SE KRAFTEN! PERSONER SÖKES. Ett magasin som visar på Sveriges dolda resurser. arbetsförmedlingen VI SER TILL KOMPETENSEN.

Transkript

1 SE KRAFTEN! Ett magasin som visar på Sveriges dolda resurser arbetsförmedlingen VI SER TILL KOMPETENSEN HOS PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ETT INITIATIV FRÅN ARBETSFÖRMEDLINGEN sid9:richard bergfors vd och christoffer bergfors vice vd på max: Vi anställer inte vem som helst sid6: PERSONER SÖKES sid20: Det finns egentligen inga hinder för personer med funktionsnedsättning Skräddarsydda stöd

2 SE KRAFTEN! Ett magasin som visar på Sveriges dolda resurser arbetsförmedlingen VI SER TILL KOMPETENSEN HOS PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ETT INITIATIV FRÅN ARBETSFÖRMEDLINGEN INNEHÅLL sid 4: SVERIGE BEHÖVER KRAFTEN. angeles bermudez-svankvist generaldirektör arbetsförmedlingen sid9:richard bergfors vd och christoffer bergfors vice vd på max: Vi anställer inte vem som helst sid20: Det finns egentligen inga hinder för personer med funktionsnedsättning Skräddarsydda stöd sid6: PERSONER SÖKES sid 16: JAG HADE TUR SOM FÖRLORADE SYNEN SÅ TIDIGT. Ulrika Svensson, mejeriarbetare. Ser du en receptionist eller en kille med ett ben? sid 6: SÖKES: PERSONER. Inom bara några år kommer en rekordstor generationsväxling att ske på arbetsmarknaden. intervju med tord strannefors prognoschef arbetsförmedlingen sid 8: VISST PÅVERKAR DENIS NACKSKADA JOBBET. DEN GER OSS FLER PERSPEKTIV. thomas evertsson vd willys sid 9: VI ANSTÄLLER INTE VEM SOM HELST. richard bergfors vd och christoffer bergfors vice vd på max sid 10: MIN CP HAR ALDRIG FÅTT SÄTTA STOPP FÖR MIG. Anders Karlsson, it-ansvarig och biträdande projektledare på Svansjön Tysslingen. sid 12: EFTER OLYCKAN BESTÄMDE JAG MIG FÖR ATT SATSA ALLT. Mike Eriksson, allt i allo på Statoil. sid 15: UTAN MÅNGFALD KAN VI FÅ ENFALD. carin götblad länspolismästare stockholms län och gotland sid 13: NU KAN JAG JOBBA SOM VEM SOM HELST. Sara Berggren, paketerare på Elby Produkter. sid 14: FUNKTIONSNEDSÄTTNING? VI SER LÄNGRE ÄN SÅ. stefan trampus chef telia bredbandstjänster sverige utgivare Arbetsförmedlingen produktion Gullers Grupp Informationsrådgivare AB text Lotta Åstrand och Fredrik Wolffelt foto Jörgen Reimer och Agnes Thor tryck V-Tab sid 18: JAG HAR GETT ALLT I LIVET. DET VILL JAG FORTSÄTTA MED. Nils Lindell, redovisningskonsult. sid 19: JAG KOMMER TILL JOBBET MELLAN 8.30 OCH Daniel Björkman, it-konsult. sid 20: DET FINNS EGENTLIGEN INGA HINDER. Hur går det till när man anställer en person med funktionsnedsättning? sid 22: DEN SAMLADE KRAFTEN I SVERIGE OCH VÄRLDEN. sid 24: NU UTMANAR VI DIN ARBETSPLATS: Fyra enkla punkter som ger utveckling. Både för individen och hela din arbetsplats. Det handlar om hur du och jag tänker. Ser du en it-specialist eller en tjej med asperger? Ser du ett chefsämne eller en kvinna med ledarhund? Ser du en sjuksköterska, brevbärare och sekreterare eller en musarm, koncentrationsstörning och svag rygg? Helt enkelt: Ser du möjligheten eller hindret? Det finns människor med intressant bakgrund, utbildning och meriter som inte blir kallade till intervju. Många av dem är extra motiverade och enormt sugna på att jobba. De kallas personer med funktionsnedsättning. Men istället för att prata om nedsättning vill vi hellre visa på den uppsättning av förmågor som dessa personer har. En människa är ju inte sitt rörelsehinder, sitt synfel eller sin utbränning. Ingen är heller sin dyslexi, adhd eller depression. När det handlar om arbetslivet är man sin kompetens, drivkraft och möjlighet. Ingen tjänar på att den kraft som finns inte kommer till nytta. Visst är det så att alla inte kan ge allt hela tiden. Det är där vi på Arbetsförmedlingen kommer in. Med skräddarsydda lösningar utifrån behoven hos varje individ och arbetsplats kan vi erbjuda nya möjligheter. Nästan personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är inskrivna hos oss och vill inget hellre än att få jobb som analyschefer, vaktmästare, it-specialister, allt i allo, säljare, ingenjörer, trädgårdsmästare, förskollärare, tolkar och mycket annat. Varför inte ge någon av dem chansen nästa gång. Titta närmare på ett cv du skulle ha lagt åt sidan. Kalla någon till intervju. Du får en motiverad medarbetare, han eller hon får ett jobb och vårt samhälle blir både starkare och lite roligare. Välkommen att läsa igenom magasinet och inspireras. Hälsningar från Arbetsförmedlingen joachim gustavsson fick fast jobb på Friskis & Svettis i Norrtälje. Kontakten förmedlades av Arbetsförmedlingen. 3

3 SVERIGE BEHÖVER KRAFTEN angeles bermudez-svankvist generaldirektör arbetsförmedlingen kent sköld (till höger) har dyslexi. Genom hjälpmedel som rättstavningsprogram, skärmläsare som läser upp text och mobiltelefon med samtalsinspelning kan han utföra jobbet som arbetsförmedlare i Vällingby utan problem. robert stipesevic har ständig värk och även minnes- och koncentrationssvårigheter efter en whiplashskada. Dessutom har han bekymmer med nedsatt rörelseförmåga i nacken, ryggen och knäna. Ändå fungerar jobbet som arbetsförmedlare i Norrköping bra. En speciell arbetsstol, databaserade hjälpmedel och ett höj- och sänkbart skrivbord gör det möjligt. Ansvar och lönsamhet Dagens och morgondagens samhälle ställer höga krav på ett utbrett mångfaldstänkande. Den svenska arbetsmarknaden kommer att karaktäriseras av stora pensionsavgångar under de närmaste åren. Allt färre ska försörja allt fler. Denna utveckling leder till stora påfrestningar för det skattefinansierade välfärdssystemet. Inom många branscher kommer det att bli brist på arbetskraft i samband med generationsväxlingen. Många arbetsgivare behöver därför förebereda sig. Samtidigt har vi stora grupper av människor som idag står utanför arbetsmarknaden. Det är ungdomar, personer med utländsk bakgrund, de över 55 år och personer med funktionsnedsättning. Det är resursslöseri. Den främsta insatsen för att klara arbetskraftsförsörjningen framöver är att ta vara på denna outnyttjade arbetskraftsresurs. Inkludera istället för exkludera Arbetsförmedlingens främsta uppgift är att med hjälp av olika insatser verka för en effektiv arbetsmarknad. Vi ska se till att arbetssökande får de förutsättningar de behöver för att bli konkurrenskraftiga. Och vi ska prioritera de grupper som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Ännu effektivare kan vi lösa utmaningen tillsammans med andra aktörer. Det krävs ett intensivt samarbete mellan olika intressenter som myndigheter, kommuner, arbetsgivare inom det offentliga och privata näringslivet och arbetstagar- organisationer för att lösa problemen långsiktigt. Det är av största vikt att inse, att om företagandet i Sverige ska ha goda expansionsmöjligheter och leda till ökad tillväxt, måste de personer som idag står utanför arbetsmarknaden medvetet och strategiskt hjälpas till ett arbete. Här är en attitydförändring nödvändig, inkludera istället för exkludera. Se individen Som jag ser det är ett samhällsansvar kopplat till lönsamhet en förutsättning för att ta Sverige in i framtiden. Vi måste möta människor på deras villkor. När det gäller personer med funktionsnedsättning innebär