Lathund för ansökan om vårdbidrag

Transkript

1 april 2003 Lathund för ansökan om vårdbidrag Innehållsförteckning Del I 1. Inledning 2. Vem kan få vårdbidrag? 3. Hur stort vårdbidrag kan man få? 4. Hur ansöker man om vårdbidrag? 5. Vad gör man om man inte är nöjd med försäkringskassans beslut? Del II 1. Checklista för ansökan om vårdbidrag 2. Vård och tillsynsbehov 3. Merkostnader 4. Praxis i vårdbidragsärenden 1. Inledning Regler om vårdbidrag finns i Lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag. För att underlätta för dig som vill ansöka om vårdbidrag har FUB, RFA, RBU och HSO sammanställt denna skrift. I del ett redogörs för vem som kan få vårdbidrag, hur stort bidraget kan bli samt hur man ansöker om vårdbidrag. Därefter redogörs för den instansordning som gäller om man vill överklaga ett beslut. I del två har vi sammanställt en checklista där man kan se vad som kan ingå i vård- och tillsynsbehovet och vad som kan beaktas som merkostnad. Sist finns en kort sammanställning i bokstavsordning från Riksförsäkringsverkets (RFV) Vägledning om vårdbidrag (2002:20). Denna Vägledning om vårdbidrag har RFV gett ut som vägledning för försäkringskassan. 2. Vem kan få vårdbidrag? En förälder har rätt till vårdbidrag för barn till och med juni månad det år barnet fyller 19 år om I. barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn och vård under minst sex månader, eller II. det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer merkostnader. Har föräldern flera funktionshindrade barn som inte fyllt 19 år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning. Åldergränsen för vårdbidrag höjdes från 16 till 19 år i januari 2003.

2 2 3. Hur stort vårdbidrag kan man få? Vårdbidraget kan beräknas till olika nivåer beroende på vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek. Helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels bidrag kan beviljas. Helt vårdbidrag utgör 250 % av basbeloppet, halvt vårdbidrag utgör 125 % av basbeloppet och så vidare. En fjärdedels bidrag utges antingen för enbart merkostnader eller för merkostnader och merarbete. Riksförsäkringsverket har rekommenderat att direkta vårdinsatser om tio timmar per vecka berättigar till en fjärdedels vårdbidrag. Likaså berättigar vårdinsatser om minst sju timmar per vecka i kombination med ett uttalat tillsynsbehov eller merkostnader om minst 25 % av gällande basbelopp per år till en fjärdedels bidrag. Basbeloppet för år 2003 uppgår till kr. Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för merkostnader som är skattefri och som kan uppgå till fyra nivåer. 18 % om merkostnaderna uppgår till 18 men inte 36 % 36 % om merkostnaderna uppgår till 36 men inte 53 % 53 % om merkostnaderna uppgår till 53 men inte 69 % 69 % om merkostnaderna uppgår till 69 % eller därutöver Om behovet av särskild tillsyn och vård för ett barn är så stort att det ensamt grundar rätt till helt vårdbidrag kan merkostnadsersättning med 18, 36, 53 eller 69 % av basbeloppet utgå utöver det gällande maxbeloppet för helt vårdbidrag. Det är även möjligt att få vårdbidrag som enbart är baserat på merkostnader. Vårdbidrag för enbart merkostnader kan bestämmas till 62,5 % eller 36 % av basbeloppet. 4. Hur ansöker man om vårdbidrag? Ansökan om vårdbidrag görs hos försäkringskassan. Ett läkarintyg om barnets hälsotillstånd ska bifogas ansökan. Försäkringskassan har särskilda blanketter för ansökan. Försäkringskassan är skyldig att fatta ett provisoriskt beslut i avvaktan på ett slutligt beslut, om det finns sannolika skäl för att rätt till ersättning föreligger och detta är av väsentlig betydelse för den försäkrade. Hänsyn ska då tas till den enskildes situation och vårdbidragets ekonomiska betydelse för honom.

3 3 5. Vad gör man om man inte är nöjd med försäkringskassans beslut? Om man är missnöjd med beslutet kan man överklaga beslutet. En överklagan skall ha inkommit inom två månader från det att man fick beslutet. Denna adresseras till länsrätten men skickas till försäkringskassan så att försäkringskassan ges möjlighet att ompröva beslutet. Det varierar hur lång tid det tar att få en dom i ett ärende. Många gånger kan man få vänta över ett halvår. Under den tiden kan man komplettera målet med exempelvis ytterligare läkarintyg och skrifter och man kan också få yttra sig över sådant som motparten påstår. Processen är skriftlig, men man har rätt att begära muntlig förhandling. Om man är missnöjd med länsrättens dom kan man överklaga den till kammarrätten. Även här har man två månader på sig att överklaga. Överklagandet skickas denna gång till länsrätten, men man skriver till kammarrätten. För att kammarrätten ska pröva målet, krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd kan man få om det krävs vägledande avgöranden på området eller om det är osäkert om länsrättens dom är riktig. Vägledande avgöranden kan behövas om det är oklart hur man ska tolka en viss rättsregel och det inte finns tidigare avgöranden som belyser det. Alla ärenden är ju i viss mån unika och föremål för tolkningar men för att få prövningstillstånd på denna grund krävs det mer och att det på något sätt ska gå att generalisera utifrån fallet. Över lag är det ganska svårt att få prövningstillstånd i kammarrätten. Kammarrättens dom, liksom beslut att inte meddela prövningstillstånd, kan överklagas till regeringsrätten. Beslut om att prövningstillstånd beviljats kan inte överklagas. Detta innebär att om man har vunnit i länsrätten och motparten överklagar och får prövningstillstånd finns ingen möjlighet hindra att ärendet tas upp till prövning i kammarrätten. För att en dom ska prövas i regeringsrätten krävs också prövningstillstånd. Det är dock mycket få fall som tas upp av regeringsrätten. En dom eller ett beslut från regeringsrätten kan inte överklagas.

4 4 Del II 1. Checklista för ansökan om vårdbidrag Här ges exempel på vård- och tillsynsbehov samt merkostnader som kan godkännas. Det innebär dock inte att dessa alltid godkänns av försäkringskassan. Det är viktigt att de olika behoven är styrkta genom läkarintyg, gärna genom en läkare barnet haft kontakt med en tid. Även intyg från andra yrkeskategorier kan åberopas, t ex från logoped, psykolog, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är viktigt att beskriva behoven för intygsskrivaren så att utlåtandet blir så fullständigt som möjligt. Det kan vara bra att visa en ifylld checklista för den som ska skriva intyget. Efter checklistorna följer en redogörelse för praxis beträffande vårdbidrag. 2. Vård- och tillsynsbehov Då man ansöker om vårdbidrag är det viktigt att tänka på att de behov man beskriver ska höra ihop med funktionshindret. Den vård och tillsyn man hänvisar till i ansökan ska alltså gå utöver det som anses vara normalt föräldraansvar för ett barn i motsvarande ålder utan sjukdomar/funktionshinder. Mycket små barn behöver ju alltid mycket tillsyn och omvårdnad och därför är det svårare att åberopa sådana behov ju yngre ett barn är. Även lite äldre barn behöver i normala fall viss vård och tillsyn. Vad gäller hjälp med de grundläggande behoven har Regeringsrätten (målnr 12061/95, dom meddelad den 25 mars 1997) uttalat att det inte går att hänvisa till föräldraansvaret när ett barn har nått tolvårsåldern. Det är viktigt att trycka på att barn med funktionshinder har ett stort behov av träning, stimulans och aktivering för att kunna utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina förutsättningar. Det går att minska konsekvenserna av många funktionshinder genom daglig träning i den vardagliga miljön. Det räcker inte med att barnet får viss träning i skolan eller av specialister. Nedan följer exempel på vård- och tillsynsbehov som kan tas upp. Givetvis kan det även finnas andra behov som kan godkännas. Det är viktigt att precisera ungefär hur lång tid vården och tillsynen tar. För gärna dagbok under en veckas tid. Skilj då gärna mellan dagar då barnet vistas i skolan och lovdagar. Ibland kan behoven växla mellan årstiderna, vilket kan vara bra att tänka på när man fyller i listan. Vård Behandling, medicinering, omläggning av bandage, insmörjning Sjukgymnastik och uppföljning för att t ex underlätta andning, cirkulation osv Omvårdnad nattetid. Behov av särskild tillsyn nattetid Besök i sjukvården eller i habiliteringsverksamhet Behandling som utförs av annan än föräldern

5 5 Tillsyn Hjälp i hemmet, som t ex vändning i sängen, hjälp i och ur sängen, resa sig ur sängen, förflyttning i bostaden Förhindra och avstyra situationer som kan vara farliga, både inomhus och utomhus Beredskap för att förebygga eller snabbt finnas till hands t ex vid hastiga förändringar i psykiska eller fysiska hälsotillstånd Stöd & hjälp Hjälp vid måltider, som t ex med finfördelning av mat, matning, hjälp att dricka samt tid för inköp och tillredning av specialkost På- och avklädning Tvättning, tandborstning och övrig hygien Personlig hygien (borsta tänder, duscha etc) och toalettbesök Deltagande vid resa eller transport till skola, fritidsaktivitet, habiliteringsverksamhet eller annat Städning, klädvård, vård och rengöring av hjälpmedel Träning & lärande Kommunikation, som t ex tolkning, förklara TV-program, extra tid för kommunikation med hjälp av Bliss etc Särskild aktivering eller stimulans Motiverande, påputtande åtgärder i form av påminnelser, vägledning, instruktioner, uppmuntran m m Deltagande i kurser eller träningsprogram för föräldrar Vägledning och handledning till andra, som t ex information och instruktioner till skolpersonal, anhöriga, andra föräldrar Inlärning av teckenspråk, punktskrift, dataprogram eller annat Inläsning av litteratur, ny forskning etc Övrigt Planerings- och samordningsarbete som föräldrarna behöver delta i, som t ex kontakter med myndigheter och habiliteringsinstanser Har någon av föräldrarna slutat förvärvsarbeta helt eller delvis för att vårda barnet? Eller av denna anledning inte återupptagit förvärvsarbete? Eller fått annat innehåll i sitt arbete, för att ges tid att delta i fortbildning relaterat till barnets funktionshinder, för att kunna delta vid vård eller habilitering

6 6 Merkostnader Av vårdbidraget kan en viss angiven del utgöras av ersättning för merkostnader som är föranledda av barnets funktionshinder eller sjukdom. Denna del av bidraget är skattefri. För att få rätt till en merkostnadsdel av vårdbidraget krävs att merkostnaderna uppgår till minst 18 procent av basbeloppet. (2003 är basbeloppet kr. Detta justeras årligen). Vårdbidrag kan även utgå enbart pga merkostnader. Riksförsäkringsverket (RFV) kallar ett sådant vårdbidrag för merkostnadsvårdbidrag. För rätt till sådant bidrag skall barnet ha merkostnader på minst 36 procent av det aktuella basbeloppet. Vård Behandlingsresor Förbrukningsartiklar, som t ex bandage eller tvättlappar. Förbrukningsartiklar som inte erbjuds av landstinget bör godtas som merkostnad (olika landsting har olika regler för vad som är att betrakta som hjälpmedel och därmed bekostas av landstinget) Hälso- och sjukvård: högkostnadsskyddet minus kostnader för två läkarbesök per år Läkemedel, högkostnadsskyddet minus 200 kr Extra kostnader vid längre sjukhusvistelser, som t ex besöksresor, fördyrade matkostnader för föräldrarna, barntillsynskostnader för hemmavarande syskon etc Hjälpmedel Dator, speciella dataprogram/stimulansprogram, som inte bekostas av landstinget eller annan hjälpmedelsverksamhet och som är nödvändiga eller lämpliga på grund av barnets funktionshinder eller sjukdom bör godtas som merkostnad Fritidshjälpmedel, som inte bekostas av landstinget S k enkla hjälpmedel, som inte bekostas av landstinget Hyra av hjälpmedel Reparationer av hjälpmedel Försäkring av hjälpmedel Högre elkostnader för eldrivna hjälpmedel, som t ex elrullstol

7 7 Bostad Kostnad för extra rum, som behövs t ex för vårdutrustning, hjälpmedel eller personlig hjälp Merkostnader för bostadsbyte Bostadsanpassning (om inte bostadsanpassningsbidrag utgått) Dubbel bosättning om barn går i skola på annan ort Trygghetslarm Bil Bilkostnader, om särskild bil behövs och bilstöd inte är aktuellt Särskild barnstol Resor Behandlingsresor Fritidsresor Avgifter för färdtjänst, till den del som de överstiger avgifterna för resor med allmänna kommunikationer Övrigt Barnomsorg, om särskild eller kostnadskrävande barnomsorg krävs Ökade telefonkostnader, t ex pga planerings- och samordningssamtal, samtal med läkare etc Särskilda pedagogisk utrustning som kan behövas men är dyr Högre el- och/eller vattenkostnader Kapitalvaror, som t ex särskild dammsugare Kläder, t ex pga ett högre slitage än vad som kan anses vara normalt eller specialsydda kläder Specialskor och inlägg Slitage på möbler, sängkläder och inventarier, t ex pga rullstolsanvändning inomhus, behov av att tvätta ofta Särskild kost - se Konsumentverkets rapport om merkostnader, t ex på KO:s hemsida: Litteratur, som t ex Allmänna råd, ny forskning etc

8 8 Medlemsavgift för medlemskap i handikappförbund, föräldraförening eller annan intresseorganisation 4. Praxis i vårdbidragsärenden Riksförsäkringsverket har utfärdat allmänna råd till stöd för försäkringskassorna vid beslut angående vårdbidrag. Dessa är inte bindande men det är svårt att få gehör för en tillämpning som står i strid mot rekommendationerna i råden. Dessutom finns en del avgöranden från länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt som styr försäkringskassornas tillämpning av lagstiftningen. Regeringsrättens avgöranden är prejudicerande medan domar från kammarrätten endast är vägledande. Avgöranden från länsrätt har inte samma tyngd, men det skadar inte att även åberopa sådana domar om man finner stöd för sin sak i en sådan dom. Riksförsäkringsverket rekommenderar följande i sina allmänna råd. Barnomsorg - Om en daghemsvistelse är föranledd av barnets sjukdom eller funktionshinder godtas hälften av kostnaden för vistelsen, om föräldern inte förvärvsarbetar. Även skäliga kostnader för att någon annan utför vård och tillsyn av barnet som avlastning eller komplement till en förälders insats. Behandlingsresor Den faktiska kostnaden bör godtas oavsett om bilstöd beviljats eller inte. Bilkostnader för specialbuss/van 15 % av skillnaden i inköpskostnad mot normal familjebil årligen godtas. Bilresor Bör godtas som merkostnader om allmänna kommunikationer hade använts om inte barnet varit sjukt/haft ett funktionshinder. Borttappade saker Kammarrätten i Stockholm, meddelad den 30 januari 2001, målnr Bostad Kostnad för extra rum för behandling eller dyl. godtas. Beräkning ska ske med ledning av regler för beskattning av naturaförmån i form av fri bostad. Byte av bostad Godtas endast om bytet bedöms som angeläget med hänsyn till barnets funktionshinder sett i relation till familjens tidigare bostadsförhållanden. Bostadsanpassning Kan bli aktuellt om kommunen inte bekostar bostadsanpassningen. Kostnaderna får tas upp med en avskrivningstid på tio år. Dubbel bosättning Kostnaden för bostaden på skolorten samt skäliga fördyrade levnadskostnader beaktas.

9 9 Fritidsresor Beaktas i viss omfattning. Främst om det är den enda aktivitet barnet deltar i och den är längre bort än de aktiviteter barn utan funktionshinder normalt deltar i eller om barnet kunnat åka cykel, buss eller promenera till aktiviteten. Merkostnader för både fritidsresor och bilkostnader för specialfordon kan inte utgå. Förbrukningsartiklar Godtas om de behövs på grund av barnets sjukdom/funktionshinder. Försäkring av hjälpmedel Godtas om det behövs en särskild försäkring för hjälpmedlet. Hjälpmedel Godkänns i den mån de inte ersätts av kommunen eller landstinget. Försäkringskassan bör inhämta utredning om hur och om de ersätts. Merkostnader för dator och databaserade hjälpmedel som är nödvändiga på grund av funktionshindret och som inte ersätts godkänns med en avskrivningstid om 5 år om det inte finns skäl för kortare tid. Hyra av hjälpmedel Godkänns enligt de allmänna råden Hälso- och sjukvård Godkänns upp till högkostnadsskyddet med avdrag för kostnad för två läkarbesök per år. Om gratis sjukvård gäller för barn inom landstinget godtas ingen kostnad. Inkomstbortfall beaktas inte som merkostnad. Det är möjligt att föräldraförsäkringsförmåner går att få i dessa fall. Kapitalvaror Merkostnad godkänns om de införskaffats särskilt till följd av barnets funktionshinder. Avskrivningstiden bestäms till 10 år om det inte finns skäl till kortare tid. Läkemedel Godtas upp till högkostnadsskyddet med avdrag för 200 kr per år. Även kostnad för receptfria läkemedel som ej faller under högkostnadsskyddet kan godtas. Längre sjukhusvistelse som exempel anges besöksresor, fördyrade matkostnader och extra barntillsynskostnader för syskon. Naturläkemedel Riksförsäkringsverket rekommenderar att sådana kostnader inte godkänns. Privat träning kostnader för träning i privat regi godkändes inte eftersom den offentliga vårdhuvudmannen åtagit sig ansvar för att tillhandahålla eller bidra till finansieringen av sådan träning som är adekvat för barn med sådana funktionshinder som i aktuellt fall (det gällde en flicka med CP-skada). Se Kammarrätten i Jönköping, dom meddelad den 21 september 2001 i mål nr Resor Regeringsrätten fann i ett mål 2002 (RegR ) att resor till och från en fristående skola i en grannkommun skall betraktas som merkostnad. En betydande förbättring av en pojkes situation i skolan hade skett då han hade fått en elevassistent. Då elevassistenten bytte skola ville föräldrarna att sonen skulle kunna följa med assistenten till den nya skolan. Resorna till den nya skolan beviljades som merkostnad då rätt till vårdbidrag beräknades Särskild kost kostnader för barnets mat beaktas, men ej beträffande den övriga familjen. Vid beräkningen av kostnaderna kan man söka ledning i Konsumentverkets rapport Merkost-

10 10 nader för livsmedel vid sju specialkoster Rapporten behandlar fettreducerad kost, glutenfri kost, kost vid diabetes, kost vid laktosintolerans, komjölksfri kost och äggfri kost. I rapporten kan man även finna stöd för det merarbete tillredning av specialkost innebär. En mor till fyra barn med celiaki beviljades en fjärdedels vårdbidrag med merkostnadsdel om 18 procent av basbeloppet. Utöver konsumentverkets kostnadsschabloner togs hänsyn till tillkommande kostnader vid högtidsdagar och restaurangbesök samt merkostnader på grund av extra tillagningskostnader och svinn. Se Kammarrätten i Göteborg, dom meddelad den 17 maj 2001 i mål nr Tvättmaskin och tvättmedel Kammarrätten i Stockholm (målnr 4294/1999, dom meddelad den 13 oktober 1999) godkände inte kostnad för allergitestat tvättmedel till familj med allergiskt barn då alternativ finns på marknaden och de inte anses vara en fördyring. Merkostnader för tvättmaskin avslogs i samma dom då den ansågs vara en normalt förekommande kostnad i en familj.