gleerups Hans Almgren Stefan Höjelid Erik Nilssan

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "gleerups Hans Almgren Stefan Höjelid Erik Nilssan"

Elsa Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 REFLEX PLUS Samhällskunskap för gymnasieskolan Hans Almgren Stefan Höjelid Erik Nilssan I din hand haller du ett läromedel fran Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet fran klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla vara produkter genom värdefulla synpunkter pa bade innehall och form. Vi förankr~r vara produkter i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare fragor eller asikter, kontakta oss gärna pa telefon eller via För alla värdefulla synpunkter och ideer vid detla läromedels tiiikomst tackar vi Peter Johansson, Studium, Göteborg Anetle Larsson, Oe la Gardie-gymnasiet, Lidköping Johan Markenwald, John Bauergymnasiet, Jönköping Kajsa Öhman, Tullinge Gymnasium, Tullinge gleerups

Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare fragor eller asikter, kontakta oss gärna pa telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.

2 ATT STUDERA MEDIER I 10 SAMHÄLLSKUNSKAP 52 FÖRÄNDRING 11 Mal för ämnet 54 Mediebegreppet 12 Kunskaper om samhället 54 Vad är ett massmedium? 12 Att kunna undersöka samhället 54 Tillkomsten av Internet 18 Planering av kursen 55 Kommunikation i massmedierna 19 Case: Förintelsen ifrögasatt, en övning ikällkritik 55 Sändare och mottagare och textanalys 57 Opinionsbildning 57 Olika typer av masskommunikation 59 Press 60 Tv och radio 61 Svensk television 61 Svensk radio INDIVID OCH 62 Internet 63 Sociala medier 20 IDENTITET 65 Den nya medievärlden 21 Kategorier. relationer och makt 66 Medborgarnas nyhetskonsumtion 22 Nationalitet 67 Makt och medier 24 Etnicitet 68 Makten över innehället 24 Oet mängkulturella Sverige 73 Regler och f6rutsättningar för svenska medier 28 Klass 73 Tryckfrihet 29 Klass, socialgrupp och socioekonomisk indelning 74 Yttra ndefri hetsg ru nd lagen 30 Klassamhälle idag? 75 Publicistiska regler 32 Kön 76 Case: FRA-lagen och yttrandefriheten 33 Kön, genus och genusforskning 79 Frägor och arbetsuppgifter 35 Att arbeta för lika rättigheter och möjligheter 35 Oiskrimineringslagen och Oiskri m ineri ngsom budsma nnen 36 Case: Inte handhälsa - kvinnoförakt eller religiös 37 rättighet? DEMOKRATlOCH Frägor och arbetsuppgifter 80 DIKTATUR 81 Demokratins regelbok 82 Oirektdemokrati och indirekt demokrati 84 Vilken form av demokrati är bäst7 85 Oemokrati ns problem ETT HÄLLBART 86 Mänskliga fri- och rättigheter 86 Oe mänskliga rättigheternas historia 38 SAMHÄLLE 89 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 40 Räcker var jord till? 91 Mänskliga fri- och rättigheter i fara 42 Hoten mot miljön 92 Case: För vem eller vad gäller de mänskliga 42 Oen förstärkta växthuseffekten rättigheterna? 43 Försurningen 93 Vad är diktatur? 43 Ozonskiktet 94 Politiska ofriheter 44 Vad kan vi göra? 95 8rist pä fri opinionsbildning 44 Vad görs 9 loba It? 95 8ristande fri- och rättigheter 46 Case:... betala för grannarnas brakmiddag? 96 Varför demokrati och inte diktatur? 47 Vad gör EU? 97 Politiska ideologier 47 Vad gör vi i Sverige? 98 Konservatism 49 Hur ser framtiden ut? 99 Liberalism 51 Frägor och arbetsuppgifter 100 Socialism 100 Fascism och nazi sm 101 Feminism 101 Ekologism 102 Nationalism 103 Frägor och arbetsuppgifter

textanalys 57 Opinionsbildning 57 Olika typer av masskommunikation 59 Press 60 Tv och radio 61 Svensk television 61 Svensk radio INDIVID OCH 62 Internet 63 Sociala medier 20 IDENTITET 65 Den nya

3 7 104 SÄ STYRS SVERIGE 150 EU OCH EMU 105 Grundlagarna 151 Frän gemensam marknad till europeisk 106 Regeringsformen union 108 Fri- och rättigheter 153 EU bildas 109 Riksdagen 153 Sä styrs EU 109 Riksdagens makt 153 Europeiska rädet - EU:s vägvisare 110 Valet av statsminister 154 Kommissionen - samarbetets motor 111 Parlamentarismen och kontrolimakten 155 Ministerrädet - medlemsstaternas röst 112 Lagstiftnings- och finansmakten 157 Europaparlamentet - folkets röst 113 Utskotten och riksdagsgrupperna 157 EU-domstolen 115 Riksdagsarbetet i kammaren 158 Överstatliga beslut 117 Proportionella val till riksdagen 158 Mellanstatliga beslut 118 Riksdagsvalet Det gränslösa Europa 119 Regeringen 162 Case: Vem för b/i med/em ieu? 119 Hur tillsätts regeringen7 164 EMU - ekonomiska och monetära unionen 120 Olika slags regeringar 164 Inträdeskraven till EMU 121 Sä arbetar regeringen 165 Europeiska centralbanken 123 Varför avgär regeringen? 165 Penning- och finanspolitik 123 Regeringens makt 168 Case: EMU - förde/ar och nackde/ar 126 Case: Makten isverige 169 Frägor och arbetsuppgifter 128 Statschefen 128 Successionsord ningen 129 Statsförvaltningen 129 Förva Itn ingsmynd ig heterna 131 Förva Itn ingsdomstola rna 133 Frägor och arbetsuppgifter UTLÄNDSKA 170 POLITISKA SYSTEM 171 Monarkier och republiker 171 Monarkier 172 Republiker SÄ STYRS 173 Enhetsstater och unionsstater 175 Federalism i tiden 134 KOMMUNEN 176 Parlamentet och regeringen 135 Den kommunala självstyrelsen 176 Enkammar- och tväkammarsystem 135 Vad kommunerna mäste göra 177 Parlamentarism och presidentstyre 136 Vad kommunerna inte fär göra 179 Partisystem 137 Vad kommunerna fär göra, om de viii 180 Vad styr de politiska partierna? 139 Den kommunala demokratin 181 Valsystem 139 Kommunfullmäktige 181 Majoritetsval 139 Kommunstyrelsen och nämnderna 183 Proportionella val 142 Kommu ndelsnä m nder 184 Case: Sex, /ögner och svarta pengar - därför 142 Varför sä fä unga politiker? avgör politiker 143 Den kommunala ekonomin 185 Frägor och arbetsuppgifter 143 Kommunernas inkomster och utgifter 145 Landstingskommunerna och regionerna 146 Case: Skatteutjämningssystemet - rättvist eller orättvist? 149 Frägor och arbetsuppgifter

112 Lagstiftnings- och finansmakten 157 Europaparlamentet - folkets röst 113 Utskotten och riksdagsgrupperna 157 EU-domstolen 115 Riksdagsarbetet i kammaren 158 Överstatliga beslut 117 Proportionella

4 VÄLFÄRDS- 186 LAG OCH RÄTT 226 ~ SAMHÄLLET 188 Rättsväsendet 228 Fran allmosa till barnbidrag 188 Domstalar 230 Tre välfärdsmodeller 190 Allmänheten ach brattsligheten 230 Den sacialdemakratiska välfärdsmadellen 191 Brottsutvecklingen 230 Den liberala välfärdsmadellen 192 Varför blev det sä? 231 Den kanservativa modellen 194 Samhällets möjligheter att förhindra bratt 232 Fran vaggan till graven 196 Hot mot rättssystemet 233 Sacia Iförsäkringa r 196 Den organiserade brattsligheten 234 Försörjningsstöd 198 Övergrepp i rättssak 236 Hur beta las vältärden? 200 Case: Korandan inam polisen 236 Skatter 201 Frägar ach arbetsuppgifter 237 Arbetsgiva ravgifter 237 Avgifter 237 Klarar vi välfärden? 238 Case: Vem ska ha hand am välförden? 239 Äldersexplasianen 240 Hur fungerar pensianssystemet? 241 Sverige och omvärlden VARDAGS- OCH 243 Frägar ach arbetsuppgifter 202 ARBETSLIVETS ABC 204 Att flytta hemifran 204 Hyreslägenhet 205 Att hyra i andra hand 205 Bastadsrätt 206 Att bo ihop SAMHÄLLETS 206 "Att älska i nöd ach lust..." 206 Äktenskapets juridik ach ekanami 244 EKONOMI 210 Sambor 245 Prod uktionsfaktorerna 210 Skillnader mellan sambaförhällande ach 247 Nationalekonomiska system äktenskap 247 Marknadsekanamier 213 När nagon avlider 248 Planekanamier 213 Nägra arvsbestämmelser 249 Blandekanamier 215 "Avtal skall halias" 250 Ekonomins aktörer 215 Kansumentköplagen, köplagen ach distans- ach 250 Hushällen hemförsäljn ingslagen 251 Företagen 216 Kreditköp 251 Den offentliga sektarn 218 Pa jobbet 253 Krediti nstituten 218 Lagar pä arbetsmarknaden 254 Kretsloppet. marknaden och prisbildningen 221 Facket ach arbetsgivarna 255 Priser ach prisbildning 222 Kallektivavtalet mellan facket ach arbetsgivarna 258 När prismekanismen inte fungerar 224 Case: Varför go med ifücket? 259 Kankurrenslagen, karteller ach Kankurrensverket 225 Frägar ach arbetsuppgifter 262 Case: Köer, svarta pengar eller marknadshyrar i Stockholm? 264 Bruttonationa Iprod ukten 264 BNP sam värdemätare 264 BNP inkluderar inte alla varar ach tjänster 265 BNP säger inget am resursernas fördelning 265 BNP ach miljön 266 Human Develapment Index ach Gender Inequality Index 267 Frägar ach arbetsuppgifter

231 Den kanservativa modellen 194 Samhällets möjligheter att förhindra bratt 232 Fran vaggan till graven 196 Hot mot rättssystemet 233 Sacia Iförsäkringa r 196 Den organiserade brattsligheten 234

5 9 268 EKONOMISK POLITIK 316 INTERNATIONELLA RELATIONER 269 Den ekonomiska politikens mal och medel 270 Ekonomisk tillväxt 271 Konjunkturer 272 Fran hög- tililagkonjunktur 274 Stabilt penningvärde 275 Inflationens orsaker 275 Inflationens skadliga följder 277 lag arbetslöshet 278 Balans i utrikeshandeln 278 Betalningsbalansen 280 Finanspolitik 281 Arbetsmarknadspolitik 281 Dela pa jobben eller öka lönespridningen? 284 Penningpolitik 284 Riksbanken 284 Penningpolitiken i praktiken 286 Valutapolitik 286 Gardagens valutapalitik med fast växelkurs 286 Devalveringar 288 Dagens valutapalitik med rörlig växelkurs 289 Mälkonflikter 291 Ekonomisk politik sedan 1970-talet talet talets avreglering ach högkanjunktur talets "stalbad" talet 296 Case: LAS - hjälp eller stjälp iarbetslivet? 297 Fragar ach arbetsuppgifter 317 Aktörer i det internationella systemet 319 Stater 321 Förenta Natianerna - papperstiger eller mänsklighetens happ7 324 EU - en ny aktör i världspalitiken 326 Terrargrupper ach terrorism 327 Nata 328 Massmedier 329 Krig som konfliktlösning 329 Militär krigföring 334 Krigets lagar 336 Svensk utrikes- och säkerhetspolitik 337 Alliansfrihet ach europeisk identitet 338 Nedtanad neutralitet 338 Svenskt försvar bantas ach förändras 338 Internatianellt samarbete 342 Case: Finns det rättfärdiga krig? 345 Fragar ach arbetsuppgifter 346 Reg ister 351 Bildförteckning INTERNATIONELL 298 EKONOMI 299 Världshandeln 299 Världshandelns utveckling under senare decennier 303 WTO, frihandeln och protektionism 303 Världshandelsorganisatianen (WTO) 304 Pratektianism 307 U-Iänderna och fattigdomen 307 Vilka länder är fattiga? 308 Varför är de fattiga? 310 Hur ska de komma ur fattigdamen? 314 Case: Är det bra med glabalisering? 315 Fragar och arbetsuppgifter

Relevanta dokument

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups. Kompass till samhällskunskap 50 Maria Eliasson Gunilla Nolervik I din hand häller du ett läromedel frän Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet frän klassrummet. lärare och elever hjälper