Solel från Alla till Alla?

Transkript

1 Solel från Alla till Alla? -och om hur Sveriges första solelförening bildades Elforsk rapport 10:40 Lars Hedström och Hans Nyhlén Mars 2010

2 Solel från Alla till Alla? -och om hur Sveriges första solelförening bildades Elforsk rapport 10:40 Lars Hedström och Hans Nyhlén Mars 2010

3 Förord Detta projekt ingår i det tillämpade solcellsprogrammet SolEl etapp III. Programmet finansieras av: Energimyndigheten Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond via NCC Vattenfall E.ON Sverige Fortum ABB Corporate Research Göteborg Energi Exotech HSB Malmö stad Serviceförvaltningen Sharp Electronics Nordic Switchpower Mälarenergi Tekniska Verken i Linköping AB Jämtkraft Umeå Energi Falkenberg Energi Växjö Energi Elnät Rapporten finns fritt nedladdningsbar från SolEl-programmets webbsajt: Monika Adsten Elforsk AB

4 Sammanfattning Betalningsviljan hos allmänheten har vid ett flertal tillfällen dokumenterats av olika instanser, bland annat SOM-institutet i Göteborg och Demoskop. SOMinstitutet har visat att 84 % av befolkningen vill ha mer solenergi i energimixen, och enligt en Demoskopundersökning säger 74 % av befolkningen att de är beredda att betala mer för miljöanpassade produkter. Sala-Heby Energi AB ville som första energileverantör erbjuda sina kunder att handla med el producerad från solen. Ett antal alternativ presenterades för Sala-Heby Energis kunder och ett konkret erbjudande togs fram. Under våren 2009 bildas, som ett resultat av detta arbete, Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening. I september 2009 byggdes den första delägda solcellsanläggningen och i mars 2010 planeras det för att bygga en till. Bildandet av Solel i Sala och Heby ekonomisk förening visar att det går att ta vara på ett lokalt intresse för solel och omsätta det i konkret byggnation av stora solelanläggningar. Det visar även att det kan gå på relativt kort tid, vilket har ett stort värde. Solel i Sala och Heby ekonomisk förening är den första av sitt slag i Sverige och kommer förhoppningsvis att inspirera och bana väg för liknande föreningar runt om i landet, samt till en ökad handel med solel i det svenska energisystemet. Denna rapport ger en beskrivning av olika möjligheter att skapa handel med solel samt en beskrivning av processen för bildandet av föreningen i Sala och Heby kommun.

5 Summary The willingness to pay has on several occasions been documented by different institutes where the SOM-institute in Gothenburg and Demoskop are two of these institutes. The SOM Institute showed that 84% of the population wants more solar energy in the energy mix. According to Demoskop 74 % of the population are prepared to pay more for environmentally friendly products. Sala-Heby Energi AB wanted, as the first energy supplier in Sweden, offer its customers to trade with electricity from the sun. A number of options were presented to Sala-Heby Energi AB customers and a specific offer was made. Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening was formed in the spring of 2009 as a result of this work. The first co-owned photovoltaic facility was built in September 2009 and another is planned in March The formation of Solel i Sala and Heby ekonomiska förening shows that it is possible to take advantage of a local interest in solar electricity and turn it into concrete construction of large photovoltaic systems. It also shows that it can be done in a relatively short time, which of course is of great value. Solel i Sala and Heby ekonomisk förening is the first of its kind in Sweden and will hopefully inspire and pave the way for similar organizations around the country with an increased trade with solar electricity as a result. This report provides a description of the various opportunities to create solar electricity trading, as well as a description of the process of establishing the organization in the Sala and the Heby municipality.

6 Innehåll 1 Inledning 2 Bakgrund Hur kan man handla med solel Solelcertifikat Solandelar Egen anläggning Solel-börs Solel i Sala och Heby ekonomisk förening Bakgrund Kundundersökning och informationsmöten Bildande av Solel i Sala och Heby ekonomisk förening Stabila grundförutsättningar Återstående utmaningar Förenklade regler Etablering av en riktigt solelbörs Sprida budskapet Slutsatser 11

