KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse

Transkript

1 HAPARANDA STAD KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse OBS! Gruppledarna kallas till möte kl 08.30! Tid: Måndag kl 09:00 Plats: Byskär Föredragningslista Nr Bil. Ärende Diarienr Föredragande 1 Val av justerare och godkännande av dagordningen Finansieringsalternativ/ Leader Tornedalen 3 3 Medlemskap i Nitus - Nätverket för kommunala lärcentra 4 4 Tillsyns- och uppföljningsbesök: för skydd mot olyckor och krisberedskap KS 2014/36 KS 2015/79 KS 2015/61 Håkan Wikman /Jytte Rydiger Lena Antti 5 5 sep.bil sep.bil 2 Brev från Avalanche Capital KS 2011/507 Göran Wigren Camping i stan KS 2014/413 Göran Wigren Ansökan om bryggfinansiering för Norrbotniabanegruppen februari-juni Ansökan från Norrbotniabanegruppen om medfinansiering för en ny period med Strukturfondsmedel KS 2015/90 KS 2015/91 Göran Wigren Göran Wigren 9 Årsredovisning 2014 KS 2015/100 Hans Kenttä Nya beslutsattestanter KS 2015 KS 2015/101 Hans Kenttä Centerpartiets förslag till direktiv för budgetberedning Inbjudan till partnerskap inför en ny strukturfondsperiod Swedish Lapland KS 2015/92 KS 2015/89 Daniel Fälldin sep.bil 3 Förstudie för Interreg Nord projekt: Bothnian Arc Innovation Cooperation KS 2015/88 Daniel Fälldin Feriearbeten sommaren 2015 KS 2015/99 Tommi Slunga/Daniel Fälldin Program för nationella minoriteter och minoritetsspråk 2015 KS 2014/143 Tommi Slunga Postadress: Haparanda kommun Haparanda Besöksadress: Torget 9 Haparanda Telefon: E-post/Hemsida kommun@haparanda.se

2 2(2) Val av KS-representanter till samrådsgruppen för minoritetsspråk samt arvodering och uppgifter KS 2015/95 Tommi Slunga 17 Årsredovisning HABO 2014 KS 2015/102 Kalle Kyösti 18 Ekonomiärenden HABO 2015 KS 2015/103 Kalle Kyösti Politikerombud för föreningen Sveriges Ekokommunner Svar på Motion angående lokalförsörjningsprogram för kommunal verksamhet Svar på Motion angående kommunal bojkott av israeliska varor Yrkanden/Förslag från Anders Rönnqvist till kommunstyrelsen KS 2015/16 KS 2014/442 KS 2014/435 KS 2015/66 Pekka Hanski Jimmy Henriksson Paula Pietinhuhta 23 Seskarös Framtid KS 2015/104 Peter Waara sep.bil 5 Svar på remiss "Inriktning " Kommunförbundet Norrbotten KS 2014/501 Peter Waara Beslut på begravningsombud i Haparanda KS 2015/70 Delges 26 Kommunalrådets rapport 2015 KS 2015/106 Peter Waara 27 Kommunchefens rapport 2015 KS 2015/107 Lena Ekh Enligt uppdrag Eine Pirilä sekreterare

3 Olika alternativ för Tornedalen LLU, alla beräkningar sker på 7 år enl. Sjv direktiv. 1. Det här är det som ligger inne i strategiansökan. Totalbudget: Finansiering EU/staten (67%) Off. medfinans (33%) Om medfinansieringsker solidariskt från kommunerna (som föregående period) så blir det: : 7 år = : 4kommuner = :-/kommun/år Om medfinansiering sker utifrån befolkningsmängd (som Polaris hade i föregående period) Befolkningsmängd enl. ansökan: personer. Kiruna: pers :-/år Pajala : pers :-/år Övertorneå: pers :-/år Haparanda: pers :-/år 2. Ett alternativ för Tornedalen är att omfatta hela Kiruna kommun exkl. stadskärnan, det innebär att Kirunas befolkningstal ligger då på ca personer. Beräknat på bibehållen budget 34 milj. blir det: Kiruna : pers :-/år Pajala : pers :-/år Övertorneå: pers :-/år Haparanda : pers :-/år 3. Ett annat alternativ är att göra ett LLU-område av Tornedalen och Polaris. Ett tänkbart exempel om man då räknar med en budget på Total folkmängd: pers. Totalbudget: Finansiering EU/staten (67%) Off medfinans (33%) Solidarisk medfinansiering från kommunerna: : 7 år = : 7kommuner = :-/kommun/år Här är det ingen ide att räkna på finansiering enl. befolkningstal då Kiruna och Gällivare skulle få oerhörda kostnader.

4 4. Totalbudget: Finansiering EU/staten (67%) Off. medfinans (33%) Solidarisk medfinansieringfrån kommunerna: : 7 år = : 7kommuner = :-/kommun/år

5 HAPARANDA STAD KS 67 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sida 12 Ansökan om kommunalt deltagande för programperioden Leader Tornedalen Beslut: Kommunstyrelsen beslutar att kommunen skall delta i förarbetet av Leader Tornedalens strategiarbete. Vidare beslutas att medfinansieringen sker i form av en personell resurs och att Jytte Rydiger utses som formell representant i Leader Tornedalen. Ärendebeskrivning Jytte Rydiger föredrar. Ansökan från Leader Tornedalen om kommunalt deltagande vid utformning av ny utvecklingsstrategi för programperioden Föreningen Leader Tornedalen och fiskeområdet FOG har beviljats stöd för fortsatt utvecklingsarbete av en ny landsbygdsstrategi från Länsstyrelsen i Norrbotten. Som medfinansiering önskar man att kommunerna Pajala, Kiruna, övertorneå och Haparanda utser ett antal tjänstemän som kan medverka i arbetet inom ramen för sin arbetstid. Yttrande Det är angeläget att kommunen deltar i förarbetet av Leader Tornedalens strategiarbete. Målsättningen från kommunens sida bör vara att strategin har ett regionalt såväl som ett lokalt perspektiv där kommunens vision tas i beaktande. En medfinansiering i form av en personell resurs är att rekommendera. Förslag till beslut Att Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att besluta att kommunen skall delta i förarbetet av Leader Tornedalens strategiarbete. Vidare beslutas att medfinansieringen sker i form av en personell resurs och att Jytte Rydiger utses som formell representant i Leader Tornedalen. Beslutsunderlag KS 2014/36 Protokoll KsAu 71, Beslutsexpediering Jytte Rydiger Leader Tornedalen Justerare

6 ^^S ^^ t^^ ^^^,,^ Sida 1 (4) Högskoleförbundet Östra Norrbotten Medlemskap i Nitus -Nätverket för kommunala lärcentra Underlag att ta ställning till för Haparanda, Överkalix och Övertorneå kommuner Beskrivning Högskoleförbundet Östra Norrbotten har uppdraget att - tillgängliggöra eftergymnasiala utbildningar efter respektive kommuns behov inom såväl offentlig sektor som näringsliv - verka för att öka andelen invånare med högskoleutbildning - samordna eftergymnasial utbildning mellan medlemskommunerna Ett led i detta arbete är att synliggöra kommunernas lärcentra och verka för att rådande och framtida studiemiljö för distansstudier anpassas pedagogiskt och tekniskt till studenters och utbildningsanordnares behov. Medlemskap i Nitus -ett nationellt nätverk för kommunala lärcentra innebär ett stöd för utvecklings- och förbättringsarbete när det gäller kommunernas lärcentra. Som medlem får man tillgång till webbaserade seminarier, konferenser, erfarenhetsutbyten och ett kontaktnät för utveckling av lärcentra med kompetensförsörjning ifokus. Information om Nitus finns här: Medlemskap i Nitus innebär också att varje lärcentrum lever upp till. gällande kvalitetskriterier för Nitus lärcentra. Dessa bifogas och borde inte innebära några större svårigheter för Haparanda, Övertorneå eller Överkalix lärcentra att leva upp till. Som medlem betalar varje kommun en årlig avgift, för närvarande kr. Ett förslag är att Högskoleförbundet Östra Norrbotten kan stå för dessa kostnader om medlemskommunerna så önskar. Det är dock varje enskild kommun som ska/kan vara medlem. Förslag till beslut Direktionen för HÖN föreslår att Kommunstyrelsen beslutar att kommunen ansöker om medlemskap i Nitus att uppdra till förbundschefen för Högskoleförbundet Östra Norrbotten att formulera ansökan att verka för att kommunens lärcentrum lever upp till Nitus kvalitetskriterier för lärcentra att medlemsavgiften betalas via Högskoleförbundet Östra Norrbotten

7 Sida 2 (4) tus '+1.ltvrrkc[ Cor k^r^^:nur,at^ `:.^rter,tr.i Kvalitetskriterier för Nitus lärcentra Antagna , reviderade 2012-OS-08 och Tillämpningsområde Dessa kvalitetskriterier gäller Nitus-lärcentras verksamhet rörande högre utbildning. Det är upp till varje enskild medlem om kriterierna också tillämpas för andra utbildningsnivåer. Personalen ska ha god kunskap om av Nitus fastställda kvalitetssäkringsdokument. Definition Nitus-lärcentra är mötesplats för studerande, mäklare av högre utbildning och en motor för tillväxt i den lokala och regionala utvecklingen. Nitus-lärcentra ärende) av en infrastrukturför utbildning och arbetsliv. Syfte Olika användare och samarbetspartner såsom studerande och olika utbildningsanordnare ställer kvalitetskrav på lärcentra. För att bland annat kunna möjliggöra kommunikation mellan studerande och lärare, samt kunna erbjuda distansstuderande en bra studiemiljö och utbildningsanordnare ett bra stöd vid genomförande av kurser, ställs en rad kvalitetskrav på lärcentra inom Nitus. Kvalitetskrav A) Mötesplats A.1 Lokaler/studiemiljö Lärcentrum ska vara en attraktiv mötesplats för studier och vägledning. Miljöerna ska stödja lärande och kunna användas utifrån individens förutsättningar och behov. Exempelvis ska det finnas tillgång till dator-, läs- och grupparbetsplatser. A.2 Tillgänglighet Den studerande ska ha god tillgång till lokaler och utrustning (som specificeras nedan i A.4) under kontorstid och där utöver, dvs även kvällar och helger. A.3 Service Det ska finnas administrativ, teknisk och stödjande personal att tillgå på Lärcentrum. Personalen ska ge ett bra stöd åt den studerande, samt verka för att skapa en positiv bild av lärcentraverksamheten. Administrativ studerandeservice ska tillhandahållas.

8 Sida 3 (4) A.4 Teknik A.4.1 Realtidskommunikation Det ska finnas möjlighet till visuell kommunikation i realtid i form av rörlig bild och ljud, som exempelvis Adobe Connect, Skype, LiveMeeting eller videokonferens/telebild. Kringutrustning som dokumentkamera, video och anslutning av dator är att rekommendera. Det ska finnas webbkamera, headset/ högtalare, mikrofon och installation av den mjukvara för bildöverföring individen behöver enligt utbildningsanordnaren. A.4.2 Datorutrustning och datorlösning Det ska finnas tillgång till datorer med de vanligaste programvarorna. Internetförbindelsen ska vara av den kvalitet ( hastighet ) som behövs förde lösningar som studierna kräver. Studerande ska ha tillgång till skrivare, skanner och kopiator. Det ska finnas tekniska systemlösningar som tillåter studenterna att komma åt de funktioner som studierna kräver (t ex se strömmande media, chat, hämta inloggningsuppgifter, använda "fjärrskrivbord", logga in och söka i högskolans biblioteksdatabaser, etc). Studerande ska ha möjlighet att koppla upp egen utrustning i form av t ex smarta telefoner (smartphone), surfplatta och egen dator för att komma åt Internet. A.5 Tentamen Lärcentrum ska tillhandhålla skrivvakt vid tentamina, och i övrigt informera sig om och följa de regler och rutiner som gäller hos olika utbildningsanordnare för tentamina. Vid kurser och utbildningar där lärcentret har ett samarbete med/avtal med högskolan/ universitetet gäller: 1. Tentamen ska anordnas genom egen försorg eller genom avtal med närliggande lärcentra. 2. Tentamen ska vara möjlig att skriva dagtid, kvällstid och helger. Vid övriga kurser och utbildningar gäller att: A.6 Bibliotek 1. Tentamen bör anordnas genom egen försorg eller genom avtal med närliggande lärcentra. 2. Tentamen bör vara möjlig att skriva dagtid, kvällstid och helger. Studerande ska via lärcentret ha tillgång till bibliotekstjänster (t ex via samarbete med lokalt bibliotek och högskolebibliotek).

