Verksamhetsberättelse 2013 bilagor. Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning Undervisning Kurs på avancerad nivå i antikens kultur och samhällsliv Text Memory Monument. The use of the past in Italian Renaissance culture Kurs på avancerad nivå i Konstvetenskap Vetenskaplig verksamhet Redogörelser från storstipendiater FM Fredrik Tobin, arkeologi FD Aron Sjöblad, filologi Ark. Ola Svenle, arkitektur FD Per Strömberg, det allmänna stipendiet, kulturvård Redogörelser från grävningsstipendiater Anna Gustavsson, Tarquinia Klara Borgström, S. Omobono, Rom Anna Enberg, S. Omobono, Rom Sara Lindvall, S. Omobono, Rom Redogörelse från Lericistipendiaten Lovisa Brännstedt Redogögörelse från Fondazione Famiglia Rausings postdokstipendiat Karin Dahl Redogörelse från Anna Ahrenbergs stipendiat Lars Almgren Föreläsningar, seminarier, utställningar och andra aktiviteter Biblioteket 64 Fotografier 65 ff. 35

2 Undervisning Kurs på avancerad nivå i antikens kultur och samhällsliv 21 januari- 27 mars 2013 Lärare: Barbro Santillo Frizell, Ingela Wiman, Fredrik Tobin, Thomas Staub, Lovisa Brännstedt, Håkan Hökerberg, Aron Sjöblad, Ola Svenle. Program Vecka 1 M 21 T 22 O 23 T 24 F 25 Kursintroduktion (BSF & IW) utdelning av uppgifter Kl 19 Välkomstbuffe hos Barbro Stadsvandring (FT) Föreläsning: Religionshistoria (IW) Sant Omobono och Forum Boarium (IW) Musei Capitolini, Forum Romanum (FT) Villa Giulia (IW) Em Kulturarv och kulturarvsindustri (PS) Vecka 2 M 28 T 29 O 30 T 31 F 1 feb Studiedag Exkursion: Cerveteri och Pyrgi (FT) Forum Romanum och Palatinen (FT) Musei Nazionali delle Terme ( IW) Exkursion: Tarquinia (IW) Vecka 3 M 4 T 5 O 6 T 7 Etrurienexkursion (FT & IW) Sutri-Blera-San Giovenale Museet Viterbo, Orvieto Chiusi, Sovana, Pitigliano Vulci Vecka 4 M 11 T 12 O 13 T 14 F 15 Vecka 5 M 18 T 19 Kulturarv/Museologi (BSF) Museologi, introduktion (BSF) Arkeologiska museers framväxt i det enade Italien (AG) 10 Svenska arkitekter i Italien (OS) 14 Curia Iulia (MH) Antikens polykromi (BSF) Bruk och återbruk i stadsrummet (BSF) 9-11 Text och monument (LB) Mussolini och antiken, Filmvisning: La Roma di Mussolini (BSF) Em Foro Italico (HH) Studiedag Ostia (LB) 36

3 O 20 T 21 F 22 Vecka 6 M 25 T 26 O 27 T 28 F 1 mars Vecka 7 M 4 T 5 O 6 T 7 F 8 Vecka 8 M 11 T 12 O 13 T 14 F 15 Vecka 9 M 18 T 19 O 20 T 21 F 22 Vecka 10 M 25 T 26 O 27 Studiedag Ara pacis, Augustus Mausoleum (LB) Palestrina (IW, LB) Epigrafik (AS) Epigrafik (AS) 9-12 Föreläsning: Tivoli, Via Tiburtina och det pastorala landskapet (BSF) Exkursion till Tivoli (BSF) Forum Romanum: text och monument (LB) Pompeji: Introduktion (TS) Introduktion Kampanien Introduktion Pompeji och Herkulaneum, Kulturlandskap och utgrävningshistorik Det tidiga Pompeji Pompejanska helgedomar Boende: Case romane del Celio, Insula del Ara Coeli, Insula San Clemente, Casa dei grifi Studiedag Föreläsning: Casa del Torello Exkursion till Pompeji (TS) Pompeji Pompeji Neapel, nationalmuseum, Villan i Oplontis Herkulaneum Pompeji Redovisning av uppgifter i Museologi (BSF) Studiedag Studiedag E.U.R: Museo Nazionale Pigorini, Museo Civiltà Romana Crypta Balbi, Largo Argentina Trajanus marknadshallar, Colosseum Senantiken (OB) Fm Priscillakatakomben Fm Santa Croce in Gerusalemme Avslutning Text Memory Monument. The use of the past in Italian Renaissance culture juli Teachers: Unn Irene Aasdalen, Ph.D., University of Copenhagen; Wouter Bracke, Prof., Dr., Belgian Academy at Rome; Leonardo Cecchini, Prof., Dr., Aarhus University; Christopher S. Celenza, Prof., Amercan Academy in Rome; Peter Gillgren, Prof., Dr., University of Stockholm; Paul Gwynne, Prof., American University of Rome; Trine Arlund Hass, Ph.D., Aarhus University; Carsten Lange, Ph.D., Danish Academy at Rome; Outi Merisalo, Prof., Dr., University of Jyväskylä; Marianne Pade, Prof. Dr.phil., Aarhus University & Danish Academy in Rome; Gitte Lønstrup Dal Santo, Ph.D., Danish Academy in Rome; Per Sigurd Styve, Ph.D., Kunsthistorisches Institut in Florenz. Programme Mon July Welcome reception at the terrace of the Danish Academy 37

4 Tue July 16 Welcome, Introductory lectures and Methodology Place: Danish Academy at Rome Marianne Pade, Studia humanitatis Methodology I: Cultural memory, monuments and identity Gitte Lønstrup Dal Santo Tour of the Danish Academy Methodology II: Palaeography and epigraphy Outi Merisalo and Marianne Pade Introduction to Biblioteca Nazionale Outi Merisalo Entering Rome: Villa Giulia and Piazza del Popolo Marianne Pade and Outi Merisalo Wed July Visit to Biblioteca Nazionale Places of Power I: the Capitol and the heritage of republican Rome Place: Danish Academy at Rome Carsten Lange, The significance of the Capitol and the Forum in Republican Rome Outi Merisalo, Ruins, inscriptions, pigs and cows: Poggio's description of the ruins of Rome Thu July 18 Places of Power I: the Capitol and the heritage of republican Rome (ctd.) Place: the Capitol (morning), the Danish Academy (afternoon) 8.30 Guided tour of the Capitol by Peter Gillgren and Marianne Pade Places of Power II: the Vatican and the heritage of imperial Rome Place: the Danish Academy Gitte Lønstrup, The Constantinian basilica and the monumentalization of Peter's grave Marianne Pade, The papal state July Places of Power II: the Vatican and the heritage of imperial Rome (ctd.) Place: the Danish Academy (morning), St Peter s and Castel S. Angelo, Sta Maria del Popolo Fri July The Vatican St Peter s basilica and probably the treasury. (Marianne Pade and Peter Gillgren) : Castel S. Angelo (Outi Merisalo) Assignment workshop: Peter Gillgren, Per Styve, Marianne Pade, Outi Merisalo, and Gitte Lønstrup Presentations by Ph.D.-students Location: Danish Academy Chris Askholt Hammeken, Coming into Being: Playful Jokes and Moments of Ephemerality in Cinquecento Garden Grottoes Jeppe Priess Gersbøll, Sofonisba s Ritratto della famiglia A case study of family identity in high renaissance portraiture 38

5 Sat July Places of Power II: the Vatican and the heritage of imperial Rome (ctd.) The Capitoline Museums and Sta Maria in Aracoeli with Marianne Pade and Per Styve: Sun July 21 No programme Mon July Sta Maria del Popolo, Pantheon, and Sta Maria Sopra Minerva with Outi Merisalo, Marianne Pade, and Per Styve Methodology III Leonardo Cecchini, Memory and Intertextualit Places of study and leisure: palaces and villas, urban and rural lifestyle Trine Hass, Bucolic poetry Tue July 23 Places of study and leisure: palaces and villas, urban and rural lifestyle (ctd.) Visit to Villa Farnesina, guide: Per Styve Place: Villa Lante (Finnish Institute at Rome) Outi Merisalo, Introduction to Villa Lante Unn Irene Aasdalen, Neo-Platonism I Peter Gillgren: Neo-Platonism in visual art Visit to the American Academy, lecture by director Christopher S. Celenza on Neo-Platonism Wed July Palace tour with Peter Gillgren Palazzo Massimo, Via Giulia (San'Eligio degli Orifici at 10), Palazzo della Cancelleria, Palazzo Farnese, Piazza Navona, Palazzo Altemps Leonardo Cecchini, Court culture Assignment workshop: Unn Irene Aasdalen, Leonardo Cecchini, and Trine Hass July Images of man Place: Danish Academy Thu July Unn Irene Aasdalen, Neoplatonism II Peter Gillgren, Renaissance Portraits Excursion with Peter Gillgren, renaissance portraits Fri July 26 The Roman Academy: books and places Place: Danish Academy Introduction to the Roman Academy Marianne Pade Introduction to Biblioteca Casanatense Marianne Pade Guest lectures on the Roman Academy: Wouter Bracke, Academia Belgica, Université libre de Bruxelles, Koninklijke Bibliotheek van België-Bibliothèque royale de Belgique: Antiquarianism and the Roman Academy: the Flemish contributions Paul Gwynne, American University of Rome: Poetics and poetic training in the environment of the Roman Academy 39

6 Sat July 27 Images of words: books and monuments (ctd.) Visit to Biblioteca Casanatense Workshop: Trine Hass, Outi Merisalo, Marianne Pade Closing dinner Verksamhetsberättelse 2013 bilagor Kurs på avancerad nivå i Konstvetenskap 30 september 6 december Lärare: Martin Olin, Kristian Göransson, Ingela Wiman, Frederick Whitling, Maria Mellgren, Anna Clareborn, Hans Bjur, Gunlla Linde Bjur Program VECKA I Det antika Rom Mån. 30 september Introduktion Kaffe med personalen, därefter visning av tvättstuga och gemensamma utrymmen Genomgång av kursen i Auditoriet (Martin Olin) Visning av biblioteket (Fanny Lind) Tis. 1 oktober Topografisk introduktion: Forum Romanum och Kejsarfora (Kristian Göransson) Ons. 2 oktober Arkitektur och funktion, de första antiksamlingarna: Colosseum och Konstantinbågen, Kapitolinska museerna (Martin Olin) Etruskisk konst och dess Nachleben Föreläsning i Auditoriet (Ingela Wiman). Tors. 3 oktober Exkursion till Palestrina och Hadrianus Villa (KG, MO) Välkomstmiddag Direktörsbostaden Fred. 4 oktober Arkitektur, skulptur och politisk propaganda: Pantheon och Ara Pacis VECKA II Rom under senantiken och medeltiden Mån. 7 oktober Den tidigkristna arkitekturens typologier och funktioner: S. Agnese fuori le Mura och S. Costanzas mausoleum Tis. 8 oktober Mosaiker: S. Pudenziana, S. Maria Maggiore och S. Prassede med Cappella S. Zeno Seminarium: Beyond Michelangelo: Sebastiano del Piombo and the High Renaissance at Rome (Dr. Piers Baker-Bates, Research Associate, The Open University, U.K.) 40

7 Ons. 9 oktober Arkitektur, bildkonst och kyrkopolitik: S. Clemente och Cappella S. Silvestro i SS. Quattro Coronati Tors. 10 oktober Restaureringsproblematik, bildkonst och arvet från Öst: S. Sabina, S. Maria in Cosmedin, Pietro Cavallinis verk i S. Cecilia och S. Maria in Trastevere Fre. 11 oktober EXKURSION till Subiaco Klosterkultur under medeltiden: Sacro Speco VECKA III Exkursion till Siena och Florens Mån. 14 oktober Avresa till Siena, på vägen besök i Pienza. Tis. 15 oktober Siena: Palazzo Pubblico, Museo dell Opera del Duomo och Domen Ons. 16 oktober Florens: F m Santa Maria del Fiore och Baptisteriet, Museo Nazionale del Bargello E m Santa Croce och Orsanmichele Tors. 17 oktober F m San Marco och Santa Maria Novella 9.00 Samling vid San Marco E m Galleria degli Uffizi Fre. 18 oktober F m Biblioteca Laurenziana och Cappelle Medicee VECKA IV Rom under renässansen Mån. 21 oktober Arkitekturvandring : Palazzo Venezia, Palazzo della Cancelleria m.m. Tis. 22 oktober Villa Farnesina, Bramantes tempietto Visning och lunch, American Academy Ons. 23 oktober Cappella Carafa i Santa Maria sopra Minerva; Cappella Chigi i S. Maria del Popolo Tors. 24 oktober Peterskyrkans arkitektur och interiör fram till 1623 Föreläsning i Auditoriet (Anna Bortolozzi) Fre. 25 oktober Egna studier 41

8 VECKA V Rom under renässansen och motreformationen Mån. 28 oktober Motreformationens kyrkorum Il Gesù, Arciconfraternità di S. Giovanni Decollato, Santa Maria in Valicella Chiesa Nuova m.m. Tis. 29 oktober Rafael, Michelangelo och Bramante i Vatikanen. Besök i Vatikanmuseerna. Ons. 30 oktober Michelangelo, Peruzzi, Sangallo Julius-graven, Campidoglio, Palazzo Massimo alle Colonne, Palazzo Farnese m.m. Gustav III, Haga och Italien Doc. Magnus Olausson, chef för Samlingarna, Nationalmuseum, Stockholm Gästföreläsning i auditoriet Tors. 31 oktober Villakultur under 1500-talet: Villa Farnese och Villa Lante EXKURSION till Caprarola och Bagnaia Fre. 1 november (helgdag i Italien) Casino dell Aurora, Palazzo Pallavicini-Rospigliosi (på egen hand) VECKA VI Barockstaden Rom Mån. 4 november Fasadanalys av den barocka kyrkan S. Susanna, S. Maria della Vittoria, SS Vincenzo e Anastasio, S. Maria in Via Lata, S. Agnese in Agone och S. Maria della Pace Tis. 5 november Elitens antiksamlingar under 1600-talet funktion och estetik: Palazzo Mattei di Giove, Palazzo Altemps Ons. 6 november Realism och klassicism i det romerska måleriet omkring 1600 Temadag Presentationer i auditoriet E.m. Besök E m Besök i S. Maria del Popolo, S. Agostino och S. Luigi dei Francesi Tors. 7 november Realism och klassicism i det romerska måleriet omkring 1600 Temadag 2 S. Gregorio Magno, Chiesa Nuova, Casino Ludovisi Fre. 8 november Takmåleriet i Rom: Palazzo Barberini VECKA VII Barockstaden Rom 42

9 Mån. 11 november Tema Gianlorenzo Bernini Ponte S. Angelo, Piazza S. Pietro och Peterskyrkans skulpturala utsmyckning Tis. 12 november Bernini och Borromini I Cappella Cornaro i S. Maria della Vittoria, S. Carlo alle Quattro Fontane, S. Andrea al Quirinale Ons. 13 november Bernini och Borromini II Galleria Borghese: Bernini som skulptör Tors. 14 november Tema Francesco Borromini Laterankyrkans långhus, S. Andrea delle Fratte, Collegio di Propaganda Fide Fre. 15 november Konferens: Italy and the Nordic Architects, Accademia Nazionale di San Luca Lör. 16 november Galleria Colonna (på egen hand) VECKA VIII Senbarock och 1700-tal Mån. 18 november S. Maria del Priorato Ex carcere minorile, S. Michele a Ripa Tis. 19 november Barockens och senbarockens kyrkoutsmyckningar och quadraturamåleri S. Andrea della Valle, Il Gesù, S. Ignazio Ons. 20 november Stilar mellan århundraden och kanonproblematik vad är barockklassicism? S. Maria in Campitelli, Gesù e Maria och Cappella Cybo i S. Maria del Popolo Historiemåleri I Föreläsning i auditoriet (Martin Olin) Tors. 21 november Egna studier Fre. 22 november EXKURSION till Ariccia. Museo del Barocco i Palazzo Chigi, m.m. Sön. 24 november Bernini och Borromini III S. Ivo alla Sapienza, S. Agnese, fyrflodsfontänen, l Oratorio, Palazzo Spada 43

10 VECKA IX 1700-tal, nyklassicism, romantik Mån. 25 november Påvarnas museum Museo Pio Clementino, Museo Chiaramonti, Vatikanpinakoteket, m.m. Tis. 26 november Arkitektur och stadsplanering SS. Apostoli, Piazza Montecitorio, Chiesa della Maddalena al Pantheon, Piazza S. Ignazio, Fontana di Trevi, Piazza di Spagna, Piazza del Popolo Ons. 27 november Palazzo och Galleria Doria Pamphilj, Cimitero acattolico, S. Paolo fuori le mura Tors. 28 november Romantikens Rom. Museo Mario Praz m.m. e.m. Museo H.C. Andersen Fre. 29 november Historiemåleri II Galleria Nazionale d Arte Moderna VECKA X Huvudstaden Rom Mån. 2 december L'Italia è fatta. Restano da fare gli italiani. Nationsbyggande, arkeologi och konst i den nya huvudstaden, : Viktor Emanuel-monumentet och Stazione Termini (Frederick Whitling) Redovisningar i auditoriet Tis. 3 december Det sociala bostadsbyggandet: Garbatella och S. Saba (Maria Mellgren) Redovisningar i auditoriet Ons. 4 december EUR 9.00 Introduktion i Auditoriet (Anna Clareborn) Därefter gemensam avfärd till EUR Ny arkitektur i Rom (Gunilla Linde Bjur och Hans Bjur) Föreläsning i auditoriet Tors. 5 december Gino Coppedés kvarter och Città Universitaria Fre. 6 december Foro Italico, MAXXI, Villaggio Olimpico, Auditorium 44

11 Vetenskaplig verksamhet Redogörelser från storstipendiater FM Fredrik Tobin, arkeologi För en etruskolog kan man knappast tänka sig en bättre arbetsplats än Svenska Institutet i Rom. Bibliotekets samling av etruskologisk litteratur är av högsta internationella klass och närheten till Museo Nazionale Etrusco di Villa Giulia möjliggör regelbundna besök av museets unika samlingar. Jag har under min stipendietid framför allt arbetat med min avhandling The Chamber Tombs of San Giovenale and the Funerary Landscapes of South Etruria. Det betyder att mitt stipendieår inte inte bara spenderats i biblioteken i Rom, utan även i Blera som alltjämt utgör ett svenskt basläger för studier i södra Etrurien. Under fyra perioder på vardera 1-3 veckor har jag tillsammans med en rad ivriga och kompetenta medarbetare (Jonathan Westin, Axel Frejman, Hampus Olsson, Jonas Tobin med flera) dokumenterat kammargravarna runt San Giovenale. Fältarbetet har varit intensivt och oerhört givande med en strid ström av nyupptäckta gravar. Undervisning på institutets kurser har gett många tillfällen till både fördjupning och breddning. Läsåret började med kursen Etruskiska möten i september Den innebar besök på många välbekanta platser men också många flera för mig tidigare obesökta som t.ex. Grotta Porcina, Vetulonia och Lago dell'accesa. Undervisningen på 2013 års stora arkeologiska kurs innebar förutom en djupdykning i Roms tidigaste historia också möjligheter att besöka och diskutera platser som är väldigt viktiga i den etruskologiska forskningen som François-graven i Vulci och Ildebranda-graven i Sovana. Staden Rom erbjuder rika möjligheter att exponeras för aktuell italiensk arkeologisk forskning. På Villa Giulia-museet har under året en rad etruskologiska föreläsningar hållits och inte minst den brittiska skolan har bjudit in till många för mig relevanta föreläsningar. Särskilt roligt har varit att få höra om de senaste grävningarna i Veii som till stor del är opublicerade. Mer spontana besök av pågående utgrävningar som de i Cerveteri har också gett goda inblickar i vad som händer i forskningen idag. Storheten i Svenska Institutet i Rom ligger inte bara i byggnaden och böckerna utan framför allt i de människor som är verksamma där. Jag är oändligt tacksam för all den hjälp jag fått från institutets personal utan vilka mitt arbete inte hade varit möjligt. Året har på ett väldigt konkret sätt fört arbetet med min avhandling framåt och givit otaliga oersättliga intryck. FD Aron Sjöblad, filologi Under min tid på institutet har jag i huvudsak arbetat med mitt postdokprojekt som handlar om bildspråket i Senecas Epistulae Morales. Det har i mycket handlat om insamling och klassificering av metaforer och liknelser i Senecas brev, och den katalog jag skapat omvandlas nu gradvis till artiklar och bokkapitel. Huvudtesen för mitt projekt är att metaforerna och liknelserna hos Seneca traditionellt studerats var för sig, och att man bör undersöka dem i samband med varandra. Jag har också arbetat med en omfattande inläsning av modern metaforteori (Lakoff, Johnson, Kövecses, Turner, Fauconnier) för mitt projekt, som planeras avslutas under hösten Jag har också skrivit på en artikel om bildspråket i arkaisk poesi, som inte är färdig. Jag undervisade dessutom i epigrafik under två heldagar i kursen i AKS på institutet våren Vi besökte Museo delle Therme och de Kapitolinska muséerna och arbetade med epigrafiska databaser och med Corpus Inscriptionum Latinarum och med L année Epigraphique. Jag gav även undervisning i grundläggande latin för tolkning av inskriptioner. I seminarierna på institutet deltog jag aktivt och höll ett föredrag om litterära motiv i antik konst under hösten Det riktade sig främst till studenterna i konstvetenskap. Vidare har jag genom egna studier väsentligt förbättrat min italienska, så att jag enklare kan arbeta med sekundärlitteratur på det språket. Besök på i princip alla muséer och (kändare) kyrkor i staden förbättrade väsentligen min kännedom om italiensk och romersk historia och kulturhistoria. Jag vill tacka Svenska institutet för en fantastisk och lärorik tid där. 45

12 Ark. Ola Svenle, arkitektur Verksamhetsberättelse 2013 bilagor Mitt projekt för tiden i Rom handlade om svenska arkitekters studieresor till Italien under 1800-talets senare del. Arkitekterna i min studie var Fredrik Wilhelm Scholander, Claes Grundström och Ragnar Östberg, alla utsedda att kröna sina studier vid Konstakademiens byggnadsskola i Stockholm med fleråriga resor till kontinenten och i första hand Italien för att föra hem lärdomarna om de goda principerna på arkitekturens område. För att förbereda arbetet startade jag före avresan med att samla in material på Nationalmuseum och Konstakademien i Stockholm. Jag fotograferade av studieritningssamlingarna i sin helhet och förde med mig materialet i form av digitala bilder till Rom. Sammanlagt för de tre resande arkitekterna knappt 1000 teckningar. På plats på Svenska institutet systematiserade jag skissmaterialet och skaffade mig en överblick över hur arkitekternas resor utsträckt sig och vad som stått i fokus för deras intresse. I institutets bibliotek konsulterade jag litteratur som hjälpte mig att sätta in resenärernas studerade arkitektur i sitt historiska sammanhang. När jag orienterat mig tillräckligt i studieskörden gjorde jag upp planer för mina olika resor runtom i Italien, i 1800-talsarkitekternas fotspår. Första resan gick till trakten norr om Rom. Jag studerade romanska kyrkor och väl sammanhållna medeltida stadsorganismer med pittoreska gatuvyer i bergsstäderna Viterbo, Tuscania, Montefiascone och Orvieto. På min andra resa, till Syditalien, tog jag mig till Ravello och Amalfi på vägen ner, Taormina, Syrakusa, Palermo, Segesta, Selinunte och Cefalù på Sicilien och Paestum på vägen upp. Främst uppsökte jag grekiska lämningar och arabisk-normandiska byggnadsverk. En endagsutfärd förde mig till Tivoli med Hadrianus villa och Villa d Este. Efter jul reste jag norrut till Bologna, Ferrara, Venedig, Vicenza och Verona. Här var det i första hand palats och kyrkor från ungrenässansen som stod i fokus. Med dessa resor hade jag täckt av några av de mest välstuderade och utmärkande byggnadsverken och orterna för tidens resande svenska arkitekter. Bilden klarnade för mig av den dåtida förskjutningen av fokus från centrum till det perifera, från universellt gällande formideal till det lokalt särpräglade uttrycket. Parallellt med mina egna resor och litteraturstudier tog jag tillfället att följa med på många moment i den konsthistoriska kursen. Främst gällde det avsnitten som behandlade arkitekturen alltifrån antiken fram till högrenässansen, d.v.s. med direkt beröring till det som 1800-talsarkitekterna kom till Italien för att studera. Förutom att ta Svenska institutets resurser i anspråk bedrev jag mina främsta litteraturstudier på American Academy. Där fördjupade jag mig i bl.a. Rykwert, Kaufmann och Perez-Gomez, som alla behandlat ingången till 1800-talet som en avgörande brytningstid, med ett nytt sätt för arkitekterna att betrakta och använda sig av historien. Här gjorde jag mina största vinster i att förstå kringverket runt 1800-talsarkitekternas upptagenhet vid hur det samtida byggandet skulle kunna förenas med äldre tiders stora monument. Jag använde också litteratur på belgiska akademin och på La Sapienzas arkitekturskola. Jag har även deltagit på institutets olika kurser som föreläsare. På höstens konsthistoriska kurs höll jag i en dags kortintroduktion till 1930-talsarkitekturen i form av dåtidens nya stora universitetskomplex, Città universitaria. På vårens arkeologikurs höll jag en lektion om 1800-talsarkitekterna och antiken, med tonvikt på de franska akademisterna och det arkeologiska intresset. Vid höstterminens slut höll jag mitt seminarium på institutet och presenterade bakgrunden till mitt forskningsarbete gällande Scholanders, Grundströms och Östbergs studieresor i Italien, kompletterat med bildexempel ur studieritningssamlingarna tillsammans med mina egna fotografier från de resor jag hunnit genomföra vid den tidpunkten. Dessutom deltog jag i de återkommande internationella forskarnätverksträffarna Valle Giulia Dialogues och föredrog mitt projekt även där vid ett tillfälle. Jag sökte mig också till bl.a. brittiska och amerikanska akademierna för att gå på föredrag och seminarier, förutom dem som gavs på Svenska institutet. Den direkta avsättningen för mina studier i Rom är den rapport som är under författande. Jag ska också delta i ett internationellt seminarium i Rom i november om Italien och de nordiska arkitekterna, där jag kommer att prata om precis det som jag fördjupat mig i under tiden på institutet. Dessutom utgör mina studier i Rom en värdefull och omistlig bakgrund till det doktorandprojekt, om den nya svenska arkitektutbildningen på 1870-talet, som jag ska påbörja i augusti på Arkitekturskolan på KTH. 46

13 FD Per Strömberg, det allmänna stipendiet, kulturvård Den 25 januari genomförde jag ett seminarium på den arkeologiska kursen med titeln Kulturarv och kulturarvsindustri som behandlade instrumentella och kommersiella aspekter på kulturarvet, i synnerhet det romerska. Seminarium Den 31 januari genomförde Per Strömberg ett seminarium på institutet med en presentation av stipendieprojektet med titeln Postmodern Spoliation? En jämförelse av återbrukets praktiker genom arkitekturhistorien med Rom som huvudexempel. Vetenskapligt arbete Per Strömberg: Postmodern spoliation. A comparison of practices of reuse and recontextualization of architecture in historical roman and postmodern periods (2013) Under tiden på Svenska institutet i Rom har jag studerat senare årens intresse för återbruk av byggnader ur ett historiskt perspektiv: Vad kan teoretiskt lära oss av äldre tiders återbruk för att förstå dagens återbruk? Staden Rom har därför varit en tacksam och relevant plats för att studera återbruk eftersom det här finns en tydlig tradition av att återanvända inte bara byggander utan även arkitekturelement (spolia). Detta projekt har varit och är en del av ett större post-doktorprojekt om återbruk som en del av en kulturell eller kreativ ekonomi i dagens konsumtionssamhälle. I den inledande fasen av detta delprojekt prövade jag neologismen postmodern spoliation som metaforiskt begrepp, huruvida det begreppet kunde vara användbart för att förstå och åskådliggöra praktiker och strategier för återbruk i nutiden. Detta är ett försök att undvika historisk närsynthet när vi idag talar om urban förnyelse genom återbruk och återanvändning av byggnader där fabriker blir konstgallerier och bunkrar konverteras till designhotell eller platser för marknadsevent. Jag genomförde en presentation av projektet på institutseminariet den 31 januari som skapade en intressant diskussion kring begreppet postmodern spoliation som jag numera har valt att inte utveckla vidare. Jag har i stället valt att koncentrerat mig på att skapa kategorier utifrån återbrukets olika funktioner; kategorier som är mer eller mindre tidlösa. Målet har varit att förfärdiga en publicerbar artikel vid stipendieperiodens slut som skall sändas in till en peer review tidskrift såsom Architecture Theory Review eller likande. Utöver artikelskrivandet har jag gjort en serie studiebesök i Rom som anknyter till projektet, bl.a. konstmuseet MACRO i en gammal Peroni-fabrik; slakthusområdet Ex-Mattadoio Testaccio som idag har en rad nya verksamheter, bl.a. konstmuseum (MACRO 2); Teatro India i en nedlagd fabrikslokal; och arkitekturhögskola; och den gamla elcentralen Centrale Montemartini som idag inhyser en samling av antika skulpturer. Därutöver har jag besökt och studerat en rad historiska exempel på återbruk såsom Marcellusteatern, Hadrianus Mausoleum; Augustus mausoleum; och San Nicola in Carcere. Planen är att genomföra en rad studiebesök på andra platser i Rom med hjälp av medel från Torsten och Ingrid Gihls fond, t.ex. Lingottofabriken i Turino som idag har konverterats till kulturcentrum, innan stipendieperioden var över. Därutöver har jag följt med den tidigare Romstipendiaten, numera lektor vid Qatars arkitekthögskola, Johan Granberg, på en studieresa till Pietrasanta i april 2013 för att studera det konstcentra och den konstindustri som vuxit fram i staden alltsedan Michelangelo och florentinarna anlade ett nytt marmorbrott där på 1500-talet. Under besöket träffade vi företrädare för stenhuggerier, skulpturgjuterier, mosaikstudior, konstgymnasium, besökscentrum för industrin, samt själva marmorbrottet. Till sist har jag under sex veckor passat på att lära mig grundläggande kunskaper i italienska genom att gå en språkkurs, vilket har gett mig möjlighet att läsa nödvändiga artiklar på språket. 47

14 Redogörelser från grävningsstipendiater Anna Gustavsson, Tarquinia I september 2013 deltog jag på Milano universitets utgrävning i Tarquinia, vilken leds av Professor Giovanna Bagnasco Gianni. Grävstipendiaterna från 2012 har i förra årets verksamhetsberättelse utförligt beskrivit projektet, de arkoelogiska lämingarna och omgivningarna. Jag väljer därför att ej gå in i detalj på detta utan hänvisar till deras fina texter. La civita, eller Complesso Monumentale är beläget på en höjd där man har en fantastisk utsikt över det forna etruskiska landskapet. I närheten finns Ara Regina och flera nekropoler. Årets grävsäsong var hektisk, då man ville gräva så mycket som möjligt inför färdigställandet av en publikation. Bland annat fokuserade grävlaget i år på den fortsatta undersökningen av en brunn/pozzo och en romersk cistern. I cisternen fann man i år inte bara en stor mängd keramik, utan också ett hästskelett, ett barnskelett och en vuxen persons kranium. Att tolka dessa fynd som ligger i omrörda lager är en stor utmaning. Min arbetsuppgift var dock inte att gräva ut vare sig pozzo eller cistern, utan att vikariera som ansvarig för arbetet i det ormåde som kallas sektor L då Claudia Piazzi som vanligen är trenchmaster för denna sektor endast kunde närvara då och då under årets fältarbetet i år. I sektor L har man relativt nyligen funnit spår av en äldre fas, den så kallade Villanova-kulturen, på en nivå som tidigare tolkats som varande steril jord, dvs straigrafiska nivåer som är opåverkad av människan. Projektet vill nu undersöka om det finns ytterligare rester i forma av hyddor eller andra konstruktioner. Jag arbetade i ett litet grävlag, tillsammans med Claudia och magisterstudenten Elena Frigerio. Samarbetet fungerade mycket bra. Det blev intensiv språkträning och många skratt under arbetsdagarna. Jag fick också möjligheten att lära mig projektetes dokumentationsrutiner, samt att fylla i kontextblanketter och grävdagbok på italienska. Detta var mycket givande! Vi brottades inte bara med stora volymer jord, utan även med resterna av tidigare säsongers utgrävningar. En stor del av fältarbetet i sektor L innebar att klarlägga var och hur de tidigare arkeologerna grävt för flera decennier sedan, att studera gamla grävdagböcker och planritningar för att kunna säkerställa var tidigare schakt lagts, vilka stenblock som möjligen ännu låg in situ och vilka som måste ha flyttats under de tidigare utgrävningssäsongerna. Vi undersökte även hur de konstruktionerna vi påträffade ev korrelerade med sådant man grävt bort under de tidigare säsongerna, osv. Jag lärde mig på detta sätt mycket om platsens geologi och stratigrafiska faser. Det gavs även tillfälle att besöka närliggande platser, som utgrävningen en nyupptäckt och intakt etruskisk grav strax utanför Tarquinia. Graven tolkades först som en prinsgrav utifrån de gravgåvor som hittades, men de osteologiska analyserna visade snabbt att det var en kvinna som begravts. En påminnelse om att man ska undvika förutfattade meningar när man tolkar arkeologiskt material! Grävdeltagarna bodde liksom förra året i Tarquinia Lido, en semesterort som under september månad avfolkas och blir sömning och nästan ödslig. Jag bodde tillsammans med de övriga utländska deltagarna, fyra danska studenter. Bland ortsbefolkningen rådde ett stort intresse för utgrävningen men också en positiv nyfikenhet på speciellt oss nordbor och vad vi gjorde där efter semestersäsongens slut. Detta tog sig uttryck i många spontana frågor och trevliga samtal i matbutiken eller på ett av de få ännu öppna strandcaféerna där jag snabbt blev stammis. Klara Borgström, S. Omobono, Rom Min vistelse i Rom pågick mellan den 21 juni 20 juli 2013, och jag deltog i grävningarna på St. Omobono i totalt fyra veckor. Årets utgrävning bestod av flera olika projekt, varav den största satsningen gällde det arkaiska tempel som delvis grävts ut under 30-talet, och som man nu åter ville komma ner till, främst för att man visste att man i tidigare grävningar hittat stora mängder välbevarat biologiskt material (trä, matrester etc.). Eftersom templet legat under vatten sedan arkaisk tid fanns sådant material bevarat, och man hade anlitat flera experter inom biologisk arkeologi för att analysera det material man förväntades få upp. Redan första dagen på grävningen blev jag involverad i arbetet med de biologiska lämningarna. Grävningens Environmental Field Manager, Victoria Moses, hade inte möjlighet att stanna under grävperiodens sista tre veckor, och man behövde därför någon som kunde lära sig hennes arbete och utföra det under resterande grävveckor. Arbetet bestod i att ta pollen- och jordprover samt hantera det biologiska 48

15 49 Verksamhetsberättelse 2013 bilagor material som kom upp. Huvudansvarig för det biologiska arbetet var Laura Motta från Michigan University, och hon undervisade mig om biologiska lämningar och hur man ska hantera dessa. Hon lärde mig också se skillnad mellan olika sädesslag i förkolnat tillstånd, samt hur man hanterar och studerar mikrobiologiskt material i mikroskåp. Som följd av mitt arbete på S. Omobono har jag fått ett erbjudande från Laura om att komma till Michigan under en månad våren 2014 för att arbeta tillsammans med henne i labbet för att lära mig mer om arkeologiska biologiska lämningar. Jag kommer att ansöka om pengar för detta, och förhoppningsvis kan denna resa bli av. Man räknar också med att jag kommer att återvända till Rom och S. Omobono i juni 2014 för att delta i det årets utgrävning och då fortsätta med det mikrobiologiska arbetet tillsammans med Laura. Jag vill tacka Svenska forskningsinstitutet i Rom för det grävstipendium jag tilldelades i januari 2013 och som möjliggjorde mitt deltagande i grävningen på S. Omobono i juni-juli Det utgjorde verkligen en unik möjlighet för mig att lära mig nya infallsvinklar i det arkeologiska arbetet, och jag kommer att ha stor nytta av detta i framtiden. Anna Enberg, S. Omobono, Rom Under mina fyra veckor på utgrävningen jobbade jag hela tiden i samma trench, detta var bra på ett vis eftersom det gör det möjligt att verkligen sätta sig in arbetet. På så vis fick jag följa utgrävningen från början till slut med alla de moment som det innebär. Såhär i efterhand ser jag också vissa nackdelar med att jag hela tiden var på samma ställe. I det trench som jag arbetade i grävde vi moderna fyllningslager under de tre första veckorna. Detta är ett hårt arbete som måste göras, men ur utbildningssynpunkt ger det inte så mycket. I efterhand inser jag att jag själv borde ha sett till att jag även fick göra lite annat under de tre första veckorna, då hade jag säkert fått lära mig mer saker som jag inte redan kunde sedan tidigare. När vi väl kom ner till de antika lagren blev det förståss mer intressant och givande. Vi hittade en tillsluten kloak som vi kunde datera till den republikanska perioden. Jag fick träna mig på att tolka stratigrafin, urskilja olika lager, rita lager och stenfragment, fotografera lager, datera viss typ av keramik med mera. Eftersom detta var min första grävning i medelhavsområdet var det mycket nyttiga saker att öva på även om det inte var helt nytt för mig. Jag är sammanfattningsvis mycket tacksam för att jag fick möjligheten att vara på S. Omobono och jag ser det som en bra erfarenhet, samtidigt känner jag inte att jag lärde mig så mycket nya saker om arkeologisk praktik som jag skulle ha velat. Ansvaret på detta ligger delvis på mig men berodde också till viss del på organisationsproblem gällande arbetsledning och arbetsfördelning. Vad jag tar med mig från S. Omobono är framförallt erfarenheten av hur den kan vara att jobba på en utgrävning i Italien. Jag träffade många intressanta och kunniga personer, både italienare, amerikaner och svenskar som jag hade stort utbyte med. Om jag skulle få möjlighet att komma till S. Omobono igen är jag övertygad om att jag skulle ha en bra utgångspunkt för att lära mig mer, eftersom jag nu har fått en inledande kännedom om platsen och sättet att arbeta. Sara Lindvall, S. Omobono, Rom I början av juni i år var det dags att återigen bege sig till Rom för att delta i årets utgrävningar på Area Sacra di Sant Omobono. Som alltid finns den ständiga längtan efter den eviga staden. Ni vet, glädjen, förväntan, sug efter riktigt kaffe och god gelato. Alla dessa känslor fanns där, men även en välbekant känsla; den av att komma hem igen, att komma hem till Rom. I år hade Svenska Institutet instiftat tre stipendier för deltagande i utgrävningen, och det var jag och två till, Anna Enberg och Klara Borgström, som fick äran att ta emot detta generösa stipendium. Förutom vi tre deltog även två studenter med medel från Lunds Universitet, Peter Fänge och Dejan Gajic. I år var det ännu fler deltagare än förra året. De första veckorna var vi runt 30 personer; calabreser, romare, amerikanare, en engelska och vi svenskar. Det fullkomligt myllrade av folk de första veckorna. Det fanns tyvärr inte arbete åt alla, och det var mycket improviserande och dötid. Detta kom att lösa sig relativt fort då det behövdes många händer i trench D10. Under årets utgrävningar var fokus på denna trench, där man trodde att en del av den västra sidan av grunden till det arkaiska templet, som attribueras till Roms sjätte kung Servius Tullius, befann sig. Detta

16 är för övrigt samma trench som jag grävde i förra året, och det som ligger bara ett par meter från där Einar Gjerstad grävde Förra året var det dock mindre komplicerat än det skulle komma att bli i år. En liten grupp hade börjat gräva där redan i april, och de grävde sig ner till vattennivån. När vi kom dit var det, förutom byggnadsställningarna runtom som stod kvar från förra året, även andra säkerhetsanordningar uppsatta. Det mest utmärkande var de järnbalkar/väggar som var nedstuckna vid trenchets sidor. Dessa var till för att hindra väggarna att rasa in nu när man hade kommit ner till vattennivån. För just denna typ av arbete, att arbeta under vattennivån, tog man hjälp av Museum of London Archaeology som har stor erfarenhet av arkeologiska undersökningar nära vattendrag och kunskap om vattendränkta arkeologiska lämningar. Det var deras Project Officer Alison Telfer som ledde arbetet i D10. Arbetet i D10 gick ut på att pumpa ut det vatten som ständigt fyllde botten, gräva upp gyttja och vattensålla igenom den. Pumparna fick bytas ett antal gånger under månaden jag var där, då de ständigt fylldes igen av slam från gyttjan nere i trenchet. En lyftanordning hade installerats för att kunna hissa upp den tunga gyttjan som grävdes upp. De översta lagren dumpades bara, och undersöktes inte närmre. De undre lagren vattensållades för att kunna upptäcka och ta tillvara minsta lilla keramikskärva. Detta var en viktig del i dateringen av de olika lagren. Ett tag var man tveksam till om man överhuvudtaget skulle finna templet. Jag åkte hem till Sverige igen 1 juli. 4 juli fick jag ett meddelande från en kollega som berättade att de äntligen hade kommit ner till grunden av det arkaiska templet. Intill grunden hade de några dagar tidigare grävt fram nästintill intakta bucchero-kärl, och en del andra fynd som till exempel importerad grekisk keramik. Det är det äldsta templet byggt i sten i Rom, tillsammans med templet åt Jupiter Capitolinus uppe på Capitolium strax intill. Det är en sensationell upptäckt, och en oerhört viktig sådan för att öka förståelsen för Roms äldsta tid. Jag arbetade vid nästan alla öppna trench denna sommar, men samlade även material till mitt egna projekt om de kommersiella strukturerna på platsen. Jag fick stor hjälp av Carlo Regoli, doktorand på La Sapienza i Rom, som ingår i projektet, och hade många givande samtal med professor Nicola Terrenato från University of Michigan om mitt projekt. Jag spenderade även många kvällar med att leta gamla artiklar och litteratur i Svenska Institutets fantastiska bibliotek. Till mitt projekt har jag tilldelats generösa medel från Axel & Margareta Axson Johnson och Jacob Letterstedts stipendiefond, och detta kommer jag att arbeta med det kommande året. Jag rekommenderar följande länkar för mer information om utgrävningarna: För er som kan läsa italienska finns även en artikel i La Repubblica: regia_di_servio_tullio / och en i Il Quotidiano della Calabria: 50

17 Redogörelse från Lericistpendiaten Lovisa Brännstedt Vårterminen 2013 hade jag glädjen att vistas vid Institutet som Lerici-stipendiat för att arbeta med min avhandling med den preliminära titeln Femina Princeps. Det övergripande syftet är att ringa in och studera det fundament som Livia Drusillas politiska status vilade på - hennes auctoritas. Det gör jag genom att studera henne i tre olika roller; som mater, amica och patrona samt diva och hur de utvecklas över tid. Det är dynamiken mellan Livias roller och status som är intressant, och som jag tror är det som ackumulerar Livias auctoritas och som ger henne möjlighet att styra omständigheterna för acceptans och hyllning av henne själv i en ej tidigare sedd politisk roll. Det som gör hennes status legitim är den fides som hon får från sina vänner och klienter, framförallt uttryckt i kulten av henne. Detta sammantaget är vad som skapar Livias auctoritas, för vilken gensvaret är lika viktigt som hennes handlingar. När jag kom ner i januari hade jag kommit drygt halvvägs i min doktorandtid, med en detaljerad avhandlingsdisposition men med text kvar att skriva. Att då få en arbetsplats nära CIL och Loeb och med både institutets egna samlingar tillhands, såväl som övriga institut och akademiers, har varit ovärderligt. Jag har även utnyttjat min tid som stipendiat till att uppsöka epigrafiska samlingar i Rom med omnejd. En fantastisk bonus har varit att både min huvudhandlare, Eva Rystedt, och min bihandledare Gunhild Vidén, har vistats i Rom under våren, vilket har möjliggjort en god handledning även utanför institionsmiljön i Lund. Jag har själv hållit ett seminarium vid institutet, deltagit vid de övriga och inspirerats av alla diskussioner, både de i anslutning till seminarietillfällena, men också de i Forestrians kök, på terrassen eller treans spårvagn. Jag höll vidare ett seminarium inom ramen för The Valle Giulia Dialouges och gladdes åt att lära känna andra unga forskare i Rom. Jag har även gått på ett antal föreläsningar vid de andra skolorna och akademierna. Att vara i Rom är att vara nära en forskningsfront. Genom det epigrafiska nätverket Inscripta, som har hållit alla sina möten på Institutet, har jag fått kontakt med epigrafiker runt om i Rom, kontakter som jag har fördjupat under våren. Via konferensen The Moving City har jag lärt känna forskare som sysslar med mobilitet och synlighet, temata som jag behandlar i avhandlingen. Förutom avhandlingen har jag under våren arbetat med en artikel som ska publiceras den antologi som The Moving City har lett fram till. Det stora inslaget av epigrafik och filologi i avhandlingen, men även av konstvetenskap och arkitektur, har gjort diskussioner och samtal med vänner och kollegor på Institutet extra fruktbart och inspirerande. Jag har haft möjlighet att undervisa på den arkeologiska kursen vilket har varit oerhört roligt, och jag är tacksam över tillfället att få pröva nya pedagogiska metoder som jag tillgodogjort mig under de högskolepedagogiska kurser som jag läst i Lund. Ett exempel är möjligheten att arbeta med progression inom en kurs genom att först diskutera en plats som Forum med studenterna och sedan, efter kursens epigrafiska del, återvända för att tillsammans analysera och diskutera epigrafins samspel med den rumsliga kontexten. Jag ledde också en guidning av Forum för en grupp latinelever från Franska skolan i Stockholm. För min egen del har jag försökt bredda min kunskap om staden Rom genom århundraden och fram tills idag, extra intressant under en vår som präglades av Benedictus abdikation, Franciscus tillträde och politiska valrörelser. Redogögörelse från Fondazione Famiglia Rausings postokstipendiat Karin Dahl Grazia Deledda. Ett bortglömt författarskaps resa Grazia Deledda ( ) är den andra av hittills tretton kvinnliga författare som har tilldelats Nobelpriset i litteratur Hon är hittills Italiens enda kvinnliga mottagare av denna litterära utmärkelse. Deledda var en produktiv författare som har blivit översatt till många språk, särskilt vid tiden för hennes Nobelpris. Sedan följde tystnad och hennes författarskap föll i glömska. På senare tid har hennes verk kommit i nytt ljus tack vare utländska studier och nypubliceringar. Detta har lett till ett pånyttfött intresse även i Deleddas hemland. Att studera det internationella mottagandet av ett verk belyser problemen med översatt litteratur, som inte kan analyseras från riktigt samma antaganden och metoder som nationell 51

18 litteratur på originalspråk. Svenska Akademien valde att tilldela Deledda Nobelpriset vid en tidpunkt då hon inte hade särskilt högt anseende i sitt eget land. Min studie analyserar betydelsen av Nobelpriset för Deleddas karriär och anseende. För att genomföra studien har jag samlat in material på Istituto Superiore Regionale Etnografico di Nuoro, Biblioteca Nazionale di Roma, Kungliga Biblioteket, Nobelbiblioteket samt Bonniers och Norstedts pressarkiv. Jag gjorde en studieresa till Deleddas hemstad Nuoro på Sardinien, där jag arbetade i biblioteket på Istituto Superiore Regionale Etnografico di Nuoro, som har en mycket omfattande Deledda samling. Bibliotekarien där, Anna Gaddi var särskilt behjälplig. Jag vill också tacka en annan forskare (som jag har träffat på Svenska institutet), antropologen Eva Carlestål, som har varit i just Nuoro för att genomföra en annan studie och som generöst delade med sig av sina erfarenheter och gav mig goda råd. I Nuoro finns även Deleddas födelsehem, numera omvandlat till museum, och ett kapell där är hon är begravd. Hon begravdes nämligen först i Rom och flyttades tillbaka till Sardinien tjugo år senare där ett kapell uppfördes och fick samma namn som en av hennes sista romaner, Chiesa della Solitudine, Ensamhetens kyrka. Resan till Nuoro var viktig för projektet, inte bara för materialinsamlingen, utan för att ge mig en djupare förståelse för författarskapet och dess fortsatta mottagande. Studiens resultat presenteras i artikeln Grazia Deledda. Falling in and out of Canon, som fn. granskas för publicering i en vetenskaplig internationell tidskrift. Studien inkluderar även en tidigare opublicerad sammanställning över Deleddas svenska översättningar. Jag har under året hållit flera seminarier och föreläsningar. Då översättningsforskning handlar om möten mellan olika språk och kulturer har jag också haft möjligheten att tala om interkulturell kommunikation mellan italienare och svenskar. Genom en inbjudan till universitet i Bari fick jag möjlighet att föreläsa om översättningen av Deleddas verk för studenter i nordiska språk och litteraturer. Universitet i Bari har ovanligt många studenter i just svenska, mycket tack vare den entusiasmerande lektorn i germanska språk, Lorenzo Lozzi Gallo. Slutligen vill jag framföra ett varmt tack till Rominstitutets styrelse och till Rausing fondens styrelse för att ha gett mig möjligheten att vistas i den unika och inspirerade forskningsmiljö som Svenska Institutet i Rom utgör. Comunicazione interculturale Italia Svezia. L unione fa la forza. Assosvezia, Italo-Swedish Chamber of Commerce, Milan,

19 Redogörelse från Anna Ahrenbergs stipendiat Lars Almgren Verksamhetsberättelse 2013 bilagor Föreläsningar, seminarier, utställningar och andra aktiviteter 53

20 4-6 april - International conference Classical Archaeology in the Late Nineteenth Century 54

21 3-4 september - The Sixth Nordic Summit on Humanities 55

22 23 september Bokpresentation: Cristina di Svezia regina della musica a Roma. Le «canterine» al suo servizio av Anna Zilli 56

23 25-26 oktober Topos and Topography: Rome as the guidebook city - WORKSHOP 2 Program Friday 25 October INTRODUCTORY SESSION project structure and activities (project members only) Coffee PROJECT PRESENTATION 1 Stefano Fogelberg Rota: Al lettore forastiero : Reconstructing the reader of Martinelli s Roma ricercata nel suo sito PROJECT PRESENTATION 11: Anna Blennow: The Einsiedeln Itinerary a proto-guidebook to Rome? Lunch GUIDED WALKS Stefano Fogelberg Rota: Martinelli s Giornata seconda: Per il Trastevere Anna Blennow: Einsiedeln Itinerary VII: A porta Aurelia Aperitivo Pizza Saturday 26 October Börje Magnusson: To write a guidebook Simon Malmberg: Finding your way in the Subura Coffee Michael Rowlands: Tourism and the Archaeological Guidebook Lunch GUIDED TOURS Börje Magnusson: From Campidoglio to Largo Argentina Simon Malmberg: From Forum Transitorium to Porta Esquilina Dinner Osteria Gusto, via delle Frezze 57

24 5-8 november Utställning Book Art inspired by the Vatican 31 oktober, Università degli Studi Aldo Moro, Bari 58

25 Föredrag av Karin Dahl: La Ricezione della scrittura femminile italiana nella Svezia contemporanea: il caso di Grazia Deledda. 59

26 14-15 november, Rom, Accademia Nazionale di San Luca International Seminar Italy and the Nordic Architects 60

27 20 november - Presentation av ett temanummer av Konsthistorisk tidskrift: Sebastiano del Piombo 61

28 4 december - Presskonferens med presentation av utställningen L Ossessione Nordica. Böcklin, Klimt, Munch e la pittura italiana 62

29 9 december Presentation av boken Dall Italia. Omaggio a Barbro Santillo Frizell Verksamhetsberättelse 2013 bilagor 63