd. Det förekommer att undervisningen i modersmål inte är koordinerad med skolans övriga undervisning, vilket är ett problem för begreppsbildning med mera. Hemmasittare Den svåraste gruppen att lyckas med är de elever som inte kommer till skolan, eller de som har stora sociala problem, menar flera. Frågan återkommer i bägge grupperna och är tas också upp i Nacka i projektet Tidiga insatser. Det är svårt att överhuvudtaget få de så kallade hemmasittarna att komma till skolan. En av deltagarna berättar att han ringer varje söndagskväll till eleverna i riskzonen för att säga att de är välkomna till skolan på måndagen. Fler elever har idag problem kopplat till psykiatri/bup, depressioner, särskilt pojkar, som det är svårt att hantera i skolan. Kontakter med föräldrar är viktigt i det här arbetet och så gott som alla föräldrar vill att eleverna ska gå till skolan. Kontinuitet i relationen mellan elev och pedagog samt mellan pedagog och förälder är viktig för att det ska fungera. Men det förekommer också att elever har anknytningsproblematik till föräldrarna. Det kan också förekomma att föräldrarna är medberoende i elevernas frånvaroproblematik. En viktig utgångspunkt för arbetet med de här barnen är att först fokusera på frånvaro i åtgärdsprogrammen och sätta tydliga mål. Skolans insatser kan samverka med insatserna från BUP. Åtgärder och framgångsfaktorer Skolans organisation Vårterminen 2012 fanns några skolor i Nacka där samtliga elever var behöriga till gymnasieskolan. Vad gjorde dessa skolor för att lyckas? Samtliga elever på Kunskapsskolan blev behöriga förra året. Kunskapsskolans koncept går ut på att bygga relationer mellan elev och handledare. Att bygga relationer genom kontinuitet är viktigt. Förutsägbarhet är viktigt, menar deltagarna från Kunskapsskolan Nacka. Men det är svårt när eleverna inte vill komma dit. På Myrsjöskolan blev också alla elever behöriga förra våren. Lärarna hinner med alla eftersom grupperna endast är 17 elever, säger deltagaren från Myrsjöskolan. Vi känner till

10 10 (18) att John Hatties kunskapsöversikt menar att mindre grupper inte har någon stor påverkan på resultaten, men menar att det är ett sätt att hinna med alla elever. Skolan har också ett inarbetat strukturerat arbetssätt för att ta itu med problem, även vid frånvaro. Deltagaren från skolan pekar särskilt på Elevhälsoteam (EHT) fungerar bra Speciallärare finns i alla arbetslag Inarbetade fungerande rutiner Handlingsplan mot elevfrånvaro Myrsjöskolan går efter årets slut igenom och utvärderar sina insatser för de ca 85 elever som fått särskilt stöd, vilket de menar är positivt. Analysen behöver dock bli bättre på helhetsnivå av insatserna. Skolan har i år några elever som troligen inte blir behöriga när de lämnar åk 9. Samverkan Skolorna rapporterar om blandade erfarenheter av samverkan med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Om samverkan fungerar eller ej beror på vilken person som hanterar ärendet. Flera av deltagarna efterlyser en handlingsplan för kommunen för t ex vad som ska hända vid olika situationer, som frånvaro i viss omfattning. Det skulle ge förutsägbarhet. För att samverkan ska kunna fungera är det är viktigt att veta hur andra myndigheter fungerar t.ex. socialtjänst, BUP med mera. De olika aktörerna i samverkan måste känna till hur de andra arbetar för att det ska kunna fungera. En central budget med resurser från olika myndigheter skulle vara bra, menar flera deltagare. Skolorna håller hårdare i pengarna i dag. Det är viktigt att komma runt den organisatoriska problematiken, dvs. att resurserna finns i olika budgetar med olika huvudmän. Kanske kunde man skapa en budget med pengar från olika ansvarsområden. Norrköping är en kommun som har arbetat i den här inriktningen där man ser på insatser för eleverna i tidigt skede som investeringar. Men det är inte alltid en resursbrist som är skälet till skolmisslyckanden utan ofta handlar det om en organisationsbrist. Ett extra år i skolan och sommarskola Att gå om åk 9 är nästan alltid negativt, menar en deltagare. Det blir sällan lyckat, möjligen om man varit sjuk. Det finns ett tionde skolår på Alphyddan, och på en liten skola med särskild inriktning kan det kanske göra skillnad. Myrsjöskolan anordnade sommarskola några år då det fanns ett statsbidrag med pengar från Skolverket. Det blev bra, men det var svårt att få lärare till verksamheten det sista året. En sommarskola fångar upp dem som är motiverade och är på gränsen att klara sig, och för dem kan det vara bra, men är inte en lösning för alla.

