Från socialdemokrati till nyliberalism

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 15 hp Statsvetenskap Vårterminen 2020 LIU-IEI-FIL-G--20/ SE Från socialdemokrati till nyliberalism En diskursanalys av den svenska skoleleven under talet From social democracy to neoliberalism A discourse analysis of the Swedish student in the 21 st century Magnus Theorin Hellman Handledare: Khalid Khayati Examinator: Mikael Blomdahl Linköpings universitet SE Linköping, Sverige ,

2 Förord Jag sitter nu och skriver det sista på den här uppsatsen. En uppsats som jag lagt ned mer tid och mer arbete på än något annat jag någonsin gjort. Att få utföra det här arbetet har varit en enorm källa av kunskap kring diskursanalys som metod och teori samt samhället ikring mig. Det har varit väldigt kul att genomföra det här arbetet och jag är väldigt stolt över vad jag uppnått med uppsatsen. Personligt tack till går till min handledare Khalid Khayati och filosofen Olly Thorne. Tack till Khalid för introduktionen till diskursanalys som metod och teori samt alla hjälp med den här uppsatsen. Det är tack vare dig som jag kunde utföra det här arbetet och tack vare dig som jag funnit mitt fält inom statsvetenskap. And thanks Olly for inspiring and educating me about politics, philosophy, and the finer points of dismantling fascism. Thank you for providing me and so many others with free access to understanding the constructs that form our societies and how we are placed within them.

3 Abstract Title: Social democracy to Neoliberalism: A discourse analysis of the Swedish school system during the last fifty years. Author: Magnus Theorin Hellman Since the 1970 s Swedish school politics has changed a lot. In this text I examine how it has changed, why it changed as well as how the changes affected Swedish society in general. I have identified several keywords from which I study and analyze the discourse surrounding Swedish schools. This analysis is focused, primarily, on how the discourse relates to students. I have also to a lesser extent studied its impacts on other people involved in schoolwork and business. In my studies I have found that much of Swedish discourse surrounding schools and schoolwork has changed because of a wider change in Swedish politics as a whole. Since the 90 s Sweden has seen an increased neoliberal presence in its political sphere. This influx of neoliberal thought has in some ways replaced previously held social democratic values and views. I found this to be illustrated clearly in my study of the keywords I had identified. Much of our modern school discourse if focused on individualism and forming students to a neoliberal ideal. This is concealed in the guise of focusing on equality. I found that this disguising of neoliberal ideals as older social democratic ideas had arisen because of Swedish neoliberal focus on the school system. Why neoliberals focus on the school system I do not know. But I found it to be evident based on my analysis that increasing neoliberal influence has led to large changes within the Swedish school system. I use these finding as a foundation for a discussion on how this neoliberal influence can be seen through the theory and methodology of discourse analysis and what it implies for Swedish society as a whole. Nyckelord: Diskursanalys, skola, nyliberalism, 3

4 Innehåll Förord...2 Abstract Introduktion Syfte och Frågeställningar Syfte: Frågeställningar: Avgränsning Tidigare forskning Teori Diskursanalys Diskursens arkeologi och genealogi Varför diskursanalys? Metod Diskursanalys som metod Analysschema Material Självkritik Tillvägagångssätt Den svenska skolan en överblick talets skoldiskurs och politik talets skoldiskurs och politik talets skoldiskurs och politik Analys Likvärdighet Utveckling

5 Aktiv Psykisk hälsa Effektivitet Den svenska skolan och den nyliberala tidens effekt Nyliberalismens påverkan inom skolverksamheten Slutsats Referenslista Från internet:

6 1. Introduktion I den här uppsatsen kommer jag att undersöka hur diskursen kring den svenska skolan utvecklats under 70, 80, 90, 00 och 10-talen utifrån diskursanalys som metod och teori. Jag kommer att hämta information från offentliga utredningar och använda materialet för att visa hur politiska influenser har förändrats under dessa perioder, vilka ideologier som har dominerat diskursen och vad detta har inneburit för skolan. Jag kommer under arbetets gång att identifiera och sedan basera min analys på ett antal nyckelbegrepp. Dessa nyckelbegrepp kommer att hämtas från de offentliga utredningar jag väljer att använda som material och representerar viktiga aspekter och koncept inom skolan. Dessa aspekter och koncept ger i sin tur insyn i vad som prioriteras av utredare och således beslutsfattare inom skolverksamheten och kan därmed fungera som bra indikatorer på vad som prioriteras och ignoreras inom skolverksamheten och varför det behandlas så av den offentliga sektorn. Jag har valt att utföra det här arbetet för att illustrera hur den offentliga sektorn i Sverige har skiftat ideologiskt sedan 70-talet och hur denna skiftning yttrar sig. Denna skiftning har haft en stor och tydlig effekt på Sverige som nation. Trots detta så är skiftningen på många sätt osynlig, den gavs inte mycket uppmärksamhet i media när den skedde och dess effekter presenteras ofta som effekter av andra faktorer. Det är därför mitt mål att med skolan som exempel redovisa dessa effekter inom den offentliga sektorn och därmed ge ett tydligt exempel på varför Sverige måste se vilken ideologi som är dominant inom dess politik och hur det relaterar till olika verksamheter. Skiftningen syftar till Sveriges transformation från ett land dominerat av blandad liberal och socialistisk policy i form av socialdemokrati till ett mer och mer nyliberalistiskt samhälle. Denna skiftning skedde på 90-talet när både Moderaterna och Socialdemokraterna började att ändra form från sina tidigare versioner till partier informerade av brittisk och amerikansk nyliberalism. Effekten av detta kan tydligt ses i diskursen kring skolan och jag kommer att visa hur i den här uppsatsen. Målet med uppsatsen är att jag kommer presentera ett tydligt exempel på hur den svenska skoldiskursen reflekterar Sveriges dominanta ideologi och hur detta direkt påverkar skolverksamhetens form och funktion. På så sätt kan jag illustrera hur nyliberalt inflytande har ökat under åren sedan skiftningen på 90-talet och sätta detta i kontrast med de tidigare årtiondenas skolverksamhet och diskurs. 6

