Motorisk utveckling under de första åren Maj Utifrån vilket synsätt? Arv och/eller miljö? Kine Johansen 1. Motoriska teorier

Transkript

1 Maj 2015 Motorisk utveckling under de första åren Undersök barnen lika varje gång, hitta din struktur! Kine Johansen Leg fysioterapeut, specialist i pediatrik Doktorand Inst för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet kine.johansen@kbh.uu.se Bilder Erik Candray& Kine Johansen Kolla på det motoriska utförandet, på rörelsekvaliteten! Hjärnans mognad Cefalo-caudal Distal-proximal Reflexer Motoriska teorier Tidigare: Utifrån vilket synsätt? Numera: Mognadsteorier Darwin, C Gesell, A Mcgraw, M Shirley, M Bayley, N Bernsteins studies Ekologiska teorier Bernstein, N Gibson, J Gibson, E Hjärnans plasticitet Dynamiska teorier Edelman, GM Kugler, P Kelso, J Turvey, M Thelen, E Action to cognition Von Hofsten, C Thelen, E Adolph, K osv Motorisk utveckling är nedärvd och styrs av hjärnans mognad, den är hierarkisk och går från reflexer till viljemässig motorik. (Geselland Ames, McGraw ) Motoriska utveckling ses som en del i ett komplext, dynamiskt system där hjärnans mognad utgör en viktig faktor men där utvecklingen (hjärnan) påverkas av tillämpningen av motoriken (våra handlingar), perception, biodynamik och omgivningens krav. (Thelen, Adolph, Gibson) Action - perception - cognition Motor developmenthas all toooftenbeenconsideredas a set ofmilestoneswithlittlesignificancefor the psychologyofthe child. Nothing could be more wrong Motor actions are present before birth and, in normally developingchildren, theyevolvein interactionwiththe perceptual and cognitive systems during the early years of life In otherwords, cognitionis a productofhowthe childmoves through the world and interacts with it! Arv och/eller miljö? SIDS prevention - Asymmetrisk motorisk utveckling - Sneda skallar Babygym, babysitter, bärselar osv - Mindre magläge - Mindre krypande Gåstolar, hoppgungor - Sen gångutveckling (Progress in brain research 2007 Editors C.von Hofsten & K Rosander) Kine Johansen 1

2 Konsekvenserna av en bristande motorisk förmåga Vad vet vi om resultat från tidig intervention? Otydliga resultat på grund av många metodproblem: Fysiska problem - Muskelsvaghet - Kontrakturer - Bristande kondition - Skelettpåverkan osv Inlärningsproblem - Motorik - Perception - Kognition Beteendeproblem Sociala problem - Litet antal barn - Heterogena grupper - Kontrollgrupper saknas - Olika interventioner, bristfälligt beskrivna - Långtidsuppföljning saknas - Olika/okänsliga utvärderingsinstrument Numera större andel studier med bra kvalitet men ju bättre kvalitet desto otydligare resultat, men begynnande positiva. Butler & Darrah2001, CornillH et al 2005, ZivianiJ et al 2010, Dirks T et al 2011, SpittleA et al 2012, Öberg GK et al 2012 När reagera? - När ett problem observeras som påverkar barnets motoriska förmåga, dvs barnet kan inte göra vad som är vanligt för barn vid undersökningsåldern - När den bristande motoriska förmågan riskerar att ge sekundära problem - När föräldrarna tycker att det finns ett motoriskt problem! - Alltså, inte vänta till ett långvarigt problem kan förutsägas eller diagnos sättas! A systematicreviewofinterventions for childrenwithcerebral palsy: stateofevidence Novak I et al, DevMed & Child Neurol och vad göra? - Fråga föräldrarna om ditt fynd stämmer. Om föräldern inte sett det du sett, be dem kolla hemma (såvida problemet inte är mycket tydligt för dig). Snabb återkoppling/besök! - Ge tips och råd på plats vid enkla problem, om kompetens för detta finns - Remittera snabbt till fysioterapeut som kan barn för rådgivning/behandling - Eller remittera till både fysioterapeut och annan relevant medicinsk expertis - Alltså, vänta inte till ett långvarigt problem kan förutsägas eller diagnos sättas! Kine Johansen 2

3 A B Hur kan det gå till i praktiken? Idé: Rosenbaum 2006 Barnens rörelsebyrå Vilka barn kan identifieras under de första åren? Under första levnads(halv)året: - Torticollis, plexusskador - Asymmetrisk motorisk utveckling - Cerebral pares (CP) - Muskelsjukdomar - Degenerativa sjukdomar osv Under det andra levnads(halv)året tillkommer: - Minimal CP - Koordinationstörningar, Developmental Coordination Disorder, DCD Hur observera? Så att valid information erhålls: - Standardiserad, strukturerad - Kravspecifik»utvärderande»förutsägande»diskriminerande - Reliabel - Pedagogisk Vad är viktigt att tänka på när du undersöker små barn? Låt barnet ligga på plant underlag Symmetriskt utgångsläge Gör lika varje gång Kolla på det motoriska utförandet (rörelsekvaliteten) Kolla alltid efter liksidighet/oliksidighet t ex kan barnet vrida huvudet åt båda håll? Använder barnet båda händer lika mycket? Lyssna på föräldrarna Motorisk förmåga upp till ca 2 mån Ryggläge Huvudet börjar hållas i medelläge Armar med öppna händer börjar lyftas från underlaget Medrörelser i bålen Fot-och tåledsrörelser kan utföras oberoende av benets rörelser Magläge Kortvarigt lyft av huvudet Kortvarigt underarmsstöd, löst knutna händer Kortvarig nacksträckning Ofullständig sträckning i höften, isolerade fot- och tåledsrörelser Kine Johansen 3

4 Avvikande motoriskt utförande vid ca 2 mån Motorisk förmåga vid ca 4 mån Oro vid lägesändringar Rörelsefattigdom Asymmetriska rörelser Hårt knutna händer Inslagna tummar Avsaknad av isolerade fot-och tåledsrörelser, plantarflektion Ryggläge Kan hålla huvudet i medelläge och vrida huvudet helt åt båda håll För ihop händerna i medellinjen och börjar gripa Stabil bål Kan föra fotsulorna mot varandra med benen i luften Magläge Lyfter huvudet stadigt och vrider helt åt båda håll Underarmstöd med öppna händer Sträckning av hela ryggraden Kan röra i knä-och fotled utan att påverka höftleden Avvikande motoriskt utförande vid ca 4mån Oförmåga att hålla huvudet stadigt i olika kroppslägen Få rörelser mot tyngdkraften Okoordinerade rörelser Ökade och tydligare avvikelser när barnet vill röra sig målinriktat Röda flaggor CP Extension i benen Plantarflektion i fotleden Extension i armarna (Hårt) knutna händer Inslagna tummar Ökad avvikelser när barnet vill röra sig målinriktad Motorisk förmåga vid ca 6 mån Ryggläge Vrider huvudet utan medrörelser i resten av kroppen Sträcker sig efter och griper föremål och för dem till munnen Vänder till båda sidor och tillbaka Magläge God huvudkontroll utan medrörelser i bål och extremiteter Klarar enarmstöd bilateralt Tar stöd på symfysenoch stöder på raka armar med öppna händer Avvikande motoriskt utförande vid ca 6 mån Skakighet Instabilitet Rörelsefattigdom Ökade och tydligare avvikelser när barnet vill röra sig målinriktat Kan böja i höften och lyfta benen så att hand- fotkontakt blir möjlig Kan sträcka ena benet och böja, abducera och utåtroteradet andra Kine Johansen 4

5 Att genomföra en strukturerad observation på samma sätt på varje barn ger dig mycket kunskap om motorisk förmåga, men även information om barnets: - ögonmotorik - hörsel - perception - uppmärksamhet och intresse - förmåga till interaktion Faktorer som påverkar den motoriska utvecklingen Interaktion Motivation Motorisk nivå Motoriskt utförande Perception Barnets konstitution och evandra åkommor Omgivningen Uppmärksamhet Motorisk förmåga vid ca 10 mån Om barnet kan ta sig upp till sittande och tillbaka till magläge utan problem behöver inte barnet observeras i rygg- och magläge. Sittande Sitter stadigt och kan vrida obehindrat på huvudet och bålen. Fria arm- och handrörelser Fria ben- och fotrörelser Förflyttning Förflyttar sig med stor variationsrikedom Avvikande motoriskt utförande vid ca 10 mån utpräglad hänthet bristande samordning mellan händer och hand och syn medrörelser spändhet i högre positioner bristande variation instabilitet Motorisk förmåga vid ca 18 mån Avvikande motoriskt utförande vid ca 18 mån Grovmotorik Sitter stadigt på stol eller golv med fria arm och hand rörelser Reser sig upp från golvet och sätter sig ner utan stöd Går stadigt med armarna utefter kroppen Kan böja sig ner och hämta upp föremål från golvet Finmotorik Pincettgrepp Händerna samarbetar Begynnande handdominans Hanterar sked och penna utpräglad hänthet bristande samordning mellan händer och hand och syn medrörelser spändhet i högre positioner bristande variation Instabilitet Kristina Persson, Barnens rörelsebyrå Kine Johansen 5

6 Motorisk förmåga vid 3 års ålder Grovmotorik Går i trappa utan handstöd med god stabilitet Kliver över föremål och nerför låg höjd med anpassade steg Väjer undan för hinder Hoppar ner från låg höjd med godbalans Springer med fart Klarar start och stopp och snabba tempooch riktningsändringar Finmotorik Placerar föremål med god riktning och kraft Ritar styrd teckning Boll Kastar och fångar stor boll Hemgren E & Persson K. UpsJ Med Sci.1999 COMBINED ASSESSMENT OF MOTOR PERFORMANCEAND BEHAVIOUR(CAMPB) Optimal koordination exakta viljemässiga rörelser och med rätt anpassad kraft stabilisera sin kropp i olika lägen god uppfattning av kroppens läge i rummet anpassa sina rörelser med hjälp av synen anpassa sitt rörelsetempo till sin egen förmåga och situationens krav Optimal koncentration uppmärksam på sin omgivning, men kan samtidigt rikta sitt intresse mot undersökaren låter sig inte störas av egna impulser eller ovidkommande intryck visar tydligt intresse och genomför testuppgifterna uppfattar när nästa uppgift erbjuds Motorisk förmåga vid 5-6 års ålder Developmental coordination disorder (DCD) Grovmotorik Går med välkoordinerad gång Springer koordinerat vuxet Springer uppför/nerför trappa Hoppar jämfota, flera meter Hoppar på ett ben både på höger och vänster ben Står på ett ben ca sek Cyklar på tvåhjuling Finmotorik God precision Äter med kniv och gaffel Kastar, studsar och fångar stor och liten boll A. Utvecklingen och genomförande är klart försenat svårigheterna yttrar sig genom klumpighet, långsamhet och bristande precision. B. Den bristande motoriken ska påverka barnet påtagligt över en längre period. ska påverka skolinlärning, dagliga aktiviteter, fritidsaktiviteter ochlek C. Symptomen ska debutera i tidig ålder. D. De motoriska svårigheterna kan inte förklaras av bristande intellektuell förmåga, synnedsättning och inte vara orsakad av neurologisk skada (t ex CP, muskeldystrofi, degenerativ sjukdom). DSM-5 (2013) Kine Johansen 6

7 Learned helplessness hos barn med DCD LEK OCH LÄR TILLSAMMANS! Bristande koordination jämfört med jämnåriga barn Bristande ADL funktioner Bristande medverkan i leken i förskolan Bristande social förmåga samt kompisproblem i skolan Låg självkänsla Emotionell ohälsa < 4 år Tonåren Missiuna et al 2007 Foto: Erik Candray Den här inspirationsboken är till dig som är nybliven förälder eller till dig som har ett nyfött barn i din närhet. Lär dig se den växande rörelseförmågans betydelse för barnets tidiga utveckling och upptäck allt som barnet övar på långt innan det klarar av att stå på egna ben. Den första tid blir mer meningsfull och rolig när du kan delta på ett insiktsfullt sätt i barnets utveckling. Boken innehåller många enkla tips och råd som kan inspirera både dig och det lilla barnet på vägen. Kine Johansen 7