Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Skutans förskola

Transkript

1 Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Skutans förskola

2 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 2

3 Verksamhetsplan för lå 2014/ Grundläggande information om verksamheten 1.1 Antal avdelningar Skutan är en fyraavdelningsförskola. 1.2 Antal barn/avdelning Antal barn per avdelning är under ht-2014, 15 barn 1-3 år, 15 barn 1-3 år, 25 barn 3-4 och 28 barn 4-5 år. 1.3 Organisation, personaltäthet Totalt går 83 barn på förskolan under ht Barnen delas i in i mindre grupper delar av dagen. Barn per årsarbetare 6,59. Årsarbetare 12, Planerad egentillsyn Ingen planerad tillsyn. 1.5 Andelen barn med annat modersmål än svenska 16 barn går på förskolan med annat modersmål än svenska under ht Personalens kompetens Samtlig personal som arbetar i förskolan är behöriga förskollärare och barnskötare och är kompetenta för sitt uppdrag, arbetsuppgifter och målstyrda processer. 1.7 Inne- och utemiljö Inne och utemiljöerna planeras och följs upp under verksamhetsåret utifrån målen; trygghet, säkerhet, god omsorg och lärande utifrån målen i läroplanen och barnensintressen. Barnen skall erbjudas inflytande över miljön. Rummen skall vara tilltalande, involvera, välkomna utmana och skapa ett agerande och lärande. Även laborativa miljöer skall utformas. Lärmiljöerna skall vara tydliga med text och bild, flexibla och föränderliga, tillåtande, stimulera alla sinnen med lättillgängligt och varierande material. Materialet skall vara formbart, ostrukturerat material som främjar barnens fantasi och skapande, placerat på ett inbjudande sätt i lärmiljöerna. Med ett aktivt förhållningssätt till lärmiljöerna på förskolan ser pedagogerna miljön som en tredje pedagog ur ett lärande perspektiv. 2. Ekonomi 2.1 Prognos Budget 2015 (preliminär budget)

4 3. Förskolechefens ledningsdeklaration - Jag ska leda förskolans verksamhet mot läroplanens mål och valda utvecklingsområden för Jag skall leda engagerade pedagogiska ledare med fokus på ansvar för kärnprocesserna; god kvalitet = etiskt och pedagogiskt förhållningssätt när det gäller barnens omsorg, fostran och lärande - Jag skall leda ständiga förbättringar av kvaliteten mot läroplansmålen genom systematiskt kvalitetsarbete, (årshjulet), arbetsmiljön (systematiskt arbetsmiljöarbete), säkerhet (miljöarbete), uppföljningar av planen mot diskriminering och kränkande behandling, rutiner för synpunkts och klagomålshantering, verksamhetsbesök som innebär uppföljning av lärmiljöerna på förskolorna samt genomföra systematiskt barnhälsoarbete (årshjulet) - Jag skall genom tillgänglighet, tydligt ledarskap (uppdrag, roller, rutiner och ansvar), systematiskt kvalitetsarbete leda uppföljningar, utvärderingar samt analyser av resultat mot målen i läroplanen för förskolan - Jag skall genom en årlig ledningsdeklaration tydligöra uppdrag, roller, rutiner, ansvar, tydligöra när uppföljningar och utvärderingar genom årshjulet och kalendarium leda övergripande uppföljningar och analyser i ledningsgruppen och genom kallelsen till APT ta upp aktuella verksamhetsfrågor som rör utveckling - Jag skall leverera resultat och offentliggöra resultat utifrån mål och givna ekonomiska ramar och politiska mål 4. Förskolans mål för läsåret Läroplanens mål (Förskolans fokusområden under varje målrubrik) Målområde 2.1 Normer och värden Lpfö-98 rev 2010 Förskolan skall sträva efter att varje barn; utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Välja och erbjuda böcker utifrån ett värdegrundsperspektiv samt reflektera kring de tankar som kan uppkomma vid läsning genom boksamtal. Vi väljer böcker som lockar till eftertanke kring jämställdhet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Väcka tankar hos barnen samt lyfta frågor kring ämnen som genus, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning 4