7 1 Inledning Betalningsviljan hos allmänheten har vid ett flertal tillfällen dokumenterats av olika instanser, bland annat SOM-institutet i Göteborg och Demoskop. SOMinstitutet har visat att 84 % av befolkningen vill ha mer solenergi i energimixen, och enligt en Demoskopundersökning säger 74 % av befolkningen att de är beredda att betala mer för miljöanpassade produkter. Sala-Heby Energi AB ville som första energileverantör erbjuda möjligheten att bidra till en snabbare tillväxt av el producerad från solen. Denna studie undersökte möjligheterna att handla med solel, trots att den per kwh kostar betydligt mer än genomsnittspriset på Nord pool och trots att elhandelssystemet idag ej är utformat för små produktionsanläggningar på det icke koncessionspliktigaa nätet. Som en följd av denna studie har Sveriges första Solelförening bildats och det går därför idag, till god ekonomi, att köpa andelar i en solcellsanläggning som matar ut sin el på nätet. 1

8 2 Bakgrund Elen som produceras från en solcellsanläggning skiljer sig inte fysiskt från el producerad med hjälp av andra tekniker. Skillnaden är var solel produceras, vem eller vilka som äger solcellsanläggningarna och storleken på anläggningarna. Solcellsanläggningar tillhör de absolut minsta produktionsanläggningar vi har i landet. Anläggningsägarna är ofta ovana att hantera elhandelsystemet med allt vad det innebär med kontakter med nätägare, elhandlare, svenska kraftnät, elcertifikatssystemet m.m. Dessutom är anläggningarna utspridda över landet vilket gör att erfarenheter och kunskaper som byggs upp i en landsände inte alltid kommer de andra tillgodo. Denna problematik, kopplad till just nätanslutna solcellsanläggningar har analyserats i ett flertal studier [1-5] och med tanke på alla hinder är det kanske inte så konstigt att väldigt lite solel har hittat ut på marknaden och att alternativ helt enkelt har saknats. Här följer ett försök att göra en kort resumé av de viktigaste hindren. För en mer detaljerad analys hänvisas till referens 1-5. Hinder: Solel produceras allt som oftast på icke-koncessionspliktiga nät. Alltså på fastighetsägarens eget elnät. För att all el skall ingå i dagens elhandelssystem behövs en egen anslutningspunkt (anslutningsid). Med en egen anslutningspunkt kan systemet hanteras i Svenska Kraftnäts datasystem för elhandel, EDIEL. Att installera en ny anslutningspunkt är dock kostsamt och görs därför nästan aldrig vilket får som resultat att dagens svenska solcellsanläggningar i dagsläget inte kan ingå i elhandelsystemet. Att solcellsanläggningar ansluts på det icke koncessionspliktiga nätet är en logisk följd av att det inte finns någon ersättningsmodell för solel. Elen som produceras blir helt enkelt mer värd om den kan användas i den egna fastigheten och minska den mängd el som behöver köpas från nätet. På så sätt får den egenproducerade elen ett värde som motsvarar elpriset, överföringsavgift, skatter och avgifter. En något annorlunda situation uppstår när så kallad överskottsel skall säljas. Alltså el som inte förbrukas i den egna fastigheten utan istället matas ut på elnätet via den befintliga anslutningspunkten. En alldeles färsk rapport [6] ger en god genomgång av de aktuella (mars 2010) förutsättningarna för nätägare, elhandlare och anläggningsägare. I den rapporten går det att läsa att i regeringspropositionen 2009/10:51 föreslogs för anläggningar som kan leverera en effekt om högst kilowatt att innehavare av sådana anläggningar får inte debiteras kostnaden för mätare med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i inmatningspunkten [7]. Propositionen bifölls av riksdagen i februari Det betyder att en ägare av en solcellsanläggning numera inte behöver betala för byte av elmätare när man börjar mata in solel på nätet. 2

9 Vidare har det behövts, för att kunna mata in solel på elnätet, ett avgiftsbelagt inmatningsabonnemang, kostnaderna för inmatningsabonnemanget har tidigare överstigit intäkterna från elförsäljningen. I och med regeringspropositionen 2009/10:51 föreslogs dock att En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet. [7]. Sammantaget är har alltså de administrativa hindren minskat för anläggningsägare att sälja överskottsel till elhandlare, och det blir upp till anläggningsägaren att sluta avtal med en elhandlare om att köpa överskottselen. Att få med all el från en anläggning i handelssystemet är idag fortfarande kostsamt, administrativt tungt och generellt sett en oekonomisk affär. 3

10 3 Hur kan man handla med solel Som beskrivet i bakgrundskapitlet är det inte självklart hur man på enklaste sätt åstadkommer handel med solel. Att solen idag produceras på ickekoncessionsplikta nät gör att det måste till alternativa modeller och metoder för att kringgå svårigheten med att få in solelen i det vanliga elhandelssystemet. Nedan listas ett antal alternativ som låg som bakgrund för de diskussioner som fördes med Sala-Heby Energis (SHEs) kunder. 3.1 Solelcertifikat En möjlig väg vore att med en robust ursprungscertifiering, vilken bygger på av kunden accepterade mätmetoder och verifieringsmetodik, påvisa att det är solel som säljs och att det inte säljs mer än vad som produceras. Metoden bygger på att varje solkraftanläggning förses med ett unikt mätinstrument som sänder mätvärden till en mottagare som exempelvis innehas av den aktuella förbrukaren. Dessa mätvärden, ex ackumulerat antal kwh eller variationen i anläggningens effekt kan via SHE länkas mot ett önskat interface. Vidare sker med årlig regelbundenhet verifiering av att mängden såld och producerad solkraft motsvarar den totalt köpta volymen. Denna verifiering skulle kunna ske via oberoende och auktoriserad revisor. Proceduren skulle kortfattat kunna se ut som följer: Solelproducenten säljer certifikat till SHE tillsammans med X kwh solel som mäts av det lokala nätbolaget. En elmätare måste installeras vid anläggning, detta är dock ingen anslutningspunkt utan sitter på det ickekoncessionspliktiga nätet och kan därför inte tas med i elhandelssystemet, men har samma krav som övriga mätare och bör därför vara pålitlig som verifieringsmätning. Elmätaren måste ägas av anläggningsägaren men kan eventuellt skänkas och installeras av SHE för att förenkla så mycket som möjligt för anläggningsägaren. Förbrukaren köper solelcertifikat av SHE som ger X kwh solproducerad el till den egna elmixen. Andelen solel kan variera i elmixen. Certifikaten bekräftar att förbrukaren köpt X kwh sol energi från en specifik anläggning. SHE garanterar köp av motsvarande kwh sol energi. Garantierna på solelproduktionen blir kontrollerade av en oberoende revisor. Intäkten för certifikaten skapar förbättrade finansiella förutsättningar för producenten och incitament att bygga ut produktionen. 3.2 Solandelar SHE:s kunder blir ägare av solkraft. Basen för detta är att x (valfritt) öre/kwh automatiskt investeras i en fond vars syfte är att investera i solelproduktion. Kunden fonderar i t.ex. ekonomisk förening där medlemmarna gemensamt 4

11 investerar i och äger solelanläggningar. Medlemmarna får solel i förhållande till sin ägarandel (vilken växer med åren). Andelen skall kunna säljas eller överlåtas vid utträde ur föreningen. 3.3 Egen anläggning Ett liknande upplägg som för solandelar, med skillnaden att kunden fonderar på eget konto (hos SHE) för investering i egen solel-anläggning. SHE tar fram 3 olika paketlösningar (t.ex. 1, 3 och 5 kw) och står för installationen. Paketen är prissatta och kunden väljer storlek och tidpunkt för investeringen. 3.4 Solel-börs Elektrizitätswerke Zürich (EWZ), är ett lokalt energibolag i Zürich, Schweiz, som redan 1996 etablerat en solelbörs. EWZ knöt 20-åriga avtal med anläggningsägarna där de gav en hög ersättning (ca 5 SEK/kWh) för solel. Vidare erbjöd de sina kunder att köpa elen som en toppning alltså i portioner, t.ex. 100 kwh solel per månad för motsvarande pris (fortfarande 5 SEK/kWh). Detta har varit ett mycket framgångsrikt koncept och EWZ har fram till 2010 med denna metod installerat inte mindre än 8,3 MWt solceller. Alltså mer än vad vi totalt 2010, genom alla år, installerat i Sverige. För den som kan tyska finns mycket information att hämta på EWZs hemsida [8]. 5

12 4 Solel i Sala och Heby ekonomisk förening 4.1 Bakgrund Sala-Heby Energi AB (SHE) är en energi- och datakommunikationskoncern, vars marknad i huvudsak är Sala och Heby kommuner. Företaget ägs av Sala kommun till 87,5 % och resterande 12,5 % av Heby kommun. SHE bedriver verksamhet inom elproduktion, värmeproduktion och distribution, elnätverksamhet, bredbandsverksamhet och energieffektivisering, samt försäljning och kundservice inom ovanstående områden. Koncernen har cirka 80 anställda och huvudkontoret är i Sala. SHE-koncernen omsätter ca 300 MSEK/år. SHE-koncernen har en offensiv hållbarhetsprofil. Andelen förnybara bränslen i produktionen överstiger 98 %, och sedan en tid tillbaka har stort fokus legat på energieffektiviseringstjänster via dotterbolaget HESAB. Personalens hälsa och trivsel är också prioriterade områden. SHE blev utnämnt till Årets fjärrvärmeföretag 2006, och Årets friskaste företag 2003 och SHE har som affärsidé att arbeta lokalt och hållbart, och i linje med ägarkommunernas energi- och klimatstrategier. SHE har sedan en längre tid tillbaka intresserat sig för solenergi. En stor solvärmeanläggning togs i drift i slutet av 1990-talet på ett äldreboende i Västerfärnebo i Sala kommun. Ett nära samarbete med Västerfärnebo/Fläckebo pastorat resulterade i en uppmärksammad solelanläggning i anslutning till Fläckebo kyrka, vilken togs i drift (Anläggningen ägs av pastoratet medan SHE köper den producerade elen) stod en solvärmeanläggning klar för uppvärmning av badanläggningen Tärnabadet, i ett samarbete mellan SHE och Bygdeföreningen Tärnan. Seminarier om solenergi öppna för allmänheten har hållits 2005 och I samarbete mellan Kungsängsskolan i Sala och SHE har ett flertal projektarbeten om solenergi och dess potential lokalt genomförts. 4.2 Kundundersökning och informationsmöten Idén om att skapa ett lokalt ägande till en större solelanläggning i Sala och/eller Heby växte fram gradvis under senhösten Bakomliggande faktorer till detta var dels SHEs tilltro till solel som energislag och dels återkoppling från ett flertal kunder som visat stort intresse för solenergi. SHE ger två gånger per år ut en kundtidning, vilken skickas till alla i Sala och Heby kommun samt SHEs kunder utanför kommunerna. Tidningen är relativt enkelt utformad, och omfattade vid den här tidpunkten ca 3 uppslag, samt fram- och baksida. Innehåll och tema varierar, men till decembernumret 2008 valdes temat till att handla om solenergi, innebärande att ca hälften av 6

13 utrymmet ägnades åt detta tema. Följande utdrag finns att läsa i början av kundtidningen, under avsnittet VD har ordet : Vi menar att vi står mycket nära en introduktion av solel, därför har vi gjort detta kundtidningsnummer till ett soltema. Vi menar att det är klokt att starta upp planerna för solelproduktion redan nu, därför finns en intresseanmälan med ( ) Vår mening är att tillsammans med er som är intresserade bygga en eller två anläggningar som är tillräckligt stora för att få storskalighetsfördelar. Detta skulle kunna ske i form av andelsägande. Hoppas på ett stort intresse så att vi kan fortsätta med sol i våra kommuner. Låt oss göra Sala och Heby till ett nationellt solelcentrum. Kundtidningen innehöll vidare några kortfattade artiklar och faktarutor om solenergi, exempelvis skillnaden mellan solfångare och solceller, diagram över solinstrålningen i Sala/Heby jämfört med andra städer i mellersta Europa m.m. Det fanns också med en intresseanmälan som kunde klippas ut och skickas in. Tre alternativ kunde kryssas i, (med möjlighet att kryssa i fler än ett alternativ): 1. Är intresserad av att köpa och äga solel producerad i Sala och Heby kommuner. Ett andelsägande i en större solelanläggning innebär att man får en mängd el per andel och år till en mycket låg kostnad. Priset för en andel är ca kr. 2. Är intresserad av att köpa lokalt producerad solel. 3. Är intresserad av att köpa en mindre mängd (125, 250 eller 500 kwh) solel från befintliga anläggningar i Sverige. Totalt 301 svar inkom. Alternativ ett var mest lockande 77 % av de svarande var intresserade av ett delägarskap i en större solelanläggning. Ca 37 % av de svarande var intresserade av att köpa lokalt producerad solel, och en mindre andel, ca 17 %, var intresserade av att köpa en mindre mängd solel från befintliga anläggningar i Sverige. Intresset för att vara med och äga en större solelanläggning var större än förväntat och idén om ett förverkligande av en anläggning redan till sommaren 2009 fick starkt fäste. Alla som lämnat intresseanmälan bjöds in till informationsmöten. Dessa möten hölls i mars Vid mötena presenterades ett prospekt innehållande bakgrund och värdegrund, förutsättningar för bildande av en ekonomisk förening, förslag till stadgar för en sådan förening samt ett par räkneexempel på möjlig investering och avkastning. Prospektet innehöll även ett förslag till avtalsmässiga upplägg mellan den tänkta ekonomiska föreningen och SHE 7

14 omfattande upphandling av anläggning, köp av producerad solel, skötsel och viss administration samt inkoppling på koncessionspliktigt elnät. 4.3 Bildande av Solel i Sala och Heby ekonomisk förening En konstituerande föreningsstämma ägde rum 15 april Vid stämman valdes en styrelse och en valberedning, och förslaget till stadgar för föreningen antogs. Medlemskapet i föreningen var förknippat med betalningen av en medlemsinsats, vilken uppgick till kr. Vid denna tidpunkt var drygt 100 personer och företag medlemmar i Solel i Sala och Heby ekonomisk förening. I skrivande stund har föreningen 154 medlemmar, varav 142 är privatpersoner och 12 är företag. Knappt 80 % av medlemmarna bor eller verkar i Sala och Heby kommuner. Medlemskap i föreningen är öppet för alla, medlemmar behöver således inte vara kunder till SHE. 4.4 Stabila grundförutsättningar En förutsättning för bildandet av föreningen var att skapa stabila grundförutsättningar, vilket inte bara är en ekonomisk fråga, utan lika mycket en administrativ och organisatorisk fråga. Den ekonomiska moroten består främst av att SHE garanterar ett högt elpris på den producerade solelen, 4,50 kr/kwh, under lång tid, närmare bestämt 10 år. Detta gäller dock bara upp till en begränsad mängd, 80 MWh/år, och på solelproduktion överstigande det blir priset ett annat. Priset och långsiktigheten ger förutsättningar för en kontinuerlig utbyggnad av solelanläggningar vilket var en bärande idé när projektet utformades, och som finns beskriven i såväl stadgar som prospekt. Föreningen fattade tidigt beslutet att all vinst under minst fem år ska återinvesteras i ny produktionskapacitet. Det garanterade elpriset under perioden utgör grundplåten för fortsatt solelutbyggnad. Återbäringen till föreningens medlemmar kommer i det långa perspektivet, efter den inledande utbyggnadsfasen, att utgöras av rabatterad el eller pengar. Den exakta utformningen av återbäringen är ännu inte beslutad. Utöver en ekonomisk grundstabilitet finns också avtal mellan föreningen och SHE om drift och skötsel av anläggningen, inkoppling på elnätet och vissa administrativa uppgifter. Dessa delar har stor betydelse, men kommer lätt i skymundan av avtalet som reglerar köp av solelproduktion. Många kringfrågor är viktiga att lösa, och då är ett nära samarbete mellan energibolag och förening betydelsefullt. Exempel på kringfrågor är alltifrån upphandling och offertutvärdering, hantering av elcertifikat, bidragsansökningar och bygglov till mer praktiska saker såsom att ordna lämplig lokal vid möten och upprätthålla ett medlemsregister. 8

15 5 Återstående utmaningar 5.1 Förenklade regler Även om det går att kringgå elhandelssystemet och upprätta trovärdiga modeller för att handla med solel så finns det vissa förändringar i lagar och regler som skulle kunna förenkla handel med solel. En sådan förenkling skulle vara att det blev tillåtet för mindre produktionsanläggningar att installera en mätare på det icke-koncessionspliktiga nätet som direkt rapporterar till Svenska Kraftnät. Ett sådant system skulle likna det system som finns i Tyskland där anläggningsägaren av staten får bra betalt för all el som produceras av solcellsanläggningen och därför mäter och rapporterar varje kwh. Genom att mäta och rapportera all el från solcellsanläggningar i Sverige skulle handel med solel underlättas avsevärt. Det har dock legat utanför denna studie att ta fram ett konkret förslag på hur ett sådant undantag skulle kunna utformas. 5.2 Etablering av en riktigt solelbörs I Sala och Heby är nu första steget taget. Solel produceras och köps av det lokala energibolaget Sala-Heby Energi AB. Att paketera och sälja elen till kunder är nästa steg. I Sala och Heby är det relativt enkelt eftersom Sala- Heby Energi äger näten och således också kan installera sin mätutrustning för att få med all el i elhandelssystemet. För att handeln med solel i Sala skall kunna kallas en Solelbörs bör den öppnas upp för fler aktörer. Det enklaste sättet att få in mer solel till Sala- Heby Energi AB (förutom att bygga fler anläggningar) är att erbjuda befintliga anläggningar att sälja sin el till Sala-Heby Energi. Detta skulle sannolikt kräva att Sala-Heby Energi erbjuder sig att åka ut till befintliga anläggningar och där installera sin egen mätutrustning. Själva handeln måste sen följa certifikatsprincipen där Sala-Heby Energi köper all producerad solcellsel samtidigt som man fakturerar motsvarande mängd så att energibalansen i handelssystemet upprätthålls. Detta återstår dock att prövas. Försäljningen till kund måste också tänkas igenom. Hur erbjudandet till kund skall se ut och hur det skall prissättas. Klart står dock från enkäten att betalningsviljan finns och att många är beredda att betala mer för el från solceller. 5.3 Sprida budskapet Möjligheterna att sälja solel hänger såklart starkt samman med hur solel uppfattas av allmänheten. Även om medvetenheten om miljö och klimatpåverkan från el och annan energianvändning är god och ständigt ökande så finns fortfarande utrymme för förbättringar. Att visa på möjligheten att köpa och sälja solel är en förutsättning för att handel med solel skall göra något större avtryck i energisystemet. Därför är 9

16 det väldigt viktigt att sprida kunskaperna om solceller men också om konkreta erbjudanden. Innan solelföreningen i Sala och Heby bildades gick information ut via post (kundtidningen), på Sala-Heby Energis hemsida, på seminarier och genom en stor insats på Sala-mässan. 10

17 6 Slutsatser Bildandet av Solel i Sala och Heby ekonomisk förening visar att det går att ta vara på ett lokalt intresse för solel och omsätta det i konkret byggnation av stora solelanläggningar. Det visar även att det kan gå på relativt kort tid, vilket har ett stort värde. En framgångsfaktor är att man i detta fall har lyckats fånga upp de som är verkligt positivt inställda till solel, medan de mer tveksamma lämnats därhän. Många av de privata medlemmarna i föreningen är också mycket intresserade av att så småningom låta installera solelsystem på sina egna hus. Flera av medlemmarna köper också andelar som en framtidsinvestering åt barn eller barnbarn. SHEs roll är inte enbart som energiproducent och elhandlare, utan också att fungera som en katalysator för att fånga upp och omsätta det lokala intresse som finns i faktisk byggnation av solelanläggningar. För detta behövs långsiktiga stödstrukturer, vilket åstadkoms genom samarbetsavtal mellan Solel i Sala och Heby ekonomisk förening och SHE. Ekonomiska stödstrukturer är i sig inte tillräckligt, organisatoriskt och kompetensmässigt stöd behövs också. Det är författarnas uppfattning att befolkningen i övriga delar av landet troligen inte skiljer sig markant i vilja, drivkraft och engagemang från populationen i Sala och Heby kommun. Om det stämmer har konceptet som blev implementerat i Sala och Heby kommuner potential att växa och spridas till andra kommuner och andra aktörer. Den exakta utformningen av föreningen eller valet av föreningsmodell är troligen inte det viktiga för att nå framgång med likande koncept. Det viktiga är att erbjuda klara och tydliga möjligheter, med klara och tydliga långsiktiga villkor. Gör man det så finns alla förutsättningar för att handel med solel och andelsägda solcellsanläggningar kan komma att bli en relativt stor folkrörelse. De framgångar som åstadkommits i Zürich är inspirerande. 11

18 7 Referenser [1] Bengt Stridh. Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning. En demonstrationsanläggning. September Elforsk rapport 05:30. [2] Lars Hedström och Bengt Stridh. Villkor för försäljning av el från nätanslutna solcellsanläggningar nuläge och förbättringsförslag. Juni Elforsk rapport 06:48. [3] Lars Hedström och Bengt Stridh. Ekonomiska konsekvenser vid nettomätning av elleveranser från mindre solcellsanläggningar. December Elforsk rapport 08:13. [4] Bengt Stridh och Lars Hedström. Solcellselproduktion inom elcertifikatsystemet. Elforsk rapport 09:95. [5] Bengt Stridh. Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning. En demonstrationsanläggning. Elforsk rapport 05:30, september [6] Bengt Stridh och Lars Hedström. Konsekvensanalys av investeringsstöd till solceller. Elfrosk rapport 10:46 [7] Sveriges riksdag. Proposition 2009/10:51. Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion, m.m. t=2009/10:51 [8] Elektrizitätswerk der Stadt Zurich(EWZ)

19 13