11 11 (18) Någon efterlyser en mer flexibel övergång mellan grundskola och gymnasieskola, så att en elev kan börja i gymnasiet men t.ex. inte ha godkänt i ett ämne. Vägledning Studie- och yrkesvägledning kan vara bra för att motivera en del elever, men det fungerar knappast för de svåraste eleverna. Det ser nog olika hur studie- yrkesvägledarna används i dessa sammanhang, tror deltagarna. På Myrsjöskolan ingår studie- och yrkesvägledaren i elevvårdsteamet. Sammanfattning och slutsats från fokusgrupperna De intervjuade har egentligen inte kommenterat elevernas berättelser utan deras reflektioner rörde sig mer på en generell nivå. En viktig poäng som alla i fokusgrupperna tar upp är att man verkligen tar tag i problem som uppstår, men trots det händer problemen får gå för långt utan att något händer. Kompetens är viktig, enligt fokusgrupperna, men också kreativa pedagoger med inlevelseförmåga som tar tag i problem. Det är viktigt att skolorna har en strukturerad elevvård och att handlingsplaner sätts in vid tidiga indikationer vid viss procent frånvaro. Digitala system som stödjer arbetet behövs. Elevvården har inte alltid tydlig struktur utan fungerar ad hoc på en del skolor. Flera deltagare efterlyser tydliga rekommendationer från huvudmannen. För skolor som inte arbetar så bra med åtgärder vore det bra med en rekommendation att agera vid frånvaro i viss procent. Men samtidigt är det svårt att sätta sådana gränser rätt, då det också beror på sammanhanget och hur annat fungerar, om det finns aktivitet hos eleven. Direktiv från kommunen skulle dock göra det lättare i kontakten mellan föräldrar och skola. Några lyfter också fram att kunskap om hur andra myndigheter arbetar ibland saknas i skolan men det är viktigt för samarbetet att få sådan information. Olika åtgärder behövs för olika grupper, beroende på orsaken till att eleven inte blir behörig. Det finns inte generella åtgärder som hjälper alla enligt de intervjuade. Alla har i någon mån sin egen problembild och därför är det nästan alltid fråga om individuella åtgärder. För att det ska fungera krävs kreativitet och fantasi från pedagogerna. Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Skolorna i Nacka har generellt varit framgångsrika med att arbeta med alla sina elever. Jämfört med andra kommuner i landet har kommunen en låg andel som inte blir behöriga till gymnasieskolan. Samtidigt har antalet elever som inte nått gymnasiebehörighet fortsatt att ligga på ungefär denna nivå i flera år och det är angeläget att nå längre. Det nya betygssystemet med betyg från årskurs 6 kan innebära en förbättring eftersom elever och

12 12 (18) skolor får tydligare information tidigare om hur de ligger till. Givetvis måste skolorna fortsätta att vara noggranna med att följa upp alla elever kontinuerligt och sätta in stöd. Det är emellertid först 2016 som den första kullen som fick betyg i årskurs 6 har gått igenom hela grundskolan. Det är inte möjligt att från central nivå hitta åtgärder som fungerar för alla elever, utan, som några intervjuade betonade, är det viktigt att lärarna kan arbeta med inlevelse och fantasi för att hitta sätt att hjälpa eleverna att nå hela vägen. Framförallt finns nycklarna till problemet i en intressant och varierad undervisning där eleverna hela tiden följs upp och där läraren anpassar undervisningen till vad uppföljningen visar. Samtidigt finns det faktorer i skolornas arbetssätt som förtjänar att lyftas och framförallt gäller det uppföljningen av elevernas resultat och ett strukturerat arbete med elevvården. Dessa punkter anknyter också till de två goda exempel som fördes fram i fokusgrupperna som betonade uppföljning av varje elev och ett strukturerat arbetssätt. Nacka kommun deltar i det s.k. BUS-arbetet som är en plattform för samverkan mellan kommuner och landsting vad gäller elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att förbättra samverkan genom att skapa strukturer som underlättar samarbete mellan huvudmän vad gäller samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Under det senaste året har frågan om hemmasittare uppmärksammats i Nacka. Frågan kom även upp i fokusgrupperna. För dessa elever finns en blandad problematik som det är viktig att kunna närma sig på ett bra sätt. Utgångspunkten är att eleven ska vara i skolan och få undervisning där, men det fungerar inte alltid. Det kan bero på social fobi eller andra omständigheter. Skolorna använder sig ofta av hemundervisning, men den är svår att arrangera i tillräcklig omfattning för elevens behov. Det finns anledning att i högre utsträckning använda sig av SKYPE eller liknande för dessa elever. Ett utvecklingsområde är att skolorna utvecklar en handlingsplan för hur man ska se till att dessa elever får undervisning i tillräcklig omfattning och i alla ämnen. Studie- och yrkesvägledare bör kunna ha en större roll för elever som är hemmasittare eller som riskerar att tappa sugen. Vägledarna skulle kunna ha framtidsorienterade samtal med dessa elever och föräldrar. Det är viktigt att elever och föräldrar får tydliga besked om konsekvenserna av att inte bli behörig till gymnasieskolan. Eleverna och deras föräldrar behöver få god information om vad konsekvenserna av olika val kan innebära. Några bristområden identifieras i fokusgrupperna. Ett sådant är studiehandledning, som ibland har brister och inte heller alltid ges i tillräcklig omfattning. För närvarande pågår en översyn av kommunens resursfördelningssystem och även där har studiehandledning uppmärksammats. Frågan om ersättning för nyanlända elever kommer att tas upp i utbildningsnämnden i samband med översynen av resursfördelningssystemet.