7 1.1 Syfte och Frågeställningar Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera hur diskursen kring den svenska skolan har skiftat i Sverige sedan 70-talet fram tills dagsläget. Vilka ideologier som har inflytande i diskursen och vad detta inflytande innebär. Jag vill vidare lyfta fram hur skiftningar i ideologiskt inflytande påverkar skolan. Dels ur ett rent akademiskt perspektiv dels utifrån min egen ideologiska värdegrund. Min förhoppning är att jag, via min analys av skolan, ska kunna visa hur ökande nyliberalt inflytande inom skolan påverkar verksamheten och på många sätt speglar ideologins påverkan i samhället även utanför skolan. Jag vill vidare visa hur den ideologiska skiftningen i Sverige har haft en tydlig inverkan på den svenska skolverksamheten och diskutera hur detta kan ses i de utredningar jag valt ut. Denna analys ska primärt lyfta fram hur den svenska skolverksamheten diskuteras och presenteras men kommer även belysa hur övrig personal inom verksamheten behandlas inom diskursen för att ge en mer holistisk bild av den svenska skolan och dess verksamhet. Utöver det så ska uppsatsen också belysa vilka institutionella arrangemang som uppstått till följd av dessa gestaltningar. Målet med uppsatsen är att ge insyn i det ideologiska tillståndet i Sverige med skolan som illustrativ poäng. Det är min mening att skoldiskursen i Sverige speglar den allmänna samhällsmässiga diskursen och således kan användas för att ge exempel på hur den ideologiska skiftningar har skett och fortsätter att ske inom landet Frågeställningar: Hur har politiska inflytanden inom den svenska skolan skiftat under 70, 80, 90, 00 och 10-talet? Hur har ideologiska inflytanden påverkat formen av skolverksamhet i Sverige? Hur speglar politiska inflytanden inom skolverksamheten det svenska samhället? 1.2 Avgränsning Jag har avgränsat mig till den svenska skolan under 70 till 10-talet och kommer endast att se till just den delen av svensk offentlig sektor. Denna period valdes för att informera analysen av 00 och 10-talet. Det fanns alltså inga specifika händelser jag ville inkludera eller ett visst 7

8 politiskt inflytande under dessa perioder som jag ansåg vara mer relevant än andra perioder. Jag gjorde bedömningen att de närmaste årtiondena är mest relevanta för dagens skola och ansåg att de ger en bättre inblick i skolans utveckling. Utöver avgränsningen till de valda perioderna så kommer området endast att åskådliggöras utifrån de diskurser som kretsat kring det under dessa perioder, inga andra metoder kommer alltså att användas. Jag har valt att endast använda mig av diskursanalys istället för andra metoder av anledningar som kommer att belysas i metod och teori kapitlen. Jag kommer endast att tillämpa diskursanalys då det redan är en teori och en metod samtidigt och att applicera fler metoder skulle utöka arbetets storlek utanför ramarna för en kandidatuppsats. 1.3 Tidigare forskning Jag har valt att använda mig av ett antal vetenskapliga texter som grund för mitt arbete. Jag kommer även att använda dessa texter för att ge mig en starkare grund till min forskning och min tolkning därav. De källor jag kommer att använda är Fokus på resultat Svenska skolledare och föreställningar om likvärdighet av Göran Bergström och Linda Ekström, Nyliberala influenser inom utbildningssektorn av Dr Sara Cervantes. Bergström och Ekström behandlar i sin text hur likvärdighet som koncept och begrepp hanteras inom skolan. De relaterar även sitt ämne till nyliberalism och dess ideologiska värderingar. Något som jag själv kommer att göra i den här uppsatsen. Mer specifikt så utgår Bergström och Ekström från, vad de beskriver som, 90-talets reformiver och förklarar hur nyliberalt inflytande har förändrat den svenska skolan och hur detta resulterat i en skiftning i hur begreppet likvärdighet tolkas och hur vägen ditt skiftat. Dr Sara Cervantes hanterar det nyliberala inflytandet ännu mer direkt än Bergström och Ekström. I sin text behandlar Cervantes friskolor och hur de relaterar till kommunala skolor. Cervantes hanterar även nyliberalismens fokus på kvalité och kompetens via konkurrens i mycket större grad än Bergström och Ekström. Båda dessa texter handlar, som jag förklarade ovan, om nyliberalt inflytande inom skolan och är således starkt relaterade till mitt arbete i den här uppsatsen. Jag kommer att använda båda texterna för att visa hur nyliberalismen påverkar den svenska skolan och därmed visa hur diskursen kring skolan, i sin tur, påverkas av nyliberalismens växande inflytande. Utöver de två skrivna källorna så kommer jag att använda en videopresentation av Olly Thorne om nyliberalismen vid namn What was liberalism #3 Neoliberalism. Presentationen är en genomgång av nyliberalism som ideologi. Jag kommer att använda presentationen för att ge 8

9 mig ett mer grundläggande perspektiv då Bergström och Ekström samt Cervantes mer behandlar nyliberalismens effekter. Olly Thorne hanterar istället nyliberalismen ur ett filosofiskt och ideologiskt perspektiv. Fr mig är det viktigt att ha det perspektivet inkluderat till en viss grad. Medans jag antar att mina läsare är bekanta nog med nyliberalismen för att veta vad jag pratar om så behöver jag fortfarande kunna koppla visa aspekter av min analys direkt till nyliberal ideologi. I detta syfte så är What was liberalism # 3 Neoliberalism utmärkt. 9

10 2. Teori Jag kommer i det här kapitlet att presentera och förklara min valda teori för den här uppsatsen. Teorin i fråga är diskursanalys och jag kommer att grundläggande förklara hur diskursanalys fungerar samt dess historia som teori. Jag kommer även att ta upp varför jag valde att använda mig av diskursanalys och inte en annan teori mot slutet av kapitlet. Senare i metodkapitlet kommer metodaspekten, som nämndes i tidigare forskning, att behandlas. 2.1 Diskursanalys Diskursanalys är både en teori och en metod, 1 men båda dessa aspekter är utvecklade för att analysera attityder, inställningar, relationer och makt, sammanställda under begreppet diskurs, utifrån ord och det sammanhang de används inom. 2 I det här kapitlet kommer jag att presentera teoriaspekten av diskursanalys och i nästa kapitel kommer metodaspekten att hanteras. Diskursanalytisk teori utgår från att ord och hur de används kan spegla dessa faktorer och försöker därmed analysera dem för att få insyn i området i fråga. I diskursanalys fokuserar analytikern därmed på kommunikation inom ett visst område. Analytikern identifierar ett antal nyckelbegrepp inom denna kommunikation, nyckelbegrepp som sedan används för att förklara trender, mönster och samband som i sin tur används för att belysa diskursen inom området. Viktigt att nämna är att all diskurs ses som någon form av maktutövande eller maktrelation inom diskursanalys. 3 Och att analys av diskurs därför alltid är analys av makt, ur diskursanalysens teoretiska perspektiv. Därför handlar diskursanalys även delvis om att identifiera maktstrukturer för att kunna förstå hur dessa påverkar diskurser Diskursens arkeologi och genealogi I texten Diskurs diskuterar Janicke Andersson hur diskursanalys traditionellt delas upp i två grenar utifrån perioder i den franske filosofen Michel Foucaults verk, arkeologi och genealogi. 5 Perioderna förklaras av Andersson som en form av stadier i en process. Processen påbörjas med att analytikern, likt en arkeolog, gräver ner sig i ämnet hen ämnar analysera och lager för lager försiktigt gräver fram de aspekter som är relevanta för ämnets historia. På detta sätt bygger analytikern upp en historisk bakgrund till ämnet. Den genealogiska delen följer sedan den arkeologiska och innebär att analytikern belyser hur ämnets olika aspekter relaterar till varandra 1 Diskursanalys Peter Svensson Kap 2. 2 Diskursanalys Peter Svensson Kap 2. 3 Diskursanalys Peter Svensson Kap 2. Sid Diskursanalys Peter Svensson Kap 3. Sid Diskurs Janicke Andersson S.4 (42 43) 10

11 och hur de behandlats utifrån olika perspektiv under olika perioder. 6 Andersson förklarar i texten att diskursalys tenderar att delas upp i dessa två perioder men att de överlappar med varandra till viss grad och att de inte kan ses som helt separata. 2.3 Varför diskursanalys? Jag valde att använda mig av diskursanalys dels då jag kände att det kunde de insikter jag kunde finna med hjälp av diskursanalysens verktyg var bäst lämpade att undersöka skolan som institution och de politiska inflytandena därpå. Men mest så valde jag diskursanalys då det var en teori och en metod som tycktes passa mig väl. Mina akademiska bakgrund inom både statsvetenskap och socialantropologi gjorde att alla aspekter av diskursanalys var väldigt bekanta för mig. Och, till skillnad från andra statsvetenskapliga teorier och metoder så fann jag att diskursanalys fungerade på ett sätt som tillät mig bearbeta informationen jag fann i min undersökning med redskap från bägge discipliner. Diskursanalys är dock, likt alla teorier och metoder, inte perfekt. Genom att använda diskursanalytiska verktyg i den här uppsatsen gör jag det svårare för mig själv att tydligt förklara och redovisa min poäng. Jag blir således beroende av mitt resonemang för att stärka min argumentation där andra alternativ hade kunnat ge mig statistik och data som mer tydligt illustrerar min poäng. Utöver det så kan användande av diskursanalys även leda till att jag blir överfokuserad på rent lingvistiska aspekter av ämnet och således missar bredare implikationer och mindre tydliga mönster. Det första problemet anser värt att riskera för de fördelar som finns med att använda diskursanalys. Jag mister kvantitativa metoders statistik och mer konkreta resultat men jag får istället tillgång till mer abstrakta, men mer nyanserade och lika riktiga aspekter av området. 6 Diskurs Janicke Andersson S.5 (44 45) 11

12 3. Metod Jag kommer att studera dokumentation som relaterar till svensk skolverksamhet under perioden Jag kommer att analysera denna dokumentation och ta fram ett antal nyckelbegrepp, dessa begrepp kommer jag sedan använda för att förklara hur skolans attityder har skiftat genom åren. Jag har valt att använda skolan mitt fokus då det är en offentlig myndighet som undergått stora förändringar under de senaste tre decennierna med övergripande reform och stor debatt i det offentliga rummet. Detta visar på att skolan är en viktig aspekt av svensk politik och indikerar att det finns starka kopplingar mellan skolan och övrig offentlig sektor att undersöka. 3.1 Diskursanalys som metod För att förklara diskursanalys vill jag först illustrera vad som menas med ordet diskurs. Diskurs som koncept kan sammanfattas med citatet Diskurser konstruerar världen genom att möjliggöra och begränsa de sätt på vilka människor kan tänka, erfara och handla i vår vardag. Världen måste tolkas av människor, och diskurserna ger oss de kategorier och begrepp vi behöver för att ordna sinnesintryck och organisera våra liv. Världen i sig har ingen på förhand given ordning annan än den vi människor tillskriver den. 7 Citatet är hämtat från boken Diskursanalys av Peter Svensson och visar hur diskurser fungerar inom samhället och lägger grunden till det jag ska studera i den här uppsatsen. Materialet jag tar fram kommer att bestå av nyckelord och fraser jag identifierar inom den svenska skoldiskursen sedan 70-talet, dessa ord och fraser kommer att placeras i kontext med påverkande praktiska aspekter och därefter sammanställas till en förtydligad version av situationen som den var under den relevanta tidsperioden. På så sätt tar jag fram ett underlag att analysera och resonera kring. För att underlätta min analys och förtydliga grunden till den så har jag tagit fram ett analysschema. Detta analysschema kommer att belysa den relevanta diskursen och på så sätt underlätta mitt arbete samt göra det lättare att ta till sig för läsare. Analysschema Med utgångspunkt från diskursanalysens grunder kommer jag att sortera uppsatsens material och analysera det utifrån nyckelorden som presenteras i tabellelen på nästa sida. Dessa 7 Diskursanalys Peter Svensson Del 1 Kap 3 Sid 48 12

13 nyckelord följer en kronologisk utveckling av den svenska skol/elevdiskursen och kommer i sin tur att utgöra underrubriker eller underteman i kapitel 5, analysen. Jag kommer att studera skoldiskursens kronologiska utveckling inom ramen för de mer omfattande politiska/ekonomiska förändringarna som tar fart i början av 1990-talet och som går mer eller mindre i riktning mot en mer nyliberal modell med konsekvenser för samhällets samtliga offentliga institutioner inklusive skolan. Med andra ord går det att sedan 1990-talet, i statens utredningar och annat skolpolitiskt material skönja mer nyliberalorienterade framtoningar i pedagogikens innehåll, lärarens roll och elevbilden. Analysschema Nyckelbegrepp Nyckelbegrepp 1 Likvärdighet (Positivt) Nyckelbegrepp 2 Utveckling (Positivt) Nyckelbegrepp 3 Aktiv (Positivt) Nyckelbegrepp 4 Psykisk hälsa (negativt) Nyckelbegrepp 5 Effektivitet (Positivt) Hur analyseras begreppet genom diskursanalysen? Likvärdighet analyseras som vad jag vill kalla ett kärnbegrepp. Det är ett nyckelbegrepp som påverkar alla andra begrepp i diskursen. Utveckling är det tydligaste exemplet på hur likvärdighet påverkar de andra begreppen. Utveckling används primärt inom diskursen för att framföra konceptet av likvärdighet inom verksamheten. Aktiv används inom skoldiskursen för att antyda hur personal inom skolan ska interagera med elever. Arbetet ska vara direkt och involverat, inte övergripligt och o-involverat. Psykisk hälsa inom skoldiskursen presenteras som ett av de ultimata problemen verksamheten måste konfrontera. Effektivitet som begrepp inom skoldiskursen handlar om skolans verksamhet på gruppnivå. Det är också ett begrepp som inte tycks påverkas av likvärdighet 3.2 Material Mitt primära material är hämtat från statens offentliga utredningar. Jag har använt mig av utredningar från 70-talet och framåt som underlag till min analys för att det ger en tydlig bild 13

14 av Sveriges inställning och målsättning inom skolverksamheten och hur de skiljer sig åt mellan årtionden. Utöver offentliga utredningar så har jag även använt mig av olika vetenskapliga artiklar som skrivits inom samma område för att grunda min analys i ett bredare sammanhang. Dessa vetenskapliga artiklar behandlar nyliberalismens roll i Sverige och hur den relaterar till skolan. Jag har även använt mig av en kortare genomgång i form av en videopresentation av nyliberalismen i sin helhet för att få en mer översiktlig bild av nyliberalismen som ideologi. Vid ett tillfälle har jag även hänvisat direkt till lagtext Självkritik De nyckelbegrepp jag hanterar i den här uppsatsen är alla hämtade från utredningar, detta innebär att de alla är saker som i nuläget ses som bristande av utredarna, departementen, regeringen och riksdag. Detta innebär att likvärdighet, utveckling, verksamhetsform (aktiv), elevernas och de anställdas psykiska hälsa och skolans effektivitet alla ses som problemområden, som bristande aspekter. På så sätt formar det ett fokus för skoldiskursen de blir nyckelfrågor och problemområden. I de former jag diskuterade dem tidigare, som individuella begrepp och aspekter, hanteras de var för sig. Detta kan både innebära att hantering av dem blir bättre eller sämre, beroende på flera omständigheter. Det är inte min uppgift att lösa dessa problem, och det är inte heller min mening att skifta den här uppsatsen i den riktningen genom att ta upp detta. Jag tar upp individualiseringen av problemfaktorer för att belysa att de hänger ihop, att det finns en helhetsbild av den här delen av diskursen som ignoreras. Som jag nämnde i syftet så kommer jag att bedöma ideologiskt inflytande inom skolverksamheten utifrån min egen ideologiskt informerade värdegrund. Det kan då ses som problematiskt att det är jag själv som utfört urvalet av utredningar. Det kan ses som problematiskt då jag kan ha valt SOU utefter vad som passar mitt narrativ och min målsättning. Medans det alltid är möjligt att påverkas av bias och förutfattade meningar så vill jag lyfta att statliga utredningar sällan behandlar... Relaterat till min föregående poäng så kan det ses som problematiskt att jag värderar ideologiska inflytanden utifrån min egen ideologi. I min mening är detta dock negativt. Som jag sa tidigare så är det dock omöjligt att helt undvika bias och förutfattade meningar. Speciellt när det kommer till områden som är så starkt kopplade till politik. Jag föredrar därför att vara direkt med mina åsikter och hur de relaterar till mitt arbete. Därmed är det viktigt för mig att de 14

15 politiska aspekterna av mitt arbete tydligt markeras som politiska och värderande medans så att även läsare som inte håller med mig politiskt kan informeras av mina mer sakliga observationer. En stor del av diskursanalys är att använda diskurser för att lyfta fram och analysera underliggande maktförhållanden. Detta är dock inte något som jag gjort en stor del av mitt arbete. Anledningarna till detta är att många av maktförhållandena inom skolverksamheten inte är dolda som ett resultat av offentlighetsprincipen. Detta innebär även att underliggande maktförhållanden på vissa sätt kan bli svårare att lyfta fram då offentliga förhållanden i vissa fall kan dölja dem. Utöver det så anser jag att de aspekter jag lyft i min analys är stora nog att det inte finns plats inom ramarna för en kandidatuppsats att göra en djupare analys av bakomliggande maktförhållanden. 3.3 Tillvägagångssätt Jag har utfört mitt arbete genom att sammanställa ord och fraser som representerar attityder och mönster inom svenska skolan. Med dessa har jag sedan undersökt hur diskursen kring skolan har utvecklats i Sverige sedan 70-talet. 15

16 16

17 4. Den svenska skolan en överblick I det här kapitlet kommer jag att presentera skoldiskursens utveckling i Sverige från 00-talet bakåt i tiden till 70-talet. Denna genomgång kommer inte att vara lika detaljerad som min senare analys av 10 och 00-talets skoldiskurs. Jag kommer istället att ge överblickande representationer av de relevanta decennierna och politiken samt diskursens skiftningar därinom. Med detta gjort så kommer jag sedan att kort sammanfatta diskursens bana från 70-talet till 90- talet och på så sätt ta fram nödvändig kontext för nästa kapitel. Jag kommer att genomföra mina analyser av de fyra decennierna genom att kolla på Statens offentliga utredningar (SOU) från vardera. Jag kommer att välja en huvudutredning att använda som källa och ta stöd i andra utredningar för att visa att de diskursiva element jag lyfter fram är relevanta för tidsperioden i fråga. Tidslinjemässigt kommer denna genomgång att påbörjas på 90-talet och sedan täcka utvecklingen och fokus inom skoldiskursen under 80 och, sedan, 70-talet. På detta sätt kommer jag att bygga upp en bild av hur diskursen jag sedan kommer att behandla i kapitel 5 formades. Detta kommer ge mig en insyn i kontexten till 00-och10-talets diskurs och på så sätt förtydliga de viktigaste aspekterna därinom. 90-talets skoldiskurs och politik Under 90-talet så syns det tydligt att statens huvudsakliga intresse i skolan är reformfokuserat. Socialdemokraterna var det regerande partiet och ville omforma skolan. För att göra detta tillsattes ett antal utredningar för att undersöka hur detta kunde genomföras på bästa möjliga sätt. Således förs mycket av den dåvarande diskursen inom den offentliga sektorn kring vilka aspekter av skolverksamheten som är mest värdefulla, som bidrar mest till samhället och vad Sverige vill ha ut av sin skola. Utifrån de utredningar jag valt som material till den här studien så kretsar mycket av diskursen på 90-talet kring hur elevers välmående kan kombineras med deras prestationsförmåga inom skolan. Utredningen Att lämna skolan med rak rygg kretsar kring den frågan som den relaterar specifikt till språkinlärning. 8 Detta betänkande, som fått namnet Att lämna skolan med rak rygg, handlar om ett av förskolan och skolans svåraste uppdrag, nämligen att bygga en språk och lärande miljö 8 SOU 1997:108 Att lämna skolan med rak rygg Sid

18 där varje enskild individs eget språk får växtkraft och där de barn och unga som får svårigheter med skriftspråket får de stöd de behöver. I citatet ovan kan det synas att utredningens helhet korresponderar tydligt med några av nyckelorden som återfinns i dagens diskurs. Specifikt så syns inledningen till fokuset på psykisk hälsa och utveckling. De andra nyckelorden är inte närvarande på samma sätt i diskursen. Likvärdighet inom skolan nämns knappt och är i periferin. Istället för att använda likvärdighet som ord används i stället jämställdhet och fokus ligger mer på att uppnå jämlikhet mellan könen, inte den bredare definitionen som likvärdighet i dagens diskurs har. I Att lämna skolan med rak rygg nämns jämlikhet i en av bilagorna men inte i själva utredningen. 9 De aktiva aspekterna av verksamheten nämns inte heller till samma grad, även om de aspekter som det nyckelordet hänvisar till i den moderna diskursen är närvarande till viss grad. Jag kommer att gå in mer på hur aktiv relaterar till skoldiskursen i kapitel 5. Effektivitet som nyckelord är en av de mest intressanta aspekterna av den här tidsperioden för mig. Effektivitet är det nyckelord jag fann som mest relaterar till den nyliberala ideologin som är framträdande under den här perioden. 10 Med det i åtanke är det intressant att se hur lite utrymme effektivitet tar i diskursen. Det nämns här och var 11 men det är på inget sätt en prioritet bland utredningarna och deras uttalade mål för elevers tillvaro. Det är som jag nämnde tidigare på 90-talet som den nyliberala vågen når Sverige. 12 De nya attityderna som kommer till Sverige med nyliberalismen har redan på 90-talet en tydlig påverkan på skoldiskursen. Under 2000 och 2010-talet så kommer nyliberalismen ha ännu större påverkan på skoldiskursen i Sverige samt landets politik i bredare termer något jag kommer att återkoppla till och gå in på mer i analysdelen. 80-talets skoldiskurs och politik Skoldiskursen på 80-talet kretsade mycket kring implementering av reformer genomförda under 70-talet, en tid då mycket av skolan börjat omformas. Jag kommer att gå in djupare på hur skolan förändrades på 70-talet i nästa avsnitt men i kort så handlade det mycket om att göra skolan mer rättvisför eleverna. Detta då betygssystemet skulle skiftas från ett sifferbaserat normalfördelningssystem som sorterade in alla landets elever i olika kategorier baserat på prestation. 13 Arbetet med detta fortsatte in på 80-talet, något som även hände på 00-talet. 9 SOU 1997:108 Bilaga 5 Sid Sara Cervantes Nyliberala influenser inom utbildningssektorn Sid SOU 1997:108 Bilaga 3 Sid SOU 1977:9 Betygen i skolan Sid Ibid. Sid 17 18

19 Föregående decennium såg stora reformer inom skolan, vilket tar lång tid att genomföra och arbetet behöver aktivt anpassas efter omständigheter och ny information. Mycket av det statliga arbetet med skolan var fokuserat på att förbättra den och lösa problem med det stora antal elever som hoppade av och inte fullgjorde hela grundskoleutbildningen. Detta syns tydligt i utredningen utslagningen i grundskolan där arbetet handlar om att lösa just detta problem. 14 Under 80-talet är det svårt att hitta korrelationer till dagens skola. Jag vill dock lyfta fram hur lik skolans situation är idag till 80-talet. Likt 00 och 10-talet så handlade mycket av verksamheten om att genomföra och anpassa reformer och nya attityder som introduceras under det föregående årtiondet. Men till skillnad mot dagsläget så var dessa reformer och attitydskiftningar inte relaterade till skiftande ideologi på nationell nivå. Det skedde således inte samma omställning av skolans grundläggande målsättningar. Förändringar kretsade istället kring att uppnå samma mål som tidigare decennier men med andra metoder, 70-talets skoldiskurs och politik Som jag nämnde under föregående avsnitt så var 70-talet en period av reform för svenska skolan. System utvärderades och omvandlades för att bättre utföra skolans arbete. Skolan skiftade i väg från ett väldigt statistisk och resultatfokuserad bas för betygs och bedömningssystem. Det tidigare nämnda normalfördelningssystemet. 15 Istället skiftades skolans fokus till individuella elevers utveckling och välmående som personer. Jag vill notera att denna skiftning inte var total. Stora delar av skolans bedömning av elevers arbete utfördes fortfarande via statistiska verktyg med resultatfokus. Detta slutade dock vara den enda formen av utvärdering inom skolverksamheten. 16 Skoldiskursen kretsade som en konsekvens av de många reformerna mycket kring att vilka funktioner skolan skulle fylla inom samhället, vad som skulle prioriteras och hur verksamheten skulle struktureras. Det är inom dessa frågor som dåtidens reformer tydligast korresponderar till de som genomfördes på 90-talet, på så viss går det att se hur mina valda nyckelord relaterar till dåtidens diskurs. De ideal som framträder inom dåtida SOU är rättvisa och tillgänglighet. Skolan ska vara lika bra för barn i alla delar av landet, alla ska ha samma förutsättningar på lika villkor. I nästa kapitel kommer jag lägga fram våra moderna motsvarigheter i större detalj. Detta 14 SOU 1983:63 Utslagningen i grundskolan Sid SOU 1977:9 Sid SOU 1977:9 Kap. 8 Sid

20 motsvarigheter i större detalj. Detta kommer att visa hur skolverksamheten i Sverige har skiftat sedan dess och ge ett bredare perspektiv att se vår nuvarande situation ifrån 20

21 5. Analys I det här kapitlet kommer jag att analysera det material jag tagit fram. Jag har, som jag förklarade i analysschemat, gått igenom ett antal utredningar, både moderna och historiska. I det här kapitlet kommer jag att belysa de delar som representerar skolans utveckling. Jag kommer att göra detta genom att utveckla och analysera nyckelbegrepp och attityder primärt, inom Statens offentliga utredningar om skolan. Jag kommer att börja med att gå igenom begreppen var för sig, analysera deras innebörd i det offentliga sammanhanget och hur de relaterar till skolan. Jag kommer sedan att gå igenom den helhet de formar och hur det reflekterar den politiska miljön i Sverige och hur det kontrasterar med skolpolitiken från tidigare decennier. Nyckelbegrepp: Likvärdighet, utveckling, aktiv, psykisk hälsa, effektivitet. Likvärdighet När jag läste utredningar från 00 och 10-talet så blev det snabbt tydligt att likvärdighet inte var ett nyckelbegrepp på samma sätt som de andra jag identifierade. De andra nyckelbegreppen jag identifierat representerar attityder och målsättningar utifrån deras hur de används inom utredningarna. Likvärdighet används konstant, det presenteras som ett viktigt mål för vissa av utredningarna, som huvudmålet för andra. Det är tydligt att likvärdighet mellan individer inom skolan är extremt viktigt och en hög prioritet inom skolverksamheten i Sverige. Det är därför jag kommer att börja min analys med Likvärdighet. Som jag förklarade i analysschemat så överskuggar likvärdighet som begrepp alla de andra begreppen jag identifierat då det är ett sådant stort fokus för skolverksamheten i Sverige i det här sammanhanget. Jag kommer således att återkomma till likvärdighet under kapitlets gång och lyfta fram hur de berör de andra begreppen när jag behandlar dem. Det tydligaste exemplet på hur viktig likvärdigheten är för skolan finns i SOU 2020:28 En mer likvärdig skola minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. En utredning vars syfte är att primärt lyfta metoder för att öka likvärdigheten inom skolan. Regeringen beslutade den 19 juli 2018 att uppdra åt en särskild utredare att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen 21

22 till förskoleklass och grundskola i syfte att öka likvärdigheten inom berörda skolformer (dir. 2018:71) 17 Likvärdighet är alltså en positiv aspekt av skolverksamheten som bör lyftas och prioriteras. Det är något som elever ska lära sig och ta till sig så att de kan föra med sig det ut i samhället. I senare avsnitt i detta kapitel kommer jag att prata om hur detta påverkar och överskuggar andra nyckelord och viktiga aspekter av skolverksamheten. Utanför dess inflytande på andra nyckelbegrepp inom skoldiskursen så har dock likvärdighet även sina egna implikationer och effekter. En mer likvärdig skola ger oss en bra start när det kommer till begreppets innebörd i skoldiskursen då det finns en redlig genomgång av ordets betydelse utifrån utredarnas erfarenhet. alla ska ha lika tillgång till utbildning (speglar en enkel jämlikhet, lika mycket av det goda åt alla), alla ska ha tillgång till utbildning av lika kvalitet (enkel jämlikhet men eftersom kvalitet också får anses relativt individen så finns här också ett tydligt element av jämlikhet genom lika möjligheter) skolans kompensatoriska uppdrag (handlar om att genom arbetssätt och resursanvändning särskilt stödja de elever som har de största behoven.) 18 Begreppet anspelar alltså inte direkt på samhällsinverkan och det finns ingen tydlig bild av begreppets vikt inom samhället. Istället ligger fokus på skolverksamheten och den individuella elevens utveckling. Det innebär en förändring från 70 och 80-talets diskurs där man pratade om jämlikhet, (som senare blev likvärdighet 19 ) applicerade det mer på grupptillvaro och begreppet hade en mer kollektivistisk ton. Även i utredningen Flickor, pojkar individer och utredningen om en mer likvärdig skola så syns vikten av likvärdighet i hur begreppet presenteras som det ultimata målet för skolans nuvarande utveckling. 20 Det talas om det i termer som är högst positiva och det läggs mycket vikt vid det i texten. I utredningen talas det om likvärdighet, men det gamla begreppet jämställdhet används primärt av utredarna. De två termerna är dock i stort likvärdiga. Likt En mer likvärdig skola så är Flickor, pojkar, individer en mycket riktad utredning. Utredningens huvudmål är specifikt 17 SOU 2020:28 En mer likvärdig skola Sid SOU 2020:28 Sid SOU 2020:28 Sid SOU 2010:99 Flickor, pojkar, individer Sid

23 att öka jämställdheten mellan könen i skolan. 21 Detta förklarar skillnaden i exakt terminologi mellan Flickor, pojkar individer och En mer likvärdig skola då de behandlar likvärdighet i olika bredd. Flickor, pojkar individer i mer fokuserad form, En mer likvärdig skola med större fokus på alla skolans grupper och individer och relationerna där emellan. Jämställdhet i skolan handlar om att reellt ge flickor och pojkar lika makt och möjlighet till lärande och utveckling. Flertalet elever trivs bra i skolan, men det gäller tyvärr inte alla elever. Många elever inhämtar goda kunskaper och växer som individer i skolan, men dessvärre inte alla elever. Runt om i vårt land arbetar ett stort antal människor engagerat för att förbättra skolan. Detta förbättringsarbete handlar exempelvis om att förbättra kvaliteten i skolans undervisning och elevernas kunskaper, eller om att göra skolan till en trygg plats att vistas i för alla elever. En jämställd skola är en skola där både flickor och pojkar trivs, utvecklas och lär sig mycket 22. I citatet syns utredningens fokus jämfört med En mer likvärdig skola. Det går dock även att skönja hur begreppets mening har skiftat från 70 och 80-talet, än mer tydligt eftersom de använder samma term som utredningar från den perioden. Flertalet elever trivs bra i skolan, men det gäller tyvärr inte alla elever. Många elever inhämtar goda kunskaper och växer som individer i skolan, men dessvärre inte alla elever. Målet med ökad jämställdhet är individuell utveckling. Inte att elever ska fungera bättre tillsammans eller att skolans hantering av eleverna ska bli bättre i helhet. Det är den individuella utvecklingen som prioriteras. Detta leder oss händigt till nästa avsnitt. Utveckling Ordet jag sett som relaterar mest till likvärdighet är utveckling. I utredningarna jag läst kommer ordet ofta upp i relation till både elever och övrig personal. Och som jag visade i föregående avsnitt så är det något som prioriteras inom arbetet för att öka likvärdigheten i skolan. När Utveckling tas upp så är det med distinkt positiva konnotationer Dess arbetssätt ska realisera alla de dimensioner av likvärdighet som berörts och det ska ske på ett sätt så att varje elev får jämlika möjligheter till lärande och utveckling SOU 2010:99 Sid SOU 2010:99 Sid SOU 2020:28 Sid

24 Utredningarna lyfter fram utveckling som en målsättning för skolan och som ett strävansmål för alla inom verksamheten. Ordet relateras även till likvärdighet då de ofta nämns i samband och ibland till och med presenteras som förenade mål inom verksamheten, som i citatet ovan. Utveckling hos elever behandlas på ett sätt som indikerar att likvärdighet antingen är ett givet resultat av utveckling eller att det borde vara ett fokus inom utvecklingen. Detta kan ses I flickor pojkar, individer. Inom utredningen lyfts det direkt fram att utveckling, enligt utredarna, är grunden till jämställdhet i skolan. Jämställdhet i skolan handlar om att reellt ge flickor och pojkar lika makt och möjlighet till lärande och utveckling. 24 Utredarna presenterar alltså elevers utveckling som skolans huvuduppgift samt den huvudsakliga bristen när det kommer till jämställdhet mellan könen bland eleverna. Under utveckling kom jag även i kontakt med ett nytt nyckelord, entreprenörskap. Under 00 och 10-talets skoldiskurs så har entreprenörskap ofta lyfts fram som en aspekt skolan ska främja hos elever. Som huvudmålet med elevernas personliga utveckling. Jag vill därför passa på att ta upp det här. Som nyckelord så faller entreprenörskap in inom ramarna för elevers utveckling som jag presenterade i föregående avsnitt. Det syns tydligt i utredningarna från 00 och 10-talet att det ses som ett positivt attribut hos elever att utvecklas till entreprenörer eller, åtminstone personer med en entreprenörsanda. Detta är en tydlig effekt av ökande nyliberalt inflytande. En entreprenör är en individ som försörjer sig själv och har lite behov av staten, och är således nyliberalismens favorittyp av person. Jag ser detta som en indikation på det ökande nyliberala inflyttandet i skolverksamheten och det visar tydligt att det inflytandet berör elevers personlighet och individuella identitet. Aktiv Aktiv är ett begrepp som ofta förenas med andra inom statliga utredningar. Detta indikerar att det är något som utredarna antar eller anser är viktigt att kopplas till alla skeden inom verksamheten. Aktiv som begrepp riktas både till verksamheten och till individuella elevers utveckling. 24 SOU 2010:99 Sid

25 Aktiv är ett väldigt vagt begrepp i det här sammanhanget så jag vill börja min analys av dess användande inom utredningar av skolverksamheten genom att fastställa ett sammanhang och en mer specifik innebörd för ordet i det sammanhanget. I utredningar om skolan används aktiv oftast i samband med ordet arbete. Detta visar på början till kontexten för ordet i det här sammanhang, det relaterar till hur personalen inom skolverksamheten arbetar. Utifrån vidare exempel kan en tydlig koppling dras mellan aktivt arbete och verksamhetsmässiga insatser Särskilt tydligt blev detta i 1969 års läroplan (Lgr 69) då skolan gavs i uppdrag att aktivt motverka traditionella könsroller 25 och i elevers utveckling till medborgare i samhället En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 26 Att en elev ska utvecklas till att bli aktiv är också något som speglar fokuset på att personer ska utveckla en entreprenörsanda och bli effektiva. Elever ska inte behöva varandra, utan kunna klara och motivera sig själva samt utvecklas mot en viss idealbild av en svensk medborgare. Psykisk hälsa Psykisk hälsa lyfts ofta fram som något skolan måste hantera. Detta står i stark kontrast med de andra nyckelorden jag diskuterar i den här texten då de relaterar mer till aspekter som kan åtgärdas eller förbättras till de grad att de inte längre är faktorer i verksamheten. Som exempel vill jag hänvisa till likvärdighet. Det är teoretiskt möjligt att uppnå vad som skulle kunna kallas total likvärdighet. Desto svårare är det att uppnå något som skulle kunna kallas total psykisk hälsa precis som det är att uppnå någon form av hypotetisk total fysisk hälsa. I Flickor, pojkar, individer så återfinns bra exempel på hur skoldiskursen relaterar till elevers psykiska hälsa. Detta syns i hur utredarna förhåller sig till elevers psykiska hälsa på flera olika sätt. I följande citat pratar utredarna om hur psykisk ohälsa kan undvikas genom lärares bemötande och förhållande till eleverna. 25 SOU 2010:99 sid SOU 2010:99 sid

26 Lärarnas bemötande kan också få konsekvenser för elevernas psykiska hälsa: forskning visar att flickors och pojkars relation till sina lärare är en viktig faktor för elevernas psykiska hälsa. 27 Ett tydligt exempel på hur psykisk hälsa hanteras, och är ett pågående problem att lösas. Utöver det så fann jag i samma utredning se att psykisk hälsa relateras till övriga aspekter av skolverksamheten. Det finns ett starkt stöd i forskningslitteraturen för att tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakar internaliserande och externaliserande psykiska problem (SOU 2010:79). Skolsvårigheter, som lässvårigheter, påverkar självuppfattning och kan påverka den psykiska hälsan 28 Jag fann även att psykisk ohälsa relateras direkt till likvärdighet/jämställdhet Det är viktigt att jämställdhetsarbetet i skolan omfattar ett brett spektrum av frågeställningar som rör flickor och pojkar i skolan. Jämställdhetsaspekter bör exempelvis läggas även på frågor om barns utveckling och psykosociala hälsa. 29 Psykisk hälsa som koncept är alltså inte något som skolan kan hantera och sedan gå vidare från, det är istället en pågående process, en process som det sätts stor vikt på inom statens offentliga utredningar av skolan. Flera utredningar benämner psykisk hälsa inom skolan och tar upp antingen hur processen kan påverkas av eventuella förslag eller tar upp direkta möjligheter att stödja processens fortlöpande. Effektivitet I utredningen En mer likvärdig skola minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning tas effektivitet upp flera gånger. I utredningen behandlas effektivitet som något en skola som helhet uppnår, alltså inte ett mål för individuella elever eller lärare. Utredningen har ett avsnitt dedikerat till effektivitet i skolan och hur det går att mäta. 30 Utöver det avsnittet så finns även mer direkta exempel på hur effektivitet ses på verksamhets nivå Särskilt prioriterade är åtgärder som syftar till en förbättrad styrning av välfärden, ett effektivt nyttjande av offentliga resurser SOU 2010:99 sid SOU 2010:99 Sid SOU 2010:99 Sid SOU 2020:28 Sid SOU 2020:28 Sid

27 I citatet så kan se hur utredningen En mer likvärdig skola behandlar effektivitet som en viktig aspekt av insatser för att öka likvärdigheten i verksamheten. Insatser måste vara effektiva, verksamheten effektiv. Det finns för utredarna en länk mellan effektivitet i skolan och ökad likvärdighet. Det kan ses som självklart att utredarna vill se effektivitet, vad skulle poängen vara med att instifta icke effektiva åtgärder. Det skulle vara absurt. Men trots detta så kan det kan vara svårt att mäta effektivitet, något som tas upp i Flickor, pojkar, individer med följande citat: Det kan konstateras att det till stor del saknas evidensbaserad kunskap (observera definitionen av evidens ovan) om vilka arbetssätt som är effektiva för att uppnå specifika mål i undervisningen eller gällande skolklimatet och elevernas psykosociala hälsa. 32 För mycket fokus på effektivitet riskerar även att leda till att endast åtgärder som kan motiveras med kvantitativa redogörelse för resursfördelning och utdelning implementeras. Jag kommer att senare i det här avsnittet behandla hur individerna inom skolan fortfarande påverkas på individnivå av denna aspekt av diskursen, men först vill jag analysera hur den avsedda helheten påverkas. När utredare lägger fokus på effektivitet så indikerar det att skolverksamheten i dagsläget brister i den aspekten. Detta gäller såklart även för de andra aspekterna jag tar upp i den här uppsatsen och det är något jag kommer att ta upp i nästa del av det här kapitlet. Vad effektivitet innebär i det här sammanhanget låter utredarna i En mer likvärdig skola, Flickor, pojkar, individer, vara att de s.k. individuella elevkostnaderna är höga. Detta syns i det tidigare citatet från En mer likvärdig skola med dess fokus på mer kostnadseffektiva lösningar. Det går även att se i citatet: SBU ska också identifiera metoder som används men som inte gör nytta, inte har studerats eller som inte är kostnadseffektiva. 33 från Flickor, pojkar, individer. Effektivitet hos elever har alltså mycket mer betydelse än endast att eleverna uppnår vissa betygsmässiga resultat. Effektivitet är det tydligaste exemplet på nyliberalt inflytande i diskursen. När det talas om effektivitet så talas det om retur på investeringar. Detta innebär att elever, när de ska vara effektiva, behandlas som investeringar. Investeringar som måste ge tillräcklig retur. Detta står i stark kontrast till tidigare perioders diskursiva kontext. Det sätter även enorm press på skolan 32 SOU 2010:99 Sid SOU 2010:99. Sid

28 att forma elever till en viss typ av person och relaterar därmed till entreprenörskap. Denna press förs i vissa fall vidare till elever vars psykiska hälsa därmed blir lidande vilket sedan används för att motivera ytterligare omformning av skolan. Den övergripande diskursiva kontexten I det här avsnittet kommer jag att gå in på hur alla nyckelbegrepp jag tagit upp hittills formar en form av diskursiv helhet och hur denna helhet påverkar skoldiskursen. Jag kommer först att presentera helheten av mina utvalda nyckelbegrepp för att sedan analysera vad den innebär. I sin helhet visar de nyckelbegrepp jag valt ut hur skoldiskursen förändrats från period till period. Det syns i hur 70-talets reformer skiljer sig från 00-talets och hur 80-talets anpassningar skiljer sig från 10-talets. Jag har i den här studien på så sätt fått insyn i hur diskursen kring den svensks skolan skiftat. Jag har undersökt och studerat hur aspekter av skolan jämför med motsvarigheter från tidigare perioder. Genom denna undersökning har jag sett hur den svenska skolans fokus skiftat från likvärdighet till individualitet förklätt som likvärdighet. Under 70 och 80-talet så var likvärdighet de ledande målet för skolans verksamhet. Under 00 och 10-talet så syns det att fokus skiftat till elevers individualitet och personliga värde istället för den tidigare, mer kollektiva, visionen som fanns för skolan. Denna nya inriktning döljs dock under ett fortsatt arbete för att främja likvärdighet i skolan medans det riktiga fokuset läggs på att ändra skolans mer grundläggande arbetsgrund. Det går alltså att se hur likvärdighet som begrepp blivit det ledande målet för mycket av diskursen om skolverksamheten. Som jag tagit upp tidigare så fungerar begreppet som en form av täckmantel. Det tas upp och presenteras som huvudmål, men andra aspekter är lika, om inte mer ledande inom diskursen och kopplas samman med likvärdighet så att begreppets innebörd skiftas. Utifrån min forskning så innebär det att den övergripande diskursiva kontexten ser ut på följande vis. Likvärdighet är diskursens centrala begrepp då det är det begreppet som används mest. Likvärdigheten kopplas dock mest till utveckling och aktiv som båda relaterar till diskursens individualistiska fokus. Elever ska utvecklas till aktiva individer som respekterar och strävar efter likvärdighet. Ingen hänsyn tas till grupptillhörigheter och likvärdighet däremellan eftersom individen skolan ska forma kommer att eliminera konflikter mellan grupper. Pressen som sätts på att dessa individer ska formas utefter den nya nyliberala idealbilden av en elev har resulterat i skolans problem med psykisk hälsa och har resulterat i dess roll som ett av de viktigaste nyckelbegreppen inom den moderna skoldiskursen. För att hantera problemen med 28