I EHÅLL /2/08 REV 2 KGW/mr 2 DG E HR

Transkript

1 EUROPEISKA U IO E S RÅD Bryssel den 27 november 2008 (1.12) (OR. en) 14146/2/08 REV 2 COHOM 105 RAPPORT Ärende: EU:s årsrapport om de mänskliga rättigheterna 14146/2/08 REV 2 KGW/mr 1

2 I EHÅLL 1. Inledning EU:s instrument och initiativ i tredjeländer Gemensamma åtgärder, gemensamma ståndpunkter Rollen för generalsekreterarens/den höge representantens personliga representant för mänskliga rättigheter Handlingsplaner inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter Démarcher och uttalanden Dialoger och samråd om mänskliga rättigheter Dialogen med Kina om de mänskliga rättigheterna Dialogen med Iran om de mänskliga rättigheterna Människorättsdialogen med centralasiatiska stater Människorättsdialogen mellan EU och Afrikanska unionen Samråd med Ryssland om de mänskliga rättigheterna Trojkasamråd om mänskliga rättigheter med USA, Kanada, Japan, Nya Zeeland och kandidatländerna Klausuler om de mänskliga rättigheterna i samarbetsavtal med tredjeländer Verksamhet som finansieras inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter Europaparlamentets åtgärder för mänskliga rättigheter Tematiska frågor Dödsstraff Tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning Barnets rättigheter Barn och väpnade konflikter Människorättsförsvarare Kvinnors rättigheter och jämställdhet Människohandel Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och kampen mot strafflöshet De mänskliga rättigheterna och terrorism De mänskliga rättigheterna och näringslivet /2/08 REV 2 KGW/mr 2

3 4.11 Demokrati och val Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Rätten till utveckling Religions- och trosfrihet Interkulturell dialog Asyl, migration, flyktingar och fördrivna personer Rasism, främlingsfientlighet, icke-diskriminering och respekt för mångfald Personer som tillhör minoritetsgrupper Personer med funktionshinder Frågor som rör urbefolkningar EU:s verksamhet i internationella forum :a sessionen i FN:s generalförsamling Förenta nationernas råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) Europarådet Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Landsinriktade frågor EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer Den europeiska grannskapspolitiken Ryssland och Centralasien Afrika Latinamerika och Västindien Asien Mellanöstern och Arabiska halvön Analys av effektiviteten i EU:s åtgärder och instrument Slutsatser BILAGA I BILAGA II BILAGA III Förteckning över förkortningar /2/08 REV 2 KGW/mr 3

4 FÖRORD Årligen utvecklar och förstärker Europeiska unionen sina åtgärder för att främja och garantera respekt för de mänskliga rättigheterna i hela världen. Denna tionde årsrapport från EU om de mänskliga rättigheterna vittnar om detta fortlöpande åtagande. Främjandet av de mänskliga rättigheterna är nu en av de mest utvecklade aspekterna av Europeiska unionens yttre förbindelser. Det huvudskaliga syftet med denna rapport är att informera en så bred publik som möjligt, både i Europa och utanför unionens gränser, om EU:s insatser för att främja de mänskliga rättigheterna världen över. Rapporten omfattar perioden juli 2007 juni Under dessa tolv månader har faktiska framsteg uppnåtts i fråga om de mänskliga rättigheterna. Nu när rådet för mänskliga rättigheter slutfört sin reform och antagit sina institutionella regler för arbetet bör det vara möjligt för detta centrala FN-organ att ägna sig åt sakfrågor. Det är ett unikt forum som sammanför företrädare för stater, experter och medlemmar av det civila samhället. Europeiska unionen är fast besluten att göra sin röst hörd inom rådet och att verka för att det ska fungera effektivt. Rådet för mänskliga rättigheter har fått en gedigen start, men alla aktörer och i första hand medlemsstaterna i rådet bör arbeta tillsammans i en anda av ömsesidigt förtroende så att denna nya institution kan fullgöra sin uppgift och leva upp till människors förväntningar. Första halvåret 2008 präglades av de första sessionerna i den universella periodiska granskningen, en innovativ mekanism som rådet för mänskliga rättigheter använder för att granska människorättssituationen i varje land i världen, vilken kräver att alla stater gör betydande åtaganden för att förbättra sitt skydd av de mänskliga rättigheterna. Dödsstraffet är på tillbakagång. Rwanda och Uzbekistan har avskaffat dödsstraffet, vilket innebär att 135 stater nu har tagit detta steg. I Förenta staterna var delstaten New Jersey den första amerikanska stat sedan 1965 som förklarade dödsstraffet olagligt. Europeiska unionen står fast vid sitt åtagande på detta område. EU välkomnar att 104 länder antog en resolution i samband med FN:s 62:a generalförsamling och efterlyste ett moratorium för dödsstraff. Målet är att dödsstraffet helt ska avskaffas /2/08 REV 2 KGW/mr 4

5 På området för internationell rätt sker det framsteg. Gripandena av Jean-Pierre Bemba och Radovan Karadžić samt åtalen i Internationella brottmålsdomstolen mot Thomas Lubanga, Germain Katanga och Mathieu Ngudjolo, tidigare krigsherrar i Demokratiska republiken Kongo som står anklagade för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, utgör betydande framsteg mot att förhindra att de som gjort sig skyldiga till omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna går ostraffade. Europeiska unionen stöder Internationella brottmålsdomstolens åtgärder. EU:s verksamhet på människorättsområdet förstärks kontinuerligt. I enlighet med sina riktlinjer ingriper EU när så är möjligt genom diplomatiska demarscher eller uttalanden när en person döms till döden, torteras, hålls fängslad för sina åsikter eller övertygelser, eller hotas. EU ägnar särskild uppmärksamhet åt främjandet av barnets rättigheter och kommer snart att utvidga verksamheten till att omfatta situationen för kvinnor som utsätts för våld. EU främjar de mänskliga rättigheterna i sina krishanteringsinsatser och uppmärksammar dem i planeringen, genomförandet och utvärderingen av ESFP-insatser. Några av dessa uppdrag inbegriper experter med ansvar för kvinnors rättigheter eller för situationen för barn i väpnade konflikter. Förutom att vid behov snabbt ingripa för att förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna avser Europeiska unionen även att prioritera dialog och samarbete. Unionen strävar efter att ha ett nära samarbete med organisationer inom det civila samhället. EU deltar för närvarande i fler än 30 dialoger och samråd om de mänskliga rättigheterna med tredjeländer i fem världsdelar och dessa växer snabbt i antal, vilket bevisar den ständigt ökande betydelse som de mänskliga rättigheterna har i internationella förbindelser. Förutom medlemsstaternas samarbetsprogram har kommissionen förstärkt sitt europeiska instrument för demokrati och mänskliga rättigheter, som nu förfogar över en årsbudget på nästan 140 miljoner euro /2/08 REV 2 KGW/mr 5

6 Kampen för de mänskliga rättigheterna är en kamp på lång sikt. I många områden i världen fortsätter läget fortfarande att vara oroväckande: i Demokratiska republiken Kongo, där sexuellt våld i stor skala används som ett krigsvapen, i Darfur, där det internationella samfundet fortfarande försöker sätta stopp för de övergrepp som civilbefolkningen utsätts för, i Myanmar, där människor utsattes för brutalt förtryck i september 2007 och där myndigheterna inte på ett adekvat sätt vidtog åtgärder i samband med den humanitära katastrof som cyklonen Nargis gav upphov till. I Sri Lanka drabbas civilbefolkningen hårdast vid sammandrabbningarna mellan myndigheterna och separatiströrelser. I Nordkorea och andra länder håller sig auktoritära förtryckarregimer vid makten utan hänsyn till mänskliga rättigheter. Under detta år, då 60-årsdagen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, 15-årsdagen av Wiendeklarationen och 10-årsdagen av FN:s deklaration om försvarare av de mänskliga rättigheterna firas, är det viktigt för oss att minnas att mänskliga rättigheter är universella och inte får vara beroende av någon stats interna angelägenheter, varken i Europa eller någon annanstans. Alla civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är odelbara, sinsemellan förbundna och ömsesidigt förstärkande. För att öka effektiviteten måste EU ytterligare förstärka enhetligheten i unionens handlande. Vi hoppas att denna rapport, samtidigt som den utgör en kunskapskälla, kommer att bidra till att ge en klarare bild av hur vi tillsammans ytterligare kan förbättra samstämmigheten i våra åtgärder och på så vis förstärka deras effektivitet. Bernard Kouchner Frankrikes utrikesminister Ordförande för Europeiska unionens råd Javier Solana Hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Generalsekreterare för Europeiska unionens råd Benita Ferrero-Waldner Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för yttre förbindelser och den europeiska grannskapspolitiken 14146/2/08 REV 2 KGW/mr 6

7 1. I LED I G Respekten för de mänskliga rättigheterna utgör grunden för Europeiska unionen, tillsammans med de grundläggande friheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. Utan mänskliga rättigheter kan det inte finnas någon varaktig fred eller säkerhet eller någon hållbar utveckling. EU är övertygat om att detta är en legitim angelägenhet och ett viktigt ansvar för det internationella samfundet. EU fäster därför en särskild vikt vid respekten för mänskliga rättigheter, såväl inom som utanför dess gränser. Denna tionde årsrapport från EU om de mänskliga rättigheterna täcker perioden 1 juli juni Rapporten ska ge en översikt över Europeiska unionens politik och verksamhet på människorättsområdet. Genom rapporten skapas den öppenhet och insyn som krävs för samverkan mellan EU och det civila samhället. Den bör även underlätta en bedömning och utvärdering av effektiviteten i EU:s verksamhet 1. Syftet med rapporten är att behandla EU:s verksamhet på människorättsområdet i förhållande till tredjeländer, i multilaterala organ och i samband med vissa särskilda tematiska frågor. Rapporten gör inte anspråk på att vara uttömmande, utan tvärtom är avsikten att den ska ta sikte på frågor där EU:s insatser har haft stor betydelse, vilket bör göra rapporten mer lättläst. EU förfogar över ett antal instrument för att främja respekt för de mänskliga rättigheterna i hela världen. Hittills har EU tagit fram sex uppsättningar riktlinjer: om dödsstraff, om tortyr, om dialoger om de människliga rättigheterna med tredjeländer, om barn i väpnade konflikter, om människorättsförsvarare och, i fjol, om barnets rättigheter. År 2005 antog EU även riktlinjer för främjande av internationell humanitär rätt. EU genomför dessa olika riktlinjer genom specifika åtgärder (t.ex. en världsomfattande kampanj med demarscher mot tortyr). EU gör diplomatiska demarscher när de mänskliga rättigheterna kränks och deltar i politiska dialoger eller mer specifikt dialoger om mänskliga rättigheter med många tredjeländer (för närvarande fler än 30 dialoger om mänskliga rättigheter). EU finansierar det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. 1 Se kapitel 7, Analys av effektiviteten i EU:s åtgärder och instrument /2/08 REV 2 KGW/mr 7

8 På multilateral nivå är Europeiska unionen aktiv i rådet för mänskliga rättigheter (MR-rådet) och i Förenta nationernas generalförsamling. Under rapporteringsperioden höll rådet för mänskliga rättigheter sina sjätte, sjunde och åttonde ordinarie sessioner samt tre extra sessioner som ägnades åt kränkningar av de mänskliga rättigheterna på de ockuperade palestinska territorierna, människorättssituationen i Myanmar (på begäran av EU) och rätten till mat. EU stödde framgångsrikt förlängningen av mandaten för de särskilda rapportörerna om situationen för de mänskliga rättigheterna i vissa länder (Haiti, Sudan, Burundi, Liberia, Nordkorea, Myanmar och Somalia) eller om särskilda tematiska frågor (t.ex. skydd av mänskliga rättigheter vid bekämpning av terrorism, människorättsförsvarare och minoriteter). Vid den åttonde sessionen i MR-rådet initierade EU även antagandet av en resolution om situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar, särskilt efter cyklonen Nargis, där kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Myanmar fördömdes och landets regering uppmanades att fullt ut samarbeta med det internationella samfundet för att få ett slut på dessa. EU stödde även inledandet av den universella periodiska granskningen, en innovativ mekanism som rådet för mänskliga rättigheter använder för att vart fjärde år granska människorättssituationen i varje land. Flera medlemsstater förklarade sig beredda att genomgå denna granskning. I detta sammanhang kommer EU att verka för att de rekommendationer som lämnades av olika FN-utskott under diskussionerna beaktas och att icke-statliga organisationer deltar fullt ut när granskningsrapporterna ska antas. Vid FN:s generalförsamlings 62:a session initierade EU en deklaration i vilken 95 länder i alla världsdelar efterlyste ett moratorium i syfte att avskaffa dödsstraffet. Efter detta initiativ antogs en resolution om dödsstraffet av 104 länder, till stor del tack vare en aktiv kampanj som genomförts av Europeiska unionen och andra medförfattare till resolutionen. Den utgör en historisk framgång på vägen mot ett allmänt avskaffande av dödsstraffet. EU arbetade även för att säkerställa antagandet av ett antal resolutioner om människorättssituationen i vissa länder (Myanmar, Nordkorea, Iran och Vitryssland) och en resolution om barnets rättigheter (i samarbete med latinamerikanska och västindiska länder) i vilket mandatet för den särskilda representanten som arbetar mot våld mot barn fastställdes /2/08 REV 2 KGW/mr 8

9 Den unika position som Europeiska unionen har får den att särskilt starkt engagera sig i främjande och skydd av mänskliga rättigheter. De som utsatts för kränkningar förväntar sig att EU hjälper till för att få ett slut på de orättvisor de upplever varje dag. Människorättsförsvarare betraktar EU som en kraft som kan stödja dem i deras oförtröttade insatser för att främja de mänskliga rättigheterna. Denna rapport visar att Europeiska unionen försöker uppfylla dessa förväntningar genom ständigt förnyade ansträngningar och genom att utnyttja det stora antal instrument som står till dess förfogande. 2. EU:S I STRUME T OCH I ITIATIV I TREDJELÄ DER 2.1 Gemensamma åtgärder, gemensamma ståndpunkter och krishanteringsinsatser I detta avsnitt ges en översikt över och en uppdatering av de gemensamma åtgärder och gemensamma ståndpunkter samt krishanteringsinsatser som varit i kraft under rapporteringsperioden. Gemensamma åtgärder avser specifika situationer där det anses vara nödvändigt att unionen vidtar åtgärder. Under den period som denna rapport omfattar antog EU ett antal gemensamma åtgärder som rör mänskliga rättigheter. Dessa gemensamma åtgärder avser huvudsakligen utnämningen av EU:s särskilda representanter samt civila och militära krishanteringsinsatser /2/08 REV 2 KGW/mr 9

10 EU:s elva särskilda representanter under rapporteringsperioden hade ansvar för följande områden: Afghanistan (Francesc Vendrell, utnämnd den 25 juni 2002) 2. Området kring de afrikanska stora sjöarna (Roeland van de Geer, utnämnd den 15 februari 2007) 3. Afrikanska unionen (Koen Vervaeke, utnämnd den 6 december 2007) 4. Bosnien och Hercegovina (Miroslav Lajčák, utnämnd den 18 juni 2007) 5. Centralasien (Pierre Morel, utnämnd den 5 oktober 2006) 6. Kosovo (Pieter Feith, utnämnd den 4 februari 2008) 7. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (Erwan Fouéré, utnämnd den 17 oktober 2005) 8. Mellanöstern (Marc Otte, utnämnd den 14 juli 2003) 9. Moldavien (Kálmán Mizsei, utnämnd den 15 februari 2007) 10. Sydkaukasien (Peter Semneby, utnämnd den 20 februari 2006) 11. Sudan (Torben Brylle, utnämnd den 19 april 2007) 12. Gemensamma ståndpunkter handlar i första hand om restriktiva åtgärder, antingen med anledning av en skyldighet som införts genom en resolution i FN:s säkerhetsråd eller en självständig EU-åtgärd. Sanktioner tillämpas i enlighet med de särskilda mål för Gusp som anges i artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen och som bland annat omfattar främjande av respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, demokrati, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning Rådets gemensamma åtgärd 2002/496/Gusp av den 25 juni 2002, EGT L 167, , s. 12. Rådets gemensamma åtgärd 2007/112/Gusp av den 15 februari 2007, EUT L 46, , s Rådets gemensamma åtgärd 2007/805/Gusp av den 6 december 2007, EUT L 323, , s Rådets gemensamma åtgärd 2007/427/Gusp av den 18 juni 2007, EUT L 159, , s Rådets gemensamma åtgärd 2006/670/Gusp av den 5 oktober 2006, EUT L 275, , s Rådets gemensamma åtgärd 2008/123/Gusp av den 4 februari 2008, EUT L 42, , s Rådets gemensamma åtgärd 2005/724/Gusp av den 17 oktober 2005, EUT L 272, , s Rådets gemensamma åtgärd 2003/537/Gusp av den 21 juli 2003, EUT L 184, , s Rådets gemensamma åtgärd 2007/107/Gusp av den 15 februari 2007, EUT L 46, , s Rådets gemensamma åtgärd 2006/121/Gusp av den 20 februari 2006, EUT L 49, , s Rådets gemensamma åtgärd 2007/238/Gusp av den 19 april 2007, EUT L 103, , s /2/08 REV 2 KGW/mr 10

11 Europeiska unionen fortsätter att sträva efter att förbättra förfarandena vid tillämpning av EU:s autonoma sanktioner eller EU-kompletteringar av FN:s förteckningar över sanktioner, i synnerhet med hänsyn till skyldigheter när det gäller rätten till en rättvis rättegång, motiveringsskyldigheten och rätten till ett effektivt rättsligt skydd. Krishanteringsinsatser: Människorättsfrågor och konfliktförebyggande På det konfliktförebyggande området har EU fortsatt att utveckla instrument för förebyggande av konflikter på lång och kort sikt. I Årsrapport om EU:s konfliktförebyggande verksamhet och genomförandet av EU:s program för förebyggande av våldsamma konflikter anges framstegen på detta område 13. Mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet och barn i väpnade konflikter har fortsatt att bli allt viktigare i samband med insatser och uppdrag på krishanteringsområdet och att systematiskt införlivas i planeringen och genomförandet av alla ESFP:s operationer och uppdrag och att därefter utvärderas under erfarenhetshanteringen. Ett närmare samarbete om dessa frågor har även ägt rum med EU:s särskilda representanter vars mandat nu innehåller särskilda bestämmelser om behandlingen av människorättsfrågor, jämställdhet och barn i väpnande konflikter. I flera ESFP-insatser och ESFP-uppdrag ingår nu kunskap om jämställdhetsfrågor. I samband med insatsen Eufor Tchad/RCA ger jämställdhetsrådgivaren vid det operativa högkvarteret bl.a. utbildning i jämställdhetsfrågor och har föreslagit en övergripande struktur för övervakning och rapportering. Eulex Kosovo har en enhet för mänskliga rättigheter och jämställdhet som inte bara sörjer för överensstämmelsen av Eulex Kosovos politik och beslut med normer för mänskliga rättigheter och jämställdhet, utan även tar emot klagomål från alla tredje parter om påstådda brott mot uppförandekoden. Eusec RD Congo och Eupol RD Congo har tillsammans en jämställdhetsrådgivare och en expert för mänskliga rättigheter och barn i väpnade konflikter, och jämställdhetsrådgivaren inom ramen för Eupol Afghanistan bidrar med råd till de afghanska myndigheterna om jämställdhetspolitik inom den afghanska nationella polisen /2/08 REV 2 KGW/mr 11

12 Den sammanställning av relevanta dokument på området för integrering av mänskliga rättigheter och jämställdhet i ESFP som Kusp rekommenderade i juni 2007 som ett referensverktyg för det framtida arbetet med planering och ledning av ESFP-uppdrag och ESFP-insatser samt för utbildningsändamål har offentliggjorts i en version för vilken sekretessen nu (juni 2008) har hävts 14, som ett resultat av de tre ordförandeskapens (Tysklands, Portugals och Sloveniens) fortsatta strävanden. Vikten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv har fortsatt att betonas, liksom förstärkta insatser vid genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 och relevanta EU-handlingar, särskilt i syfte att uppnå mer konkreta framsteg på detta område på fältet. Under det slovenska ordförandeskapet genomfördes här en undersökning om förstärkta EU-insatser när det gäller kvinnor i väpnade konflikter. När det gäller barn i väpnade konflikter och det vidare genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1612, gav den undersökning Förbättra EU:s åtgärder för barn som påverkas av en väpnad konflikt som det slovenska ordförandeskapet beställt och översynen och de konkreta ändringarna av Checklista för integrering av skyddet av barn i väpnade konflikter i ESFP-insatser på grundval av ett detaljerat frågeformulär ökad tyngd åt målet att ytterligare förbättra genomförandet på fältet. 15 Krishantering: operativ verksamhet Under rapporteringsperioden har den operativa verksamheten på området krishantering fortsatt att utvidgas på såväl det civila som det militära området. EU genomför ett brett spektrum av civila och militära uppdrag på tre kontinenter, med uppgifter som sträcker sig från fredsbevarande åtgärder och övervakning av genomförandet av en fredsprocess till rådgivning och bistånd till den militära sektorn, polissektorn och sektorerna för gränsövervakning och rättsstatsprincipen. Ytterligare uppdrag håller på att förberedas aktivt Se kapitel 4.4, Barn och väpnade konflikter /2/08 REV 2 KGW/mr 12

13 Mellanöstern Centralasien Främjande av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen är centrala området inom EU:s förbindelser med Irak. Genom sitt samordnade rättsstatsuppdrag i Irak (Eujust LEX) har EU sedan juli 2005 tillhandahållit 72 kurser och 12 praktikplatser i EU-medlemsstater och därvid utbildat mer än högre tjänstemän från Iraks polisväsen, rättsväsen och fängelseväsen. Efter att först ha förlängt uppdraget 2006 beslutade EU i slutet av 2007 om ytterligare en förlängning till och med den 30 juni 2009, då cirka irakier kommer att ha blivit utbildade. EU kommer eventuellt att undersöka möjligheterna att förlänga uppdraget med verksamhet inom landet. EU:s särskilda representant för Afghanistan, Francesc Vendrell, avgick den 31 augusti EU:s nya särskilda representant, Ettore Francesco Sequi, utnämndes den 1 september Hans uppdrag, som löper till och med den 28 februari 2009, är att bidra till genomförandet av EU:s och Afghanistan:s gemensamma uttalande och Afghanistanöverenskommelsen, samt relevanta FN-resolutioner. Ett centralt mål är att främja inrättandet av en demokratisk, ansvarsfull och livskraftig afghansk stat, varvid särskild uppmärksamhet ska ägnas åt säkerhet och stabilisering, goda styrelseformer, reform av rättsväsendet och säkerhetssektorn, mänskliga rättigheter, demokratisering och övergångsstrukturer för rättvisa. Att personer som kränker eller har kränkt de mänskliga rättigheterna i Afghanistan går ostraffade fortsätter även att undergräva försöken att bygga upp ett effektivt polisväsen som åtnjuter förtroende. Enligt definitionen i Eupol Afghanistan Conops är ett av målen för reformen av det afghanska nationella polisväsendet institutionell respekt för och anslutning till internationell människorättslagstiftning samt samarbete med den oberoende afghanska människorättskommissionen. Ett av de strategiska målen med detta uppdrag är här att, i enlighet med internationella normer, bistå och stödja uppbyggandet av ett polisväsen som medborgarna litar på, som arbetar med integritet enligt rättsstatsprincipen och som respekterar de mänskliga rättigheterna. Människorättsaspekter integrerades även i Eupols övriga strategiska mål. 16 Gemensam åtgärd 2008/612/Gusp av den 24 juli 2008, EUT L 197, , s /2/08 REV 2 KGW/mr 13

14 En rådgivare för mänskliga rättigheter utnämndes vid uppdragets högkvarter i Kabul. En handlingsplan för människorättsfrågor inom uppdraget utarbetades. En undersökning genomfördes i februari av polisiära rådgivare som stationerats utanför Kabul och utgjorde grund för vidare planering för hur människorättsfrågor kan integreras i Eupols verksamhet i provinserna. Eupols rådgivare för mänskliga rättigheter samarbetar även nära med Eupols rättsstatsgrupp i frågor som rör afghansk straffrätt för att säkerställa att internationella normer för mänskliga rättigheter följs i samband med översynsprocessen av ändringarna av polislagen, lagförslaget om kidnappning och människohandel samt straffprocesslagen. Eupol samarbetar med viktiga internationella och afghanska partner (Unama, Unicef, FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå, Internationella organisationen för migration, den oberoende afghanska människorättskommissionen, inrikesministeriet och övriga ministerier) på strategisk nivå för att utveckla institutionella strukturer och samarbete mellan olika organ om mänskliga rättigheter. Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) återupptog kontakterna med den palestinska civila polisen och blåste nytt liv i ett antal biståndsprojekt som hade frysts i början av 2006 och stärkte kontinuerligt sin profil som den främsta internationella samarbetspartner och samordnaren för biståndet till den palestinska civila polisen. På grundval av EU:s åtgärdsstrategi som godkändes i november 2007 godkände EU i juni 2008 utvidgningen av uppdragets verksamhet på det straffrättsliga området. Vid konferensen i Berlin den 24 juni 2008 bekräftades de internationella givarnas stöd till den palestinska civila polisen och Eupol Copps med ett betydande donationsbelopp som särskilt öronmärkts för genomförandet av projekt som den palestinska civila polisen hade utformat i samarbete med uppdraget. Efter Hamas övertagande av Gazaremsan i juni 2007 återvände EU BAM Rafah 17 inte till gränsövergångsstället i Rafah utan förblev i beredskap under hela perioden. Under 2008 inledde Egypten förhandlingar för att öppna gränsövergångsstället i Rafah på nytt, men lyckades inte få till stånd någon överenskommelse mellan Fatah, Hamas och Israel. För att anpassa sig till den förändrade operativa situationen minskades uppdragets internationella personal till 18 personer, men inom uppdraget är man fortsatt redo för en ny utplacering vid gränsövergångsstället i Rafah med kort varsel när de politiska villkoren och säkerhetsvillkoren är uppfyllda /2/08 REV 2 KGW/mr 14

15 Afrika I enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1778 (2007), där en utplacering av en flerdimensionell närvaro i Tchad och Centralafrikanska republiken godkändes och EU fick tillhandahålla den militära komponenten, inledde EU den 28 januari 2008 den överbryggande militära insatsen i östra Tchad och den nordöstra delen av Centralafrikanska republiken (Eufor Tchad/RCA). Denna insats genomförs inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken under ett år från och med den dag då dess inledande operativa kapacitet tillkännagavs (den 15 mars 2008). Utplaceringen av Eufor Tchad/RCA är ett konkret uttryck för EU:s åtagande att aktivt verka för att säkerheten i regionen förbättras, särskilt i östra Tchad och den nordöstra delen av Centralafrikanska republiken, genom att bidra till skyddet av flyktingar och internflyktingar, underlätta humanitära hjälpsändningar, hjälpa till att skapa förutsättningar för att fördrivna personer frivilligt återvänder till sina ursprungsorter med stöd av kommissionens program för stöd till stabiliseringen i östra Tchad och bidra till att garantera säkerheten för Förenta nationernas uppdrag i Centralafrikanska republiken och i Tchad (Minurcat) och dess möjlighet att fritt bedriva sin verksamhet. I linje med sitt mandat kommer Eufor Tchad/RCA att fortsätta att agera på ett opartiskt, neutralt och oberoende sätt. Utstationeringen har välkomnats av regeringarna i Tchad och Centralafrikanska republiken. Europeiska unionen har kontinuerligt visat sitt stöd för övergångsprocessen i Demokratiska republiken Kongo. Den 15 februari 2007 utnämnde rådet en ny särskild representant för området kring de afrikanska stora sjöarna, Roeland van de Geer. I sina många resor i området tar han regelbundet och med kraft upp människorättsfrågor. Efter det tidigare uppdraget Eupol Kinshasa (som avslutades den 30 juni 2007) inledde EU Eupol RD Congo (den 1 juli 2007) för att stödja den polisiära aspekten av reformen av säkerhetssektorn och dess kopplingar till det rättsliga området. Eupol RD Congo har förlängts med ytterligare ett år och förberedelser pågår för att etablera en närvaro i landets östra del /2/08 REV 2 KGW/mr 15

16 Inom Eusec RD Congo fortsatte arbetet och insatserna på området för reformen av säkerhetssektorn och området för avväpning, demobilisering och återanpassning i enlighet med det mandat som löper ut den 30 juni 2008 Beträffande förnyandet av försvarsministeriets administration, har uppdraget fortsatt med uppskattningen av de väpnade styrkornas omfattning med hjälp av biometri. Betalningskedjeprojektet har gjort verkliga framsteg. Särskilt har utbetalningarna blivit mera tillförlitliga och lönerna till den militära personalen har höjts. En gradvis överföring av ansvaret till den kongolesiska förvaltningen planeras nu realistiskt kunna vara slutförd senast i juni Säkerhetssituationen i de östra delarna av landet har förbättrats något sedan undertecknandet av Nairobi-kommunikén och Goma-åtagandena för Norra Kivu och Södra Kivu. De senaste framstegen är ännu inte stabila, vilket framgår av att väpnade grupper fortsätter att kränka de mänskliga rättigheterna och att ett klimat av straffrihet råder. De utgör dock inledningen på en process som kan leda fram till en varaktig fred. Eusec RD Congo har lämnat stöd till EU:s särskilda sändebud för området kring de afrikanska stora sjöarna i hans insatser för att bibehålla denna process på rätt spår. Efter rådets antagande av den gemensamma åtgärden den 12 februari 2008 och efterföljande godkännande av planeringsdokument (operativt koncept den 12 februari och operativ plan den 5 juni) inleddes EU-uppdraget till stöd för reform av säkerhetssektorn i Guinea-Bissau den 16 juni 2008, och det kommer att fortsätta fram till slutet av maj Det strategiska målet är att få till stånd en säkerhetssektor som står på egna ben och motsvarar samhällets säkerhetsbehov, inklusive kampen mot organiserad brottslighet, som är förenlig med demokratiska normer och principerna om god samhällsstyrning, och som bidrar till stabilitet och varaktig utveckling i Guinea-Bissau. Uppdraget bidrar med råd och bistånd till de lokala myndigheterna vid reformeringen av säkerhetssektorn i Guinea-Bissau för att bidra till att skapa förutsättningar för genomförandet av den nationella strategin för reform av säkerhetssektorn, i nära samarbete med andra EU-aktörer, och internationella och bilaterala aktörer samt för att underlätta givarengagemang i ett senare skede. Uppdraget följer en övergripande strategi där polis, rättslig och militär expertis är fullt integrerade i uppdraget. Om reformen av säkerhetssektorn i Guinea-Bissau ska kunna genomföras framgångsrikt måste det internationella samfundet anslå medel och resurser och de lokala myndigheterna engagera sig för att främja reformens genomförande /2/08 REV 2 KGW/mr 16

17 EU fortsatte sin civil-militära stödåtgärd till Afrikanska unionens uppdrag i Darfurregionen i Sudan (Amis) fram till slutet av Inom denna ram gav EU militärt bistånd i form av tekniskt stöd samt planerings- och förvaltningsstöd inom hela kommandostrukturen i Amis. Ekonomiskt stöd genom den fredsbevarande resursen för Afrika eller bilateralt och logistiskt stöd lämnades också, inklusive tillhandahållande av strategiska flygtransporter. Dessutom innehade EU posten som vice ordförande för vapenstilleståndskommissionen, som spelade en avgörande roll i fredsavtalet för Darfur, och EU tillhandahöll ett antal militära observatörer. Poliser från EU fortsatte att spela en nyckelroll i uppbyggnaden av den civila polisiära kapaciteten inom Amis genom att ge stöd, rådgivning och utbildning till den polisiära kommandostrukturen inom Amis och poliser ute på fältet. EU fortsatte också sitt stöd till uppbygganden av Afrikanska unionens polisiära kapacitet och inrättandet av en polisenhet inom Afrikanska unionens sekretariat i Addis Abeba. Den 31 juli 2007 godkände FN:s säkerhetsråd utstationeringen av AU:s och FN:s gemensamma uppdrag i Darfur (Unamid), vilket utgör den avslutande delen i en tredelad strategi för att förstärka det fredsbevarande uppdraget i Darfur. Den 1 januari 2008 överlämnade Amis befälet till Unamid (och Amis införlivades i Unamid). Efter en förlängning med en femte period på sex månader från och med den 1 juli 2007 avslutades EU:s civil-militära stödåtgärd till Afrikanska unionens uppdrag (Amis) den 31 december 2007 (genom att gemensam åtgärd 2007/887/Gusp 18 upphävdes). 18 EUT L 346, , s /2/08 REV 2 KGW/mr 17

18 Det arbete som utförs av EU:s särskilda representant för Sudan, Torben Brylle (som utnämndes den 19 april 2007, rådets beslut 2007/238/Gusp 19 och de gemensamma åtgärderna 2007/108/Gusp 20, 2007/809/Gusp 21 och 2008/110/Gusp 22 ), fortsatte att vara inriktat på tre viktiga områden, nämligen att nå fram till en politisk lösning på konflikten i Darfur genom att bistå de sudanesiska parterna, AU och FN, att säkerställa högsta möjliga effektivitet och synlighet när det gäller EU:s stöd till Amis och att underlätta genomförandet av det övergripande fredsavtalet i Sudan. En viktig del av den särskilda representantens mandat rör mänskliga rättigheter: han följer situationen på detta område och upprätthåller kontakter med de sudanesiska myndigheterna, AU, FN, (särskilt med kontoret för FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna), de människorättsobservatörer som är verksamma i regionen och åklagarens kansli vid Internationella brottmålsdomstolen. Kvinnors och barns rättigheter och kampen mot straffrihet är områden som särskilt nämns i den särskilda representantens mandat. Östeuropa Den nuvarande särskilda representanten för Moldavien, Kálmán Mizsei, påbörjade sitt arbete den 1 mars 2007 (2007/107/Gusp 23 ) och hans mandat förlängdes med ett år från och med den 1 mars 2008 (2008/106/Gusp 24 ). Hans mandat inriktas i första hand på EU:s bidrag till lösningen av konflikten i Transnistrien. I mandatet ingår även en förstärkning av demokrati och mänskliga rättigheter samt kampen mot människohandel. Dessutom har han en ständig överblick över EU:s alla åtgärder, särskilt relevanta aspekter av handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken med Moldavien som undertecknades den 22 februari Den 25 februari 2008 förlängde rådet de restriktiva åtgärderna mot ledarna i regionen Transnistrien i Republiken Moldavien och mot flera höga transnistriska tjänstemän som varit inblandade i tvångsstängningen av moldaviska skolor som använder det latinska alfabetet (2008/160/Gusp 25 ). Rådet strök sex personer från förteckningen över personer och lade till sex andra EUT L 103, , s EUT L 323, , s EUT L 323, , s EUT L 38, , s EUT L 46, , s EUT L 38, , s Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/160/Gusp av den 25 februari 2008 om restriktiva åtgärder mot ledarna i regionen Transnistrien i Republiken Moldavien, EUT L 51, , s /2/08 REV 2 KGW/mr 18

19 Arbetet med Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag i Moldavien och Ukraina (EU BAM) fortsatte. Uppdraget organiseras av Europeiska kommissionen och sysselsätter över 200 personer, inbegripet 120 experter på tull- och gränsförvaltning från mer än 20 medlemsstater. I maj 2007 förlängdes mandatet för uppdraget till och med den 30 november Uppdragschefen är samtidigt högre politisk rådgivare åt EU:s särskilda representant för Moldavien. Dessutom säkerställer den särskilda representantens gränsstödgrupp bestående av tre personer kontakterna med den särskilda representanten och rådet. Västra Balkan EU:s särskilda representant i Bosnien och Hercegovina, Miroslav Lajčák, fortsatte att som en prioritering bedriva en enhetlig och konsekvent strategi för integreringen av EU:s politik för mänskliga rättigheter och samordnade konkreta åtgärder på olika områden. Sedan 2003 har Europeiska unionens polisuppdrag (EUPM) 26, som en del av en bredare rättsstatsstrategi i Bosnien och Hercegovina och i regionen, stött inrättandet av ett hållbart, professionellt och multietniskt polisväsen som arbetar i enlighet med europeiska och internationella normer. Detta polisväsen bör verka i enlighet med åtaganden som gjorts inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen med EU. EUPM verkar i enlighet med de allmänna målen i bilaga 11 till Dayton/Paris-avtalet, och dess mål har stötts av Europeiska gemenskapens instrument. Efter omstruktureringen av operation Althea i Bosnien och Hercegovina under 2007, har den EU-ledda styrkan (Eufor) 27 ca man på plats, med uppbackning av reservtrupper utanför operationsområdet. Dess operativa fokus förblir att upprätthålla trygga och säkra förhållanden och överföra uppgifter som sköts av enheten för gemensamma militära frågor till de berörda nationella myndigheterna. Delar av den europeiska gendarmeristyrkan medverkar sedan november 2007 i Eufors integrerade polisenhet. EU är fortfarande aktivt engagerat i Bosnien och Hercegovina, bland annat genom operation Althea, och som ett led i EU:s övergripande engagemang i landet kommer den EU-ledda militära närvaron att bli kvar i landet så länge som det behövs /2/08 REV 2 KGW/mr 19

20 Samstämmigheten i EU:s övergripande insats i Bosnien och Hercegovina, inbegripet stöd till ytterligare framsteg i reformarbetet, som omfattar samtliga EU-aktörer, inklusive kommissionen och EU:s beskickningschefer, fortsätter att vara en prioritering. EU-styrkans befälhavare, EU:s särskilda representant och uppdragschefen för EUPM fortsätter att regelbundet samråda med varandra innan de vidtar åtgärder. Den 4 februari 2008 utnämndes Pieter Feith till EU:s särskilda representant i Kosovo 28. I hans mandat, som löper ut den 28 februari 2009, ingår även att bidra till att stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Kosovo. EU:s planeringsgrupp för Kosovo (EUPT Kosovo) inrättades för att inleda planeringen av ett eventuellt framtida ESFP-uppdrag på rättsstatsområdet. I februari 2008 inrättades ett sådant uppdrag, Eulex Kosovo 29, av rådet. Eulex Kosovo utgör en central del av EU:s engagemang i Kosovo och har som mål att hjälpa Kosovo att stärka rättsstaten och att nå fortsatt europeisk integration. Eulex Kosovo kommer att genomföra sitt mandat genom övervakning, vägledning och rådgivning, samtidigt som man vid behov behåller vissa verkställande uppgifter. Det kommer att bistå myndigheterna i Kosovo att utveckla rättsliga myndigheter samt polis- och tullväsen som är oberoende och multietniska och fria från politisk inblandning, att främja mänskliga rättigheter och följa internationella erkända normer och bästa praxis i Europa. Även om det under de gångna åren skett vissa förbättringar vad gäller mänskliga rättigheter och säkerhetssituationen för minoritetsgrupper i Kosovo, kräver denna fråga fortsatt särskild uppmärksamhet. Mänskliga rättigheter kommer att genomsyra hela Eulex Kosovo, som genom utstationeringen av sakkunniga på området mänskliga rättigheter och jämställdhet inrättar en mekanism för att garantera att uppdraget fullt ut iakttar internationella normer för mänskliga rättigheter i all sin verksamhet. En viktig konferens om människorätts- och jämställdhetsfrågor hölls i maj 2008 för att förklara Eulex Kosovos mandat och för att ta del av åsikter från icke statliga organisationer och det civila samhället. Vid planeringen av nya och genomförandet av pågående ESFP-uppdrag har hänsyn tagits till behovet av att fullt ut genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1325 inom ramen för ESFP-uppdrag, inbegripet bl.a. kontakter med lokala kvinnogrupper och införandet av rådgivarfunktioner med inriktning på jämställdhetsfrågor Enligt FN:s säkerhetsråds resolution /2/08 REV 2 KGW/mr 20

21 Ambassadör Erwan Fouéré fortsatte som både särskild representant och chef för kommissionens delegation i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Hans mandat som särskild representant är särskilt inriktat på att ge råd och hjälp i den politiska processen och samordna det internationella samfundets insatser till stöd för Ohrid-ramavtalet samt att nära bevaka säkerhetsfrågor och interetniska frågor. Han bidrar även till att respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter utvecklas och stärks i landet. 2.2 Rollen för generalsekreterarens/den höge representantens personliga representant för mänskliga rättigheter Riina Kionka har varit generalsekreteraren/den höge representanten för Gusp, Javier Solanas personliga representant för mänskliga rättigheter på Gusp-området sedan den 29 januari Hon är den andra personen som innehar denna post sedan den inrättades i december Samtidigt har Riina Kionka ansvar för människorättsfrågor inom rådets generalsekretariat och tillför därför mer enhetlighet och kontinuitet i EU:s politik för mänskliga rättigheter (med vederbörlig hänsyn till kommissionens ansvarsområden). Riina Kionkas dubbla funktioner innebär att hon är deltar i ett brett spektrum av verksamheter i en lång rad frågor, från offentlig diplomati till utformning av politiken, integrering av mänskliga rättigheter i Gusp och ESFP, deltagande i dialoger om mänskliga rättigheter och samråd med tredjeländer, och hon bidrar rent allmänt till genomförandet av EU:s riktlinjer för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt samt EU:s politik för mänskliga rättigheter i FN, Europarådet och OSSE. Politiken står fortfarande i centrum för den personliga representantens arbete. Under rapporteringsperioden strävade hon efter att förbättra samordningen inom sekretariatet, särskilt vid genomförandet av de åtaganden som medlemsstaterna gjort för att integrera människorätts- och jämställdhetsfrågor i ESFP-insatser. Hon fortsatte även sina ansträngningar för att oftare fästa Kusps uppmärksamhet vid männniskorättsfrågor i syfte att lyfta upp dessa frågor till en högre politisk nivå. En annan prioriterad fråga var att stärka den offentliga profilen för EU:s människorättspolitik. Ett annat sätt att bredda basen för stödet till samtliga övriga EU-insatser världen över är att möta allmänhetens intresse av att få veta vad EU gör för de mänskliga rättigheterna /2/08 REV 2 KGW/mr 21

22 När det gäller rena representationsuppgifter under rapporteringsperioden deltog den personliga representanten på Javier Solanas och rådets vägnar vid många internationella konferenser och seminarier och höll över 40 anföranden, till exempel om människorättsförsvarare i samband med Warszawa-mötet för genomförandet av den mänskliga dimensionen i oktober 2007, om förebyggande av folkmord vid Madariagastiftelsens seminarium i mars 2008 och om mediefrihet vid ett seminarium som anordnades av Europeiska kommissionen i Chisinau i maj Ett urval av den personliga representantens inlägg vid olika offentliga framträdanden återfinns på rådets webbplats 30. Den personliga representanten och hennes personal har också mött många människorättsförsvarare från olika regioner, representerat rådet sju gånger vid utfrågningar och informella informationsmöten anordnade av Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter och utbytt synpunkter med relevanta tjänstemän inom Europarådet och OSSE, bland annat med Europarådets kommissarie Thomas Hammarberg och direktören för kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, Christian Strohal. Hon deltog i 15 dialoger och samråd om mänskliga rättigheter under rapporteringsperioden. En serie utbildningstillfällen som anordnades gemensamt av den personliga representanten och utbildningsenheten vid rådets sekretariat för att höja medvetenheten om människorättsfrågor bland sekretariatets personal gav möjlighet för utomstående talare, bland andra International Federation of Human Rights, Amnesty International och Human Rights Watch, ordföranden i Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter, Hélène Flautre, och Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, att lägga fram sina åsikter. Riina Kionka höll även ett tal till kommissionens personal, inbegripet utomeuropeiska delegationer, vid ett utbildningstillfälle för Europeiska kommissionen om EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter under hösten /2/08 REV 2 KGW/mr 22

23 Den personliga representanten ville även höja profilen för de mänskliga rättigheterna inom rådet genom att ta upp människorättsfrågor inom rådets geografiska och tematiska arbetsgrupper. Under rapporteringsperioden gällde detta arbetsgruppen för Afrika, arbetsgruppen för Asien och Oceanien, arbetsgruppen mot terrorism och arbetsgruppen för Östeuropa och Centralasien. Hon uppmärksammade kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik på människorättsfrågor vid fem tillfällen under de senaste tolv månaderna. Riina Kionka slog även fast att det finns ett behov av att integrera de mänskliga rättigheterna i medlemsstaternas förvaltning och ville till exempel bidra till detta genom att ta upp riktlinjerna vid en konferens för ambassadörer vid Nederländernas utrikesministerium i Haag i september 2007 och inför en grupp kommande ordförande för olika arbetsgrupper i Ljubljana i december samma år. Integreringen av mänskliga rättigheter och jämställdhet i ESFP-insatser förblev ett viktigt inslag i den personliga representantens arbete. En handbok om mänskliga rättigheter och integrering av ett jämställdhetsperspektiv i ESFP 31 i vilken material sammanställdes som innehåller vägledande principer för dem som planerar EU-operationer, inklusive exempel på användningsområden, offentliggjordes under det slovenska ordförandeskapet som ett projekt för de tre ordförandeskapen Tyskland, Portugal och Slovenien i juni Som ett led i sina åtagande att integrera mänskliga rättigheter i EU:s krishantering intensifierade Riina Kionka samarbetet med EU:s särskilda representanter och genomförde gemensamma besök i krisområden. I juli 2007 reste Riina Kionka till Baku med Peter Semneby, EU:s särskilda representant för Sydkaukasien, för att lyfta fram problem när det gäller mediefrihet. I oktober 2007 besökte hon provinserna Norra Kivu och Södra Kivu i Demokratiska republiken Kongo tillsammans med EU:s särskilda representant för området kring de afrikanska stora sjöarna, Roeland van de Geer, för att peka på hur sexuellt våld används som ett krigsvapen. 2.3 Handlingsplaner inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken Den europeiska grannskapspolitiken utarbetades 2004 med målet att undvika nya skiljelinjer mellan det utvidgade EU och dess grannar och i stället stärka välståndet, stabiliteten och säkerheten för alla berörda /2/08 REV 2 KGW/mr 23

24 Den centrala delen av den europeiska grannskapspolitiken är dess bilaterala handlingsplaner som EU och var och en av parterna har enats om. Inom detta redskap upprättas en agenda för politiska och ekonomiska reformer med prioriteringar på kort och medellång sikt. Det politiska kapitlet i varje handlingsplan för den europeiska grannskapspolitiken omfattar ett stort antal frågor som rör mänskliga rättigheter, samhällsstyrning och demokratisering, med olika betoning och differentiering i enlighet med den grad av engagemang som varje partnerland uppvisar. Syftet med åtagandena i handlingsplanerna är att bidra till viktiga reformer på demokratiseringsområdet (t.ex. vallagar, decentralisering, förstärkt administrativ kapacitet), rättsstatsprincipen (t.ex. reformer av straff- och civilrätt samt straffprocesslagstiftningen, förbättrad effektivitet vid rättsliga myndigheter, utarbetande av strategier för kampen mot korruption) samt mänskliga rättigheter (t.ex. lagstiftning som skyddar mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, verkställighet av internationella konventioner om mänskliga rättigheter, kampen mot rashat och främlingsfientlighet, utbildning i mänskliga rättigheter och verkställighet av internationella konventioner om centrala arbetstagarrättigheter). Under rapporteringsperioden genomfördes tolv handlingsplaner för den europeiska grannskapspolitiken (Armenien, Azerbajdzjan, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Moldavien, den palestinska myndigheten, Tunisien och Ukraina). Genomförandet av dessa handlingsplaner övervakas gemensamt med hjälp av underkommittéer, för vissa partnerländer genom speciella underkommittéer för mänskliga rättigheter och demokrati. Underkommittéer för mänskliga rättigheter har hittills upprättats, och möten har hållits, med Jordanien (tredje mötet den 25 juni 2008), Marocko (andra mötet den 27 november 2007), Tunisien (första mötet den 12 november 2007) och Libanon (första mötet den 12 mars 2007). Den informella arbetsgruppen för mänskliga rättigheter med Israel höll sitt tredje möte den 30 april När det gäller Egypten diskuterades åtaganden på människorättsområdet enligt handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken i underkommittén för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati, internationella och regionala frågor den 2 och 3 juni Med Moldavien och Ukraina diskuterades människorättsfrågor enligt handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken under ledning av underkommittéerna för rättvisa, frihet och säkerhet, vilka sammanträdde den 19 september 2007 respektive 10 april Vid det första mötet i underkommittén EU Georgien för rättvisa, frihet och säkerhet den 30 april 2008 enades man om att regelbundna informella möten om mänskliga rättigheter ska hållas i anslutning till möten i denna underkommitté, i trojkaformat /2/08 REV 2 KGW/mr 24