13 13 (18) Kultur- och utbildningsenheten ansvarar för kommunens skolpliktsrutin och även information vad gäller denna samt ledighet. I fokusgrupperna kom det fram att man ville se en tydligare information om denna rutin och även hur skolorna ska arbeta med omfattande frånvaro och att det kan medföra att man inte blir behörig till gymnasieskolan. Kultur- och utbildningsenheten anser att det finns anledning att uppdatera och omarbeta rutinen samt sprida information till skolorna om detta. Sveriges kommuner och landstings rapport Vända frånvaro till närvaro innehåller flera konkreta åtgärder som borde kunna tillämpas i Nackas skolor. Bland annat finns en åtgärdstrappa för frånvaro och skolplikt som skulle kunna implementeras i Nacka efter att ha anpassats till skolornas arbetssätt. En sådan åtgärd överensstämmer också med de rekommendationer som kommit fram i projektet Tidiga insatser. Carina Legerius Utvärderingsexpert Kultur- och utbildningsenheten Per Gunnar Rosengren Utbildningsexpert Bilaga Framgångsfaktorer enligt forskningen

14 14 (18) Bilaga Framgångsfaktorer enligt forskningen Skolans styrdokument visar på ett arbetssätt som har betydelse för skolans resultat. Forskningslitteraturen framhåller att ett systematiskt arbete som baseras på utvärdering och evidens även för enskilda elever, bör ge resultat. Skollagens krav på utbildning på vetenskaplig grund (1 kap. 5 skollagen) går med andra ord hand i hand med det som framkommer i forskningen. Sammanfattningsvis visar forskningen på att följande faktorer är viktiga för att skolors arbete ska främja att alla elever når målen: Fokusera på lärar- och kamrateffekter och på skolmiljön. Förlägg inte problematiken ensidigt på barnen eller eleverna utan titta på skolans insatser. Små grupper för de yngre barnen och en god förskola har stor betydelse för skolgångens utveckling Särskilda undervisningsmetoder ger inte lösningar på problemen. Snarare ger kombinationen goda ämneskunskaper och pedagogisk insikt hos lärare goda resultat. Barnens kontext, dvs. familj och miljö, har stor betydelse. Skolan måste samarbeta med närsamhället familjer, polis och sociala myndigheter för att få en så god skolgång som möjligt. Det är lönsamt för ett samhälle och för medborgarna med god utbildning. Forskning om vad som förklarar elevresultat och hur de kan förbättras Nedan följer en minigenomgång av forskning om vad som är viktigt för framgång i skolan och vad som förklarar varför elever hoppar av sin utbildning eller misslyckas med sin skolgång. Skolverket menar i sin kunskapsöversikt från att det är mer meningsfullt att tala om olika skolfaktorers påverkan än om orsak och verkan av olika metoder. Skolverket skriver att poängen inte är att få lärarna att fokusera undervisningsmetoder rent allmänt, utan att få dem att fokusera ämnets kvalitativa innehåll och elevernas möjlighet till förståelse av detta. Bättre resultat handlar också om att presentera stoffet på nya sätt, dvs en undervisning som varierar på ett systematiskt och medvetet sätt når bättre resultat än undervisning som bygger på en särskild metod. Rapporten visar att det fortfarande är föräldrarnas utbildningsnivå som är den variabel som förklarar mest när det gäller elevernas framgång i skolan. Utbildningsnivån har ökat något i samhället de senaste åren vilket borde medföra att elevernas resultat ökar generellt sett. Men utvecklingen har snarare gått i andra riktningen. Under de senaste årtiondena har föräldrarnas utbildningsbakgrund snarare blivit viktigare än tidigare. Eleverna får i ökad utsträckning ägna sig åt eget kunskapssökande och lyssnar mindre på genomgångar av 5 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer, Skolverket 2009

