Redovisning av arbetsmiljöindikatorer för 2014 enligt regeringsuppdrag

Transkript

1 Datum Vår beteckning AS 215/16462 Ert datum Er beteckning A214/4479/ARM A213/4486/SV (delvis) Enheten för statistik och analys Dennis Webstedt, Kjell Blom, arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av arbetsmiljöindikatorer för 214 enligt regeringsuppdrag

2 Datum Vår beteckning AS 215/16462 Ert datum Er beteckning A214/4479/ARM A213/4486/SV (delvis) Enheten för statistik och analys Dennis Webstedt, Kjell Blom, arbetsmiljoverket@av.se Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Redovisning av arbetsmiljöindikatorer enligt regeringsuppdrag Inledning Enligt regleringsbrevet för budgetåret 215 ska Arbetsmiljöverket senast den 11 maj 215 redovisa och analysera statistisk data för 214 avseende nedan nämnda arbetsmiljöindikatorer. Denna rapport innehåller i huvudsak redovisning av arbetsskadestatistik fram till och med 214. Data som ligger till grund för indikator om anställda och ohälsa, är insamlade under 213 och presenterade 214. Antal dödsolyckor i arbetet Antal anmälda arbetsolyckor Antal anmälda arbetssjukdomar Anställda och ohälsa, upplevda besvär Samtliga indikatorer ska redovisas efter kön. De första tre indikatorerna bygger på statistik över arbetsskador som anmälts till Försäkringskassan enligt arbetsskadeförsäkringen. Anmälningar ingår i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador (ISA). 1 Den fjärde indikatorn, anställda och ohälsa, hämtas ur SCB:s undersökning om levnadsförhållanden (ULF). 2 1 Den officiella arbetsskadestatistiken baseras på arbetsskadeanmälningar som registreras i informationssystemet om arbetsskador (ISA). Statistiken bygger på anmälan enligt arbetsskadeförsäkringen och lagen om statligt personskadeskydd 2 Undersökningarna av levnadsförhållanden ger dig information om hur levnadsförhållanden ser ut bland olika grupper i det svenska samhället. De områden som behandlas är bland annat boende, ekonomi, hälsa, fritid, medborgerliga aktiviteter, sociala relationer, sysselsättning och trygghet. 2

3 Sammanfattning Sammanfattningsvis är nivån för de flesta av de indikatorer om anmälda arbetsskador som studerats i stort sett oförändrad sedan föregående år. Antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 sysselsatta minskar svagt under 214 för både kvinnor och män. När det gäller antalet anmälningar om arbetssjukdomar per 1 sysselsatta kvinnor så ökar dessa något under 214 medan de är oförändrade för männen. Även antalet dödsolyckor i arbetet har ökat något under 214 jämfört med året innan. Gällande indikatorn om anställda och ohälsa anges inte orsaken till eventuella besvär vilket gör resultaten svårtolkade ur arbetsmiljösynpunkt. Det märks dock en ökning av andelen kvinnor som ofta är trötta och som har värk i skuldror. Samtidigt minskar andelen män med samma besvär. För kvinnor är ökningen tydligast när det gäller sömnbesvär. Ängslan och oro minskar hos män sedan föregående år och ökar något hos kvinnor. Viss försiktighet krävs i tolkningen av variabeln Ofta trött då definitionen av den ändrats jämfört med föregående redovisning. 3

4 Antal dödsolyckor i arbetet Fram till år 21 var trenden över antalet dödsolyckor i arbetslivet sjunkande. Därefter har utvecklingen planat ut. När det gäller arbetstagare och egenföretagare omkom i genomsnitt 138 personer årligen under 8-talet, 95 under 9-talet och hittills under 2-talet har i medeltal 6 personer förolyckats per år. Under 214 inträffade 41 dödsolyckor i arbetet bland förvärvsarbetande vilket var 5 fler än året innan. Nedanstående figur visar utvecklingen av dödsolyckor bland anställda (exklusive egenföretagare). 33 arbetsolyckor fick dödlig utgång bland anställda under 214, vilket är 6 fler än föregående år. Diagram 1, Antal dödsolyckor bland anställda, Män Kvinnor Källa: AV/ISA Antalet dödsolyckor bland egenföretagare visar en nedåtgående trend. Under 198-talet förolyckades i medeltal 28 egenföretagare per år och under 199-talet var genomsnittet 23. Mellan 2 och 214 omkom årligen i genomsnitt 11 egenföretagare. Under 214 förolyckades 8 egenföretagare. Totalt har antalet dödsolyckor i arbetet bland förvärvsarbetande i stort sett halverats under perioden Antalet dödsolyckor i arbetet kan dock variera betydligt mer per år än antal förvärvsarbetande eller arbetad tid. Utöver de förvärvsarbetande har under 214 inträffat 5 dödsolyckor där de förolyckade inte är förvärvsarbetande men omfattas av arbetsskadeförsäkringen t.ex. elever på praktik och personer inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, samt 7 dödsolyckor bland anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige men registrerade i andra länder. 4

5 Diagram 2, Arbetsolyckor med dödlig utgång, Anställda Egenf Övriga Utländsk arbetskraft Källa: AV/ISA Under de första tre månaderna av 215 har hittills rapporterats 8 dödsolyckor i arbetet. Motsvarande siffra under samma period föregående år var 14 stycken. Genom att ständigt följa utvecklingen förbättras möjligheterna att i ett tidigt skede upptäcka förändringar i riskbilden. Det krävs dock en viss försiktighet i tolkningen av siffrorna när dessa baseras på ett fåtal observationer. 5

6 Diagram 3 visar att antalet dödsolyckor år 214 är fler i de tidigare drabbade branscherna byggverksamhet, jordbruk och skogsbruk samt transport. Inom branschen tillverkning har det varit en nedgång under 214. För att få en bättre bild av riskerna i olika branscher behöver dödsolyckorna sättas i relation till antal sysselsatta i branschen. Detta görs i Arbetsmiljöverkets officiella statistikrapporter om arbetsskador. Diagram 3, Dödsolyckor (skadedatum) under fördelat per branschgrupp. Arbetstagare och egenföretagare A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral C Tillverkning D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet X Bransch saknas Källa: AV/ISA 6

7 2. Antal anmälda arbetsolyckor Sverige Antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro minskade kraftigt fram till mitten av 9-talet. Därefter avtog minskningstakten och från mitten av 1997 ökade antalet anmälningar något. Sedan 23 har antalet anmälningar åter haft en nedåtgående trend med en extra stor nedgång under lågkonjunkturåret 29, följt av en ökning under 21 och en mindre ökning mellan Under 214 har det anmälts 16 8 arbetsolyckor med sjukfrånvaro för män och 12 6 för kvinnor vilket innebär en minskning på 1 procent jämfört med 213. Minskningen är något större för män än för kvinnor. Diagram 4, Anmälda arbetsolyckor per 1 förvärvsarbetande, utveckling Män, med frånvaro Män, utan frånvaro Kvinnor, med frånvaro Kvinnor, utan frånvaro Källa: AV/ISA, SCB/AKU Antal anmälda arbetsolyckor per 1 förvärvsarbetande har under 214 jämfört med 213 inte förändrats nämnvärt. När det gäller arbetsolyckor med sjukfrånvaro ligger antal anmälda arbetsolyckor per 1 förvärvsarbetande för kvinnor på 6 anmälningar och för män på 7,3 anmälningar. När det gäller kvinnor har fallolyckor varit den vanligaste orsaken till anmäld arbetsolycka 214, medan det för män varit olyckor orsakade av förlorad kontroll över stationära maskiner, handverktyg och fordon. 7

8 3. Antal anmälda arbetssjukdomar Vid tolkningen av förändringen i antalet anmälda arbetssjukdomar bör man beakta att sådana sjukdomar vanligen inte uppstår omedelbart utan utvecklas under en längre tid, när någon utsätts för skadlig inverkan i arbetsmiljön. Detta gäller både för skadlig inverkan i form av fysisk belastning och mental belastning. Hur lång tid som krävs för att utveckla en arbetssjukdom varierar och det är svårt att ange något mått på detta. Antal anmälda arbetssjukdomar per 1 förvärvsarbetande har under 214 jämfört med 213 ökat med cirka 6 procent för kvinnor. För män noteras ingen förändring under 214 jämfört med 213. Totalt sett minskade anmälda arbetssjukdomar kraftigt mellan Antal anmälningar har ökat något under de tre senaste åren, men nivån år 214 är endast drygt en tredjedel jämfört med år 23. Den vanligaste anmälda arbetssjukdomen totalt sett är orsakad av belastningsfaktorer som svarar för ungefär 4 procent av anmälningarna. Anmälda belastningsorsakade arbetssjukdomar har minskat kraftigt mellan 23-29, därefter har antalet planat ut. En ökning på cirka 6 procent syns dock i statistiken för året 214 jämfört med 213. Antalet anmälda arbetssjukdomar orsakade av sociala och organisatoriska faktorer har också minskat under samma period, men dessa har ökat mellan 211 och 214. Arbetssjukdomar orsakade av sociala och organisatoriska faktorer är under 214 är vanligaste orsaken till anmälningar om arbetssjukdomar bland kvinnor. Diagram 5, Antal anmälda arbetssjukdomar per 1 förvärvsarbetande, Män Kvinnor Källa: AV/ISA, SCB/AKU Antalet anmälda arbetssjukdomar har varierat kraftigt sedan 198. Förändrade regler inom sjuk och arbetsskadeförsäkringen har troligen påverkat anmälningsbenägenheten och därigenom statistiken fram till 2-talets början infördes till exempel en sjuklöneperiod och från andra halvåret 1993 samordnades arbetsskadeförsäkringen med sjukförsäkringen. 8

9 Det senare innebar att någon särskild arbetsskadesjukpenning inte längre betalades ut. Under 1993 genomfördes anmälningskampanjer som en följd av de övergångsbestämmelser som infördes i samband med att arbetsskadebegreppet skärptes. Mellan 23 och 29 var nedgången i anmälningarna ca 65 procent för både män och kvinnor. 4. Anställda och ohälsa, upplevda besvär Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) behandlar bland annat ohälsa. Orsaken till eventuella besvär anges inte vilket gör resultaten svårtolkade ur arbetsmiljösynpunkt. Från och med 27 görs undersökningen med hjälp av telefonintervjuer. Sedan 212 har statistiken som avser variabeln Ofta trött ändrats något. Skillnaden består i att frågan Har du ofta känt dig trött under de senaste 2 veckorna? har utgått från ULF/SILC 3. De tre övriga frågorna som variabel Ofta trött består av Har du haft svårt att komma igång på morgonen under de senaste två veckorna?, Har du känt dig påfallande trött på dagarna under de senaste två veckorna? och Har du känt dig påfallande trött på kvällarna under de senaste två veckorna? finns däremot kvar under år 212 och 213. Samtliga kvarvarande frågor om trötthet har utgått för år 214 och framåt. Diagram 6, Anställda och ohälsa, upplevda besvär bland män, Procentuell andel Ofta trött Sömnbesvär Ängslan, oro Värk i skuldror Källa: SCB/Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) 3 Statistiska centralbyrån på uppdrag av Sveriges Riksdag genomför årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) för att befolkningens välfärdsförhållanden är av intresse för många, till exempel politiker och andra beslutsfattare, forskare, journalister och inte minst för allmänheten. Undersökningen mäter förhållanden som rör hälsa, ekonomiska resurser, utbildning, boende, fritidsvanor, sociala relationer, utsatthet för brott och mycket mer 9

10 Diagram 7, Anställda och ohälsa, upplevda besvär bland kvinnor, Procentuell andel Ofta trött Sömnbesvär Ängslan, oro Värk i skuldror Källa: SCB/Undersökningarna av levnadsnivåförhållanden (ULF) Utvecklingen av de olika variablerna som ingår i denna indikator är svårtolkad ur arbetsmiljösynpunkt men det märks en minskning av andelen män som ofta är trötta och som har värk i skuldror. Förändringar för övriga två variabler är mycket små. För kvinnor är ökningen tydligast när det gäller variabeln ofta trött. Andelen kvinnor med sömnbesvär minskar något. Förändringar för övriga två variabler är mycket små. Viss försiktighet krävs i tolkningen av utvecklingen i variabeln Ofta trött då definitionen av densamma ändrats jämfört med föregående redovisning. 1

11 Övriga kommentarer Tolkningen av orsaker till förändringar i arbetsskadestatistiken är förknippad med svårigheter då en förändring av antalet anmälda arbetsskador påverkas av många faktorer. En sådan faktor är anmälningsbenägenheten, och i arbetet med att kartlägga faktorer som påverkar denna 4 har Arbetsmiljöverket identifierat några som är viktigare än andra. Dessa är framför allt tydlig information och tydliga rutiner på arbetsplatsen kring arbetsmiljöfrågor, samt arbetsplatsens arbetsmiljöarbete i stort. I sammanställning av den vetenskapliga litteraturen om belastning, genus och hälsa i arbetslivet pekar forskarna på en tydlig könssegregering på arbetsmarknaden. Segregationen är både horisontell och vertikal samt tar sig uttryck i att männen arbetar inom byggbranschen, process- och maskinoperatörsarbete och transport. Kvinnorna återfinns typiskt inom yrken som vård, omsorg och service. Arbetet och dess belastningar skiljer sig mellan yrken och ger skilda arbetskrav. Kvinnors arbete är typiskt mer repetitivt och/eller innefattar kontakter med människor samt tunga lyft. I manligt dominerade yrken är det vanligt med tunga lyft och arbete med maskiner och fordon. Inom en rad yrken förekommer även en intern segregering vilket innebär att män och kvinnor inom samma yrken i hög grad utför olika arbetsuppgifter. Även den interna segregeringen bidrar till att kvinnor utför mer repetitiva och mer handintensiva uppgifter. Repetitivt och handintensivt arbete ger ökad risk för belastningsskador i framförallt nacke, skuldra och arm. 5 Rapporten Arbetsorsakade besvär 6 publicerades 1 oktober 214 och den visar att allt fler får besvär på grund av arbetet, närmare var fjärde sysselsatt person (24 %) har någon typ av besvär som har med jobbet att göra. Den vanligaste orsaken till besvär är stress eller andra psykiska påfrestningar. Det gäller såväl kvinnor som män. Det har skett en ökning sedan 212, och det är bland kvinnorna som denna typ av besvär ökar mest (från drygt 1 procent 212 till 15 procent 214). Slår man ihop flera olika kategorier av fysiska orsaker (som exempelvis tung manuell hantering och påfrestande arbetsställningar), så har män fortfarande något mer besvär av fysiska belastningar än av stress eller andra psykiska orsaker. Det förhållandet gäller inte för kvinnor. Lärare utmärker sig som yrkesgrupp, i synnerhet när det gäller besvär på grund av stress eller andra psykiska påfrestningar. 24 procent av de kvinnliga och 18 procent av de manliga grundskollärarna upplevde detta. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har även granskat arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem och drar slutsatsen att följande grupper utvecklar mer ryggbesvär än andra: Personer som arbetar med manuell hantering (t ex lyft), eller med böjd eller vriden rygg Personer som arbetar på knä eller på huk, eller har ett fysiskt ansträngande arbete Personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete 4 Rapport, Undersökning av faktorers betydelse för benägenheten att anmäla arbetsskador, AS 215/ Kunskapssammanställning, Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Kunskapssammanställning, 213:9 6 Arbetsmiljöstatistik Rapport 214:4, Arbetsorsakade besvär 214, Arbetsmiljöverket 11

12 Personer som upplever att arbetet är pressande eller att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, eller som upplever liten möjlighet till utveckling i arbetet Personer som arbetar utanför sedvanlig arbetstid (t ex skiftarbete). I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. Personer som upplever goda möjligheter att påverka det egna arbetet, de som upplever att de får stöd i sitt arbete och de som har hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre ryggbesvär än andra. SBU:s systematiska litteraturöversikt visar att vi idag vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem, samt att framtidens forskning- och kunskapsinsamling bland annat bör riktas mot interventionsstudier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser. 12

13 Bilagor Diagram 1, Anmälda dödsolyckor bland anställda, Män Kvinnor Män Kvinnor

14 Diagram 2, Arbetsolyckor med dödlig utgång, Anställda Egenf Övriga Utländsk arbetskraft Anställda Egenföretagare Övriga Utländsk arbetskraft Diagram 3, Dödsolyckor (skadedatum) under fördelat per branschgrupp. Arbetstagare och egenföretagare A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral C Tillverkning D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet X Bransch saknas

15 Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineral Tillverkning Försörjning av el, gas, värme och kyla 1 1 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering Byggverksamhet Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet 1 Informations- och kommunikationsverksamhet Fastighetsverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster 3 1 Kultur, nöje och fritid Annan serviceverksamhet 2 Bransch saknas 2 1 Diagram 4, Anmälda arbetsolyckor per 1 förvärvsarbetande, utveckling Män, med frånvaro Män, utan frånvaro Kvinnor, med frånvaro Kvinnor, utan frånvaro Män, med frånvaro Män, utan frånvaro Kvinnor, med frånvaro Kvinnor, utan frånvaro 15

