FLÖDEN I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Bilaga nr 1

Transkript

1 FLÖDEN I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Bilaga nr 1 PROGNOSUNDERLAG STRUKTURFAKTORER Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden påverkar omfattningen av verksamheten, barn med arbetslösa föräldrar får behålla plasten 15 tim/vecka och föräldrar som är i arbetsmarknadsåtgärder bedöms inte som arbetslösa (vilket de gör i arbetsmarknadsstatistiken) därmed behåller barnen platsen utifrån föräldrarnas behov för studier eller arbete i arbetsmarknadsåtgärd. Flyttmönster på Gotland. Enligt Bostadsförsörjningsplan Gotland så har "externt inflyttade till Gotland (från fastlandet och utlandet) under perioden fördelat sig ganska jämt mellan bosättning i Visby och på övriga Gotland, medan flyttströmmarna på Gotland i huvudsak har inneburit inflyttning från landsbygden till Visby (i viss utsträckning även andra tätorter)...." "Studier av flyttkedjor har gjorts på olika håll."..."den senaste av dessa studier, i Malmö 2004, visade att 105 nybyggda bostäder medförde att 447 hushåll kunde byta bostad, vilket öppnade vägen för 125 "debutanter" på bostadsmarknaden. Den vanligaste hushållstypen som flyttade till nyproducerade småhus var barnfamiljer. Till nyproducerade hyresrätter flyttade framför allt äldre par och äldre ensamstående, medan de flesta unga ensamstående och unga par köpte en nyproducerad lägenhet." beslutade Byggnadsnämnden om plan för södra Visby innebärande ett 80-tal tomter för bebyggelse av småhus i Västerhejde Omvandling av fritidshus till permanentbostäder. Enligt Bostadsförsörjningsplan Gotland "Permanentning av fritidshus bedöms få viss betydelse för bostadsförsörjningen, då detta ökar den totala tillgången på bostäder. Vid kontakt med mäklare på Gotland anges ett stort intresse för kustnära läge, och utbyggnad av VA har påverkat bostadsmarknaden främst i Västerhejde men även i Väskinde. Det får bedömas som troligt att detta kommer påverka bostadsförsörjningen i Visby genom permanentning av fritidshus (och nybyggnad av bostadshus) som frigör bostäder i Visby." Befolkningen på Gotland. Sedan 10 år varierar födelsetalen varje år mellan ca 550 och ca 480 och födelsetalen har därmed återgått till de nivåer som gällde före BEFOLKNINGEN PÅ GOTLAND - ANTAL I RESP ÅLDERSKLASS Flden Frskoleverksamhet rtf

2 Beläggningen i förskoleverksamheten Beläggningen i förskoleverksamheten fluktuerar kraftigt under året. En faktor som har stor inverkan är föräldraförsäkringen och hur länge ersättningen i försäkringen "räcker". Andra bidragande faktorer är att förskoleverksamhetens regelverk stadgar att barnens vistelse villkoras med föräldrarnas sysselsättning och arbetstid. Detta med flera faktorer gör att "återfyllnaden" av de platser som lediggörs i samband med avgången av den äldsta åldersgruppen barn som går över till förskoleklass, drar ut på tiden. Behov av plats i förskoleverksamhet finns under hela året men störst behov är det i mars och april varje år. Säsongsvariationerna i beläggning är ett av skälen till att Barn- och utbildningsförvaltningen sedan ett antal år haft ett budgetjusteringssystem som tar hänsyn till dessa variationer. ANTAL PLAC FÖRSKOLEVERKSAMHETEN april 2009 ANTAL 1-5 ÅRINGAR PLACERADE I FÖRSKOLEVERKSAM HET - staplar - vänster skala GENOMSNITTLIGA SCHEMATIDEN - linje - skala till höger GSNITT SCHEMATID ,0 30,0 20,0 10,0 0, Omvärldsförändringar påverkar verksamhetens omfattning. I början av 2000-talet i och med nedläggningen av Flextronicsfabriken i Visby minskade beläggningen. Maxtaxan infördes 2002 och 2003 infördes flera reformer, allmän förskola, rätt att behålla sin plats 15 timmar per vecka för barn till arbetslösa och föräldralediga, vilket återspeglas i fler placeringar och i fler schematimmar ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV ÅRSVOLYM SCHEMATIMMAR I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN - MED INDEX ÅR ,0% 15,0 % 14,5% 10,0 % 6,0% 5,0% 3,7% 1,7% 2,6% 3,7% 2,9% 0,0% år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 år 2007 år ,0% -5,0% -10,0% Flden Frskoleverksamhet rtf

3 AVISERADE NYA REFORMER I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN. en sammanfattning i några punkter. Barnomsorgspeng o 2a kap. 2 Skollagen Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem och pedagogisk omsorg. o Allmän förskola från höstterminen det år de fyller 3 år, 525 tim/år - lagen träder i kraft 1 juli 2010 Den allmänna förskolan "Allmän förskola skall vara tillgänglig och likvärdig. Allmän förskola skall erbjuda alla barn en pedagogiskt planerad verksamhet och därmed förbättra deras möjligheter till lärande. Regeringen vill understryka vikten av att allmän förskola präglas av kontinuitet och social integration. Den bör därför organiseras och samordnas med övrig verksamhet i förskolan. Att särskilja omsorg och pedagogik i verksamheten är inte förenligt med förskolans intentioner." Gränsdragning gentemot vårdnadsbidraget "En vårdnadshavare som är hemma med vårdnadsbidrag måste således meddela kommunen om barnet ska delta i allmän förskola för treåringar. Vårdnadsbidraget upphör då från och med hösten det år barnet fyller tre år, såvida inte kommunen har infört reducerat vårdnadsbidrag." o Hemkommunen ansvarar för att barn bosatta i Sverige erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg en kommun skall ta emot ett barn från en annan kommun om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden och den mottagande kommunen rätt till ersättning för sina kostnader en kommun får även i andra fall ta emot barn från andra kommuner och ersättning bestäms efter samma grunder som barnet hemkommun o Enskild verksamhet ska godkännas av kommunen där verksamheten bedrivs om verksamheten har god kvalitet och säkerhet samt uppfyller de krav på personalens utbildning eller erfarenhet, lokalernas ändamålsenlighet samt barngruppernas sammansättning och storlek som anges i 2a kap. 3 skollagen. "Enligt regeringens mening ska de styrdokument som är vägledande för verksamheten i kommunala familjedaghem - förskolans läroplan, läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskolklassen och fritidshemmet samt Skolverkets allmänna råd för familjedaghem - ligga till grund för kvalitetsbedömningen vid kommunens prövning av Flden Frskoleverksamhet rtf

4 om enskild pedagogisk omsorg skall godkännas" godkänd enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ska stå under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. rätt till bidrag, 1. om verksamheten är öppen för alla barn, 2. kommunen inte skyldig betala bidrag om den enskilda verksamheten innebär påtagligt negativa följder för den egna verksamheten 3. kommunen inte skyldig betala bidrag om den enskilda verksamheten tar ut oskäligt höga avgifter barnets hemkommun ska lämna bidrag till en huvudman som har rätt till bidraget enl 17 bidraget skall bestämmas med hänsyn till barnets behov och huvudmannens åtagande efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna förskoleverksamheten hemkommunen är inte skyldig att lämna bidrag för samma barn till fler än två huvudmän. bidrag lämnas för enskild pedagogisk omsorg, där deras vårdnadshavare arbetar, bara om minst lika många andra barn har tagits emot. o kommunen skall informera om den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen anordnar och om sådan enskild verksamhet som kommunen har godkänt. Offentliga bidrag på lika villkor är på lagrådsremiss och det är oklart om riksdagen hinner behandla frågan före sommaruppehållet och lagen kommer gälla från I nuläget är det svårt att bedöma vilka ekonomiska konsekvenser förslaget kommer få. Förskolans läroplan skall förtydligas Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att förtydliga förskolan läroplan inom områdena mål för utveckling av barns språkliga och matematiska utveckling i verksamheten förskollärarnas pedagogiska ansvar, och vikten av uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet Regeringen bedömer att förskolans potential att stimulera barns naturliga lust att lära inte har utnyttjats fullt ut. Förskolan skall i högre utsträckning ge tidig pedagogisk stimulans för barns språkliga och matematiska utveckling Ett sådant förstärkt pedagogiskt arbete kan också förbereda barn för deras framtida skolgång. Ytterligare faktorer Vi vet att det beviljats lite drygt 100 månader med vårdnadsbidrag på Gotland det första halvåret Nära hälften av dessa är på Sudret. Vilken inverkan reformen Barnomsorgspeng kommer att få är svårt att bedöma. Det finns någon förfrågan från ALMI med anledning av kurs Starta eget som pågår där. En bedömning är dock att det i sådana fall kan bli fråga om barn som går från en verksamhet till en annan. Reformen Barnomsorgspeng öppnar för interkommunal ersättning mellan kommuner även för förskolebarn. Flden Frskoleverksamhet rtf

5 Flden Frskoleverksamhet rtf

6 NÅGRA KOMMENTARER TILL PROGNOSMATERIALET Underlaget är barn- och födelsesiffror för åldrarna 2002 till 2008 från 199 st områden/kvarter på Gotland som ackumulerats till upptagningsområden och vidare till linjer allt för att göra materialet överskådligt. Osäkerheten i födelseunderlaget blir snabbt stor, år 2010 är 20% och år 2011 är 40% av underlaget en ren framräkning av ett genomsnitt av de senaste 5 årens födelsetal. Därtill kan läggas osäkerhet i andra grundfundament det är val till riksdagen år 2010, hur ser konjunktur och arbetsmarknad ut om ett år eller om två år, hur har reformer som barnomsorgspeng med pedagogisk omsorg - som förväntas införas under haft för inverkan på dagens verksamhet? Sammanfattning av prognosmaterialet linjevis. SOLBERGALINJEN o Antalet nyttjade platser i linjen är totalt 778 och fördelningen mellan olika verksamheter SOLBERGALINJEN ENSKILD FSK, 185 FAM DH, 29 KOM M UNA L FSK, 564 o Antalet platser i förskoleverksamhet överstiger behovet av platser för linjens egna barn med barn som har upptagningsområde inom Solbergalinjen är placerade i andra linjer. De fem rektorsområden som har flest "felparkerade" i Solbergalinjen 1. Lyckåker Fole/Stenkyrka Västerhejde Dalhem/Endre Annan kommun 20 o Födelsetalen och därmed barnunderlaget i linjen minskar något 2010 men ökar mer till Behoven av förskoleplatser följer samma trend och - allt annat lika som så finns det behov av utökning av förskoleplatser med ca 10 platser till år 2011 Flden Frskoleverksamhet rtf

7 SÖDERVÄRNLINJEN o Antalet nyttjade platser i linjen är totalt 670 och fördelningen mellan olika verksamheter är SÖDERVÄRNLINJEN FAM DH, 17 ENSKILD FSK, 57 KOM M UNAL FSK, 596 o Antalet platser i förskoleverks understiger behovet av platser för linjen egna barn med 31 st. Även Södervärnlinjen har naturligtvis "felparkerade" inom linjen 94 st och 125 st som har placering inom andra linjer. De fem områden utanför linjen där flest barn från Södervärnlinjen har placering 1. Humlegården S:t Hans Norrbacka Tjelvar ro Tjelvar ro1 8 o Födelsetalen är något vikande och därmed - allt annat lika som minskar behoven av platser marginellt men ändå något. FÅRÖSUNDSLINJEN o Antalet nyttjade platser i linjen är totalt 119 och fördelningen mellan olika verksamheter är FÅRÖSUNDSLINJEN ENSKILD FSK, 20 FAM DH, 0 KOM M UNAL FSK, 99 o Antalet platser i förskoleverksamheten överstiger något behovet av förskoleplatser för linjens "egna" barn men korrelerar på linjenivå väl med de placeringar mellan områden som existerar, 5 barn från Fårösund är placerade i Visby och Slite och 11 barn som är placerade i Fårösundslinjen har sin Flden Frskoleverksamhet rtf

8 bosättning utanför linjen. 1. Annan kommun 4 2. Slite 3 3. Manuellt område 2 4. Fole/Stenkyrka 1 5. Lyckåker 1 o Födelsetal och barnunderlag är ökande om än i liten skala. Behoven av förskoleplatser år 2010 för linjens "egna" barn - allt annat lika - ökar något men håller sig inom det antal befintliga platser som redovisas i april 2009, år 2011 viker behovet något. SLITELINJEN o Antalet nyttjade platser i linjen är totalt 214 och fördelningen mellan olika verksamheter är SLITELINJEN FAM DH, 0 ENSKILD FSK, 25 KOM M UNAL FSK, 18 9 o Antalet platser understiger behoven för de "egna" barnen i linjen med 37, några barn kommer från andra områden främst Dalhem/Endre. De områden där det går flest barn skrivna i Fole/Stenkyrka - Slite är 1. Norrbacka Gråbo 9 3. Väskinde 8 4. S:t Hans 6 5. Humlegården 4 o Födelsetal och barnunderlag är nära nog oförändrat i Fole/Stenkyrka och något minskande i Slite. Behoven av förskoleplatser - allt annat lika - något minskande till 2010 och oförändrat från 2010 till 2011 Flden Frskoleverksamhet rtf

9 ROMALINJEN o Antalet nyttjade platser i linjen är totalt 267 och fördelningen mellan olika verksamheter är ROMALINJEN ENSKILD FSK, 30 FAM DH, 20 KOMMUNAL FSK, 217 o Antalet förskoleplatser understiger behoven för de "egna" barnen i linjen med 50, en handfull barn kommer från Sanda och Klinte norra. Drygt 60 barn som är skrivna i Romalinjen har förskoleplats i andra områden 1. Norrbacka Fole/Stenkyrka 1 3. Humlegården 8 4. Lyckåker 8 5. Gråbo 8 o Födelsetal och barnunderlag minskar något till 2010 men ökar mer till Likaså med behovet av förskoleplatser - allt annat lika - till linjens "egna" barn. SUDRETLINJEN o Antalet nyttjade platser i linjen är totalt 285 och fördelningen mellan olika verksamheter är SUDRETLINJEN ENSKILD FSK, 63 FAM DH, 46 KOM M UNAL FSK, 17 6 Flden Frskoleverksamhet rtf

10 o Antalet förskoleplatser understiger behoven för de "egna" barnen i linjen med 6 platser, 7 barn har annan boendeadress än i Sudretlinjen varav merparten i Sanda och Klinte och 14 barn har annan placering än i Sudretlinjen varav 8 i Solbergalinjen o Födelsetal och barnunderlag sjunker. Behovet av förskoleplatser - allt annat lika - minskar med 13 platser till 2011 KLINTELINJEN o Antalet nyttjade platser i linjen är totalt 224 och fördelningen mellan olika verksamheter är KLINTELINJEN ENSKILD FSK, 17 FAM DH, 23 KOM M UNA L FSK, 18 4 o Antalet förskoleplatser understiger behoven för de "egna" barnen i linjen med 37 platser. Klintelinjen har några barn placerade som är skrivna i Sudretlinjen och 44 som är placerade utanför linjen varav 32 i Visby o Födelsetal och barnunderlag ökar. Behovet av förskoleplatser - allt annat lika - ökar och Flden Frskoleverksamhet rtf