det att inte se hindret utan möjligheten. Att inte se en protes, undra över psykisk ohälsa eller en diagnos. Utan fråga: Vad kan du? Vad vill du? Hur ser du på framtiden? Är det så att du vill vara med och forma den? Det är avgörande att se människor som individer, inte som en del av en grupp. Då blir det kompetensen, erfarenheten och personligheten som avgör. Det kommer att vara ett överlevnadsvillkor för varje organisation, offentlig som privat, att bli duktig på att locka till sig den bästa kompetensen, oavsett bakgrund. För mig finns ingen trygghet i stabilitet, utan i förmågan till förändring. Vi vet att människor som är utbildade, kan ha en akademisk bakgrund eller annan kompetens, utesluts från arbetsmarknaden på grund av bakgrundsfaktorer. Alla kan på sitt eget område förändra detta.det är på mikronivå som relationer måste fungera. Då blir den stora frågan också löst. Arbetsförmedlingen rustar nu för de krav som arbetsmarknadsläget ställer på oss. Vår roll och vårt ansvar är tydligt: Vi ska med alla till buds stående medel stödja de arbetssökande till ett arbete. Vi kommer att intensifiera samarbetet med näringslivet och aktivt söka kontakt med arbetsgivare. Vi kommer att öka tillgängligheten på arbetsförmedlingarna och stärka dem i områden där behoven är som störst. För att utveckla Sverige behöver vi tillsammans stödja människor till arbete! Som jag ser det är ett samhällsansvar kopplat till lönsamhet en förutsättning för att ta Sverige in i framtiden. 4 5

4 SÖKES: PERSONER Inom bara några år kommer en rekordstor generationsväxling att ske på arbetsmarknaden. När många går i pension samtidigt behövs fler människor i jobb för att säkra välfärden och fylla på med ny kraft. En spännande grupp att titta närmare på är personer med funktionsnedsättning. Yrken där det blir svårast och lättast att få jobb MATROS FOTOGRAF JOURNALIST BARNSKÖTARE FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL VÅRDBITRÄDE KÖKS- OCH RESTAURANGBITRÄDEN RECEPTIONIST VAKTMÄSTARE BIOLOG SVÅRAST ATT FÅ JOBB LÄTTAST ATT FÅ JOBB BYGGNADSPLÅTSLAGARE VVS-INGENJÖR CIVILINGENJÖR, BYGG OCH ANLÄGGNING. LÄKARE BYGGNADSINGENJÖR FÖRSKOLLÄRARE CIVILINGENJÖR, ELKRAFT OPERATIONSSJUKSKÖTERSKA CIVILINGENJÖR, MASKIN PROGRAMMERARE CIVILINGENJÖR, ELEKTRONIK/TELE Andel åldersavgångar i procent ,3 44,2 36,9 34,7 31,7 intervju med tord strannefors prognoschef arbetsförmedlingen JORD- OCH SKOGSBRUK OFFENTLIGA TJÄNSTENÄRINGAR INDUSTRIN BYGGINDUSTRIN PRIVATA TJÄNSTENÄRINGAR Vi föder för få barn. Fler äldre människor lämnar arbetsmarknaden än det finns ungdomar som är redo att ta över. För att säkra den framtida välfärden måste vi bättre ta vara på den outnyttjade arbetskraften i landet. Misslyckas vi väntar en lägre tillväxt och för att lyckas krävs en hel del olika insatser. På lång sikt, fram till 2025, beräknas personer gå i pension. På fem års sikt lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl medan knappt tiotusen färre ungdomar tillträder den. Tord Strannefors är Arbetsförmedlingens prognoschef och bra på att förklara sambanden på arbetsmarknaden. Det kan låta lite med bara tiotusen färre som börjar jobba än som slutar men även om det skulle vara lika många så räcker det inte, för arbetsmarknaden vill inte ha status quo. Om inte fler kommer till än som lämnar arbetsmarknaden får vi ju ingen tillväxt, säger han. Den rekordhöga generationsväxling som landet bara befinner sig i början av ser ut att bli relativt skonsam mot storstadslänen jämfört med stora delar av övriga landet. Vidare drabbar den vissa branscher och yrkesområden hårdare än andra. Samverkar inte olika myndigheter, fack och arbetsgivare för att lösa problemen uppstår arbetskraftsbrist. När arbetskraftsbristen ökar drivs lönerna upp eftersom arbetsgivarna tvingas konkurrera om arbetskraften med lönen. Ett sånt lönerally leder till inflation vilket dock inte tillåts av Riksbanken som blir tvungen att höja räntan och kyla ner ekonomin. Resultatet blir en lägre tillväxt men även en större försörjningsbörda för dem som har ett jobb, säger Tord Strannefors. Flest ålderavgångar i förhållande till de yrkesverksamma sker inom skogs- och jordbruket, av anställda går nästan varannan i pension till och med Därefter, med en nästan lika ålders- yaser tarshahni är banarbetare på Lerjedalens Golfklubb. I början av anställningen fick han personlig introduktionshjälp av en specialutbidad arbetsförmedlare. Nu har han en trygghetsanställning då arbetsgivaren får kompensation för en del av lönen. stigen arbetsstyrka, kommer den offentliga sektorn, där 44 procent av de yrkesverksamma pensionerar sig inom samma tidsrymd. Andelen kan jämföras med 37 procent för arbetsmarknaden som helhet. Lägst medelålder återfinns inom privata tjänster där endast var tredje sysselsatt går i pension innan Är då ekvationen med ett större minus än plus lika omöjlig att lösa i praktiken som i teorin? Nej, inte alls, enligt Tord Strannefors. Men lätt blir det inte, understryker han, och den kanske största utmaningen riktar han till arbetsgivarna. Eftersom befolkningstillväxten enbart kommer att bestå av utrikes födda måste attityderna på arbetsmarknaden till den här gruppen förändras. Till exempel så är arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda akademiker sex gånger högre än bland svenskfödda akademiker. Men jag är optimist och tror inte att arbetsgivarna har råd att stänga ute grupper från arbetsmarknaden, säger han. Tord Strannefors lyfter även upp personer med funktionsnedsättning som en dold och viktig arbetskraftsresurs. Eftersom den här gruppen har en mycket lägre sysselsättningsgrad, cirka 50 procent, jämfört med 75 procent som är genomsnittet på arbetsmarknaden, finns det givetvis många som väntar på att få göra nytta. De jobben som man behöver vara stor och stark för att utföra minskar medan de där det inte spelar någon roll ökar. Inom IT, ekonomi och analys till exempel finns det många jobb som en rullstolsburen eller kanske någon med en dold psykisk funktionsnedsättning kan utföra, säger han. Han påpekar att en del av gruppen med funktionsnedsättning är redo att ta ett arbete direkt och att det är viktigt att arbetsgivarna får upp ögonen för dem. Andra behöver stöd eller rehabilitering. För dem som är i behov av någon slags kompensation för sin nedsatta arbetsförmåga finns också bra möjligheter, inte minst genom Arbetsförmedlingens olika stödinsatser. Om nu generationsväxlingen innebär många svårigheter som att rusta de arbetslösa så att de kan matchas mot de lediga jobben, eller att få ut de utomeuropeiskt födda kvinnorna på arbetsmarknaden rymmer den å andra sidan stora möjligheter. För det första ökar den givetvis förutsättningen för att få ned den höga arbetslösheten. Och om arbetsmarknadspolitiken spelar sina kort rätt, och om dessutom myndigheter, arbetsgivare och fack sätter sig ner vid samma spelbord, bjuder alltså generationsväxlingen för det andra även en gyllene öppning för grupper som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Som personer med funktionsnedsättning GÅR I PENSION FÖRE

5 Visst påverkar Denis nackskada jobbet. Den ger oss fler perspektiv. thomas evertsson vd willys Vi anställer inte vem som helst christoffer bergfors vice vd och richard bergfors vd max adesola hassan har gått i särskola och behöver extra tid för att lära sig nya arbetsuppgifter. Via Arbetsförmedlingen fick hon en praktikplats på Max i Södertälje. Sedan 2009 är hon fast anställd på heltid med lönebidrag. denis cosics liv förändrades helt när han fick en whiplashskada. Efter många års arbetslöshet började han arbetsträna på Willys i Norrköpng. Nu har han fast anställning med lönebidrag. På Willys ser vi ett värde i att anställa personer med funktionsnedsättning. Det är klart att en nackskada med värk som följd inte är en tillgång i sig. Däremot är erfarenheten av det en fördel. Vi tror på att ta vara på olika kompetenser och erfarenheter hos våra medarbetare. Det gör att vi förstår våra kunder bättre och kan ge ännu bättre service. Mångfald är en del av vår företagskultur. Oavsett bakgrund och förutsättningar har du något att tillföra. Alla medarbetare bidrar med olika perspektiv. På så sätt utvecklas verksamheten. Vi har flera personer med funktionsnedsättning som arbetstränar eller har praktikplats hos oss. Många har kommit in den vägen och fortsatt i anställning, ibland med lönebidrag. Ofta är det inte är så mycket vi behöver ändra på för att ge plats åt en anställd som har ett visst behov. Man kan ta bort vissa moment från en tjänst och lägga till andra. Självklart finns ett affärstänkande i allt vi gör. Den som kämpat länge för att ta sig in på arbetsmarknaden är ofta mycket motiverad när hon eller han får chansen. Vi ser inte på en person som någon med en funktionsnedsättning. Vi anställer människor med rätt kompetens och drivkraft. Det bidrar också till att alla har en plats i samhället. För oss finns ett tydligt affärstänkande i att anställa människor med funktionsnedsättning. Vår vision är att bli världens bästa hamburgerkedja. Då måste alla bitar stämma. Restaurangerna ska vara de trevligaste, maten den hälsosammaste, klimatmålen höga. Men det viktigaste är personalen. Det spelar ingen roll hur goda hamburgare vi serverar om vi inte har duktigt folk. För att få jobb hos oss krävs ett engagemang utöver det vanliga. Det är klart att den som inte jobbat på kanske tio år eller aldrig varit anställd, ofta har extremt stark motivation. Då blir man duktig på vad man gör. Man har roligt och sprider en god stämning. Och man blir lojal och stannar länge på sin anställning. Vi har ett uttalat mål att anställa personer med funktionsnedsättning. Men vi ser inte på en människa som någon med en nedsättning. Det viktiga är vad var och en kan bidra med. En person kanske inte kan göra allt men hon eller han kan göra mycket. Utifrån det anpassar vi tjänsten. Vi är ett familjeföretag som startade 1968 av pappa och mamma i Gällivare. Att jobba för att personer med funktionsnedsättning ska få jobb är en hjärtefråga. Vi gör det för företagets bästa och för att det känns bra. Idag har vi 85 restauranger och vi expanderar hela tiden. Personer med funktionsnedsättning är en viktig rekryteringskälla som få nyttjar i Sverige. 8 9

6 Min CP har aldrig fått sätta stopp för mig ANDERS KARLSSON it-ansvarig och biträdande projektledare på Svansjön Tysslingen Nybliven pappa, fru, bil, villa och tusen järn i elden på jobbet. En vanlig kille mitt i livet eller? Anders har cp från födseln. Syrebrist vid förlossningen påverkade centra i hans hjärna som styr kroppens förmåga att röra sig. För Anders del har det inneburit att han har svårt att gå och att finmotoriken i händerna är nedsatt. Men drivkraften är desto starkare. Till stiftelsen Svansjön Tysslingen, där han jobbar, kommer varje år cirka besökare för att se tusentals sångsvanar rasta på sin väg norrut, besöka kafé, gallerier och teater. Anders har arbetsuppgifter som webbmaster och it-ansvarig. Han sköter även ljus, ljud och annan teknik på teatern och tar fram trycksaker. Dessutom är han som biträdande projektledare och medlem i styrelsen med och utvecklar verksamheten. Anders som är 42 år blev handplockad av chefen på Svansjön Tysslingen där han tidigare arbetat med andra uppgifter men hoppat av då han ville utveckla sig och komma vidare i arbetslivet. Och chefen Hans Erik Karlsson är mer än nöjd med rekryteringen. Vi ville hitta rätt person. Anders har den kompetens vi behövde. Hans Erik berättar: Anders har ju erfarenhet från vår verksamhet sedan tidigare. Genom sin karriär har han också hämtat viktig kunskap från annat håll som vi har stor nytta av. Den sociala aspekten på Tysslingen är tydlig. Här arbetar flera personer med funktionsnedsättning, det är inskrivet i stadgarna. I Anders har vi hittat en person med rätt kombination av erfarenhet och kompetens. Han har jobbat som ombudsman inom DHR, en organisation för personer med rörelsehinder, så han kan alla viktiga beslutsvägar. Han har också arbetat med andra projekt kring dessa frågor och är politiskt verksam genom att sitta i två nämnder. Det kommer också fram att Anders inte varit borta från jobbet en enda dag under sitt yrkesliv. Lönebidrag och hjälpmedel Men är det verkligen helt som vanligt att ha en kille med cp anställd? För att det skulle bli så bra som möjligt skräddarsydde vi en tjänst för Anders. Genom att dela upp en heltidstjänst i två delar kan Anders nu jobba halvtid. Via Arbetsförmedlingen har vi lönebidrag och arbetshjälpmedel som en speciell arbetsstol, fickminne, styrplatta till datorn och ett riktigt bra höj- och sänkbart skrivbord. En permobil har han sedan tidigare. Men oftast klarar han sig med kryckkäppar eller rullstol. Med en måttlig anpassning av arbetsplasten fungerar det. Som arbetsgivare måste du också vara beredd på att vissa saker går mycket långsammare men de blir ju ändå gjorda. Och alla utvecklas vi ju vad vi än företar oss, då går det ofta snabbare på sikt. Anders säger själv: För mig har min cp varit ytterligare en merit för att få mitt nuvarande jobb. Eftersom vi har den inriktningen här så ger min egen funktionsnedsättning bra förståelse och inblick. I skrivande stund är det sommar och semestertider. Anders har fullt upp. Han håller på att med en filmkamera på axeln dokumentera ett av de teaterprojekt för personer med inlärningssvårigheter han är inblandad i. Det kallas Tankeväckande Naturteater och innehåller en del improvisation. I en liten verksamhet gäller det att rycka in och hjälpa till med olika arbetsuppgifter. Att han råkar ha en cp-skada sätter inte stopp. Och det är heller ingenting man tänker på efter bara någon minut in i det intensiva samtalet med honom. Men visst finns det gånger då hans cp är en bromskloss. Nu när jag har en ettåring hemma som går omkring överallt måste jag erkänna att det är jobbigt att hoppa efter på kryckor. Där kan det vara svårt att hinna med alla gånger. Det kommer också fram att Anders inte varit borta från jobbet en enda dag under sitt yrkesliv. namn ålder yrke stödinsats Anders Karlsson 42 år IT-ansvarig och biträdande projektledare Lönebidrag, arbetsstol, fickminne, styrplatta till datorn, höj- och sänkbart skrivbord 10 11

7 Efter olyckan bestämde jag mig för att satsa allt. Det har jag nytta av på jobbet. MIKE ERIKSSON allt i allo på Statoil Vi har löst det som var svårt. Nu kan jag jobba som vem som helst. SARA BERGGREN paketerare på Elby Produkter namn ålder yrke stödinsats Sara Berggren 22 år Paketerare Lönebidrag och ersättning för personligt stöd Det märks direkt om Mike är borta någon dag. Då blir vår kvalitet sämre. Mike var en vanlig 25-årig kille. Han jobbade som elektriker, gillade att fiska och spela fotboll. På en träningsresa i Danmark hände det. På väg till en restaurang tog han ett kliv ut i gatan och blev påkörd av en buss. I ett slag förändrades livet. Med flera skallfrakturer och benbrott på nio ställen i vänster ben hamnade Mike i respirator och blev liggande lång tid på sjukhus. När han vaknade upp fick han börja från början med det mesta. Från att lära sig att gå till att lära sig att skriva. Idag är han 40 år och en nyckelperson på sitt jobb. De senaste två åren har han dessutom sprungit Stockholm Marathon. Hur är det möjligt? När jag låg på sjukhuset bestämde jag mig, berättar Mike. Antingen skiter jag i det här eller också satsar jag allt. Det blev en lång väg, att lära sig gå, simma, handla mat, hålla balansen. Hjärnskadan gjorde också att jag fick problem med närminnet. Så småningom började Mike arbetsträna på olika ställen. Jobbet på Statoil fick han då företaget sökte rätt person via Arbetsförmedlingen. Det blev lyckosamt för alla. Varje människa har något han eller hon är bra på. I mitt fall är det envisheten. Jag jobbar lite kortare dagar och jobbar lite långsammare. Men bara för att man inte jobbar fullt så jobbar man inte sämre. Jag ger aldrig upp vad det än gäller. Kanske namn ålder yrke stödinsats 12 Mike Eriksson 40 år Allt i allo Lönebidrag har jag blivit ännu mer envis genom min funktionsnedsättning. Tack vare Mike höjer vi kvaliteten mot våra kunder Peter Forslund är Mikes arbetsgivare och mycket nöjd. Mike är klockren. Han gör ett stort och viktigt jobb och är därför en nyckelperson. Han tankar bilar, pumpar däck, kollar oljan, klipper gräs, fyller på varor och håller rent och snyggt. Vi som jobbar direkt mot kund kan fokusera på det och totalt sett höjer det vår service. Han fortsätter: Genom lite extra handledning och enkla rutiner som kom ihåg-listor funkar jobbet utmärkt. Det märks direkt om Mike är borta någon dag. Då blir vår kvalitet sämre. Kontakterna med Arbetsförmedlingen har varit mycket smidiga och vi löste anställningen med lönebidrag. Det bullrar och skramlar i den lilla fabriken. Vid en arbetsstation sitter några personer med hörselkåpor och packar plastförpackningar i kartonger. En av dem är Sara, 22 år. Det är svårt att tro att hon varit på flera arbetsplatser som inte riktigt fungerat för henne. Här, på Elby produkter några mil utanför Krokom, som i sin tur ligger två mil nordväst om Östersund, jobbar Sara precis som vem som helst. Det gäller att följa de skriftliga instruktionerna om hur plastförpackningarna först ska läggas ihop och sedan förpackas i kartongerna. Kanske inte så svårt för många, men en stor utmaning för andra. Förpackningarna, som först tillverkas i en maskin och sedan via löpande band hamnar i en annan maskin där de stansas ut, är gjorda av genomskinlig plast. Det ska bli förpackningar till färdiga sallader och mackor, och innerhöljen till leksaker, tekniska produkter och mycket annat. Alla med olika form. Och därmed måste de packas på olika sätt för att så effektivt som möjligt ligga i sina kartonger och emballage som sedan transporteras till fabrikens olika kunder. Ibland ska de staplas ett antal på höjden, ibland på bredden. Som sagt, inte alldeles självklart. På tidigare arbetsplatser kunde likande arbetsuppgifter vara svåra för Sara. Men med rätt hjälp fungerar det utmärkt. Det syns inte utanpå Sara är en av alla dem där det inte syns utanpå att hon har en funktionsnedsättning. Ända sedan de första åren i skolan har hon haft svårt att läsa och skriva. Hon placerades i särskola, för elever som behöver extra hjälp, och fortsatte senare i särgymnasium. Just nu utreds hon för dyslexi. Hennes funktionsnedsättning kallas generella inlärningssvårigheter. Hon beskriver det själv som att hon ibland kunde få som en blackout under skoltiden. Ändå sitter hon här och jobbar på. Följer instruktionerna och gör stor nytta. Företaget ägs av två familjer sedan tio år. Arbetsgivaren Anki Lif berättar: Vi fick större orderingång i höstas och behövde förstärka arbetslaget med en person. Jag vände mig till Arbetsförmedlingen för att hitta rätt. De gav mig ett urval sökande, bland annat sa de att de hade en kanontjej som jag blev nyfiken på. Jag Sara är noggrann, pålitlig och lojal. Hon lägger ner hela sin själ i jobbet. träffade Sara som fick komma hit och testa. Det visade sig vara en jättemysig och varm tjej som dessutom var ambitiös så det var naturligt att gå vidare med henne. Att Sara hade en funktionsnedsättning var inget som störde arbetet. Det gäller bara att ge henne extra tydliga instruktioner och ibland ta om det flera gånger. I början stod vi vid hennes sida och visade henne så att det skulle bli rätt. Fasta rutiner och arbetsuppgifter Fasta rutiner ger större trygghet för Sara. Därför passar det bra att företaget endast har sju fast anställda och att Sara alltid arbetar med samma arbetsgrupp. Hon har dessutom samma typ av arbetsuppgifter hela tiden, vilket har visat sig passa henne. Sara blir alltmer självständig i sitt arbete och mer pratsam. Är det något som inte fungerar så frågar hon. Och hon är inte rädd för att hugga i. Dessutom är hon mycket lojal och är till exempel noga med att alltid komma i tid till jobbet. Hon började arbeta under en provperiod på 50 procent, nu är hon uppe i 75 procent och har varit här i nio månader totalt. På Elby Produkters hemsida publicerar man företagets nyheter. Där finns anställningen av Sara självklart med. Ekonomiska lättnader Annette Björns som är Saras arbetsfömedlare berättar: Många personer som kommer från särskolan gör ett jättebra jobb och har stor motivation att arbeta. Arbetsförmedlingen kan ge ekonomiska lättnader, till exempel som en kompensation för att en person tar mer tid på sig i början. Arbetsgivaren kan få lönebidrag som minskar i samma takt som den anställde presterar mer och mer. Man lägger upp en utvecklingsplan med uppföljningar. Det kan också finnas en utbildningsdel utifrån individens behov. Vi bygger planen kring personen och gör henne eller honom mer anställningsbar. 13

8 Funktionsnedsättning? Vi ser längre än så. stefan trampus chef telia bredbandstjänster sverige Utan mångfald kan vi få enfald carin götblad länspolismästare stockholms län och gotland johan möllerström har värkproblem i ryggen efter en trafikolycka. Via OpenEyes fick han en praktikplats på Telia.Det ledde till en anställning som processutvecklare. För Telia är det naturligt att ta vara på kraften hos personer med funktionsnedsättning. Det ligger i företagets själva DNA att erbjuda lösningar som ger möjligheter till fler. Vi tillför våra kunder såväl nytta som nöje. Videokonferenser, telefonmöten, mobila tjänster och annat hjälper inte minst personer med speciella behov. Som ett stort företag har vi också plats för många kompetenser och kan erbjuda arbetshjälpmedel och skräddarsy tjänster. Att anställa en person med funktionsnedsättning handlar om att se längre än till hindret. Att titta mer på vad en människa kan prestera och leverera. Ofta går det att vara flexibel med arbetet i tid och rum. Ett exempel på hur vi hittar talanger med funktionsnedsättning är vårt engagemang i OpenEyes. Det är ett samarbete mellan Stockholms stad, olika företag inom it/telecombranschen och Arbetsförmedlingen. Syftet är att få in unga personer på arbetsmarknaden. Sedan 2008 erbjuder Telia två personer om året praktikplats i sex till tolv månader. Flera av dem har senare fått anställning hos oss. För oss är frågan större än att bara anställa personer med funktionsnedsättning. Vi har mångfald som ett uttalat mål. Att blanda människor med till exmpel olika etnisk bakgrund, ålder och kön är viktigt. Genom fler perspektiv kan vi både ifrågasätta och berika varandra. Det leder till utveckling. För att bli så bra som möjligt behöver Polisen medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund. Därför anställer vi flera personer med funktionsnedsättning. Med många olika perspektiv blir vi bättre problemlösare eftersom vi ser saker från olika håll. Vi har ett samarbete med Samhall där personer med funktionsnedsättning praktiserar hos oss. Sedan kan de gå vidare till anställning med stöd från Arbetsförmedlingen. Flera av personerna har senare fortsatt i vanliga anställningar och gör värdefulla insatser. Vi kommer att utveckla det samarbetet framöver. Och vem är egentligen utan svaga sidor? Den perfekta människan finns inte. ulla-karin lagerkvist är synskadad sedan födseln. Hon arbetar som telefonist på polismyndigheten i Stockholm. Till sin hjälp har hon bland annat ett skärmläsningsprogram som omvandlar skriven text till punktskrift och tal. minja, som är Ulla-Karins ledarhund är två och ett halvt år

9 namn ålder yrke stödinsats Ulrika Svensson 54 år Mejeriarbetare Lönebidrag, termometer och talande våg Jag hade tur som förlorade synen så tidigt ULRIKA SVENSSON mejeriarbetare Först blev det suddigt, sedan blev det helt svart. Ulrika var 16 år och fullt seende då hon drabbades av näthinnesavslossning. Hon blev blind på ena ögat. Men hade full syn kvar på det andra. Tio år senare hände det igen. Hon blev blind på andra ögat. 26 år gammal fick hon lära sig leva utifrån helt nya förutsättningar. Idag är hon 54 år, jobbar på mejeri och är mycket uppskattad på sitt jobb. Med hjälpmedel som talande termometer och våg gör hon stor nytta. Nu tycker jag på många sätt att det var tur att jag förlorade synen så tidigt. Hon berättar att hon fått bra rehabilitering och lärt sig att klara sig bra. Dalsspira Mejeri ligger i Färgelanda 2-3 mil nordöst om Uddevalla. Mejeriet har specialiserat sig på att producera produkter från get som mjölk, ost och yoghurt. Till mejeriet hör också en butik med många turister som kunder. Man har också 60 getter som ger mjölk till produktionen. Här är Ulrika anställd sedan ett år tillbaka. Hon fick arbetet genom sitt personliga kontaktnät. Efter att ha jobbat i många år på kontor ville jag göra något annat. Jag gick en hundkurs tillsammans med ägaren Carina Johansson. Vi är dessutom båda intresserade av matlagning. Jag ringde helt enkelt upp Carina och frågade om det fanns ett jobb för mig. Vi tänkte båda: jag har inget att förlora. Det skulle visa sig lyckosamt. Jag ystar ost, väger ostmassa och ser till att det blir rätt dosering av salt i till exempel chèvre. Andra uppgifter är att packa yoghurt, diska, städa och mycket annat. Och arbetsgivaren Carina Johansson är full av lovord om Ulrika och hennes arbetsinsats. Vi glömmer ofta att Ulrika inte ser Det fanns verkligen inga tveksamheter när vi skulle anställa Ulrika. Det finns mycket hon kan göra och hon gör stor nytta. Hon diskar, städar, plockar undan. Hon håller igång hela tiden och är otroligt duktig. Det innebär en stor avlastning för oss andra. Jag kan till exempel ägna mer tid åt att ringa kunder och leverantörer, och att sköta administrationen. Började med praktik Ulrika fick börja med att praktisera. Praktiktiden var en test för både arbetsgivaren och Ulrika. I lugn och ro kunde de testa olika lösningar, se hur de kunde arbeta bäst och hur personkemin fungerar. Många sa till mig innan, det begriper du väl att det aldrig kommer att fungera. Men jag är verkligen jätteglad att jag lät Ulrika prova, för hon är jätteduktig och gör stor nytta. När praktiken var slut hade Carina inga tveksamheter om att anställa Ulrika. Idag har hon en anställning på halvtid med lönebidrag och företaget får även ersättning för så kallat personligt biträde, de gånger någon annan i personalen bistår Ulrika. Vi tänker inte längre på att hon är blind. Det går så långt att vi kan säga: Kan du hämta den röda hinken. Förutom sitt praktiska arbete är Ulrika också uppskattad för sina personliga egenskaper: Hon är otroligt positiv, det finns inga hinder för henne, bara möjligheter. Snart ska hon åka på en ystningskurs. Utvecklat andra förmågor Arbetsgivaren berättar att hon lagt märke till att Ulrika utvecklat andra förmågor än sina seende kollegor. Hon känner när ostmassan är klar bara genom att röra i den. Vi andra måste smaka. Jag har också märkt att Ulrika använder hörseln på ett annat sätt, hon uppfattar direkt om något inte är som det ska med en maskin, till exempel genom att lyssna på ljudet från pumpen som pumpar ut vassle. Aktivt liv Privat lever Ulrika på en släktgård någon mil från jobbet med man och barn. Min man är också blind, vi träffades på en tidigare gemensam arbetsplats, han är it-utbildare på Syncentralen i Vänersborg. Tillsammans har de en tjugotvåårig dotter som är seende. De har också hästar, hundar, katt och kaniner. Vi gör intervjun på telefon. När det börjar bli dags att avsluta samtalet säger Ulrika: Det är alltid mycket att göra på en gård. Nu ska jag gå ut och slå gräs med lie. Hon känner när ostmassan är klar bara genom att röra i den. Vi andra måste smaka

10 Jag har gett allt i livet. Det vill jag fortsätta med. NILS LINDELL redovisningskonsult Aspergers syndrom en kvalitetshöjare på it-företag namn ålder yrke stödinsats Daniel Björkman 30 år It-konsult Lönebidrag Jag har alltid jobbat grymt mycket, säger Nils Lindell. Jag är helt enkelt sådan. Jag har faktiskt jobbat dubbelt i nästan hela livet. Han berättar om sin långa karriär, som konsult, bonde, taxichaufför, åkeriarbetare och försäljare. Men parallellt med jobben har han också haft en slags sjukdomskarriär med flera olika besvär. Det slutade med att jag gick in i väggen, som det så vackert heter, berättar Nils. Det vill säga jag fick sjukdomen depression. Lösningen? Att börja jobba som egenföretagare. Nils Lindell är 59 år och bor i Enköping. Han har en lugn röst och sättet han pratar på gör att man genast blir intresserad och vill veta mer. I januari 2010 kom han till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion då han som så många andra med de nya reglerna för sjukskrivning hade slut på dagar med ersättning från Försäkringskassan. Hans arbetsförmedlare Sofia Rauhertz berättar: Det är många högpresterande människor som kommer till oss. Nils är definitivt en av dem. Han har stor energi som sprider sig vidare. Och han är nu en viktig inspiratör för oss när det gäller att coacha andra som vill börja jobba efter lång tids sjukskrivning. Bland annat har han coachat en kvinna som nu startat eget och jobbar 100 procent. Stor nytta både för egen och andras del alltså. Och på så sätt i förlängningen även för samhället. Men hur var det nu med karriären och sjukdomskarriären? Lång karriär Nils växte upp på ett lantbruk, som han och hans bror så småningom tog över och drev vidare. I perioder körde han taxi parallellt, för att skapa en tryggare ekonomi så att barnen kunde ha sin mamma hemma under uppväxten. Senare vidareutbildade han sig inom bokföring och redovisning. Han och hans bror köpte dessutom ett lastbilsåkeri, som fraktade grus och jord för olika byggens räkning. Vi hade fyra bilar som mest, säger Nils. Under mitten av 90-talet arrenderade de ut gården och slutade med jordbruket. Tio diskbråck Jag har haft stora besvär med min rygg sedan 30-årsåldern, berättar han. Jag har tio diskbråck som stökar till vardagen för mig. Man kan säga att jag har jobbat sönder ryggen. Från att köra traktor och lastbil, som skakade sönder ryggen, verkade ett mer stillasittande jobb som redovisningskonsult passa bättre. Återigen i samarbete med brodern tog han sig an detta jobb. Men efter en period märkte han att det istället blev för mycket stillasittande som påverkade ryggen negativt. Ett tag under 90-talet ville man sjukpensionera mig. Men jag gick inte med på det, jag kände att jag hade mer att ge. Lösningen blev jobbet på bilfirman som Nils fick testa, först som allt i allo på timanställning, senare som heltidsanställd säljare. Jobbet innebar en lagom kombination av rörelse och vila för ryggen. Han utvecklades ständigt och fick pris som bästa säljare. Magsjukdomen ledde till depression Jobbet blev också lösningen på en annan sjukdom som Nils lidit av under många år, nämligen mag- sjukan chron. Det är en tarmsjukdom som kommer i skov och som gör att man måste ha ständig närhet till en toalett. När jag mår som bäst behöver jag gå på toaletten fem-sex gånger per dag. När det är som sämst tjugo gånger. Då lever jag på näringsdryck. På bilfirman fungerade det ändå att jobba med närhet till toalett och ett flexibelt jobb. Men under magsjukdomens värsta perioder är det svårt för kroppen att tillgodogöra sig näringen i mat och näringsdrycker, som mer eller mindre går rakt igenom kroppen. Det minskade näringsupptaget gjorde Nils kraftlös och påverkade honom också mentalt, vilket utlöste depressionen. Under loppet av fyra månader tvingades han också att opereras tre gånger på grund av magsjukdomen. Att våga tro på sig själv igen 2006 blev Nils sjukskriven och började ta antidepressiv medicin. Men när han kom till Arbetsförmedlingen 2010 fick han så småningom tillbaka tron på sig själv. Och han återvände till arbetslivet nästan mot alla odds. Lösningen blev att jobbba hemifrån. Med flexibla arbetstider och närhet till toalett har han nu börjat bygga upp en egen verksamhet som redovisningskonsult. Kunderna kommer från brodern som också fungerar som back up om det skulle behövas. Det är ett enormt lyft mentalt att få jobba. Att känna att man duger något till och att få göra nytta igen. Det är förbaskat kul att träffa kunder, riktigt underbart. Det är inte svårt att se vad en person med Nils kraft skulle kunna åstadkomma hos en arbetsgivare. För hans del blev det eget företag. Med hjälp av starta eget-bidrag och arbetshjälpmedel i form av en bra stol ger Arbetsförmedlingen en skjuts framåt. Just nu jobbar Nils 25 procent och siktar på halvtid. Att återfå självkänslan är nyckeln, avslutar Nils. namn ålder yrke stödinsats Nils Lindell 59 år Redovisningskonsult Starta eget-bidrag och arbetsstol En dag fick Björn Lindström på it-företaget Addiva ett samtal från Arbetsförmedlingen. Ville han träffa Daniel, en arbetssökande som gått datavetenskapliga programmet på Uppsala universitet, en kille som också hade Aspergers syndrom? Självklart. Efter en tids praktik var saken klar. Jobbet som mjukvaruutvecklare var Daniels. Jag såg direkt att han hade de kvalifikationer som krävs för att jobba som it-konsult. Daniel hade sin bakgrund i universitetsvärlden men kom inte loss. Jag hade mörka tankar, kände mig trasig i huvudet, hade inget jobb, berättar han. Arbetsförmedlaren bad honom lista ett dussin drömjobb och företag han skulle vilja jobba på. Ett av dem var Addiva, ett växande it-företag inom bland annat systemutveckling. Nu jobbar Daniel där sedan ett år. Han ingår i ett team med andra specialister som ingenjörer, affärsanalytiker och doktorander. Vd:n Björn Lindström är full av lovord. Daniel har en fokusering som är utöver det vanliga. Han är duktig på nya saker, bra på att ta för sig och producera. Är det något särskilt man bör tänka på om man vill anställa någon som har asperger? I början fick vi tänka till. Att göra kommunikationen tydlig är till exempel viktigt. När vi pratar måste vi tänka på hur vi uttrycker oss. Asperger gör att man behöver extra tydliga instruktioner. Det kan också vara svårare med sociala kontakter. Det gör att Daniel inte har direkta kundkontakter, den biten sköter andra. Tydligheten blev en konkurrensfördel Daniels asperger har å andra sidan haft stora fördelar för Addiva. Just kravet på tydlighet har satt fingret på en öm punkt som ofta finns på kunskapsföretag. När kunskapen är det främsta konkurrensmedlet betyder det att kunskapen går ut genom dörren samma dag en medarbetare väljer att göra det. Därför har det varit en fördel för oss att dokumentera våra processer. Den skriftliga informationen skapar en trygghet i företaget. På så sätt har Daniels asperger varit direkt kvalitetshöjande för oss. Bjöd in psykolog För att öka förståelsen bjöd Addiva även in en psykolog till ett av företagets månadsmöten. Hon berättade vad aspergers är och vad vi som arbetskamrater ska tänka på. Vi tog Daniels funktionsnedsättning på allvar men har inte gjort det mer dramatiskt än vad det är. Daniel har den kompetens vi behöver. Kan ett företag hantera en Jag kommer till jobbet mellan 8.30 och 8.32 DANIEL BJÖRKMAN it-konsult sådan här person blir det effektivt, lönsamt och kul att jobba. Det handlar till exempel om att ställa följdfrågor för att verifiera att vi uppfattat samma sak. På frågan om hur en vanlig dag ser ut visar det sig att Daniel är mycket punktlig. Han kommer och går vid samma tid varje dag. Vanligtvis vet han exakt vad han ska göra. På morgonmötet får han fem arbetsuppgifter, sedan sköter han sig mestadels själv. Så jobbar i och för sig de flesta på Addiva. Utifrån en viss metodik får och rapporterar man arbetsuppgifter för att få feedback på jobben. Daniel har en fallenhet för att memorera detaljer. Det är användbart som programmerare. Han är som en levande uppslagsbok, säger chefen. Han och chefen kan skämta om vissa av Daniels egenskaper men samtidigt finns en hel filosofi bakom om hur man sätter ihop arbetsgrupper. Ett företag behöver mångfald och olika sorter. Vildhjärnor, sociala talanger och personer som är strukturerade och levererar. Daniel tillför trygghet. Det finns en passion för jobbet hos både Daniel och hans chef. De beskriver jobbet som en skapelseprocess där produkten blir en baby. För Daniel har jobbet också en djupare betydelse. Jag kan försörja mig, jag är en del av samhället, mitt arbete tillför företaget olika saker. Det känns väldigt bra

11 DET FINNS EGENTLIGEN INGA HINDER: Hur går det till när man anställer en person med funktionsnedsättning? Vilka stöd finns? Vad behöver man tänka på som arbetsgivare? Grunden är som i alla anställningar att hitta rätt person. Någon med den kompetens, bakgrund och personlighet som behövs. Arbetsförmedlingen kan ge en rad möjligheter till skräddarsydda stöd. Det börjar med en bedömning. Det kan gå till på olika sätt när du som arbetsgivare får kontakt med en arbetssökande med funktionsnedsättning. Antingen kontaktar du Arbetsförmedlingen för att hitta rätt kandidat till ett jobb eller så genomför du en egen rekrytering. Det kan även vara Arbetsförmedlingen som kontaktar dig med ett förslag. Eller så hör den arbetssökande själv av sig för att presentera sig. Utifrån en dialog mellan arbetsgivaren, personen det gäller och en arbetsförmedlare gör Arbetsförmedlingen en bedömning om ett stöd är aktuellt, och i så fall vilket eller vilka. Grunden är att man finner en lösning utan stöd. Det viktiga är ju att arbetsgivaren ser kompetensen för det tänkta jobbet. En funktionsnedsättning betyder Utifrån en dialog mellan arbetsgivaren, personen det gäller och en arbetsförmedlare gör Arbetsförmedlingen en bedömning om ett stöd är aktuellt och i så fall vilket eller vilka. inte automatiskt att det hindrar personen från att utföra just det aktuella jobbet. Men finns det nedsatt arbetsförmåga hos en person för ett visst arbete kan Arbetsförmedlingen bevilja en rad olika stödinsatser. Arbetsförmedlingens insatser kan delas in i tre områden; arbetshjälpmedel, stöd av en person och ekonomiska lättnader. Om det är aktuellt med stödinsatser börjar man med att titta på hur Arbetsförmedlingen kan kompensera den nedsatta arbetsförmågan med stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen. Ofta tar arbetsförmedlaren hjälp av specialister som arbetsterapeuter, sjukgymnaster, audionomer, synpedagoger och andra för att komma fram till rätt lösning. Nästa steg är att titta på om hjälpmedlen behöver kombineras med stöd av en person. Både den anställde, arbetsgivaren och arbetsplatsen kan få personlig introduktionshjälp av en specialutbildad arbetsförmedlare. Du som arbetsgivare kan också få ekonomiskt stöd när du avsätter personal för att stödja en person med funktionsnedsättning. Som sista steg tar Arbetsförmedlingen ställning till om man behöver kompensera arbetsgivaren med en del av lönekostnaden. Den ekonomiska DIALOG > BEDÖMNING > STÖD I FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING FRAMGÅR FÖLJANDE: lättnaden kan se ut på olika sätt. Ekonomiskt stöd under flera år eller lönebidrag som minskar i takt med att den anställde klarar jobbet allt bättre är två exempel. Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. 1. ARBETSHJÄLPMEDEL Hjälpmedel på arbetsplatsen kan vara ett utmärkt sätt och inte sällan det enda som behövs vid en nyanställning. Det kan bestå av en anpassning av arbetsmiljön eller av en produkt och stödet kan ges både till arbetsgivaren och arbetstagaren. Det finns många exempel på hjälpmedel, allt från fyrdelade tangentbord till smartphones. De moderna mobiltelefonernas applikationer är populära arbetshjälpmedel för till exempel den som behöver stöd för att strukturera sina arbetsuppgifter. Ett lyfthjälpmedel kan underlätta för vissa, andra kan få hjälp att höra bättre genom en samtalsförstärkare på arbetsmötet. Arbetsförmedlingen skräddarsyr en lösning som passar arbetsgivaren och arbetstagaren i det specifika fallet. HANDIFON Tids- och planeringsstöd hjälper personer med kognitiva funktionsnedsättningar. ulf är en av våra arbetsförmedlare som genom personlig introduktionshjälp ser till att första tiden på jobbet fungerar bra, både för den anställde och arbetsplatsen. 2. STÖD AV EN PERSON Personer med funktionsnedsättning som behöver träna sig i arbetsuppgifter eller annat som krävs för jobbet, kan få personlig introduktionshjälp av en specialutbildad arbetsförmedlare. Ett annat alternativ är att arbetsgivaren avsätter egen personal för en anställd som behöver extra hjälp. För det finns ekonomisk kompensation. 3. EKONOMISKA LÄTTNADER Det vanligaste ekonomiska stödet är lönebidrag. Cirka personer har i dag en anställning som delvis finansieras av lönebidrag. Stödets storlek påverkas av två faktorer, dels lönekostnaden för den anställde och dels den anställdes arbetsförmåga. Trygghetsanställning och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare är två andra anställningsformer där det utgår ekonomiskt stöd till arbetsgivaren. Båda anställningsformerna riktar sig till personer med stort behov av stöd och anpassning i arbetet under lång tid

12 DEN SAMLADE KRAFTEN I SVERIGE......OCH I VÄRLDEN Frågor om funktionsnedsättning ligger i tiden. Glada Hudik-teatern med sin ensemble av människor med inlärningssvårigheter får stående ovationer efter varje föreställning. ICA-Jerry med Downs syndrom gör reklam för matvarukedjan som under tre år ska rekrytera mellan 500 och personer med funktionsnedsättning. Dessutom finns en alldeles ny funktionshinderspolitik för Sverige. Attityder kring olika slags funktionsnedsättning är i förändring. Inte minst populärkulturen drar sitt strå till stacken. Sveriges senaste bidrag till Oscarsgalan, filmen I rymden finns inga känslor, handlar om 18-årige Simon som har Aspergers syndrom. Och filmen Hur många lingon finns det i världen, utspelar sig på ett hem för människor med inlärningssvårigheter och drog rekordpublik när den hade premiär våren Det finns gott om andra krafter som verkar för att attityderna kring människor med funktionsnedsättning ska förändras och fler ska få jobb eller komma närmare arbetsmarknaden. I slutet av sommaren presenterade regeringen en genomförandestrategi för den nya funktionshinderspolitiken som sträcker sig från 2011 till Politikens övergripande syfte är att identifiera och undanröja hinder för delaktighet, och att skapa förutsättningar för att alla medborgare ska kunna ta del av sina rättigheter. Det finns också en stor samlad kraft av företag, organisationer och ideella föreningar som slår vakt om området. Här är några exempel: Konsultföretaget Left is right, är företaget som enbart anställer personer med funktionsnedsättning. De flesta av deras konsulter har osynliga psykiska funktionsnedsättningar och jobbar inom it-, ekonomi- och redovisning- eller språkbranschen. Mica är en kommunal verksamhet inom Östersunds kommun där man arbetar efter en trestegsmetod för att hjälpa människor med funktionsnedsättning att få riktiga jobb. På kommunens hemsida, går det att läsa mer. En namne till ovanstående men med annorlunda stavning är Misa, som erbjuder arbetsinriktad daglig verksamhet och sysselsättning 22 för människor med funktionsnedsättning. Företaget som finns i Stockholm med cirka 150 anställda har som grundidé att med rätt stöd kan alla delta i samhället och arbetslivet. Stiftelsen Activa, samarbetar med arbetsgivare i Örebro län för att vägleda och stödja män och kvinnor som ofrivilligt står utanför arbetsmarknaden till arbete eller utbildning. Utanförskapet kan ha sin grund i ohälsa eller funktionsnedsättning. Arbetsmarknadscentret Funkibator i Växjö, www. funkibator.se, erbjuder praktik eller arbetsträning åt personer med fysiska funktionsnedsättningar. På nätet finns det även mycket hjälp för chefer som behöver hantera sina medarbetares stress på arbetsplatsen. Ett gott stöd finns att finna i skriften Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress på Arbetsmiljöverkets hemsida, På finns det en rad handfasta råd och skrifter om till exempel folkhälsa, arbetsmiljö, psykisk hälsa och ohälsa. En sajt med liknande innehåll men som vänder sig till kommunala arbetsmarknaden hittar du på När det gäller psykisk ohälsa har myndigheten Handisam fått ett regeringsuppdrag som syftar till att förbättra allmänhetens attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Ett av målen med den treåriga satsningen (H)järnkoll är att inte må bra psykiskt ska bli lika accepterat som att säga att man har ont i benet. Sajten för ett psykiskt friskare Sverige hittar du på Arbetsgivare som inte har järnkoll på allt som rör rehabilitering och sjukskrivning kan med fördel söka ytterligare information på: Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting, AFA Försäkring, Arbetsmiljöupplysningen, Hjälpmedelsinstitutet, Prevent, Handisam, handisam.se Arbetsförmedlingen, arbetsformedlingen.se I en FN-rapport, World Report on Disability, finns goda exempel från olika länder om hur tillgången till arbetsmarknaden för människor med funktionsnedsättning förbättrats genom olika insatser. Arbetsmarknaden för människor med funktionsnedsättning ser olika ut i olika delar av världen, precis som den gör för resten av arbetskraften. Den nya FN-rapporten World report on disability är den första i sitt slag som tar ett samlat grepp över världens cirka en miljard människor som lever med en funktionsnedsättning. Här finns goda exempel från olika länder om hur personer med funktionsnedsättning kan komma närmare arbetsmarknaden. Vissa barriärer går att överbrygga genom lagstiftning, som till exempel i Australien, Kanada och USA, som alla förbjuder diskriminering på arbetsmarknaden som har samband med en funktionsnedsättning. Andra länder har infört kvoter. I Tyskland måste minst fem procent av de anställda hos arbetsgivare som sysselsätter mer än 20 personer bestå av människor med funktionsnedsättningar. I Turkiet har man kombinerat kvotsystemet med subventioner. Minst tre procent av arbetsstyrkor som överstiger 50 anställda ska omfatta personer med funktionsnedsättning och för dem står staten för hela arbetsgivaravgiften. För anställda med funktionsnedsättning utöver kvoten ersätter staten halva arbetsgivaravgiften. Ett annat hinder för såväl arbetsgivare som arbetstagare är kostnaderna för hjälpmedel. Sverige är långt ifrån ensamt om att ersätta arbetsgivare för arbetshjälpmedel, i till exempel Australien erbjuder staten upp till dollar (en australisk dollar är värd drygt sju kronor) för att en arbetsplats ska anpassas till en nyanställd med funktionsnedsättning. Privata initiativ finns det också gott om runt om världen och i det sammanhanget utmärker sig den ideella spanska stiftelsen Once, som tillsammans med sina dotterföretag erbjuder sysselsättning eller arbetsträning åt människor med funktionsnedsättning samt vardagligt stöd åt sina över synskadade medlemmar. Once finansierar i huvudsak sin verksamhet med intäkterna från det populära spanska välgörenhetslotteriet Cupón med dagliga dragningar i rikssänd spansk tv. Måhända har svenska Bingolotto som stödjer den svenska idrottsrörelsen inspirerats av sin spanska föregångare. Ett av Storbritanniens ledande sociala företag, Fourth Sector, har inriktat sin verksamhet på att driva företag som arbetstränar och sysselsätter människor med psykiska funktionsnedsättningar. Six Mary s Place Guest House är flaggskeppet i verksamheten. Sedan man invigde det så gott som alltid fullsatta pensionatet i Edinburgh 1992 jobbar där alltid minst 14 människor med psykisk diagnos. En EU-stödd ekonomisk genomgång av pensionatverksamheten uppvisar bland annat en årlig besparing på sjukvårdskostnaderna i Edinburgh motsvarande cirka fem miljoner kronor. Sammantaget ger varje satsad pund på Six Mary s Place sex pund tillbaka i form av ökade arbetsinkomster åt de berörda och minskade sjukvårdskostnader för de samma. 23

13 arbetsförmedlingen rekv nr VI SER TILL KOMPETENSEN HOS PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ETT INITIATIV FRÅN ARBETSFÖRMEDLINGEN NU UTMANAR VI DIN ARBETSPLATS: Fyra enkla punkter som ger utveckling. Både för individen och hela din arbetsplats. Nu utmanar Arbetsförmedlingen Sveriges arbetsgivare. Hur ser din arbetsplats på personer med funktionsnedsättning? Vad gör ni för att ta vara på kraften hos alla dem som kanske inte kan göra allt men väldigt mycket? Vi hoppas att alla goda exempel här i magasinet inspirerar dig och din organisation till att se och handla på nya sätt. Det kan vara att du tittar lika mycket på ett cv från någon som har en hörselskada, ett rörelsehinder, psykisk ohälsa eller annat som du gör med andra jobbansökningar. Att du ser till kompetensen och drivkraften och kallar till intervju. Det kan vara att du tänker ett varv extra vid en rekrytering och funderar på hur du kan anpassa en tjänst till en speciell person. Det kan också vara att du planerar inför generationsväxlingen och då tar hänsyn till möjligheten hos alla. Det kan vara genom att anställa men också genom att erbjuda en praktikplats för att båda ska få prova hur det fungerar. Kontakta gärna oss på Arbetsförmedlingen för att se om du kan ta del av våra stödinsatser som arbetshjälpmedel, stöd av en person och ekonomiska lättnader. Börja med att läsa igenom punkterna här bredvid, fundera på hur din arbetsplats agerar och öppna ögonen för fler spännande personer. Se kraften! SÅ HÄR TAR DU VARA PÅ KRAFTEN: REKRYTERA När du behöver rekrytera är du självklart öppen för att intervjua sökande med funktionsnedsättning. Du tittar på kompetensen, personligheten och drivkraften hos alla. INTRODUCERA När du anställer tar du hänsyn till att den första tiden på jobbet är särskilt viktig. I dialog med Arbetsförmedlingen får du information om vilket stöd som är lämpligast för att den anställdes kompetens och kunskaper bäst kan användas. SPRID KUNSKAP Du informerar medarbetarna om att din arbetsplats gärna anställer personer med funktionsnedsättning, det är ju kompetensen som räknas. Personalansvariga och andra berörda får möjlighet att utveckla arbetsplatsen så att ni kan ta vara på resurserna hos alla. SYNLIGGÖR Din arbetsplats har möjlighet att använda symbolen för utmaningen på er webb, i platsannonser, i rekryteringsinformation och annat material kring anställningen. Både den som söker jobb och andra i omvärlden kan på så sätt identifiera att din arbetsplats ser kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning. Du kan beställa Arbetsförmedlingens informationsmaterial i alternativa format på arbetsformedlingen.se/sekraften