Datum Swedish Match står till förfogande om frågor eller synpunkter följer av denna inlaga.

Transkript

1 Datum Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Stockholm Betänkande Mer gemensamma tobaksregler (SOU 2015:6) Följande yttrande från Swedish Match redogör för våra ståndpunkter, synpunkter och invändningar rörande delbetänkande 1 om implementeringen av Europeiska unionens Tobaksproduktdirektiv i svensk lag. Swedish Match står till förfogande om frågor eller synpunkter följer av denna inlaga. Med vänlig hälsning Lars Dahlgren President & CEO Swedish Match AB (publ) Besöksadress: Sveavägen 44 Postadress: SE Stockholm Telefon: Organisationsnummer:

2 Sammanfattning Ett delbetänkande rörande det svenska snusets legala status i Europeiska unionen bör ha som övergripande ambition att belysa alla aspekter av exportförbudet av svenskt snus, såväl närings- och handelspolitiska som konsekvenserna för folkhälsan och statens finanser. Subsidiaritetsprincipen bör gälla för svenskt snus så länge produkten är förbjuden att exportera till övriga medlemsländer inom EU. Snus bör endast regleras av riksdagen i Sverige. Grundfrågan som utredningen inte hittills berört är huruvida snus från Sverige och avsedd för inhemsk marknad överhuvudtaget kan regleras av EU så länge produkten är förbjuden att exportera. Genomförs de föreslag delbetänkandet föreskriver om snus förändras Sveriges undantag från 1995 i grunden. Vid den nationella implementeringen av ett EU-direktiv är det nödvändigt att vara medveten om de principer som styr tolkningen och tillämpningen av EU-rättsakter. Vid tolkning av bestämmelser i EU:s sekundärlagstiftning, såsom förordningar och direktiv, ska beaktas såväl den berörda bestämmelsens lydelse som systematiken i och ändamålet med den rättsakt i vilken den ingår. Proportionalitetsprincipen är en av EU:s allmänna rättsprinciper och enligt EU-domstolen innebär proportionalitetsprincipen att unionens institutioner i sitt handlande inte får gå utöver vad som är ändamålsenligt och nödvändigt för att uppnå de legitima mål som eftersträvas med bestämmelserna i fråga. När det finns flera ändamålsenliga åtgärder att välja mellan, ska den åtgärd väljas som är minst ingripande, och de vållade olägenheterna får inte vara orimliga i förhållande till de eftersträvade målen. Ur ett vetenskapligt hälsopåverkansperspektiv bör snus skiljas från övrig oral tobak samt cigaretter. Slutbetänkandet bör innehålla en sammanvägd vetenskaplig bedömning av snusets kända hälsorisker för att utgöra en saklig grund vid bedömning av ändamålsenligheten och proportionaliteten i förslagen. Utredningens förslag till ändrad, skarpare lydelse för hälsovarningen avseende snus saknar vetenskaplig grund. Ingen ny forskning som stöder en skarpare lydelse har tillkommit sedan 2001 då cancervarningen togs bort, snarare har forskning tillkommit som talar emot en skärpning. E-cigaretter bör givet den begränsade vetenskapen som existerar om dess långsiktiga effekter regleras som en tobaksprodukt i Sverige. Rapporteringskraven på snus bör säkerställa att företagshemligheter skyddas. Då snus inte får exporteras bör inte produkten omfattas av direktivets rapporteringskrav. Snus bör i enlighet med subsidiaritetsprincipen inte omfattas av artikel 13 i direktivet. Det bör vara tillåtet att förse konsumenter med produktinformation på snusdosan rörande smaksättning, nikotininnehåll samt fullständig innehållsdeklaration. Delbetänkandet innehåller ingen konsekvensanalys. De sju meningar som utgör konsekvensanalys för verksamhetsutövarna utgår från att regleringsförslagen endast berör multinationella cigarettbolag och bortser helt från svensk snusnäring samt att majoriteten av svenska snustillverkare är små företag. 2 (46)

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Exportförbudet... 6 Exportförbudets konsekvenser... 7 Riksdagens hållning till exportförbudet närhistoriskt... 7 Vad blir konsekvenserna för det svenska undantaget?... 8 Relevanta rättsprinciper att beakta vid det nationella genomförandet av Direktivet Snus och hälsa - vad är känt och vad är debatterat? Munslemhinna och tänder Matstrupe Magsäck och tarm Pankreascancer Blodkärl och blodcirkulation Graviditet och foster Beroende Kommentar till utredningens förslag om ändrad hälsovarning för snus GOTHIATEK konsumentomsorg genom vår ledande kvalitetsstandard Lämpligheten av den svenska livsmedelsregleringen för snus Kommentar till delbetänkandets hållning avseende E-cigaretter Kommentar till delbetänkandet gällande nya rapporteringskrav Delning av information till Europeiska Kommissionen och andra medlemsstater Delat ansvar mellan Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket Gruppering av substanser Rapportering av nya/modifierade produkter Rapportering av toxikologiska uppgifter Skyddande av företagshemligheter Rapportering av försäljningsvolymer Kommentar till delbetänkandet gällande artikel Artikel 13.1.c är ej är tillämplig på snus Legalitetsprincipen (46)

4 Subsidiaritetsprincipen Proportionalitetsprincipen Näringsfriheten och rätten till egendom Förbudet i artikel 13.1.c kan inte frivilligt införas med avseende på snus Artikel 13.1.c och dess förenlighet med TF Övriga invändningar mot delbetänkandets förslag utifrån artikel Artikel 13.1.a) Nikotinmärkning Artikel 13.1.c) Smakbeskrivning Artikel 13.1.c) Innehållsförteckning Smakens betydelse för snusanvändning Kommentar till författningsförslag Författningsförslag ändringar i tobakslagen Författningsförslag ändringar i tobaksförordningen Kommentar till föreslagna lagändringars ikraftträdande Kommentar till konsekvensanalys Avslutning BILAGA (46)

5 Inledning Med anledning av Tobaksdirektivsutredningens delbetänkande Mer gemensamma tobaksregler ett genomförande av tobaksproduktdirektivet (SOU 2015:6) inkommer Swedish Match med följande yttrande. Swedish Match konstaterar att en rad frågeställningar rörande eventuella förslag på ytterligare nya regleringar av det svenska snuset som inte omedelbart berörs av implementeringen av EU:s Tobaksproduktdirektiv 2014/40/EU ( Direktivet ) kommer att presenteras först i september år 2015, varför Swedish Match avser återkomma till nämnda frågeställningar när dessa presenteras i slutbetänkandet. Swedish Match anser dock att en del övergripande frågeställningar beträffande svenskt snus måste uppmärksammas redan i detta yttrande. Dels för att klargöra Swedish Matchs inställning till grundläggande antaganden som utredningen redan har gjort, dels för att öka Socialdepartementets förståelse för vad svenskt snus är, hur det tillverkas och Swedish Matchs syn på de ingångsvärden som utredningen har att ta ställning till i nästa utredningssteg. Därtill bör det ofrånkomligen vara så att det tilläggsdirektiv som regeringen beslutat om den 19 februari 2015 (Dir. 2015:16) kommer att bygga på delbetänkandet och slutbetänkandet avseende implementeringen av Direktivet i nationell lag. Grunderna för proportionaliteten och ändamålsenligheten i eventuella förslag om exponeringsförbud i butik samt generiska förpackningar för snus bör rimligen avspeglas i de slutsatser tobaksdirektivsutredningen drar i september år Det är därför ytterst angeläget att slutbetänkandet rörande implementeringen bringar klarhet i huruvida utredningen likställer de kända hälsoeffekterna av snus med cigaretter eller inte. Finner slutbetänkandet alternativt Socialdepartementet att det är två olika produktkategorier, med olika egenskaper och känd påverkan på brukaren samt dennes omgivning bör detta vara naturliga ingångsvärden i bedömningen av ändamålsenligheten och proportionaliteten i de långtgående förslagen om bl.a. förbud mot att presentera snusvaror i butik och/eller att införa generiska förpackningar för snus. Framförallt eftersom införandet av nämnda regler för all tobak utan urskiljning i allt väsentligt likställer produkterna inför konsumenter i butik. Det finns väsentliga skillnader mellan snus och röktobak. Att likställa de två kategorierna enbart för att de består av tobak är obefogat, både av folkhälsoskäl och av näringspolitiska skäl. Detta är den enda rimliga utgångspunkten för utredningar som föreslår nya regler för tobaksförsäljning i Sverige. Snus och cigaretter framställs och konsumeras på olika sätt. Tillverkningen lyder under olika myndighetsföreskrifter nationellt och har av Europeiska unionen belagts med olika varningstexter på konsumentförpackningar. Även den nationella beskattningsmodellen skiljer sig åt. Marknadsdomstolen fastställer i ett vägledande avgörande (MD 2014:14) att marknadsföring av cigaretter respektive snusprodukter inte ska bedömas på samma sätt, då produkternas hälsopåverkan bevisligen skiljer sig åt. Mot denna bakgrund kan Swedish Match konstatera att det redan idag görs en viss åtskillnad mellan de två produktkategorierna på en rad områden. Det är Swedish Matchs inställning att detta förhållningssätt även bör prägla samtliga utredningar regeringen tillsätter för att föreslå nya nationella tobaksregler. 5 (46)

6 Näringspolitiskt är konsekvenserna av Direktivets utförselförbud av snus från Sverige dock utan hinder för import från övriga EU-länder en uppenbar konkurrensnackdel för svenska snustillverkare, för våra exportmöjligheter och förutsättningar att utveckla den kommersiella verksamheten utifrån Sverige. Ett hinder för export till den inre marknaden vars legala och vetenskapliga grund får anses synnerligen svag och oproportionerlig givet vilka andra tobaksprodukter som är tillåtna att handla fritt med inom Direktivets ramverk efter 1 maj år Europeiska tillverkare av röktobak samt annan traditionell oral tobak omfattas inte av de mest långtgående restriktioner en näring av EU kan beläggas med likt det exportförbud som snus från Sverige lider av. Den aktuella implementeringen lämnar visst subsidiaritetsutrymme till Sverige att göra en nationell bedömning av reglering av snus. En oberoende värdering av vad som vetenskapligt kan konstateras om svenskt snus, dess hälsopåverkan och konsumtionsmönster är förbehållet Sverige, varför Swedish Match utgår från att utredningen använder den möjlighet Direktivet lämnar för att göra detta i det slutbetänkande som avses offentliggöras i september år Exportförbudet SOU 2015:6 ägnar ett synnerligen begränsat utrymme åt att reflektera över de grundläggande principerna för Europeiska unionens inre marknad och huruvida det är en juridiskt rimlig ordning att handel med alla andra former av tobaksprodukter oberoende av konsumtionsform är tillåten inom EU med ett enda undantag: det svenska snuset. Sveriges undantag från EU:s totalförbud mot snus är en udda juridisk konstruktion inom en union vars främsta syfte är att undanröja handelshinder mellan medlemsländerna. Fördragen stipulerar att i de fall handelshinder kan anses motiverade åligger en skyldighet att fastställa klanderfria skäl till varför en ensidig handelsrestriktion anses motiverad. Swedish Match anser att det är av betydande principiellt intresse att EU-institutionernas bevekelsegrunder för exportförbudet, regeringens och riksdagens ställningstagande till exportförbudet idag och historiskt omfattas av en offentlig utredning om det svenska snusets legala status i relationen till EU. Detta är särskilt angeläget eftersom de förslag som redovisas i SOU 2015:6 till stora delar innebär att Sverige framöver accepterar EU:s inflytande över den inhemska regleringen av en produkt som är förbjuden att exportera från Sverige till övriga EU. Genomförs samtliga av de av utredaren föreslagna restriktionerna på presentationen av svenskt snus i butik innebär detta ett utvidgande av EU:s inflytande över produkter som inte ligger inom EU:s kompetens att reglera, eftersom snus inte utgör en del av den inre marknaden. Ett sådant agerande sätter det svenska undantaget och subsidiariteten i ett helt nytt ljus. Om det verkligen är såväl utredarens som de politiska instansers (som under året förväntas bereda och besluta i frågan om snusets relation till EU) ståndpunkt att exportförbudet är rätt och rimligt ur ett principiellt perspektiv och att Sverige har en skyldighet att utöver detta implementera de delar av Direktivet som de facto inte berör en produkt som är avsedd för den inre marknaden resulterar detta i att undantaget som Sverige förhandlade sig till i medlemskapsförhandlingarna inte längre värnas. 6 (46)

7 Ett sådant ställningstagande bör även följaktligen leda till att riksdagens principiella försvarande av subsidiaritet och självbestämmande avseende att nationellt reglera en produkt som är förbjuden på EU:s gemensamma marknad i allt väsentligt kommer att upphöra. Exportförbudets konsekvenser Det är uppenbart att exportförbudet har fått kommersiella återverkningar för nuvarande och framtida företag som förvägrats möjligheten att exportera snusprodukter från Sverige till den inre marknaden. Exportförbudet har både samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser. Att detta faktum inte ens noteras i utredningens konsekvensanalys förefaller vara en betydande brist i utredningen. Exportförbudet har såväl sysselsättnings-, närings- och handelspolitiska konsekvenser, där betydande expansionsmöjligheter för företag inom snustillverkning har begränsats sedan tjugo år tillbaka, trots att Sverige får anses vara ledande på att reglera och kontrollera kvaliteten på de orala tobaksprodukter som tillverkas i Europa, oavsett om de är avsedda för export eller inte. Därmed borde även folkhälsopolitiska aspekter adderats till en djupare analys av exportförbudets konsekvenser. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen anger att exportstatistiken från år 2014 placerar export av svenskt snus som den åttonde största varukategorin inom livsmedelsexporten. Under perioden 2010 till 2014 var snus från Sverige den exportvara som ökade mest: ca 250 procent, mer än dubbelt så mycket som den näst snabbast växande produktkategorin inom livsmedelsexporten. Dock dominerar fortfarande spritdrycker den totala exporten av livsmedel från Sverige. 1 Snus är en produkt som ökar i betydelse för den svenska exporten, trots att export till stora, närliggande grannländer förhindras. Det förefaller som en självklarhet att exportförbudets konsekvenser ska redogöras för och värderas i en konsekvensanalys avseende Direktivets implementering. Riksdagens hållning till exportförbudet närhistoriskt Exportförbudet riktat mot det svenska snuset var en del av medlemskapsförhandlingarna mellan Sverige och Kommissionen Undantaget som antogs i anslutningsfördraget har sedan dess återkommande debatterats i Sveriges riksdag genom motioner från enskilda ledamöter, skriftliga frågor och interpellationer till statsråd. Nedan följer ett axplock. Motion 2002/03:So314 från representanter för Moderaterna behandlades i Näringsutskottet som bl.a. uttalade: Näringsutskottet anser att det är fullständigt ologiskt att snusförsäljning är förbjuden i övriga EU, medan ett antal produkter som är långt mer hälsovådliga kan cirkulera fritt på den inre marknaden.[ ] Sveriges regering bör därför, med stöd av yttrandet från Kommerskollegium samt med utgångspunkt i EU:s fyra friheter, i yttrandet till EG-domstolen kraftfullt argumentera mot snushandelsförbudet och även i övrigt verka för att EU:s illa underbyggda förbud skyndsamt avskaffas. Året därpå återkom företrädare för Moderaterna i motion 2003/04:N285. Då yttrade Näringsutskottet: Näringsutskottet anser i likhet med regeringen och motionärerna att EU:s snushandelsförbud bör avskaffas. År 2009 återkom riksdagen till frågan om exportförbudet. Motion 2009/10:N227 från en socialdemokratisk ledamot och motion 2009/10:N463 från en moderat ledamot behandlandes gemensamt och Näringsutskottet uttalade då att: Ett samfällt Näringsutskott anser att EU:s exportförbud för snus bör 1 Frukost, fika och fest så erövrar svensk mat världen, Livsmedelsföretagen, (46)

