Bevarandeplan Natura 2000

Transkript

1 Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om Områdesskydd; 1998:1252) Motala och Linköpings kommuner, Östergötlands län Natura 2000-område Göta Kanal (Vättern-Roxen) Totalareal 111 ha Natura 2000-kod SE Fastställd av Länsstyrelsen Områdestyp; status SAC-område enligt Art- och habitatdirektivet; Regeringsgodkänt Ägandeförhållanden Privat och offentlig Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet Inga utpekade naturtyper Ingående arter enligt art- och habitatdirektivet Hålträdsklokrypare Anthrenochernes stellae Ingående arter enligt fågeldirektivet Inga utpekade arter enligt fågeldirektivet Bevarandesyfte och -mål Det ska långsiktigt finnas en livskraftig population hålträdsklokrypare. Artens utbredning och populationsstorlek ska öka. Arealen marker med gott om äldre ihåliga lövträd och död ved hålls konstant eller ökande, jämfört med situationen år 2005, eftersom hålträdklokrypare har sin huvudsakliga livsmiljö här. Mulmträd 1 finns som påtagligt inslag i dessa marker. Antalet gamla och ihåliga träd av olika trädslag skall bibehållas och gärna öka i framtiden inom området. Området ska ha en olikåldrig trädstruktur med föryngring för att få en kontinuitet av gamla träd. Beskrivning Natura 2000-området Göta kanal sträcker sig genom den västra delen av Östergötland utmed större delen av Göta kanal. Landskapet är överlag flackt och omges i huvudsak av kulturlandskap med öppna åkermarker men även en del skogspartier. I och med att området har en lång sträckning fyller det en viktig funktion i landskapet som korridor för de arter som lever här. Natura 2000-området går bland annat genom två tätorter; Motala och Ljungsbro. 1 Mulm: Löst material bestående av rötat trä, rester från döda djur och annat organiskt material som ansamlas i hålträd. Träd som innehåller mulm kallas således för mulmträd.

2 Längs med hela Göta kanal finns kilometervis med alléer och andra lövträdsmiljöer med de flesta ädla lövträd som lönn, alm, ek, lind mfl representerade. Många av träden är grova och innehåller håligheter som är viktiga för bl a insekter. Den långa sträckan med grova träd utmed kanalen gör denna ädellövmiljö till ett mycket viktigt och intressant inslag i slättlandskapet som i övrigt är förhållandevis fattigt på gamla träd. Många av träden har håligheter av stort intresse för bland annat fåglar och insekter. Genomförda inventeringar visar att det finns rik och intressant skalbaggsfauna varav många är hotade i olika grad. Flera av arterna indikerar att området under lång tid hyst gamla och grova träd. Flera sällsynta arter av lavar är också funna utmed kanalen som t ex brun nållav, ekspik, hjälmbrosklav och glansfläck, också dessa arter indikerar att området under lång tid hyst gamla träd. Miljön kring kanalen har i stor utsträckning skapats av människan under århundraden. Kring kanalen finns de grova träden kvar medan de i det omgivande slättlandskapet i stor omfattning försvunnit i rationaliseringar inom jordbruket. Göta kanal är en kulturhistoriskt utpekad miljö av riksintresse där människor vistats under flera århundraden. Inom Natura 2000-området Göta kanal finns flera fornlämningar utöver själva kanalen; ett stort antal kanalmärken, minnessten, vägmärke och boplatslämningar. Beskrivning av arter Hålträdsklokrypare: Hålträdsklokrypare är ett spindeldjur på 2,5 mm. Arten sprider sig mellan olika träd genom att haka fast med klorna i insekters ben. Uppskattat maximalt spridningsavstånd är ca 500 m. Hålträdsklokrypare är funnen i flera olika typer av gammal lövskog med lång kontinuitet av hålträd. Lämpliga biotoper är slutna naturskogar, skogsliknande parker och ädellövträdsdominerade hagmarker. Hålträdsklokrypare förekommer i gamla ihåliga levande lövträd, högstubbar, lågor och större nedfallna grenar. Arten lever bland mulm i stam- och grenhåligheter i bok, lind, ek och asp, vanligen i anslutning till djurbon (fåglar, getingar, bin, myror). Arten förekommer i hålträd med varierande solexponering, dvs arten tycks även överleva i hålträd som står relativt skuggigt. De flesta lokalerna med hålträdsklokrypare hyser ett anmärkningsvärt stort antal andra rödlistade arter, vilket tyder på att hålträdsklokryparen har strikta miljökrav och ett högt signalvärde. Arten gynnas av betesdrift, slåtter och plockhuggning eller motsvarande ingrepp som håller trädskiktet glest och luckigt. Rätt typ av hävd ger goda möjligheter för ljuskrävande träd som ek att utvecklas till hålträd med mulm och att föryngra sig. Hotbild - vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Hålträdsklokrypare: Ett stort antal av de träd där hålträdsklokrypare förekommer hotas genom konkurrens från yngre lövträd och gran. Många lämpliga ekar har dött under senare decennier på grund av överväxning och utskuggning. Förluster av hålträd i kulturbeteslandskapet p.g.a. ändrad markanvändning. Avverkning och bortstädning av hålträd är ett starkt hot mot arten. På många lokaler är kontinuiteten av jätteträd bruten, vilket innebär att ersättningsträd saknas när den äldre generationens träd dör. Fragmentering i kombination med små delpopulationer. På små lokaler löper populationer av hålträdsklokrypare risk att dö ut genom slumpmässiga händelser, även om antalet lämpliga träd skulle

3 hållas konstant. Då många lokaler numera ligger långt från varandra är sannolikheten för återkolonisation liten eller obefintlig om populationen en gång försvunnit. Bevarandeåtgärder - med tidplan Gällande regler Enligt 7 kap 28 a MB 22 krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder (i eller utanför) som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman/är nödvändiga för skötsel och förvaltning av området. Om och i så fall vilken påverkan en viss verksamhet kan ha på ett område påverkas av många saker, bland annat omfattningen av verksamheten, hur man gör och när samt de lokala förutsättningarna på platsen. Bevarandeplanen redovisar och ger vägledning vad som vanligtvis kan utgöra en risk för negativ påverkan men kan inte lista alla tänkbara situationer. Om man är osäker om en åtgärd som planeras i eller i anslutning till området skulle kunna innebära betydande påverkan är det lämpligt att söka samråd med tillsynsmyndigheten enligt 12 kap 6 miljöbalken. Ett samråd kostar inget. Tillsynsmyndighet när det gäller skogsbruksåtgärder är skogsstyrelsen och när det gäller andra typer av åtgärder är det länsstyrelsen. Enligt 12 kap 8 MB är brukaren skyldig att ta hänsyn till natur- och kulturvärden vid all markanvändning i jordbruket. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB förtydligas i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. Enligt förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket får jordbruksmark tas ur produktion först efter anmälan till länsstyrelsen, som då har möjlighet att förbjuda en ändrad markanvändning. Alla fornlämningar skyddas enligt kulturminneslagen (1988:950). Enligt 2 kap 6 kulturminneslagen är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Förslag på bevarandeåtgärder för Natura 2000-området Göta Kanal Det finns ett stort behov av att spara äldre träd med håligheter i skogsbestånd, samt i bryn och kantzoner i igenväxande hagmarker inom hela området utmed Göta Kanal. För många hålträd behövs även skötselinsatser. Mängden lämpliga hålträd bör om möjligt ökas både på lokal och på landskapsnivå. Gamla ihåliga träd, liksom högstubbar, lågor och större nedfallna grenar, bör lämnas intakta även i parker. För artens långsiktiga överlevnad är det nödvändigt att se till att kontinuitet i produktion av hålträd upprätthålls lokalt och på landskapsnivå. Konnektiviteten 3 mellan närliggande områden bör förbättras genom att lämpliga hålträd friställs, vilka åtminstone kan utgöra temporära habitat för arten mellan de aktuella lokalerna även i mellanliggande miljöer. Områdena bör betas eller slås för att hållas öppna. Igenväxning behöver hållas efter kontinuerligt genom röjning. Buskar av olika slag, främst blommande arter, bör sparas, så länge de inte täcker stora ytor och bildar stora snår eller täcker fornlämningar. Ej inventerade områden med bör inventeras snarast möjligt. 2 MB:Miljöbalken (SFS:1998:808) 3 Konnektivitet; områden som hän ger ihop geografiskt eller som möjliggör ett utbyte av arter mellan områdena har en hög konnektivitet. För långa avstånd eller för svåra hinder mellan områdena ger minskad konnektivitet; spridningskorridorer lämpliga för arterna ökar konnektiviteten.

4 Bevarandestatus idag Hålträdsklokryparen bedöms för närvarande ha minskande antal förekomster och minskande utbredning i landet främst beroende på minskande tillgång på ihåliga träd. Detta gäller både för skogslandskapet och i urbana miljöer. De senare årens kraftiga stormar i Syd- och Västsverige har bidragit till denna minskning. I parkmiljöer har antalet lämpliga träd aktivt minskats under senare år under förevändning att de är s.k. farliga träd. Länsförekomst i AB, D, E, G, H, K, M, och O län. Uppföljning av bevarandemålen För att kunna följa upp om bevarandemålen nås ska ett antal s k målindikatorer tas fram. Dessa ska vara uppföljningsbara och ange en nivå. Hur många och vilka målindikatorer som väljs beror på ett områdes karaktär och hur det förvaltas. I normalfallet väljs målindikatorer och nivåer för respektive naturtyp i ett område, men när det är relevant kan nivån anges för en större skala än det enskilda området, t ex tillsammans med andra närliggande områden. Målindikatorerna kommer att anges i ett separat dokument, kallat uppföljningsplan. För närvarande pågår arbete med att ta fram en metod för att välja dessa målindikatorer och hur uppföljningsplanerna ska skrivas. Uppföljningsplanen är därför inte framtagen ännu för detta område. I det fortsatta arbetet med uppföljning och utvärdering kan målindikatorerna ändras om det vid analys av uppföljningsresultaten visar sig att målen inte är relevanta, eller att nivåerna inte visar att målen är nådda.

5 Kartor Topografisk karta

6

7 Referenser s webb ( Naturvårdsverkets webb ( Natura 2000-kartor på webben ( Naturvårdsverkets vägledningsdokument för habitat och ArtDatabankens vägledningar för arter.