Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (12) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan vilar på demokratisk grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. För alla som arbetar i förskolan är arbetet med värdegrunden ett övergripande uppdrag som ska genomsyra hela verksamheten organisation, undervisning, alla möten och aktiviteter. 2 kap. 5 diskrimineringslagen (2008:567) får den som bedriver verksamhet inte diskriminera något barn som deltar i verksamheten. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. 6 kap. 9 skollagen (SFS 2010:800) får huvudman eller personal inte utsätta ett barn för kränkande behandling. Kränkande behandling innebär att ett barns värdighet kränks. Har kränkningarna samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Läroplan för förskolan Lpfö-98 rev ska alla som arbetar i skolan aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Vår vision Som barn på Brunnsnäs förskola känner jag att alla vuxna samverkar för mitt bästa! Alla, barn som vuxna, ska känna sig respekterad, trygga och sedda. Alla har lika värde. Vi strävar efter att alla barn ska känna sig delaktig i sin egen kultur och att de ska utveckla en känsla och respekt för andras kulturer. Vi strävar efter att varje barn får utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter som uppstår och utveckla sin förståelse för sina rättigheter och skyldigheter samt sin förmåga att ta ansvar för gemensamma regler som gäller i ett demokratiskt samhälle. Planen gäller från

3 2 (12) Planen gäller till Ansvariga för planen Arbetslaget: Personalen på Brunnsnäs Förskola Förskolechef Lena Stark-Mickelsson Barnens delaktighet Barnen har varit delaktiga genom enkäter, intervjuer och i samtal kring samspel, diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom enkäter, utvecklingssamtal och vid forum för samråd. Personalens delaktighet Diskussioner och utvärdering i personalgrupp. Systematiskt ser vi över planen, utvärdera i personalgruppen under vår avdelnings/personalmöten under året. Samt vid kvalitetsdagarna vår och höst. Förankring av planen Genom samtal med barnen i vardagen. Personalen har kontinuerliga diskussioner och utvärderar på avdelningsplaneringar och gemensamma möten. Planen finns på hemsidan så den är tillgänglig för alla. Qualisenkäter för barn och vårdnadshavare vårterminen. Vårdnadshavare informeras och planen diskuteras på föräldramöten och vid inskolning. Planen finns i föräldrapärmen vid varje avdelning. Pedagogerna vid respektive avdelning informerar ny personal om planen. Barnintervjuer med barnen 3-5 år under höstterminen.

4 3 (12) Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom diskussioner och samtal i personalgruppen. Vi har diskuterat svaren i Qualis enkäten gällande demokratiskt förhållningssätt och arbetssätt i förskolan. Vi har diskuterat planen samt resultatet av barnintervjuerna med vårdnadshavarna i förskolan vid forum för samråd. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal och förskolechef vid förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har använt oss av husmodellen som kartläggningsmodell för att tydliggöra var situationer kan uppstå. Resultatet av kartläggningen visade att vissa rum lockade till spring och knufflekar. Vi har möblerat om rummen utifrån barnens intressen och barngruppens behov, på så sätt har vi minskat konflikterna. Vi har gjort en medveten fördelning av barnen vid matsituationen och placerat barnen så att det fungerar bättre och det blir en lugn och trivsam matsituation. Vi har även delat upp barngruppen under den dagliga verksamheten för att skapa en lugn och trygg miljö. Vi fortsätter att jobba efter kompistema och har kontinuerliga samtal med barnen i vardagen och när situationer uppstår. Vi har en låda med bilder på olika känslor som vi använder och samtalar om tillsammans med barnen. Vi använder oss av kaninen och Igelkotten, de finns i vårt sagorum samt kompisböckerna. Vi har även köpt in Alfons vänskapslåda- för en trygg förskola som vi har börjat arbeta med. Årets plan ska utvärderas senast December 2016 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi fortsätter att använda oss av husmodellen för att få syn på olika områden både inomhus och utomhus där det kan förekomma trakasserier och kränkningar. Utifrån vår kartläggning beslutar vi om vi ska fördjupa oss inom ett område. Vi utvärderar kontinuerligt på personalmöten, APT under Utvärderingen sker i arbetslaget, i hela förskolan och vid reflektionstid mellan pedagoger.

5 4 (12) Ansvarig för att årets plan utvärderas Personalen och förskolechef på Brunnsnäs förskola Främjande insatser Främjande handlar om att identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där barn känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling kan vara psykisk, verbal, fysisk, e-kränkning. Diskrimineringsgrunderna: Kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet. Mål och uppföljning Kränkande behandling: Vi vuxna är bra förebilder på förskolan. Alla ska respektera varandra, barn som vuxen. Situationer som dyker upp ska utredas och följas upp. Verbal kränkning: Ingen ska behöva utstå eller höra saker som sårar eller kränker. Fysisk kränkning: Ingen ska behöva vara rädd att bli slagen på förskolan. Psykisk kränkning: Ingen ska behöva känna sig utanför, alla ska känna sig lika mycket värda. E-kränkning: Vi uppmanar att lämna synpunkter och klagomål via förvaltningens rutin. Kön: Alla ska behandlas lika utifrån sina egna förutsättningar. Den pedagogiska miljön är uppbyggd utifrån barnens intressen och inte utifrån könsroller. Könsidentitet eller könsuttryck: Alla barn ges förutsättning för att utveckla sina intressen och sin egen identitet utan att begränsas av stereotypa könsroller. Etnisk tillhörighet: Alla ska bemötas med respekt oavsett vilken etnisk tillhörighet man har. Alla har lika värde. Alla ska få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Religion eller annan trosuppfattning: Alla religioner och trosuppfattningar ska respekteras. Pedagogerna visar intresse för barnens olika religioner och trosuppfattning. Funktionsnedsättning: Alla ska ha möjlighet att kunna delta i verksamhetens alla aktiviteter utifrån deras egna förutsättningar.

6 5 (12) Sexuell läggning: Personalen ska lyssna och svara på barnens frågor och funderingar. Förutsättningar ska finnas så att barnen inte begränsas av stereotypa föreställningar och sexuella läggningar. Ålder: Verksamheten är anpassad utifrån barnens åldrar och behov. Bristande tillgänglighet: Verksamheten är tillgänglig så att de med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Insats Kränkande behandling: Vardagliga samtal med barnen och i arbetslaget. Prata om hur man bemöter varandra. Vuxna ska finnas för barnen och stötta barnen när situationer uppstår. Kön: Material finns tillgängligt för alla oavsett kön. Vi ser över våra lärmiljöer med fokus lärmiljöerna så att de inte ska skapa stereotypa miljöer utifrån traditionella kön och könsmönster. Könsidentitet eller könsuttryck: Pedagogerna ska finnas till hands för barnens frågor och funderingar om dessa uppstår. Vi tar del av forskning kring normkritiskt förhållningssätt. Stereotypa åsikter utmanas och diskuteras t.ex. tjej eller killfärg. Etnisk tillhörighet: Personalen ska bekräfta familjernas ursprung och uppmärksamma deras hemspråk och traditioner. Religion eller annan trosuppfattning: Personalen respekterar familjernas bakgrund och traditioner. Vi respekterar familjernas önskemål gällande annan matkultur. Funktionsnedsättning: Forma den fysiska miljön på förskolan så det finns samma förutsättningar för alla som befinner sig där. Personalen ska få stöd och ges möjlighet till kompetensutveckling vid behov. Sexuell läggning: Pedagogerna ska vara lyhörd inför barnens frågor och funderingar och ge barnen tillgång till barnböcker eller annan information. Ålder: Vi har skapat en verksamhet utifrån barnens åldrar och behov. Bristande tillgänglighet: Vi är öppna och medvetna om att verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Ansvarig Personalen och förskolechef på Brunnsnäs förskola Datum när det ska vara klart Arbetet utvärderas i december 2016

7 6 (12) Kartläggning Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem och risker som vi har identifierat ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Vi använder oss av husmodellen vid kartläggning. Observationer i barngruppen, barn intervjuer, barnenkäter och föräldraenkäter. Under våren får barn 3-5 år, föräldrar och pedagoger besvara en enkät. Vi förtydligar för barnen med stöd av gubbar med olika ansiktsuttryck, när de besvarar enkäten. Hösten 2016 kommer vi att fortsätta med barn intervjuer med samtliga barn 3-5 år. Intervjufrågor: 1. Hur känner du dig när du är på förskolan? 2. Vilka brukar du leka med? 3. Vilka fler vill du leka med? 4. Vad får du bestämma på förskolan? 5. Vilka rum brukar du vara i? 6. Vilka rum vill du vara mer i? 7. Finns det något rum inne på förskolan där du inte vill vara? 8. Är du rädd någon gång på förskolan? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna svarar på föräldraenkäter som sedan tas upp och diskuteras på forum för samråd. Vardagligt samtal med föräldrar. Barnenkäter och i dagliga dialoger med barnen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen svarar på personalenkäter, diskussioner på APT, avdelningsplaneringar och vid kvalitetsdagarna under våren och hösten.

8 7 (12) Resultat och analys Resultatet av Föräldraenkäten visar att 97 % av barnen trivs på förskolan och att ca 89 % vet att förskolan jobbar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling var det 85 % som visste att vi arbetade mot diskriminering och kränkande behandling, det är en ökning med 4 % Det visar att vi har varit tydligare att berätta att och hur vi jobbar mot diskriminering och kränkande behandling. Barnenkäten visar att 85 % av barnen tycker om att vara på förskolan. Barnen svarar att de har någon att leka med på förskolan. Vi fortsätter att intervjua samtliga barn 3-5 år under hösten 2016 för att få djupare svar av barnen och deras tankar. Förebyggande åtgärden Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet. Mål och uppföljning Kränkande behandling: Alla ska bli respekterad för den som den är och känna sig trygg på förskolan. Barnen i förskolan är i färd med att utveckla hur man är tillsammans med andra och behöver därför trygga vuxna som vågar vara tydliga ledare och goda förebilder. Kön: Alla ska ha lika stort inflytande på verksamheten oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck: Alla oavsett kön ska få utforska sina behov och nyfikenhet utan påverkan av stereotypa könsroller. Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet ska respekteras och bemötas positivt i samråd med familjerna. Religion eller annan trosuppfattning: Vi är lyhörda inför och respekterar familjernas behov. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ha samma möjlighet till verksamheten utifrån deras förmågor. Sexuell läggning: Vi respekterar att familjekonstellationer kan se olika ut. Ålder: Verksamheten är anpassad utifrån barnens behov och ålder. Bristande tillgänglighet: Alla barn ska ha samma möjligheter att delta i verksamheten.

9 8 (12) Åtgärd Kränkande behandling: Pedagogerna ska vara lyhörda, närvarande. Samtalar och observerar barnen. Pedagoger som klart och tydligt med bevarat lugn kan säga vad vi menar och framförallt mena det vi säger. Vi har påbörjat arbetet med Alfons vänskapslåda. Vi har tillsammans med barnen upprättat förhållningsregler hur en bra kompis är på Brunnsnäs förskola. Kön: Pedagogerna arbetar aktivt för att miljön ska vara könsneutralt. Könsidentitet eller könsuttryck: Kompetensutveckling för personalen. Vi tar del av läser och diskuterar ny forskning. Etnisk tillhörighet: Allas traditioner, språk och seder ska respekteras. Vid intresse och behov samtalar vi om olika länders traditioner. Religion eller annan trosuppfattning: Kompetensutveckling för personalen. Funktionsnedsättning: Verksamheten ska anpassas med hänsyn till barns olika förutsättningar. Sexuell läggning: Personalen ska välkomna och bemöta alla familjer oavsett sexuell läggning på ett professionellt sätt. Ålder: Verksamheten planeras utifrån barnens behov, intressen och ålder. Bristande tillgänglighet: Stöd finns från förvaltningen att utforma och anpassa verksamheten utifrån olika behov. Motivera åtgärd Kränkande behandling: Alla ska känna sig trygga. Kön: Alla ska ha samma förutsättningar oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck: Barnen ska känna sig trygga och självständiga och våga vara dem de är. Etnisk tillhörighet: Alla ska känna sig stolta oavsett vilken etnisk tillhörighet de har. Religion eller annan trosuppfattning: Alla ska känna stolthet över sin egen religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning: Alla ska erbjudas förutsättningar att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Sexuell läggning: Alla ska ha samma förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av sexuella läggningar. Ålder: Alla barn oavsett ålder ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen. Bristande tillgänglighet: Alla ska ha samma möjligheter att delta i verksamheten. Ansvarig Personalen och förskolechef på Brunnsnäs Förskola

10 9 (12) Datum när det ska vara klart Utvärderas december 2016 Rutiner för akuta situationer Policy Brunnsnäs förskola ska var en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje, trygghet och där ingen ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller vuxen. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Alla barn är välkomna till vår förskola. Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna, få vara med i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt. Alla på förskolan ska verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och samhälle och där alla föräldrar/vårdnadshavare ska känna tillit till förskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (2010:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och eventuella kränkningar, nolltolerans gäller. Personalen agerar direkt och samtalar med de berörda barnen och föräldrarna. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn kan vända sig till all personal på förskolan eller förskolechefen. Barnet eller föräldern väljer själv. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindra fortsatt kränkande beteende. Personal meddelar vårdnadshavare till bägge parter både den som utsatte och den som

11 10 (12) drabbades och kallar till möte. Förskolechef informeras. Pedagogen som har sett händelsen gör en skriftlig tillbudsregistrering i systemet LISA. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Verksamhetschef rapporterar till nämnden antal kränkningar, kön på barnet och vilken typ av kränkning samt vilken åtgärd man utfört gällande samtliga förskolor i kommunen till nämnden varje månad. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När personal hör eller ser en kollega kränka ett barn på något sätt går denne genast in och påpekar detta för att stoppa kränkningen. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechefen som tar kontakt med föräldrar och kallar till ett möte omgående, nödvändiga beslut tas och utredningen görs skyndsamt. Utredningen skall alltid ske med möjlig hänsyn till den drabbade och övriga berörda parter. Ett åtgärdsprogram upprättas och ansvarig för utredningen och dokumentationen är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och förälder och en dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen, ev. kompletteringar görs vårdnadshavare informeras om dessa. Förskolechefen har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Förskolechefen kallar till uppföljningsmöte med berörda parter utifrån hur åtgärdsplanen fungerat Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning. Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning mellan vuxenbarn, då görs den av förskolechef. Åtgärdsprogram: Åtgärder med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechefen dokumenterar. Tillbudsblankett fylls i och registreras i LISA av den pedagog som varit närvarande.

12 Ansvarsförhållande Personalen på Brunnsnäs Förskola Förskolechef, Lena Stark-Mickelsson 11 (12)