Verksamhetsbera ttelse - bilagor Bilagor

Transkript

1 Bilagor Kurser 41 Konst och kontext i barockens Rom 41 Challenging Eternity. Archaeology, heritage management and urban planning in Rome. 41 Etruskiska möten 44 Kurs på avancerad nivå i Konstvetenskap 45 Caput mundi. Rom som historisk, politisk och estetisk modell 50 Vetenskaplig verksamhet 50 La fortuna della pittura etrusca. Copie e copisti tra 800 e Redogörelser från storstipendiater 51 FK Monica Hellström, arkeologi 51 FK Märit Simonsson, konstvetenskap 52 Ark SAR Ebba Hallin, arkitektur 52 FD Karin Dahl, det allmänna stipendiet, litteraturvetenskap 53 Redogörelser från grävningsstipendiater 54 Robin Iversen Rönnlund, Tarquinia 54 Hampus Olsson, Tarquinia 56 Sara Lindvall, S. Omobono, Rom 57 Redogörelse från Lericistpendiaten Anna Gustavsson 58 Föreläsningar, seminarier, utställningar och andra aktiviteter 60 40

2 Kurser Konst och kontext i barockens Rom Program Dag 1. Torsdag 14/ Introduktion på Svenska Institutet i Rom Galleria Borghese - samling och museum under och 1700-talen Palazzo Barberini - från privatsamling till nationellt museum Dag 2. Fredag 15/ Kyrkorummet och bildkonsten - den liturgiska kontextens betydelse Palazzo Spada - genrer, motiv och stilar i och 1700-talens Rom Dag 3. Lördag 16/ Galleria Colonna - ursprungligt galleri Galleria Doria Pamphilj talet återhängt Challenging Eternity. Archaeology, heritage management and urban planning in Rome. Programme Sunday, June 3 Arrival day 19.00: Welcome meeting at the Royal Netherlands Institute in Rome. Monday, June 4 Introduction : Lecture at KNIR - Gert-Jan Burgers, Introduction theory and aims, programme, presentations; discussion on bibliography and case studies for presentation : Library instructions at KNIR : Library instructions at SIR : Excursion (includes lunch) - Gert-Jan Burgers/Frederick Whitling: Introductory tour of the city center with discussion of home assignments : Lecture at SIR - Maurizio Quagliuolo (Herity International): Herity International and the valorisation of heritage sites 41

3 Tuesday, June 5 Case study 1: The area of the fora : Excursion - Gert-Jan Burgers, the Forum Romanum and the Fori Imperiali; the discovery of the Fora; history of excavations; archaeology and nationalism; political and ideological overtones; future prospects : Excursion - Maria Grazia Filetici, The Curia and restoration ethics : Excursion - Alessandro Delfino, The imperial fora excavations and future prospects Wednesday, June 6 Case study 2: The Rione Testaccio : Lecture at KNIR - Renato Sebastiani (Soprintendenza Speciale per i Beni Archeologici di Roma) and Gert-Jan Burgers: the Museo Diffuso and the valorisation of the Rione Testaccio : Excursion Renato Sebastiani/Gert-Jan Burgers, Excursion to the Rione Testaccio Visits to: - Sestius Pyramid - Porta San Paolo - Aurelian walls - Monte Testaccio - Porticus Aemilia : Excursion Nicholas Stanley-Price: The Non-Catholic Cemetery Thursday, June 7 Case study 3: Holocaust heritage : Excursion - Arthur Weststeijn, Il Museo della Shoah: Holocaust heritage in Mussolini s villa Case study 4:The Lateran Baptistery : Excursion - Olof Brandt (Pontificio Istituto di Archeologia Cristiana): The Lateran Baptistery and the catholic heritage Friday, June 8 Case study 5: Stazione Termini : Excursion - Frederick Whitling (SIR) and Arthur Weststeijn (KNIR), Servio Tullio prende il treno: Memory and modernity around Stazione Termini : Excursion - Frederick Whitling (SIR) and Arthur Weststeijn (KNIR), Restaging the Roman Empire. Piazza dei Cinquecento and the Terme di Diocleziano. Saturday, June 9 and Sunday, June 10 42

4 Work on student presentation Monday, June 11 Case study 6:The Via Tiburtina : Excursion Stops and discussions at various points along the Via Tiburtina: - San Lorenzo - Via Tiburtina : Seminar and lectures at SIR - Jonathan Westin (Gothenburg) - Displaying the Via Tecta - Hans Bjur (Gothenburg) - Urban development of Rome; urban planning in Rome/Discovering Space as Cultural heritage Tuesday, June 12 Case study 7: The Piazza Augusto Imperatore : Lecture at SIR - Maya Segarra Lagunes (Roma Tre): The mausoleum of Augustus. Excavations, results and future prospects : Excursion - Gert-Jan Burgers (KNIR): Augustus, Mussolini and the (re-)construction of the Ara Pacis : Excursion - Maya Segarra Lagunes (Roma Tre): The mausoleum of Augustus : Lectures at SIR - Håkan Hökerberg (SIR): A controversial heritage. Architecture and rhetoric in Fascist Italy - Barbro Santillo Frizell (SIR): Where have all the colours gone? Colour on ancient sculptures Wednesday, June 13 Work on student presentation and key-note lectures : practical training Maurice De Kleijn, Niels van Manen (CLUE) - Constructing a Spatial Data Infrastructure 17.00: keynote lecture at KNIR Stefano De Caro Director-general of the ICCROM - Ricerche archeologiche e sviluppo nei Campi Flegrei, bilancio di un'esperienza. Introduction by Pier Giovanni Guzzo Thursday, June 14 On-site student presentations Presentation of student projects: 1. Colosseum 2. Trajan s Markets 3. Capitoline Museum 4. Crypta Balbi and Largo Argentina Friday, June 15 On-site student presentations and final evaluation Presentation of student projects: 1. Foro Italico 43

5 2. Museo della Civiltà Romana/Eur : Final evaluation and discussion Saturday, June 16 Work on paper Sunday, June 17 Delivery of paper Etruskiska möten Program F. 7/9 Institutsintroduktion: bibliotek, Urbs, PubMed, logistics mm. L. 8/9 fm Villa Giulia em självstudier M. 10/9 fm Föreläsning, Etruskologins historia em Villanova, Sardinien, Vulci T. 11/9 Dagsexkursion till Tarquinia G. B-G O. 12/9 fm. Roma Vetus Em Forum, Kapitolium, museer etc. To. 13/9 fm Instuderingsdag av arbetsuppgifter ang DNA (pubmed.gu) Em Seminarium, B.S. Transhumance och djurhållning F. 14/9 Redovisning och diskussion om DNA och ursprungsproblematiker L. 15/9 Etrurien under orientalizante och arkaisk tid M. 17/9 Uppgifter inför dagsexkursion till Cerveteri, eget arbete T. 18/9 Dagsexkursion till Cerveteri med Pyrgi O. 19/9 fm Undervisning om läsning av pollendiagram, klimat och natur i Etrurien kortfattad info om vulkanism och tuff som byggnadsmaterial etc. (F.T.) em Självstudier To. 20/9 21/9 Tvådagarsexkursion till Vulci-Tuscania- San Giovenale-Blera-Viterbo-Grotta Porcina I.W. Natur I.E-B Helgedomar 44

6 F. T. San Giovenale L. 22/9 fm I E-B Det klassiska och hellenistiska Etrurien em I E-B Helgedomar M. 24/9 26/9 Tredagarsexkursion Orvieto-Chiusi-Massa Marittima med Lago dell Accesa- Populonia-Follonica-Grosseto-Saturnia-Sovana- Lago di Monterosi-Rom To. 27/9 fm I.W. Religion em F. T. Gravarkitektur em Etruskiska Bilder (IW) Kurs på avancerad nivå i Konstvetenskap Program VECKA I - Det antika Rom Mån. 1 oktober Introduktion Kaffe med personalen, därefter visning av institutet (Margareta Ohlson Lepscky) Genomgång av kursen i Auditoriet (Sabrina Norlander Eliasson) Visning av biblioteket (Liv D Amelio) Tis. 2 oktober Topografisk introduktion: Forum Romanum och Kejsarfora Samling vid ingången till Forum på Via dei Fori Imperiali Lärare: Sofia Ekman Ons. 3 oktober Arkitektur och funktion: Colosseum och Konstantinbågen Samling utanför Colosseums tunnelbanestation Lärare: Sofia Ekman obs! Tiden! Tors. 4 oktober Arkitektur, skulptur och politisk propaganda: Pantheon och Ara Pacis Samling vid Pantheon Fred. 5 oktober Romerskt måleri Samling utanför Museo Nazionale Romano al Palazzo Massimo alle Terme VECKA II - Rom under senantiken och medeltiden 45

7 Mån. 8 oktober Den tidigkristna arkitekturens typologier och funktioner: S. Agnese fuori le Mura och S. Costanzas mausoleum Tis. 9 oktober Restaureringsproblematik och arvet från Öst : S. Sabina och S. Prassede med Cappella S. Zeno Ons. 10 oktober Arkitektur, bildkonst och kyrkopolitik: S. Clemente och Cappella S. Silvestro i SS.Quattro Coronati Tors. 11 oktober Bildkonst: Pietro Cavallinis verk i S. Cecilia och S. Maria in Trastevere Fre. 12 oktober EXKURSION till Subiaco Klosterkultur under medeltiden: Sacro Speco VECKA III - Exkursion till Siena och Florens Mån. 15 oktober Avresa till Siena Tis. 16 oktober Siena: Palazzo Pubblico, Museo dell Opera del Duomo (Duccio) och Domen Ons. 17 oktober Florens: F m Santa Maria del Fiore och Baptisteriet E m Santa Croce och Orsanmichele tider anges på plats Tors. 18 oktober F m San Marco och Santa Maria Novella E m Galleria degli Uffizi Fre. 19 oktober F m Biblioteca Laurenziana och Cappelle Medicee E m Hemfärd till Rom VECKA IV - Rom under renässansen Mån. 22 oktober Egen studiedag Tis. 23 oktober Arkitektur och bildkonst: Palazzo Venezia, Palazzo della Cancelleria och Cappella Carafa i Santa Maria sopra Minerva Ons. 24 oktober 46

8 Peterskyrkans arkitektur och interiör fram till 1600 Tors. 25 oktober Michelangelo och Rafael i Vatikanen Fre. 26 oktober Michelangelo som arkitekt Piazza del Campidoglio och Palazzo Farnese VECKA V - Rom under renässansen och motreformationen Mån. 29 oktober Il Tempietto vid S. Pietro in Montorio och Agostino Chigis Villa Farnesina Tis. 30 oktober Föreläsning i Auditoriet: Galleria Farnese: typologi och ikonografi Ons. 31 oktober Motreformationens kyrkorum Il Gesù och Santa Maria in Valicella Chiesa Nuova Tors. 1 november (helgdag i Italien) Egen studiedag Fre. 2 november EXKURSION till Caprarola och Bagnaia Villakultur under 1500-talet: Villa Farnese och Villa Lante VECKA VI - Barockstaden Rom Mån. 5 november Fasadanalys av den barocka kyrkan S. Susanna, S. Maria della Vittoria, SS Vincenzo e Anastasio, S. Maria in Via Lata, S. Agnese in Agone och S. Maria della Pace Tis. 6 november 1600-talets realism i måleriet: tema Caravaggio F m Besök på egen hand i S. Maria del Popolo, S. Agostino och S. Luigi dei Francesi Föreläsning i Auditoriet: Den romerska elitens bostad under tidigmodern tid Ons. 7 november Elitens antiksamlingar under 1600-talet funktion och estetik: Palazzo Altemps Tors. 8 november Takmåleri i Rom: Casino dell Aurora, S.Andrea della Valle och S. Ignazio Fre. 9 november Takmåleriet i Rom: Palazzo Barberini VECKA VII - Barockstaden Rom 47

9 Mån. 12 november Tema Gianlorenzo Bernini Ponte S. Angelo, Piazza S. Pietro och Peterskyrkans skulpturala utsmyckning Tis. 13 november Tema Gianlorenzo Bernini S. Andrea al Quirinale och Cappella Cornaro i S. Maria della Vittoria Ons. 14 november Galleria Borghese: Bernini som skulptör Tors. 15 november Tema Francesco Borromini Laterankyrkans långhus, S. Andrea delle Fratte och Collegio di Propaganda Fide Fre. 16 november Tema Francesco Borromini S. Carlo alle Quattro Fontane, S. Ivo della Sapienza och Oratorio dei Filippini VECKA VIII - Rom under 1700-talet Mån. 19 november Palazzo Altieri: Carlo Marattis takmåleri Tis. 20 november Stilar mellan århundraden och kanonproblematik vad är barockklassicism? S. Maria in Campitelli, Gesù e Maria och Cappella Cybo i S. Maria del Popolo Ons. 21 november Arkitektur och stadsplanering under 1700-talet Chiesa della Maddalena al Pantheon, Piazza S. Ignazio och Piazza di Spagna Tors. 22 november Arkadisk klassicism kulturell diskurs under 1700-talet Arkadernas teater i Bosco Parrasio Föreläsning i Auditoriet: Drömmen om Italien under 1700-talet: Rom som idé och myt för en social elit Fre. 23 november Idén om ett privatliv: 1700-talsvåningen i Palazzo Barberini VECKA IX - Rom under 1700-talet: Museistaden Mån. 26 november Påvarnas museum Museo Pio Clementino Tis. 27 november Elitens museum 48

10 Palazzo Doria Pamphilj och Palazzo Spada Ons. 28 november Den museala parken och det pittoreska perspektivet Villa Borghese med Giardino del Lago och Piazza del Popolo Föreläsning i Auditoriet: Om att forska i Rom: konstvetenskapliga genrer och praxis Tors. 29 november Seminarium i Auditoriet: Redovisning och diskussion kring Caravaggio Fre. 30 november EXKURSION till Ariccia Museo del Barocco i Palazzo Chigi VECKA X - Huvudstaden Rom Mån. 3 december 1800-talets nya stad Viktor Emanuel-monumentet, Via Nazionale och Piazza della Repubblica Tis. 4 december Måleriets nya förutsättningar: akademism, nationalism och urbaniseringens betydelse Ons. 5 december Det nya seklets första decennier Gino Coppedés kvarter och Città Universitaria På kvällen avslutningsmiddag hos kursföreståndaren Tors. 6 december Det sociala bostadsbyggandet S. Saba och Garbatella Lärare: Håkan Hökerberg Fre. 7 december Fascismens arkitektur EUR Lärare: Håkan Hökerberg

11 Caput mundi. Rom som historisk, politisk och estetisk modell Doktorandkurs i historiska studier, Göteborgs Universitet i samarbete med SIR. Kursansvariga: Ida Östenberg, Maria Sjöberg. Program 7 11 oktober: Exkursion till Rom. Lärare: Ingela Wiman: Villa Giulia och Roms etruskiska arv. Barbro Santillo Frizell: Vita lögner, om antik polykromi. Håkan Hökenberg: Foro Italico, det fascistiska Rom. Olle Brandt: Lateranen, påvarnas Rom. 18 oktober: Seminarium kring inlämningsuppgifterna Vetenskaplig verksamhet La fortuna della pittura etrusca. Copie e copisti tra 800 e 900 (bokprojekt) Partecipanti: Barbro Santillo Frizell; Martin Olin, Ingela Wiman (Istituto Svedese), Luciana Drago, Univ. La Sapienza, Maria Cataldi, già Funzionario di Villa Giulia, responsabile di Tarquinia Matteo Piccioni, Univ. La Sapienza, Adele Cecchini, restauratrice (autrice del volume appena pubblicato Le tombe dipinte di Tarquinia. Vicenda conservativa, restauri, tecnica di esecuzione, Kermesquaderni, Nardini editore Firenze 2012), Susanna Sarti, funzionario Sopr. Toscana, Gruppo studio Sapienza: Alberta Arena, Margherita Bartoli, Manuela Bonadies, Rosalba Caramoni, Andrea Carapellucci, Alessandro Giornalista, Francesca Nigro, Martina Zinni. 167 acquarelli di Morani e 10 acquarelli di Boberg Sommario La fortuna della pittura etrusca e le copie delle tombe dipinte fino alla prima metà dell 800 (Drago) 20 pp Le copie delle pitture funerarie etrusche tra la seconda metà dell 800 e i primi decenni del 900 (include: Copie pittoriche e riproduzioni fotografiche + Le riproduzioni del Museo Civico Archeologico di Bologna) (Drago) 20 pp La serie della Ny Carlsberg Glyptoteque a Copenhagen (Drago, Piccioni) 20 pp La serie del Museo Archeologico di Firenze di Guido Gatti ( Susanna Sarti) 20 pp La serie del Museo delle Antichità Etrusche e Italiche della Sapienza Università di Roma (Drago) 10 pp La serie Ajelli di Tarquinia (Maria Cataldi) 10 pp La serie Boberg presso l Istituto Svedese di Studi Classici a Roma (Martin Olin) 20 pp L acquisizione degli acquarelli di Morani da parte dell Istituto Svedese di Studi Classici a Roma (Barbro S. Frizell) 10 pp Morani e la sua équipe (Matteo Piccioni) 20 pp 50

12 Helbig e Tarquinia (Maria Cataldi) 10 pp Storia del restauro delle tombe dipinte di Tarquinia (Adele Cecchini) 20 pp Questioni iconografiche (Ingela Wiman) 10 pp CATALOGO Schede di Alberta Arena, Margherita Bartoli, Manuela Bonadies, Rosalba Caramoni, Andrea Carapellucci, Alessandro Giornalista, Framcesca Nigro, Martina Zinni. Totale pagine Catalogo (96 pp a colori + schede tombe) da correggere (mancano gli acquarelli Boberg 10) Redogörelser från storstipendiater FK Monica Hellström, arkeologi Då jag anlände till SIR i september 2011 var min avsikt främst att skriva på min avhandling om byggnation under kejsar Diokletianus tid, med hjälp av de eminenta resurser som Institutet bjuder. Vid sidan av detta avsåg jag också att utöka mitt nätverk med personer från såväl den svenska forskningssfären samt från de andra länder som har institut och skolor i staden. Jag ansåg det också viktigt att fördjupa min kunskap om staden Rom som sådan, inte enbart under den period jag själv studerar utan Rom genom historien och idag. Dessa mina förväntningar har med fog infriats. Vad beträffar avhandlingen fick jag möjlighet att slutföra all nödvändig grundforskning, och kan nu ägna min tid åt att enbart skriva. Jag har haft stort stöd av övriga stipendiater och gäster i detta, genom fruktsamma diskussioner, hjälp och tips. Vänskaper har uppstått som kommer att vara mycket länge. Jag har fått tillfälle att träffa en mängd framstående forskare från såväl svenska som utländska institutioner, framför allt från de brittiska, tyska, finska, norska och amerikanska, och jag har också lärt mig att använda deras bibliotek och andra forskningsresurser. Dessa kontakter har mynnat ut i en mängd konkreta aktiviteter. På institutet har jag dels givit en presentation av mitt pågående arbete, dels hållit en lektion i latinsk epigrafik tillsammans med Karin Tikkanen. Jag deltog också i projektet Samtal in situ som involverade en mängd personer knutna till SIR. Utöver detta har jag hållit föreläsningar om mitt arbete inför Circolo Gianicolense, för AIAC samt för British School in Rome, där jag ingick i föreläsningsserien för deras arkeologistuderande. Jag fungerade också som SIR s representant för AIAC under min vistelse. Under de sista dagarna av denna gav jag också en presentation på workshopen Moving City II: Moving On som hölls på Norska Institutet och där många svenska forskare deltog, bland annat Simon Malmberg som tjänstgjorde som forskningsassistent på SIR till och med hösten Jag har under mitt år på SIR fått tillfälle att bli betydligt djupare bekant med Roms topografi, monument och museisamlingar. Till detta har många av institutets gäster starkt bidragit, då de har delat med sig av kunnande om andra perioder än den antika vilket har gett mig en bättre förståelse för såväl staden som dess innevånare. Vad min egen period beträffar har jag haft möjlighet att besöka inte bara de välkända monumenten, utan har genom upprepade besök till muséer och till mindre kända utgrävningar och monument både inom och utanför Rom fått en chans att bilda mig en ovärderlig uppfattning om stadens helhet. Dessa mina nya kunskaper sattes på prov då jag vid flera tillfällen fick i uppdrag att guida kolleger och studenter, bland annat som assistent åt en grupp konsthistoriker från Columbia-universitet. Jag har sålunda använt tiden så konstruktivt jag rimligen förmått, och är ytterligt tacksam för att ha erbjudits denna möjlighet. 51

13 FK Märit Simonsson, konstvetenskap Mitt forskningsprojekt behandlar rumslig utformning och design i museer. Min åtta månader långa vistelse i Rom bestod av att studera specifikt utvalda museer som förekommer i min kommande avhandling. Museerna består av Museo dell Ara Pacis, Palazzo Doria Pamphilj, Palazzo Massimo, Centrale Montemartini och MAXXI. Jag fokuserade i synnerhet på att genomföra ofta återkommande besök i museerna i syfte att observera rumsliga element och utformningar och utveckla en metodologi för att notera och beskriva dem. I avhandlingsprojektet används dessa beskrivningar, samt fotografier och tryckta källor, som grundläggande empiri på vilka teser och teorier appliceras. Beskrivningarna bygger främst på rent fysiska perceptioner, i synnerhet visuella och taktila, av rumsliga faktorer såsom layout, material, rumsvolym, utställningsdisposition samt ljus och färg. Syftet är att utforska hur dessa element inverkar på upplevelsen av besöket och den aktuella utställningens tema och innehåll, samt vad detta innebär för meningsskapande i museala miljöer. Möjligheten av att ha varit in situ i var och ett av museerna under upprepade tillfällen har därmed varit ovillkorligen nödvändigt för studierna. Under perioden i Rom utfördes 30 observationer à 2-3 timmar med jämna mellanrum. Utöver att besöka, observera och muntligt beskriva museirummen i diktafon så ägnades tiden mellan besöken till att transkribera inspelningarna och skriva sammanhängande text utifrån dessa. Således påbörjades författandet av de fem kapitel som utgör huvudtexten i min avhandling. Ark SAR Ebba Hallin, arkitektur Stipendietiden markerade starten för ett doktorandprojekt inom arkitektur och kommunikation vid Umeå Arkitekthögskola och innehöll bearbetning av frågeställning angiven i denna. I linje med ansökan utgör mina studier i och av Rom en fristående del som ryms inom det större forskningsprojektet. Ämnet för mitt arbete i Rom de strukturer som bildar gränssnitt mellan byggnadsminne och samtida besökare visade sig vara en intressant och rik källa att ösa ur. Att kunna navigera denna nya typologi och att finna rätt studiemetod blev möjligtvis en större del av projektet än väntat. Kartläggningen gjorde det dock än mer värdefullt att vara på plats i Rom under så lång tid. Mitt arbete har i första hand bestått av fältstudier i form av dokumentation och uppmätningar av miljöer runt byggnadsminnesmärken. En annan viktig del har varit studier av Rom som turistmål genom de strukturer som framkallats i massturismens farvatten. Ett tredje studiefält har, i linje med projektets föresats att undersöka byggd media, blivit den moderna stadens kopplingar till den historiska genom dess infrastruktur. Detta har lett till möjligheten att undersöka stadsrum i en vidare bemärkelse. Inledande studiebesök till klassiska byggnadsminnen och monument runt Rom och Neapel ledde till fyra fördjupade studier av Colosseum, Caracallas termer, Petersplatsen och passagen mellan Marcellusteatern och Octavias portik. Urvalet baserade sig på popularitet, tillgänglighet samt arkitektoniska element i den sekvens man som besökare lotsas igenom. För mitt arbete som arkitekt och praktikbaserad forskare har miljön på Svenska Institutet varit av stort värde, framför allt genom dess tvärdisciplinära konstitution och den kunskapsinhämtning det har givit upphov till. Jag har uppskattat Institutets laboratorium som jag har använt för modellbygge och handritning som komplement till den digitala modellering i vilken jag har sammanställt uppmätningar. Laboratoriet som arbetsplats och stipendiet som arbetstid erbjuder en fin möjlighet att som arkitekt använda klassiska analysredskap. I linje med det är resultatet av mina studier till stor del 52

14 ett undersökande av metod inom arkitekturforskning. Min intention är att detta ska fördjupas och utvecklas under kommande år. Studierna under stipendievistelsen har sammanfattats i projektet Rome Detours som finns att tillgå via FD Karin Dahl, det allmänna stipendiet, litteraturvetenskap Jag har under läsåret varit innehavare av det större extra Storstipendiet och arbetat med ett projekt inom översättningsforskning där jag har kartlagt och analyserat italienska tals författarinnor deras översättning och mottagande i Sverige. Att studera översatt litteraturs reception handlar mycket om mottagande av en annan kultur. Att studera översatta författarinnors reception tillför ytterligare en dimension i problematiken, nämligen den genusrelaterade. Detta är synnerligen påfallande beträffande italienska författarinnor, som har en mycket utsuddad position i Sverige. Flera verk har överhuvudtaget inte översatts till svenska. Många författarinnor har aldrig slagit igenom och de som faktiskt har slagit igenom verkar snart ha gått en bortglömning till mötes. Böcker slutar att tryckas och verken faller i allmän glömska. Hur kommer det sig att de stora namnen bland italienska författarinnor under 1900talet, såsom till exempel Alba de Cespedez, Grazia Deledda, Natalia Ginzburg, Dacia Maraini och Elsa Morante, inte är mer närvarande på den svenska litteraturscenen? Allra mest påtagligt är Grazia Deleddas fall. Deledda fick Nobelpriset i litteratur 1926 och många av hennes böcker kom ut på svenska i flera upplagor. Men den sista boken på svenska trycktes 1931 och sedan dess har det varit tyst. Studiens resultat presenteras i en omfattande artikel, skriven på italienska, med en sammanställande bibliografi över författarinnornas svenska översättningar. Artikeln väntar på publicering i vetenskaplig italiensk tidskrift (peer review). För att genomföra studien har jag gjort arkivarbete Biblioteca Nazionale, Biblioteca Angelo Monteverdi, Kungliga Biblioteket, Nobelbiblioteket, samt i Bonniers och Norstedts pressarkiv. Jag presenterade projektets tidigaste resultat på ett internationellt symposium, Classici italiani in Svezia ( Italiensk litteratur i Sverige: översättning och mottagande från 1945 tills idag ), som jag tog initiativ till och organiserade den september Konferensen ägde rum på Stockholms universitet i samarbete med Svenska Institutet i Rom och Università di Roma Sapienza. Konferensen finansierades främst av Riksbankens Jubileumsfond. Som ickefinansierande partners hade vi även Fondazione Mondadori och Italienska kulturinstitutet i Stockholm. Till kulturinstitutet tog vi även en utställning Autori italiani nel mondo (Fondazione Mondadori) som invigdes kvällen den 26 september i samband med en bokpresentation av den svenska översättningen av Italo Calvinos Varför läsa klassiker?. Den 6 februari 2012 höll jag ett seminarium på Svenska institutet, Scrittrici italiane del Novecento. La ricezione nel paese dei Nobel. En introduktion hölls av Laura Di Nicola som är Docente i italiensk litteratur på institutionen Dipartimento di Scienze documentarie, linguisticofilologiche e geografiche, Sapienza Università di Roma. Jag tror alla som vistas på Svenska Institutet i Rom känner vilken speciell plats detta är. Här knyts band och samband mellan människor och idéer möten och samarbeten uppstår mellan forskare som annars inte skulle äga rum. Samtidigt är det en knutpunkt mellan två länder och kulturer. Sverige och Italien får här en gemensam yta där nyfikenhet och förståelse för våra olikheter kan växa. Det är ett privilegium och ett fantastiskt tillfälle att få vistas i denna miljö som forskare och stipendiat. Jag vill därför tacka institutets styrelse för att ha gett mig den möjligheten. 53

15 Jag vill också rikta ett varmt tack till Barbro Frizell Santillo och till hela personalen som alltid finns här för oss stipendiater. Särskilt vill jag tacka Stefania Renzetti som har granskat språket i min artikel på ett noggrant och snillrikt sätt vilket innebar en stor hjälp för mig, tack! Publikationer: (on-going publication) Scrittrici italiane del Novecento in Svezia. Un classico al femminile?. (2012) Nordens Rimbaud, in Litteraturtidningen Parnass, nummer 5, årg Redogörelser från grävningsstipendiater Robin Iversen Rönnlund, Tarquinia Inledning Genom ett generöst grävstipendium från Svenska institutet fick jag möjlighet att deltaga i Università di Milanos arkeologiska projekt i det antika Tarquinii. Syftet med stipendiet var att ge mig som aspirerande arkeolog möjlighet att få nödvändig erfarenhet från en italiensk grävning under sex veckor. Jag deltog under dessa veckor tillsammans med en annan stipendiat, Hampus Olsson, från Uppsala universitet. Ungefär tjugo studenter från Università di Milano bodde tillsammans med oss i ett flerlägenhetshus vid strandpromenaden i Tarquinia Lido. Projekttiden var indelad i tre perioder à två veckor vardera och det fanns möjlighet att stanna en eller fler perioder, vilket gjorde att antalet studenter totalt säkert översteg femtio. Varje arbetsdag fick studenterna ta sig till utgrävningsplatsen i egen bil. Arbetsdagen började klockan 08:00 och normalt kunde man fara hem igen vid 17:40. Platsen Det antika Tarquinia befinner sig på platån Pian di Civita som ligger cirka fem minuter med bil från den moderna staden Tarquinia. Området ägs av Università Agraria i Tarquinia och är fredat från moderna jordbruksaktiviteter. Själva området är mycket stort, platåns sträckning från väst till öst överstiger tre kilometer och hela området är täckt av rester från mänsklig aktivitet, även om stående strukturer är väldigt få. Mest slående är fundamentet till det enorma tempel, Ara della Regina, som grävdes fram av den italienske arkeologen Romanelli på 1930-talet; men även en imponerande stadsport finns att beskåda. De grävningar som utförts sedan 1980-talet av Università di Milano under prof. Bonghi och prof. Bagnasco Gianni är koncentrerade till ett mindre område i den västliga delen av platån. Här har ett så kallat monumentalkomplex grävts fram med rester av vad som tolkas som en helgedom med anor från sen bronsålder. Runt helgedomsbyggnaden finns ett antal byggnadsfundament som tolkas som tillhörande detta area sacra, men deras exakta funktion är inte fastställd. Ett antal gravar med individer som uppenbarligen bragts om livet har påträffats i direkt anslutning till komplexet, vilket i samband med det stora antal altare som finns här kan visa på kultisk verksamhet. Runt stadsplatån finns ett stort antal etruskiska nekropoler; den mest kända är naturligtvis Necropoli di Monterozzi som sträcker sig ett antal kilometer på platån intill den moderna bebyggelsen. Projektet har även undersökt de etruskiska gravar som påträffats i sluttningen av Pian di Civita, vilka dock håller en lägre nivå av bevarande än de vid Monterozzi. Undersökningsområdet har delats in i olika sektorer med bokstavsbeteckningar för att underlätta kontextualiseringsarbetet. De sektorer som varit öppna under årets fältarbete är H-M, I, L och O. Syfte 54

16 Syftet med grävningen är att bättre förstå det så kallade area sacra och dess funktion under det stora tidsspann som platsen användes under. Genom att undersöka keramiktyper vill man etablera en kronologi för de strukturer som uppförs på området samt deras relation till det så kallade monumentalkomplexet. Metod Projektet använder sig huvudsakligen av tämligen traditionella grävmetoder; med skyfflar, skärslevar och hackor bearbetas jorden och måttband, lod, milimeterpapper och skalstock hör till de huvudsakliga inmätningsinstrumenten. Endast undantagsvis används totalstation och då enbart för att ta höjdnivåer i olika strata. Olika strata tilldelas ett eget nummer vilket agerar kontext för de fynd som påträffas. Efter tvättning och torkning sorteras fynden efter kategori och förflyttas till det magasin som museet i Tarquinia tillhandahåller varpå de katalogiseras med nummer och kontext. En databas över fynd håller på att etableras för att ge en bättre översikt över den stora materialmängd som trettio års arbete har producerat. Kontexter/strata fotograferas regelbundet med digitalkamera och varje bild kan därpå knytas till varje individuell kontext. Observationer och skisser av de olika sektorerna antecknas i en grävdagbok av respektive trenchmaster kontinuerligt under arbetets gång. Moment Jag spenderade lejonparten av mina sex veckor i sektor O, en del av utgrävningsområdet som domineras av en stor cistern omgiven av ett antal strukturer av olika dateringar. Sektorns västra del utgörs av en korridor mellan två byggnader från hellenistisk respektive romersk tid; i denna arbetade jag under två veckor med att frilägga det äldre ask och kolrika lager som befinner sig under de senare mursträckningarna. Här påträffades stora mängder ben och en del välbevarad keramik i impasto från sen bronsålder. Lagret tolkas av prof. Bagnasco Gianni som rester av brännoffer på ett närliggande altare vilka senare spritts ut för att jämna till den annars kuperade terrängen. När ytan tömts på jord fick jag sedan rita in sektionerna till grävdagboken. Den stora cisternen i samma område var sedan fokus för arbetet. Detta var svårt på grund utav cisternens djup; vid arbetets slut befann sig schaktbottnen cirka tre-fyra meter under schaktkanten. I cisternen påträffades framförallt större tillhuggna block vilka antagligen härrör från den kringliggande bebyggelsen. Dessa och jordmassorna har antagligen hamnat i cisternen i samband med oroligheter under romersk tid då strukturerna i området förstördes. En liten vattenränna av sent datum leder tvärs igenom de kringliggande byggnaderna fram till cisternen och rester av dessa påträffades också bland blocken i rasmassan. Bland mindre fynd fanns keramik och tegel från mycket skilda datum, allt från bronsålder till romersk tid, vilket visar att jord från området kring cisternen måste ha skyfflats i den när den slutat användas. Under en vecka hade jag turen att få delta vid framgrävandet av en oplundrad etruskisk grav från hellenistisk tid i den närläggande nekropolen Le morre. En volontär från trakten hade lagt märke till ett kaninhål mellan två redan kända gravar och efter rensning upptäcktes en mindre kammargrav i sluttningen. Öppnandet av graven hörde till det bästa jag upplevde under tiden i Tarquinia och den stunden kommer att finnas länge kvar i minnet. Graven innehöll skelettet från en individ, en amfora samt fragment av en strigella i järn. Under en söndag hade jag också förmånen att få vara med vid arbetet i ytterligare en etruskisk grav i samma område. Denna hade skadats kraftigt av ett ras, vilket gjorde att man enbart kunde komma åt kammaren genom en spricka i bergssidan. Med speleologisk utrustning fick vi ta oss ner och rensa ut de rasmassor som fyllde håligheten. Åtminstone två sarkofager syntes i kammaren, den ena med klara färgrester. Arbetet förflöt dock mycket långsamt med hänsyn till säkerheten. 55

17 Efter arbetstid har vi vid några tillfällen fått möjlighet att få besöka de grävningar som Università di Perugia genomför i det antika Graviscae, straxt utanför Lido. Även ett antal stängda gravar i Necropoli di Montarozzi visades för oss och ett helgdagsbesök i Orvieto var särskilt uppskattat. Utvärdering Även om det har varit en mycket lång period med långa och tunga arbetsdagar så är jag glad för att jag har kunnat få möjligheten till att deltaga i detta projektet. Mina tidigare erfarenheter från arkeologiskt fältarbete har varit begränsade till grävningar i Grekland där huvudelen av det fysiska arbetet utförs av grovarbetare; det har därför varit väldigt givande att få själv bearbeta jorden. Att dessutom få möjlighet till att göra plan och sektionsritningar har också varit en bra och rolig erfarenhet. Att också få möjlighet att besöka Graviscae och några av de stängda gravarna på Montarozzi har varit mycket givande. Min närmaste överordnade, Fabio Cocomazzi (B.A.), har varit mycket generös med sin kunskap och jag har känt mig välkommen i arbetsgruppen från dag ett. De andra deltagarna har alla varit mycket trevliga och överseende med mina bristfälliga kunskaper i italienska; detta både på utgrävningsplatsen och i lägenheterna i Tarquinia Lido. Hampus Olsson, Tarquinia Jag har för andra året i rad haft förmånen att tilldelas SIRs grävstipendium. Detta gav mig möjlighet till att mellan den 3 september och den 13 oktober 2012 deltaga i Milano universitets utgrävningar på platsen för det antika etruskiska Tarquinii. Utgrävningen leddes av prof. Dr. Giovanna Bagnasco Gianni, Milano universitet. Eftersom jag skriver min master-uppsats om etruskisk identitet har det varit mycket givande för mig att faktiskt få arbeta på platsen för en av det antika Etruriens viktigaste städer. Projektet, som sedan 1982 leds av Milano universitet, fokuserar i första hand på det s.k. ʻcomplesso monumentaleʼ på Pian di Civita, den faktiska platsen för den antika staden. Utgrävningarnas huvudsakliga kronologiska faser och resultat står att finna i Tarchna-seriens tre volymer, sammanställda av prof. Dr. Maria Bonghi Jovino och prof. Dr. Giovanna Bagnasco Gianni. Under årens gång har flera viktiga fynd åter sett dagens ljus. Bland de viktigaste skulle jag vilja nämna kvarlevorna efter ett epileptiskt barn och en påstådd euboeisk sjöman, som möjligen kan ha offrats. Tre bronsförmål (en lituus, en yxa och en sköld), deponerade på 600-talet f.kr. efter att de berövats sin ursprungliga funktion, har lokaliserats framför byggnad - det s.k. ʻaltartempletʼ, som enligt vissa skall ha dedikerats av en kung till den etruskiska gudinnan Uni, vars närvaro har bevisats av åtskilliga inskrifter. Lituusen (en bronstrumpet ca 1,45 m lång), har rekonstruerats av en brittisk musik-arkeolog, Dr. Peter Holmes, efter noggranna studier påbörjade av Maria Bonghi Jovino Under min vistelse i Tarquinia höll Dr. Holmes en föreläsning i det moderna Tarquinias stadshus, varpå han genomförde en ʻkonsertʼ med det rekonstruerade instrumentet på platsen för utgrävningarna. Den mesta tiden har jag arbetet i ʻsettore Oʼ, under ledning av dott. Fabio Cocomazzi. Jag arbetade mestadels med utgrävningen av en romersk cistern, ca tre till fyra meter i diameter, i vilken vi fann en hel del material, mest brukskeramik men emellanåt också finare keramik som bucchero eller ʻdepurata a vernice neraʼ. Bland andra finare material som vi har funnit skulle jag vilja nämna ett hängsmycke i ben som skulle ha kunnat vara en del av ett halsband. Arbetsuppgifterna på utgrävningsplatsen har förutom faktisk grävning bestått av höjdmätning och teckning med digital totalstation, teckning med nät samt dokumentation och fotografering. Jag är mycket nöjd med det faktum att jag har givits en hel del ansvarsuppgifter. När vi av olika anledningar inte har kunnat arbeta på utgrävningsplatsen har projektet givit deltagarna möjlighet att studera keramik på lagret i centrala Tarquinia. Där gav man även 56

18 föreläsningar om den lokala keramiken. Innan jag deltog i utgrävningen hade jag ganska mediokra kunskaper om keramik, och speciellt om hur man ritar den (det har jag fortfarande), men i Tarquinia har man varit mycket tillmötesgående och villig att lära både mig och andra deltagare baskunskaper i det området. Eftersom man på svenska universitet inte ges någon som helst möjlighet till fältarbete har mitt deltagande i utgrävningen i Tarquinia, och därmed möjligheten att faktiskt arbeta med antikt material, varit ovärderligt. Min tid i Tarquinia har på många sätt givit mig en god förberedelse för mitt framtida arbete som klassisk arkeolog, och har givit mig kunskap som jag aldrig skulle ha fått någon annanstans och jag hoppas att jag i framtiden skall kunna komma tillbaka för ännu en säsong. Jag är därför mer än tacksam över att Svenska institutet tilldelat mig detta grävstipendium, utan vilket mitt deltagande i ovan nämnda projekt hade varit omöjligt. Sara Lindvall, S. Omobono, Rom En dröm för många av oss klassiska arkeologer är att få delta i en arkeologisk utgrävning mitt i Roms historiska centrum. Jag hade turen, och förmånen, att få göra detta under juni månad i år. Jag fick en förfrågan från Universitetet i Calabrien, via Svenska Institutet i Rom, att delta i en utgrävning på Area Sacra di Sant Omobono i Rom. Såklart tackade jag ja! Det kändes dessutom väldigt spännande att jag då även skulle bli den andre svensken (och den första svenskan) att gräva på platsen. Den förste svensken var ingen mindre än Einar Gjerstad, direktör för Svenska Institutet i Rom , och grundare av Svenska Rominstitutets Vänner. Första gången jag gick förbi den här platsen, som ligger mellan Marcellusteatern och dagens Forum Boarium, så undrade jag vad alla dessa fullkomligt obegripliga strukturer var. Det var ett myller av tuffsten, marmor och tegel i olika nivåer och placeringar, och en kyrka. Jag förstod verkligen ingenting. Efter en enkel sökning på internet visste jag att det hette Sant Omobono, att där legat två tempel som var placerade intill Vicus Jugarius, samt att Porta Triumphalis troligtvis var beläget strax intill. Det som gör att platsen kallas Area Sacra är dels på grund av två tempel (kyrkan är placerad ovanför ett av dem), det arkaiska templet som man funnit strax utanför kyrkans absid, altare, och även något som tolkats som en mindre offergrop i närheten av ett altare. Platsen var placerad i en viktig del av staden, i området Forum Boarium, med Forum Holitorium intill, Tibern, och Forum Romanum ett par hundra meter österut. Platsen upptäcktes 1937 under Mussolinis sventramento, då fascisterna rev och tog bort byggnader som var i vägen för den nya infrastruktur med bredare gator, torg och monumentala byggnader som skulle visa regimens storhet. Det som finns publicerat, grävrapporter och dokumentation, visar alla olika sätt att beskriva utgrävningarna, utgrävda delar och stratigrafi, vilket gör det svårt att hantera. Det har grävts här periodvis sedan 1930-talet, och den grävning som Gjerstad ansvarade för startade i februari 1959 och slutade i maj samma år. Detta var den första systematiska utgrävningen av platsen. Syftet var att komplettera och kontextualisera de fragmentariska bevis som man hade funnit då man upptäckte platsen i slutet av 1930-talet. Gjerstad grävde precis utanför kyrkans absid, och kom där fram till att det funnits sju faser på platsen. Resultaten publicerades i hans Early Rome III 1960, och en italiensk version publicerades i Bollettino Comunale Denna rapport gav de första påtagliga bevisen för templets position och en del av de arkitektoniska elementen från det arkaiska templet. Alla Gjerstads fynd publicerades med stratigrafiska indikationer. Hans fokus på stratigrafin resulterade i att mindre vikt lades vid att klassificera keramik och att etablera typologier. I publikationen presenterar han foto på representativ keramik för de specifika perioderna, istället för den keramik som faktiskt grävdes fram i varje lager. 57

19 Nu när jag skulle delta i årets grävning ville jag skaffa mig mer bakgrundsinformation om platsen innan arbetet där började. På Internet archaeology the premier e-journal for archaeology hittade jag artikeln The S. Omobono Sanctuary in Rome: Assessing eighty years of fieldwork and exploring perspectives for the future (Artikeln finns på: intarch.ac.uk/journal/issue31/1/toc.html Terrenato, N., Brocato, P., Caruso, G., Ramieri, A.M, Becker, H.W, Cangemi, I., Mantiloni, G., Regoli). Här förklaras platsens bakgrund, grävningar under talen, och dagens grävningar och även vilka olika fynd som gjorts på platsen. Dagens grävningar, som pågått sedan 2009, genomförs genom ett samarbete mellan Universitá della Calabria, University of Michigan, och Roms Sovrintendenza. Syftet med dessa nya grävningar och undersökningar är att gå igenom allt material som finns, få en bättre överblick över det, och göra det mer tillgängligt för forskare. Man försöker även undersöka de olika stratigrafiska förhållandena mellan platsens olika faser, och på nytt kontextualisera strukturer och lager. Man har även gjort ett omfattande arbete med att ge materialet bättre förvaringsvillkor. Katastrofala förvaringsförhållanden har gjort att fynden påverkats av bl.a. damm, fukt och mögel, och handskrivna anteckningar (på papper) har varit nästintill omöjliga att läsa. Juni 2012 var en av de varmaste någonsin, enligt italienarna själva. En del dagar steg temperaturen upp mot 40 grader, och det blev nästintill olidligt att befinna sig i solen. Platsen ligger ett par meter under den moderna gatunivån, och med byggnader på två sidor som skyddar mot vinden. Märkligt nog tålde jag värmen bättre än många andra, och hade inga större problem med att hantera det. De som arbetar med projektet känner mycket väl till Gjerstad och hans arbete, mycket mer än vad jag gjorde när jag kom dit. De uppskattade hans arbete och det han gjort på platsen. Detta medför att jag känner ett visst ansvar, som svensk och som arkeolog, att fortsätta den svenska närvaron på platsen, och att föra arvet vidare. Nästa år kommer jag att delta igen, som den första svenskan på Area Sacra di Sant Omobono. Vi var först, Gjerstad och jag. Redogörelse från Lericistpendiaten Anna Gustavsson Under perioden mars till juni 2012 hade jag glädjen att som Lerici-stipendiat få arbeta med projektet ARKEOLOGI I NATIONENS TJÄNST: ITALIEN OCH SVERIGE. En analys av den arkeologiska disciplinens framväxt under slutet av 1800-talet i ljuset av personliga nätverk, nationella institutioner och internationella kongresser. Studien behandlar kontakten och det vetenskapliga utbytet mellan svenska och italienska arkeologer, bland vilka Oscar Montelius, Hans Hildebrand, Luigi Pigorini och Edoardo Brizio kan lyftas fram. Arbetet innebar att insamla och konsultera arkivmaterial och primärkällor i Rom, Bologna och Padua. En stor bonus under stipendietiden var de nya kollegiala kontakter jag fick inom mitt forskningsområde. I Bologna, en stad som jag för övrigt besökte för första gången, blev jag särskilt väl omhändertagen av arkeologihistoriker på Museo Civico Archeologico. I maj månad presenterade jag mitt projekt på institutets seminarium. Många goda tankar utbyttes i auditoriet. Svenska Institutets forskningsmiljö är alltid stimulerande med möjligheter till kreativa och spännande diskussioner. Stipendiearbetet resulterade också i att jag kunde presentera mitt projekt på två stora internationella konferenser under hösten 2012: EAA (European Association of Arcaheologists) i Helsingfors, samt The making of the Humanities, som hölls på det Nederländska Institutet i Rom. 58

20 Vårens vistelse innehöll förstås en hel del annat trevligt, som en exkursion till Trevi och ett studiebesök på den italiensk-amerikanska utgrävningen vid Sant Omobono i Rom. Givetvis passade jag även på att besöka många av Roms alla museer och att njuta av allt det som den eviga staden har att erbjuda. 59

21 Föreläsningar, seminarier, utställningar och andra aktiviteter SAMTAL IN SITU. Kulturarv, tradition, förmedling Program 12 januari Introduktion på Svenska Rominstitutet (Barbro Santillo Frizell, Anna Gustavsson, Frederick Whitling). Om Nationalmuseer (Peter Aronsson, Anna Gustavsson) Villa Giulia (Anna Gustavsson, Märit Simonsson) Foro Italico (Håkan Hökerberg) Stazione Termini och Serviusmuren (Frederick Whitling) Palazzo Massimo alle Terme (Barbro Santillo Frizell) Middag på institutet 13 januari Samling vid Lateranbaptisteriet (Olle Brandt, Hanna Menander) Palatinen och Casa di Augusto (Jenny Hällström) Curian (Monica Hellström). Icke-synligt kulturarv (Anna Blennow) Gemensam lunch Porticus Octavia (Ebba Hallin) Forum Holitorium (Allan Klynne) Avslutning på institutet Sammanfattning och diskussion av samtalen samt dess framtida fortsättningar. Moderator: Peter Aronsson. 60

22 61

23 62

24 63

25 64

26 65

27 Styrelsebesök på Svenska Institutet i Rom, 3-5 september 2012 Program Måndag 3/9 Kl Kl Kl. 13 Kl. 19 Visning av Institutet (BSF, AC, MOL) Lunch Styrelsesammanträde Middag på Ambassaden Tisdag 4/9 Heldagsexkursion Kl. 8 Avresa från institutet Kl Viterbo: Museo Archeologico Nazionale med utställningen Scavi e ricerche svedesi nel Viterbese: San Giovenale e Acquarossa Kl Lunch på Antiquitates ( Em. Den arkeologiska utgrävningen San Giovenale visas av BSF, Ingela Wiman och Fredrik Tobin Blera Onsdag 5/9 Kl. 10 Sabrina Norlander Eliasson: Kvinnliga kloster under 1700-talet med visning av Chiesa Principale dell'ordinariato Militare in Italia 66

28 The Communication of Power and the Power of Communication Case Studies on Rome through History Lund University December 6-7, 2012 Thursday December 6 th Programme ROME AS THE CENTRE OF POWER Venue: University Main Building room Welcome Eva Wiberg, Lund University, Gunhild Vide n, University of Gothenburg, Jonas Carlquist, Umea University Paolo Mattera, Roma Tre University Dick Harrison, Lund University : A Decaying Metropolis? Rome as a Holy Concept and a Centre of Power in the Early Middle Ages Coffee Simon Malmberg, University of Bergen: The Tiber: An Artery of Urban Communication Barbro Frizell, Swedish Institute in Rome: Urban Space and Power in Pagan and Papal Rome Thursday December 6 th MULTIMODAL COMMUNICATION Venue: University Main Building room Edoardo Lombardi Vallauri, Roma Tre University: Linguistic Strategies in the Italian Advertising Industry Karin Dahl, Swedish Institute in Rome : Italians and Swedes at Dialogue. Intercultural Communication and Approaches to Power in the Encounter between North and South Europe Verner Egerland, Lund University: Linguistic Perspectives on Romanization Anna Blennow, University of Gothenburg: Communicating Rome. The birth of the guidebook genre between the Middle Ages and the Renaissance. 67