8 avskaffas. Enligt utskottets mening är förbudet mot export av svenskt snus både diskriminerande och oproportionerligt, och det finns inte tillräckliga grunder för att inskränka den fria rörligheten. Nästföljande år lades motsvarande motion av företrädare för Moderaterna igen, 2010/11:N285, vilken fick Näringsutskottet att upprepa riksdagens ställningstagande: Näringsutskottet framhåller att denna fråga har behandlats vid ett flertal tillfällen. Senast våren 2010 då ett enhälligt utskott var av åsikten att handelsförbudet borde avskaffas. Utskottet meddelar att de inte har ändrat uppfattning i denna fråga. Utskottet vidhåller att förbudet mot försäljning av snus inom EU inte är förenligt med principen om den fria rörligheten av varor på den inre marknaden. Utskottet anser att EU:s snushandelsförbud bör avskaffas. Motion 2011/12:N401 formulerades av en företrädare för Socialdemokraterna år Näringsutskottet uttalade då: Näringsutskottet framhåller att exportförbudet är inkonsekvent då ett antal andra hälsovådliga produkter, i form av både tobak och andra varor, kan cirkulera fritt på den inre marknaden. Dessutom det finns andra snusliknande produkter i flera andra EU-länder vilka får säljas fritt. Mot denna bakgrund ter sig förbudet mot export av svenskt snus både diskriminerade och oproportionerligt, enligt utskottet. En moderat företrädare lade återigen en motion om exportförbudet genom 2013/14:N401. Näringsutskottet klargjorde att majoriteten av riksdagen delade motionärens ståndpunkt att exportförbudet bör avskaffas: Näringsutskottet har återkommande behandlat motioner som rör exportförbudet för snus. De olika partiernas principiella inställning i frågan står fast (i en reservation (MP, V) avstyrktes även förslaget, men med motiveringen att det faktum att andra hälsovådliga produkter får röra sig fritt på den inre marknaden inte är ett argument för att släppa ut ytterligare hälsovådliga produkter på EU:s inre marknad.). Så sent som under år 2014 lades två motioner om exportförbudet; 2014/15:2555 samt 2014/15:2570. Dessa har ännu inte behandlats av riksdagen. Ur ett närhistoriskt perspektiv kan det konstateras att olika politiska partier vid en rad tillfällen, enskilt och samlat, har ifrågasatt exportförbudet av snus från Sverige till EU. Partiöverskridande konsensus har uttrycks under en rad sammanhängande mandatperioder för att exportförbudet med politiska medel bör avskaffas. Detta bör Socialdepartementet ta i beaktande. Vad blir konsekvenserna för det svenska undantaget? Det bör vara ställt utom all rimlig tvivel att exportförbudet historiskt haft och i framtiden kommer att fortsätta få betydande konsekvenser för svenska företags konkurrenskraft, exportmöjligheter och investeringsvilja. Den aktuella utredningen utgår från att Direktivet ska implementeras såsom det bokstavligen är författat. Detta innebär att Sverige accepterar inskränkningar av Sveriges nationella möjligheter att gentemot EU göra gällande snusets särart och behov av nationell reglering som är förenlig med övergripande principer för svensk livsmedelstillverkning. Det svenska undantaget såsom det varit utformat från 1995 omgärdas genom det aktuella delbetänkandet med ett flertal förslag på detaljreglering som ytterligare inskränker svenska företags rätt att tillverka snus avsett för marknader utanför EU:s inre marknad. 8 (46)

9 Sveriges riksdag har kritiserat exportförbudet vid upprepade tillfällen genom åren. Den politiska viljeyttringen är tydlig och har genom upprepade yttranden samlat riksdagen för ett avskaffande av EU:s exportförbud mot snus. Det är naturligtvis möjligt att hävda att SOU 2015:6 inte berör exportförbudet utan endast implementeringen av ett redan beslutat EU-direktiv. Det förefaller dock ofrånkomligen vara så att de förslag som utredningen lämnat har direkt bäring på nationell reglering, varför förslagen rimligen måste ställas mot undantaget i dess helhet. Grundfrågan som utredningen inte hittills berört är huruvida snus från Sverige som är avsett för Sverige överhuvudtaget kan regleras av EU så länge produkten är förbjuden att exportera. Genomförs de förslag delbetänkandet föreskriver om snus förändras undantaget från 1995 i grunden. Om utredningens förslag implementeras i svensk lagstiftning kommer det resultera i att det undantag som Sverige haft sedan EU-anslutningen upphör i praktiken. EU tillerkänns därmed rätten att detaljreglera produkter som inte omfattas av den inre marknadens harmoniseringssträvanden samt utan en vetenskapligt förankrad folkhälsopolitisk motivering. Detta fordrar en utförlig redogörelse, framförallt för att medvetandegöra riksdagen om vad en proposition baserad på utredningens förslag innebär för Sverige och den svenska snusnäringen. Det är omöjligt att både hävda att Sverige har ett fullständigt undantag för regleringen av snus och samtidigt eftersträva att anpassa den inhemska regleringen avseende snus till den reglering som EU har fastställt för tobaksprodukter avsedda för en harmoniserad handel på den inre marknaden. Riksdagen har tidigare vid ett flertal, olika tillfällen hävdat att exportförbudet bör hävas. Den nu aktuella utredningen inte bara frångår riksdagens uttalade mening, den föreslår en ny ordning där undantaget till förmån för viss svensk, nationell reglering upphör för att istället ersättas med EU-reglering, exempelvis vad gäller förbud mot smakbeskrivning samt angivande av nikotininnehåll på förpackningar för snus. I det fall den framlagda utredningen kommer att utgöra grunden för Socialdepartementets proposition till riksdagen är det Swedish Matchs bestämda uppfattning att regeringen tydligt bör klargöra sitt förhållningssätt till det svenska undantaget i framtiden, sin syn på hur exportförbudsfrågan har behandlats i riksdagen över tid samt hur regeringen numera ser på subsidiariteten och självbestämmandet om det svenska snuset, framförallt i ljuset av EU:s synnerligen detaljerade reglering av en traditionell, svensk produkt som är förbjuden att säljas till övriga EU-länder. 9 (46)