16 198 39,3 5,2 11,3 4,7 36,2 5,4 1,4 4,8 35,4 6,4 11,3 5,8 35,3 6, ,7 7,2 11, ,6 7,4 12 7,3 34,7 7,1 12,6 7,4 34,1 8,4 13 9,5 33,6 7,9 13,1 9,5 31,5 7,5 12, ,8 8 11,2 9,6 21,3 7,4 8,9 8,9 14,7 9 7,2 1,7 12,3 1,1 6,3 11,8 11,2 1 6,3 12, ,8 11,7 5,8 13,8 9,4 1,4 6 12,9 8,5 1,2 5,8 13,3 9,2 1,6 6,5 14,6 9,6 1,2 6,7 14,2 2 9,8 9,3 6,9 13,1 9,5 8,6 6,2 11, ,8 13,6 9,5 1,1 6,7 13,5 8,9 9,7 6,5 14,1 25 8,5 9,5 6,3 14 8,3 9 6,4 13,9 7,8 9,1 5,7 13,7 7,4 9,2 5,3 13,8 6,4 9,2 5,3 14, ,7 5,6 14,8 * 7,1 1 5,5 14, ,4 1,9 5,8 15, ,5 11,1 6, ,3 11,2 6, 16 16

17 Diagram 5, Antal anmälda arbetssjukdomar per 1 förvärvsarbetande, utveckling Män Kvinnor Män Kvinnor ,4 5,7 3,9 5,8 3,8 6,1 4,5 7,6 5, ,9 5, ,6 9,8 13, , ,7 11,9 9,1 9,2 8,7 7,6 16,6 17,6 4 4, ,2 4,2 2,8 3,7 2,8 3,8 3,4 5,1 3,8 5,9 2 4,6 6,8 5,1 7,4 4,4 6,1 5,1 7 4,2 5,7 25 3,4 4,6 2,8 3,8 2,3 3 2,1 2,7 17

18 1,7 2,3 21 1,7 2,4 * 1,7 2, ,8 2, ,9 3, 214 1,9 3,2 18

19 Diagram 6, Anställda och ohälsa, upplevda besvär bland män, Procentuell andel Ofta trött Sömnbesvär Ängslan, oro Värk i skuldror Ofta trött 34,9 34,4 32, ,6 41,9 42, ,9 44,9 Sömnbesvär 12,6 13,6 12,2 1,4 13,2 15,1 18,7 21,8 19,2 21,3 Ängslan, oro 11,7 12,2 9 8,8 1,4 12,2 13,7 16,1 13,5 15,2 Värk i skuldror 29,2 27,6 31,8 29,1 29,3 32,4 33,7 34,6 3, ,4 4 45,6 43,2 39,3 39,2 44,5 39,6 45, 41,5 2,1 15,4 2, ,6 19,1 19,2 19,8 2,1 12,9 1,1 13, ,1 12,6 13, 12,4 11,6 11,1 36,2 32,3 29,8 29,7 28,8 27,9 27,4 29,1 29,9 28,5 19

20 Diagram 7, Anställda och ohälsa, upplevda besvär bland kvinnor, Procentuell andel Ofta trött Sömnbesvär Ängslan, oro Värk i skuldror Ofta trött 45,9 43,2 44,1 46,4 47 5,2 51,7 54,4 52,6 54,9 Sömnbesvär 19,2 17,2 16,3 18,6 2,1 22,4 24,3 27,6 27,1 27,7 Ängslan, oro 17,6 15, ,8 18,4 19,6 2,9 22,8 22,7 21,7 Värk i skuldror 43,2 44,5 48,6 52,3 47,5 49,4 52,7 49,3 5,1 45, ,4 5,6 55,1 58,7 5,1 51,6 53,7 51,8 51, ,5 26,3 3,2 3,4 28,6 26,9 28,3 27,4 3,7 29,1 19,5 19,9 22,2 24,5 22,8 19,7 21,7 21,4 19,3 2, ,3 47,9 48,2 42,9 45,4 44,9 42,4 43,9 44,1 2