SÄLBLADET. Medlemstidning för Sveriges Äldre Läkare en delförening inom Sveriges Läkarförbund. Nobelpristagare. på SÄL-möte i Marstrand

Transkript

1 SÄLBLADET Medlemstidning för Sveriges Äldre Läkare en delförening inom Sveriges Läkarförbund Nobelpristagare på SÄL-möte i Marstrand

2 Redaktören har ordet... Nu vill SÄL ut i debatten! Ledaren Frivilliga läkar insatser på rimliga villkor Gunnar Sandberg, SÄLs ordförande Ibland händer det saker som gör att en SÄLbladsredaktör känner sig en aning upprymd, ungefär som kvällstidningsreportern som får nys om en ny film på Youtube om politiker som gör bort sig totalt eller när en konstnär i bild förolämpar kungaparet och kallar det satir. Nästan en liten adrenalinkick, alltså. Vad var det då som hände? Jo att SÄLbladets relativt nya Debatt och brev -sida tände till. Först kom Ulf Lindsjö från Uppsala och var ilsken över reaktionen på hans röntgenremiss (SÄLbladet ), och nu skrev en gammal vän och kollega, Eibert Einarsson från Eksjö, ett upprört brev om hur han fått veta att om han som tävlingsläkare på en ryttartävling undersökte en avkastad ryttare så riskerade han att göra sig skyldig till lagbrott. Därför, kära läsare, handlar en icke obetydlig del av detta dubbelnummer av Sälbladet om den här principiellt mycket viktiga frågan för oss Sälar. Och det är min tro att det är väldigt få av oss som idag lever upp till Socialstyrelsens tolkning av lagstiftningen på det här området. Om detta kan Du läsa i artikeln på sidan 8 och följande: Vad får pensionerade läkare göra och inte göra inklusive intervjun med Socialstyrelsens jurist med ansvar för området. Och inte minst i ordförande Gunnar Sandbergs ledare Frivilliga läkarinsatser på rimliga villkor!, där han redogör för SÄLs uppfattning och vårt kommande arbete i Läkarförbundet och i diskussioner och debatter med berörda aktörer. När Du som läsare väl har tagit till Dig allt om detta, stillat din kunskapstörst och måhända känt en smula irritation eller blivit så tvärilsken att Du går direkt till datorn för att skriva av Dig - så hoppas jag att vi kan se fram såväl mot fortlöpande information från myndigheter och organisationer som mot nya inlägg från Sälar i landet. Hade vi nu haft en debattsida på vår hemsida kanske kommer den så måningom så hade den troligen den närmaste tiden fyllts av kommentarer. Nu kan Du i alla fall skicka mejl eller brev med Dina egna erfarenheter och Dina synpunkter till oss, så kommer det att om möjligt publiceras i nästa nummer i början av maj. Vi vill också från SÄLs styrelse arbeta för att debatten breddas genom artiklar och brev till Läkartidningen, Dagens Medicin, Sjukhusläkaren och Distriktsläkaren m.fl. och genom diskussioner på det lokala och regionala planet. SÄL vill ut i debatten! Nu är det förstås inte bara detta som årets första nummer av SÄLbladet handlar om. Tvärtom är det ett välfyllt dubbelnummer med mycket annat läsvärt. Till exempel Håkan Gäbels Tillbakablick från hans mångåriga arbete inom området Transplantation. Och Pelle Swartlings utlämnande och inträngande skildring av sin livshotande sjukdomsperiod med avancerad intensivvård och lång konvalescens. Om SÄLs fortsatta kamp för representation i förbundsledningen och om SÄL-resor som gjorts under 2012 och ska göras Och så har vi klassikern Rinder refererar, denna gång från sensommarmötet i det fagra Marstrand. Sist men inte minst finner du Peter Möllers inbjudan till vårmötet på Sophiahemmet i Stockholm med program och anmälningsblanketter plus kallelsen till årsmötet samt en stimulerande blänkare om höstmötet som ska äga rum på Öland och som presenterar sin inbjudan med detaljprogram i nästa nummer. Bästa vinterhälsningar från den ibland ganska insnöade redaktionen SÄLBLADET Ingvar Gustafson redaktör för SÄLbladet Storängsgatan 3 A, Växjö / Medlemstidning för föreningen Sveriges Äldre Läkare (SÄL) - en delförening inom Sveriges Läkarförbund för läkare 65 år och äldre. Redaktion: Ingvar Gustafson, redaktör (ingvar.gustafson@comhem.se) Lennart Rinder, SÄLs sekreterare (rinder@brevet.nu) Grafisk form: AB Norrmalmstryckeriet, P. Åkesson Tryck: AB Norrmalmstryckeriet, Sollentuna SÄLbladet utkommer med fyra nummer per år. Prenumerationspris för andra än SÄL-medlemmar: 200 kr/år (kontakta redaktionen). SÄLs hemsida (webbredaktör Ingvar Gustafson) SÄL-medlemmar ställer numera ofta frågan: Vad gäller egentligen när man som pensionerad läkare (som inte längre har en vanlig arbetsgivare) vill göra en frivillig och oftast obetald medicinsk insats? Därför har SÄLbladet intervjuat en företrädare för vår (hittillsvarande) tillsynsmyndighet Socialstyrelsen, se sidan 9. Socialstyrelsens där redovisade inställning till sådana frivilliginsatser grundas rimligen på tidigare uttalanden i enskilda fall och dess mera generella tolkning av berörd lagstiftning. Det är viktigt att framhålla att det är en oerhört formell inställning en allt- eller- intet-inställning - som redovisas. För oss alla finns i vardagens ställningstaganden hela tiden gråzoner. Myndighetens kontroll av olika åtgärder, som läkare frivilligt och utan ersättning gör, sker nästan aldrig. Men i enstaka fall blir de föremål för granskning i efterhand. Det senare måste vi alltid vara beredda på. Om man vill skriva ut hostmedicin till sitt barnbarn är det orimligt att behöva anmäla sig som vårdgivare, tillhandahålla ett dokumenterat kvalitetssystem och utse sig själv till vårdgivare. Däremot är det viktigt att ha en patientförsäkring och att på ett enkelt sätt dokumentera vad man gör. Förskrivningsrätten beträffande receptbelagda läkemedel följer av legitimationen. Det borde räcka. Den legitimerade läkarens skyldigheter måste vi hela tiden förhålla oss till och handla efter (Patientsäkerhetslagen, kapitel 6). Det är till exempel oerhört viktigt att handla enligt vetenskap och beprövad erfarenhet även vid frivilliga åtaganden. Diskussioner förs nu mellan Socialstyrelsen och idrottsrörelsen om man formellt måste vara knuten till en vårdgivare för att som läkare kunna göra insatser vid idrottstävlingar. Här berörs både juridiska och ekonomiska frågor. De skyldigheter och rättigheter som följer av legitimationen borde rimligen kunna räcka även för sådana insatser. När det gäller råd till en bordskavaljer som har besvär med hälsan eller att hjälpa en granne med hänvisning till röntgen, där man själv ska ta ställning till svaret, så tror jag att det i båda fallen är bra att bara vara en om än avancerad rådgivare och guida patienten rätt i vårdsystemet, kanske ibland med en remiss till en lämplig kollega. Då kommer man ifrån både ekonomiskt och juridiskt trassel. I akuta situationer med människor i medicinsk nöd, när ingen mera avancerad hjälp för tillfället går att få, bör vi nog alltid ställa oss till förfogande och göra vårt bästa med den erfarenhet och kompetens vi besitter. Då är det inte dokumentation man i första hand tänker på, även om sådan i vissa fall av praktiska skäl blir helt nödvändig. Vi vill slippa det förhållande som råder i USA, där sådana medicinska insatser kan leda till rättsliga processer med oerhörda ekonomiska konsekvenser. Vi kan i alla fall i Sverige göra insatsen utan att behöva dölja vår identitet. Dock får vi räkna med att bli granskade i efterhand. Mer komplicerat kan det bli i internationella sammanhang. Samtidigt är det viktigt att värdera våra etiska riktlinjer högt. SÄL har anledning att gå vidare och tillsammans med Läkarförbundet fördjupa sig i och utarbeta förslag till hur dessa frågor skulle kunna lösas på ett enklare sätt för den läkare som gör frivilliginsatser. Sådana förslag bör presenteras för såväl Socialstyrelse som Socialdepartement. Vi bör också inbjuda berörda parter till diskussion. Samtidigt förutsätter vi, i våra patienters intresse, ett pragmatiskt samarbete med den nya tillsynsmyndigheten. Till sist: Vi äldre läkare har lång erfarenhet och oftast god kompetens. Samtidigt får vi inte glömma behovet av fortbildning och ta till oss det mest aktuella inom våra olika områden. Det kan ske på olika sätt men får aldrig bli en stor ekonomisk börda. Läkare är vi livet ut! Gunnar Sandberg ordförande i SÄL 2 3

3 Aktuella fackliga frågor Christina Fabian SÄL har ingen representation i Läkarförbundets fullmäktige! SÄL har ingen möjlighet att påverka agendan i centralstyrelsen! Här är vi unika jämfört med våra nordiska grannländer. Danmark, Norge och Finland har alla representation i respektive läkarförbunds fullmäktige med 2-5 ledamöter. Detta är för närvarande den hetaste frågan för oss i SÄLs styrelse. Vi har tillsänt centralstyrelsen en skrivelse - se skrivelsen på nästa sida - angående detta faktum, och vi ser det som självklart att representation måste ordnas i en nära framtid. Om så inte sker är vi utsatta för åldersdiskriminering! SÄL.s redaktör och styrelseledamot Ingvar Gustafson skrev en artikel i Läkartidningen (nr sid 1836) som rönte positiv uppmärksamhet. Den hade rubriken Är en äldre läkare äldre eller yngre än en gammal läkare? Läs den om ni inte redan gjort det! Några kollegor hörde av sig och var positivt överraskade att det finns en facklig fortsättning efter 65. De kände inte till SÄL! En förening har inget berättigande för sin egen skull utan är till för sina medlemmar och deras behov. Vi måste nu ännu mer tala om att vi finns, så att våra kollegor redan före 65 känner till SÄL.s existens och därmed går med i SÄL när 65 års-åldern uppnås. Alla SÄL-medlemmar måste hjälpa till att sprida informationen om SÄL och helst rekrytera nya kollegor. De extra 5-10 arbetsår som många av oss kommer att kunna ha gör det angeläget att bevaka våra speciella frågor i Läkarförbundet. Dessutom kommer ju på så sätt ett ökande antal läkare välja att stanna kvar i förbundet efter 65. SÄL har också en stor social funktion med trevliga möten två gånger per år och SÄL-anpassade resor samt högklassig fortbildning. Vårt yrke är priviligierat såtillvida att åldern inte är en nackdel, utan erfarenhet är snarast en fördel i vårt arbete som läkare. Det är mestadels inte heller fysiskt tungt - med vissa undantag, t ex tidskrävande operationer t. SÄL arbetar för att möjlighet ska ges till många 65+kollegor för fortsatt arbete i framtiden, inte bara när läkarbrist råder. Äldre läkare är en stor tillgång i hälso- och sjukvården. Så mitt råd är: Tala med en äldre kollega som du känner på ditt sjukhus eller din vårdcentral och berätta om SÄL och varför det är viktigt att gå med. SÄL är den självklara rösten för oss äldre läkare i Läkarförbundet och måste ha en central representation i vår fackförening. Vi har också börjat annonsera i Läkartidningen och Sjukhusläkaren för att uppmärksamma våra kollegor i alla åldrar på att SÄL finns. I SÄLs styrelse uppskattar vi att ni hör av er till oss med frågor eller synpunkter! Vi är intresserade av vilka problem ni möter och också av positiva erfarenheter. Christina Fabian vice ordförande i SÄL SÄLs skrivelse till Läkarförbundet om representation i förbundets ledning Till Centralstyrelsen, Sveriges läkarförbund Angående äldre läkares representation inom förbundet Sverige Läkarförbund är läkarnas fackliga organisation, som skall tillvarata alla medlemmars intressen. Differentierade medlemsavgifter avgör vilken typ av hjälp och rådgivning man har rätt att få. väljer att fortsätta arbeta efter 65. Vårt yrkesliv kommer successivt att förlängas. Läkarförbundet kommer att få en ökande andel medlemmar som är motiverat att vara kvar i förbundet. Av samma skäl som studenterna och de yngre läkarna behöver de äldre läkarna för sina speciella frågor en egen förening inom förbundet med representation i fullmäktige och anknytning till CS. - Sveriges äldre läkare SÄL har funnits sedan 1967 och utgör den förening inom förbundet som representerar läkare över 65 år. Denna grupp läkare får en allt större betydelse i vårt samhälle. Därför är det en win-win-situation att vidta åtgärder som gör det attraktivt för läkare över 65 år att gå med i eller fortsätta vara medlemmar i Läkarförbundet och SÄL. En viktig sådan åtgärd är att ge SÄL central representation i förbundet. Den s k organisationsutredningen inom förbundet utreder representations- gare tillställt dem ett brev om vårt krav. SÄL anser att det råder en diskriminering av de äldre läkarna i Sveriges läkarförbund. Det är hög tid att de äldre läkarna i Sverige får samma rätt till representation som motsvarande grupp har i våra grannländer. Vi önskar veta hur Centralstyrelsen idag ser på de äldre läkarnas representation. Är SÄLbladet Nobelpristagarsynskt? Den minnesgode (och några problem med minnet har vi väl inte?) SÄLbladsläsaren erinrar sig förstås att Lars Hamberger i sin Tillbakablick (SÄLbladet ) föreslog Bob Edwards som kommande Nobelpristagare i fysiologi eller medicin p.g.a. dennes utomordentliga förtjänster vad avser in vitro-fertilisering (IVF). Och minsann: SÄLbladet blev sannspått och 2010 års pris tilldelades just Edwards. Och nu har det hänt igen! 2012 års Nobelpris har, som varje Säl givetvis noterat, tilldelats Sir John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för deras arbeten om pluripotenta stamceller med dess potentiella möjligheter att skapa varjehanda mänsklig vävnad. Naturligtvis handlade ett av föredragen, charmerande framfört av Cellactis forskningschef Johan Hyllner vid SÄLs sensommarmöte i Marstrand 2012 om just stamceller, bl.a. just de pluripotenta dito. SÄL kan alltså bevisligen förutsäga framtiden och erbjuda fortbildning på Nobelnivå. Finns det egentligen någon viktigare delförening inom Läkarförbundet? Red. För föreningen Sveriges Äldre Läkare - SÄL Gunnar Sandberg Christina Fabian ordförande vice ordförande 4 5

4 Aktuellt från Skåne-SÄL Hösten i Skåne har varit mild, fuktig och synnerligen färggrann. I avsaknad av sedvanliga höststormar har löven suttit kvar på träden och utvecklat full färgprakt. Också föreningslivet i Lund har prunkat. Skåne-SÄL hade sitt första höstmöte med föredrag av Charlotte Erlanson-Albertsson: Maten till en bra hälsa- och varför. Många myter om mat för slankhet och hälsa avlivades. Att maten ligger oss varmt om hjärtat (!) vittnade den livliga diskussionen om. Jag tror aldrig en föreläsare fått så många frågor och kommentarer efter en föreläsning i Skåne-SÄL. Efteråt drack vi kaffe (som åtminstone i måttliga mängder ansågs ofarligt) och åt god vetefläta med mycket smör och socker. Den skall nog njutas sparsamt. Vid nästa möte var litteraturprofessorn Anders Palm föreläsare: Diktkonst, läkekonst. Hans analys av Hjalmar Gullbergs liv och produktion var oförglömlig och kan varken återges eller recenseras. Anders Palm hade nära kontakt med Hjalmar Gullbergs älskade Greta Thott och fick av henne veta mycket som tidigare varit okänt om Gullbergs sista timmar i livet. Framställningen var berörande och till tårar rörande. Från lyssnarna hördes: det bästa någonsin i Skåne- SÄL. Gåsen som Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet inbjöd oss till var läcker, inklusive svartsoppan, äppelkakan och de goda vinerna. Cateringrestaurangen har en bra kock och ett bra namn: Finn Inn. Före maten lyssnade vi till medicinhistorikern Nils Hansson som talade om svensktyska läkarkontakter 1933 till Detta både känsliga och intressanta ämne kommer att bli hans doktorsavhandling, och för välförtjänst arbete fick han Bengt Lindskogs pris i Medicinens historia. Många Sälar har minnen från svåra år före och under kriget. SMHS har invigt sista etappen av Livets museum med många besökare, bubbel i glasen och mässingsorkester. Museet beläget i en 150 m lång och 3 m bred förbindelsegång har varit en utmaning för museibyggare och -arkitekt. Resultatet är spännande och lockande, inte minst för Skåne- SÄL-ar som har minnen av praktisk användning av apparater och instrument i montrarna. När Läkaresällskapet i Lund firat sitt 150-årsjubileum den 12 december är höstterminen slut men planeringen för våren är i stort sett klar. Vi är stolta och glada över att ha två Skåne-Sälar i SÄLs styrelse: Stephan Palmstierna och Marianne Ors. Genom dem får vi färska rapporter och intresserar oss särskilt för äldreläkarnas fackliga representation i SLF. Kanske får vi egna mandat i fullmäktige under våren 2013? Årsmöte i Skåne-SÄL blir det den 12 mars. Marianne Ors och Sven Lindberg föreläser: Cochleaimplantat. Senare under våren, den 9/4 kommer vi att utlokalisera oss till Helsingborg, där vi träffas på Helsingborgs medicinhistoriska Museum och lyssnar till Nils-Gunnar Toremalm: Smaken. Vi vill betona att Skåne-SÄL är inte är bofast i Lund utan en förening för hela Skåne. Lund 20 november Birgitta Castor sekr. i Skåne-SÄL Debatt - brev Den hemliga kliniken Läkare i Världen Snart lägger regeringen sitt lagförslag om att utvidga rätten till vård för papperslösa. Äntligen ett steg framåt anser Läkare i Världen, som sedan mer än femton år drivit en hemlig klinik i Stockholm där papperslösa får kostnadsfri vård. Där är jag medicinskt ansvarig och jag välkomnar detta steg. Många av de som idag söker sig till vår klinik kommer framöver att tas om hand av svensk sjukvård. Det gläder mig, eftersom den offentligt finansierade vården kan erbjuda vård av en helt annan kvalité än vad vår frivilligklinik kan göra. Däremot räcker inte steget som föreslås av regeringen. Jag tycker att man inte bör nöja sig med att utvidga ett steg utan anser att papperslösa bör få rätt till vård fullt ut i enlighet med det utredningsförslag som lämnades av den statliga utredningen Där finns utrett hur vi kan ge vård till papperslösa efter behov och hur det kan genomföras. Med utredningsförslaget skulle vi ta mänskliga rättighetsaspekterna på fullt allvar och då skulle Sverige uppfylla sina åtaganden i internationella konventioner. Men regeringens förslag är ett steg i rätt riktning och vi välkomnar det. Begreppet papperslösa personer kommer från det franska begreppet sans-papier och motsvaras av det engelska begreppet undocumented migrants. Pålitliga data saknas om hur många individer som vistas utan tillstånd och därmed utan papper i Sverige. Uppskattningsvis rör det sig om till personer. Papperslösa individer saknar svenskt personnummer och förekommer i få offentliga register. Vidare undviker papperslösa i vissa fall att ge sig tillkänna för myndigheter av rädsla för utvisning, och är därmed svåra att nå för statistisk registrering. I dagens Sverige har papperslösa begränsad tillgång till vård vilket har lett till debatt de senaste åren. Papperslösas vårdsituation har engagerat vårdgivare, politiker, journalister och människorättsorganisationer. Flera aspekter har lyfts fram i debatten, däribland mänskliga rättigheter, yrkesetiska frågeställningar samt nationell vårdlagstiftning i relation till internationella konventioner. Papperslösas rätt till vård regleras i hälso- och sjukvårdslagen, lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och tandvårdslagen. Vidare omfattas papperslösa av smittskyddslagen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är landsting skyldiga att erbjuda omedelbar vård även till personer som inte är bosatta i landstinget. Papperslösa har således rätt att erhålla omedelbar vård men debiteras hela vårdkostnaden. Ett akutbesök kostar ca 2100 kr och en komplikationsfri förlossning ca kr. Vad omedelbar vård innebär finns inte fastställt utan har tolkats på olika sätt av olika landsting. Utöver att patienter riskerar att drabbas av varierade tolkningar faller även ett stort ansvar på vårdgivaren, när det gäller att i varje patientmöte tolka lagen och avgöra om patienten har rätt till vård eller inte. Vår frivilligklinik tog emot närmare 900 besök förra året. En typisk patient är en asiatisk kvinna i 35-års åldern. Vår verksamhet kommer att bedrivas så länge som det behövs. Med regeringens väntade ändring av lagen kan fler få vård i det offentliga systemet, men vi ser ett fortsatt behov av vår klinik, eftersom lagen inte väntas täcka mer än mödravård, preventivmedelsrådgivning och vård som inte kan anstå. Är du intresserad av att stödja oss med läkarinsats eller bidrag? Ta kontakt med mig! 6 Bernd Atmer, medicinskt ansvarig Läkare i Världen Sverige berndatmer@gmail.com Vad får pensionerade läkare göra och inte göra? I förra numret av SÄLbladet startade Uppsaladocenten Ulf Lindsjö med ett temperamentsfullt debattinlägg om att ekonomismen undantränger vårdetiken i landstingsvärlden någonting som kan bli en lång serie av kommentarer och synpunkter om vad en pensionerad läkare utan tjänst i den offentliga vården har rätt att göra i kraft av sin läkarlegitimation. Som ett brev på posten kom strax därefter en fråga från pensionerade Eksjöläkaren Eibert Einarsson, medlem i Svenska Ridsportförbundet, frivillig tävlingsläkare och själv aktiv ryttare. Han citerade Tävlingsreglementet i Ridsportförbundet: där legitimerad läkare/sjuksköterska kan knytas till tävlingsarrangemanget har denne skyldighet att utföra medicinsk undersökning efter inträffad händelse som kan nedsätta ridförmågan. Men sen citerade han också från tidningen Ridsport Socialstyrelsens jurist, som framförde att om en läkare eller sjuksköterska använde sin medicinska kompetens och inte bara utförde allmänna förstahjälpen-insatser (som lekmän kan utföra) så krävs en vårdgivares organisation, med en verksamhetschef, patientförsäkring, journalföring, kvalitetssystem med mera. Detta ledde redan i somras till att Röda Korset har dragit tillbaka all sin legitimerade personal från arrangemang där första hjälpen-insatser efterfrågas. Och så här skriver Eibert Einarsson i sitt brev: Nu skriver jag om det i mitt tycke orimliga som har kommit fram genom artikeln i Ridsport. Jag har ideellt varit tävlingsläkare i många år bl a på Strömsholm och lokalt. Har t.o.m. fått ridsportens guldnål för att ha räddat livet på en flicka med mjältruptur. Ska man inte kunna fortsätta jobba ideellt??? Enligt Socialstyrelsen (i artikeln) ska vi ju inte kunna jobba så. Ska man straffas för att rycka in? Jag är numera pensionär. Om jag inte kan ingripa på en lokal tävling vid en olycka när ska jag då kunna agera? Kan jag utan att vara anställd i vården ingripa vid en annan olycka eller när någon faller ner på gatan? Ska jag då 7 ringa 112 istället och be dom komma medan jag själv bara tittar på? Vad betyder min läkarlegitimation? Vad ger den mig för befogenheter resp. skyldigheter? Jag får väl fortfarande skriva ut läkemedel som pensionär. Får man ta hand om sina släktingar eller anhöriga? Får man ge råd eller svar på frågor vid middagsborden? Är man helt ute och hjälplös om man inte är anställd inom någon form av vårdinstans eller har egen firma? Ska man bara slå sig till ro i en fåtölj tills... Som det nu verkar så kan någon med t ex första hjälpenutbildning agera men inte ett proffs!! Hur agerar alla andra tävlingsläkare i fotboll, hockey, motocross m.m.? Detta verkar ha fått orimliga konsekvenser från Socialstyrelsen eller... Det skulle vara intressant att få veta vad man som pensionär får göra. Är det något som SÄL kan diskutera och ta tag i? Såvitt SÄL direkt kunde utröna så lyfte Ridsportförbundet frågan till Riksidrottsförbundet, eftersom läkare och sjuksköterskor arbetar på sin fritid i många olika idrottssammanhang. Dessutom har Röda Korset sedan dess startat en dialog med Socialstyrelsen om var gränsen ska gå mellan första hjälpen och sjukvård. Den lagtolkning som Socialstyrelsen gjort i sina kontakter med idrottsorganisationer innebär alltså att det ställs stora formella krav när en läkare ställer upp frivilligt med sin medicinska kompetens. Och ur SÄLs synpunkt är det förstås framför allt viktigt att klarlägga vad som ska gälla för våra medlemmar, av vilka huvuddelen inte har tjänst eller något landstingsavtal eller arbetar i egen firma. För att om möjligt vinna någorlunda klarhet i rubrikens fråga tog SÄLbladets redaktion kontakt med Socialstyrelsen, initialt dess chefsjurist, men sedan blev det lite av katten-på-råttan-råttan-på-repet -lek så att vi i slutänden hamnade hos juristen Anders Alexandersson vid avdelningen för Regler och Tillstånd. Alexandersson har hållit i kontakter med organisationer i aktuella frågeställningar och författat policydokument. En intervju honom arrangerades, och det självklara valet av intervjuare från SÄL-styrelsen var SÄLs sekreterare Lennart Rinder tillbaka på sin gamla arbetsplats. Ingvar Gustafson

5 Intervju Vad gäller när den pensionerade läkaren gör frivilliga läkarinsatser? SÄLbladet intervjuar företrädare för vår tillsynsmyndighet Socialstyrelsen. Lite lagom nervös tar jag bussen ut till Lilla Essingen där en del av den stora myndigheten huserar. För idag är det omvända roller som gäller: förr i tiden var intervjuaren (som chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning) den som bestämde över bl.a. Anders Alexandersson och nu är det alltså Alexandersson som står för bestämmandet. För säkerhets skull har jag med mig ett par vaniljbullar (knappast muta?) för att komplettera det statliga (välsmakande) kaffet och allmänt förgylla intervjusituationen i den spartanskt inredda och diminutiva kontorscellen. Grundläggande principer Basala begrepp i den styrande lagstiftningen (Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen m.fl.) är t.ex. att man tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och meddelar vård och behandling, för då gäller ganska stora krav. Faktum är att om man är kvacksalvare så har man ganska stora friheter i Sverige, dvs sysslar med alternativ medicin och liknande som faller utanför begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet. Ett vanligt missförstånd är att om man bara inte tar betalt så är det inte så noga med formalia. Men så är det absolut inte, samma regler gäller vid vård mot betalning som vid frivilliginsatser. Om man begränsar sig till första-hjälpen-insatser, dvs sådana enkla åtgärder som envar kan utföra, t.ex. ringa efter ambulans, lägga en medvetslös i framstupa sidläge eller ge basal hjärt-lungräddning så gäller inga specifika krav. Det är förstås inte alldeles lätt att bedöma var den exakta gränsen går mellan sådan första hjälp och professionella medicinska insatser som förutsätter utbildad hälso- och sjukvårdspersonal, t.ex. en leg. läkare. Men om det handlar om mera tydliga professionella hälso- och sjukvårdsinsatser för en enskild patient - diagnostik och specificerad rådgivning-behandling - är det lika klart att vissa grundläggande krav ska vara uppfyllda, som gäller också för den kanske sedan länge pensionerade 8 läkaren, som inte längre har någon tydlig huvudman/arbetsgivare: - att vara vårdgivare rätt enkelt, det räcker att via Socialstyrelsens hemsida ha anmält sig till vårdgivarregistret - ha ett dokumenterat kvalitetssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Detta är tämligen så jobbigt att fixa till. - utse någon, rimligen sig själv till verksamhetschef för den verksamhet som är anmäld till vårdgivarregistret och iaktta det allmänna regelverk som gäller för verksamhetschefer i hälso- och sjukvården - ha en patientförsäkring. Bl.a. SalusAnsvar erbjuder en försäkring för fritidspraktiker för några hundralappar årligen - dokumentera (dvs journalföra) sina patientkontakter. I och för sig kan det nog räcka med att anteckna i ett kollegieblock eller så. Men det ska förvaras mycket säkert, t.ex. i ett någorlunda brandsäkert kassaskåp, så helt lätt är det inte att uppfylla just detta krav. ( Det finns inga doktorer med kontoret på fickan ). - man står förstås under Socialstyrelsens tillsyn, både i egenskap av vårdgivare och för att man tillhör hälsooch sjukvårdspersonalen, och kan därför bli föremål för t.o.m. inte föranmäld inspektion och krav på att skicka in dokumentation, t.ex. journalkopior. Om det föreligger rena nödsituationer kan bedömningarna bli mera knepiga och kraven i praktiken minska väsentligt. Efter genomgången av dessa mera generella principer ber jag Anders att kommentera några typsituationer som den pensionerade läkaren kan bli engagerad i: Barnbarnet är hostigt Svärdottern ringer och är bekymrad för att Kalle, 5 år, har skrällande hosta sedan tre dagar, men ingen feber. Mycket stressigt på svärdotterns jobb, maken utomlands i tjänsten, så ingen kan vabba och Kalle bara måste vara på dagis. Svärfar förhör sig noga om symtomen och bedömer att det handlar om vanlig faryngobronkit på virusbas, som snart spontant ger sig och knappast är smittsam längre, men lite INTERVJU 9 hostdämpande skulle underlätta för Kalle och ringer telefonrecept på Cocillana-Etyfin (läkaren har s.k. pensionärskod för subventionerad förskrivning av läkemedel). Anders: Detta är hälso-och sjukvård, hela regelverket måste tillämpas. Gratiskonsultation vid middagsbordet Läkaren lyssnar på sin bordskavaljer som beskriver tryck över bröstet vid ansträngning och ber om åtgärdsråd; läkaren bedömer det hela som ofarligt och förespråkar expektans. Anders: Läkaren använder sin medicinska kompetens för diagnos och gör ett medicinskt ställningstagande. Det är därför hälso-och sjukvård och hela regelverket, t.ex. journalföring, är tillämpbart. Skämtare brukar säga att den rätta repliken vid en middagsbordskonsultation alltid är: Ni gjorde nog klokt i att söka läkare! Och då behöver man ju inte tänka på att journalföra middagssamtalet. Grannen vill ha remiss för röntgen Grannen sedan 40 år i villan bredvid ber om en röntgenremiss för sina knäledsbesvär och läkaren tycker att det kan man väl villfara. Anders: Att skicka själva remissen är endast en förfrågan hos annan, särskilt sakkunnig läkare och därmed i sig inte hälsooch sjukvård enligt ovanstående regelverk. Normalt görs dock en medicinsk bedömning före remissen. Socialstyrelsens föreskrifter om remisshantering gäller, och då blir det hälso- och sjukvård med dess regelverk. Men observera att det kan bli dyrt för patienten om man inte har vårdavtal (och det har man nog inte) som innebär att landstinget (motsv.) står för kostnaden för undersökningen. Läkarmedverkan vid idrottstävling Läkare som själv varit duktig inom idrotten i fråga ställer upp, utan ersättning, som tävlingsläkare för att kunna primärt handlägga t.ex. frakturer och mera djupgripande sårskador. Anders: Det lutar åt att detta i regel är hälso-och sjukvård, där hela regelverket ska tillämpas och alltså går längre än den första-hjälp som envar lekman bör kunna klara av. Socialstyrelsen för diskussioner med några riksorganisationer för att finna praktiska organisatoriska lösningar för just tävlingsläkare och likartade situationer där det krävs att man är vårdgivare etc. Eventuellt kan förslag till lösning komma under Trafikolycka med svårt skadade/döda Läkare i bil ser frontalkrockade bilar, uppenbarligen hänt nyss och läkaren är först på plats. Ringer omedelbart 112, försöker därefter dra fram ett par som verkar vara oskadade, påbörjar vid behov hjärt-lungräddning, lägger medvetslösa i adekvata lägen, värmer med filtar etc. Senare anländer ambulans och helikopter och tar över. Anders: I nödsituation som denna kan brister i dokumentationen eller åtgärderna bedömas som försvarbara. Läkaren kan dock ställas till ansvar om han eller hon förfarit felaktigt. Det kan beroende på situation förväntas att läkaren lämnar över någon form av information i den mån detta är möjligt (muntligt) eller dokumentation på de åtgärder som vidtagits till den personal som tar över fortsatta bedömningar och åtgärder (ambulanspersonal, motsv.) I flygkabinen Långresa många timmar. Medpassagerare faller ihop i stolen bredvid. Flygvärdinna vädjar om medicinsk hjälp och tillhandahåller stetoskop och blodtrycksmanschett. Läkaren tar puls och blodtryck och hjärtauskulterar.. Passageraren vaknar upp och kan kommunicera en hygglig anamnes på engelska. Läkaren bedömer: svimningskaraktär, ej livshotande, kan avvakta planerad landning om ca 7 timmar, då lämpligen ny bedömning av flygplatsläkare. Anders: Frågan är svårbedömbar juridiskt. Planet kan befinna sig över svenskt, internationellt eller annat luftrum. Dessutom kan planets nationalitet vara avgörande för under vilket lands regelverk åtgärden ska bedömas. Det finns flera internationella konventioner som reglerar civil flygfart. Den vård som ges på planet kan därför komma att bli bedömd efter den nationalitet som planet är registretat på eller var planet befinner sig i luftrummet. Som grundprincip gäller dock att på svenskt luftrum eller i ett svenskregistrerat plan gäller svensk lagstiftning om läkaren använder sin medicinska kompetens, och då gäller hela regelverket enligt ovan. Om det bedöms vara en nödsituation gäller samma resonemang som i fallet med trafikolyckan vad gäller dokumentation etc. Jag påpekar att läkare som uppträder i TV-program inte sällan ger ganska specifika råd och uppmaningar till personer som mejlat eller ringt. Anders säger att man inom Socialstyrelsen diskuterat detta ingående. En svårighet är att identiteten inte alltid är säkerställd, eller att frågan kan gälla någon tredje person. I kontakt med specifik juridisk expertis har framförts att yttrandefrihetslagens bestämmelser blir gällande i massmedia och då blir frågan särskilt svår att bedöma. Till slut undrar jag om den legitimerade läkare, som kanske tycker att regelverket verkar lite jobbigt, kan komma runt det genom att avsäga sig legitimationen och verka som kvacksalvare. Och visst kan man det, dock med väsentliga inskränkningar som att inte behandla barn under åtta år, diabetes och en hel del annat. Det är mycket strängare samhällskrav på oss som juridiskt tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen, och lite extra på oss som har legitimation, än på kvackarna (men det finns ju skämtare som gärna kallar oss kvackare, se t.ex. SÄLbladet Doktor Da Capo på återbesök). Fast som frivilligt deslegitimerad motsvarar man ju inte SÄL-devisen att läkare är man livet ut.. Kanske är någon förvånad över att de formella kraven är så långtgående även när man rent ideellt och utan ersättningskrav, mera som ett kall, vill och kan tillhandahålla sin medicinska kompetens och bl.a. avlastar den offentliga sjukvårdsapparaten en hel del arbete. Det är dock troligen få av ovan exemplifierade situationer som prövats mera ingående rättsligt, men intill Högsta förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten) slutligt prövat ett ärende så att man fått fram prejudikat gäller förvisso förvaltningsmyndigheten Socialstyrelsens tolkningsföreträde vad avser bestämmelserna i Hälsooch sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen m.m. och uttalanden i förarbetena till dessa. Det rätter och packer eder efter!?? (Fras som missvisande hänförs till Karl IX i brev till fogdar). Eller snarare: diskussionen och debatten med tolkningarna går nog vidare. Gärna här i SÄL-bladet! Lennart Rinder