5 Bemöta lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Arbeta utifrån ett interkulturellt förhållningssätt samt lyfta upp barnens olika modersmål i barngrupperna Målområde 2.2 Utveckling och lärande Lpfö-98 rev 2010 Förskolan skall sträva efter att varje barn; utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring Erbjuda barnen naturvetenskapliga experiment. Använda NTA- lådorna som en inspirations- och materialbank. Vistas i och undersöka naturen och ta med sig naturen in på förskolan för fortsatt forskning, tex med hjälp av lärplattan. Genom laborativa lärmiljöer låta barnen uppleva och utforska med sina olika sinnen, lyssna, lukta, se, känna, samt låta dem vara aktiva i experimenten. Se över innemiljön för teknik och erbjuda varierat och inspirerande material. Tex. Ljusrum, magneter, plusplus, lego, ficklampor, reflexer, känselvägg med knapp, ringklocka, hälla ösa, sandvåg, tangentbord, telefon. Låta barnen vara med och skapa sitt eget material genom att tex låta dem vara med lera och baka en playdough-deg eller tex bygga en våg. Erbjuda en tydlig plats för laborativ matematik, Där ska det finnas bla. pussel, timglas, våg, tärningar samt matteburkar och där ska barnen få möjlighet att uppleva och utforska mätning, vägning samt laborera med antal och mängder. Erbjuda barnen möjlighet att räkna och skapa sig en uppfattning om antal genom att kunna handla i vår affär/café eller genom att köpa t.ex. mellanmål. Erbjuda barnen möjlighet att uppleva matematik. t.ex. genom att mäta med sina kroppar, fötter, armar mm. 5

6 Erbjuda litteratur där matematik ingår, T.ex. Petter och hans fyra getter eller Bockarna Bruse. Barnen ska få möjlighet att uppleva matematiken genom att dramatisera I vardagen räkna hur många barn det finns i gruppen, frukt, köttbullar, ärtor ect. Arbeta med parbildning: para ihop stövlar, strumpor vid påklädning Erbjuda en utmanande utemiljö där laborativt matematikmaterial finns tillgängligt samt erbjuda aktiviteter där barnen får uppleva matematik med kroppen Erbjuda aktiviteter och samlingar där matematik är i fokus och där barnen får tillfälle att samtala och fundera kring matematiska frågeställningar Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Mål Flerspråkighet Knivsta kommun (Språkpiloter deltar) Utveckla arbete med flera språk i förskolan, både lokalt och centralt. Att pedagogernas kunskap om flerspråkighet och interkulturellt arbete ökar. Uppföljning En gång per termin i arbetslagen och i nätverk Utvärdering Vid läsårets slut Litteratur Skolverket (2010) Läroplan för förskolan, LpFö 98 reviderad 2010 Skolverket (2013). Flera språk i förskolan teori och praktik. Stödmaterial Skollagen Lokal I lockande och kreativa lärmiljöer erbjuda material som lockar till lek med bokstäver och skrivaktiviteter Erbjuda barnen möjlighet att lyssna på sagor samt att leka med ord och bokstäver utifrån Bornholmsmodellen 6

7 Erbjuda lärplattan som ett redskap för pedagogiska spel där ord och symboler utforskande Presentera och samtala om symboler och tecken för barnen Kartlägga individuella barns språk/flerspråkighet Erbjuda föräldrar till flerspråkiga barn språksamtal Räkna, sjunga, hälsa, mm. på de olika språk vi har representerade i gruppen Mål 2.3 Barns delaktighet och inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn; utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Erbjuda barnråd regelbundet (äldre barn). Demokratiska samlingar Uppmuntra barnen att göra egna val i vardagliga situationer Göra barnen är delaktiga i val av projekt. Erbjuda barnen fria lekval inom ramen för intressegrupper varje dag Göra biblioteksbesök där barnen får tillfälle att själva välja litteratur som lockar dem Göra barnen delaktiga i utformningen av lärmiljöerna Regelbundet genomföra kartläggning av barnens intresse/trygghet för att utifrån dessa kunna utveckla verksamheten Målområde 2.4 Förskola och hem Lpfö-98 rev 2010 Förskollärare ska ansvara för; att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten Erbjuda introduktion för de nya familjerna inför start på förskolan 7

8 Erbjuda uppföljningssamtal ca. en månad efter inskolning för att stämma av hur familjerna har upplevt inskolningen och för att i tid kunna upptäcka om något behöver rättas till Informera om hur vi arbetar med målen i Lpfö98 (verksamhetsplanen ) Förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling samt informera om individuellt stöd för enskilda barn Målområde 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Lpfö- 98 rev 2010 Förskollärare ansvarar för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter Inför skolstart besöker ansvarig förskollärare tillsammans med de aktuella barnen skolan Ansvarig förskollärare emot besök från skolorna Ansvarig förskollärare ansvarar för överlämningsdokument förs över till mottagande skola via unikum Mål 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö98 rev 2010 Förkollärare ansvarar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och sytematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras Förskollärare leder användningen av lokalt framtaget underlag för Pedagogisk dokumentation, diskussioner och reflektioner i arbetslaget och observationer med analysverktyget som stöd Förskollärare lägger in dokumentation i barnens digitala portfolier i UNIKUM Diskussioner och reflektioner kommer att ske vid arbetslagsplaneringen som finns schemalagd en timme i veckan. Arbetslaget planerar och utvärderar aktiviteterna regelbundet med hjälp av ett analys-, reflektions- och utvecklingsverktyg, med årshjulet som stöd Aktiviteterna väljs utifrån Lpfö98, rev. 2010, den lokala arbetsplanen samt barnens intressen och tankar 8

9 Diskussioner och reflektioner kommer att ske veckovis genom pedagogisk dokumentation där förskollärare och barnskötare på sin gemensamma planering tillsammans reflekterar kring gruppen/barnet En gång per månad möts förskollärarna på förskolan för pedagogisk diskussion och vidare utveckling av förskolans verksamhet - Jämställdhet mellan flickor och pojkar Mål Förskolan skall motverka traditionella könsmönster med fokus på lärmiljöerna på förskolan Föra samtal med barnen, vilka erfarenheter de har kring olika livsvillkor, jämställdhetsfrågor och familjekonstellationer Bemöta barnens tankar och frågor kring jämställdhet som uppstår i vardagen och vi utvecklar kontinuerligt miljön ur ett genusperspektiv, genom reflekterande arbetslag med fokus på lärmiljö Planera lärmiljön med ett varierat utbud av utklädningskläder utifrån ett genusperspektiv Väcka tankar hos barnen samt lyfta frågor kring ämnen som genus, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Observera miljön och barnen för att tillsammans kunna analysera och utveckla lekmiljöerna utifrån ett genusperspektiv Planera efter jämställdhetsplanen genom att göra den till ett levande dokument i verksamheten Pedagogisk dokumentation av det enskilda barnet Förskollärare ansvarar för att varje barns utveckling dokumenteras, analyseras för fortsatt utveckling av individuella barns, lärmiljöer på förskolan. Synliggöra det enskilda barnets lärande. Utöka tid och använda det lokala analysverktyget med syftet att utvärdera och reflektera över dokumentation, och planera vidare utifrån vad barnen är intresserade av, tex. i projektarbeten. 9

10 Förebyggande arbete kring barns hälsa Arbetslaget skall följa upp mål och rutiner aktiviteter utifrån den lokala barnhälsoplanen under ht Utarbeta en handlingsplan mot giftfri miljö på förskolan. Nämndens mål från utbildningsnämnden verksamhetsplan 2014 Mål Ökad IT-användning i förskolan Öka IT-användningen på förskolan samt utveckla av barnens IT-miljöer och digitala kompetens genom; Att avsätta tid för utbyte av erfarenheter kring arbete med IT pedagoger Tätare uppföljning av IT-mål Att involvera barnen i att använda lärplattan för återkoppling till och dokumentation av gruppernas aktiviteter Öka användningen av dator i barngrupp som ett verktyg i verksamheten tillsammans med barnen. Den ska finnas tillgänglig som sökverktyg för fakta, att upptäcka bokstäver och siffror samt som ett specialpedagogiskt stöd Datorn/lärplattan stödjer den pedagogiska dokumentationen, där vi tillsammans med barnen kan titta på dokumentationer/foto av det de gjort, skapa diskussioner och frågeställningar som leder projektet och arbetet vidare Förvaltningens åtagande Förvaltningens åtagande är att implementera den nya IT-strategin som beslutas av nämnden vid årsskiftet Indikatorer: Genom enkät till kommunens förskolechefer som mäter IT-användningen i arbetet med barnen Mål Arbetet med naturvetenskapliga teman i förskolan skall fördjupas Förvaltningens åtagande Förvaltningens åtagande är uppfylla målet 10

11 Indikatorer: Andelen pedagoger med NTA - utbildning har ökat. Förskolans verksamhetsberättelser visar hur arbetet med de naturvetenskapliga ämnena bedrivits. Andelen pedagoger med NTA utbildning skall öka ytterligare Fortsatt arbete med naturvetenskapliga teman/projektarbeten Mål från utbildningsnämndens verksamhetsplan 2015 Block 4 A, förskoleverksamhet Undervisningen ska utvecklas genom ökad användning av IKT Indikatorer Utvärderas genom SKLs självskattningsverktyg LIKA I förskolan ska råda en stimulerande och trygg miljö Indikatorer Andel föräldrar som är nöjda med vad deras barn lär sig på förskolan (Enkät 2014, 93 %) Andel föräldrar som upplever att deras barn är trygga i förskolan (Enkät 2014, 96,4 %) 2.6 Uppföljning utvärdering utveckling (process- systematikdokumentation) Målsättning; Att bredriva ett systematiskt kvalitetsarbete, dokumentera och följa upp aktiviteter kopplade till målen i Läroplanen för förskolan - Verksamhetsplanen När skall det följas upp; Genom förskolechefens verksamhetsbesök 1 g/termin, på ledningsgruppsmöten 1 g/mån, i arbetsgrupperna genom veckovisa uppföljningar med stöd av analysstöd och pedagogisk dokumentation samt avsatt schemalagd tid för förskollärarna 2 t/mån (minnesanteckningar förs). Hur skall det utvärderas; Enskilt genom skriftliga redovisningar (Halvårsutvärdering 7 jan 2015) samt månatliga utvärderingar och analyser i ledningsgruppen. Återkoppling sker på APT i arbetslagen. Ansvariga; Förskolechef, arbetslagledare, förskollärare och arbetslag (Årshjulet). 11

12 5.Likabehandlingsplan (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Förskolechef för verksamheten har upprättat en plan mot diskriminering och kränkande behandling, ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn med åtgärder för att förebygga och förhindra att barn på förskolan utsätts för kränkande behandling. Planen är utvärderad och reviderad vt i samarbete med personal, barn och föräldrar utifrån kartläggningar av riskområden, trygghetsvandringar och samtal med barn och föräldrar. Rutiner finns i planen vid eventuella kränkningar barn-barn eller vuxna-barn. Utvärdering och upprättande av ny plan Det förebyggande arbetet mot diskriminering mot kränkande behandling har följts upp och utvärderats inför arbetet med årets kvalitetsredovisning vt Uppföljning och utvärdering av hur arbetet fortskrider görs i samband med uppföljningen i jan 2015 och utvärdering av Lokala arbetsplanen i juni 2015 (normer och värden). 6.Utvecklingsområden från verksamhetsberättelse 2013/2014 Naturvetenskap Flerspråkighet/Språk IKT 7. Kommentarer med anledning av genomförd tillsyn Ingen tillsyn genomförd. 12