15 15 (18) lärare, vilket innebär att elevernas sociokulturella kapital får större betydelse för resultaten. Detta förstärker alltså skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Kunskapsöversikten pekar också på skolklimatets betydelse där faktorer som lärarnas förväntningar och kamrateffekter, dvs. effekten av andra elevers studieprestationer och förväntningar, är betydelsefulla för att förklara skolframgång. Bägge dessa faktorer kan ge positiva eller negativa effekter på elevernas resultat. Skolans praktik fokuserar däremot ofta på elevernas individuella problem istället för att söka förklaringar i skolmiljön. Detta är också ett välkänt fenomen i internationell forskning. Gunilla Ingestad skriver i en avhandling från att det är vanligt att åtgärdsprogram kretsar kring problem hos eleven och att eleverna på så vis blir bärare av sina egna problem. Till detta kommer vad hon kallar en medikalisering av åtgärdsprogram och de insatser som görs för eleverna med en förskjutning från undervisning till vård. Det kan leda till att kunskapsmålen prioriteras ner. Samtidigt hänvisar hon till en undersökning av Skolverket som pekar på att mer svårgripbara faktorer som attityder, värdering och socialt klimat på skolan har större betydelse för resultaten än elevernas bakgrund och individuella egenskaper 7. Det är även välkänt att det är viktigt att tidigt identifiera och sätta in stöd för att undvika misslyckanden. Det ställer naturligtvis krav på att skolorna sätter in rätt stöd och att man lyckas identifiera alla elever som behöver stöd. Skolinspektionen pekar i en särskild granskning av hur elevernas kunskapsutveckling följs upp på att det är vanligt med bristande systematik i arbetet och att för mycket ansvar läggs över på individuella orsaker hos eleverna än på faktorer i skolmiljön. Här pekar också skolinspektionen på att man i sina inspektioner sett en tendens till att lärarna är omotiverat positiva till elevernas förmåga att nå målen. Det kan leda till att man inte ser behoven eller sätter in tillräckliga resurser. Problemen förstärks också av att det samtidigt ofta är känsligt att diskutera lärarnas undervisning. Inspektionen pekar på fyra förutsättningar som är viktiga för att lyckas i arbetet med hur elevernas uppnår målen: 1. Arbetet är kontinuerligt och processinriktat, det vill säga att det pågår ständigt och/eller är regelbudet återkommande och inkluderar olika aggregeringsnivåer på skolan (elev-, grupp -, samt en övergripande skolnivå). 2. Arbetet präglas av fastlagda rutiner; det vill säga att skolan har en tydlig planering, ansvarsfördelning, tidplan, dokumentation, verktyg och metoder. 3. Arbetet fokuserar på förbättring/bättre resultat. 6 Dokumenterat utanförskap om skolbarn som inte når målen, Ingestad, Gunilla, Lund Vad gör det för skillnad vad skolan gör? Om skolors olikheter och deras betydelse för studieresultat. Skolverkets rapport nr. 273, 2005

16 16 (18) 4. Arbetet är i första hand är ett verktyg för ett internt utvecklingsarbete. John Hattie har i en uppmärksammad studie 8 av 800 meta-analyser identifierat vilka faktorer som identifieras i forskningen som har störst effekt på elevers studieresultat: Elevernas kännedom om uppsatta mål Resultatåterkoppling till eleven Lärarens pedagogiska förmåga Studiero i klassrummet Stöd och uppmuntran från hemmet Analysera undervisningen tillsammans med kollegor Forskningen visar på vikten av återkoppling till eleven, men också från eleven till läraren. John Hatties övergripande budskap är att lärare som bedriver god undervisning gör avgörande skillnad för elever. Han lyfter att det är viktigt att komma ihåg att det är eleverna själva som slutligen avgör vad de lär sig, och därför måste man anknyta till vad de tänker, vilka mål de har och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan. Han menar att den största lärdomen av de studier han genomfört är att lärare behöver lägga mer tid och energi på att förstå lärande genom elevernas ögon istället och prata med eleverna om sitt lärande istället för att fokusera alltför mycket på lektionsplanering. Han menar också att beslutsfattare genom att använda sådan forskning effektivt kan påverka elevprestationer. Forskning om elever som misslyckas eller avbryter sina studier Det finns ganska mycket forskning om skolk och elever som på olika sätt avbryter sina studier i Sverige och utomlands. Skolverket har sammanfattat en del av dessa studier i en rapport från 2008 Rätten till utbildning om elever som inte går i skolan. En studie som rapporten refererar är från Den pekar ensidigt på riskbeteende hos elever som en förklaring till olovlig frånvaro. Skolkarna kom i större utsträckning från svenska hem med en ensam förälder, de var oftare utsatta för brott och var i större utsträckning själva utsatta för brott. De var även i större utsträckning konsumenter av narkotika, tobak, alkohol, dopningsmedel sömn-/ lugnande medel. De hade även i större utsträckning ofullständiga betyg, särskilt i engelska, svenska och matematik. Studierna fokuserar både individuella orsaker och skolmiljö som en förklaring till avbrott. I en av studierna som utförts i Nacka - Skolmiljö 2000 har skolans arbetsmiljö studerats ur både lärares och elevers perspektiv. Det visade sig då att personalens frånvaro i mycket 8 Synligt lärande, Sveriges kommuner och landsting, 2011, visar forskningsresultat från 800 meta-analyser om vad som påverkar elevers resultat som publicerats av den Ny Zeeländske utbildningsforskaren John Hattie. 9 SKOLK sund protest eller riskbeteende? M. Karlberg och K. Sundell, Forsknings och utvecklingsenheten, Stockholm FoU-rapport 2004:1

17 17 (18) högre grad föranleder åtgärder än när eleverna varit frånvarande. Här är det skolan som arbetsmiljö som står i fokus för frånvaroproblematiken. I en rapport från Skolverket från 2001 om ofullständiga betyg fick eleverna själva reflektera över orsakerna till skolk. De uppgav att de upplevde undervisningen som ointressant eller jobbig, bland annat för att de hade svårt att följa med i undervisningen. Rapporten pekar också på att det kan vara svårt att komma tillbaka till skolan efter lång frånvaro och att det krävs särskilda insatser för att få elever tillbaka. Trefjärdedelar av de intervjuade eleverna angav dessutom att de skolkade för att slippa prov eller för att kunna läsa inför prov. Skolkarna är alltså en heterogen grupp. Skolverket pekar på att för att minska avhopp måste kommunerna arbeta med att kontinuerligt uppdatera elevregister, tillse att skolorna har en effektiv frånvaroanmälan och uppföljning av frånvaro samt ett effektivt samarbete med sociala myndigheter. En brett upplagd studie från University of California 10 visar att elevers beslut att hoppa av inte beror på ett enskilt skäl utan av flera olika och samverkande skäl. Det som händer utanför skolan är minst lika betydelsefullt som det som pågår i skolan. Skolket börjar ofta långt ner i klasserna och ökar i omfattning ju äldre barnen blir. De två vanligaste förklaringarna till att skolket började är dåliga skolresultat och dåliga skolresultat i samverkan med elevernas sociala förhållanden och beteende. Kontexten har stor betydelse för skolk. För att uttrycka det positivt, minskar skolk om eleven ingår i en kontext med närvarande och stödjande familjemedlemmar och släktingar. God förskola och små klasser för de yngsta skolbarnen visade sig vara kostnadseffektiva åtgärder för att öka antalet elever som gick ut gymnasieskolan. Varje investerad dollar i små klasser och förskola genererade mellan två och fyra dollar i vinst på att fler elever slutförde gymnasieskolan. En ny studie från OECD 11 ligger väl i linje med policyrekommendationerna ovan. OECD pekar på de stora kostnader som studieavbrott innebär för samhället och att om fler lyckas i skolan innebär det stora vinster för samhället och för rättvisare villkor generellt. Investering i utbildning är en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning och långsiktig tillväxt. OECDgenomsnittet är att nästan var femte (19 procent för åldersgruppen år) avbryter sina studier innan de avslutat gymnasieskolan. Bäst är Sydkorea med 2 procent och sämst är Turkiet med 58 procent avbrott. För Sverige noteras 9 procents skolavbrott för individer i åldersgruppen år och omkring 14 procent för gruppen år (år 2009). OECD gör fem rekommendationer till sina medlemsländer: 1. Tillåt inte att elever går om. Detta är ovanligt i Sverige, bara omkring fem procent av eleverna har gått om ett år. 2. Undvik nivågruppering och skjut upp elevernas val till gymnasieskolan. Nivågruppering är vanligt i Sverige (omkring 74 procent av rektorerna i OECD:s 10 California Dropout Research Project, policy brief 15, October Equity and Quality in Education: Supporting Disadvantaged Students and Schools, OECD 2012