10 Relevanta rättsprinciper att beakta vid det nationella genomförandet av Direktivet EU-rätten För att korrekt förstå Direktivet vid en nationell implementering är det nödvändigt att vara medveten om de principer som styr tolkningen och tillämpningen av EU-rättsakter. Swedish Match vill därför kort erinra om de i detta sammanhang högst relevanta principerna. Tolkningen av EU-rättsakter Vid tolkningen av bestämmelser i EU:s sekundärlagstiftning, såsom förordningar och direktiv, ska beaktas såväl den berörda bestämmelsens lydelse som systematiken i och ändamålet med den rättsakt i vilken den ingår. 2 Det räcker således inte att enbart se till en bestämmelses ordalydelse. Legalitetsprincipen Det följer av EU-fördraget att EU och dess institutioner är skyldiga att agera inom ramen för legalitetsprincipen, även kallad principen om tilldelade befogenheter. Enligt artikel 5.1 och 2 i EUfördraget, ska principen om tilldelade befogenheter styra avgränsningen av unionens befogenheter, d.v.s. de befogenheter medlemsstaterna har tilldelat unionen i fördragen. Artikel 13.2 i EU-fördraget föreskriver att varje institution ska handla inom ramen för de befogenheter som den har tilldelats genom fördragen, i enlighet med de förfaranden, villkor och mål som anges där. Vad gäller artikel 114 i EUF-fördraget, som är den relevanta rättsliga grunden för artikel 13 i Direktivet, har EU-domstolen konstaterat att de åtgärder som avses där verkligen måste förbättra villkoren för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion. EU-lagstiftaren kan, enligt EU-domstolen, välja denna grund bl.a. om skillnaderna mellan de nationella bestämmelserna är ägnade att medföra hinder för utövandet av grundläggande friheter och, på detta sätt, ha en direkt inverkan på den inre marknadens funktion, eller skapa märkbar snedvridning av konkurrensen. Bestämmelsen kan även tillämpas som rättslig grund för att förebygga sådana handelshinder som följer av att medlemsstaternas lagstiftning utvecklas i olika riktningar, men det måste då vara sannolikt att sådana hinder kan komma att uppstå. 3 Subsidiaritetsprincipen Enligt EU-domstolen innebär subsidiaritetsprincipen, som fastställs i artikel 5.3 i EU-fördraget, att på de områden där unionen inte är ensam behörig, ska den vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. 4 Såsom generaladvokat Poiares Maduro förklarat: för att subsidiaritetsprincipens krav ska vara uppfyllda, krävs att det är nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå för att målet som den berörda EU-rättsakten eftersträvar ska kunna uppfyllas samt att det finns en rimlig grund för att göra gällande att så är fallet. 5 2 Se t.ex. mål C-215/11 Szyrocka, punkt 25, mål C-179/11, Cimade och GISTI, punkt 42, och mål C-517/07, Afton Chemical, punkt Se mål C-58/08 Vodaphone m.fl., punkterna 32 och Se mål C-373/11 Penellinios Syndesmos Viomichanion Metapoiisis Kapnou, punkt Se mål C-58/08 Vodaphone m.fl., förslag till avgörande av generaladvokat Poiares Maduro, punkt (46)

11 Proportionalitetsprincipen Proportionalitetsprincipen är en av EU:s allmänna rättsprinciper och fastställs numera, vad gäller EU och dess institutioner, i artikel 5.4 i EU-fördraget. Enligt EU-domstolen innebär proportionalitetsprincipen att unionens institutioner i sitt handlande inte får gå utöver vad som är ändamålsenligt och nödvändigt för att uppnå de legitima mål som eftersträvas med bestämmelserna i fråga. När det finns flera ändamålsenliga åtgärder att välja mellan, ska den åtgärd väljas som är minst ingripande, och de vållade olägenheterna får inte vara orimliga i förhållande till de eftersträvade målen. 6 Med avseende på domstolskontrollen av dessa krav, har EU-domstolen framhållit att EU-lagstiftaren måste ges ett vidsträckt utrymme för en skönsmässig bedömning inom ett område som det förevarande, inom vilket lagstiftaren ställs inför politiska, ekonomiska och sociala val och måste göra komplexa bedömningar. En åtgärd på detta område är dock ogiltig om den är uppenbart olämplig i förhållande till det mål som de behöriga institutionerna eftersträvar. 7 Principen om fri rörlighet för varor enligt artikel 34 i EUF-fördraget ger vidare uttryck för proportionalitetsprincipen som vid upprepade tillfällen bekräftats av EU-domstolen. 8 I Dassonville-målet fastslog EU-domstolen bl.a. att alla nationella handelsregler som kan utgöra ett hinder, direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, för handeln inom gemenskapen, ska anses som åtgärder med motsvarande verkan som kvantitativa restriktioner. 9 Principen har vidare bekräftats av Marknadsdomstolen i bl.a. Jägermeister-målet 10 i vilket domstolen, med hänvisningar till en rad avgöranden från EU-domstolen, konstaterade att alla åtgärder som direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, kan utgöra ett hinder för handeln inom gemenskapen ska anses som åtgärder med motsvarande verkan som kvantitativa importrestriktioner. Marknadsdomstolen bekräftade vidare att kvantitativa importrestriktioner i form marknadsföringsförbud (som det var fråga om i målet) måste vara nödvändiga för att det aktuella skyddsändamålet ska kunna uppnås och proportionerliga i det att de inte får ha större handelshindrande verkan än vad som krävs för att tillgodose skyddsändamålet. I MD 2014:14 utvecklade Marknadsdomstolen denna praxis ytterligare genom att slå fast att regleringen av fri rörlighet av varor i EU-fördraget är av grundläggande betydelse för utformningen och tillämpningen av de svenska, nationella bestämmelserna om marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter samt att begränsningar i möjligheterna att marknadsföra tobak av folkhälsopolitiska skäl ska grundas på en proportionalitetsbedömning. 11 I ljuset av EU-domstolens och Marknadsdomstolens etablerade praxis råder det alltså ingen tvekan om att EU-rätten och svensk rätt upprätthåller proportionalitetsprincipen. Näringsfriheten och rätten till egendom Artikel 16 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna föreskriver att: [n]äringsfriheten ska erkännas i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis. Det skydd som ges i artikeln omfattar friheten att utöva en ekonomisk eller kommersiell verksamhet, avtalsfriheten och den fria konkurrensen. 12 Artikeln grundar sig huvudsakligen på den rättspraxis från EU-domstolen som erkänner de berörda rättigheterna. Artikel 17.1 i stadgan anger att [v]ar och en har rätt att besitta lagligen förvärvad egendom, att nyttja den, att förfoga över den och att testamentera bort den. Ingen får berövas sin egendom utom då 6 Se t.ex. mål C-283/11 Sky Österreich och Österreicher Rundfunk, punkt 50 och däri angiven rättspraxis. 7 Se t.ex. mål C-210/03 Swedish Match och Swedish Match UK, punkt 48 och däri angiven rättspraxis. 8 Se t.ex. mål C-8/74 Dassonville och de förenade målen C-267/91 och C268/91 Keck och Mithouard. 9 Se mål C-8/74 Dassonville, punkt 5 i domskälen. 10 Se MD 2014:4. 11 MD 2014:14, s. 20f. 12 Se t.ex. mål C-283/11 Sky Österreich och Österreicher Rundfunk, punkt 42 och däri angiven rättspraxis. 11 (46)

12 samhällsnyttan kräver det, i de fall och under de förutsättningar som föreskrivs i lag och mot rättmätig ersättning för sin förlust i rätt tid. Nyttjandet av egendomen får regleras i lag om det är nödvändigt för allmänna samhällsintressen. Denna artikel motsvarar artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I enlighet med artikel 52.3 i stadgan har rätten till egendom under artikel 17 i stadgan därför samma innebörd och räckvidd som under Europakonventionen. Näringsfriheten och rätten till egendom ingår bland EU:s allmänna rättsprinciper. De är inte absoluta rättigheter utan ska beaktas i förhållande till deras funktion i samhället. Näringsfriheten och rätten till egendom kan således begränsas. 13 I enlighet med artikel 52.1 i stadgan ska emellertid varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan vara föreskriven i lag och vara förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter. Tryckfrihetsförordningen (TF) Utredningen konstaterar att en tobaksförpackning, som är försedd med tryckt text, är att betrakta som en tryckt skrift enligt TF. Vidare konstateras att en tobaksförpackning inte är en kommersiell annons. Swedish Match instämmer med dessa synpunkter. Således måste det utredas om ett svenskt förbud, jämlikt artikel 13.1.c i Direktivet, skulle stå i strid med TF. En sådan analys anbefalls också i utredningens direktiv (Dir. 2014:108 s. 9). Swedish Match återkommer till denna fråga nedan. Swedish Match noterar vidare att utredningen, avseende ytan för varningstexter för cigaretter och rulltobak, konstaterar att det finns ett utrymme för utökningen av ytan med särskilt beaktande av det rör sig om produkter som har en väl dokumenterat skadlig inverkan på människors hälsa. Motsvarande konstateras dock inte avseende övriga hälsovarningar som är avsedda för andra tobaksprodukter än cigaretter och rulltobak (däribland snus). Trots detta finner utredningen vid en samlad bedömning att även övriga hälsovarningar inte bör stå i strid med de svenska grundlagarna. Swedish Match ställer sig frågande till att samma bedömning görs för snus som de facto inte är produkt med en väl dokumenterat skadlig inverkan på människors hälsa. I följande avsnitt förklarar Swedish Match varför ingångsvärdet för all snusreglering måste vara ett annat än det för övrig tobaksreglering som avser produkter som i högre grad påverkar folkhälsan negativt, såsom cigaretter. Snus och hälsa - vad är känt och vad är debatterat? Efter över 30 års vetenskaplig forskning, finns det inte några övertygande bevis för att svenskt snus har någon allvarlig och negativ hälsoeffekt. På populationsbasis konstaterade Socialstyrelsen redan för tio år sedan att snus bidragit till minskad rökning och att detta, ur ett folkhälsoperspektiv, var att betrakta som positivt. 14 Socialstyrelsen har även gjort en beräkning av den sammantagna risken för död, sjukdom och försämrad livskvalitet i relation till fem faktorer: 1) rökning, 2) för mycket alkohol, 3) dåliga matvanor, 4) för lite fysisk aktivitet och 5) snus. Medan de fyra första faktorerna anses vara kopplade till en kraftigt eller 13 Idem, punkterna 45 och 46, och däri angiven rättspraxis, samt förenade målen C-154/04 och C-155/04 Alliance for Natural Health m.fl., punkt 126 och däri angiven rättspraxis. 14 Socialstyrelsen, Folkhälsorapport (46)

13 mycket kraftigt (rökning) förhöjd hälsorisk, bedömer man att riskerna med snus är väsentligt mindre (något till måttlig). 15 Socialstyrelsens uppfattning är således att snus inte är helt ofarligt, men inte heller speciellt skadligt. Den sammantagna vetenskapliga slutsatsen är att snuset har en ringa inverkan på folkhälsan och att den i vissa avseenden snarare haft en positiv inverkan genom att snuset haft en preventiv effekt i fråga om rökning och att svenska män följaktligen har den lägsta cancerfrekvensen inom EU (hela västvärlden) när det gäller tobaksrelaterade cancersjukdomar. 16 Ändå är svenskt snus omdebatterat och föremål för återkommande påståenden om munhålecancer, cancer i bukspottskörteln, graviditetskomplikationer och risk för alkoholism. Men för att verkligen förstå debatten kring snusets effekter, behöver man placera in hälsoriskerna i ett sammanhang. Debatten om snus har till stor del färgats av de medicinska problem och den forskningsmetodik som varit aktuell vid tidpunkten för studiernas genomförande. Listan över publikationer som följer i slutet av detta dokument (Bilaga 1) är indelad i tidsperioder för att debatten om snus ska kunna relateras till den vetenskapliga tidsandan. Sammanställningen av artiklar baseras på sökningar på PubMed och gäller forskning enbart på svenskt snus från 1960 t.o.m. 2014, dvs. drygt 50 år. Under 1960-talet kom de första studierna på smokeless tobacco, fokuserad på förändringar i munhålan. Anledningen var en osäkerhet på om rökfri tobak kunde vara lika skadlig som rök-tobak. Rapporter från utlandet var inte konklusiva. I vissa regioner i världen har man under lång tid haft höga andelar fall av munhålecancer, t.ex. i Indien och Asien. De rökfria produkter som i stor utsträckning används i dessa länder är dock inte desamma som svenskt snus utan baserar sig på betelblad, areca-nötter, lime och olika starkt irriterande salter. Som extra ingrediens används ibland även tobak och man har därför i internationella sammanhang något missvisande valt att benämna produkterna smokeless tobacco, vilket har förvirrat och försvårat diskussionen om svenskt snus och hälsa. Det är redan känt att de viktigaste riskfaktorerna för munhålecancer är rökning, hög alkoholkonsumtion, dålig nutrition och bristande munhygien. Cancerrisken ökar även med personens ålder, precis som för de flesta andra cancersjukdomar. Systematiska studier av snusets effekter saknas före Sedan dess har i huvudsak två olika typer av studier publicerats: 1) Direkta mikroskopiska undersökningar av munslemhinnan efter snusexponering. 2) Statistiska jämförelser mellan antalet fall av någon sjukdom/tillstånd hos en grupp snusare, jämfört med antalet fall hos en grupp icke-snusare talet Forskning: Undersökningarna koncentrerar sig på slemhinne-reaktioner i munhålan. Som modell används försöksdjur, framför allt hamster och råtta. Fallbeskrivningar baserade på olika humana populationer ingår också. Det är underförstått att snus är kopplat till begränsade socioekonomiska villkor. Studierna genomförs av kliniskt verksamma läkare och tandläkare med erfarenhet av cancersjukdomar. 15 Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammantagen risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet; Globocan, IARC 13 (46)

14 Kommentar: Åsikterna går isär angående snusets eventuella skadliga effekter. Man är överens om att det uppkommer förtjockningar (leukoplakier) i slemhinnan men är oense om detta är ett förstadium till cancer. Konklusion: Diskussionen återspeglar den generella diskussionen om potentiella cancermekanismer som förekommer under denna tid. Den detaljrika och avancerade molekylärgenetiska forskningen är ännu i sin linda och forskningsmetoderna är förhållandevis enkla. (Publicerade vetenskapliga referenser till ovanstående redogörs för i Bilaga 1) talet Forskning: Under president Nixon presenteras i USA år 1971 The National Cancer Act ( War on Cancer ), vilket även inspirerar forskningen i Sverige. Studier avseende snusskador fokuserar på förändringar i munslemhinnan. De epidemiologiska studier (undersökning av stora grupper av personer) som man genomfört vid kartläggningen av sjukdom hos rökare, har ännu inte börjat användas för att studera snusare. Kommentar: Man diskuterar fortfarande om förändringar av typ leukoplaki ( snuff-dippers lesion ) ska betraktas som ett förstadium till cancer. Medan man visar att snus ger kraftiga skador hos försöksdjur som t.ex. råttor, kommer det också forskningsresultat som talar för att snusskadorna hos människa är lindrigare och försvinner så snart man slutar med snus. Konklusion: Snusanvändning är under denna tid framför allt en socioekonomisk markör och räknas inte som en viktig hälsofaktor på samma vis som rökning. I ett större sammanhang utgör undersökningar på snusexponerad slemhinna en liten pusselbit i den forskning som syftar till att förstå varför normal vävnad i kroppen kan förändras och övergå i cancer. (Publicerade vetenskapliga referenser till ovanstående redogörs för i Bilaga 1) 1980-talet Forskning: Cancerforskning intensifieras generellt. Studier av snusets effekter på slemhinna hos människa och försökdjur fortsätter. Från att ha använt munslemhinnan som en sorts modell för att studera möjlig cancerutveckling, börjar man nu också leta efter eventuella tecken på att snusare löper ökad risk att få munhålecancer. Under 1980-talet publicerar Deborah Winn en studie som visar att rökfri tobak (av dåtida amerikansk typ) använts hos kvinnor med munhålecancer i en socioekonomiskt utsatt miljö i North Carolina. 17 Studien är retrospektiv (tillbakablickande) och har med moderna mått flera metodologiska brister. Den får emellertid stort genomslag och är ett av huvudargumenten för uppfattningen att snus leder till cancer, trots att studien inte gäller svenskt snus. Man börjar även undersöka om virus kan överföras från fingrar till snus och därifrån till munhåla och därmed orsaka cancer. Att virus kan orsaka cancer är en gammal hypotes. Kommentar: Den potentiella cancerrisken av det kemiska innehållet i rökfri tobak, framför allt nitrosaminer och benspyren kommer alltmer i fokus. Man vet att sådana substanser kan förklara cancerutveckling hos rökare och hypotesen är att detta även gäller snusare. Rapporter från Indien visar att man där har flest fall av munhålecancer i världen. Eftersom Indiska produkter kallas smokeless tobacco (se inledningen) är det lätt att även misstänka svenskt snus. Med Indien och North Carolina som exempel, konstaterar man att smokeless tobacco ger munhålecancer. 17 Winn, D.M., et al., Snuff dipping and oral cancer among women in the southern United States. N Engl J Med, (13): p (46)

15 Konklusion: Undersökningar på svenskt snus visar att det uppstår en förtjockning i slemhinnan hos regelbundna snusare i Sverige. Man är nu överens om att risken för cancerutveckling är liten men samtidigt är studierna från North Carolina oroande. (Att virusexponering kan leda till cancer bekräftas så småningom för HPV (humant papillom virus) och cancer i livmoderhalsen. Upptäckten belönas år 2008 med Nobelpriset i medicin. HPV har även koppling till vissa typer av munhålecancer, men utan samband med snus.) (Publicerade vetenskapliga referenser till ovanstående redogörs för i Bilaga 1) 1990-talet Forskning: Cancerforskningens vyer vidgas när nya analysmetoder införs. Man studerar de komplicerade mekanismer som leder till att en cell förlorar kontrollen och blir en cancercell. Samtidigt ökar användandet av epidemiologisk statistik för att studera sjuklighet bland olika grupper av personer, t.ex. snusare jämfört med icke-snusare. De nya teknikerna kräver specialutrustning och stora resurser i form av tid och personal. Detta medför att den medicinska kontakten med studieobjekten, dvs. de drabbade individerna, minskar. Sjukdomar av betydelse för folkhälsan analyseras i förhållande till snusanvändning, t.ex. hjärt/kärl-sjukdomar och stroke. Kommentar: Rapporterna om sjukdom och snus är inte entydiga. Vissa undersökningar visar ökad sjuklighet bland snusare medan andra inte finner några samband. Retrospektiva undersökningar (tillbakablickande), där man utgår från personer med en viss sjukdom och undersöker hur många av dessa som varit snusare, ställs mot prospektiva studier, där man följer en grupp snusare över tid för att se vilka sjukdomar de ev. drabbas av. Prospektiva undersökningar visar att svenska snusare som följs över tid inte löper ökad risk att få munhålecancer. Konklusion: När förekomst av olika sjukdomar undersöks i stora grupper av snusare anonymiseras forskningen. Det stora antalet personer som studeras omöjliggör detaljerad kontroll på individnivå. En del av de retrospektiva studierna genomförs av experter på statistik men med begränsad praktisk/medicinsk erfarenhet inom området, vilket kritiseras. (Publicerade vetenskapliga referenser till ovanstående redogörs för i Bilaga 1) 2000-talet Forskning: Den detaljerade cancerforskningen koncentrerar sig på cellmekanismer som leder till tumörutveckling. Sökandet efter misstänkta cancerframkallande ämnen är inte lika prioriterat. Snusforskare fokuserar på sjukdomar som kan misstänkas vara framkallade av snus. Metoderna är epidemiologiska, dvs. undersökningar av sjukdomar bland stora grupper av individer. Man undersöker om olika tumörformer är vanligare bland snusare jämfört med icke-snusare. Retrospektiva studier finner förhöjt antal fall av pankreascancer och matstrupscancer bland de som snusat länge. Redan kända riskfaktorer är rökning och hög alkoholkonsumtion. Studierna kritiseras för att man saknar säkra uppgifter om rök- och alkoholvanor hos enskilda individer. Risken för beroende av snus lyfts också fram, speciellt bland unga. Detta är en ny aspekt på snusanvändningen. Rökningen har successivt sjunkit under 15 procent samtidigt som snusandet ökat. Det framförs oro för att snusanvändning ska leda till ökad rökning ( gateway ). Sverige utmärker sig 15 (46)

16 internationellt med en fallande andel rökrelaterad sjuklighet. Många forskare anser att det kan bero på att snus är mindre skadligt och att snusets nikotininnehåll är en hjälp för den som vill sluta röka. 18 Kommentar: Tendensen att epidemiologiskt undersöka samband mellan snus och olika mer eller mindre vanliga tillstånd fortsätter. Läpp-gom spalt (LKG), prematur födsel och låg födelsevikt hos barn till snusande mödrar är några exempel. Sambandet med LKG ifrågasätts av medicinsk expertis eftersom LKG frekvensen är likartad internationellt. Prematur födsel och låg födelsevikt anses vara en effekt av nikotinet. Samma tendens rapporteras för gravida som använder nikotinläkemedel. Rapporter om snus som ingångsport till rökning bland ungdomar, motsägs av andra rapporter som visar att ungdomar föredrar snus framför rökning och att detta är positivt ur ett folkhälsoperspektiv. Konklusion: Läkare med patientkontakt tar inte längre lika stor aktiv del i snusforskning som huvudsakligen bedrivs av folkhälsoexperter och statistiker. Frågeställningarna blir mindre precisa och saknar ibland biologiskt underbyggda hypoteser. Detaljerade undersökningar av munslemhinna och potentiella cancermekanismer har ersatts av massanalyser av sjuklighet utan möjlighet att kontrollera individuella data. Forskningsprojekten söker även efter samband mellan snusanvändning och olika socialmedicinska problem, t.ex. alkoholism. Den vetenskapliga diskussionen blir förenklad och får en politisk underton. (Publicerade vetenskapliga referenser till ovanstående redogörs för i Bilaga 1) En sammanställning av vanliga frågeställningar om snusets effekter på kroppen Munslemhinna och tänder Det finns en ökad risk för missfärgning av tänderna hos snusare och överdriven snusanvändning kan leda till irritation i tandköttet. Utan andra riskfaktorer såsom rökning, hög alkoholkonsumtion och dålig munhygien är risken för munhålecancer i Sverige mycket låg. I andra regioner såsom Indien och Asien, med oreglerad smokeless tobacco (betel, arecanötter och ibland tobak) samt dålig munhygien, har man rapporterat hög frekvens munhålecancer, något som förvirrat den vetenskapliga debatten. En amerikansk studie angående risk för munhålecancer kopplat till rökfri tobak (av dåtida amerikansk typ) bland socioekonomiskt utsatta kvinnor i North Carolina på 1970-talet, förklarar varför man i internationella sammanhang talar om ett samband mellan snus och muncancer. Under 1990-talet i Sverige gjordes mer adekvata, prospektiva undersökningar, där man inte fann någon risk för munhålecancer kopplat till användande av svenskt snus. Dessa studier citeras sällan i medierna. Många tror att risken för munhålecancer ökar vid användande av svenskt snus, en uppfattning som till största delen baseras på rapporter från t.ex. North Carolina och Indien. Sex epidemiologiska studier och tre meta-analyser har undersökt munhålecancer och snus. Sjutton studier har undersökt risk för tand- och tandlossningsskador. Matstrupe Nikotin leder till en ökad produktion av magsyra med risk för sura uppstötningar (reflux) som följd. Detta ökar risken för cancer i matstrupen, som är en ovanlig sjukdom i Sverige och utgör ca 0,7 procent av alla cancerfall. Förutom reflux är rökning, hög alkoholkonsumtion och hög ålder de största riskfaktorerna. I en svensk undersökning fann man ett misstänkt samband mellan snus och en histologiskt mindre vanlig 18 Axéll T, Snus placeras oförtjänt i skamvrån, läkartidningen nr volym 106, Stenbeck M et al, The association of snus and smoking behaviour: a cohort analysis of Swedish males in the 1990s, Addiction, 104, , Lund et al, Contrasting snus and NRT as methods to quit smoking. An observational study, Harm Reduction Journal 2012, 9:10, Rodu et al, Evolving patterns of tobacco use in northern Sweden, Journal of Internal Medicine 2003; 253: (46)

17 variant av matstrupscancer som framför allt är kopplat till rökning och alkohol. Fallen i studien var få och man saknade bland annat uppgifter om just rökning och alkohol, varför resultaten har kritiserats. Trots detta citeras rapporten ofta och ligger till grund för ryktena om att snus skulle leda till matstrupscancer. Risken för matstrupscancer har undersökts i fyra epidemiologiska studier samt i två meta-analyser där resultaten slagits samman. Magsäck och tarm Det råder enighet om att det inte föreligger någon ökad risk för cancer i magsäcken eller för annan magoch tarmsjukdom hos snusanvändare i Sverige. Fem epidemiologiska studier och en meta-analys har undersökt det eventuella sambandet mellan snus och magcancer. Ytterligare fem epidemiologiska studier har genomförts avseende annan mag- och tarmsjukdom. Pankreascancer Pankreascancer, är en ovanlig men allvarlig cancersjukdom som utgör ca 1,5 procent av alla cancerfall i Sverige. Lika många män som kvinnor insjuknar, vilket talar emot att snus skulle ha avgörande betydelse, eftersom betydligt färre kvinnor än män är snusare. Under de senaste fyra decennierna har antalet fall av pankreascancer halverats bland svenska män medan konsumtionen av snus under samma tid fördubblats. En svensk och en norsk retrospektiv undersökning har dock funnit ett statistiskt samband där det procentuellt varit fler snusare bland de män som avlidit i pankreascancer. De båda studierna baserar sig på få fall och dessutom saknades data avseende andra riskfaktorer. I en senare multinationell analys kunde en grupp pankreasforskare senare inte finna något samband med rökfri tobak. En av författarna till den tidigare publicerade norska studien var medförfattare, vilket har undgått de flesta. Även om undersökningen var betydligt mer omfattande än de svenska och norska studierna, har den inte fått samma genomslag i medierna. Uppfattningen att snus är kopplat till pankreascancer lever därför kvar. Två skandinaviska studier har undersökt om det föreligger ett samband mellan snus/tuggtobak och cancer i bukspottkörteln. Flera meta-analyser har gjorts där bland annat epidemiologiska studier på annan muntobak inkluderats och vägts in. Blodkärl och blodcirkulation Nikotinet i snus har en fysiologisk (dvs. inte sjuklig) effekt på blodkärlen, vilket kan medföra en tillfälligt nedsatt blodcirkulation, framför allt i perifera delar av kroppen, med bl. a. kalla händer och fötter som följd. Effekten beror inte på någon skada i blodkärlen och är inte permanent. Man har inte påvisat något samband med hjärtsjukdom eller stroke, trots att nikotineffekten teoretisk skulle kunna försämra blodcirkulationen på ett skadligt sätt i dessa organ. I en studie fann man bevis för att nikotineffekten kan vara skadlig under tiden efter en hjärtinfarkt. De som trots hjärtinfarkten fortsatte att snusa hade en större risk för ytterligare en allvarlig infarkt än de som slutade. Denna studie ligger till grund för den felaktiga slutsatsen att snusanvändning leder till hjärtinfarkt. Elva epidemiologiska studier samt två meta-analyser har undersökt sambandet mellan snusning och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Ett flertal studier har undersökt risken för åderförkalkning och akut ökning av blodtryck och puls. 17 (46)

18 Graviditet och foster Undersökningar av gravida mödrar har visat att de som snusar riskerar att få för tidigt födda barn och barn med låg födelsevikt Man har funnit samma resultat vid behandling av gravida med nikotinersättning (NRT), i tuggummi och plåster. Även om mekanismen bakom denna observation inte är klarlagd är konklusionen att gravida bör undvika nikotin - även nikotinhaltigt snus. Att även NRT orsakar påverkan på foster är för de flesta okänt varför det som oftast citeras är att snus leder till skadlig fosterpåverkan. Ett flertal studier har genomförts för att analysera effekterna av nikotin- och snuskonsumtion på graviditet och foster. Beroende Frågan om beroende har i flera decennier belysts i ett stort antal undersökningar gällande rökning. En vedertagen uppfattning är att rökare är beroende av nikotin, vilket är bakgrunden till att nikotinpreparat under 1980-talet introducerades som behandling mot abstinens. Även snus innehåller nikotin och det finns en traditionell uppfattning om att snus är mer beroendeframkallande än rökning. Som teoretisk förklaring anges att snus ger en jämnare och över tid genomsnittligt högre nikotinkoncentration i kroppen jämfört med rökning. Denna teori motsägs av andra teorier som hävdar att just frånvaron av jämn nikotinfördelning hos rökare, som får en kick vid varje inhalation, är skälet till att rökning är beroendeframkallande. Nyare forskning har kunnat visa att snusare snarare är att jämföra med personer som utvecklat beroende av nikotinpreparat, ett beroende som jämfört med rökning är relativt lätt att bryta. Det saknas en medicinsk förklaring till varför ett nikotinberoende skulle vara direkt hälsofarligt. Trots många års användande av nikotinpreparat, har nikotinet i sig själv inte orsakat någon sjukdom. Såväl cancerrisk som risk för psykisk sjukdom har redan kunnat uteslutas. Farhågorna angående nikotinberoendet har således inte gällt nikotineffekten utan risken att bli rökare. En återkommande fråga är om ett snusberoende hos unga personer medför att de börjar röka senare i livet ( gateway teorin). Med Sverige som exempel hävdar de flesta forskare att snusanvändning i själva verket förhindrar rökning bland unga personer när de väljer att snusa i stället och att det i sin tur leder till en lägre frekvens rökrelaterade sjukdomar. Uppfattningen att snus ger ett starkare beroende än rökning lever envist kvar, liksom den svårbegripliga slutsatsen att det starka beroendet hos snusare leder till att man börjar med rökning som enligt resonemanget ovan anses mindre beroendeframkallande. Kommentar till utredningens förslag om ändrad hälsovarning för snus Swedish Match ställer sig högst frågande till utredningens förslag till ändrad, skarpare lydelse för hälsovarningen avseende snus utan att ha presenterat någon som helst vetenskaplig eller annan saklig grund för åtgärden. Swedish Match har i detta avsnitt vederlagt att någon sådan vetenskaplig grund tillkommit sedan år 2001 då kommissionen beslutade att ta bort den obligatoriska cancervarningen på svenskt snus till förmån för texten: Denna tobaksvara kan skada din hälsa och är beroendeframkallande (Swedish Matchs kursivering). I denna kontext finner Swedish Match utredningens konstaterande om att den föreslagna [t]exten kan komma att ändras med hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen 19 helt obegriplig med hänsyn till vad som är vetenskapligt känt om snus idag och kan därför inte annat än att i kommentaren till författningsförslaget (se nedan) föreslå att nuvarande lydelse ska äga fortsatt giltighet. Det finns i detta sammanhang även anledning att understryka att svensk rättspraxis nyligen bidragit till att tydligt särskilja snus från cigaretter ur hälsosynpunkt. 19 Delbetänkande av Tobaksdirektivsutredningen, s (46)

19 Tobakslagens bestämmelser om marknadsföring avser tobak generellt och skiljer inte på olika typer av tobak såsom exempelvis snus och cigaretter. Motsvarande gäller för Konsumentverkets allmänna råd för marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter (KOVFS 2009:7) som gäller vid tillämpning tobakslagens regler om marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter. Den 16 december 2014 utvecklade Marknadsdomstolen gällande rätt avseende marknadsföring av tobaksvaror genom sitt vägledande avgörande MD 2014:14. Marknadsdomstolen tar i sin prövning av om förbud mot viss marknadsföring av snus är påkallat utifrån tobakslagens skyddsändamål hänsyn till vad som i målet framkommit om snusets hälsoeffekter och konstaterar att en skillnad måste göras mellan olika typer av tobaksprodukter för att uppfylla kravet på proportionalitet. 20 Det är mot denna bakgrund Marknadsdomstolen konstaterar [a]tt det finns skäl att bedöma marknadsföring av snus på ett delvis annat sätt än marknadsföring av tobaksvaror som i högre grad negativt påverkar folkhälsan, såsom cigaretter och därefter finner att viss marknadsföring ska anses lagenlig [m]ed beaktande av att det är fråga om marknadsföring av snus. 21 Swedish Match kan konstatera att varken nuvarande tobakslag eller Konsumentverkets allmänna råd för marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter reflekterar rättsutvecklingen avseende marknadsföring av snus. Eftersom regelverken gäller på nationell nivå medan tillsynen över tobakslagens regler om marknadsföring utövas på såväl central nivå (Konsumentombudsmannen) som lokal nivå (Sveriges kommuner) 22 anser Swedish Match att utredningens förslag till lag om ändring i tobakslagen bör omfatta Marknadsdomstolens nya rättspraxis och därmed undanröja nuvarande risker för felaktig rättstillämpning. Konsumentverket har dessutom på fråga från Swedish Match skriftligen meddelat att en revidering av myndighetens allmänna råd för marknadsföring av tobaksprodukter till konsument sannolikt kommer påbörjas under hösten år 2015 samt att Konsumentverket avvaktar [s]lutbetänkandet av tobaksdirektivsutredningen som ska redovisas den 1 september 2015 i vilken förslag, vid behov, ska lämnas på en ändamålsenlig nationell reglering av snus och tuggtobak samt till reglering av innehållet i snus. 23 GOTHIATEK konsumentomsorg genom vår ledande kvalitetsstandard Föregående avsnitt om snus och hälsa sökte vederlägga det svenska snusets oförtjänta rykte i hälsosammanhang. Detta avsnitt fokuserar på Swedish Matchs ansträngningar för att bidra till det svenska snusets status som en säker livsmedelsprodukt. Det som avgör hälsoeffekterna för den enskilda individen vid användning av produkter för oral konsumtion t ex livsmedel (inklusive snus), ligger i produktens kemiska sammansättning. De oönskade ämnen som återfinns i livsmedel, inklusive ämnen som klassas som cancerframkallande, är vanligtvis 20 Ibid., s Ibid., s Se 19 respektive 19 a i tobakslagen. 23 Skrivelse från Konsumentverket till Swedish Match, (Dnr 2015/311). 19 (46)

20 noggrant reglerade för att reducera alltför hög exponering av dessa ämnen och för att därigenom undvika risker för negativ hälsopåverkan för individen. Swedish Match har i egenskap av ledande snustillverkare sedan närapå två decennier tillbaka arbetat efter och öppet redovisat en egenutvecklad kvalitetsstandard benämnd GOTHIATEK. Samtliga av Swedish Matchs snusprodukter omfattas av denna standard, oberoende av marknadspris. Utgångspunkten för kvalitetsstandarden är att användaren av svenskt snus från Swedish Match ska vara trygg med att de oönskade ämnen som finns i slutprodukten ligger i paritet med, eller lägre än, motsvarande oönskade ämnen i livsmedel. I kommittédirektiv 2014:108 Genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv står att läsa om snus att: Ett flertal cancerframkallande ämnen har påvisats i snus, bland annat nitrosaminer, polycykliska kolväten, aldehyder, tungmetaller samt alfastrålande polonium-210. Denna typ av okommenterade listning är vanligt förekommande för att belysa snusets potentiella hälsorisker. Det som mer sällan framkommer är att ovan angivna exempel på oönskade ämnen återfinns vanligen i livsmedel och i mängder i nivå med snus eller högre. Det framkommer inte heller att flera av dessa ämnen inte ens återfinns i mätbara nivåer i snus tillverkat i enlighet med GOTHIATEK. Förekomsten av bens(a)pyren d.v.s. polycykliska kolväten i hundra gram grillat kött motsvarar 18 dosor snus. Mängden av tungmetallen arsenik i 100 gram ris motsvarar t.ex. mängden i sju och en halv dosa snus. Dessutom är individens upptag av oönskade ämnen i livsmedel snarare närmare 100 procent (beroende på ämne) medan munhålans möjlighet till faktisk extraktion av dessa oönskade ämnen i snus motsvarar cirka tio till 30 procent, då snus inte sväljs medan innehållet i förtärd mat passerar mage och tarmkanaler. Huvuddelen av snusproduktens oönskade ämnen kvarstannar i snusprillan. För Alfastrålande polonium-210 medför regelbunden snusning en bestrålning per år som kan jämföras med extern bestrålning från omgivande mark och byggnadsmaterial under cirka en vecka. Denna dos är så låg att den från individens synpunkt inte bör påkalla någon särskild åtgärd eller uppmärksamhet. Nitrosaminer tillhör de mest kontroversiella oönskade ämnena i snus, och vissa av dessa återfinns också i andra vanliga livsmedel. De nitrosaminer som bildas vid torkning av tobaksbladen återfinns också i färdigt snus. De benämns tobaksspecifika nitrosaminer, och halterna som återfinns i svenskt snus är unikt låga jämfört med t.ex. afrikansk och indisk muntobak, produkter som idag är tillåtna för omsättning på EU:s inre marknad. Halterna i dessa typer av muntobaksprodukter kan ligga tusenfalt högre än GOTHIATEK-tillverkat snus från Swedish Match. Detta kan vara en delförklaring till varför svenskt snus inte kan kopplas till olika cancerformer som t.ex. muncancer medan man kopplat denna cancerform till indiska och andra asiatiska muntobaksprodukter. Den faktiska exponeringen av de oönskade ämnena i snus är väsentligt lägre. Livsmedelsverket har nyligen presenterat ett föreskriftsförslag (LIVSFS 2012:6) i vilket verket föreslår en gränsvärdesreglering av bens(a)pyren och tobaksspecifika nitrosaminer för snus. 20 (46)