RONJAPROJEKTET STYRKA, UTVECKLING & FRIHET Ett projekt inom TRIS- tjejers rätt i samhället

Transkript

1 RONJAPROJEKTET STYRKA, UTVECKLING & FRIHET Ett projekt inom TRIS- tjejers rätt i samhället Författare: Sevana Bergström, My Hellberg och Sandra Sarin

2 Innehåll Förord Inledning TRIS - tjejers rätt i samhället Ronjas bakgrund Ronjas målgrupp Syftet med Ronja Ronjas mål Ronjas metod Ronjas teoretiska metod... Empowerment... Normkritiskt perspektiv... Relationsbaserad arbetsmodell Ronjas praktiska metod... Träffarna... Simning... Sommar för alla... Camp Ronja... Ronjaloppet Resultat Enkätundersökningar Simningen Skolor och samverkan Ledare och deltagare om Ronja Ledarnas tankar kring projektet Efterord Projektet har finansierats av: Landstinget Uppsala län, Länsstyrelsen Uppsala län, Skandia- idéer för livet, ABF i Uppsala län, Prins Carl Gustafs stiftelse och Kronprinsessparets bröllopsfond.

3 Förord I korridoren på en skola i Uppsala möter jag sextonåriga Maria. Hon är på väg till den tjejgruppsverksamhet som TRIS håller, en gång i veckan i skolans lokaler. Maria berättar att hon gärna vill prata med mig innan mötet börjar. Vi går in i ett litet grupprum. Jag ser på Maria att hon är ledsen och jag frågar henne, vad har hänt? Maria berättar att hon väldigt gärna vill börja idrotta och lära sig att simma. Jag frågar henne om hon är med på skolans idrottslektioner? Hon svarar: Nej... det är flera tjejer från SPRINT-programmet som inte deltar på idrottslektionerna. Jag frågar henne hur det kommer sig. Jag känner mig obekväm att idrotta med killar och jag tror nog inte jag får göra det heller, speciellt inte på simlektionerna. Jag har aldrig fått lära mig att simma och jag har aldrig fått spela fotboll vilket mina bröder har gjort. Jag vill så gärna vara med på idrottslektionerna och få lära mig att simma. Vad ska jag göra? frågar Maria. Nu har det gått två år sedan Maria berättade för mig att hon inte fick vara med på skolans idrottslektioner. Idag kan Maria simma och i höstas klarade hon simprovet som gjorde att hon fick godkänt i idrott. Maria berättar för oss att hon har blivit mer självsäker, vågar mer och är medveten om sina rättigheter som ung tjej. Ronjaprojektet ger en chans till unga tjejer som Maria att få uppleva den svenska idrotts- och friluftskulturen. Idrott stärker oss, inte bara fysiskt utan också psykiskt. Att veta att man klarar att springa 5 km utan att stanna eller simma 150 meter bröstsim efter bara ett års simträning gör dig stark. Det ger dig också ett hopp om att klara framtida utmaningar. Mitt namn är Sevana Bergström och jag är projektledare för Ronja. Jag och min kollega My Hellberg har varit med och startat Ronjaprojektet. Vi är oerhört stolta över projektet och dess framgångar. Vi vill att fler som Maria ska våga berätta om hur hon har det som ung tjej. Vi vill att fler ska ta steget för att våga utmana sig själv, testa nya saker och bli stark. 2

4 1. Inledning Ronjaprojektet är ett idrotts- och hälsoprojekt för tjejer mellan år som går på högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala. Ronja vänder sig till tjejer som inte deltar på skolans idrottslektioner på grund av begränsningar i sitt livsutrymme. Ronja är en alternativ idrottsarena för dessa tjejer att få tillgång till idrottsaktiviteter, simskola och teoretisk kunskap. Tre ord som bäst beskriver Ronja projektet är styrka, utveckling och frihet. Nedan kommer vi att berätta om föreningen bakom Ronjaprojektet, TRIS -tjejers rätt i samhället. Du som läsare kommer sedan få en fördjupad inblick i Ronjaprojektet, det projekt som har blivit nominerat till Götapriset. 2. TRIS - Tjejers rätt i samhället TRIS, Tjejers rätt i samhället, är en ideell organisation som har funnits och verkat sedan TRIS syfte är att aktivt motarbeta förtryckande och förnedrande traditioner som hindrar individers utveckling, såsom förbud mot utbildning och lönearbete, förbud mot att förfoga över materiella resurser, förbud mot att medverka i sociala aktiviteter, begränsningar i rörelsefriheten, uteslutning ur gruppgemenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Detta görs främst genom ett kvalitetssäkrat och resultatinriktat förebyggande arbete för tjejer mellan 13-20år i Uppsala kommun. All verksamhet inom TRIS utgår från mänskliga rättigheter och barnkonventionen. TRIS målgrupp är främst tjejer och unga kvinnor, som lever med hedersnormer och/eller är i riskzonen för att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld, i åldrarna TRIS nekar dock inte personer utanför målgruppen som söker akut hjälp, och i de fall TRIS inte kan hjälpa till slussar vi vidare till andra verksamheter. TRIS vision är att alla oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religionstillhörighet och sexuell läggning ska ges möjlighet att leva ett självvalt liv fritt från förtryckande och förnedrande traditioner som hindrar individers utveckling och integration i majoritetssamhället. Föreningen har sedan 2002 arbetat med flera förebyggande projekt i Uppsala kommuns högstadieoch gymnasieskolor. Dessa är bland annat: Donjaprojektet: Ett projekt som startades 2004 och gick ut till unga tjejer och killar i åldrarna Donjas övergripande syfte och mål var att arbeta förebyggande i gymnasieskolor i Uppsala kommun med värdegrundsfrågor och skapa en konstruktiv diskussion kring frågor som: Jämställdhet Diskriminering Integration Kultur och tradition Lilla rummet: Ett tjejgruppsprojekt som går ut till tjejer mellan 13-20år i Uppsala högstadie- och gymnasieskolor. Lilla rummet träffas efter skoltid och diskuterar attityd- och värderingsfrågor såsom: Jämställdhet Ryktesspridning 3

5 Mänskliga rättigheter och barnkonventionen Självkänsla och identitet Förtryck mm. Syftet med Lilla rummet är att möjliggöra för de flickor och unga kvinnor som söker sig till projektet att leva ett självvalt liv. Utgångspunkten är de mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde och barnkonventionen. 3. Ronjas bakgrund Sveriges idrott- och friluftskultur är en stor del av ungdomars vardag. Att man från tidig ålder går på simskola, är med i en idrottsförening, deltar i olika idrottssammanhang eller går på utflykter i den svenska naturen är en självklarhet för många ungdomar i Sverige idag, dock inte för alla. Möjligheten att få delta i idrotts- och friluftsaktiviteter blir sämre för ungdomar som växer upp i en vardag där det finns socioekonomiska och kulturella begränsningar. Att som barn/ungdom inte få ta del av idrotts- och friluftskulturen som många andra i samma ålder får, bidrar till ett utanförskap och är ett hinder mot barn och ungas integration i samhället. Detta vill Ronjaprojektet förebygga. Enligt FN:s barnkonvention artikel 31 har alla barn rätt till lek, vila och fritid, vilket vi strävar efter. Det var efter att ha jobbat med målgruppen, unga tjejer med ett begränsat handlingsutrymme, i flera år som TRIS upptäckte en bristande delaktighet i idrott- och friluftsliv på grund av bland annat begränsningar från familj och släkt och av socioekonomiska skäl. Flertalet av tjejerna hade dessutom ofta ont i huvudet och var ständigt trötta på TRIS eftermiddagsträffar. Ronjaprojektet startades därför år 2011 och har sedan dess etablerats i Uppsala län som ett matnyttigt och konkret projekt för att arbeta förbyggande mot hedersrelaterat förtryck och våld. Projektet döptes efter den starka och envisa Astrid Lindgren- figuren, Ronja Rövardotter. En modig och självständig ung tjej som trots förbud och begränsningar valde att gå sin egen väg. Många inom TRIS målgrupp har ett begränsat livsutrymme vilket resulterar i att de aldrig eller sällan får tid eller möjlighet att göra det de önskar på sin fritid. TRIS utförde en enkätundersökning bland målgruppen vid starten av Ronjaprojektet. Syftet med enkäten var att undersöka deltagarens livsutrymme, hälso- och idrottsvanor samt värderingar. Siffrorna visar dels på ett begränsat handlingsutrymme bland målgruppen och dels på en låg psykisk och fysisk hälsa: 28,3 % av deltagarna motionerar sällan eller aldrig på fritiden 42,9 % känner sig nervösa en till flera gånger i veckan 31,9 % har ont i magen lika ofta 23 % sover dåligt 86,3 % förväntas vara oskuld när de gifter sig 78,8 % anser att en tjej ska vara oskuld den dagen hon gifter sig 60 % får aldrig ha killkompisar hemma TRIS erfarenheter visar att flera av de flickor som deltar i projektet lever med mer eller mindre uttalade hedersnormer och får sällan en chans och/eller hindras från att vara verksam i någon sport. 4

6 Idrott är något som stärker oss som personer, inte bara fysiskt men också psykiskt. När vi inser att vi klarar något nytt stärker vi vår självkänsla. Genom att röra på oss lär vi oss hur vår kropp fungerar och att den går att utvecklas på det sätt vi själva vill. Idrott är alltså en viktig del i vår fysiska och psykiska utveckling. Intervju med Sevana, projektledare Hur kom du på idén till Ronja? Svar: Idén till Ronja kom från tidigare träffar med nyanlända tjejer som hade dålig kost och ingen träningsvana alls. Jag berättade om mina funderingar för flera av mina arbetskamrater och om att starta ett idrotts- och hälsoprojekt för nyanlända tjejer. Jag hade även googlat och sökt och hittade inte något som hade gjorts, och på den vägen är det. Varför namnet Ronja? Svar: Jag och min kollega satt i vår trånga lokal en varm sommardag för att avsluta ansökan till projektet. Allt var skrivet och klart att skicka in, förutom namnet! Vi satt och skrev en massa olika namn och förkortningar för olika meningar men inget klickade. Vi började tänka på vad som definierar den svenska kulturen och kom därför in på Astrid Lindgren. Pippi var det första vi tänkte på, men det kändes inte helt rätt, sedan kom vi på det! En tjej med en stark vilja som kämpade emot sin pappas förväntningar och som dessutom hade en kärlek för idrott och natur, Ronja Rövardotter! Och namnet har blivit en succé. Det är många som vi haft kontakt med som frågar oss om det är Ronja Rövardotter som är inspiration. Vad betyder Ronjaprojektet för dig? Svar: Att komma till en aktivitet och se så många tjejer kämpa och våga testa något nytt som de aldrig har gjort tidigare stärker även mig som person. Jag har fått lära mig så mycket som jag aldrig skulle ha fått lära mig om det inte vore för projektet När jag tänker på Ronja tänker jag på styrka, gemenskap, frihet och utveckling. Vad har varit den största utmaningen? Den största utmaningen har varit att få deltagarna att lita på en som ledare. Vad har varit Ronjaprojektets främsta styrka? Att den ger alla tjejer en möjlighet och en andra chans. Vilken del av Ronjaprojektet är absolut viktigast enligt dig? Svar: Den praktiska delen, att få arbeta och röra på sig för att veta att man klarar av något. Som att träna styrketräning i en timme, klättra upp för en klätterväg, våga vara i vattnet eller testa på en sport som är väldigt mansdominerat. 4. Ronjas målgrupp Målgruppen inom Ronjaprojektet är i första hand nyanlända tjejer på Uppsala högstadie- och gymnasieskolor som har ett begränsat livsutrymme och utsätts för/riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld. Projektet tar emot tjejer mellan år. 5

7 Majoriteten av deltagarna i projekten deltar sällan/aldrig på skolans idrottslektioner vilket leder till ett icke godkänd betyg i idrott. Det är flera olika faktorer som hindrar målgruppen från att delta på idrotten. Normer och värderinger hemifrån begränsar tjejernas egna val till deltagandet. Den främsta anledning till varför vår målgrupp inte deltar är att de inte får utöva idrottsaktiviteter tillsammans med killar. Att ge ett annat alternativ till tjejerna har visat sig mycket positivt för deras psykiska och fysiska hälsa. 5. Syftet med Ronja Vi vill genom projektet kunna möjliggöra för tjejer och unga kvinnor som lever med hedersnormer och som har ett begränsat livssutrymme att: testa på olika idrottsgrenar testa på friluftsaktiviteter lära sig om hälsa, kost och kropp lära sig om allemansrätten lära sig att läsa av en karta och kompass bli en del av den svenska idrottskulturen Syftet med projektet är att ge deltagarna den information som behövs om kost, hälsa, friluftsliv och idrott för att de efter projektets slut själva ska våga ta eget initiativ kring träning och hälsa. En viktig del i kunskapslärandet är att få fram budskapet om att ingen annan än man själv bestämmer över sin kropp. Ingen annan har rätt att bestämma vem som ska röra den, hur vi ska använda den samt hur vi ska se ut. Idrottskulturen förenar unga över olika kulturgränser och skapar en arena där man kan hitta en gemensam identifikationsfaktor oavsett bakgrund eller etnicitet. Idrottskulturen skapar även en stabil grund för integration och ger unga med begränsat handlingsutrymme ett alternativt nätverk. Våra erfarenheter visar oss att unga som lever med hedersnormer i större utsträckning söker hjälp när de har andra förtroendefulla vuxna och kamrater i sitt nätverk. 6. Ronjas mål Målet med Ronjaprojektet är att hjälpa de tjejer som lever med hedersnormer och har ett begränsat livsutrymme att hitta vägen till ett självständigt liv genom ett empowerment inriktat arbete med fokus på idrott, hälsa, kost och friluftsliv. Majoriteten av de tjejer som lever med hedersnormer har små möjligheter att själva inhämta information om hur viktig idrott och kost är för vår hälsa och hur mycket det påverkar vårt dagliga liv. Projektet vill att deltagande tjejer ska få mer kunskaper om fysiskt och psykiskt välbefinnande genom teoretiska föreläsningar som är anpassade till deras kunskapsbehov samt praktiska övningar/kurser anpassade till deras villkor, önskemål och möjligheter. Idrott, friluftsliv och hälsa ska bli ett sätt för tjejerna att våga utvecklas både fysiskt och psykiskt. 6

8 Projektets konkreta mål är att deltagarna ska känna sig trygga och bekväma med sina kroppar lära sig att simma och cykla upptäcka den svenska naturen hitta en idrottsgren som passar dem få kunskap om hälsa, kropp och själ få kunskap om bra och dåliga matvanor och dess konsekvenser, Exempelvis fetma, diabetes och undervikt ta eget initiativ i framtiden när det kommer till idrott och ens egen fritid t.ex. åka och bada, plocka svamp, ta en cykel/joggingtur skapa sig ett nätverk utanför familj/släkt stärka sitt självförtroende 7. Ronjas metod 7.1 Ronjas teoretiska metod Ronjaprojektet är uppbyggt kring ett antal metoder och nyckelord som är ledande för att verksamheten har fungerat så väl som den har gjort under de två år som projektet har funnits. Ledarna som arbetar nära målgruppen får en grundläggande kunskap kring begreppen och dess betydelse och funktion. De teorier vi arbetar utifrån är: Empowerment Ronjaprojektet arbetar med ett empowerment-inriktat arbetssätt med utgångspunkt i individuell och social empowerment. Empowerment, som på svenska kan översättas med egenmakt, syftar till att hjälpa individer att tillägna sig förmågan att besluta om, och att agera i sitt eget liv. Projektet refererar till empowerment som en process då individer och grupper går från vanmakt till vardagsmakt. Med individuell empowerment är syftet att målgruppen ska öka sin egen kompetens, handlingsförmåga och självförtroende. Genom social empowerment vill projektet att målgruppen ska få tillgång till yttre resurser och förändra sociala strukturer. Ur ett empowermentperspektiv har individen ett behov av kunskap och information för att kunna förändra sin situation. Ett exempel på hur vi använder oss av empowerment är att deltagarna ska förstå sin egen kropps psykiska och fysiska förmåga att klara av olika moment. I projekt använder vi oss av utmaningar inom fysisk träning för att visa att vill man något så kan man också klara det genom hårt arbete och en tro på sin egen förmåga. Genom att förstå sin kropps förmåga stärks också ens självkänsla. Ett annat exempel är att målgruppen får tillgång till olika arenor och nätverk som de tidigare inte har fått tillgång till, exempelvis simhallen och simskola. Genom att få tillgång till detta får de också tillgång till att klara sitt betyg. 7

9 Normkritiskt perspektiv Ronjaprojektet arbetar med ett normkritiskt perspektiv. Projektet vill lyfta de normer och maktstrukturer som gör att individen hindras att leva ett självvalt liv och bli en del av samhället. I Ronja har vi arbetat för att målgruppen ska få en plattform där de själva kan göra förändringar och egna val i sitt liv. En plattform skapar förutsättningar för målgruppen så att de själva kan upptäcka strukturer och normer som hindrar dem från att leva ett vanligt tonårsliv. Målgruppen ska informeras om sina rättigheter/möjligheter i samhället. Ronja lägger ett särskilt fokus på att målgruppen ska få en förståelse för vilka rättigheter och skyldigheter den enskilde har i samhället. Relationsbaserad arbetsmodell I mötet mellan ledare och deltagare arbetar Ronjaprojektet utifrån en relationsbaserad arbetsmodell. I modellen arbetar vi med att etablera en tillit mellan deltagarna och ledare. Denna process tar tid och mycket arbete. Förtroendet mellan ledare och deltagare är dock en förutsättning för att arbeta med målgruppen och se resultat. Viktiga faktorer för att modellen ska vara legitim är kontinuitet, representation och trygghet: Kontinuitet gäller framförallt vilka ledare som har arbetat inom projektet, det är viktigt att dessa i den mån det går är densamma under hela projekttiden. Kontinuiteten är också mycket väsentlig i ledarens agerande gentemot deltagare i olika situationer. Deltagarna ska kunna förutse vad som händer i grupperna och hur ledarna agerar. Representation handlar framförallt om att deltagarna ska kunna relatera till de vuxna de möter på ett eller annat sätt. Det kan exempelvis handla om att ledarna förstår hur en ungdom har det i sin vardag. För att trygghet ska uppnås har vi sett att ovanstående två faktorer är mycket viktiga. När en deltagare känner sig trygg kan man också börja arbeta för en välfungerande relation, fri från destruktiva handlingar, med en vuxen utanför det egna nätverket. 8

10 7.2 Ronjas praktiska metod Träffarna Träffarna är uppdelade i två huvudmoment 1. Aktivitetsträffar: Idrotts- och friluftsaktiviteter utförs 1-2 gånger i veckan. Idrotter som har varit på schemat är bland annat dans, simning, cykling, löpning, skridskor, klättring, thaiboxning och styrketräning. 2. Teoretiska träffar: För att öka kunskapen kring kost och hälsa kopplat till det fysiska och psykiska välmående håller Ronjaprojektet i ett antal teoretiska träffar. Hit har föreläsare bjudits in och pratat om kropp, hälsa och kostvanor. Gruppen har också arbetat med värderingsövningar som tar upp olika teman som normer, kroppsuppfattning, ideal, bantning, övervikt och undervikt. Ronjaprojektet håller i aktiviteter en till tre gånger i veckan. På ett ungefär träffar projektets ledare ett 100-tal tjejer i veckan. De är från olika skolor och i olika åldrar. De flesta har ett begränsat handlingsutrymme som hindrar dem från att leva ett självvalt liv. Ronjaträffarna är för flera en höjdpunkt i veckan, en tid för hård träning och fokus på sig själv och det egna välmåendet. Bildtext: För att ge dig som läsare en bild av hur många deltagare som i genomsnitt kommer till Ronjas träff har vi illustrerat en tabell för de tre senaste månadernas aktiviteter. Varje aktivitet har utförts 2-4 gånger i månaden och har haft ett relativt jämnt antal deltagare per träff. Simning Ronjas simskola startades sommaren 2011 med en testa på gång vilken blev otroligt uppskattat och eftertraktat bland Ronjas målgrupp. Simskolan fick kontinuitet hösten 2011 med simlektioner en gång i veckan för bara tjejer. Anledningen till att simlektioner är begränsade till tjejer är för att majoriteten av Ronjas deltagare inte får vistas i bassängen tillsammans med killar. Ofta har skolor själva svårt att anordna med separata simlektioner för de flickor som begränsas. Syftet med simskolan är att tjejer inom vår målgrupp ska få ett godkänt betyg i skolidrotten. Ronjas simskola har ett nära samarbeta med ett tiotal skolor i Uppsala Län vilket resulterar till att fler tjejer får tillåtelse att komma för sina föräldrar. Samarbetet med skolor ger även Ronjas deltagare en trygghet och motivation att komma till simskolan. För närvarande är Ronjas simskola fullbokat och ett 20-tal tjejer har blivit godkända. Minst en gång i veckan får vi mail om att det finns fler tjejer som behöver komma och lära sig att simma. Sommar för alla Sommar för alla är Ronjaprojektets sommaraktiviteter. Under sommarlovet kan det bli extra nervöst för tjejerna i och med att skolan tar slut. Att komma ut från hemmet blir ännu mer komplicerat och oron kring att bli bortgift växer. Om man i god tid går ut med att det finns sommarak- 9

11 tiviteter för bara tjejer kan en dialog med föräldrar/vårdnadshavare inledas och möjligheten för tjejerna att få delta i projektet blir därför större. Sommar för alla har pågått under två somrar och har blivit en stor succé bland målgruppen. Aktiviteterna och antalet träffar har i viss mån anpassat efter målgruppens önskemål, högtider och möjligheter. Sommar för alla har erbjudit tjejer att lära sig cykla, spela beachvolleyboll, fotboll, yoga, dansa, tipspromenad och hinderbana. I snitt har Sommar för alla träffats 3-4 gånger i veckan under sommarmånaderna. Camp Ronja Majoriteten av deltagarna av Ronja projektet har aldrig fått möjligheten att åka på ett läger. Inte ens när skolan har anordnat det. Ronja kommer därför att anordna ett läger för alla tjejer som är med i projektet under augusti Lägret kommer att bestå av en övernattning och två hela dagar med ett fullspäckat schema. Deltagarna kommer bland annat att få testa på paddling, orientering samt lära sig om olika överlevnadsstrategier i naturen. Ronjaloppet Iden till Ronjaloppet kom augusti 2012 och första loppet gick av stapeln 10 oktober samma år. Loppets syfte är att lyfta Ronjaprojektets kärnfråga; alla människors rätt till idrott och fritid. Loppet kommer att hållas årligen och är till för alla tjejer och kvinnor som vill vara med och stötta Ronjaprojektet. På Ronjaloppet har man chansen att springa på kvällstid tillsammans med andra tjejer och kvinnor. Ronjaloppet ger även möjligheten till tjejer som aldrig har sprungit 5 km att få göra det tryggt i en grupp. Vid första loppet anmälde sig 120 stycken varav 96 stycken dök upp trots spöregn och kyla. Det var en tapper skara som sprang för tjejer och kvinnors rättigheter. 10

12 8. Resultat Ronjaprojektet har bedrivits under snart två år och resultaten talar sitt tydliga språk. Fler uppskattar sin fysiska och psykiska hälsa högre. Fler är gladare, piggare och mer självsäkra. Från att ha mött tafatta, osäkra och skygga tjejer möter vi idag ett gäng starka kvinnor som vågar ta plats. Vi har sett att Ronjaprojektet faktiskt gör en skillnad i dessa ungdomars vardag Enkätundersökningar TRIS bedriver ett kvalitetssäkrat och resultatinriktat förebyggande arbete. För att mäta resultatet utför vi en enkätundersökning med alla deltagare i början och i slutet av varje projektår. Undersökning mäter deltagarnas träningsvanor, livsutrymme och egna värderingar. Under bara ett år har vi kunnat se tydliga positiva förändringar i deltagarnas svar, fler äter och tränar regelbundet, är nöjda med sin kropp och har mer sällan ont i huvudet. Nedan ser ni en del av de positiva resultat vi har sett. 8.2 Simningen Under projektets två år har cirka 20 tjejer blivit godkända i simning. Detta har gett möjlighet för tjejerna att få ett godkänt betyg i idrotten. Utöver det blir simningen också en chans till att: kunna utnyttja den svenska naturen. kunna rädda liv vid nödsituation lära sina framtida barn att simma från tidig ålder kunna utnyttja vattnet som en träningsform, vilken är en mild och skonsam träning för kroppen. Ytterligare 80 tjejer står i kö för att lära sig att simma. 11

13 8.3 Skolor och samverkan Ronjaprojektet har ett nära samarbete med ett flertal skolor i Uppsala län. Deltagare som är med i projektet kan genom aktiviteterna få ett godkänt idrottsbetyg i skolan. Det sker bland annat genom att en deltagare är med i Ronja simskola och klarar det obligatoriska simtestet. Projektledarna skriver ut ett intyg som deltagare kan ta med till sin idrottslärare som i sin tur godkänner eleven i momentet. För närvarande har Ronjaprojektet ett samarbete med sju skolor. Dessa skolor är; Celsiusgymnasiet. Kontakt: Maria Larsson, kurator Lundellska skolan. Kontakt: Eva Alderborn, programrektor SPRINT och Linda Arnesson, idrottslärare på SPRINT. Bolandsskolan. Kontakt: Daniel Andersson, lärare på SPRINT och Annette Andersson idrottslärare för SPRINT. Gottsundaskolan. Kontakt: Elisabeth Viksten Eriksson, Rektor Sävjaskolan. Kontakt: Thomas Nyberg, Idrottslärare Rosendalgymnasiet. Kontakt: Marcus Holmkvist, Idrottslärare Några av de viktigaste faktorerna till Ronjas stora framgång är: Låg tröskel in och högt i tak! Kunskap om målgruppen och deras vardagssituation Goda och trygga relationer mellan ledare och deltagare Lyhörda ledare Kontinuitet i träningen och hos ledarna Anpassade aktiviteter, både individuellt och i grupp. Bra relationer inom arbetsgruppen Bra sammanhållning med externa ledare 9. Ledare och deltagare om Ronja 9.1 Ledarnas tankar kring projektet Mycket av Ronjaprojektets aktiviteter tar många av oss för givet. Vi tar för givet att alla kan simma, cykla eller springa. Vi tar för givet att alla vet vad träningsvärk och håll är. Detta är tyvärr ingen självklarhet för alla, och som ledare inom Ronjaprojektet är det viktigt att alltid ha detta i bakhuvudet. Ronjaprojektet är nämligen så mycket mer än ett gäng tjejer som drar ihop olika träningsaktiviteter. Det handlar om att stärka tjejerna på ett sätt som de aldrig tidigare gjort, och det ger resultat! För oss ledare är det en fantastisk resa vi delar med tjejerna, men den är också turbulent. Känslobarometern går i vågor mellan ilska och sorg till glädje och skratt. I början av thaiboxningsträffarna var det mycket prat och kunskapsnivån skrämmande låg. Då orkade tjejerna knappt stå i plankan i 10 sekunder och det var få som visste hur man gjorde armhävningar. Idag står tjejerna i plankan 4*40 sekunder och nästan alla kan göra armhävningar. Det är inte utan att man blir tårögd när hälften av tjejerna efter ett pass kommer fram och ber oss att ta tid för hur länge de kan stå i plankan. Men resan har som sagt inte varit en dans på rosor. Vi har haft en hel del dispyter både mellan ledare och tjejer och tjejerna emellan. Det man måste ha i åtanke som tjejgruppsledare för denna målgrupp är att Ronja-träffarna i mångt och mycket är en fristad för dessa tjejer. För många av 12

14 tjejerna är Ronja-träffarna det enda tillfället för dem att träffa andra, vilket resulterar i att de pratar en hel del under träffarna! En gång var tjejerna så ofokuserade att en av våra ledare blev så arg att hon nästan börja gråta! Nej, det är inte alltid lätt att vara tjejgruppsledare, men ingen av oss skulle vilja göra någonting annat! Att så konkret och snabbt kunna se tjejernas utveckling, med ökad självkänsla, ökat självförtroende och en ökad självständighet med mål och framtidsdrömmar, det är ovärderligt! Den kunskap och erfarenhet som tjejerna får via Ronjaprojektet kommer ingen någonsin att kunna ta ifrån dem. Intervju med Bodil Frick, extern ledare i kampsport inom Ronjaprojektet Hur blev du introducerad till Ronjaprojektet? - En väninna tyckte att jag borde vara med och stötta Ronjaloppet genom att springa loppet. Då jag redan är en känd Uppsalaprofil inom idrott så skulle det dra flera deltagare och kanske lite media. Eftersom jag är delägare till Perrys gym och har ansvar för tjej/kvinnodelen så tänkte jag att det vore en bra idé att få med mig många tjejer från vårt gym också. Det var så det hela började. Vad betyder Ronjaprojektet för dig? - Ronjaprojektet utmanar mig som ledare och som förebild för de unga tjejerna. Det är fantastiskt att sätta delmål och mål för dessa tjejer inom fysisk träning och när de når dessa mål så ser jag att de växer som individer. Det börjar vid jag kan inte och det går inte och slutar med att det gick, vad kul. Fantastiskt att få vara en del i det. Vad bidrar thaiboxning till i projektet? - Att röra på sig för dessa tjejer verkar vara främmande, att få mjölksyra, träningsvärk, att bli trötta fysiskt osv. Att träna och motionera är viktigt både för den fysiska och för den mentala hälsan. Kampsport är långt ifrån deras kultur, det märks, att slå och sparka på kuddar. Jag tror mycket på att använda sin kropp som redskap som man gör när man tränar kampsport och det är en träningsform som är bra och ansträngande för hela kroppen. Det skapar även självförtroende och starkare självkänsla och det visar på en klar och positiv utveckling, dels för att det blir bara fler och fler tjejer på träningarna och dels för att det tränar mera effektivt nu. Men det är mycket kvar att jobba med men de är en bit på väg. Vad har varit den största utmaningen för dig? - Den största utmaningen för mig är först och främst rent hyfs. Att man inte pratar när tränaren pratar, att lyssna, inte avbryta, flamsigt. Jag måste på påminna detta inför varje träning. Det blir bättre och bättre men det är en stor utmaning. Att ändra på att det går bara du vill, det är du som bestämmer över din kropp och ditt sinne från att det går inte, jag kan inte är en otroligt stor utmaning men det är det jag jobbar med, ändra tankemönster, det gäller inte bara för dessa tjejer utan för de flesta individer. Vad är Ronjaprojektets främsta styrka enligt dig? - Det är ett fantastiskt initiativ, det behövs verkligen för dessa tjejer. Jag själv lever och andas träning och vet hur viktigt det är med fysisk träning för ett rikare välmående både mentalt och fysiskt. Att träna och röra på sig tillsammans skapar positiv energi, självförtroende, självkänsla som jag nämnde tidigare. Bra positiva, starka ledare som förebilder. 13

15 Intervju med två deltagare inom Ronjaprojektet Maria, 19 år Hur länge har du varit med i projektet? - 1 år. Hur hörde du talas om projektet? - Lärarna sa det till mig, och genom ledarna i projektet. Vad betyder Ronjaprojektet för dig? - Något som jag inte vill sluta med, tränade inte innan Ronja. Hade nog inte börjat träna utan Ronja. Jag vill helt enkelt inte sluta. Vilken aktivitet är roligast? - Alla, men speciellt thaiboxningen. Har lärt mig att simma också, det har jag inte gjort utan Ronja. Vilken aktivitet har du lärt dig mest av? - Jag kan inte säga något speciell, allt har varit lärorikt. Innan jag började med Ronja var jag mycket hemma och var arg och irriterad. Tack vare Ronja är jag mycket gladare och piggare. Jag vet inte hur jag ska tacka er för det. 10. Efterord Vi har sett Ronjaprojektets inverkan i unga tjejers liv. Vi har sett hur tjejer växer och blir starka. Idag finns Ronjaprojektet i Uppsala kommun och län men vår framtidsvision är att unga tjejer över hela Sverige ska få ta del av projektet. Ett steg i den riktning är utvecklingen av Ronjametoden som vi just nu arbetar hårt för att förverkliga. Ronjaprojektet har många att tacka; våra bidragsgivare, engagerad skolpersonal, hårt arbetande tjejgruppsledare men framförallt alla fantastiska deltagare som vågar bryta normer och slå håll på myter. Utan dem skulle projektet inte finnas. Vi ger dem därför det sista ordet: Sara, 17 år Hur länge har du varit med i projektet? - 2 år. Hur hörde du talas om projektet? - Lärarna på min skola. Vad betyder Ronjaprojektet för dig? - Så mycket kul! Utan Ronja hade jag inte tränat Vilken aktivitet är roligast? - Dansen, Zumba och Hiphop! Vilken aktivitet har du lärt dig mest av? - Jag har lärt mig mycket, lärt mig svenska, lärt mig simma, planken. Nyttigast var att lära sig simma, det hade jag inte gjort utan Ronja. Gruppen är en lättnad. Det här varit jätteroligt. Tack vare Ronja är jag mycket gladare och piggare. Jag vet inte hur jag ska tacka er för det. Fin sammanhällning och bra ledare. Det har varit jätteroligt och lärorikt. Man lär sig nya saker om både sig själv och andra varje gång. Jag kan inte beskriva hur glad jag blir när jag är med den här gruppen! 14