18 18 (18) policyrekommendationer till Sverige har rapporterat att det förekommer) men det är sällan permanent. 3. Hantera skolval på ett sådant sätt att föräldrar får information om skolresultat. OECD pekar på att utvecklingen i Sverige medfört ökande skillnader mellan skolor. OECD menar att det är viktigt att föräldrar får information om skolor, att skolor har skäl att ta emot elever och att skolor inte tillåts utveckla egna urvalskriterier. 4. Anpassa finansieringen till elevers och skolors behov. 5. Hantera gymnasieval på ett sådant sätt att det finns flera olika vägar till att slutföra studierna. OECD kommenterar gymnasiereformen (GY 2011) med att Sverige bör följa upp så att den tydligare indelningen i yrkes- respektive studieförberedande program inte innebär att det skapas återvändsgränder i utbildningssystemet. OECD pekar på att för Sveriges del indikerar resultaten från PISA (2009) att läsförmågan inte är bättre än genomsnittet för OECD. Det betyder sannolikt att dessa elever inte kommer att klara kraven på en framtida arbetsmarknad vad gäller läsning. PISA indikerar också att risken för utslagning och skolavbrott bland elever med låg socioekonomisk bakgrund är mer än dubbelt så hög jämfört med elever med hög socioekonomisk bakgrund. Den socioekonomiska bakgrunden mäts här som föräldrarnas utbildningsbakgrund. En kommande avhandling av Cecilia Thorsen (2012) visar att grundskolebetygen är en god prediktor för framgång i gymnasieskolan 12. Undersökningen baseras på tre kohorter med ungefär elever i varje kohort. Resultaten är i linje med den forskning som har bedrivits om betygens förmåga att förutsäga studieframgång i högskolan. Betygen är också bättre än standardiserade prov på att förutsäga studieframgång, trots att lärarna inte helt följer bedömningsanvisningarna. Istället pekar avhandlingen på att lärarna väger in faktorer som intresse och flit, vilket har stor betydelse för studieframgång. Betygsättningen tycks också gynna elever med lägre socioekonomisk status. Det skulle betyda att gymnasieskolor bland annat bör följa upp elevernas betyg från gymnasieskolan för att identifiera elever som kan behöva stöd. Sambandet har även uppmärksammats i Nacka, bl.a. i en tjänsteskrivelse till utbildningsnämnden UBN 2010/ , där sambandet med meritvärdet från grundskolan stämmer väl överens med betygspoängen från gymnasieskolan, dvs. att elever med höga betyg i grundskolan även har höga betyg i gymnasieskolan. 12 Prel. Titel Teachers grading assignment and the predicitive validity of criterion referenced grades, Cecilia Thorsen, Högskolan Väst 2012

Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan

Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan 2012-02-24 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2011/117-610 Utbildningsnämnden Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan

Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan 2019-02-08 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/144 Utbildningsnämnden Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 2015-10-23 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan 2016-11-27 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Elevers kunskapsutveckling i grundskolan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Öppna jämförelser: grundskolan 2016

Öppna jämförelser: grundskolan 2016 2016-05-10 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Öppna jämförelser: grundskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolorna i Nacka kommun

Läs mer

Uppföljning av elevresultat redovisning av resultatdialoger med skolor som har årskurs 7

Uppföljning av elevresultat redovisning av resultatdialoger med skolor som har årskurs 7 2015-05-28 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Uppföljning av elevresultat redovisning av resultatdialoger med skolor som har årskurs 7 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden

Läs mer

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de

Läs mer

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen

Läs mer

Utvärderingsplan för utbildningsnämnden 2019

Utvärderingsplan för utbildningsnämnden 2019 1 (10) 2019-02-08 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2019/11 Utvärderingsplan för utbildningsnämnden 2019 Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar utvärderingsplanen för 2019. Sammanfattning Utvärderingsplanen

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II 2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Ärendet Bakgrund TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213. Utbildningsnämnden

Ärendet Bakgrund TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213. Utbildningsnämnden 2018-02-05 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213 Utbildningsnämnden Politikerinitiativ - Inventering av en jämlik kunskapsskola för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Politikerinitiativ

Läs mer

Skolvalet till hösten 2017 resultat från föräldraenkät samt skolvalsstatistik

Skolvalet till hösten 2017 resultat från föräldraenkät samt skolvalsstatistik 2017-05-09 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2017/101 Utbildningsnämnden Skolvalet till hösten 2017 resultat från föräldraenkät samt skolvalsstatistik Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

Statistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2016

Statistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2016 2017-05-08 (korr 2017-05-11) 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2015/138-630 Utbildningsnämnden Statistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:5260 Göteborgs kommun lundby@lundby.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bräckeskolan F-6 i Göteborgs kommun 2 (9) Dnr 43-2015:5260 Tillsyn i Bräckeskolan F-6

Läs mer

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Uppföljning av skolresultat - VT 2019

Uppföljning av skolresultat - VT 2019 s. 1 (6) FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID 2019-07-30 Vår referens: Svenjohan Davidson Direkttel: 040-641 13 42 E-post: Svenjohan Davidson@lomma.se Diarienr: BUN/2018:186 Er referens:

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014

Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014 2013-11-25 1 (6) Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014 Utvärderingsplanen visar Utbildningsnämndens kvalitetssystem. Planen visar också när resultat från olika uppföljningar och utvärderingar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eriksdalsskolan belägen i Stockholms kommun 2(6) Tillsyn i Eriksdalsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Utbildningsenheten menar att det i Nacka fungerar väl med obligatoriskt skolval. Nästa alla inbjudna till skolvalet gjorde ett aktivt skolval.

Utbildningsenheten menar att det i Nacka fungerar väl med obligatoriskt skolval. Nästa alla inbjudna till skolvalet gjorde ett aktivt skolval. 2018-04-16 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/81 Utbildningsnämnden Skolvalet 2018 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning I skolvalet till hösten 2018

Läs mer

Undersökning till föräldrar som gjort skolval 2014

Undersökning till föräldrar som gjort skolval 2014 2014-05-05 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2014/127-631 Utbildningsnämnden Undersökning till föräldrar som gjort skolval 2014 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

SOU 2017:54 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Yttrande till regeringen

SOU 2017:54 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Yttrande till regeringen 2017-09-29 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2017/791 Kommunstyrelsen SOU 2017:54 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Yttrande till regeringen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Tertialbokslut 1 jan-apr 2014 för utbildningsnämnden

Tertialbokslut 1 jan-apr 2014 för utbildningsnämnden 2014-04-17 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2014/133-049 Utbildningsnämnden Tertialbokslut 1 jan-apr 2014 för utbildningsnämnden Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar fastställa tertialbokslut

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola 1 (9) Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn i Rålambshovsskolan belägen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress Sveavägen 159 2 (9) Tillsyn i Rålambshovsskolan

Läs mer

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-10-30 Resultat i grundskolans årskurs 9 2017 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2017. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas SIRIS.

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan vid Katedralskolan i Uppsala kommun 1 (6) Innehåll Inledning sid. 1 Bakgrundsuppgifter om Katedralskolan

Läs mer

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP 2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet

Läs mer

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram 1. Kunskaper Sett till alla elever på skolan minskar behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram något, ner till 85,7 % från 88,5 % föregående läsår. Skolan har under läsåret 2017/2018 haft större andel

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete

Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete Matteusskolan Sammanfattning måluppfyllelse 2017 Dnr: Sid 1 (7) 2018-01-29 Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete På Matteusskolan bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att ständigt utveckla

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Resultatredovisning förskoleklass och grundskola våren 2017

Resultatredovisning förskoleklass och grundskola våren 2017 2017-09-11 1 (18) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Resultatredovisning förskoleklass och grundskola våren 2017 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan vid Uddevalla Praktiska Gymnasium i Uddevalla kommun 1 (9) Innehåll Inledning sid. 1 Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Botkyrka kommun efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i S:t Botvids gymnasium belägen i Botkyrka kommun 2 (11) Uppföljning av tillsyn i S:t Botvids gymnasium

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:4627 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rannebergsskolan F-3 i Göteborgs kommun 2 (9) Tillsyn i Rannebergsskolan F-3 har genomfört

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Ringsjöskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Beslut för Grundskola

Beslut för Grundskola Beslut 2014-05-23 Funktionsanalys i skolan AB Rektorn vid Funktionsanalys i skolan AB Beslut för Grundskola efter tillsyn i Funkis skola i Haninge kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Resultatdialoger med rektorer på grundskolor med årskurs 3-6

Resultatdialoger med rektorer på grundskolor med årskurs 3-6 206-06-04 (5) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 204/242-630 Utbildningsnämnden Resultatdialoger med rektorer på grundskolor med årskurs 3-6 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Resultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II

Resultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II 2018-03-05 1 (14) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Resultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-11-23 Dnr 400-2011:6483 Huvudmannen för Jensen Uppsala Rektorn vid Jensen Uppsala Beslut för gymnasieskola efter riktad tillsyn av Jensen Uppsala i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem Beslut 2013-06-14 Lunaskolan Rektorn vid Lunaskolan Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem efter tillsyn av Lunaskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:

Läs mer

Nyanländas lärande - halvårsrapport 2018

Nyanländas lärande - halvårsrapport 2018 Rapport 1 (5) Datum Diarienummer 2019-03-07 BIN 2019/773 Emma Rydgren Myndighetshandläggare emma.rydgren@trelleborg.se Nyanländas lärande - halvårsrapport 2018 Ärendebeskrivning Bildningsnämndens arbetsutskott

Läs mer

Skolans kvalitetsredovisning

Skolans kvalitetsredovisning År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Källtorpskolan Skolans kvalitetsredovisning Grundskola 6-9 Uppgifter om enheten Uppgift Kommentar Verksamhetens namn och inriktning Källtorpskolan årskurs 6-9 Namn

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2013-04-30 Jönköpings kommun Rektorn vid Kålgårdsskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Kålgårdsskolan i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress

Läs mer

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister Andel elever som går ut årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan Källa: Skolverket. Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Flens Kristna Skola AB info@flenskristna.se daniel.steeen@flenskristnaskola.se Flens Kristna Skola AB Org. nr 818501-0470 Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn av Flens Kristna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:10388 Eskilstuna kommun info@eskilstuna.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eskilstuna kommun Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) s beslut Föreläggande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut Helsingborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Bårslövs skola belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00

Läs mer

Resultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen

Resultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen Pojkar 262,9 275,7 Flickor Flickor 268,6 Pojkar 91,3 95,3 228,7 Uppnådda kunskapskrav årskurs 9, andel elever, alla ämnen 93,2 92,3 75,6 84,4 95,6 96,0 Flickor

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10013 Stockholms kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Magelungsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (8) Tillsyn i Magelungsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015 2015-03- 10 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015 Skiljeboskolan Ansvarig Lars Nordin 1 Kvalitetsrapport grundskola och särskola Kvalitetsrapporten ska skickas till verksamhetschef,

Läs mer

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Skolvägen 2 93144 SKELLEFTEÅ Tel http://wwwskelleftease/skola/grundskola Typ av huvudman Huvudman Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Skellefteå Skellefteå 2482 Grundskola

Läs mer

Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9

Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9 Ärende 8 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-15 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9 Dnr: UN 19/29 Sammanfattning av ärendet Enligt den

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:9129 Svedala kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Naverlönnskolan belägen i Svedala kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Statistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2017

Statistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2017 2018-04-23 (korrigerad) 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/75 Utbildningsnämnden Statistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2017 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Förstå & förändra Hur kan vi förstå problematiken Hur kan vi arbeta med målgruppen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun Beslut

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun Beslut r'n Dnr 43-2016:4433 Sollentuna kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun 2 (9) Tillsyn i Brage- skola och språkförskola har genomfört

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2013-11-20 Sigtuna kommun sigtuna.kommun@sigtuna.se Rektorn vid Ekillaskolan per.junelind@sigtuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Ekillaskolan i Sigtuna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

Resultat från Skolenkäten hösten 2018 Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Tertialbokslut 2 år 2016, utbildningsnämnden

Tertialbokslut 2 år 2016, utbildningsnämnden 2016-09-02 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2016/129 Utbildningsnämnden Tertialbokslut 2 år 2016, utbildningsnämnden Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar fastslå tertialbokslut 2, januari-augusti

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:5988 Östersunds kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Östersunds kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2(7) Skolinspektionens beslut Föreläggande

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning uppnluf UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0861 Utbildningsnämnden Genomlysning av studie- och yrkesvägledning Förslag till beslut Utbildningsnämnden

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5103 Öringe montessoriförening ekonomisk förening Org.nr. 716442-2300 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Öringe Skola belägen i Laholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av

Läs mer

Nyanlända elever i Nackas grundskolor 2015

Nyanlända elever i Nackas grundskolor 2015 2015-09-03 1 (13) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2015/139-630 Utbildningsnämnden Nyanlända elever i Nackas grundskolor 2015 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Verksamhetsrapport Valla skola

Verksamhetsrapport Valla skola Verksamhetsrapport V skola Rektor: Ann-Britt Eriksson : 2017-09-07 www.katrineholm.se 2 (9) Vår handläggare Verksamhetsrapport för V skola september 2017 V skola är en kommunal grundskola i Katrineholms

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513 Slutbetyg i grundskolan, våren 2018 Diarienummer: 5.1.1-2018:1513 Skolverket Rapport 1 (19) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Elevsammansättningen... 3 Slutbetygen... 7 Betyg... 7 Behörighet till gymnasieskolans

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET 2017-2018 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: -Upprätta och implementera handlingsplan gällande studiero på lektioner

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Skolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.

Skolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor. 2017-06-21 Gällande läsåret 2017-2018 Skolnärvaro Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor. Bakgrund och syfte:

Läs mer

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Bedömningsunderlag förskoleklass och grundskola 1 (5) Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Enskild huvudman 1 Undervisning och lärande Utbildningen ska vara likvärdig varhelst

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete på förskolor och skolor en lägesrapport

Systematiskt kvalitetsarbete på förskolor och skolor en lägesrapport 2013-01-15 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/18-630 Utbildningsnämnden Systematiskt kvalitetsarbete på förskolor och skolor en lägesrapport Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan

Läs mer

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar

Läs mer

Kvalitetsrapport. Grundskola - Huvudman

Kvalitetsrapport. Grundskola - Huvudman Kvalitetsrapport Grundskola - Huvudman Köpings kommun Rapporten skriven av: Torkel Nilson och Helén Hammarlund, 2018-09-07 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Innehåll 4 Mål i

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer