Räddningsverkets tidning Nr 3 April Räddningstjänst i nya banor. Foto: JENS ALVIN. sid 18

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räddningsverkets tidning Nr 3 April 2000. Räddningstjänst i nya banor. Foto: JENS ALVIN. sid 18"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 3 April 2000 Räddningstjänst i nya banor sid 18 Foto: JENS ALVIN

2 2 Sirenen Nr inledaren Transporterna måste bli ännu säkrare Återigen har allvarliga farligt gods-olyckor inträffat på järnväg. Även om vi när detta skrivs inte har sett upplösningen kan vi notera den professionalism och förmåga att växa med uppgiften som kännetecknar den kommunala räddningstjänsten. Här är det fråga om en svår påfrestning i praktiken, hanterad med räddningstjänstens normala resurser med förstärkning från andra kårer och utnyttjande av experter. Eftersom vi i alla lägen prioriterar liv före egendom bör försiktighetsprincipen alltid råda vid beslut om avspärrning och utrymning, som skett i Borlänge. Enskilda personer upplever rimligen sådana beslut som obekväma, men jag är säker på att det finns en genuin förståelse för varför de fattas. Kan liknande händelser undvikas? Transporterna sker ju överallt, på stora trafikleder, inne i tätorter, genom eller i närheten av miljökänsliga naturområden och är livsnödvändiga för verksamheter av olika slag. Samhället har inte hunnit byggas om så att transporter av farligt gods kan skiljas med stora skyddsavstånd från människorna. Särskilt järnvägsnätet utgör ett historiskt arv, där tätorter mer eller mindre växt längs järnvägen. För det första är kraven på transportemballage mycket hårda. Tågolyckorna i Kävlinge, Kälarne och i Borlänge visar att tankvagnarna håller trots svåra yttre påkänningar. Men det finns en gräns för vad de klarar vid en urspårning eller kollision. Därför har vi från Räddningsverkets sida väckt frågan om det inte är dags att överväga hastighetsbegränsningar vid järnvägstransport av farligt gods genom tätorter och använda alternativa transportvägar där sådana möjligheter finns. Banverket och Räddningsverket har tagit ett gemensamt initiativ till att presentera fakta och utarbeta förslag till riskreducerande åtgärder. För det andra gäller det att inte upprepa de historiska misstagen. När vi bygger nya järnvägar, som nu längs Norrlandskusten och i Skåne, gäller det alltså att vara framsynt och inte bygga fast kommande generationer Nils Olof Sandberg Tillförordnad generaldirektör, Räddningsverket i samma problematik. Alternativa lösningar kostar pengar, men säkerhet måste få kosta. Räddningsverket har tidigare uttalat stark kritik mot Botniabaneprojektets säkerhetsarbete. Projektledningen har tagit till sig kritiken och säkerhetsfrågorna hanteras nu på ett seriöst sätt. Utifrån det säkerhetsperspektiv, som vi är satta att bevaka, kan vi dock inte tillstyrka hittills använda lösningar som innebär att ny järnväg byggs för farligt gods transporter genom centrala Umeå. För det tredje är det till sist alltid de människor som hanterar systemen som sätter säkerhetsnivån. Säkerhetsmedvetandet skärps kortsiktigt direkt efter en olycka, men utmaningen ligger i att skapa system och rutiner som gör att skärpan bibehålls över längre tid. De nya lagstiftningen om säkerhetsrådgivare hos företag som avsänder eller transporterar farligt gods är exempel på en åtgärd som bör bidra till ett bättre säkerhetsmedvetande samt till att decentralisera både ansvar och kunnande. Rådgivarnas uppgift är att se till att bestämmelserna efterlevs och att öka riskmedvetenheten hos dem inom företagen, som hanterar farligt gods. Kunskapen om tillbud eller verkliga olyckor kommer successivt att öka eftersom säkerhetsrådgivarna är skyldiga att rapportera in varje inträffat tillbud eller olycka till Räddningsverket. Dessa erfarenheter kommer att ge underlag för förändringar i regelverken, men ska också komma branschen och räddningstjänsten till godo. Många företag väger in miljöhänsyn i valet av transportlösningar. Räddningsverket bör arbeta för att säkerheten på ett lika naturligt sätt beaktas i dessa sammanhang. Jag tror att vi skulle kunna undvika ett antal olyckor och begränsa konsekvenserna av andra enbart genom att från fall till fall välja det lämpligaste transportsättet. Det inte är lätt att hantera säkerheten tillsammans med ekonomi, infrastruktur m.m. men vår strävan att hitta sammanhangen kan ökas avsevärt. Det vore bra om marknadskrafterna i ännu högre grad insåg fördelarna med hög säkerhet och om vi säkerhetsarbetare tog ännu mer i beaktande att säkerhet aldrig står för sig själv utan alltid är förenad med verksamhet. Då skulle vi kunna nå en ännu större trygghet tillsammans. innehåll nyheter Lilleström nära en katastrof 4 Tågurspårningen i Borlänge 5 Kö till Foth-projektet 6 Brandmän gick Förebyggande 1 6 Brandbussan Akka är flygfärdig 8 Brandmännen gör Arvika tryggt och säkert 9 Brandmannariksdagen aktuellt FoU-dagarna: Göteborgsbranden 12 Färre larm när brandmännen strejkade 13 Pensionerade Birger räddar ungdomar 14 Redaktör n söker generaldirekör 15 Kamerabesiktning ger bättre brandskydd Sirenen på besök Sörmlandskustens räddningstjänst Protesterande brandman blev förebyggare 18 Snart kommer multiräddaren? 19 Vagnhärad tre år efter raset 20 Myndigheter samarbetar vid tillsyn 22 I huvudet på chefen 23 erfarenheter Brand i eldstad allt för vanligt 25 Kombipanna ökar risk för soteld Brand upptäcktes efter fyra dagar utbildning/rosersberg Thörn bygger framtidens Rosersberg 28 Utbud och kundkrets breddas 29 John Peterson den praktiske läraren 30 Brandingenjörer för dyra för skolan 31 Skolan har blivit brandstation 31 Slopa krav på sotning av imkanaler 32 ordet fritt Klädsel behöver sågskydd 33 Brandmannatest ska vara lika för alla 34 Flytta inte på utbildningen 35 Varför krigsplaceras inte civilpliktiga? 36 För vem gör räddningstjänster hemsidor 37 sista sidan Chefen i Mora med sin franska kärlek 40 Omslagsbilden Foto: JENS ALVIN Gunbritt Lindfors från Sörmlandskustens räddningstjänst i samspråk med Harriet Eriksson på Daldockans förskola. Räddningstjänsten går säkerhetsrond tillsammans med andra kommunala förvaltningar. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenens uppgift är att beskriva utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. Telefax: e-post: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare , e-post: Adressändring görs genom att fylla i talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen faxas på nr: eller skickas Per Larsson Reporter e-post: till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring! Gunno Ivansson Layoutare, reporter e-post: Tryck: VLT Press, Västerås Tryckt på miljövänligt papper. Nästa nummer, 4/00, utkommer den 2 juni.

3 debatt 3 Illustration: MICHAEL FINSBERG Brandbil skulle också kunna vara kommunal plogbil. Bakom ratten en brandman, men vem styr ytterst? Politikernas inflytande måste öka, anser politikern Roger O Nilsson. Det är dags för politikerna att fastställa målen och styra Senaste tiden har jag blivit medveten om hur styrningen inom räddningstjänsten har fungerat och fortfarande fungerar i många kommuner. Det är oftast räddningschefen som sitter på sin kammare och slutligen lägger fram till ansvariga politiker vilka mål han anser att de ska ha med hans verksamhet. Han har oftast kommit fram till kloka saker, men skulle de förtroendevalda ha kommit fram till samma mål? Frågan lyder: Vem är det som styr verksamheten? Är det de som har blivit valda att sköta detta eller är det tjänstemannen som ska utföra de mål som politikerna ska sätta över den verksamhet som de ansvarar för? Frågan är ledande. Det har alltså i de flesta fall varit räddningschefen som har fått sköta inte bara sitt, utan även också politikernas arbete. Har de rätta intresset? Det har säkert inte heller varit så lätt att vara tjänsteman för dessa politiker, som oftast har bestått av kommunstyrelser, förbund eller dylikt. Personerna som sitter där är alltså tunga rent politiskt, men har de intresse av att driva räddningspolitiska frågor och sätta sig in i verksamheten för att kunna ställa upp mål och krav på verksamheten? Ämnet blev väldigt tydligt då Håkan Höglin, fackföreträdare för deltidsbrandmännen, på ett seminarium om skydd mot olyckor uttalade att han ville ha in A laget att styra räddningstjänsten. Genast fick han mothugg av en dam som svarade att i hennes räddningsförbund var det kommunstyrelsernas ordförande som satt med. Snälla ni vakna upp! Finns många möjligheter Ska vi någonsin få en politisk styrning av denna verksamhet måste vi ha politiker som engagerar sig och sitter som politiker för denna verksamhet för att de är intresserade av frågorna. Hur mycket tid och engagemang lägger KS-ordföranden ner förutom att bevaka sitt revir? Nej, nu är det dags att återta den politiska styrningen. Låt oss som vill vara med och sätta mål för räddningstjänsten göra detta. Det finns många möjligheter, trots alla genomförda besparingar. Vi som lever utanför Stockholmsregionen har faktiskt fått skära ner en del. Jag menar att vi ska sätta politiska mål, som vi politiker ska skapa i en miljö tillsammans med både brandmännen, men också tillsammans med dem som de är till för, medborgarna. Det är alltså dags att öppna upp räddningstjänsten överhuvudtaget. Detta gäller inte bara på lokalnivå, utan här skulle också Räddningsverket behöva förändra sitt arbete radikalt. Man måste även här våga ta steget ut i verkligheten och inhämta impulser och önskemål på den framtida räddningstjänsten. Jag skulle vilja att räddningstjänsten, förutom att släcka bränder och rädda människor i de akutlägen, skulle kunna användas i den kommunala garantin, som jag anser att man ska ha som medborgare. Den garantin är att jag ska kunna känna mig trygg där jag bor, när jag är ute och går utan att behöva vara rädd för mitt liv. Här skulle jag alltså vilja att våra brandmän skulle vara en del av denna trygghet. Man ska alltså inte hyra in privata vaktbolag att sköta den del av tryggheten som samhället ska stå för. Brandbil med plogfästen Skulle det inte kännas bra om alla visste att vid den stora skoldansen, för att ta ett exempel, så kommer det finnas en brandbil med brandmän som går runt bland de ungdomar som driver runt danshaket. Brandbilen skulle kunna köra vissa rutter inom sin 10-minuters gräns på tider under kvällen och natten så att alla ser detta. Varför inte se till så att det finns plogfästen på brandbilarna, då skulle dessa kunna nyttjas vid snöröjningen. Det finns som jag ser många Namn: Roger O Nilsson Ålder: 31 Hemort: Söderhamn Familj: Sambo, dotter och två hundar. Yrkesbakgrund: Sjuksköterska. Ordförande för Bygg-, Miljö- och Räddningsnämnden i Söderhamn, ledamot av kommunfullmäktige. Har varit kommunpolitiskt aktiv i Söderhamn sedan Hobby: Familjen, villan och att utbilda mina rottweilers till tjänstehundar. möjligheter, den enda begränsningen är fantasin och ekonomin. Det mesta går dock att göras utan att det skulle kosta mer. Det är bara det att det är vi politiker som måste bestämma oss om vi ska styra eller om vi ska slappna av och låta det vara som det alltid har varit. Med den breda kompetens som brandmännen ofta har kan vi se till att de kan bli en del av mycket. Världsledande Låt räddningstjänsten bli en del av den kommunala verksamheten. Det är på tiden. Inte bara ekonomiskt, utan ur ett styrningsperspektiv och verksamhetsmässigt. Låt år 2000 bli det år då räddningstjänsten öppnar sina ögon och öppnar sina portar mot övriga samhället. Vi politiker kommer tillsammans med våra duktiga brandmän att se till att vi kommer att ha en världsledande räddningstjänst, som är en del av kommunen under 2000-talet också. Roger O Nilsson Ordförande Bygg- Miljö- och Räddningsnämnden, Söderhamn Vem styr och vem borde styra den kommunala räddningstjänsten? Har du synpunkter, skriv till Ordet fritt (se fakta överst på sid 33). Du kan också diskutera frågan digitalt

4 4 Sirenen Nr senaste nytt Foto: ULF STRANDBERG 40 ton propan i varje vagn och den ena läcker. Lilleström utsattes för en olycka som kunde slutat med en katastrof. Extra känsligt blev det när räddningstjänsten fick problem med vattenförsörjningen. Tågurspårningen i Lilleström Värsta incidenten i Europa Gasutsläppet i Lilleström kunde slutat i en fullständig katastrof. Hur nära det var är vi lyckligt omedvetna om. En farligare situation med brinnande propangas har vi aldrig hört talas om i Europa, sade experterna från Stenungsund och Göteborg som tömde tågvagnarna. Om lågan från den läckande cisternen varit häftigare hade det resulterat i en temperaturhöjning som i värsta fall kunde gjort att cisternerna med drygt 40 ton propan vardera exploderat, en så kallad bleve. När jag åkte dit såg jag en blinkande varningssignal om bleve framför mig, säger Räddningsverkets observatör Ingvar Hansson. Hansson kunde vid framkomst konstatera att det inte fanns några kraftiga sticklågor som slog ut från vagnen. Förmodligen var det någon skada runt en fläns som medförde att gas sipprade ut. Det gav en brand som ofta omslöt ändarna på båda gasolvagnarna, flammor steg två-fyra meter ovanför vagnarna. Ingen kunde veta om hålet skulle bli större och utsläppet tillta. Den akuta risken var dock uppvärmningen som kunde påverka vagnarnas hållfasthet. Vatten sprutades hela tiden för att kyla ner tanken. När försök att släcka lågan misslyckades fick räddningstjänsten samtidigt problem med vattenförsörjningen, då ökade oron. Experterna från Stenungsund och Göteborg beslutade sig till slut för att försöka avfackla tanken trots att det brann. Förmodligen tog de vissa risker. Men allt slutade väl. Det borrades hål i tankarna, därefter avfacklades gasen. Det var vid ett-tiden natten mot onsdag 5 april som godståget med bland annat två gasolvagnar körde in i ett uppställt godståg på banområdet i Lilleström. Samma morgon evakuerades boende i de två kommunerna Raelingen och Skedsmo. De flesta skötte det själva, 440 (25 procent) behövde hjälp av kommunerna. Ett område på meters radie var snabbt avspärrat. Polisen agerade snabbt. De hade god hjälp av Civilförsvaret med 600 medlemmar. Efter översvämningarna 1995 har man lyckats rekrytera många unga och fått en stark organisation. Hansson var inte lika imponerad av polisens snabbhet när det gällde beslut. I Norge leder polisen alla räddningsinsatser, polischefen tar de avgörande besluten. Det var inte den som hade kompetensen som tog besluten och det var förödande, processen blev mycket omständlig. Vi ska i Sverige vara glada för vår räddningstjänstlag. Ett exempel var när man hade problem med vatten och Ingvar Hansson hade föreslagit att man skulle hämta storskalig släckutrustning från Sverige. Vi undersöker också andra alternativ, var svaret jag fick. Samtidigt satt räddningstjänsten i sin stab och trodde att utrustningen var på väg. Polisen ville inte kalla in resurser strategiskt som gardering, beställning kom först när behovet var uppenbart. Specialutrustning kommer ju inte på plats på nolltid. Tiden gick och läget var fortsatt mycket kritiskt. Andra erfarenheter? Jag saknade TV-kameror riggade mot vagnarna för att på monitor i brandstationen kunna följa brandens utveckling. Närmare än 100 meter från olycksplatsen skulle ingen vara utom undantagsvis när man måste justera någon vattenkanon. Behovet av vatten var underskattat från början. Stamnätet var byggt av småledningar som låg överallt. När man gjorde en framryckning med bilar för att försöka släcka branden, vilket misslyckades, så körde man över slangar och förstörde vattenförsörjningen. Dessutom var inte kastlängden tillräcklig. Om stamnätet dragits med storskalig utrustning hade kapaciteten blivit en helt annan. Polisen ledde stabsarbetet från polisstationen som låg en kilometer från räddningstjänstens stab på brandstationen. Förhållandet underlättade inte arbetet. Det fanns dessutom kompetensbrist i staben. Ulrik Blomqvist var på plats som observatör för räddningstjänsten i Stockholm. Han sögs omgående in i stabsarbetet. Men det hade nog varit naturligt om räddningstjänsten omgående tagit hjälp av kollegorna i Oslo i stället för att sköta det själva. PER LARSSON

5 Sirenen Nr Fakta Borrning Tankytan där hålet ska borras undersöks med ultraljud. Därefter svetsas en muff fast på tanken. Muffen består av en ventilenhet och en borrenhet som provtrycks med ett tryck som är flera gånger högre än trycket i tanken. Innan borrning fylls utrymmet där borrningen ska ske med kvävgas. Hålet görs där det finns vätska i tanken. Tanken är gjord av cirka 12 millimeter specialstål och borrningen tar minuter. När borren tas bort stängs ventilen och man får en tät anslutning som kan används vid pumpning och avfackling. Normalt görs två hål i varje tank. Avfackling Gasol transporteras alltid i vätskefas (flytande). Vid tömning av en vagn genom avfackling leds vätskefasen till en avfacklingsutrustning där gasolen förbränns. För att få ut all gasol ur tanken tillförs i slutskedet kvävgas som trycker ut kvarvarande vätskefas. Efterhand minskar andelen gasol genom avfacklingsutrustningen och lågan självdör. Metoden är vanlig och används regelbundet inom industrin för att tömma tankar helt från gas. Pumpning I vätskefas kan gasolen pumpas över till en annan tank. Pumpningen sker med specialpumpar. Oftast används en kombination av pumpning och avfackling vid tömning av gasoltankar. Man pumpar först och avfacklar på slutet för att helt tömma tanken. Utsläpp av brandfarliga gaser Vid utsläpp av brandfarlig gas utan brand måste risken för antändning av gasmolnet beaktas. Antändning av ett gasmoln får normalt ett relativt lugnt förlopp där gasen förbränns under några sekunder. I gasmolnet kan temperaturen uppgå till grader, vilket leder till att ett område runt det brinnande gasmolnet utsätts för kraftig värmestrålning. Under ogynnsamma förhållanden kan förbränningshastigheten öka vilket kan leda till en snabb förbränning med tryckökning som följd. Detta kallas även för UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion). Vid ett kontinuerligt utsläpp från största vätskefasledningen på en järnvägsvagn är riskavståndet normalt inte överstigande 300 meter. Vid kärlsprängning av större behållare med kondenserad brandfarlig gas, så kallad Bleve (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion), kan riskavståndet för oskyddade personer bli över meter. Att riskavståndet blir så stort beror framförallt på splitterrisken. Foto: ULF STRANDBERG Borrning med efterföljande avfackling blev alternativet vid olyckan i Borlänge. Lyft av fyllda vagnar diskuterades, men även om det skulle gå fortare bedömdes det skapa större störning på samhället, eftersom många fler skulle behöva evakueras. Tågurspårningen i Borlänge Dyr nota för samhället Samtidigt som läckande gasoltankar tömdes i Lilleström spårade ett godståg ur på banområdet i Borlänge. I lasten nio vagnar med över 400 ton gasol. Det gick bra, så tillvida att vagnarna höll. Men notan för samhället blir dyr. Lokföraren var inte nykter. De sista milen före Borlänge slogs automatisk tågkontroll (ATC) på tre gånger, på grund av för hög hastighet. Men lokföraren ökade farten igen. På bangårdsområdet gick det fortare än tillåtna 40 kilometer i timmen och åt skogen. Nio vagnar fyllda med gasol, varav fem hade vält, innebar en omfattande och lång räddningsinsats. Det kostar stora pengar, kanske framförallt för BSM Järnväg som stod för transporten. Borlänge kommun har förvarnat om att stämma transportföretaget. BSM är vållande. Personligen anser jag att de måste ta ansvar, säger Per Leijström, administrativ chef på räddningstjänsten. Kostnaderna för räddningsinsatsen är intressant. I Borlänge genomfördes utrymning drygt två dygn efter olyckan. 635 personer evakuerades, kommunen fick hjälpa 70 av dem med bostad. Räddningstjänst eller ej? Räddningsverket anser det inte, men förespråkar en lagändring. Samtidigt har länsrätten slagit verket på fingrarna i utrymningsfrågan vid olyckan i Kälarne. Men frågan är inte avgjord hela vägen till regeringsrätten, därför saknas prejudikat. Kommunala räddningstjänstens arbete på bangården är definitivt räddningstjänst. Men det finns ett stort inslag av aktiviteter vi kommer att anse inte är det, om räddningstjänsten söker statlig ersättning för det, säger Lennart Larsson, Räddningsverket. Utrymningen? Vi tolkar det inte som räddningstjänst, men länsrätten lär säkert tycka tvärtom. Det kommer att bli stora kostnader för mat, logi och transporter för de evakuerade, det anser vi inte är räddningstjänst. Huruvida kommunen kan ersättas från annat håll, eller via skadestånd, törs ingen spekulera i. Det finns många frågetecken just nu. Vi har inlett samtal med våra jurister och det blir ett jättejobb att gå igenom allt. Kraven ska i slutänden ställas där det är rimligt att ställa dem, säger Per Leijström. Dala-Mitt är ett räddningstjänstförbund för kommunerna Borlänge, Falun och Säter, det komplicerar bilden vid statlig ersättning. Vi anser att självrisken ska dras för hela förbundet, inte bara för Borlänge kommun, säger Lennart Larsson. Förbundets självrisk är 2,3 miljoner kronor, Borlänges 1 miljon. Självriskproblematiken saknar prejudikat, men kan få ett före Borlängefallet då Södertörns räddningstjänstförbund kräver 11 miljoner i statlig ersättning för Tyrestabranden förra året. Olyckan i Borlänge inträffade innan räddningsarbetet i norska Lilleström var avklarad. Därmed fanns färsk kunskap att ta vara på. Jag kontaktade Statoil och Shell som var med i Norge. Men det jag direkt hade i huvudet var Räddningsverkets resurser, jag ringde omgående vakthavande tjänsteman på verket. Och förstås SSAB som skulle ha gasolen, säger Camilla Dahlén som hade brandingenjörsjouren. Olyckan inträffade strax innan midnatt mot lördag 8 april. Lördag eftermiddag var alla experter på plats. Då diskuterades bland annat huruvida vagnarna skulle lyftas med last eller tömmas innan de lyftes. Det fanns risk för haveri vid lyft, vilket innebar ett större riskområde och att avsevärt fler hade behövt evakueras. Vi beräknade att tömning skulle ta några dagar längre, men ändå ge mindre störning på samhället. Vid lyft kunde vi dessutom inte garantera personalen rimlig säkerhet och det avgjorde frågan, säger räddningschefen Håkan Wolff. Räddningstjänsten Dala Mitt hade under en dryg vecka stor hjälp av övriga kårer i Dalarna. För stabsarbete kontaktades Södertörn, som i sin tur engagerade personal från Gästrike räddningstjänst som man samarbetat med under Tyrestabranden. Personal från Södertörn har hjälpt till med utbildning när vi varit på Rosersberg. Själv har jag haft Lars Hedström som kursledare. Därför ringde jag honom. Det var skönt när Södertörn kom och tog hand om den inre staben, säger Camilla Dahlén. Fler och fler går stabsutbildning och det ger resultat. Det var glädjande hur vi omgående fungerade tillsammans i arbetet, tycker Henrik Nyman, Södertörn. Vid olycksplatsen fanns en insatsstyrka på 1+4 samt en skyddsstyrka på 1+4 som gardering. I den yttre staben fanns cirka åtta personer, den inre staben med man bemannades i huvudsak av Södertörn och Gästrike. Därtill var Sundsvall och Stockholm på plats med storskalig släckutrustning. Att två enheter kallades in berodde på att avståndet till vatten var långt. Jag visste faktiskt inte att den resursen fanns, säger Camilla Dahlén. PER LARSSON

6 Sirenen Nr Foto: PER LARSSON Anders Samuelsson och Anders Sors har läst Förebyggande 1 på hemmaplan och tyckte båda att kursen var bra. Samuelsson är ännu inte utbildad heltidsbrandman, Sors är förman och blir förordnad brandsyneförrättare. Kö till Foth-projektet Foth börjar få fäste i landet. Sundsvall och Ängelholm är anmälda som räddningstjänster nummer fyra och fem. På gång är Södra Roslagen, Härjedalen och Bengtsfors. Och ytterligare visar intresse, säger handledaren Hans Granholm. I Enköping, där Foth-projektet startade, är arbetet på väg att spridas utanför räddningstjänsten i kommunen. I Sundsvall och Ängelholm kommer arbetet att påbörjas på samma sätt som skett i Enköping, Gävle och Ljusdal; med en insatsövning av räddningstjänsten vid en större anläggning. Sundsvall hade upptakt i höstas och är nu redo för att gå vidare. Ängelholm har kommit in något senare, men entusiasmen är stor. Där är projektledare och handledare för verksamheten redan på gång, säger Tommy Rosenberg, Räddningsverket Vitsen med Foth att gå från ord till handling med förebyggande arbete är att det ska initieras underifrån, av brandmän. Viktiga är de två handledarna Hans Granholm, förman från Enköping, och Larserik Hansson, brandman från Gävle, som gör ett stort jobb. Granholm försvinner dock i höst, han ska läsa till brandmästare. Vi ska ha en lämplig ersättare innan dess, säger Rosenberg. När Foth startades var målet att utse regionala handledare som skulle hjälpa till att utveckla projektet i sin del av landet. Den tanken har frångåtts. Förutom de två handledare som är projektanställda på halvtid av Räddningsverket, är ambitionen att det i varje kommun/räddningstjänst ska utses lämpliga lokala handledare. Foth är en del av det större projektet Säkrare kommun genom målstyrd tjänsteutveckling. Fyra skiftlag blev fem Brandmän Vi försöker utveckla jobbet i stället för att måla parkbänkar eller tvätta kläder, säger Anders Sors, brandförman i Enköping. Fyra skiftlag har blivit fem med effekten att alla i operativ tjänst jobbar mer förebyggande. Samtliga brandmän har läst Förebyggande 1. Enköping var Foth-projektets första anhalt Nu börjar det ge resultat. Det tar tid att förändra attityder och beteenden. Men om vi ska göra det vi tycker att vi ska göra, arbeta mer med att förebygga olyckor, då måste vi justera arbetstiden och kompetensutbilda oss, säger räddningschef Roland Reuterwall. Förra året byttes traditionella fyra skiftlag till fem, utan att bemanning ändrades eller någon anställdes. Det fanns 25 brandmän att fördela i fem skiftlag. 42 timmar i veckan blev 34. I stället har varje brandman en timbank på åtta timmar per vecka, eller 386 timmar om året. Eftersom extrapersonal saknas kliver skiftledig personal in vid sjukdom eller semester. Där försvinner cirka Ska brandmän få gå Förebyggande 1? All personal i Enköping har fått en bra utbildning i förebyggande arbete. Det var dock nära att Räddningsverket stoppade utbildningen. Men jag är mer och mer övertygad om att vi har gjort rätt, säger Lars Bjergestam, ställföreträdande avdelningschef på Räddningsverkets utbildningsstab. För att få gå Förebyggande 1 tre veckor på Räddningsverkets skolor krävs utbildning som brandförman. Ett skäl är att förmännen vid fullgjord kurs kan förordnas som brandsyneförrättare. Brandmän är enligt räddningstjänstförordningen inte behöriga. Vi har varit rigida och sagt nej tidigare. Och det har varit enkelt när det varit kö till kurserna. Men vill vi sprida förebyggande arbete, då stämmer det inte att säga nej, säger Bjergestam. Han prioriterar spridandet av kunskap. Det behöver inte vara krångligare än att vi ansvarar för utbildningen, förordnandet sköter kommunerna. I Enköping förordnas nu förmän som brandsyneförrättare, brandmän får intyg att de gått kursen. Men kursen i Enköping var på väg att stoppas. Dagarna innan utbildningen skulle 200 av årstimmarna. Resterande 186 timmar används för egen utbildning, exempelvis kursen i förebyggande 1, utåtriktad information, utbildning på skolor och vårdhem med mera. Tidigare arbetade enbart dagpersonalen med utåtriktad verksamhet. Nu ska all personal arbeta med det i någon form. Det innebär att betydligt mer resurser avsätts för förebyggande arbete, säger Reuterwall. Chefen har fått en effektivisering av arbetstiden som läggs på förebyggande arbete. Förändringen kräver större flexibilitet hos utryckningspersonal. Samtidigt innebär ett Vi försöker utveckla jobbet i stället för att måla parkbänkar extra skiftlag att brandmännen jobbar två helger av fem i stället för som tidigare varannan helg. Starten på året blir lite tung när man står på minus 386 timmar. Men på det stora hela har det fungerat bra. Det har från start blivit mycket utåtriktat jobb, vilket inte existerade tidigare, säger Anders Sors. Utryckningspersonalen har olika ansvarsområden, framförallt inom äldrevård och skola. Vi tar också fram säker- Jag är mer och mer övert starta sa Räddningsverket nej. Skälet var framförallt att brandmännen inte var behöriga. Lars Bjergestam såg emellertid till att Enköping fick sin utbildning. Nu kan Enköpingskursen bli prejudicerande. Vad säger Räddningsverket när nästa kommun vill utbilda brandmän i förebyggande 1? Enköping var en försökskurs. Vårt tidigare ställningstagande i frågan kvarstår till dess att översynen av utbildningen är gjord. Utbildningsstabens ledningsgrupp har sagt, med anledning av kursen i Enköping, att kurser i förebyggande för brandförmän ska genomföras vid Räddningsverkets skolor och att det finns en särskild

7 Sirenen Nr nyheter förebygger mer hetspärmar tillsammans med fastighetskontoret, verksamhetsansvariga, säkerhetssamordnare med flera. Som biprodukt får vi en insatsplan, fastighetsägaren en utrymningsplan, säger Reuterwall Han tycker att utryckningspersonalen blivit bättre på att planera, duktig att tala inför grupp, duktig att göra insatsplaner i datasystem, fått insikt i bygglagstiftning och sist men inte minst pratar förebyggande arbete på ett naturligt sätt. I kompetensutbildningen av personal ingår kurser i data, presentationsteknik och förebyggande arbete. Det krävs brandförmanskompetens för att gå Förebyggande 1 på skolorna. Jag är nog den förste med deltidsbrandmannautbildning som gått kursen, konstaterar Anders Samuelsson. Han är nyanställd brandman och kommer därmed att ha Förebyggande 1 i ryggen när han ska läsa grundutbildning för heltidare. Tommy Jansson och Tony Johansson, inhyrda lärare på Rosersberg, genomförde utbildningen i Enköping. I stället för tre veckors intensivstudier blev kursen utslagen över tio veckor. Anders Samuelsson och Anders Sors var nöjda. Bra att man kan utvecklas som brandman, det finns ju inte så många kurser för oss. Dessutom kommer jag att ha nytta av kursen även operativt, man lär sig exempelvis att läsa hus. Vi vet inte kurs i förebyggande för brandmän som skolorna kan erbjuda. Utbildningen för brandmän är en enklare variant på en vecka. Räddningsverkets ställningstagande och benämning av försökskurs blir en efterkonstruktion för att ta sig ur att man först lovade utbildning, sen sa nej men till slut ändå höll löftet mot Enköping. allt nu, men vi vet var vi ska slå upp det, säger Samuelsson. Brandman Roine Lindberg konstaterar att kunskapen skapar tryggare brandmän. Jag kan bättre bedöma bärigheten hos en fastighet, bättre bedöma brandceller och kanske i första läget våga släcka med pulversläckare på åttonde våningen, säger han. I utvärderingen sista kursdagen uttalades enbart positiva tongångar. Gruppvis framfördes synpunkter, om exempelvis mer internutbdilning, vikten av repetition av genomförd kurs, fler orienteringsövningar, att brandmän får följa med på brandsyn. Det föreslogs att Förebyggande 1 borde in i grundutbildning för brandmän och förmän och betonades att när alla fått samma kurs samtidigt får man också samma synsätt. Har man varit på skolan i 15 dagar kommer man hem med massor av kunskap, men det är ingen annan som delar den, sa brandmästare Jan-Olof Pettersson. Utan några år i Foth-projektet hade sannolikt aldrig Förebyggande 1 för alla an- Det egentliga felet är att vi har för lite förebyggande i grundutbildningen av brandmän, det skapar det här behovet, säger Lars Bjergestam. Han har jämfört med 14 andra länder i Europa. Nio har inte förebyggande på schemat, men det har däremot Irland, England, Finland, Holland och Luxemburg. Återstår att se vad som händer i Räddningsverkets översyn av utbildningen. Kursen i Enköping kan måhända påverka diskussionen. Vi har nog vänt en liten sten här, sa Paul Ekstrand från Rosersberg, på plats i Lars Bjergestam Enköping. Beslutet att genomföra kursen har fått kritik, både internt och externt. Internt rör kritiken behörigheten. Externt finns det räddningstjänster som tycker att vi skapar gräddfiler, att vi erbjuder kurser på hemmaplan till de som har råd, med risk att utbildningstillfällena vid skolorna blir färre. ställda blivit av. Anders Sors konstaterar att han i starten var lite skeptisk till Foth. Du vet hur det är med förändringar, vi människor är lite rädda för det. På det hela taget är Foth bra, personalutvecklingen har blivit bra och jag tror merparten på stationen tycker det samma. Om du skulle råda andra räddningstjänster? Hoppa med. Det är bättre att ligga på framkant, att själv finna ut vad man ska jobba med än att bli ålagd uppgifter av politikerna. Räddningstjänsten i Enköping investerar därför i personalens kompetens, inte i färg till parkbänkar. PER LARSSON Foto: PER LARSSON Personal i Enköping föreslog att Förebyggande 1 borde ingå i grundutbildningen för brand män och förmän. ygad om att vi gjort rätt Räddningsverket ska enligt lag bedriva utbildning och står i Enköping för kostnaderna för förmän och brandmästare, kostnaderna för brandmännen får räddningstjänsten ta. Totalkostnaden för oss hamnar runt kronor, säger Roland Reuterwall. I Enköping tycks man överens om att det är väl satsade slantar Lars Bjergestam: Ingen kan säga att vi gjort fel som utbildat brandmän i förebyggande arbete. För att gå framåt behöver man ibland tänja på gränserna. PER LARSSON Lindesberg kräver brandvarnare i varje hem Lindesberg följer efter Malmö och kräver brandvarnare i bostäder. Politikerna har beslutat att tolka lagen så konsekvent som man gör i Malmö. Det innebär minst en brandvarnare i bostäder och byggnader, säger räddningschef Zamo Kristensson. Räddningstjänsten, sotarna, försäkringsbolag och bostadsbolag deltar i arbetet som ska ge brandvarnare i varje bostad En säkerhetsbok håller på att tas fram för den kampanj som ska startas. Skorstensfejarmästaren ska ta hem och sälja brandvarnare, och även erbjuda sig att sätta upp dem. Beslutet är taget, nu väntar arbetet, konstaterar Kristensson. Elva deltar i försök med brandriskprognos Tolv räddningstjänster medverkar i sommar i försök som Räddningsverket genomför för att finna formerna för den nya brandriskprognos som ska börja användas nästa år. Vår ambition är att brandprognosen ska bli ett bättre beslutsstöd än den är i dag, säger Leif Sandahl på Räddningsverket. En av de största nyheterna i den nya prognosen är fler och mindre områden, vilket varit ett önskemål från räddningstjänster, länsstyrelser med flera. I dag finns 34 områden nästa år kommer prognoser att bygga på rapporter från områden. Försöken som räddningstjänsterna medverkar i innebär bland annat att mäta luftfuktighet och anlägga skogsbränder. Syftet är att se hur väl prognosmodeller för meteorologiska förhållanden stämmer överens med lokala variationer Med antändningar kan man få en uppfattning om vid vilket index en viss skogstyp kan antändas men har svårt för att sprida sig och när branden sprider sig väl. Dessa "tröskelvärden" vill vi ha hjälp med att se hur väl de överensstämmer för olika delar inom landet. Räddningstjänsterna som deltar är: Laholm, Hultsfred, Gotland, Strömstad, Sörmlandskusten, Årjäng, Älvdalen, Hudiksvall, Ånge, Åsele, Piteå och Kiruna. Konferens om brandskydd i byggprocessen Förändringen av Plan- och bygglagen, med minskat ansvar för räddningstjänsten, har diskuterats sedan förändringen maj bjuder brandförsvarsföreningen in till konferens i Karlstad under rubriken Brand i byggprocessen och i förvaltning. Räddningstjänsten i Karlstad har under två år följt olika byggprojekt och anser sig hittat brister inom det brandtekniska området (Se Sirenen nr 1 i år). Ämnen på konferensen är bland annat hur byggprocessen ska fungera, byggfel från verkligheten, arkitekter platschef, beställare och byggledare diskuterar brandproblematiken. Konferensen vänder sig alla från beställare, arkitekt, byggherre, till säkerhetsansvarig och brandskyddsansvarig. Senaste anmälningsdag är 24 april. För mer information, kontakta Lars-Gunnar Strandberg, Karlstadsregionens räddningstjänstförbund, JO-anmälaren skrev till ministern Räddningsverket är JO-anmält av en privatperson som skrivit under pseudonymen Håkan Johansson. Nu har försvarsminister Björn von Sydow fått ett brev som undertecknats med samma signatur. Håkan Johansson vill uppmärksamma ministern på brott mot tjänsteexportförordningen och pågående JOutredning.

8 8 nyheter Bussen redo att rycka ut Akka är flygfärdig! Efter två års hårt arbete och utvecklingskostnader på 8-10 miljoner kronor är framtidens brandbuss klar att tas i bruk. Konceptet är nytt och för det lilla företaget Svenska räddningsfordon i Arvika har det varit en tungt och kostsamt arbete att ta fram prototypen. Första exemplaret innebär alltid mest jobb. Visst har det tillstött saker men inget som vi inte kunnat bemästra, säger Ulf Johansson, ägare till Svenska Räddningsfordon AB. Det första exemplaret går till Ulf Johanssons gamla arbetsplats, räddningstjänsten i Arvika. Ulf Johansson räknar med att i år hinna bygga ytterligare två prototyper och två helt färdiga fordon. Priset blir 1,6 miljoner kronor vilket är cirka kronor dyrare än en Bas-bil. Ulf och hans mannar är vana att tillverka specialbyggen men med Akka ska man starta serietillverkning. Utvecklingsarbetet har varit tungt. Men att gå in i produktionsfasen blir jobbigt även det, eftersom det är nytt för oss. Hjälp med övergången får han genom samarbetet med Volvo och Säffle Karosseri. Det är en efterlängtad fågel som nu är klar att pröva sina vingar. Hela Räddningstjänstsverige har följt arbetet med Akka. Det är ett otroligt intresse från alla håll och kanter. I går var räddningstjänsten i Botkyrka här och provkörde och i morgon kommer folk från kåren på Nynäs oljeraffinaderi. GUNNO IVANSSON Utryckning för att förebygga Uppskattade brandmän var så I Arvika pågår sedan ett par år arbetet med att bli en Säker och trygg kommun i linje med världshälsoorganisation WHO. Räddningstjänsten går i spetsen men inte bara genom förebyggandeavdelningen. Brandpersonalen och ambulanssjukvårdarna deltar aktivt med att bland annat informera äldre om olycksrisker i hemmet. Riktlinjerna för arbetet drogs upp för ett par år sedan. Efter ett mycket givande besök på räddningstjänsten i Falun, där vi fick god hjälp,, berättar Tomas Erlandsson, ställföreträdande räddningschef. Arbetet delades in i fyra delar: En risk och säkerhetsmedveten generation, Risk och skyddsmedvetna företag och organisationer, En trygg vistandemiljö samt Effektiv utryckningsorganisation Första målgruppen som uppvaktades var dagisbarnen och sedan har arbetet fortsatt uppåt i åldrarna. Man utgår från Räddningsverkets material för skolklasser. Vi har bra snurr på skolklasserna och förra året gick vi igenom en stor del av årskurs två, fem, och åtta. Samtidigt fick alla gymnasieklasser besök av ett skiftlag. Arbetet med att skapa en Foto: LARS SWANÖ/VF Räddningstjänsten och polisen i Arvika rycker ut tillsammans i förebyggande syfte. Astrid Eriksson, till höger, och vänninan Elsie Persson på hyreshuset Greven fick besök och goda råd av brandmästare Lennarth Albinsson, till vänster, och polisman Hans Carlberg. trygg vistandemiljö inleddes snabbare än planerat genom det tragiska och riksbekanta fallet med 4-årige Kevin som dödades av lekkamrater. Vi var den enda förvaltning som inte blev direkt inblandad i det akuta arbetet. Vår uppgift blev att leda stabsarbetet och vi fick uppdrag att bilda och leda en referensgrupp för att återskapa trivseln i området. Basen för räddningstjänstens del i arbetet är frivillighet och att testa sig fram till de metoder som fungerar bäst. Förra året fick Lennarth Albinsson, brandmästare i skiftlag tre, en idé som han ville testa. Vi hade jobbat mycket med unga människor och nu tyckte jag det var dags att vända sig till äldre. En banal olycka i hemmet kan få förödande konsekvenser. De flesta vill kunna bo kvar hemma så länge som möjligt, men snavar en äldre människa på en lampsladd och bryter lårbenshalsen kanske det innebär att han eller hon aldrig mer kommer hem, säger Lennarth Albinsson. Hans förslag var att de fyra skiftlagen en dag skulle gå hem till äldre för att personligen informera om olycksrisker i hemmet. Ledningen nappade och det bestämdes att skiftlagen skulle ta var sitt kvarter. Besöksdagen arrangerades i samarbete med polisen och ambulansen. Lennarth Albinsson insåg att information var avgörande för att idén skulle bli lyckad. Under förberedelsearbetet bjöds två representanter från Räddningsverket in och en broschyr togs fram. Broschyren innehöll i korthet vad informationen går ut på och bilder på de personer som skulle knacka på. Fjorton dagar i förväg gick man ut med broschyren personligen. Det är viktigt att höras och synas och en söndagsförmiddag körde vi in på gården i kvarteret med två brandbilar. Det var många som kom fram till fönstret för att se vad som

9 9 nyheter Foto: GUNNO IVANSSON Brandbussen är klar för avgång. När bilden togs i början av april var den inte riktigt klar. Blåljusrampen som ska sitta i överkant på vindrutorna var inte på plats och de vita detaljerna i grillen ska vara rödlackerade. säker på det var på gång, berättar en av brandmännen, Larz Bergfjord. Lennarth Albinsson och hans brandmän, en polisman och ambulanssjukvårdare, ringde på hos samtliga 79 hyresgäster. De berättade att om ett par veckor kommer det att ges en information om olycksrisker i hemmet och lämnade över broschyren. För besöket gjorde intryck och när besöksdagen kom var 69 av de 79 lägenhetsinnehavarna hemma. Brandmännen fick svara på många frågor i olika ämnen. Det var fantastiskt roligt. Besöket fyllde naturligtvis en social funktion och man får inte ha för bråttom när man är hos äldre, säger Larz Bergfjord. Det visade sig att äldre ofta är rädda för att det ska börja brinna. Många hade inte brandvarnare och en återkommande fråga var att be om hjälp med monteringen. Det lovade vi åta oss, så de som vill ha brandvarnaren uppsatt får det. För Lennarth Albinssons gäng blev besöksdagen en succé och har lett till att de inbjudits till andra pensionärsorganisationer och Rotary. För de andra skiftlagen blev resultatet varierande. Lennarths grupp var den enda som gjorde förbesök. Det är viktigt att gå ut med information i förväg och att det görs personligen. En broschyr som Foto: GUNNO IVANSSON Skiftlag tre vid Arvika-Eda räddningstjänst, Larz Bergefjord, Mats Wallberg, Peter Lindow, Lennarth Albinsson och Sigge Lind, har genomfört en lyckad informationssatsning till äldre. dimper ner genom brevinkastet hamnar lätt i pappersåtervinningen, säger Lennarth Albinsson. En annan viktig detalj var att broschyren innehöll fotografier på de som skulle informera. Många äldre öppnar ogärna för främlingar och de uppskattade att i förväg få veta vem som kommer. Det är inte givet att alla brandmän passar för att knacka på hemma hos människor och alla var inte positiva till uppgiften. Ett par killar var motståndare före, men efteråt tyckte de att det fungerat bra. Det är viktigt att det bygger på frivillighet. En del kanske passar bättre för att jobba med ungdomar. För att kunna fortsätta försöket i stor skala måste man engagera deltidarna. I räddningstjänstplanen står att det olycksförebyggande arbetet ska prioriteras men vi måste forma en målsättning för hur mycket resurser det får ta kontra utryckning. I Eda kommun har politikerna beslutat satsa och budgeterat 100 timmar per deltidsstation på förebyggande, säger Tomas Erlandsson. GUNNO IVANSSON Generaldirektör klar veckan efter påsk? Inte heller i det här numret av Sirenen kan vi presentera ny generaldirektör för Räddningsverket. Från regeringskansliet får vi veta att det inte heller blir någon utnämning vid regeringssammanträdet onsdagen den 19 april, dagen efter tryckningen av detta nummer. Men vi hoppas och tror att det blir ett beslut veckan efter påsk, på regeringssammanträdet den 27 april, säger en person på departementet med insyn i frågan. Samma källa hävdar att regeringen är angelägen att hitta rätt person som chef för Räddningsverket. Enligt vad Sirenen erfar hittade också regeringen rätt person, men hon/han tackade i sista stund nej. Det ska ha bidragit till att utnämningsprocessen blivit så utdragen i tid. Räddningsverkets chefer rör på sig Från chef för Räddningsverkets utbildningsavdelning till landshövdingens närmaste man. Björn Sandborgh tar steget över gatan och blir länsråd på länsstyrelsen i Värmland. Sandborgh började på verket 1986 som jurist och har därefter bland annat varit chef för farligt gods-enheten, riskavdelningen och senaste tiden utbildningsstaben. Jag har alltid känt stolthet över att arbeta på Räddningsverket, men när jag nu vid 52 års ålder får erbjudandet om att bli länsråd vill jag ta chansen. Länsråd i Karlstad är bland det finaste jobb en värmlandspôjk kan få. En annan avdelningschef på Räddningsverket försvinner till Kosovo. Roland Nilsson har fått FN-uppdrag från slutet av april till september. Nilsson ska arbeta i den centrala FN-administrationen i Pristina, som avdelningschef för uppbyggnaden av en inhemsk katastrof- och räddningsstyrka. Styrkan kommer att finnas över hela Kosovo med personer, tidigare UCK:are, i organisationen. Deras uppgift kan bland annat vara vanlig räddningstjänst, mattransporter eller annan hjälpverksamhet i svåra områden, säger Roland Nilsson. Nytt om namn Rolf Andréasson, 44, är ny ställföreträdande räddningschef i Båstad. Han var tidigare brandmästare i Hässleholm Maria Lenning är ny ställföreträdande räddningschef i Landskrona. Hon kommer närmast från en tjänst som lärare vid Räddningsverkets skola i Revinge. Landskrona har även fått administrativ chef, den förste på heltid. Han heter Per-Olov Karlsson och kommer närmast från privat verksamhet. Tina Håkansson, 27, är ny räddningschef i Nybro. Hon kommer närmast från en tjänst i Halmstad som brandingenjör. Ulla Gudmundson blir i augusti ny generalsekreterare på Folk och Försvar. Hon efterträder Olle Fack. Gudmundsson kommer närmast från UD. Därtill har Sacos ordförande Anders Milton har valts till ny ordförande för Folk och Försvar. Han efterträder Arbetslivsinstitutets generaldirektör Inger Ohlsson. Inget farligt gods genom Umeå Botniabanan kan inte byggas genom centrala Umeå om det ska transporteras farligt gods på järnvägen. Det anser Räddningsverket i ett kompletterande yttrande över Banverkets förslag till dragning av Botniabanan. Räddningsverkets principiella ståndpunkt är, att järnvägar som medför fler transporter av farligt gods genom centrala delar av tätorter inte ska byggas. Däremot kan persontrafik och övrig godstrafik på sträckan köras enligt Banverkets förslag. Räddningsverket ser inget hinder för att en tunnel byggs genom Varvsberget i Örnsköldsvik, under förutsättning att säkerhetskraven för tunneln är långtgående. Regeringen bör även ta in villkor för vissa andra delsträckor på banan, anser verket. Det gäller bland annat villkor för tunnlar, farligt gods och skydd av vattentäkter.

10 10 Sirenen Nr nyheter/brandman 2000 Utbildningen och ny lag heta frågor Översynerna av utbildningen och räddningstjänstlagen är de hetaste frågorna i Räddningstjänstsverige just nu. Båda har avgörande betydelse för framtiden och frågorna väckte stort engagemang vid framtidskonferensen Brandman 2000 i Karlstad i mitten av mars. Det har gått 14 år sedan räddningstjänslagen kom till och mycket har hänt sedan dess. En av huvudorsakerna till att räddningstjänstlagen ses över är att många tycker den är för detaljstyrd, berättade Christina Salomonsson, departementsråd och chef för civila enheten på försvarsdepartementet. Syftet med översynen är bland annat att åstadkomma en modernisering, minskad detaljstyrning och preciserade skyldigheter för stat, kommuner och enskilda. Dessutom ser utredningen över räddningstjänstpersonalens kompetens och utbildning. Översynen ska vara klar 1 juni nästa år och alla har möjlighet att försöka påverka resultatet. Ta chansen och ge synpunkter, skriv till utredaren Harald Dryselius på försvarsdepartementet, uppmanade Christina Salomonsson. Samtidigt pågår en utredning där Räddningsverket, i samarbete med Kommunförbundet, kommuner och fackliga organisationer, fått regeringens uppdrag att pröva behovet av en ändrad utbildning. Utredningen kallar sig Ruff (RäddningstjänstUtbildning För Framtiden) och görs i nära samarbete med Dryselius utredning. Utredningen har tre referenskommuner: Helsingborg, Karlstad och Storuman. Från representanter för dessa och deltagarna i gruppen har det förts fram en rad önskemål. Ett krav är att vi ska ha samma grundutbildning för både hel- och deltid. Ett annat är flexiblare utbildningssystem som underlättar möjligheterna att göra karriär, säger Lars Bjergestam, Räddningsverket, som sitter i ledningen för Ruff-gruppen. Andra önskemål är ändrad kategoriseringen av personalen och kompetensutveckling genom fortbildning. Kommunförbundet är starkt kritiskt till att Räddningsverket utreder sin egen utbildning och ville ha en opartisk utredning. Vår principiella inställning kvarstår men arbetet i gruppen fungerar bra, sade Thord Eriksson, som inte anser att dagens utbildning är dålig men att utvecklingen har gått ifrån den. Den är alltför smal och det är en av anledningarna till att räddningstjänsten är svår att utveckla. Det är en otrolig fokusering på den operativa delen. Skydd mot olyckor kräver en bredare utbildning. Kommunförbundet vill se en eftergymnasial utbildning som man söker till utan att först ha en anställning. Sören Storm, ombudsman för BRF tror inte på Kommunförbundets förslag när det gäller deltidarna. Ingen är beredd att dra på sig studieskulder för att bli deltidsbrandman. Ska vi leva upp till kraven på ett säkert samhälle måste stat och kommun ta sitt ansvar. Kommunförbundets representanter Carl Mattson och Thord Eriksson talade positivt om helhetsperspektivet i Dan Olssons Räddningsverksutredning Ris och Ros från I direktivet för översynen av räddningstjänstlagen har uppdraget snävats av påtagligt jämfört med tankegångarna i Ris och Ros-utredningen. Guldkornet i Ris och Ros var den vidgade syn på räddningstjänst som begreppet Skydd mot olyckor innebar. Var tog det vägen? Helhetsgreppet finns inte kvar längre, sade Thord Eriksson. Kommunförbundet vill i framtiden ha större möjligheter till lokal anpassning. Man tycker också att det ska vara möjligt att upphandla räddningstjänst på entreprenad. Huvudmannaskapet ska dock ligga kvar på kommunen. Kommunförbundet menar att i praktiken läggs räddningstjänst ut på entreprenad redan Foto: MICKE SÖRENSEN Utbildning före anställning och samma operativa grundutbildning för hel- och deltid är några önskemål som framförts till Ruff, den utredningsgrupp som ser över framtidens brandmannautbildning. i dag, men utan konkurrens. Vad är det för skillnad på att lämna över räddningstjänsten till ett kommunalförbund jämfört med en entreprenör? Efter att ha lyssnat på Christina Salomonsson och Kommunförbundets representanter är BRF-ordföranden Håkan Höglin bekymrad för utvecklingen. Trots att innehållet i räddningstjänstlagen ska vara spikat inom ett år är det skilda uppfattningar om hur framtidens räddningstjänst ska utformas. Vad jag förstår ska Harald Dryselius bara göra en uppfräschning av räddningstjänstlagen medan Kommunförbundet talar om Skydd mot olyckor. Man måste bestämma inriktning. Vilka extrasysslor som räddningstjänsten ska åta sig diskuterades ingående på konferensen. Håkan Höglin accepterar att räddningstjänsten får ta sig an andra uppgifter men inte vilka som helst. Om det innebär att vi ersätter andra yrkesgrupper måste vi säga nej. Avsikten måste vara att vi ska höja kvalitén. Ska vi ta oss an andra arbetsuppgifter måste vi få adekvat utbildning. GUNNO IVANSSON Det var en historisk konferens som anordnades av Brandmännens riksförbund, Brandmännens kamratföreningar, Räddningstjänsten Karlstadsregionen och Informationsbolaget. För första gången inbjöds både hel- och deltidsbrandmän och så här tyckte några om initiativet. Matts Jangerstad, Räddningstjänsten Solna-Sundbyberg. Visionerna om våra framtida arbetsuppgifter hänger lite i luften. Innan vi åläggs nya arbetsuppgifter måste vi åtgärda bristerna i vår nuvarande utbildning. Först då kan vi diskutera framtiden. Det är många som har åsikter om oss men de frågar inte oss. Håkan Graaf, brandmästare Räddningstjänsten Västerbergslagen i Ludvika. Mycket är höljt i dunkel när det gäller framtiden därför hade det varit perfekt om utredaren av räddningstjänstlagen varit här. Positivt att heltidare och deltidare är tillsammans. Nu kanske det är slutjafsat, vi gör i stort sett samma jobb med skillnaden att deltidarna har sämre förutsättningar. Kent Springare, brandman Södra Dalarnas räddningstjänstförbund, Avesta. Jag tyckte om utbildningsblocket där det blev en fördjupad diskussion och som visade att vi är eniga om kravet på fortbildning. Sen tycker jag att diskussionerna om allt mer förebyggande är lite skrämmande. De flesta i små kommuner har börjat som deltidare och vikarierat sig in som heltidare. De har ingen utbildning i förebyggande.

11 Sirenen Nr nyheter/brandman Basen för yrket måste breddas Ny förebyggandekurs för brandmän Varför kan inte brandmän få gå förebyggande 1? Undrade flera på konferensen. Svaret är att man måste vara förman, men att det nu startat en ny förebyggandekurs för brandmän. Enligt räddningstjänstförordningen måste man vara förman för att få gå förebyggande vilket gör det svårt att ta med brandmän. Kursen är dessutom till stor del inriktad mot brandsyneförättare och det tror jag inte kommunerna är så intresserade av egentligen. Därför har vi tagit fram en kurs speciellt för brandmän heltid och deltid, säger Elisabeth Söderberg. Kursens heter Fortbildning i förebyggande åtgärder mot brand och är på fem dagar. Premiärkursen gick i Revinge i februari och den kommer även att gå som distanskurs i höst. En annan nyhet är en preparandkurs för brandmän som ska göras på hemmaplan före brandman hel- och deltid. Det är inget tvång men vi säger att man bör ha gått preparandkursen före hel- och deltidsutbildningarna eftersom båda bygger på att man har de kunskaper som preparandkursen ger. Från 1 juli är det nya kursplaner för brandmannautbildningarna. De stora nyheterna är att kurserna innehåller betydligt mer förebyggande än tidigare och att de tar upp etik och moral. Det förekommer tydligen stölder under insatser och i undervisningen kommer man att ta upp yrkesetiken och yrkesidentiteten, säger Elisabeth Söderberg. Framtidens brandmän är ingen långvägare. Efter att ha gått gymnasiet och den Kvalificerade Yrkesutbildningen till brandman får han eller hon söka de lediga jobb som finns inom räddningstjänsten. Detta är en tänkbar förändring av utbildningen som utredningen Ruff (Räddningstjänst- Utbildning För Framtiden) ska titta på. Ruff ska på regeringens uppdrag pröva behovet av en ändrad utbildning och utredningen genomförs av Räddningsverket i samarbete med Kommunförbundet, kommuner och fackliga organisationer. Vi är tämligen eniga om att vissa saker som att det behövs en förändrad utbildning, att basen för yrket måste breddas och att det ska vara en likvärdig operativ grundutbildning för hel- och deltid, säger Ivar Rönnbäck, Räddningsverket, ordförande i Ruff. Tankegångarna från Dan Olssons Räddningsverksutredning om skydd mot olyckor i ett större perspektiv kräver en bredare rekryteringsbas. I dag går alla brandmän den långa vägen, med anställning först och sedan utbildning. Enligt Räddningsverket bör utbildningen i högre grad vila på vetenskaplig grund med kopplingar till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utbildningen är väldigt mycket erfarenhetsbaserad. Brandingenjörs- och ledningsutbildningen utgör undantag. Båda bitarna måste finnas, men mycket kan göras, till exempel när det gäller förebyggande och taktik. Ruff är klar med inventeringsfasen och nu ska två arbetsgrupper gå vidare med var sin uppgift. Den Ivar Rönnbäck, Räddningsverket. ena ska titta på Skydd mot olyckor. Vad menas med Skydd mot olyckor? Vi måste diskutera vad det innebär i ett utbildningsperspektiv; vilka kunskaper som behövs Den andra gruppen ska titta på utbildningsmodellen Kvalificerad yrkesutbildning (KY), en ny form av eftergymnasial utbildning (se faktaruta). Alla i Ruff är överens om att det ska vara en eftergymnasial utbildning men inte nödvändigtvis i högskoleform. Däremellan finns KY som ett lämpligt alternativ. Vi ska nu undersöka vad det får för praktiska och ekonomiska konsekvenser. Ett problem blir hur vi ska lösa lärande i arbete som är en sorts avancerad praktik. Men vi kommer inte bara att titta på KY utan även utveckling av förslagen i UTB Deltidsutbildningen kommer inte att genomgå lika dramatiska förändringar utan ske i princip som i dag. Som nämnts är det ett starkt önskemål att det ska vara samma operativa grundutbildning för hel- och deltid. Likvärdig, men kanske inte gemensam. Deltidare har svårare att komma ifrån och man måste hitta andra former med kortare kurser, mer distansutbildning eller att lärarna åker ut regionalt, säger Ivar Rönnbäck. Ruff ska vara klar den 15 september. Före sommaren hoppas Ivar Rönnbäck att gruppen ska kunna lämna konkreta förslag som sedan ska ut på remiss. GUNNO IVANSSON Kvalificerad Yrkesutbildning Kvalificerad Yrkesutbildnin (KY) är en ny form av eftergymnasial utbildning, där en tredjedel av utbildningen bygger på kvalificerad tilllämpning av de teoretiska kunskaperna på en arbetsplats. Det är inte traditionell praktiktid som avses utan ett aktivt lärande i arbetet med problemlösning i en pedagogisk helhet. KY är en försöksverksamhet som regeringen beslutade om 1996 och syftet är att råda bot på bristen av kompetent arbetskraft inom arbetslivet. Försöket kom igång redan hösten 1996 och hittills har Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning godkänt 266 utbildningar med sammanlagt platser inom allt från IT till äldrevård. Bertil Andersson, räddningstjänsten Malmö. Konferensen blev en aha-upplevelse som visade att vi faktiskt kan påverka vår framtid och att vi måste göra det. Vi engagerar oss för lite och det är upp till kamp som gäller annars har vi ingen möjlighet att påverka vår situation. Om inte vi gör det gör någon annan det åt oss. Jag är besviken på att ingen från SKAF deltog. Hans Lindahl, räddningstjänsten Härnösand. Genom frågor som ställts har den gett en ny medvetenhet, speciellt om utredningen av räddningstjänstlagen. Deltidarnas närvaro har gett oss något att tänka på. Som att vi borde ha samma grundutbildning. Finansieringsfrågan glömdes bort lite grann. Caroline Åberg, räddningstjänsten Solna Sundbyberg. Det har varit intressant att höra alla dessa åsikter. Störst var utbildningen. För många går det 20 år efter brandmannautbildningen innan man kommer på en kurs. Det är viktigt att det kommer in en repmånad efter 5-10 år. Stig-Arne Olsson, deltidare Åmål Konferensen har gett fungeringar inför framtiden. Det är bra att hel- och deltidare försöker samarbeta mer och ser varandra som resurser. Hittills har det varit lite av att de är proffsen och vi asktramparna. Framtidsversioner har hängt lite i luften. Det verkar finnas mycket som inte är uttalat.

12 12 Sirenen Nr aktuellt Forskning kring räddningstjänstfrågor väcker allt större intresse. 14 och 16 mars anordnade Brandforsk och Räddningsverket informationsdagar i Stockholm respektive Göteborg. Anslutningen blev över förväntan, i Stockholm deltog drygt 110 personer, i Göteborg 240. Programmet var omväxlande med ett dussin föredragshållare. I kronologisk ordning avhandlades olika företeelser och åtgärder under och efter en svår olycka. I nästan alla programpunkter fanns kopplingar till diskotekbranden i Göteborg: utrymning, stressreaktioner och annat mänskligt beteende, kartläggning av händelseförlopp, utredningar, med mera. Text: ULF ERLANDSSON Göteborgs räddningschef Åke Jacobsson (bilden) levererade inga forskningsnyheter, men det han sa är angeläget och borde mana många till eftertanke. Branden på Backaplan blottade starka spänningar i samhället och gjorde det klart att nu måste vi alla kämpa mot segregationen. Strax efter midnatt fredag 30 oktober 1998 ringde det hemma hos Åke Jacobsson. Det brinner på Makedoniska föreningen vid Backaplan! Fortfarande lever jag med den händelsen, dag och natt. Det går inte en dag, knappast en timme, utan att branden finns i mina tankar. Jacobssons föredrag handlade varken om sprinkler, utgångsdörrars bredd eller andra teknikaliteter Branden skakade om samhället och ställde mycket på sin spets. Insatspersonalen hamnade i en situation som låg långt utanför våra vanliga referensramar. Branden blottade starka spänningar. Får vi inte bukt med segregationen får vi ett samhälle som ingen vill ha. Insatsen på skadeplatsen tog mindre än två timmar. Den genomfördes under vidriga förhållanden. Eftersom det fanns så många människor på plats redan från början gick det inte att skapa en avskild uppsamlingsplats för de skadade. Arbetet blev kaotiskt med skadade, förtvivlade kamrater och räddningspersonal om varandra. Kulturkrocken mellan invandrarungdomarna och den svenska räddningspersonalen blev uppenbar. Delvis tog den sig uttryck i rena handgripligheter. Brandmännen blev helt överrumplade av den fientlighet som mötte dem. Jacobsson tycker att vissa media bidrog till att förstärka motsättningarna ytterligare: I några dagar upprepades en fullständigt felaktig beskrivning av hur brandmän underlåtit att utföra livräddningsinsatser och dessutom hindrat oskadade ungdomar att själva gå in i diskoteklokalen för att rädda sina kamrater. Jag kan förstå att en enskild journalist kan dras in i händelsen och begå ett misstag. Men jag har svårare att förlåta att ledningen hemma på redaktionen inte reagerar utan gång på gång upprepar information som är uppenbart felaktig, sa Åke Jacobsson. I en intervju i Sirenen förra året tog Åke Jacobsson för första gången upp räddningstjänstens roll och ansvar i kampen mot segregationen. På FoU-dagarna upprepade och underströk han detta. Räddningstjänsten ska spegla samhället. Kampen mot segregationen är därför också en uppgift för räddningstjänsten. Vi måste ta vår del av ansvaret och lära oss hur hela samhället fungerar. En enda våra cirka 600 anställda i utryckningsverksamheten i Storgöteborg har invandrarbakgrund. Vår personal bör spegla samhället i stort. Vi har därför antagit en policy att prioritera anställning av brandmän med rötter i andra länder. Jag tror dock inte på kvotering, vare sig det gäller kvinnor eller invandrare. Däremot ska vi uppmana dem att söka till räddningstjänsten och hjälpa dem fram till antagningsproven. Men uttagningstesterna måste de klara själva. Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG Jacobsson på Forsknings- och utvecklingsdagarna: Fortfarande lever jag dag och natt med branden Jacobsson efterlyste också en bättre helhetssyn på brandskyddsarbetet: Räddningstjänsten kommer in för sent i byggprocessen. Vi har tappat mark och kan inte påverka som önskvärt. Besiktningsverksamheten handlar för mycket om kvantitet och för lite om kvalitet. Dessutom bör vi ägna betydligt mera kraft åt rådgivning, utbildning och andra attitydskapande åtgärder, sa Jacobsson och presenterade en förteckning över hur den förebyggande verksamheten fördelade sig i Storgöteborg under 1999: Brandsyn Bygglov 310 Hetarbetstillstånd 876 Rådgivning(timmar) Utbildning(antal elever) Barnens brandskola Attitydsamtal 1800 Det är med andra ord uppenbart att räddningstjänsten satsar ett betydande arbete på också den mjuka, attitydpåverkande, delen av det förebyggande brandskyddsarbetet. Något att fundera över för landets övriga räddningstjänster.

13 Sirenen Nr Brandmännen strejkade då halverades larmen I Finland hade man för några år sedan en strejk då landets brandmän vägrade att utföra utryckningstjänst. Tvärt emot alla farhågor ledde strejken inte till en mängd stora, allvarliga bränder. I stället mer än halverades antalet larm. Det har aldrig varit så få bränder i Finland som under brandmannastrejken. Orsaken var ett ökat säkerhetsmedvetande. Försäljningen av brandvarnare och handbrandsläckare steg rekordartat. Människorna blev mera vaksamma och tog minsta tillbud på allvar, berättade beteendeforskaren Ann Enander från Försvarshögskolan. Ett annat tillfälle när man är mottaglig för nya säkerhetsbudskap är när man just blivit förälder. Då får brandvarnaren plötsligt nytt batteri och spisen nytt skydd mot att tippas omkull. Kunskap om människors beteenden är jätteviktig för att lyckas med säkerhetsarbetet, var Ann Enanders budskap. Det följdes av några kända problem och konkreta förslag till åtgärder: Bra brandskydd i en byggnad definieras ofta som hög teknisk standard med breda dörrar, tydliga skyltar och många brandredskap. Däremot glömmer man ofta helt att ta hänsyn till de mänskliga och organisatoriska delarna av brandskyddet. För att fastställa den verkliga skyddsnivån i en byggnad måste vi också bedöma de människor som vistas i den, deras lokalkännedom, attityder och kunskapsnivå, sa Joakim Ardemark från Sycon Energikonsult och presenterade MTO-metoden Mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer. Sycon har utfört en litteraturstudie för att kartlägga riskanalysmetoder med koppling till MTOfaktorer i byggnaders brandskydd. Studien har ännu inte resulterat i någon färdig formel, men metoden pekar på många positiva effekter: MTO-metoden fastställer en byggnads verkliga skyddsnivå, inte bara den tekniska brandskyddsnivån. Metoden främjar satsningar på utbildning och god planering. Eventuellt kan mänskliga och organisatoriska åtgärder i vissa fall tillåtas kompensera för tekniska brister. Kunskap och medvetenhet ger ökad ansvarskänsla och större kontroll vilket också påverkar de tekniska faktorerna positivt. Efter diskotekbranden i Göteborg gjorde Sirenen ett försök att Problem: Vardagsriskerna underskattas ofta. Människorna gör som de brukar och tänker inte på farorna. Lösning: Utnyttja brandtillbud och andra aktuella händelser. I Göteborg har räddningstjänsten så kallade HÄFA-grupper (Händelsebaserat Förebyggande Arbete) som gör riktade insatser när de bäst gör nytta. Problem: Tro på personlig osårbarhet, det händer inte mej. Lösning: Spela på socialt ansvar och hänsyn till andra, tänk om mormor skadar sig när hon är på besök? Glöm inte människan när brandskyddet ska definieras sammanställa de faktorer som ledde till att så många människor omkom: 1. Det var för mycket folk i lokalen (M+O). 2. Brandförloppet gick snabbt sedan branden väl upptäckts (M+T+O). 3. En utgång var blockerad (M+O). 4. Den återstående utgången var smal (T). 5. Det uppstod panik (M+O). En analys av faktorerna i mänskliga (M), tekniska (T) och organisatoriska (O) termer visar att de mjuka MO-faktorerna överväger klart. Ännu ett tecken på mot vilka områden det förebyggande brandskyddet bör inriktas i framtiden. Vi beter oss oftast ganska rationellt när det brinner Vi uppträder både rationellt och snabbt när det brinner. Det är slutsatsen av ett forskningsprojekt som bland annat studerat utrymning. Du är kund på det stora varuhuset. Det är två dagar kvar till julafton och trängseln är svår. Plötsligt hör du någon som ropar att det brinner. Hur reagerar du? Erfarenheter från sådana händelser har gett forskningen en ganska tydlig bild av människors reaktioner. Däremot är det inte lika känt vad det är som påverkar att man får ett visst beteende. Detta har undersöks i projektet Utrymningsfaktorer Påverkansfaktorer, som drivs av bland andra Håkan Frantzich vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Människor beter sig oftast ganska rationellt i en brandsituation. Om läget upplevs som oklart försöker folk skaffa mer information. Detta kan ta olika former. Ett sätt är att aktivt leta efter branden. Ett annat är att studera hur personer i omgivningen reagerar och om de också uppfattat händelsen. Först om faran bekräftas genom egna intryck eller ett utrymningslarm fattar de beslut om vidare aktiviteter. Vilka aktiviteter som blir följden beror på situationen och på vilken roll man spelar för tillfället. Det har stor betydelse om man är expedit eller kund i det brinnande varuhuset. I projektet har bland annat tre IKEA-varuhus utrymts under realistiska förhållanden. Avsikten var att studera nyttan av att det fanns utbildad personal som vägledning. Vid 18 olika tillfällen har man låtit utrymma en biograf med hjälp av varierande typer av larmsignaler. Projektet har visat att: - Teorin om det rationella beteendet kan bekräftas. - Utrymning sker ofta snabbare än man tror. - Utrymningslarm är väsentliga för en lyckad utrymning. - Personalen har en avgörande inverkan på hur snabbt en utrymning kan initieras. - Typen av verksamhet i lokalen styr det mänskliga beteendet i stor utsträckning. Den sista punkten kan vara så dominerande att de övriga punkterna upphör att gälla. 13 aktuellt Vårdpersonal i Göteborg prisas i rapport om bränder Av 758 bränder/tillbud inom sjukhus och sjukhem i Göteborg åren var inte mindre än 500 anlagda. Merparten är knutna till mentalsjukvård och psykiatriska kliniker. Siffrorna är hämtade ur en intressant och trevligt illustrerad rapport sammanställd av brandutredaren Claes Tornberg, Räddningstjänsten Storgöteborg. Totalt inträffade tillbud och bränder inom vårdsektorn (sjukhus, sjukhem, övrig vård). Automatiska brandlarmet har påkallat ingripande från personal i vårdsektorn och/eller räddningstjänst. Tornberg prisar, som han uttrycker det, vårdpersonalens magnifika insatser. Utan deras insatser skulle dödssiffran 11 personer ha varit mycket högre. Heldagskonferens om säkerthetsrådgivare Säkerhetsrådgivare står i fokus när Räddningsverket 23 maj arrangerar en heldagskonferens på Farligt gods-mässan i Göteborg (23-25 maj). Lagstadgat krav på säkerhetsrådgivare infördes vid senaste årsskiftet och hittills har företagen skickat in drygt anmälningar om säkerhetsrådgivare. På konferensen blir det en grundläggande beskrivning av säkerhetsrådgivarens roll och uppgifter, företagens skyldigheter och utbildningsläget. Vidare kommer tyska erfarenheter av säkerhetsrådgivare att redovisas och diskuteras, liksom tillsynsfrågor och tänkbar framtida utveckling. Du som vill veta mer, beställ konferensprogram Farligt gods/logistik från Mäss-service i Göteborg på telefax eller e-post Du kan också ringa Räddningsverkets Birgitta Persson eller Hans Ekåsen för mer information, tel Annan skadebild i USA brandmän i USA skadades i tjänsten I Sverige inträffar de flesta skador på brandmän under fysisk träning. Den amerikanska bilden är annorlunda. Hälften av skadorna (43 080) hände under insats på skadeplats, bara under fys. Överblivna civilförsvarare svenskar får i år besked från Pliktverket att de inte längre behövs i civilförsvaret. De var inskrivna i den före detta statliga krigsorganisationen med uppgifter inom ledning, samband, räddning och hemskydd. Sedan flera år ansvarar kommunen för räddningstjänsten i krig, men personer har trots det funnits kvar i Pliktverkets rullor som krigsplacerade. De som känner att de fortfarande vill göra en insats inom det civila försvaret rekommenderas att kontaka någon frivilligorganisation firar i Augsburg 972 utställare från 35 länder är anmälda till den stora skydds- och säkerhetsmässan Interschutz i Augsburg i Tyskland juni. De kommer att visa allt från brandbilar, ledningssystem, och medicinsk katastrofutrustning till uniformsmössor. 14 svenska företag finns med som utställare, varav fem i en svensk gruppmonter. Till firandet av Brandkårens Dag i Augsburg räknar arrangörerna med besökare. Boka in förebyggandeträffen Förebyggande-konferensen i Karlstad i Räddningsverkets regi har blivit ett begrepp. Intresset ökar för varje gång och får de som vill vara ute i god tid och boka in nästa års konferens så har nu datum fastställts april är det som gäller år Ambulanssjukvård i fokus Hur länkas sjukvården samman från skadeplatsarbete till sjukvårdens centrala ledning? Det är temat för en konferens på Stockholmsmässan i Älvsjö 2-4 oktober. Svensk katastrofmedicinsk förening och föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård arrangerar. Mer info finns att få hos projektledaren Kitty Kook-Wennberg, tel eller e-post:

14 14 Sirenen Nr aktuellt Tysk firma fick stororder på nytt varningssystem Tyska firman Hörmann från München tog i konkurrens med tre andra företag hem en EU-upphandling av radiobaserat manöversystem till Räddningsverket. Kostnad 120 miljoner kronor (inklusive optioner). Sirenen har tidigare berättat om det nya systemet för varning av allmänheten (via de välbekanta tutorna på hustak), Manöversystem 95. Det nya digitala systemet bygger på radiosignaler och innebär att det gamla trådbaserade snart är ett minne blott. Därmed försvinner också årliga kostsamma telefonabonnemang, i storleksordningen miljoner kronor. I gamla systemet skickades varningssignalerna ut över hela tätorten, det nya medger varning av delar av en tätort. Manöversystemet är anpassat till varning både i fred och i krig. Upphandlingen är tredje och sista fasen i införandet av nya systemet. De två tidigare beställningarna, som även de gått till tyska Hörmann, är på 20 respektive 23 miljoner kronor. Fas 1 omfattar 34 kommuner i fem län och där är manöversystemet redan infört. I sin helhet ska systemet vara infört under år Pulversläckare är bäst För att släcka bränder i boendemiljö rekommenderar Räddningsverket en sexkilos pulversläckare. Verket har tidigare inofficiellt gjort det i bland annat Sirenen och återupprepar det nu med forskningsstöd i ryggen. I samarbete med SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) har Räddningsverket med stöd av bland annat praktiska försök övertygats om att pulversläckare är effektivast. Du som vill veta mer kan beställa SP rapport 1999:13, telefon , fax eller e-post: Göteborg får 90 miljoner Göteborgs kommun får 90 miljoner i ersättning av staten för arbete till följd av diskoteksbranden vid Backaplan oktober Totalt har arbetat kostat 121 miljoner, kommunen ska enligt en överenskommelse stå för 25 procent av kostnaderna. Ersättningen från staten ges för insatser i samband med själva branden, för den akuta vården av skadade, hjälp och stöd till överlevande och anhöriga, samt för att under en tvåårsperiod hjälpa och stödja alla drabbade. Sjukvården är med i potten och Västra Götalands landsting ska ha en del av de 90 miljonerna. Sjukvården och skolornas stöd till sina elever efter katastrofen är de två stora utgiftsposterna som staten nu ersätter Bidraget tas från anslaget för särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Syftet med anslaget är att kunna utgöra ett stöd till kommuner och landsting som på grund av speciella omständigheter hamnat i en särskilt svår ekonomisk situation. Revisionskritik mot Räddningsverket Riksrevisionsverket (RRV) har gett Räddningsverket kritik för att inte ha slutfört en redovisningstransaktion. Räddningsverket har betalat in 591 miljoner kronor till statskassan utan att meddela var summan skulle redovisas. Det betyder att dessa 591 miljoner kronor aldrig redovisats som inkomst i statsbudgeten. Riksredovisningen blev därmed inkorrekt. De 591 miljoner kronorna var Räddningsverkets låneskuld 31 december Låneskulden var på 643 miljoner kronor vid årets början och det är det beloppet Räddningsverket skulle ha betalat in enligt RRV. Mellanskilnaden, 52 miljoner kronor plus ränta, finns kvar på Räddningsverkets postgirokonto. Dessutom har Räddningsverket har bokfört investeringar i manöversystem för varningsanläggningar på ett ofullständigt sätt, anser Riksrevisionsverket. En betalning på 7 miljoner kronor är bokförd som kostnad, men har senare inte tagits upp som tillgång. Birger en räddare även som pensionär Foto: STEFAN LINDBLOM Birger Rosdahl hade i uppgift att rädda liv under sin yrkeskarriär som brandman. Efter pensioneringen har han fortsatt hjälpa människor, särskilt ungdomar som hamnat på glid och som figurerat i anlagda bränder. När brandmannen Birger Rosdahl i Helsingborg gick i pension för tre år sedan släppte han inte kontakten med sitt gamla yrke. Birger hjälper ungdomar som hamnat snett och anlagt bränder att växla in på rätt spår igen. Det började redan för tio år sedan med en pyroman en tonåring som anlagt ett stort antal bränder i helsingborgstrakten. Birger, som vid sidan av jobbet som brandman varit övervakare sedan 1972, tog hand om killen. Det var meningen att han skulle dömas till samhällstjänst på brandstationen. Men jobbet avbröts eftersom han dömts för mordbrand och straffsatsen var minst två års fängelse och därmed för sträng för samhällstjänst, förklarar Birger. Det blev istället ett telefonsamtal kort tid före Birgers pensionering våren 1997 som blev inledning till det så småningom framgångsrika samarbetet. En orolig mamma ringde till Mats Rosander, vicechef i Helsingborg, och bad om hjälp. Hennes son hade Birger kan konsten att tala om var gränserna går flera gånger lekt med elden och anlagt mindre bränder. Jag kom genast att tänka på Birger, berättar Mats Rosander. Han har alltid varit socialt engagerad och en riktig fadersfigur just en sådan som de här ungdomarna behöver. Birger kan verkligen konsten att tala om var gränserna går och han har samtidigt ett hjärta av guld. Efter endast en träff med killen lyckades Birger Rosdahl få honom på bättre tankar. Och på den vägen är det gång efter annan har Birger ställt upp för att tala med och ta hand om ungdomar som hamnat snett. Jag pratar med dem om vad de gjort, varför de gjort det och lyssnar på dem. Dessutom berättar jag vilka konsekvenser en anlagd brand kan få och visar dem runt i övningstornet vid brandstationen eller tar med dem på övningar. Det brukar räcka. Ungdomarna har också gjort teckningar av de upplevelser de haft i samband med att de anlagt bränder. Teckningarna ska användas i framtida forskningssammanhang, är förhoppningen. Birger Rosdahls före detta chef Mats Rosander är mycket nöjd med det informella samarbetet, och han kan intyga att resultatet hittills har varit mycket gott. Alla de ungdomar som Birger varit fadder åt har bättrat sig; ingen har återigen ägnat sig åt att leka med elden. Sannolikt finns det, menar Rosander, fler pensionerade brandmän runtom i Sverige, som skulle kunna följa Birgers exempel. Birger Rosdahl jobbar fortfarande som övervakare, men ingen av de ungdomar han hjälper är dömda och han får därför ingen ekonomisk ersättning för sina insatser. Men, konstaterar han, det är tillräcklig belöning att känna att man fortfarande är en högt värderad medarbetare och att det går att göra en insats för unga människors utveckling. Det här jobbet är väldigt positivt för mig, säger Birger. Han påpekar att pensionerade brandmän med sin erfarenhet duger till så mycket annat än att sköta muséer eller arrangera rallyn med veteranbrandbilar. PETER NYGREN Frilansjournalist

15 Sirenen Nr aktuellt Räddningsverket arbetar för ett säkrare samhälle, både i Sverige och internationellt. Verksledningen och den centrala förvaltningen finns i Karlstad. Utbildning av räddningstjänstpersonal, som är myndighetens dominerande verksamhet, bedrivs på fyra skolor, i Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö. Läs mer på verkets hemsida: Regeringen söker Generaldirektör Du missar väl inte prestigetävlingen I USA är det vanligt med sprinkler i bostäder. Nu aktualiserar Nutek frågan också i Sverige i form av ett projekt med olika intressenter, särintressen inom branschen, likväl som myndigheter och forskare. Målsättningen med projektet är att skapa ett väl fungerande personskydd i boendemiljö till en rimlig merkostnad. Att sprinkler är effektiva när det gäller att minska skador på liv och egendom är de flesta överens om, men hur mycket kostar det att sprinkla en bostad? Tills vidare är vi hänvisade till amerikansk statistik och den anger cirka tio dollar per kvadratmeter. I en nybyggd bostad på 100 kvadrat skulle det göra knappt kronor, vilket är ganska marginellt i en totalbudget för bygget på drygt en miljon kronor, Fem av tävlingsbidragen i Sirenens tävling över snyggaste märket. Vi har fått i ett 50-tal och för er som ännu inte skickat finns chansen april månad ut. Så lägg ett tyg- eller plastmärke i ett kuvert och posta till Sirenen! Vem vinner prestigetävlingen svensk räddningstjänsts snyggaste märke? Sirenen utlyste tävlingen i förra numret och senast 1 maj vill vi ha in bidragen. Hittills har ett 50-tal räddningstjänster visat sin stolthet över egna emblemet genom att skicka in det till Sirenens tävling. Vi har fått in många vackra märken, men samtidigt vet vi att det finns ännu fler runtom på brandstationerna. Du som är osäker på om din räddningstjänsts märke finns med, lägg ett tygmärke eller en dekal i ett kuvert och skicka senast 1 maj till Sirenen. Adressen är: Märke, Sirenen, L 257, Karlstad. Vinnaren får ett vackert och prestigefyllt diplom att hänga upp i dagrummet eller på annan lämplig plats. De tio först inkomna bidragen belönades med Sirenens eftertraktade T- tröja. Bland er som skickar in märke 20 april-1 maj lottar vi ut ytterligare tio T-tröjor. Ange därför önskad storlek. Dags för sprinkler i svenska bostäder? säger Bo Andersson, representant för Räddningsverket i projektet. Han säger att tiden från en brands uppkomst till att räddningstjänsten tränger in i en bostad i regel är så lång att det är sällsynt att brandmän räddar liv i boendemiljöer. Därför tror jag att sprinklern kan spela en viktig roll i vår strävan att minska antalet dödsbränder. Det vanliga vattenledningsnätet kan användas och på senare tid har det dykt upp nya tekniker som ökar effektiviteten, menar Bo Andersson. Nutek-gruppen ska genomföra flera pilotprojekt med bostadssprinkler. Resultatet kommer bland annat att visas på bomässan Bo 01 i Malmö nästa år. I västra hamnen kommer femvånings trähus med lägenheter att uppföras. Det blir möjligt tack vare just bostadssprinkler. Regeringen söker genom försvarsdepartementet generaldirektör till Räddningsverket.Vi har under flera månader förgäves letat efterträdare till Lennart Myhlback. Eftersom vi nu i praktiken har barskrapat marknaden, så som vi känner den, tar vi detta okonventionella grepp för att hitta nya namn. Din uppgift blir att som chef, i första hand på sex år, styra Räddningsverket in i det nya årtusendet. Räddningsverket har alltid haft en manlig chef. Försvarsdepartementet ser därför gärna att den centrala myndigheten för den kommunala räddningstjänsten den sista manliga svenska bastionen får en kvinnlig chef. Vi vill dock poängtera att någon kvotering inte kommer att ske. Även män som klarar 85 armhävningar, i följd, ska anses uppfylla kompetensprofilen. En annan fysisk egenskap vi sätter värde på är hårda nypor, särskilt i kontakterna med avdelningschefer och samarbetspartners. Samtidigt ska du lyfta fram de mjuka frågorna, se till att vi alla genom rätt beteende förebygger olyckor. Du ska lära landets brandmän att det inte är någon ära i att bekämpa en brand som skulle kunna ha förebyggts. Du kommer till en myndighet som, till skillnad från alla andra, aldrig utsatts för några påtagliga besparingar. I likhet med situationen i den kommunala räddningstjänsten har den politiska styrningen varit närmast obefintlig. Vår bedömning är att politikerna inte heller i framtiden kommer att lägga sig i. Skydd mot olyckor och räddningstjänst är alltför komplicerat och Räddningsverkets budget är trots allt bara några få procent av det militära försvarets. En grön räddningstjänst och ett rent och fläckfritt räddningsverk i allt från rökfria bränder till tjänsteexport är ett mål vi vill att du ska förverkliga. Myndigheten har redan lagt ned timmar på det interna miljöarbetet och ska under din ledning ISO certifieras. Apropå miljö erbjuder Karlstad en sol som skiner även när det regnar. För priset av en enkel villa eller en central trerummare i storstaden får du en herrgård med strandtomt vid innanhavet Vänern. Bosätter du dig där tvingas du stå ut med en restid på uppemot femton minuter från bostadens dörr till Räddningsverkets. Är det något som saknas i denna del av landet är det köer. Inte heller finns det någon tunnelbana att småspringa till. Luften är så ren att den inte syns! Lön: Vi vill att du anger löneanspråk och motiverar varför just du är värd mer än din företrädare. Du ska veta att du är efterlängtad. Räddningsverket har levt i ett chefsvakuum i månader och bland dina första uppgifter blir att vara med och påverka valet av ny överdirektör samt utse ny chef för hela utbildningsverksamheten. Känner du dig manad, skicka din intresseanmälan till försvarsminister Björn von Sydow, men skynda dig. Senast 1 maj har vi lovat Räddningsverket att ny chef ska vara utsedd och vi vill att du tillträder senast 1 juli. Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs i denna kolumn är rakt igenom hans personliga och har inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra. Ej heller med regeringens.

16 16 Sirenen Nr aktuellt När objektsägaren inte insett egna ansvaret för brandskyddet Kamerabesiktning kan va Ansamling av brännbara vätskor och en potentiell katastrof i varuhuset. Nya krav på förvaring finns, men de följs inte alltid. Vilka blir effekterna om någon tänder på här? Dukat och klart för den som frestas att tända på. Massor av brännbart intill väggen, i stället för i en container (som bör placeras längre bort än här). Hur kan man få företagschefer och objektsägare att inse sitt ansvar och vidta åtgärder som förhindrar eller begränsar bränder? Trots räddningstjänstens besök och brandsyner är motivationen på många håll häpnadsväckande låg. Försök med kamerabesiktning! Den seriöse VD-n som inte prioriterar brandskyddet efter en sådan genomgång är inte född, säger Olle Johansson, som genomfört hundratals kamerabesiktningar. Olle Johansson är brandingenjör och en välkänd profil i räddningstjänstens Sverige. Mångårigt förflutet i både den kommunala räddningstjänsten och på ett stort försäkringsbolag. Dessutom med ett passionerat intresse för fotografering. På det här uppslaget finns sex bilder ur kamerabesiktningar, utförda av Olle Johansson. Det är bilder tagna med en Hasselbladkamera och av en duktig fotograf. Men det behöver inte vara så märkvärdigt för att fungera. En vanlig systemkamera för fyra-fem tusen kronor i händerna på någon på brandstationen med kunskap och intresse för de förebyggande frågorna är en utmärkt grund. Lite bildsinne samt god pedagogisk förmåga skadar aldrig. Egenskaper som delvis är medfödda, delvis kan tränas upp. Det är med andra ord inte helt givet att det är räddningstjänstens ende brandinspektör som ska göra jobbet. Bilderna ovan är från olika kamerabesiktningar. Nedtill på sidan visas resultatet av eftersatt förebyggande i en motsvarande byggnad. En totalskada. Olle Johansson gjorde majoriteten av sina kamerabesiktningar i egenskap av försäkringsgivare på Skandia. Principen är densamma för en brandutredare. Räddningstjänsten ska ju arbeta förebyggande och detta är ett nytt sätt att närma sig målgrupperna och kunderna. Kamerabesiktningen ska inte ersätta brandsynen, utan är tänkt som ett viktigt komplement. Den traditionella brandsynen är i mina ögon till stora delar förlegad. På sina håll har den börjat ersättas med internkontroll och det är bra. Men kamerabesiktningen är ett utmärkt komplement också till den. Idén är att bevisa orsaken till skador, helt enkelt att med kamerans hjälp göra en riskanalys. Och då ska det givetvis se ut som det normalt gör på företaget, inte upputsat och tillrättalagt som inför en brandsyn. Den traditionella brandsynen resulterar i ett protokoll med kanske ett 25-tal punkter som ska åtgärdas. Dessa papper hamnar hos en person med ansvar för säkerhetsfrågor och där blir de tyvärr ofta liggande i en låda. En kamerabesiktning är mycket mer påtaglig än ett protokoll och engagerar också på ett helt annat sätt. Kameran är ditt hjälpmedel, bilderna talar ett tydligt språk. Så här kan det gå till Här ger Olle Johansson ett exempel på hur en kamerabesiktning kan gå till på ett pappersbruk: 1) Den på räddningstjänsten som utsetts för att ansvara för kamerabesiktningar kontaktar företagets säkerhetschef och ber om en träff. 2) Redovisning för säkerhetschefen om syftet och fördelarna med kamerabesiktning, att den inte är en myndighetskontroll, utan en hjälp till företaget. Betona även att de bilder som tas och de resultatet som kommer fram är företagets egendom (givetvis får företaget betala för besiktningen). Boka in tid för själva besiktningen. Säkerhetschefen redovisar därefter planerna för VD-n. 3) Följ och dokumentera med kameran produktionen från ax till limpa, det vill säga redan där råvaran kommer in. Var med och påverka vad som ska fotograferas, anteckna efter hand dina iakttagelser. Kamerabesiktningen brukar ta en dag. Var slösaktig med film, då ökar möjligheterna att få tillräckligt antal bra bilder. Själv brukar jag ta runt 200 bilder under en dag och efter gallring återstår ett 70-tal. 4) Gå igenom med säkerhetschefen var han anser att företaget är mest sårbart. Var finns den känsligaste delen i er produktion? Sätt fingret på vilka delar av produktionen som inte får stanna. Hur är det med lagret i förhållande till produktionen? Måste ni ha allt på ett ställe? Ta kompletterande bilder på dessa funktioner. 5) Plocka samman motbilder, det Skador för 200 miljoner. I efterhand visade det sig att en sprinkleranläggning skulle ha kvävt branden i initialskedet, men företagsledningen tyckte att kronor var för dyrt. Resultatet av kartonger och emballage på lastbryggan. Någon passerade under natten och fick en ingivelse att tända på. Tillfället gör tjuven!

17 Sirenen Nr ra lösningen Foto: STIG DAHLÉN Olle Johansson har täckt in 75 olika riskslag, exempelvis textilindustri, mekanisk verkstad, sågverk, bageri, skola och hotell. Ordning och reda på arbetsplatsen. Det är en god grogrund för ett bra brandskydd. En glömd fimp eller ett elfel i miljön på bilden och vi har snart en brand utom all kontroll. vill säga bilder på resultat av bränder på motsvarande eller liknande industrier. Ett sådant arkiv kräver en del arbete att bygga upp, men det går och det behöver inte ta särskilt lång tid om man tar vara på alla tänkbara fototillfällen. 6) Boka in tid med företagsledningen för redovisning. I regel inga problem att få den att ställa upp. Sker enklast i anslutning till företagsledningens ordinarie veckomöte. 7) Börja med att låta avdelningscheferna diskutera det värsta tänkbara scenariot. Redovisa därefter. Normal tidsåtgång är runt en timme. Redovisa med hjälp av bilderna dina intryck från besiktningen, brister du hittade, men också sådant som är bra. Därefter beskriver man effekter av liknande brister på motsvarande företag, att det tog ett helt år för företaget att komma på fötter igen eller att företaget helt enkelt slogs ut från marknaden. Denna presentation av företagets beredskap inför en större grupp ger i regel ett mycket större utbyte än en föredragning för enbart säkerhetschefen. 8) Jag föreslår sådant som borde åtgärdas och får oftast motfrågan: Hur? Åtgärderna kan handla om allt från internutbildning i brandskydd av personel till förslag om sprinkling. Då börjar företagsledningen tänka på utgifter, att det kostar. Jag brukar svara: Visst kostar det en del, men vadå? Är det billigare om ni måste slå igen butiken för gott!? En viktig information till företagsledningen är att beskriva tiden från att en brand uppstår tills brandmännen är på plats och har hunnit bekämpa branden. Detta överraskar i regel de flesta och de får klart för sig att brandens spridning avgörs av vilka åtgärder som vidtagits på företaget. STIG DAHLÉN Ett ögonblicks verk. Branden började i en papperskorg. En anställd hittade en brandsläckare, men hade inte fått någon utbildning och kunde inte få fart på släckaren. Bra exempel på åtgärder ingår också i kamerabesiktningen. Som till exempel på den tydligt utmärkt och avgränsade rökrutan. Foto: OLLE JOHANSSON TIPS Diskutera internt på räddningstjänsten kamerabesiktning som ett nytt sätt att få företagsledare och objektsägare att bli mer motiverade att satsa på ökad internkontroll, förebyggande åtgärder och högre beredskap om det trots allt börjar brinna (till exempel sprinkler, fler brandsläckare, utbildning av personal i snabb insats i intitialskedet). Utse lämplig person. Förutom goda kunskaper i brandskydd behövs god pedagogisk förmåga. Har personen dessutom vana från och intresse för fotografering är det ett stort plus, men denna förmåga går att träna upp. Anlita till exempel några pressfotografer på orten för en halvdags snabbutbildning i fotografering. Även den pedagogiska förmågan kan förbättras genom kurser. Egenskaper som dessa kan för övrigt vara värda att ta med vid rekrytering och uttagning av nyanställda. Givetvis behövs en kamera, en vanlig eller en bra digital. Den senare typen tror många löser alla behov, men denna typ av bilder är svåra att göra kopior av och ofta är bildkvalitén otillräcklig. Ett allmänt råd till räddningstjänsterna är: Satsa närmaste åren på en vanlig automatkamera för kronor. De digitala kamerorna blir för varje år, grovt uttryckt, hälften så dyra och dubbelt så bra. Fototips: Var slösaktig med film, ta från olika vinklar och med olika bländare. Undvik om möjligt blixtbilder, försök hellre fotografera med hjälp av ett stativ. Använd gärna ljuskänslig film, exempelvis 800 ASA. Typ av film: Diafilm. Kräver montering och visning av bilder med projektor, men detta ger ökad effekt. Nackdelen är att det är svårare att hitta motbilder i dia (men å andra sidan kan vanliga kopior lätt göras om till dia). Andra alternativet är vanlig färgfilm för papperskopior, som före visning görs om till OH-bilder.

18 18 Sirenen Nr Sirenen på besök Från vagnhall till kontor. Thomas Ydrenius slogs som brandman mot neddragning av utryckningsstyrkor, han protesterade hos kommunen. Några år senare är han nu chef för förebyggandeavdelningen och tycker att han har en bredare förståelse för hela verksamheten. Han lämnade barrikaderna För fyra år sedan var det ett herrans liv i Nyköping. Neddragning av utryckningsstyrkor till förmån för förebyggande arbete orsakade infekterade strider. Jag stod på barrikaderna då, protesterade utanför stadshuset, säger Thomas Ydrenius. Då brandman, i dag chef för olycksförebyggandeavdelningen. Thomas Ydrenius gick i spetsen för de brandmän som högljutt varnade för hur farliga de föreslagna nedskärningarna kunde vara för tredje man. Känslorna var mer än heta. Det var stora rubriker i tidningar, inslag med hätska ord i TV. Thomas Ydrenius var en av Jan Kvibys huvudmotståndare, i dag ställer hans sig bakom förändringarna. Det handlar väl om att komma till insikt om vad man egentligen sysslar med. Då visste jag bara utryckning, i dag har jag en bredare förståelse, säger Thomas. Det var 1996 som Jan Kviby, då räddningschef i Oxelösund, fick uppdraget att ta fram en programplan för samverkan mellan räddningstjänsterna i Nyköping och Oxelösund. Den skulle även innehålla ett förändrat synsätt och 20-procentig besparing. Kviby lade fram ett förslag som präglades av satsning på förebyggande arbete. Men det kontroversiella var att ta bort en heltidare ur utryckningsstyrkan i Nyköping under kvällar och helger. Bemanningen skulle bli 1+1+3, heltidaren ersättas med en deltidare med längre anspänningstid och brandmästaren ha jour i Sörmlandskustens räddningstjänst hela regionen Det skapade heta känslor inom räddningstjänsten. Men politikerna tog Kvibys förslag. Nyköpings räddningschef Torwald Snickars, som protesterat mot neddragningarna på den operativa sidan, avgick. Kviby hade föreslagit sig själv som regionchef för Sörmlandskustens räddningstjänst, och blev det. Det var många konflikter med Janne då. Vi såg hans förslag som ett enmansjobb och kände oss överkörda blev Thomas brandmästare och hösten samma år blev jobbet som avdelningschef för olycksförebyggande ledigt. Thomas överraskades av att bli tillfrågad. De tyckte att jag var rätt person, själv såg jag det som en otrolig utmaning. Från en tidigare mer undanskymd tillvaro hade det olycksförebyggande arbetet hamnat i fokus. Innan omorganisationen hade Nyköping och Oxelösund fem tjänster för förebyggande av totalt 48 heltidsanställda, nu var de tolv av 43. Och Thomas ångrar inte för en sekund att han antog utmaningen. Mognaden för vårt arbete är en helt annan i dag än när omorganisationen påbörjades. Och det börjar ge frukt, inte bara på förebyggande utan även hos utryckningsstyrkorna. Dialogen har svängt det senaste halvåret, tycker Thomas. Sörmlandskusten jobbar med mätbara mål. Ett är att bostadsbränderna på fyra år, , ska halveras. Thomas Ydrenius är en av dem ansvaret vilar tungt på för att klara målet. Trenden är positiv. Vi hade 60 bränder Då räknas även larm till bränder som självslocknat, eller där det inte ens brunnit. Förra året var siffran Vi är på rätt väg. Däremot ökar automatlarmen, det enda av våra uppsatta mål som pekar åt fel håll. Vi satsar för lite på det. Den stora satsningen har gjorts på utbildning och information med närmare tre heltidstjänster, verksamheten drar in 1,5 miljoner kronor om året. Och nu när Thomas Ydrenius känner att den nya organisationen börjar fungera, då är det dags för en ny omorganisation. Avdelningscheferna försvinner, Thomas ska ta hand om funktionen verksamhets- och utvecklingsstöd. Förändringen kommer förhoppningsvis att medföra en starkare och tydligare organisation.

19 Sirenen Nr Sirenen på besök Multiräddaren kommer, skiftgrupperna försvinner Organisationen och arbetstiden ska anpassas till verksamheten och inte tvärtom. Sörmlandskustens räddningstjänst tar sats för nästa stora omorganisation, med bland annat flexibel arbetstid. Heldygn och halvdygn för utryckningspersonal är snart historia, systemet är föråldrat, säger regionchef Jan Kviby. Räddningstjänsten har haft några tuffa år. Men nu tycker många att den omstridda omorganisationen börjar sätta sig, stämningen på jobbet har blivit bättre. I dag är det ju roligt att jobba. Men man måste genom ekluten först, många räddningstjänster har det sannolikt framför sig, säger Kviby. Och nu tar Sörmlandskusten sats för nästa steg. Förra gången satsades resurser på förebyggande avdelningen gentemot den operativa avdelningen. Nu ska avdelningarna försvinna och ersättas av fyra funktioner som går i varandra, och där den enskilde kan tillhöra flera funktioner. Vi behöver inte längre separata avdelningar för att försvara det förebyggande arbetets position. De fyra funktionerna med underliggande arbetsuppgifter är: utbildning och information; myndighetsutövning; kommunövergripande beredskapsplanering; verksamhetsoch utvecklingsstöd. Varje funktion har en chef, anställda kommer att jobba i fler funktioner. Den chef du jobbar minst 50 procent under har du som ansvarig chef. En annan del i förändringen är ett arbetstidsprojekt där alla anställda i större utsträckning ska kunna styra sin arbetstid. Lite av förebild är sex brandmästare som i dag jobbar jour var sjätte dygn. De har tjänstgöring ytterligare två-tre dagar i veckan, arbetstid som de förlägger mycket efter eget huvud. Flexibel arbetstid gäller alla. Dagtidspersonal ska ses som extra resurs i skadebegränsande verksamhet, skiftpersonal i högre grad kunna arbeta dagtid. Vi måste skapa ökad flexibilitet och nyttja beredskapspersonalen bättre. Brandmännen anser dock att allt fler uppgifter läggs på dem med resultat att de blir sämre i det de ursprungligen anställdes för: utryckningsarbetet. Men Jan Kviby ser en annan utveckling, framtidens brandman ska jobba utifrån perspektivet trygghet och säkerhet. 65 procent av olyckorna sker i hemmet, det vill jag ha vårt jobb fokuserat mot. Multiräddaren kommer, skiftgrupperna försvinner. En 23-åring med ambition vill inte jobba heldygn. Hur operativ personal i större utsträckning ska kunna välja arbetstid är ännu inte uttalat. Men med frihet att välja tid innebär det att de traditionella skiftgrupperna försvinner. Vi måste nyttja beredskapspersonalen bättre. Räddningstjänsten har haft många träffar sedan oktober där tankar kring omorganisationen formats. Anställda har fått chans att påverka vad de vill jobba med. I maj ska den nya organisationen träda i kraft. Jan Kviby fick intern kritik vid förra omorganisationen. Så här i efterhand handlar det framförallt om att de anställdas insyn var för dålig. Folk kände sig inte delaktiga när målen togs fram. Men i dag är det ingen som säger att det är fel på målen. Det skulle vara lika svårt att införa vissa delar av det gamla systemet i dag som det var att införa det nya då, säger räddningschef Urban Kjellberg. En av förändringarna blev att en deltidare i jour kompletterar heltidsstyrkan, deltidaren ansluter på olycksplatsen. Enligt vår uppfattning har det fungerat bra. Styrkan har egentligen inte behövt vänta på honom. Utyckningspersonalen har inte riktigt samma uppfattning. I pågående omorganisation är de kritiska mot minskade veckotimmar för fysträning och övning. Självklart ska vi ha fysträningen kvar, men i annan omfattning där den sätts i konkurrens med övriga uppgifter. När det gäller övning måste vi bestämma vad vi ska kunna. I dag har vi inte definierat vad vi övar mot, säger Kjellberg. Det är inte säkert att räddningstjänsten klarar målen att halvera bränder och minska utgifter fram till 2001, men kurvorna går åt rätt håll. I Landskrona har gjorts liknande försök, resultatet blev inte så bra. Men det Landskrona gjorde är bra för många räddningstjänster. De visade vägen mot nya mål. Jag tycker det är genant att vi i vår räddningstjänst inte hade verksamhetsmål förrän 1997, säger Jan Kviby. PER LARSSON Vi har blivit sämre som brandmän Om förändringar som varit och ska ske kan åsikterna vara delade, men ingen tycks tro att räddningstjänsten återvänder till det den en gång var. Det här är varken någon fluga eller trend, säger brandman Mats Blom. Sirenen pratade med personal på brandstationen i Nyköping. Vad har hänt efter bråket för några år sedan? Hur ser personalen på dagens framtidsvisioner? Vi frågade och fick svar. Bengt Schultze, Jonas Lundberg, Mats Blom och Thomas Bredberg har varit med under den turbulenta perioden. De säger att de har accepterat den neddragning som skett av operativa styrkan, men tycker inte att politikerna ska hymla med att kapaciteten blivit sämre. Om det som varit Den mesta turbulensen har lagt sig, jag tycker det fungerar bra nu, säger Ebbe Carlzon, en av brandmästarna som har jour vart sjätte dygn. Övrig tid jobbar han bland annat med radio- teleteknik, larm, insatsplaner och trivs förträffligt med jobbet. En fördel med vår jour är att vi inte behöver sitta på stationen och vänta på larm, vi har egen bil och kan göra andra jobb på stan. Alf Andersson, brandinspektör, lämnade skiftet och gick över till förebyggande vid omorganisationen 1997: Felet då var att arbetet inte var förankrat hos personalen. Men själv såg jag fördelar för hela organisationen och en chans att få jobba med byggnadstekniska frågor. Brandinspektör John Johansson har jobbat förebyggande i tio år: Jag var skeptisk i början, det här med utryckning är så klassiskt. Stämningen var också tryckt, många häftiga möten och helt enkelt fruktansvärt jobbigt. Man jag tycker ökad satsning på förebyggande är riktigt, nu känns det värt den slitsamma perioden. Brandman Mats Blom tycker att politikerna borde talat mer om konsekvenser: Vi tycker att de som tar beslut om neddragning av styrkor borde ta ansvar. Politikerna borde säga att gör vi så här, så får det den här effekten. Men de har sagt att det inte förändrar något. Brandmästare Jonas Lundberg håller med: Vad jag har svårt med är att vi ska svara upp mot direktiv Fortsättning nästa sida

20 20 Sirenen på besök Fortsättning från föregående sida Vi har blivit sämre som brandmän från politiker och chefer, samtidigt som det förväntas annat av oss när vi kommer till folk. Det är lite obalans. Men en fördel är att vi numera gör ett mycket bättre operativt arbete för de som drabbas. Vi gör återbesök, kollar hur det går med försäkringsbolag. Det är viktigt att vi hinner åka ut på sånt dagtid Om stämningen på jobbet Nu kan vi diskutera en sak, försöka få ut något vettigt av det. Förut kändes det som cheferna varje gång undrade vad vi skulle sätta oss på tvären mot. Samtidigt har vi tagit till oss av kritiken, vi hade faktiskt åsikter om allt, säger brandman Bengt Schultze. Kviby har tagit till sig av kritiken mot honom, tror inte han skulle göra om arbetet på samma sätt, säger Mats Blom. Om att en deltidare ersatt en heltidare kvällar och helger. Deltidare är duktiga. Men de har inte samma övning och hamnar efter vid larm. Beslutet är taget, det är inte mer med det. Men det är en försämring, säger Jonas Lundberg. Det har hänt någon gång att deltidaren som kompletterar oss har åkt fel. Han är efter och det blir en stressfaktor för honom. Jag ser hellre att det varit som tidigare, säger brandman Robert Jansson. Om förestående förändringar med bland annat flexibel arbetstid och slopande av avdelningar. Flexibel arbetstid låter bra. Jag skulle nog kunna tänka mig att gå upp i tid för att hinna med mer. Det finns att göra, säger Ebbe Carlzon Det pratas om neddragning av övningar och fys till förmån för förebyggande. Det tycker jag inte om. Ska det satsas på förebyggande går det åt mer folk. Personligen vill jag ha skiftgrupperna kvar, jag tror vi får svårt att hålla specialuppgifter som båtförare och dykare utan fasta grupper, säger Robert Jansson. Förebyggande har blivit stort och vi måste vara föränderliga. Att avdelningarna ska bort låter bra, jag tror på att vi ska vara en enda stor familj, säger brandinspektör Leif Gustafsson. Det pratas om mindre övning och fys. Vi har blivit sämre som brandmän jämfört med fem-sju år tillbaka. Övningarna är färre, det satsas mindre på materiel. Jag har inte lika bra koll på grejerna längre. Men det kanske fortfarande är på godtagbar nivå, säger Mats Blom Prioritering är bra ord i samhället i dag. Och effektivisering. Men vår verksamhet styrs av räddningstjänstplanen, det är inte så lätt att ändra arbetstider, säger Bengt Schultze. Jag tycker det är spännande, samtidigt får det inte bli sämre operativt. Men jag tror varierad arbetstid för skiftet faller på sjukdom, semester, kurser, vård av barn med mera, säger Jonas Lundberg. Vagnhallen vill du väl inte se? Frågan från regionchef Jan Kviby är retorisk när han vill visa runt på brandstationen. För vissa chefer är antalet portar i vagnhallen en utgångspunkt. Kviby är deras motsats, han räknar hellre stolar på förebyggande avdelningen. Vi har gjort oss av med 600 kvadratmeter. Samtidigt har vi byggt om så att 12 arbetsplatser i kontorsdelen blivit 24. Vagnhärad största insatsen För snart tre år sedan stod räddningschef Urban Kjellberg i närmast ett katastrofområde. På samma plats syns nu inte ett spår av skredet i Vagnhärad, förutom att växtligheten inte hunnit ikapp. Det är den största insats jag varit med om, säger Kjellberg. Han är själv uppvuxen på orten, så uppdraget blev minst sagt utöver det vanliga när husen på Påskvägen började kana ner mot Trosaån. Stämningen blev mycket speciell eftersom vi hade kontakt med de boende under så lång tid. Under olycksskedet utrymdes 33 hus. Folk ömsom grät inför, kramades med eller svor över räddningstjänsten. När rasen var över fick 29 hus rivas. Det tog ett år. En viktig erfarenhet blev att räddning av personlig egendom är mycket väsentligt för att människor ska orka bygga ett nytt liv efter att ha överlevt ett jordskred som drabbat hem och bostad. Vi Slänten ner mot Trosaån har planterats, det var här husen rasade för tre år sedan. Urban Kjellberg ledde insatsen i 22 dagar, efteråt fick 29 hus rivas. ägnade mycket tid åt att rädda folks inventarier. Den täta kontakt med boende som räddningstjänsten hade, anser Kjellberg också var mycket viktig. Det gav möjlighet att skapa förståelse för räddningsarbetet. Det kan i sin tur skapa förtroende som kan påverka besluten under räddningsarbetet i en positiv riktning. Väsentligt när insatsen pågår länge; Urban Kjellberg var räddningsledare i 22 dagar. Vi hittade ingen annan lagstiftning som vi kunde styra över uppgiften till. Att vara räddningsledare så länge fungerade eftersom arbetet avblåstes under nätterna. Men vi hade aldrig klarat det själva. Samverkan var en mycket viktig bit, bland annat hade vi tillgång till militära resurser. Kostnaderna för räddningsinsatsen blev 3,9 miljoner kronor, geotekniska konsultåtgärder stod för 1,5 miljoner. Trosa kommun har fått ersättning med närmare 3 miljoner av staten. Men vad händer med Vagnhärad, törs folk bo kvar? I början fanns den risken, att folk skulle tycka: Vagnhärad? Där kan man inte bo. Men kommunen har jobbat med den biten. En ny översiktlig kartläggning har gjorts för Trosa kommun och ytterligare 16 fastigheter har detaljstuderats. Utifrån detta görs nya förstärkningsarbeten som fortfarande pågår. Och även arbetet med att se till att Vagnhärad som samhälle inte får en stämpel som en farlig plats att bo på, tycks ha lyckats. Villapriserna står sig och folk bor kvar.

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR UPPDRAGSNUMMER 1321526000 RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLANER FÖR INDUSTRI I HOVA, GULLSPÅNGS KOMMUN Sweco Environment AB Mikaela Ljungqvist Martin Bjarke Granskad av Johan Nimmermark Sweco Innehållsförteckning

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Upprättad 2010-08-13 reviderad 2013-07-16. Lars Westerfors. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund.

Upprättad 2010-08-13 reviderad 2013-07-16. Lars Westerfors. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. Plan för räddningsinsats Allmänna delen avseende Outokumpu Avesta Enlig Lag (1999:381)om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Upprättad 2010-08-13 reviderad

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (15) Brandstationen, Ludvika Dag och tid Måndag den 2 februari 2009, kl 14.00-16.05

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (15) Brandstationen, Ludvika Dag och tid Måndag den 2 februari 2009, kl 14.00-16.05 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (15) Plats Brandstationen, Ludvika Dag och tid Måndag den 2 februari 2009, kl 14.00-16.05 ande Grandelius Sören, s Melin Strandberg Kitty, s Fahlborg Lars-Göran, m Karlsson Tore,

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2000 om en säkerhetsutbildning för kommunens anställda. Syftet med säkerhetsutbildningen

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 9 Fredag 19 mars 2010 NORRBOTTEN Norrbottningar vill åka tåg Många som bor i Norrbotten och Västerbotten vill att Norrbothnia-banan ska byggas. Det visar en ny undersökning där 1 000

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Var med och arbeta för en säkrare värld

Var med och arbeta för en säkrare värld Var med och arbeta för en säkrare värld människorna gör företaget Urban Karlström Generaldirektör Välkommen till en fascinerande arbetsplats Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Brandskydd DITT ANSVAR. Förebygg brand och rädda djur. Information från. www.lantbruketsbrandskydd.nu

Brandskydd DITT ANSVAR. Förebygg brand och rädda djur. Information från. www.lantbruketsbrandskydd.nu Brandskydd Förebygg brand och rädda djur DITT ANSVAR Information från www.lantbruketsbrandskydd.nu Viktigt att veta Brandriskerna i lantbruket är stora och kräver särskild uppmärksamhet. Kostnaderna är

Läs mer

Riskutredning. Kv. Kungsängen & Sågklingan, Västerås. Undersökning av risker kring fastigheterna Kungsängen och Sågklingan.

Riskutredning. Kv. Kungsängen & Sågklingan, Västerås. Undersökning av risker kring fastigheterna Kungsängen och Sågklingan. Kv. Kungsängen & Sågklingan, Västerås Undersökning av risker kring fastigheterna Kungsängen och Sågklingan. Version nr: Ver-4 Datum: 110421 Ändring: - Uppdragsnummer: 11-155 Handläggare: Robin Palmgren,

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2014-08-28 Innehåll: Innehåll:...2 Till all personal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

MEDLEMSBLADET BRF MÖRBYSKOGEN3 WWW.MORBYSKOGEN.COM REDAKTÖR: PONTUS WIKLANDER. Juni 2 0 0 6

MEDLEMSBLADET BRF MÖRBYSKOGEN3 WWW.MORBYSKOGEN.COM REDAKTÖR: PONTUS WIKLANDER. Juni 2 0 0 6 MEDLEMSBLADET BRF MÖRBYSKOGEN3 WWW.MORBYSKOGEN.COM REDAKTÖR: PONTUS WIKLANDER Juni 2 0 0 6 Hej på Er kära medlemmar! Trots lite ostadig väder till att börja med så verkar det nu som att vi ska få en varm

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Ren MÖT FYRA MEDARBETARES VARDAG

Ren MÖT FYRA MEDARBETARES VARDAG Ren nytta x4 MÖT FYRA MEDARBETARES VARDAG Vi sätter kundnyttan i fokus HFAB är ett av Halmstads kommun helägt bostadsföretag som äger och förvaltar ca 10 000 hyreslägenheter och 300 lokaler. Vi omsätter

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Kommunal räddningstjänst 2002. En lägesredovisning

Kommunal räddningstjänst 2002. En lägesredovisning Kommunal räddningstjänst 2002 En lägesredovisning 2003 Räddningsverket, Karlstad Tillsynsenheten ISBN 91-7253-202-5 Beställningsnummer I99-103/03 2003 års utgåva Kommunal räddningstjänst 2002 En lägesredovisning

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Umeå kommun Brandförsvar och säkerhet. Utbildningskatalog

Umeå kommun Brandförsvar och säkerhet. Utbildningskatalog Utbildningskatalog Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Grundläggande brandskydd... 3 Hem och Fritid... 4 Praktisk övning... 5 Utrymningsteori... 6 Utrymningsövning... 7 SBA Systematiskt brandskyddsarbete...

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand?

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand? Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Bollebygd, Borås, Mark Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun Utbildningen handlar om att förhindra att brand

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Rescue Team Scandinavia

Rescue Team Scandinavia Rescue Team Scandinavia Vem Är vi? Introduktionsfilm om oss (5,5 min) Historia Mål Vision Tjänster Resurser Certifieringar Övriga frågor En kort Film om oss Introduktionsfilm om oss (5,5 min) Easywash

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Vi lär oss om eld och brand

Vi lär oss om eld och brand Vi lär oss om eld och brand Innehåll: 1. Eld och brand...3 2. Hur brand startar och sprider sig...5 3. Hur upptäcker du att det brinner?...8 4. Vad ska du göra om det brinner?... 10 5. Olika utrymningsvägar...12

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

Lär hästen sänka huvudet!

Lär hästen sänka huvudet! Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år

ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år 8 ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år Egentligen är det helt naturligt att vi är Sveriges ledande företagsmäklare.

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Gör så här om larmet går

Gör så här om larmet går Till boende i Hagfors kommun med omnejd November 2013 Gör så här om larmet går Information om verksamheterna vid Uddeholms AB och Metso Paper Sweden AB, Refiner Segments Risker Säkerhetsarbete Allmänhetens

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Har du koll? Farliga ämnen och farligt gods

Har du koll? Farliga ämnen och farligt gods Har du koll? Farliga ämnen och farligt gods Veta vad man bör göra vid en misstänkt förgiftning eller om man själv eller någon annan fått kemikalier på sig eller i sig Det här kapitlet behandlar farliga

Läs mer

Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Pär Andersson (KD) Per Florén (FP)

Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Pär Andersson (KD) Per Florén (FP) 1(1) Plats och tid Sammanträdesrummet Insjön, klockan 8.30-9.00 Beslutande Ledamöter Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Pär Andersson (KD) Per Florén (FP) Tjänstgörande

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Utbildningskatalog sförteckning Brandkunskap för alla 3 Praktiska släckövningar. 4 Heta Arbeten.. 5 HLR & L-ABC 6 Brandskyddskontrollant. 7 Brandskyddsansvarig 8 Föreståndare brandfarlig vara mindre omfattning

Läs mer

Protokoll. Förbundsdirektionen 2015-06-12 12-19

Protokoll. Förbundsdirektionen 2015-06-12 12-19 Förbundsdirektionen 12-19 2 12 Godkännande av dagordning... 5 13 Utseende av justeringsperson... 6 14 Firmatecknare för Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund... 7 15 Vitesföreläggande asylboende

Läs mer