9 Sida 4 (4) B) Mäklare Nitus-läscentra ska ta emot studenter från alla anordnare av högre utbildning. B.2 Läscentrumet ska ha en utsedd kontaktperson gentemot studerande, andra läscentra, Nitus och olika utbildningsanordnare. 6.3 Läscentrum ska kunna erbjuda studie- och yrkesvägledning, eller kunna hänvisa vidare till vägledningsresursertokalt samt på högskolan/nätuniversitetet. B.4 Läscentrumet ska kunna hänvisa vidare till valideringsresurser. C) Motor C.1 Nitus-läscentra ska sträva efter att det utbud av högre utbildning som tillgängliggörs i kommunen, skall svara mot behov på den lokala arbetsmarknaden och/eller efterfrågan från enskilda kommunmedborgare. C.2 Nitus-läscentra bör utarbeta former för behovsinventering gentemot arbetsplatser i det lokala näringslivet, hos de offentliga arbetsgivarna samt gentemot enskilda kommunmedborgare. Nituslärcentra bör i detta arbete sträva efter samordning med andra kommunala aktörer så som utvecklingsavdelningar och näringslivsfunktioner. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen sker genom självskattning utifrån ett antal frågor. Vid brister fiska-krav upprättas en handlingsplan för åtgärdande. Handlingsplaner kan också upprättas för att uppfylla bör-kraven.

10 BESLUT 1 (2) Länsstyrelsen Norrbotten 2015 o^ 6! Datum Diarienummer Haparanda kommun Haparanda Tillsyns- och uppföljningsbesök inom området för skydd mot olyckor och krisberedskap Beslut Länsstyrelsen aviserar en ny tillsyn över Haparanda kommuns efterlevnad av lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt uppföljning av kommunens tillämpning av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) den 13 mars alternativt 20 mars En förutsättning för att Länsstyrelsen ska kunna genomföra tillsyns- och uppföljningsbesöket är att både ansvarig nämnd samt förvaltningsledning är representerade under hela besöket som är planerat mellan kl Bakgrund Länsstyrelsens tillsynsansvar över kommunernas efterlevnad av LSO regleras i 5 kap. 1 LSO. Länsstyrelsen ska också följa upp kommunernas tillämpning LEH enligt 54 förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Länsstyrelsen genomförde den 14 november 2014, tillsyn och uppföljning i Haparanda kommun. I kallelsen specificerades det att ansvarig nämnd och förvaltningsledning bör vara representerade under besöket i tillägg till räddningschef och säkerhetssamordnare. I kallelsen beskrevs även fokusområden för besöket exempelvis kommunens organisation för skyldigheterna i LSO, handlingsprogram, kommunens arbete med krisberedskap, plan för utbildning och övning inför extraordinära händelser. Vid det genomförda besöket deltog endast räddningschef och säkerhetssamordnare från kommunen. Från Länsstyrelsen deltog Ulrica Fjällman och Rikard Aspholm. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet 971 8G Stationsgatan LUL1;Å

11 BESLUT 2 (2) t Länsstyrelsen Norrbotten Datum Diarienummer Eftersom varken representant från ansvarig nämnd eller från förvalhiingsledningen deltog vid besöket kan inte Länsstyrelsen göra en korrekt bedömning av kommunens efterlevnad av LSO eller kommunens tillämpning av LEH. Länsstyrelsen aviserar därför till ett nytt tillsyns- och uppföljningsbesök den 13 mars alternativt 20 mars 2015, kl En förutsättning för att Länsstyrelsen ska kunna genomföra tillsyns- och uppföljningsbesöket är att både ansvarig nämnd samt förvaltningsledning är representerade under hela besöket. Kommunen avgör själv om räddningschef och säkerhetssamordnare ska delta även vid detta besök. Återkoppling på om föreslagna datum passar senast 11 februari 2015 till Uhica Fjällman. De som deltagit i Länsstyrelsens beslut Detta beslut har fattats av enhetschef Karin Börjesson med handläggare Ulrica Fjällman som föredragande. Handläggare Rikard Asphoten har deltagit i Länsstyrelsens beslut. Ulrica Fjällma Zdrica. ^jallman(a^lansstyrelsen. se Kopia: Haparanda kommun, Räddningschef Anders Lindahl Haparanda kommun, Säkerhetssamordnare Daniel Edström

12 Haparanda Kommun Torget Haparanda Överlåtelse av fastigheterna Haparanda Patan 1 och Haparanda Patan 2 Avalanche Capital AB, org. nr ("Hyresvärden ") och Haparanda kommun, org. nr , (" Kommunen") har ingått hyresavtal daterade den 18 juni 2013 ("Hyresavtalen") avseende lokaler som avses uppföras på fastigheterna Haparanda Patan 1 och Haparanda Patan 2 ("Fastigheterna"). Kommunen informeras härmed om att Hyresvärden har överlåtit Fastigheterna till Concent Commercial AB, org. nr ("Bolaget"). Överlåtelsen av Fastigheterna sker av organisatoriska skäl med anledning av att projektering inför entreprenaden för uppförande av byggnaderna på Fastigheterna har genomförts av Bolaget. Bolaget är också beställare av entreprenaden. Överlåtelsen av Fastigheterna har genomförts på samma villkor som Kommunens överlåtelse av Fastigheterna till Hyresvärden genom s.k. transportköp. Bolaget kommer hädanefter att vara Kommunens hyresvärd och motpart i hyresförhållandet. Frågor som rör Hyresavtalen kan ställas till David Lehto david.lehtocp?concent.se CO,NL`FNT CQMMERCIAL AB Mikael Fahlander Runar Genom undertecknande av denna handling bekräftar Kommunen att Kommunen informerats om att Fastigheterna överlåtits till Bolaget samt att Hyresavtalen gäller oförändrat på de villkor som följer av undertecknade Hyresavtal. Haparanda ^ ^ HAPARANDA KOMMUN Namnteckning Namnförtydligande

13 11^ TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Planeringschef KS 2014/413 Göran Wigren, Camping Haparanda Bakgrund: Frågan om camping i Haparanda centralort har diskuterats under flera mandatperioder. Frågan har debatterats flitigt i politiska partier, media och bland allmänhet. Olika lösningar/platser har prövats utan att kunna genomföras. Behovet lyfts gång på gång av företagare/medborgare/politiska företrädare. Det har varit svårt att finna investerare utöver kommunen. Motståndet mot campingen rör befarade störningar för kringboende av typen buller, ökad trafik, minskat fastighetsvärde. (dagsläget finns en vilja bland kommunens politiker att ge förutsättningar fören centrumnära camping, det finns en investerare och saken bör finna en lösning. Genomförda aktiviteter. Kommunstyrelsens genomförde ett möte med allmänheten Exploatören och kommunstyrelsen möttes , 158 för att diskutera fortsättningen. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt de 15 områden som nämnts under åren 2006 och framåt i olika sammanhang. Förslag till beslut: - Kommunstyrelsens au pekar ut de områden ur utredningen som skall utredas vidare. Bilaga - Campingutredning Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

14 Irn TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Planeringschef /90.53 Göran Wigren, Begäran om medfinansiering från Norrbotniabanegruppen avseende ytterligare tillskott, bryggfinansiering, från deltagande kommuner för perioden feb -juni Bakgrund Ur ansökan: Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppfä jande möte i december beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetetskall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan. Norrbotniabanegruppen söker nu bryg^nansiering från och med februari till juni Önskemål har inkommit om att kommunerna som ingår i intresseföreningen skall ta detta ekonomiska ansvar under perioden och att Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Landstinget i Norrbotten tar ett större ekonomiskt ansvar under den kommande projektperioden från 1 juli 2015 till 1 juli 2018, då arbetet förväntas ske med strukturfondsmedel. Bryg^nansieringen fördelas enligt fö jande mellan kommunerna. Bryggfinansiering - Norrbotniabanegruppen feb-juni 2015 Andel i 4' Andel Andel i kronor Bodens kommun 9% 0, Luleå kommun 24% 0, Piteå kommun ^, 13% 0, Skellefteå kommun 24 / 0, Robertsfors kommun ^,+,`, 2% 0, Umeå kommun 19 i 0, :,t.; Haparanda kommun ^^;; 3% 0, Kalix kommun 6% 0, % 1, Bedömning Norrbotniabanan (NBB) skulle medföra ökade möjligheter för Bottenviksbågens och därmed Haparandas kommunikationer, godstransporter och tillväxt. Haparanda deltar sedan tidigare enligt beslut KS Au 2010-OS-17, 81 med sek samt sek enligt beslut KS , 214. Förslag till beslut Haparanda stads kommunstyrelse beslutar tillskjuta ytterligare sek enligt ansökan samt meddela att Norrbotniabanegruppen isitt kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt samhällsbyggnadsprojekt. Arbetet bör visa de mervärden som NBB skaparidet befintliga infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse och vilka de svaga länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig nod är en modern godsbangård i Haparanda/Torneå som är en förutsättning för att den öst-västliga gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB. Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uleåborg. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

15 ṛ NORRBOTN IABANAN Bryggfinansiering för Norrbotniabanegruppen feb- juni 2015 Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppföljande möte i december, beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetet skall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Not7 botniabanan. Norrbotniabanegruppen söker nu bryggfinansiering från och med februari till juni Önskemål har inkommit om att kommunerna som ingår i intresseföreningen skall ta detta ekonomiska ansvar under perioden och att Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Landstinget i Norrbotten tar ett större ekonomiskt ansvar under den kommande projektperioden från 1 juli 2015 till 1 juli 2018, då arbetet förväntas ske med struktutfondsmedel. Bryggfinansieringen fördelas enligt följande mellan kommunerna. Bryggfinansiering - Norrbotniabanegruppen feb-juni 2015 Andel i Andel Andel i kronor Bodens kommun 9% 0, Luleå kommun 24% 0, Piteå kommun 13% 0, Skellefteå kommun 24% 0, Robertsfors kommun 2% ft,. 0, Umeå kommun 19% 0, Haparanda kommun 3% 0, Kalix kommun 6% 0, % 1, NBBG är väldigt angelägna om att ni omgående kontaktar oss om ni har frågor. Med vänlig hälsning Elisabeth Sinclair Projektledare elisabeth. sinclair(a^,norrbotniabanan. se Norrbotniabanegruppen ( Piteå kommun Postadress PITEA I

16 Irn TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Planeringschef /91.53 Göran Wigren, Ansökan om medfinansiering fören ny projektperiod 2015 till 2018 med strukturfondsmedel från Norrbotniabanegruppen. Bakgrund Ur ansökan: Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppfä jande möte i december, beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetet skall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrborniabanan. Inom kort kommer en ansökan att gå in till det regionala Strukturfondsprogrammetfär en ny treårig projektperiod med start från 1 juli 201 S. I samband med en ny projektperiod kommer projektägarskapet att flyttas från Piteå kommun till Skellefteå kommun. NBBG har lagt upp en budget på ca tolv mi joner kronor för treårsperioden. Kosrnadsbudgeten och fördelning mellan de offentliga finansiärerna redovisas på sista sidan. Ansökan kräver att ett medfinansieringsintyg bifogas från varje finansiär, detta bifogas i Detta brev. Vi ber er att skyndsamt hantera dessa när det kommer till er. Kostnadsbudg et Egen Personal Totalt Totalt. ;,ä ^ r, ^' ^rt^;^ " >u^,w Kö avt' änst Totalt Totarlt ^ `' v^ ^ z.^;^ ' Resor ochlo i Totalt Totalt.,, '^ ^ Investeringar, material och externa lokaler Totalt Tg}ait.. _., ^.,^. "; Schablonkostnader Totalt Tat^lt ;",, ^ b $ Avgår projektintäkter Totalt Summa faktiska kostnader Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda vvww.haparanda.se

17 11^ HAPARANDATORNIO Kommunledningskontoret Planeringschef Göran Wigren, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2015/91.53 Finansieringsplan 2Qj.5. ^ ^ 2016 ' i ; '. x2017,`,', i.. 'ar 2018,._^ s.'.... Totalt ^ i ^..^:_; ^^ Stntkturfondsstöd Re ionalafonden ,009% ' Offenti ig kontenyfinansiering Bodens kommun ,82% kuleåkommun ,1055 Piteå kommun $12,78% 5kellefteåkommun ,91% Robertsforskommun ,40 ^ Dmeåkömmun ,18% Haparanda kommun zos,2s% Kalizkommun x,42% Landsfin etnorrbotten zlo9si% Länsst selsen Norrbotten ,65% Region Uäsierboften oa3% Privaf kontant finansierin BillerudKorsnäsKarisborgsbruk ,00% Bolidens Mineral AB ,00% Norrbottens byggmästarförenin ,00% OutokumpuStairilessA oo,o09^ SCAMUnksunä ,0056 SmurfitKa pa ,00% SSÅB Tun nplåt ,00;6 Totaler åedörr^ning Norrbotniabanan (NBB) skulle medföra ökade möjligheter för Bottenviksbågens och därmed Haparandas kommunikationer, godstransporter och tillväxt. Haparanda deltar sedan lång tid tillbaka i samarbetet. Förslag till beslut Haparanda stads kommunstyrelse beslutar tillskjuta totalt sek för perioden enligt ansökan samt meddela att Norrbotniabanegruppen isitt kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt samhällsbyggnadsprojekt. Arbetet bör visa de mervärden som NBB skaparidet befintliga infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse och vilka de svaga länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig nod är en modern godsbangård i Haparanda/Torneå som är en förutsättning för att den öst-västliga gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB. Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uleåborg. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

18 r. NORRBOTN IABANAN Norrbotniabanegruppen söker medfinansieringfär en ny projektperiod med Strukturfondsmedel Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppföljande möte i december, beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetet skall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan. Inom kort kommer en ansökan att gå in till det regionala Strukturfondsprogrammet för en ny treårig projektperiod med start från 1 juli I samband med en ny projektperiod kommer projektägarskapet att flyttas från Piteå kommun till Skellefteå kommun. NBBG har lagt upp en budget på ca tolv miljoner kronor för treårsperioden. Kostnadsbudgeten och fördelning mellan de offentliga finansiärerna redovisas på sista sidan. Ansökan kräver att ett medfinansieringsintyg bifogas från varje finansiär, detta bifogas i detta brev. Vi ber er att skyndsamt hantera dessa när det kommer till er. Med vänlig hälsning <,,: Elisabeth Sinclair Projektledare elisabeth. sinclair(a,norrbotniabanan. se Norrbotniabanegruppen ^ Piteå kommun Postadress ^ PITEÅ ^

19 ṛ NORRBOTN IABANAN Kostnadsbudg et Egen Personal Totalt Totalt Köp av tjänst Totalt Totalt Resor och logi Totalt Totalt Investeringar, material och externa lokaler Totalt Totalt Schablonkostnader Totalt Totalt Avgår projektintäkter Totalt Summa faktiska kostnader Finansieringsplan Totalt Strukturfondsstöd Regionala fonden so,oo% Offentlig kontant finansiering Bodens kommun s,sz% Luleå kommun ,10% Piteå kommun s1z,7s% Skellefteå kommun ,91% Robertsforskommun ao,ao% Umeå kommun o,1s% Haparanda kommun zos,zs% Kalix kommun ,42% Landstinget Norrbotten o9,s1% Länsstyrelsen Norrbotten ,65% Region Västerbotten s7o,a3% Privat kontantfinansiering Billerud KorsnäsKarlsborgsbruk ,00% Bolidens Mineral A ,00% Norrbottens byggmästarförenin zo,oo% OutokumpuStainlessAB ,00% SCA Munksund ,00% SmurfitKappa ,00% SSA B Tu n n p l åt ,00 Totaler Norrbotniabanegruppen ^ Piteå kommun Postadress ^ PITEÅ ^ vdww. norrbotniabanan.se

20 T^«vq^(T VERKE version Medfinansieringsintyg För medfinansiering av projekt delfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden Härmed intygas att undertecknad medfinansiär åtar sig att finansiera proje ktet: Ange om medfinansieringen är: Kryssa i ett av alternativen Norrbotniabanan - ett samhällsbyggnadsprojekt q Offentlig Privat Medfinansiering kommer ske med totalt högst: SEK och beräknas ske enligt följande fördelning: Kontant medfinansiering med högst : År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Kontanta medel Summa kontant medfinansiering Bidrag i annat än pengar med högst: Varor 0 Tjänster (t ex arbetstid) 0 Mark och fastigheter 0 Bygg- och anläggningsarbeten 0 Summa bidrag i annat än pengar Summa total medfinansiering Belopp i tabellen anges i SEK. Observera att medfinansiering från stödmottagaren och eventuell samverkanspart i projektet aldrig räknas som bidrag i annat än pengar, medfinansieringen ska i de fallen redovisas som kontant medfinansiering även om finansieringen avser varor, tjänster (inkl arbetstid/lön), mark och fastigheter eller bygg- och anläggningsarbeten Om projektets faktiska kostnader vid avslut blir lägre än budgeterat, ange hur er kontanta medfinansiering får användas: Kryssa i ett av alternativen q Stödmottagaren får använda eventuellt för hög utbetald medfinansiering till likartad verksamhet men skild från projektet. q Stödmottagaren måste betala tillbaka eventuellt för högt utbetald medfinansiering. Ange från vilket anslag den offentliga kontanta medfinansieringen kommer från: Frågan gäller endast offentlig kontant medfinansiering, se även mer information på sidan 2 i intyget. Kryssa i ett av alternativen, belopp anges om den totala medfinansieringen kommer från olika anslag. q Regionala tillväxtåtgärder (1:1) q q Övriga nationella anslag Övriga medel För alla former av medfinansiering, förutom kontanta medel, ska ett beräkningsunderlag bifogas medfinansieringsintyget. Medfinansieringen ska verifieras med underlag i samband med ansökan om utbetalning. Medfinansierande organisation: Namn haparanda Stad Postadress Organisationsnummer Postnummer Ort HAPARANDA Underskrift av person som är behörig att företräda organisationen Datum Namnteckning Namnförtydligande EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

21 Information angående uppföljning av anslag (gäller enbart nationell kontant medfinansiering) Tillväxtverket behöver få in uppgiften avseende vilket typ av anslag medfinansieringen kommer från för att Tillväxtverkets uppföljning ska bli korrekt. Nedanstående tabell beskriver de anslag som är valbara i medfinansieringsintyget och vilka typer av anslag som ryms inom respektive. Reg. tillväxt Ovr. nat. anal giga medel Regionala tillväxtåtgärder (1:7 anslaget) Övriga nationella anslag Näringslivsanslaget (1:5 anslaget), exempelvis: merparten av Tillväxtverkets nationella program, delprogrammet Affärsutveckling inom Främja kvinnors företagande 201' hos de regionalt tillväxtansvariga, andra insatser med egna dedikerade medel som hanteras av Tillväxtverket, kultur och nahirv^rd samt bygdemedel. Övriga medel Hedfinansiering från kommuner, landsting, övriga kommunala och landstingskommunala samt övriga statliga och utländska finansiärer. Hedfinansiering från länsstyrelsernas egna ramanslag. hedfinansiering från kommunala samverkans- (KSO) och regionala självstyrelseorgan (RSO} där pengarna inte kommer från 1:1 anslaget, dvs kommunala och landstingskommunala medel som KSO och RSO själva förfogar över.

22 ^^'J r 7^',S^ 2^^^^/o ^, Kommunstyrelsen - Beslutsattestanter Verksamhet Budgetansvarig/Beslutsattestant Ersättare 1 Ersättare 2 Vatten VA/Avfallschef Ekonomichef Ekonom Avlopp VA/Avfallschef Ekonomichef Ekonom Avfal I VA/Avfallschef Ekonomichef Ekonom Trafiksäkerhet Gatuchef Ekonomichef Ekonom Gata/Väg Gatuchef Ekonomichef Ekonom Park/Skog Gatuchef Ekonomichef Ekonom Vägbidrag Gatuchef Ekonomichef Ekonom Fastigheter Fastighetschef Ekonomichef Ekonom Övrig teknisk verksamhet Fastighetschef Ekonomichef Ekonom Ekonomikontoret Ekonomichef Kommunchef Ekonom Kommunchefens beslutskonton Ekonomichef Ekonom Personalkontorets beslutskonton Personalchef Ekonomichef Ekonom 105,106,107 Kommunchef Ekonomichef Samhällsbyggnads kontoret Chef för Samhällsbyggnadskontoret Kommunchef Ekonomichef Övriga verksamheter under KS Berörd chef Ekonomichef Överförmyndarkonto Överförmyndare/Ersättare Överförmyndare Kommunchef Ekonomichef IT-Kontoret IT-Chef Ekonomichef Ekonom Medborgarkontoret Chef för medborgarkontoret Ekonomichef Ekonom VA/Avfallschef Gatuchef Fastighetschef Kommunchef Ekonomichef Personalchef Ekonom IT-Chef Chef Samhällsbyggnadskontoret Överförmyndare Chef Medborgarkontoret Sofia Rosendahl Robert Ekholm Jimmy Henriksson Lena Ekh HansKenttä Niclas Asplund Ingrid Ceder Rolf Sannebjörk Linnea Carlsson Gunilla Tornberg Tommi Slunga Attestreglemente fastställt av KF Varje nämnd svarar för att upprätthålla aktuella förteckningar över utsedda attestanter. Förslae till beslut Att anta förteckning över utsedda attestanter för Kommunstyrelsens verksamhet.

23 ^!^ 2o^f -- ^^ z -- z_7 ^ ^^ ^ S 2^ i.^^^ z, v Y CENTERPARTIET Sven Tornberg Gruppledare Kommunfullmäktige ihaparanda Stad Direktiv för budgetberedningen Under det kommande budgetarbetet bör beredningen arbeta med följande övergripande inriktningar för att stärka den kommunala organisationen och ekonomin under mandatperioden. Det är vår uppfattning att genom att arbeta långsiktigt kan såväl effektiviseringar som besparingar göras vilket skapar utrymme för satsningar inom verksamheten framöver. 1. Budget och strategiplanen ska ta med kända kostnads- och intäktsökningar för samtliga år under den period som planen utarbetats för 2. En genomlysning av förvaltningsstrukturen och dess organisation genomförs 3. En översyn av kommunens lokalbehov genomförs och en plan för avyttring av överflödiga lokaler utarbetas 4. Satsningar för att stärka det förebyggande arbetet mot utanförskap sker genom att utveckla arbetet med familjestödjare 5. Satsningar på en utvecklad elevhälsa sker 6. Insatser görs i de tidiga årskurserna för att alla barn ska kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs ett 7. Insatser för att ge unga möjligheter att lära på jobbet redan efter årskurs 9 utvecklas 8. Arbetet inom näringslivsfunktionen inom kommunen intensifieras för att arbetet med att få till stånd ett mer diversifierat näringsliv/arbetsmarknad 9. En satsning för att fa bort de delade turerna inom omsorgen genomförs en Tornberg gruppledare erpårtiet i, Haparanda

24 TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum Näringslivsutvecklare Daniel Fälldin, Diarienummer ^S Z^^ 1 5 ^^`7 ^ ^^ Projekt : Swedish Lapland Förslag till beslut - Tillväxtenheten föreslår att ansökan om medfinansiering till strukturfondsprojektet Swedish Lapland bifalles med kr enligt specifikation nedan (finansieringside 2). Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla samverkan i Norrbotten för att på ett mer effektivt sätt kunna bidra till besöksnäringens fortsatta expansion i regionen. Projekt omfattar samtliga kommuner i Norrbotten samt Skellefteå. Swedish Lapland Visitors Board är projektägare och stödmottagare. Projekttiden är beräknad till och Enligt Swedish Laplands förslag (se: finansieringside 2) skulle Haparanda stad medfinansiera projektet med total kr, fördelat över tre år enlig följande: kr (2015), kr (2016) och kr (2017). Pengarna kan tas från konto inom delegationen för Tillväxtenhetens budget. Ärendebeskrivning Norrbottens kommuner måste samverka för att stärka regionens attraktionskraft ieuropa och världen. I projektet ligger fokus på samhandling och optimering av regionala resurser för att skapa än bättre förutsättningar för företagens tillväxt. Swedish Lapland har genom åren utvecklat goda kontakter med tour-operatörer på många internationella målmarknader - relationersom Haparanda genom ett partnerskap kan dra nytta av. Inom ramen för projektet kan Haparandas företagare få tillgång till kompetens inom (1) Marknadsutveckling, (2) produkt- och affärsutveckling, samt (3) destinationsutveckling. Konsekvenser Tillväxtenheten är övertygad om att satsningar på turism- och destinationsutveckling är en av grundförutsättningarna för att skapa framtida tillväxt i Haparanda. Därför vill vi också medverka i projektet på samma sätt som vi gjort de senaste åren. Tillväxtenheten anser inte att vi ska gå in med personella resurser i projektet (se: finansieringside 1 samt PM Haparanda 1), då vi tror att detta skulle försvåra det gränsöverskridande arbetet för den enskilde medarbetaren på turistbyrån. Med en personell insats befarar vi att vi skulle förlora själva andemeningen med den gemensamma turistbyrån -nämligen den gränsöverskridande aspekten. Expediering/Beslut skickas till: Finansieringsintyg om kr skickas till Swedish Lapland. Observera att finansieringen är villkored av att Haparandas deltagande i projektet fastställs genom politiskt beslut i Haparanda. Expediering ska skickas till Heart of Lapland och Swedish Lapland Enligt uppdrag Daniel Fälldin Näringslivsutvecklare, verksamhetsansvarig Tillväxtenheten Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

25 dnr >^^S 2^ is^ ^^, ^ c ^^ :, Swedish Lapland ` j^ HEART O IAPIIIN Inbjudan till partnerskap inför en ny strukturfondsperiod Vårt gemensamma Strukturfondsprojekt (som omfattar samtliga kommuner i Norrbotten samt Skellefteå och troligen även Sorsele ) bygger på den regionala strategin för besöksnäringen 2020 med kunden i fokus och har som mål att verka för tillväxt hos små och medelstora företag inom hela besöksnäringen. Från Heart of Laplands/Swedish Laplands sida har vi med glädje noterat Haparanda Stads intresse att utveckla samverkan med oss andra i näringen för att på ett mer effektivt sätt kunna bidra till besöksnäringens fortsatta expansion i vår region. Swedish Lapland har redan i dag utvecklats till ett starkt och säljande varumärke som bidrar till utvecklingen i turistföretag som Haparanda Stadshotell, Kukkolaforsen och Hulkoffgården. Strukturfondsprojektet bygger enligt en företagsstudie som LTU utfört helt på näringens behov av stöd kopplat mot tillväxt och behovet att stärka konkurrenskraften hos dessa och näringens företag -företag som förutom traditionella turismföretag också kan vara råvaruproducenter, kulturentreprenörer, hantverkare & designers, etc. Låt oss här peka på några fördelar och win -win-effekter som vi uppnår genom att utveckla ett närmare partnerskap mellan kommunen och Swedish Lapland Visitors Board/Heart of Lapland: Skräddarsydda insatser skapar nya jobb och företag i Haparanda Ett partnerskap inom besöksnäringen ska ses som en investering iframtiden -inte som ett bidrag med osäker återbetalning. Enligt den s k turistkronan ger varje omsatt krona i t ex ett aktivitetsföretag 9 kronor till omkringliggande aktörer! Genom insatser i besöksnäringsföretag utifrån varje företags specifika prioriteringar och behov ska strukturfondsprojektet bidra till nya och utvecklade besöksnäringsföretag med fler affårer och fler jobb i Haparanda. Attraktiva turistprodukter och besöksmål över kommungränserna med smart specialisering En destination upphör inte vid en kommungräns, utan består av den region som turisten tolkar som besöksmål. Genom samarbete med andra destinationer skapas bättre förutsättningar att utveckla och erbjuda attraktiva turistprodukter och besöksmål. Haparanda har här unika förutsättningar att bidra -och att dra nytta av attraktioner på andra håll i Swedish Lapland! 1 projektet ligger fokus på ramhandling och smart specialisering och optimering av regionala och lokala resurser för att skapa än bättre förutsättningar för företagens tillväxt. Swedish Lapland har genom åren utvecklat mycket goda kontakter med professionella tour-operatörer på många internationella målmarknader -relationer som Haparanda genom ett partnerskap självfallet kan dra nytta av! Unik lokal attraktion lyfts fram Haparandas unika profil av en mångkulturell gräns- och handelsstad utgör en tillgång inte bara för kommunen utan för hela regionen. Satsningen på ett Barents Center öppnar dörren till att Haparanda kan fungera som en port till Swedish Lapland för främst finska och ryska besökare! Haparanda ska naturligtvis arbeta med sin unika lokala attraktion och utveckling, men tillsammans med andra kommuner och deras turistföretag genom partnerskap skapa större effekter per investerad krona. Utveckling Genom ett partnerskap med Swedish Lapland ges besöksnäringen i kommunen bättre möjligheter att tillsammans med Haparanda Stad bidra möjliggöra utveckling inom de prioriterade verksamhetsområdena ivår kommande strukturfondsansöka; Områden som är robust förankrade i företagens behov och prioriteringar, och som siktar mot en fördubblad omsättning 2020: (1J Marknadsutveckling, (2J produkt- och affdrsutveckling, samt (3J destinationsutveckling. Haparanda får här också tillgång till5wedish Laplands spetskompetens inom dessa tre områden. Flerdubbla kommunens insats med uppväxling Genom ett partnerskap erbjuder vi också möjligheten att "växla upp" kommunala insatser i näringen till flerdubbel effekt. En insats motsvarande vad grannkommunerna f nsatsar ( kr per år) innebär i praktiken effekter i den egna kommunen motsvarande minst det dubbla beloppet, och dessutom tillgång till resurser som (genom insatser från våra regionala myndigheter) ligger hos länsorganisationen. Genom att också bidra med investeringar iform avpersontid/medarbetartid förstärks denna multiplikatoreffekt ytterligare (se räkneexempel på baksidan!). Annika Fredriksson Håkan Ylinenpää Ove Forsberg VD Swedish Lapland Visitors Board Ordf Heart of Lapland VL Heart of Lapland

26 Inbjudan till partnerskap inför en ny strukturfondsperiod BILAGA: RÄKNEEXEMPEL MED HAPARANDA 1 FOKUS Insättning kontanta medel Haparanda Personell resurs, uppväxlingsbar Summor: , 00 kr ,00 kr ,00 kr Tot insättning: Uppväxling: Summa lokal budget ,00 kr ,00 kr ,00 kr Haparanda tar även del av den region gemensamma budgeten. Om vi utgår från att varje investerad krona i ett lokalt besöksnäringsföretag ger nio kronor tillbaka till det lokala näringslivet och kommunen innebär detta en samhällsekonomisk effekt om 33,7 MSEK under treårsperioden beräknad enligt den s k Turistkronan -ett vedertaget sätt att skatta multiplikatoreffekter avinvesteringar ibesöksnäringen. Annika Fredriksson Håkan Ylinenpää Ove Forsberg VD Swedish Lapland Visitors Board Ordf Heart of Lapland VL Heart of Lapland

27 Swedish l.ap^and HEART D ^ LAPLAN Vårt gemensamma Strukturfondsprojekt Hela Swedish Lapland mot 2020 Haparanda Exempel finansieringslösning Haparanda Alt Insättning kontanta medel Personell resurslön+sem+sociala kostn) (35 ^) Total insättning kontanter: Uppväxling: Personella resurser: Summa lokal budget: kr kr kr kr Alt Insättning kontanta medel Personell resurslön+sem+sociala kostn) (2 x 35%) Total insättning kontanter: Uppväxling: Personella resurser: Summa lokal budget : kr kr kr kr Utöver lokal budget tar Haparanda även del av den region gemensama budgeten Räknexempel Personella resurser: Ex lön kr= x 1,6 (sociala,sem, itp mm) = kr lönekostnad per år (ungefär) Om personen exempelvis går in i projektet på 35% blir det : kr x 35% = kr (ev kan även vissa andra schabloner ingå, tex lokal osv, lite osäkert ännu) Kostnaden för inväxling av personal ingår i kommunens nuvarande kostnadsmassa, och innebär ingen övrig ekonomisk insats Ove Forsberg

28 Swedish ^apland^,f ^.'^%^ HEART LAPLAN Vårt gemensamma Strukturfondsprojekt Hela Swedish Lapland mot 2020 Haparanda Enl önskemål uppdaterad Kalkyl baserad på en insats av kr/år Insättning kontanta medel Total insättning kontanter: Uppväxling: Summa budget Haparanda: kr kr kr Utöver lokal budget tar Haparanda även del av den region gemensamma budgeten och dess aktiviteter

29 11^ TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum Diarienummer Näringslivsutvecklare ^^' ^j ^ S /^^, ^^ Daniel Fälldin, Projekt : Bothnian Arc Innovation Programme Förslag till beslut - Tillväxtenheten föreslår att ansökan om medfinansiering till strukturfondsprojektet Bothnian Arc Innovation Programme avslås. Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla samverkan i Bottenviken vad gäller gränsöverskridande innovationsutbyte. Projekt omfattar kommuner längs Bottenviken samt vissa norska fylken. Utbildningsinstitutioner ibåde Sverige (LTU), Finland (Uleåborgs Universitet) och Norge är inblandade. Bothnian Arc Ek. Förening är projektägare och stödmottagare. Projekttiden är beräknad till och Enligt Swedish Laplands förslag skulle Haparanda stad medfinansiera projektet med total , jämnt fördelat över tre år. Ärendebeskrivning Projektets mål är att skapa en fungerande metod för att samordna och utveckla gränsöverskridande samarbete för innovation. En central arbetsmetod är att inrätta tema/sektorspecifika arbetsgrupper. Rent generellt är Tillväxtenheten övertygad om att samarbeten, utbyten och kunskapsöverföring för utvecklingen framåt. Men även om Tillväxtenheten ser positivt på de övergripande intentionerna som syftar till att förbättra och utveckla Bottenviken som en plats för innovationsutbyte, så rekommenderar vi att ansökan om medfinansiering avslås. Ett projekt av den här karaktären kräver resurser och engagemang, och Tillväxtenheten har i dagsläget andra åtaganden som måste prioriteras. Det bör poängteras att Tillväxtenheten anser att Bothnian Arc är en viktig del av utveckling i Bottenviken, och vi hoppas kunna arbeta tillsammans i framtida projekt. Konsekvenser Att stå utanför projektet torde inte påverka Haparandas utveckling på ett nämnvärt sätt. Tillväxtenheten anser att eventuellt samarbete inom "innovation" kan ske inom ramen för det redan upparbetade samarbetet med, till exempel, LTU (LTU Business), Almi och andra organisationer. Expediering/Beslut skickas till: Expediering ska skickas till Heikki Aalto, Bothnian Arc Förening samt Mika Rantakokko, Uleåborgs Universitet. Enligt uppdrag Daniel Fälldin Näringslivsutvecklare, verksamhetsansvarig Tillväxtenheten Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda vvww.haparanda.se

30 Irn Tjänsteskrivelse HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum Diarienummer ^^J l,^ I,S/l? Feriearbeten sommaren 2015 Beslutsunderlag År 2014 fick alla som sökte feriearbete, totalt 92 stycken (56 pojkar, 36 flickor). Potentiella sökande var 196. Budgeten för feriearbete 2015 är kr. Antalet potentiella sökande år 2015 uppgår till 198 personer. Med normalutfallet att ungefär hälften av potentiella söker kommer budgeten att räcka för att alla som vill ha feriearbete (förutsatt att sommarlovsentreprenörer inte körs i enlighet med Tillväxtenhetens förslag). Mindre överträdelser av budgeten kan nog hanteras inom verksamhetens egna ramar med omfördelningar. Om sökande blir exceptionellt många eller att fackliga förhandlingar med leder till förhöjda löner samt att man då kan förutse att budgeten inte hålls ska detta rapporteras till och eventuellt äskande om mer medel göras hos Kommunstyrelsen. Tillväxtenheten rekommenderar att man inte genomför konceptet Sommarlovsentreprenör. Se Bilaga för motiveringar. Tillväxtenheten/Turistbyrån har velat lyfta fram följande inför beslutet: Flytten till Resecentrumet har inneburit en ökning av antalet besökare, 51 % fler kunder år 2014 jämfört med Arbetet på turistbyrån är både inspirerande och krävande. De man söker måste vara stresståliga och brinna för att ge god service, vara handlingskraftiga problemläsare, ha ett glatt humör och säljande sätt. För turistbyrån är feriearbetarens kunskaper i olika språk meriterande. Man vill också poängtera att man helst tar emot gymnasieelever som avslutat åk 2. Man anser också att ett ansökningsförfarande med intervju är ändamålsenligt för att få rätt person för uppgiften. För att garantera en jämn och hög service till städernas besökare hela sommaren vill man också ha 1 feriearbetande på 6 veckorsperiod. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen - att erbjuda elever årskurs 1 och född år 1998 och årskurs 2 och född 1997 i gymnasieskolan feriearbete - att feriearbete erbjuds inom kommunens egna verksamheter och föreningar verksamma inom kommunen. 6 timmar per dag under 3 veckor. 3 ferieperioder. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda