Samhällets stöd till personer med dövblindhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällets stöd till personer med dövblindhet"

Transkript

1 Samhällets stöd till personer med dövblindhet En lagöversikt med fokus på personer med dövblindhet framtagen av Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor och Dövblindteamet i Stockholm. Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor Svärdvägen 21, Box 570, Danderyd Tel: , Fax: Dövblindteamet i Stockholm Norrtullsgatan 14, Stockholm Tel: , Fax: Texttelefon: SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 1

2 Innehållsförteckning Inledning 4 Nordisk definition av dövblindhet 5 Grundläggande principer för handikappolitiken 6 Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 7 Assistansersättning från Försäkringskassan 12 Fler argument som stödjer behovet av insatser 16 Tips och råd för att öka kunskapen hos handläggare 21 Domar 22 Bilagor: Exempel psykologutlåtande Socialstyrelsen, yttrande angående ledsagarservice Exempel läkarintyg Exempel på bilaga till länsrätten Manual för funktionell bedömning - ett exempel SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 2

3 Inledning Det här materialet syftar till att ge ökad kunskap om hur det är att leva med dövblindhet och hur behovet av stöd och insatser kan se ut. Vår erfarenhet visar att de som beslutar om insatser har mycket svårt att förstå innebörden av en kombinerad förlust av syn och hörsel och att det därmed blir svårt att få adekvat stöd. Olikheterna vid bedömning av rätten till insatser är stora, vilket medför rättsosäkerhet för den enskilde. I en kommun kan det vara självklart att ge stöd, medan det i andra kommuner är omöjligt att få stöd, trots att det rör sig om funktionsnedsättningar som är likvärdiga. Det mest frapperande exempel, vi stött på, är en man som flyttat från en kommun till en annan. I den första kommunen hade han 20 timmar assistans. I nästa kommun ansågs mannen inte ens tillhöra personkretsen. Sådana olikheter borde inte finnas i ett rättssamhälle. Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor har tillsammans med FSDB, Föreningen Sveriges dövblinda initierat en undersökning, som genomförts av HANDU, om hur personer med dövblindhet anser sig få stöd från samhället. Resultatet av undersökningen stödjer ovanstående påstående. Den visar också att personer med dövblindhet har dåliga kunskaper om sina rättigheter och de känner inte hellre till den överklagningsrätt som finns. Ledningsgrupp för detta projekt har varit Margaretha Ohlsson och Camilla Falkegård, kuratorer vid Dövblindteamet i Stockholm samt Lena Hammarstedt, verksamhetschef, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. Materialet har processats under ett tvådagarsseminarium där Leif Jeppsson, jurist hos SRF, Helene Engh, kurator i Region Skånes Dövblindteam, Cecilia Joge Johansson, kurator Mo Gårds Folkhögskola och Kerstin Möller forskare från Örebro Universitet deltog. Kristina Eriksson, ögonläkare och Claes Möller professor i Audiologi samt Bo Ahlner, specialistläkare i Audiologi och ÖNH-sjukdomar, har bistått med läkarintyg. Bo Ahlner arbetar också som läkare åt Försäkringskassan och har stor erfarenhet av hur intyg ska skrivas för att ge FK bra upplysningar. Bo Ahlners avkodade intyg finns med i materialet. Matthias Ehn, psykolog vid Dövblindteamet i Stockholm har bidragit med ett material om vad som händer när man befinner sig i en omställningsprocess. Gunneli Johansson, synpedagog, Stockholmsteamet, har gjort en mall för funktionell bedömning (bil.) Kompendiet innehåller argument från förarbeten till lagstiftning och regelverk som kan användas som stöd för de rättigheter som personer med dövblindhet bör ha rätt till i vissa situationer. Vi har också exemplifierat vad som kan sägas vara dövblindspecifikt och hur man kan förklara begrepp som kommunikation, information, isolering och liknande svårigheter som lagen är till för att överbrygga. Det vill säga viktiga faktorer där personer med dövblindhet behöver ett särskilt utformat stöd och personal med särskilda kunskaper för att kunna delta i samhällslivet på samma villkor som alla andra. Materialet innehåller också exempel på hur man kan gå tillväga när man kartlägger behov samt viktiga saker som man bör inhämta när man gör individuella planer. Vi vill poängtera att allt sådant arbete sker utifrån varje enskild individ. Det är vår förhoppning att materialet ska vara till hjälp och nytta för er som hjälper personer med dövblindhet att söka insatser samt bidra till att ni som är biståndsbedömare bättre ska förstå problematiken med funktionsnedsättningen dövblindhet, som är en egen funktionsnedsättning där 1+1 blir väldigt mycket mer än 2. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 3

4 Nordisk definition av dövblindhet Det finns sedan maj 2007 en ny nordisk definition av dövblindhet. Definitionen har ICF som grund. (Antagen av Ledarforum i maj 2007.) Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna syn och hörsel. Det begränsar en persons aktiviteter och inskränker full delaktighet i sådan grad att samhället behöver underlätta med specifika serviceinsatser, miljömässiga förändringar och/eller tekniska lösningar. Kommentarer avsedda att förtydliga definitionen. 1. Syn och hörsel är centrala för att kunna ta emot information. Nedsättning av dessa funktioner, som bär information på håll, innebär därför att behovet av att använda sinnen som är begränsade till information inom räckhåll (taktil, kinestetisk, haptisk perception, smak och lukt) samt minne och slutledningsförmåga ökar. 2. Behovet av specifik miljöanpassning och service beror på Tidpunkten när dövblindheten började i förhållande till kommunikativ utveckling och när språk utvecklas. Graden av syn- och hörselnedsättning, om de är kombinerade med andra funktionsnedsättningar och om de är stabila eller fortskridande. 3. En person med dövblindhet kan ha mer funktionshinder i en aktivitet och mindre i en annan. Därför måste varje aktivitet och delaktighet bedömas var för sig. Variation av funktionstillståndet inom varje enskild aktivitet, och deltagande i dessa, påverkas även av miljömässiga och av individuella personliga faktorer. 4. Dövblindhet orsakar varierande behov av medskapande förändringar, i alla aktiviteter och i synnerhet för alla former av information socialt samspel och kommunikation rumslig orientering och i att röra sig fritt vardagssysslor och närliggande och insatskrävande aktiviteter, inklusive att läsa och skriva 5. Ett tvärvetenskapligt synsätt, inklusive särskilda kunskaper om dövblindhet, är nödvändigt när det gäller service och anpassning i miljön. Ledare inom de fyra nordiska länderna samlas en gång per år till överläggningar. Vid dessa överläggningar deltar NUD, nordiska ministerrådets utbildningsenhet för dövblindpersonal. Medskapande betyder att personer med dövblindhet och hans/hennes omgivning är involverad på lika villkor. Det är den sociala omgivningens ansvar att detta sker. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 4

5 Grundläggande principer för handikappolitiken Nationella mål för handikappolitiken Sedan LSS och LASS infördes har riksdagen fastställt följande nationella mål för handikappolitiken: en samhällsgemenskap med mångfald som grund att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder De nationella målen vilar på FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet som grund. Delaktighet, självständighet och inflytande är ledord och allt stöd ska syfta till att dessa mål kan uppnås. FN:s Barnkonvention är också ett användbart dokument. I artikel 3 anges att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. FN:s standardregler är moraliskt förpliktigande medan konventioner är juridiskt bindande. Vi har i denna skrift valt att fokusera på personer med dövblindhet vilka kan omfattas av personkrets 3 enligt LSS, den personkrets som ej är diagnosstyrd. I de argument vi har samlat för att få insatser enligt LSS, har vi mycket utgått från de svårigheter dövblindblivenhet kan medföra. Genom vår samlade erfarenhet vet vi att personer som lever med dövblindblivenhet har svårt att få insatser enligt LSS, vilket beror på att det finns liten kunskap om konsekvenserna av dövblindblivenhet i samhället. En av de viktigaste och också mest användbara insatserna i gällande lagstiftning för personer med dövblindhet är Personlig assistans enligt LSS, Lag (1993:387) om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lagen (1993:389) om assistansersättning. Då kommunikationssvårigheter och informationsbrist utgör en så stor del av funktionshindret, krävs ett särskilt utformat stöd, där den som ska utföra stödet har särskilda kunskaper om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. Ledsagarservice enligt LSS, 9 3 kan vara aktuellt under förutsättning att kommunen kan ordna insatsen på ett sådant sätt att man klarar av kommunikationen. Kontaktperson enligt LSS 9 4 kan också komma i fråga. Samma krav ställs på kommunikation. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 5

6 Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS För att en person skall hänföras till personkretsen i 1 p 3 LSS krävs att han har ett funktionshinder som är omfattande och varaktigt. Enligt förarbetena till lagen (proposition 1992/93:159) innebär detta att funktionshindret skall ha sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Exempel på personer med sådana funktionshinder är människor med uttalade förlamningar, eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdom som diabetes eller hjärt-lungsjukdomar eller grava syn- och hörselskador. Vidare krävs enligt LSS att funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Därmed menas enligt förarbetena till LSS att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagssituationer som till exempel hygien, påklädning, mathållning, kommunikation eller förflyttning inom- och utomhus. Dessutom krävs att de betydande svårigheterna i den dagliga livsföringen får till följd ett omfattande behov av stöd eller service. Både kvalitativa och kvantitativa aspekter skall enligt förarbetena vägas in. I 5-6 LSS anges övergripande syften och mål för de insatser som omfattas av lagen. 5 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällsliver för de personer som anges i 1 (personkretsen). Målet skall vara att den enskilde får möjligheter att leva som andra. 6 Verksamhet enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamhet enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och god service och omvårdnad skall kunna ges. I 7 LSS anges ytterligare krav på insatser enligt lagen. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. I förarbetena till LSS och LASS är det just självbestämmandet och inflytandefrågorna som anges som viktigaste skälen för att införa personlig assistans. I proposition 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade anför föredragande statsrådet: Som jag nyss framhållit skall den nya lagens insatser vara utformade så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv. Jag anser att den enskilde kan ges mycket goda möjligheter till självbestämmande och inflytande över sin egen livssituation om stöd och hjälp kan lämnas i form av personlig assistans och anordnas på ett sätt som den enskilde finner bäst. Med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma och om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen skall ges. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 6

7 Det föredragande statsrådet berörde också den enskildes rätt att välja assistansanordnare. Handikapputredningen betonar i SOU 1991:64, Handikapp Välfärd Rättvisa, att införandet av rätt till biträde av personlig assistans skulle leda till ökade möjligheter till självbestämmande och inflytande. I den personliga assistentinsatsen ligger också att den enskilde har ett avgörande eller mycket stort inflytande på vem som anställs som assistent. Den enskilde skall också ha ett stort inflytande över när hjälpen ska ges och kunna bestämma över sin livssituation. Handikapputredningen såg också att bättre kontinuitet i stödet var ett viktigt motiv för att införa personlig assistans. I propositionen gavs dock inte kontinuiteten samma betydelse, men det föredragande statsrådet anger däremot, i likhet med Handikapputredningen, att bättre möjligheter att få assistans knuten till personen och inte till verksamhet kan öka möjligheterna att samordna det personliga stödet. Personkretsen för LSS I 1 LSS anges vilka som kan omfattas av lagen. Paragrafens första två punkter är diagnosinriktade. Den tredje punkten innehåller ett krav på varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. På sidan 57 (prop.1992/93:159) uttrycker sig statsrådet om svårigheterna att bedöma personkretsen. Han anser det angeläget att bedömningarna görs av personal som har kunskap om funktionshinder och dess konsekvenser. Han säger också att om det är uppenbart att en person har ett omfattande stödbehov som är orsakat av ett varaktigt funktionshinder och medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen bör normalt inte någon särskild utredning om personkretstillhörighet behövas. Bristen på kunskap hos personal som är handläggare/biståndsbedömare är ett problem. Personer som lever med dövblindhet har ett stort och varaktigt funktionshinder, som dessutom ofta är progredierande, de har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och ett omfattande behov av stöd, som dessutom ställer speciella krav på dem som ger stödet, för att kunna vara delaktiga i samhället, ha inflytande och möjlighet till självbestämmande. I specialmotiveringen till lagen (s.167 ff) finns argument som kan stödja att personer med dövblindhet tillhör personkretsen. Personer med grava syn- och hörselskador nämns åter, samt att för människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Flera funktionshinder kan tillsammans förorsaka betydande svårigheter i vardagen. Vidare finns skrivningar att en bedömning av en persons behov av stöd eller service skall ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. För personer med dövblindhet kan ofta sociala och psykologiska faktorer ha ett stort inflytande på personens välbefinnande. Situationen påverkas givetvis av brist på kommunikation och information, som inte sällan innebär isolering, som i sin tur kan ge upphov till depression. I specialmotiveringen understryks åter att Beslut om personkretstillhörighet inte fattas särskilt utan ska vara en del av beslutat av insatser. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 7

8 Argument i propositionen 1992/93:159 som stödjer att personer med dövblindhet tillhör personkretsen Det föredragande statsrådet anger på sidan 55 i beskrivningen på vad som anses vara ett stort och varaktigt funktionshinder att: ( ) det ska ha sådan karaktär och omfattning att det starkt påverkar flera livsviktiga livsområden samtidigt, t ex boende, fritid, eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller till exempel om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i boendet, i utbildningssituationen, på arbetet, på fritiden eller för att förflytta sig, för att meddela sig med andra eller för att ta emot information. Exempel på personer med sådana funktionshinder kan vara människor med uttalade rörelsehinder, med grava syn- och hörselskador, eller med svårartade effekter av ( ) Under punkten betydande svårigheter i den dagliga livsföringen (s 56) finns också stöd för att personer med dövblindhet skall erhålla insatser enligt LSS. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Det gäller både att ta emot och att ge information och att samtala med andra direkt eller per telefon. Begreppet bör aven kunna användas om en person på grund av funktionshinder löper risk att bli isolerad från andra människor. Insatser enligt LSS Lagstiftningen ger möjlighet till flera värdefulla insatser. Insatserna anges i 9 LSS. 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer särskilt stöd på kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt LASS 3. ledsagarservice 4. biträde av kontaktperson 5. avlösarservice i hemmet 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och under lov 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig (personkrets 1 och 2) Flera av insatserna i LSS är värdefulla för personer som lever med dövblindhet, personlig assistans, ledsagarservice och kontaktperson, samt råd och stöd som landstinget ansvarar för är kanske de viktigaste insatserna när det gäller vuxna. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 8

9 Personlig assistans (LSS 9:2) Med tanke på de speciella krav som målgruppen har, bland annat när det gäller kommunikation och information, är insatsen personlig assistans det som bäst motsvarar behovet på god kvalitet och som ger de största möjligheterna till deltagande i samhällslivet och ger möjlighet att leva ett liv som alla andra. (Ledsagarservice kan, om det används flexibelt och med möjlighet att välja ledsagare vara ett alternativ.) Kommunen har ett basansvar för insatsen personlig assistans. Kommunen har ett ansvar att på den enskildes begäran utreda behov och efter bedömning fatta beslut om rätt till personlig assistans. En person kan ha rätt till personlig assistans enligt 9 2 LSS, men behöver för den skull inte uppfylla behoven om att få assistansersättning enligt LASS, d v s där de grundläggande behoven måste uppgå till 20 timmar per vecka. Den enskilde har möjlighet att vända sig till kommunen för att ansöka om insatser enligt LSS. Att det totala behovet av personlig assistans i sig överstiger i genomsnitt 20 timmar pr vecka är inte detsamma som att personlig assistans för de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka. Detta är viktigt att beakta när kommunen gör sina bedömningar. Ledsagarservice enligt LSS 9:3 Behovet av stöd är individuellt och ser olika ut för olika personer. Personer som lever med dövblindhet är en heterogen grupp. En del personer med dövblindhet vill ansöka om och har behov av personlig assistans, andra personer som lever med dövblindhet har enbart behov av ledsagarservice. Det gäller främst den grupp där kommunikation via tal fortfarande är möjlig. För de som har behov av teckenspråk eller taktilt teckenspråk måste ledsagningen utföras av en person som har dessa kunskaper om insatsen överhuvudtaget ska bli meningsfull. Som det står i propositionen måste de individuella behoven styra. Av propositionen 1992/1993:159 sid 74,framgår att ledsagarservice är en relativt outvecklad stödform. Ledsagarservice är en betydelsefull verksam het som kan underlätta för personer med omfattande funktionshinder att delta i samhällslivet. Ledsagning ingår i personlig assistans för dem som har sådant stöd men kan också vara en särskild insats som bör erbjudas personer som tillhör personkretsen som inte har personlig assistans. I propositionen 1992/1993:159 s. 74, ges exempel på vad ledsagarservice kan användas till t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller kulturlivet eller för att bara promenera. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Det finns Länsrättsdomar, som visar att praxis har utvecklats så att ledsagarservice LSS 9:3 kan beviljas personer som bor i gruppbostad (bostad med särskild service enl. LSS 9 ) propositionen 1992/1993:159 sid 178. Det är viktigt att påpeka att den uppräkning som göras i propositionen sid 74 och 178 endast är exempel och kan inte anses vara uttömmande. Detta stöds av uttalandet att stödformen vid lagens införande var relativt outvecklad, vilket Socialstyrelsen skriver i ett yttrande med anledning av överprövning av en ett mål som rörde ledsagarservice till social praktik på en arbetsplats till kammarrätten i Sundsvall i mål Kammarrätten beslutade att bifalla den sökta ledsagarservicen. Man kan därav dra slutsatsen att ledsagarservice kan användas i många olika situationer utifrån den enskildes behov. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 9

10 LSS 6 För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ge ett gott stöd och en god service och god omvårdnad ska kunna ges. Det innebär att ledsagarservicen ska följa lagens krav på väl utbildad och erfaren personal. Ledsagning för personer med dövblindhet innefattar förutom ledsagning även vardaglig kommunikation som beskriver sammanhangen dvs. tolkning av vad som sker runtomkring och vad som sägs, vilket inte är möjligt att uppfatta för en person som lever med dövblindhet. Det innebär att då en person med dövblindhet skall utföra en aktivitet bör tid räknas med för att den personlige assistenten/ledsagaren även måste ledsaga till aktiviteten, berätta vad som finns runt omkring, vart olika saker är placerad, vilka som är närvarande samt underlätta eller möjliggöra kommunikation med annan om behov uppstår. Från LSS och LASS stöd och service till vissa funktionshindrade 2005 Bergstrand: sid 22: En viktig tanke bakom utformning av insatserna är att de ska öka den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Alla insatser måste ha en aktiverande prägel med yttersta syfte att även den som har stora funktionshinder i största möjliga utsträckning ska kunna leva ett självständigt liv. Individuell plan enligt LSS Enlig 10 LSS kan den enskilde ansöka om individuell plan. I samband med att insats enligt denna lag beviljas kan den enskilde begära att en individuell plan upprättas. Syftet med en individuell plan är att beslutade och planerade insatser samordnas. Personer som lever med dövblindhet har ofta många olika kontakter med vårdgivare inom vården, habiliteringen, rehabiliteringen o s v. Många gånger är det bristen på samordning ett stort problem. Planen skall fortlöpande och minst en gång om året omprövas. Den enskilde skall själv medverka i planeringen, utformningen och genomförandet av insatser. Den individuella planen är ett viktigt verktyg i planeringen och för att den enskilde ska kunna få en överblick, känsla av sammanhang och inflytande över sin livssituation. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 10

11 Assistansersättning från Försäkringskassan Försäkringskassans vägledning är ett stöd i arbetet för dem som arbetar med att bedöma bistånd enligt Lagen (1993:389) om assistansersättning samt förordningen (1993:1091). Syftet är att lagen och tillhörande författning ska tillämpas på ett riktigt sätt. Nedanstående text är hämtad ur Försäkringskassans vägledning 2003:6, version 1 En person har rätt att få assistansersättning från FK om hon eller han tillhör lagens personkrets har behov av assistans för grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 tim/v inte bor i gruppbostad eller vårdas på institution som drivs med bidrag från staten, en kommun eller landsting inte har fyllt 65 år. Den som beviljats insats före 65 får behålla den men antalet timmar kan inte utökas efter 65 årsdagen. Personlig assistans enligt LASS har samma betydelse som i LSS. Den enskilde ska ha mycket stort inflytande över hur stödet ska ges. Förhöjt timbelopp med 12 % på det fastställda timbeloppet kan ges bland annat om det ställs särskilda krav på kompetens hos den personal som ska utföra assistansen. I Försäkringskassans vägledning poängteras att jämlikhet i levnadsvillkor ingår i de perspektiv som försäkringskassan arbetar med. Under avsnittet Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen (s.50) används i stort sett samma text som i propositionen. Det understryks att ett av de grundläggande behoven är att kunna kommunicera med andra. För att överhuvudtaget komma i fråga för personlig assistans enligt LASS, d v s det som överstiger 20 timmar krävs att de grundläggande behoven kommer upp till i genomsnitt 20 timmar per vecka. De grundläggande behoven är behov av hjälp med: personlig hygien måltider att klä av och på sig att kommunicera med andra behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade Enligt försäkringskassans vägledning 2003:6 skall behov av personlig assistans för kommunikation bedömas som grundläggande behov. Behovet av personlig assistans för att kommunicera är liksom de övriga grundläggande behoven i lagtexten formulerat som ett eget fristående behov. I bedömningen av behov av personlig assistans för att kommunicera är det viktigt att utreda i vilka situationer behovet av hjälp med att kommunicera uppstår för att nå delaktighet i den avsedda situationen. Bedömningen måste därför ske utifrån personens individuella förutsättningar. Personens individuella förutsättningar för att lämna respektive ta SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 11

12 emot ett budskap måste beaktas såväl som mottagarens möjlighet att förstå och svara upp på budskapet. (s.60) I FK:s rättsliga ställningstagande 2006:3 förtydligas vägledningen vad beträffar beräkningen av tiden: Den tid det tar att tillgodose ett grundläggande behov ska i sin helhet ingå i beräkningen av de grundläggande behoven. Tiden mellan olika eller från varandra skilda grundläggande behov ska däremot inte ingå i beräkningen. ( ) Tid för förflyttning som är nödvändig för att det grundläggande behovet ska tillgodoses ska ingå i beräkningen. Rätten till assistansersättning prövas i två steg. I ett första steg utreder Försäkringskassan omfattningen av behov av personlig assistans för de grundläggande behoven. Om personen uppfyller kravet på behov av personlig assistans för de grundläggande behoven under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka bedöms, i ett andra steg, behov av personlig assistans för andra personliga behov som inte tillgodoses på annat sätt. Beräkningen av de grundläggande behoven är avgörande för om den personliga assistansen ska finansieras via kommunen eller av staten. De grundläggande behoven måste utredas på ett sådant sätt att de kan uppskattas i tid. Det är den tid som det tar för ett grundläggande behov ska bli tillgodosett som ska uppskattas. För att ett visst grundläggande behov i sin helhet ska kunna tillgodoses kan det krävas att den personliga assistenten genomför vissa delmoment och därefter inväntar nästa delmoment och så vidare ända till dess att det grundläggande behovet i sin helhet är tillgodosett. Detta innebär att det bör vara den totala tidsåtgången för att tillgodose det grundläggande behovet som ska uppskattas. Den tid då assistenten inväntar nästa delmoment tills det grundläggande behovet är tillgodosett bör ingå i beräkningen av de grundläggande behoven. Tid mellan utförande av från varandra skilda grundläggande behov bör däremot inte ingå i beräkningen. Behov av hjälp med förflyttning ingår normalt inte i bedömningen. Om förflyttningsmomentet däremot är nödvändigt för att det grundläggande behovet ska kunna bli tillgodosett bör det ingå i beräkningen av tiden för det grundläggande behovet. Inhämtande av uppgifter Försäkringskassan har rätt att inhämta uppgifter från andra myndigheter under utredningens gång. De har också rätt att träffa personen i hemmet. Just detta att ta emot i det egna hemmet kan vara ett problem när det gäller personer med dövblindhet. Det är oftast i det egna hemmet som man fungerar som allra bäst. Det är därför av största vikt att beskriva just den situationen så att den tjänsteman som gör besöket blir medveten om, att i varje annan situation så är förhållandet och behovet av hjälp helt annorlunda. Det samma gäller vid besök på kontoret hos biståndsbedömare/handläggare. Det är ofta en tillrättalagd miljö som säger lite om hur det fungerar i vardagen. Beslut för underlag baseras vanligen på ett samtal, vilket ofta sker i ett tyst rum, där få personer är närvarande och det finns möjlighet att placera sig utifrån sina bästa förutsättningar att uppfatta samtal. Detta bidrar till att det kan vara svårt för biståndsbedömaren/handläggaren att förstå komplexiteten av att leva med dövblindhet ute i samhället. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 12

13 Argument för assistans enligt LASS, grundläggande behov av 20 timmar assistans i veckan, för personer med dövblindhet För att komma upp i 20 timmars grundläggande behov i veckan och därmed komma ifråga för assistansersättning enligt LASS är det mindre än 3 timmar per dag som ska fördelas på de grundläggande behoven. Om man inte kan nå 20 timmar i veckan för grundläggande behov kan man ha rätt till assistans från kommunen. Om man tittar på de grundläggande behoven och utgår från de behov som målgruppen har kan man rent hypotetiskt sätta upp vissa ledtrådar för argumentation kring tidsåtgång. Det måste understrykas att behovet är mycket individuellt och att det därför är svårt att göra generaliseringar. Personlig hygien Hygien och toalettbestyr Personer som lever med dövblindhet klarar oftast att sköta den personliga hygienen. Dock kan det innebära svårigheter för vissa personer med dövblindhet att vara helt ensamma vid exempelvis duschning och hårtvätt. Det kan bland annat gälla för personer med dövblindhet som även har balanssvårigheter eller rörelsehinder. Hårvård och klädvård Det som kan innebära svårigheter för personer som lever med dövblindhet är t ex att ordna frisyr. Det är besvärligt att t ex sortera tvätt så att man inte får på sig två olika sorters sockor, strumpor eller vantar, se när kläder blir fläckiga eller trasiga och ser ofräscha ut, se vilka färger och material som passar ihop etc. Att välja kläder i garderoben kan vara problematiskt, då man till exempel inte vet vad det är för väder ute. Vissa dagar, beroende på aktivitet, kan tidsåtgången multipliceras med det antal gånger man avser att byta kläder. Exempelvis om man skall träna behövs proceduren upprepas. Det blir stora svårigheter när något behöver lagas till exempel genom att sy. Tappar man en knapp eller en nål på golvet är det svårt att hitta dessa. Måltider Flera har vittnat om att handläggare lägger stor vikt vid förmågan att äta själv. Dock står att läsa i Vägledning 2003:6 s.59 Hjälp med måltider bör, utöver hjälp med själva intagandet av föda, även anses innefatta hjälp med att ställa i ordning före och efter måltiden. Det innebär till exempel att hjälp med uppvärmning och liknande räknas till de grundläggande behoven liksom hjälp med att plocka bort efter måltiden. Det kan även vara av betydelse att utifrån lagstiftarens intention om jämlikhet hävda att yngre personer med dövblindhet bör få rätt till assistans också för inhandling och tillagning av mat för att själv kunna välja. Om den som bedömer insatsen har god kännedom om personer med dövblindhet och konsekvenserna av funktionshindret är det mycket lättare att sätta sig in vad som ingår i begreppet mathållning. För personer med dövblindhet börjar hindren redan i situationen när man ska handla. Att kunna veta priser, att kunna välja varor, att överhuvudtaget kunna ta del av utbudet innebär att man måste ha en person vid sin sida. Att se i kylskåpet och i skafferiet dels vad man har hemma, men också vilket skick maten är i exempelvis om mjölken passerat bäst före datum eller brödet har möglat är också något som innebär stora svårigheter. Vissa kan ha svårt att tillaga maten kanske inte vågar på grund av risken av att bränna vid eller att bränna sig, samt att plocka fram porslin och dylikt. Tiden som man behöver stöd med detta varierar givetvis beroende på hur självständig personen är. Ett minimum för att handla bör i vart fall SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 13

14 utgå från en icke funktionshindrad och den tid som det tar att förklara och tolka bör läggas till. Om man exempel handlar 3 ggr i veckan kan det ta en och en halv timme + 20 min extra eller totalt minst 2,5 timmar per vecka. Detta är givetvis beroende av hur lång tid det tar att komma till och från affären, om man behöver stöd när man förflyttar sig. Att gå igenom kylskåp och skafferi samt hjälpa till vid måltider tar minst en timme per dag. Det kan vara mycket problematiskt att läsa recept och att variera sin matlagning utan att det blir alltför enkelt eller enahanda. Det medför stora svårigheter att kunna ta del av information som kommer om livsmedel, näring, varningar och rekommendationer. Förflyttning inomhus och utomhus Svårigheter med förflyttning räknas också till betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Det inräknas dock inte direkt i de grundläggande behoven, men i den mån det förflyttning är en förutsättning för att de grundläggande behoven ska vara möjliga att tillgodose ska den tiden räknas in. Vid bland annat Usher typ 1 då balansnerv saknas är det svårt att gå själv. En stödkäpp ger stöd för balansen men är inte lika effektiv som en vit teknikkäpp när man skall orientera i närmiljön. Om inte miljön är anpassad för synskadade är det ännu svårare. Ljuset påverkar också förmågan arr förflytta sig eftersom de flesta personer med synskada är beroende av kontraster och bra ljus. Vinterhalvåret, snö och mörker ställer till enorma svårigheter i detta avseende. Att kommunicera med andra Detta är en rättighet som också nämns som grundläggande behov. Många personer med dövblindhet kan endast ta emot kommunikation taktilt, vilket många gånger kan vara tidsödande. Utan eller med mycket begränsad kommunikation blir man lätt isolerad och det uppstår också en informationsbrist som är besvärande. Kommunikationsbrist och isolering kan leda till nedstämdhet eller depression. Vilket behov, eller kanske snarare rätt till det grundläggande behovet att få kommunicera med andra, den enskilde har bör väga tungt i en bedömning av personlig assistans, när det gäller personer med dövblindhet. Kommunikation får absolut inte blandas ihop med rätten till tolk i vissa situationer. Det kan man ibland se att vissa handläggare gör. Tolk är förbehållet speciella situationer och det är dessutom idag väldigt vanligt att man blir utan tolk även i situationer när man absolut borde få tolk. Se vidare sid 15 och 16 om kommunikation. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 14

15 Fler argument som stödjer behovet av insatser De svårigheter som dövblindhet medför handlar främst om att kommunicera med andra, få tillgång och ta del av information, samt orientering. Dessa svårigheter kan i förlängningen leda till isolering och utanförskap. Den inre upplevelsen av att förlora syn och hörsel är ofta mycket svår att uthärda för personer med dövblindhet. Trots tekniska hjälpmedel, träning i alternativa kommunikationsmetoder, social färdighetsträning och omfattande yttre stöd upplever ofta personer med dövblindhet en sorg över att inte längre kunna ta del av syn- och hörselupplevelser. För en person som föds med förmåga att kommunicera men genom funktionshinder förlorar den i vuxen ålder innebär förlusten inte enbart en förlust att uttrycka om man tex är hungrig eller törstig. Vid försämrad kommunikationsförmåga minskar även möjligheten att tolka andra människors känslouttryck vilket är ett grundläggande mänskligt behov. Även om man själv kan uttrycka känslor kan man inte höra eller se hur omgivningen reagerar. Det är inte längre möjligt att höra eller avläsa om andra personer är glada, ledsna eller arga. Svårigheterna medför att man känner sig osäker på personer i sin omgivning, även på personer som står en mycket nära. Svårigheterna är mer uttalade i etablerandet av nya kontakter. Det är svårt att veta andra människors avsikter och att våga lita på dem. Detta kan skapa ångest och/eller nedstämdhet. Tillgänglighet Tillgänglighet är en viktig del i handikapperspektivet och ingår i de etappmål som Regeringen satt upp för samhällets anpassning. Tillgängligheten beskrivs rätt ingående i vägledningen. (s 15). Tillgängligheten indelas i fyra perspektiv, där den första är fysisk tillgänglighet. I det perspektivet är möjligheten att orientera sig viktigast för vår målgrupp. Kommunikativ tillgänglighet innebär att alla ska kunna ta emot information och interagera med andra. Det ska finnas tolkar, fungerande teleslingor, god akustik och belysning och webbplatser ska också utformas så att de fungerar oavsett funktionshinder. Informativ tillgänglighet innebär att alla ska kunna ta del av information. Psykosocial tillgänglighet innebär att attityder, kunskap och bemötande påverkar möten mellan människor. Vikten av att kunna förstå en persons behov eller situation är en förutsättning för bra bemötande. Tillgänglighetskraven som de beskrivs här handlar mest om hur myndigheterna ska utformas. Det kan vara en framgångsväg att i ansökningar beröra tillgänglighetsbegreppen. Ibland händer det att biståndsbedömare vill begränsa rätten till kommunikation genom att begränsa de timmar som de anser att det finns grundläggande behov, och där just rätten att kommunicera kan vara ett sådant. Jämför med hur mycket personer utan funktionshinder har möjlighet att kommunicera. Använd normaliseringsprincipens tankar och rätten att leva ett liv som alla andra. Samma slag av argument går att använda kring information. Beträffande, den psykosociala tillgängligheten är handläggarens kunskap avgörande för om personer med dövblindhet skall få stöd eller inte. Kommunikation Dövblindhet är till allra största delen ett kommunikativt handikapp, vilket framför allt drabbar människor som tidigare kunnat leva ett autonomt och rikt liv, mycket hårt SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 15

16 För en person med kombinerad syn- och hörselskada och som ingår i gruppen dövblinda är kommunikation ett begrepp som måste betraktas ur ett vidare perspektiv. Kommunikation innebär att man behöver hjälp med att få det som händer och sker i omvärlden tolkat och förklarat, syntolkning. Att vara gravt hörselskadad innebär att man är beroende av sin syn för att avläsa munrörelser för att lättare uppfatta tal. När synen gradvis försvinner försämras förmågan att uppfatta tal. En gradvis försämrad syn påverkar även förmågan att avläsa en stämning eller situation och får konsekvenser i kontakter med andra. Att kommunicera med andra är varje människas rätt och dessutom väldigt avgörande för hur man mår psykiskt. I de allra flesta av vardagens situationer behöver vi göra oss förstådda och förstå vår omvärld. Detta sker främst genom att vi har möjlighet att kommunicera med vår omgivning. Detta är ett grundläggande behov hos individen. Risken för att bli isolerad är uppenbar om inte olika stödinsatser erbjuds. I LSS framgår att man även ska ta hänsyn till framtida behov. Majoriteten av de personer som lever med dövblindhet som vi möter i vårt arbete har en progredierande synskada. I takt med en tilltagande synskada förändras personens behov av stöd. Det är viktigt att se våra brukares situationer ur ett livsperspektiv. Att lära sig ett alternativt kommunikationssätt är svårt och tidskrävande. Det kan handla om en person med hörselskada som behöver lära sig tecken som stöd eller ett fullt teckenspråk visuellt eller taktilt, kanske också behov att lära sig läsa på punkt eller använda sig av hjälpmedel för att läsa förstorad text, vilket är tidskrävande. För en person som har teckenspråk som första språk handlar det om att hitta strategier för att få in andra som tecknar i sitt synfält alternativt att lära sig att ta emot teckenspråket taktilt, samt i vissa fall punktskrift alternativt textförstoring. Även omgivningen behöver lära sig det nya sättet att kommunicera. Behovet att kunna kommunicera är oerhört stort och utgör grund för att undvika isolering och utanförskap. Kommunikation är en förutsättning för interaktion, d v s samspelet mellan människor. För att uppfatta vad som sägs och för att ta sig fram i olika situationer krävs full koncentration från personen. Detta får till följd att man spänner sig och blir trött. Trots detta lever personer med dövblindhet ofta med en osäkerhet om det de hört och/eller sett verkligen är det de skulle ha sett och hört. Detta leder ofta till psykologiska och sociala konsekvenser i form av bland annat stressymptom och social isolering. Att utföra arbetsuppgifter och vardagssysslor är mer tidskrävande och kräver mer energi för en person med dövblindhet. Vid skada på enbart syn eller hörsel används det andra sinnet för att kompensera brist/avsaknad av det andra sinnet. En person som har nedsättningar både vad gäller syn och hörsel blir vardagen, umgänget, delaktigheten ytterligt beskuren, särskilt som de människor som vanligen finns runtomkring inte har någon som helst kunskap om konsekvenser av kombinationshandikappet och vilka metoder man använder sig av för att kommunikation och information skall gå fram. All mellanmänsklig kommunikation bygger på snabbhet och enkelhet. För människan är den snabbaste och enklaste kommunikationsmöjligheten via hörsel och tal och är man döv via syn (teckenspråk). Den som både är hörselskadad och synskadad har svårigheter, som blir uppenbara. Den hörselskadade behöver ha hjälp av sin syn för att läsa läppar, kroppsspråk och därmed få hjärnan att snabbt gissa sig till vad som sägs, när hörseln fallerar. Den synskadade som icke ser läppar m.m. behöver för bra kommunikation en fullgod hörsel. Således potentierar båda dessa handikapp varandra, vilket gör att en person som lever med dövblindhet har uppenbara svårigheter så fort situationen förändras något utöver det optimala. Detta innebär, att SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 16

17 man aldrig kan bedöma ett funktionshinder hos en person med dövblindhet vid samtal mellan två personer med optimal belysning. I ett sällskap där fler än två personer deltar kan personen med dövblindhet icke avgöra varifrån ljudet kommer, då såväl hörselnedsättningen, som synen, förhindrar snabb lokalisation. Om bakgrundsljud förekommer försvåras situationen ytterliggare, exempelvis diskmaskin, radio, trafikljud. Detta gör, att i vissa sällskap kan den hörselskadade med synnedsättning jämställas med en person som har total dövhet och blindhet. Tillgång till information Att ta emot information via olika medier innebär ofta svårigheter för många personer med dövblindhet. Vi lever i ett informationssamhälle och en stor del av delaktighet och möjligheten att påverka bygger på att du kan ta del av den information som samhället på olika sätt producerar. För de som har teckenspråk som första språk kan det ibland även vara svårt att helt förstå den faktiska informationen. Att läsa post, reklam och sköta sina räkningar och annan ekonomi är svårt. Att ta del av all den information som man som medborgare får genom radio, TV, tidningar, post, bankärenden och information från myndigheter etc. är omöjligt utan assistans av annan person. När synen fallerar blir svårigheterna att läsa skriven text tydliga och får till följd att man inte kan tillgodogöra sig all den information man som samhällsmedborgare skulle behöva ta del av. En progredierande synskada, till exempel retinitis pigmentosa, då synskärpan god, men, synfältet litet, kan även den innebära stora svårigheter att läsa. Det blir mycket ansträngande att läsa under längre perioder. Ofta är kontrastseendet påverkat vilket försvårar läsning. Användare av förstorande hjälpmedel medför ofta att överblick över text försvinner och ibland kan enbart tre bokstäver åt gången ses. Läsning innebär då mycket stor koncentration och tar mycket lång tid eftersom det också är svårt att orientera sig i texten. Avsaknad av syn- och hörsel innebär en livssituation att ständigt vara utestängd från information, att inte förstå vad som händer och sker i omvärlden. Det är viktigt med stöd för att bryta den isolering funktionshindret medför t ex för att delta i samhällslivet och för att kunna tillgodogöra sig valda delar av den information som ges på global-, nationell-, och lokalnivå i form av tidningsartiklar, brev, samhällsinformation, reklamblad, med mera. En personlig assistent/ledsagare skall förmedla syn- och hörselintryck. Genom syntolkning av omvärlden och förutsättningar för fungerande kommunikation kan vardagen bli mer begriplig och situationer, händelser kan sättas in i olika sammanhang. Utan en person som möjliggör detta riskeras omvärlden att bli fragmentarisk och oförståelig. Vilket kan leda till en ofrivillig isolering. En assistent kan ha en mycket viktig uppgift som informationsbärare och informationskanal. Orientering Syn och hörsel är de sinnen som används mest för att kunna orientera sig och ta sig fram i när- och fjärrmiljö samt för att uppfatta vad som händer och sker i omvärlden. En person med dövblindhet har behov av kontinuerlig hjälp av annan person för att komma till olika affärer, få hjälp att överblicka utbudet, få information om varor, priser, alternativ, olika storlekar, förpackningar, fabrikat, innehåll etc. Detta för att personen själv ska kunna fatta beslut och vara delaktig. Det är även viktigt med stöd när personen vill besöka post, bank, försäkringskassa, läkare, tandläkare för att där kunna kommunicera runt aktuella ärenden, ta beslut på grundval av den information personen får och själv ge information som är nödvändig för rätt handläggning och behandling. Många personer som lever med dövblindhet har behov av motion. Inte minst med tanke på de balansproblem som många har, är det viktigt att stärka sina muskler genom motion. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 17

18 Att vara i trafikerade miljöer kan medföra stora påfrestningar både fysiskt och psykiskt då man saknar eller har brist på de två viktigaste sinnena. Varje situation medför hög koncentration för att undvika bilar, cyklister och trafikanter i omgivningen. Då både syn och hörselsinnet är påverkade finns det inte heller möjlighet att kompensera genom det andra sinnet. Det vill säga, om synskadad och gravt hörselskadad/döv finns ej förmåga att orientera efter ljudet eller upptäcka bilar eller cyklister med hörselns hjälp. Livsvillkor En person som lever med dövblindhet har ett funktionshinder som starkt påverkar flera viktiga livsområden och medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Personen kan klara vissa men långt ifrån alla sina vardagsrutiner på egen hand. Funktionshindret är varaktigt och ofta dessutom progredierande. De flesta personer som lever med dövblindhet är beroende av olika hjälpmedel för att vardagen skall fungera. Exempelvis hörapparater, slinga till TV radio telefon, tolkbehov, tacctum, CCTV, vit käpp, Daisyspelare, förstoringsprogram till dator, talsyntes till dator, punktskrift, punktskriftsmaskin m.m. Det kan även ta lång tid att prova ut och finna hjälpmedel som är användbara, detta då många hjälpmedel bygger på att du har det andra sinnet kvar. Många hjälpmedel för avsaknad/brist på hörsel bygger på synförmåga liksom många av de hjälpmedel som skall kompensera avsaknad/brist på syn bygger på hörselförmåga. Att lära sig olika tekniker och strategier innebär att personen behöver utbildning och information hur hjälpmedlen fungerar och används. Att få kunskaper i orientering och förflyttning är nödvändigt. Det innebär att trots hjälpmedel medför vardagslivet olika svårigheter. Då kan det vara nödvändigt med en person som ett komplement till hjälpmedlen, såsom en ledsagare eller personlig assistent. Delaktighet är ett viktigt begrepp för personer som lever med dövblindhet. En viktig förutsättning för att känna sig mer delaktig är stöd i form av tolk och ledsagare. Andra viktiga aspekter för att personer som lever med dövblindhet är tillgång till färdtjänst, bostadsanpassning och en aktiv fritid. Specifik kompetens Punkten omfattande behov av stöd eller service avses enligt statsrådet (prop.1992/93:159) både kvalitativa och kvantitativa aspekter. Behovet av stöd bör uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär. Ibland kan det behövas stödinsatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång bör uppfattas som omfattande. Exempel kan vara stöd av personal med mycket specifik utbildning och kompetens. Den kvalitativa aspekten är viktig för personer med dövblindhet då den som ska ge stödet nästan undantagslöst måste ha specialkompetens för att kommunikation och information ska fungera. Man bör därför kunna anföra att stödinsatserna har en speciell art. Det är få personer som lever med dövblindhet i Sverige. Det innebär att det ej finns särskilt god allmänkunskap om funktionshindret dövblindhet i samhället. Att vara personlig assistent/ ledsagare till en person med dövblindhet ställer specifika krav på den personliga assistenten/ ledsagaren, såsom kunskaper i syntolkning, ledsagning, visuellt teckenspråk/taktilt teckenspråk, talteknik, punktskrift. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 18

19 Specifik kompetens kan innefatta: Kunna kommunicera med brukaren utifrån brukarens sätt att kommunicera. En assistent/ledsagare som känner personen väl kan lättare anpassa budskapet, till exempel i val av tecken eller ord, hastighet mm. Kunskap om orientering och förflyttning i olika situationer. Kunna ge information om det som syns och hörs, kunna variera denna information utifrån brukarens behov och den enskilda situationen. Kunskap om vad som är viktigt för den enskilde i olika situationer. Viktigt med kontinuitet, känsla av sammanhang. Kunna ha uppsikt över och agera i förhållande till stationära och uppdykande faror och hälsorisker i miljön. Kunskaper om hur förhållanden i miljön (t.ex. ljus ljud) som underlättar, respektive utgör hindrande faktorer vid t.ex. förflyttning, bordsplacering mm. Beroende på brukarens hälsostatus (ex. vid diabetes) också ha vissa kunskaper i om vårdnad. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 19

20 Tips och råd för att öka kunskapen hos handläggare Här ger vi lite tips om hur man kan gå tillväga när man ska hjälpa till att söka insatser. Det är som vi tidigare sagt främst kunskapsbristen som gör att det är svårt att få igenom det man ansöker om. En framgångsväg kan vara att beskriva behoven utifrån en synvinkel som innebär att personer med dövblindhet kan bli mer jämlika. En väg kan vara att utgå från en person med full syn och hörsel och sedan jämföra med den sökandes upplevelser i olika situationer. Att följa med den sökande vid ansökan och ställa följdfrågor om det ej blir ett uttömmande svar utifrån ett dövblindperspektiv kan vara till gagn för den sökanden. Förklara för den sökande innan besöket hos handläggaren varför du gör detta, då detta kan komma att upplevas kränkande att tvingas berätta hur svårt saker kan vara, som för icke-funktionshindrade är väldigt enkelt. Till exempel om handläggaren frågar om personen kan gå och handla och svaret blir ja, kan följdfrågor handla om hur personen vet vilka kläder han bör ta på sig utifrån väder, tidsåtgång, vad som kan hända längs med vägen, om han vet när han möter annan person och om han då ser vem det är, vad händer om personen blir störd tappar han riktning, hur hittar personen olika varor, hur vet han sista förbrukningsdatum, hur tar han del av extrapriser, hur sker betalaningen etcetera. En annan viktig aspekt att belysa är osäkerheten som nedsättning i syn- och hörsel medför. Det vill säga att veta om jag ser det som är viktigt att se, att jag uppfattar rätt då jag pratar med någon. Något annat som kan ha stor betydelse för bedömningen är att ta med fingerad optik och hörselskydd och låta handläggaren göra något som är mycket vardagligt för denne. Om det ej är möjligt att närvara vid mötet med handläggaren kan ett alternativ vara att beskriva olika situationer utifrån individens förutsättningar i skrift, samt förbereda den sökande på att det är viktigt att vara utförlig i sina svar vid mötet. SAMMHÄLLETS STÖD TILL PERSONER MED DÖVBLINDHET, SID 20

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 juni 2011 KLAGANDE Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Bodens kommun 961 86 Boden MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 15

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Vägledning för insatser enligt lag om stöd och service till vissa

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN. Revidering av riktlinjer LSS. Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret 2013-10-07 Monica Prabhakar Sidan 1 av 3.

SOLLENTUNA KOMMUN. Revidering av riktlinjer LSS. Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret 2013-10-07 Monica Prabhakar Sidan 1 av 3. Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret 2013-10-07 Monica Prabhakar Sidan 1 av 3 Dnr 2013/0078 VON-3 Diariekod: 711 Revidering av riktlinjer LSS Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst Introduktion LSS betyder Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2011-09- 3 0 Meddelad i Göteborg Mål nr 4710-10 Sida 1 (4) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors MOTPART c ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor The Capital of Scandinavia Detta seminarium ska handla

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

DOM 2013-10- 2 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun. Ombud: Jur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans Box 1814

DOM 2013-10- 2 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun. Ombud: Jur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans Box 1814 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2013-10- 2 4 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 2271-12 KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun 444 82 Stenungsund MOTPART Ombud: ur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 december 2012 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Värnamo kommun 331 83 Värnamo MOTPART AA Ombud: Advokat Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring.

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring. Avsnitt Kapitel 6 Synpunkter Förutsättningar för rätt till assistansersättning 6.1 6.2 6.3 1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans

Läs mer

Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning

Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning VÄLKOMMEN TILL FUB! FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ledfyr är en fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans: rättesnöre

Läs mer

Bestämmelser för genomförande av beviljade LSS insatser

Bestämmelser för genomförande av beviljade LSS insatser Bestämmelser för genomförande av beviljade LSS insatser Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2007-08-16 Vård- och omsorgsförvaltningen insatser 2007-08-16 2(10) BAKGRUND 3 LSS LAGSTIFTNINGENS INTENTIONER

Läs mer

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 - ;.. KAMMARRÄTTN I GÖTBORG 2011-11 2 I Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 4931-10 KLAGAND MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Förvaltningsrätten

Läs mer

Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Antagen av socialnämnden 2012-05-30 67 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer