Värnamo porten till möbelriket Förstudie, projektplan rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värnamo porten till möbelriket Förstudie, projektplan rapport"

Transkript

1 Värnamo Porten till Möbelriket belriketstaden från pinnar till betong! 1

2 1. Bakgrund och förutsättningar. Värnamo porten till möbelriket Förstudie, projektplan rapport Industrialiseringen runt det förra sekelskiftet förändrade det svenska samhället i grunden. Alltfler lämnade ett en osäker naturahushållning på landet för att söka en bättre framtid där pengarna styrde torparen blev industriarbetare. Städerna växte och köpingar blev järnvägsknutar. Järnvägen banade väg för andra tekniska nymodigheter, ensamarbete blev grupparbete och händerna fick hjälp av maskiner. För den arbetsvillige och kreativt begåvade öppnades många möjligheter, var och en som ville och vågade kunde bli sin egen lyckas smed. Nya inkomster födde nya behov, konsumtionen ökade, liksom standarden, i hem som kunde inredas med allt fler och allt bättre möbler. I västra Småland finns sedan gammalt en av Sveriges starkaste företagarregioner, präglad av många småföretag och låg arbetslöshet. Företagarandan utvecklades tidigt till en viktig del i den regionala identiteten och företagande blev ett naturligt livsval. Företagarandan gick i många fall hand i hand med den frikyrkliga traditionen i regionen. De magra och karga jordarna begränsade förutsättningarna för åkerbruk men öppnade för kreativitet och alternativa inkomstkällor. En industriell metallhantering växte fram redan under och 1700-talen. Lokal sjömalm användes för gjutning. Jordarna var fattiga men skogarna var rika, på fur, bok och björk. Att tillverka pinnstolar, för att sälja på den lokala marknaden, blev tidigt en viktig bisyssla för bönderna. Hantverket utvecklades och på många gårdar kom man att ägna sig åt saluslöjd. Under 1800-talet blev även snickerier viktiga, framförallt i Vaggeryd och Värnamo, där pinnstolen blev en karakteristisk produkt. Järnvägen och elektriciteten utvecklade kommunikationer och produktionsmetoder också på landsbygden. I och kring Värnamo, som har kallats porten till den småländska entreprenörsandan, snurrade hjulen allt snabbare. Här kom ett genombrott för småindustrin inom flera branscher mekanisk industri, gummi, textil, läder. Den kanske mest profilerade under 1900-talets första halvsekel med många nyetableringar också på landsbygden var möbelindustrin. 2 Arkivbilder: Historiska sällskapet Gamla Wernamo

3 Inom nuvarande Värnamo kommun etablerades en mängd större och mindre möbelfabriker, såväl i tätorten som på landsbygden, i exempelvis Rydaholm, Bor, Gällaryd och Horda. Bara i Värnamo stad fanns som mest ett fyrtiotal möbelföretag, med allt från några stycken, till ett par hundra, sysselsatta. Indirekt försörjde möblerna fler med maskinerna följde behovet av mekaniska verkstäder, snart nog sattes också olika underleverantörer i arbete. Möbeltillverkning sågs som ett gediget hantverk, där insatserna gällde hela produkten, maskinerna var till hjälp men någon löpande-band-princip var inte att tala om. En skicklig yrkeskår växte fram, där många gick från att vara anställd till att etablera egen verksamhet. Möblerna livnärde många och entreprenörsandan var stark, det var sällan långt mellan fabrikerna. Produkter från dessa fabriker skulle återfinnas i många svenska hem, inte bara i Värnamobygden, eller ens bara i Småland. Ett av dem uppmärksammades tidigt också långt utanför landets gränser redan 1894, vid världsutställningen i Antwerpen, fick Wernamo Möbelfabrik en av sina tidiga medaljer. Genom Bruno Mathsson kom Värnamo så småningom att etableras som en viktig svensk designort, med ett världsbekant varumärke. Inte ens det riktigt gedigna kan dock stå emot konjunkturens vindkantringar, något som såväl anställda som ägare fick känna av. I tider av ekonomisk nedgång sattes inte nya möbler överst på inköpslistan. Under vissa tider blev permitteringarna många, man fick vänja sig vid en viss otrygghet i väntan på nästa produktionsuppgång. En ny tid med alltmer maskinstyrda och automatiserade produktionsmetoder, med inhemsk priskonkurrens och en ökad import av billiga produkter, med en ekonomi alltmer anpassad till internationella marknader tvingade undan för undan möbelfabrikerna att slå igen. Även om senare tiders villkor medfört nedläggningar, lever traditionen vidare. Värnamo har idag två verksamma, viktiga och välrenommerade företag i möbelbranschen Bruno Mathsson International och Källemo. Båda är högt rankade för en produktion baserad på innovativ formgivning med konstnärliga förtecken. I Rydaholm finns Trio Snickeri AB. Vid sidan av dessa finns i kommunen flera företag med produktion inom inredning och design, i tätorten t.ex. Kateha mattor och Blond belysning, i Rydaholm Scapa Bedding och Lundqvist Inredningssnickeri. På flera platser finns också mindre trä- och snickeriföretag med olika inriktning. Värnamo intar alltså en central position också i dagens möbel- och inredningsbransch, där intresset för kvalitet och kreativitet, liksom känslan för miljö och material, hela tiden växer. Bruno Mathsson Kathea Blond Belysning 3 Trio Snickeri

4 Möbelindustrins roll i Värnamobygdens historia och identitet, är i högsta grad värd att lyftas fram, inte minst sett ur dagens allt mer sekulariserade perspektiv. Ur publik synpunkt kan Värnamos läge knappast vara bättre, där E4:an, huvudstråket från eller mot kontinenten, möter väg 27 som leder vidare in i Möbelriket och Glasriket. Ett sedan länge etablerat besöksmål är Bruno Mathsson Center, med utställning och arrangemang kring 1900-talets mest inflytelserika svenska möbeldesigner. Traditionen förs vidare av Källemo vars showroom är en spännande arena för dagens nyskapande design. Till detta ska läggas det nyligen öppnade Vandalorum, en betydande mötesplats för konst och design, också med internationella mått. Att också Värnamos möbeltraditioner lever vidare, långt utanför landets gränser, stärker ytterligare tanken på att öka och utveckla kommunens attraktion genom att utveckla ett besöksmål med fokus på möbelindustrihistoria och möbelhantverk. Detta skulle ge Värnamo en profil som möbelcentrum och en tydligare identitet i Möbelriket. Styrkan ökar ytterligare om det också kan omfatta begreppet inredning, inte minst med tanke på flera idag verksamma företag på orten. Förutsättningarna är goda historien ligger och väntar, det geografiska läget är perfekt, viktiga medaktörer finns, liksom möjliga lokaler. Idén har vid de presentationer och möten som hittills hållits, mötts av ett mycket positivt gensvar. Malcolm Kvarnströms Möbelverkstad, ca Källemo showroom, 2000-talet 4

5 2. Lite lokal möbelindustrihistoria. 2:1. Utanför staden Gällaryds Möbel-och träindustriaktiebolag Fr. Magnussons Möbelfabrik Hults Möbel- & Snickerifabrik Horda Möbelfabrik Möbelfabriken Linden, m.fl. Rydaholms Möbelfabrik, m.fl 5

6 Rydaholm. Under första halvan av 1900-talet etablerades flera möbelfabriker i Rydaholm, det småländska stationssamhället ansågs ha stor utvecklingspotential. Flera av dem fick namn efter naturen Eken, Svanen, Björken, Örnen I Horda hette fabriken Linden. Då kunde Rydaholm kallas Möbelindustrins Mekka, tids nog fanns inga fabriker kvar. Alla fick de sin speciella historia, somliga som familjeföretag, andra som kollektivt ägda. Samtliga sökte en egen profil och nisch inom småländsk möbelproduktion. Anställda vid Rydaholms Möbelfabrik, 1930-talet Rydaholms Möbelfabrik. Grundad 1910 som Ivars möbelfabrik. Företaget tillverkade hela möblemang byggdes en ny fabrik och namnet ändrades till Rydaholms Möbelfabrik, under ledning av Emil Rydby, 1957 ombildades rörelsen till aktiebolag under namnet Rydaholms Möbelfabrik Emil Rydby AB. Två år senare ödelades stora delar av fabriken i en brand. Dessa byggdes aldrig upp igen men verksamheten levde vidare fram till 1970-talet. Under de sista åren producerades huvudsakligen bord och pinnstolar för export. Rydaholms Snickerifabrik Rydaholms Snickerifabrik och Möbelfabriken Svanen. Snickarmästare Karl Pettersson i Upplid, som i det tidiga 1900-talet gjorde sig känd som skicklig tillverkare av stilmöbler, grundade tillsammans med kompnjonen Oskar Johansson Rydaholms Snickerifabrik. Sedan byggnaden vid Fabriksgatan, brunnit ner till grunden 1941, uppfördes en ny modern fabrik vid Sveavägen under namnet Möbelfabriken Svanen. Företaget drevs vidare av Karl Petterssons son Gustav Svanbring och senare av dennes söner Karl-Gustav och Gunnar. Konkurrensen i branschen var stor och villkoren hårdnade i en allt modernare värld. Svanen höll sig dock flytande ända till i mitten av 1980-talet, då nya ägare kom med nya planer. Inget av Rydaholms företag har haft en så stor omsättning av ägare och så många omstruktureringar inom loppet av ett par årtionden. En tid hette det Svania, senare Scapa Contract och Sydostinvest, för att senare bli Almen. Så småningom blev det Lundqvists Inredningar. 6

7 Anställda vid Möbelfabriken Björken, i början av 1940-talet Rydaholms Möbelindustri, Möbelfabriken Björken. I början av 1930-talet valde några anställda vid Emil Rydbys fabrik att tillsammans starta Rydaholms Möbelindustri. I ledningen fanns Yngve Karlström som snart ville öppna eget. Den fabrik han byggde i samhällets östra del fick namnet Möbelfabriken Björken och produktionen kom igång under sommaren Så kom kriget, kännbart också för en nystartad möbelfabrik i Småland. Redan vid nyåret 1940 var fabriken fylld av produkter, möbler och halvfabrikat, som blev allt svårare att avyttra. Rörelsekapitalet sinade, framtiden syntes dyster. Bekanta och tidigare anställda samt några leverantörer på orten, bidrog med nödvändigt kapital, kr var, och företaget kunde ombildas till aktiebolag. Det skulle följa både goda och sämre tider för Björken. Efter en brand våren 1940 gav krigsåren förhållandevis goda resultat, möbler levererades över hela landet. Nya tider kom med nya intressenter, i början av 1980-talet var IKEA en betydande kund såldes företaget till Sydostinvest. Anställda vid Möbelfabriken Eken, andra halvan av 1930-talet Möbelföretaget Eken. Hade sin bas i en toffelfabrik som drevs utan framgång under några år etablerades i samma lokal på Fabriksgatan också Johnsson och Hagmans möbelfabrik ombildades företaget till Möbelfabriken Eken. En brand satte 1957 tillfälligt stopp i produktionen, innan en ny fabrik stod klar vid Sveavägen. Också Eken kom med tiden att ingå i Sydostinvest. Kafferast på Möbelfabriken Örnen Möbelfabriken Örnen AB. Örnen kom sist in i raden av traditionella möbelfabriker i Rydaholm, 1944, då några unga entreprenörer tog initiativet till bygget av en fabrik vid Industrigatan. Det tänkta namnet var AB Möbelkvalitet men Örnen ansågs faktiskt vara mer förtroendeingivande. Bord och bokhyllor kom att bli viktiga ingredienser i produktionen, men Örnen blev kanske mest bekant för sina matsalsmöbler, produkter som exporterades till såväl Amerika som Kanarieöarna. 7

8 Hults Möbel- & Snickerifabrik Hults Möbel- & Snickerifabrik. Startades av snickarmästare Wiktor Boij, som också var byggmästare. För att skapa sig verksamhet när byggnadsarbetet låg ner under vintern, byggde han en liten verkstad i Hult, som utvecklades till Hults Möbel- & Snickerifabrik. Fabriken byggdes till 1932 och maskiner anskaffades. Tio år senare brann fabriken ner efter ett åsknedslag. En ny fabrik byggdes och nya maskiner köptes. Några av dem som drabbats av nedläggningen av möbeltillverkningen i Värmeshult, fick i stället arbete i Hult. Som mest sysselsattes åtta personer. Så småningom minskade verksamheten och avstannade med Wiktor Borgs bortgång Fr. Magnussons Möbelfabrik, Bor. Startades av Frans Magnusson i Värmeshult, mellan Bor, Gällaryd och Horda. Fadern, från Bodafors, arbetade på Lundbergs i Värnamo, tillsammans med kamrer August Pettersson startade Magnusson en möbelfabrik i lokaler på Skolgatan i Värnamo, där man hade utställning i ett skyltfönster mot Skolgatan. I lokalen var därefter Brages cykelverkstad. August Pettersson ville bli sin egen och startade det som sedermera blev APM. Frans Magnusson fick möjlighet att köpa två gårdar i Värmeshult med kvarn och sågverk och 8

9 fortsatte som ensam ägare till en möbelfabrik med anställda. Efter ett åsknedslag 1940 brann fabriken ner och blev aldrig återuppbyggd. De tidigare anställda bildade ett kooperativ och byggde en fabrik vid utfarten av Gällaryd mot Ohs, av samma typ som möbelfabriken i Värmeshult. Också produktionen inriktades efter tidigare program. Fabrikschefen, Bernadotte Pettersson, kom från Lindens möbelfabrik i Horda. Fabriken levde ännu vid början av talet. Anställda vid Horda Sågverk och Horda Möbelfabrik, tidigt 1900-tal Horda Möbelfabrik, återuppbyggd efter branden 1917 Horda Möbelfabrik. När järnvägen i 1900-talets början drogs genom Horda by, startades ett ångdrivet sågverk. Ångmaskinen gav också byns invånare elektriskt ljus. I övrigt bestod sågverkets maskinpark av en ramsåg, en cirkelsåg, en kantbänk och en hyvel. Med en tusenlapp var i aktiekapital kunde fem herrar 1910 starta en möbel- och snickerifabrik. Redan från början fanns god efterfrågan på firmans möbler, efter sex år hade man byggt ut. Nästan omgående, 1917, ödelades allt i en brand. De optimistiska ägarna valde att bygga nytt och att expandera. Det blev

10 kvadratmeter och ett aktiekapital på Flera utbyggnader väntade och i början av talet sysselsatte man ett tjugotal möbelsnickare. Produktionen dominerades av matsalsherrums- och kontorsmöbler av utländska träslag. Man sålde över hela landet och ingick i Sveriges Möbelindustriförbund förstördes fabriken av en ny brand. Ett betydande lager, beställningar, ritningar och mallar, gick upp i rök. Försäkringar täckte det ekonomiska värdet och så småningom bestämdes att en ny fabrik skulle byggas, i en annan del av samhället. Den stod färdig hösten 1945, modern och med en breddad produktion. Konkurrens och kundbortfall tvingade dock till sist fram en nedläggning fem år senare. Fabriken såldes till ASEA, trä avlöstes av svetstråd och flera av möbelsnickarna skolades om till metallarbetare. Betsning av bordsskiva på Möbelfabriken Linden Möbelfabriken Linden. Sedan Horda Möbelfabrik brunnit, 1945, lämnade några av de anställda företaget för att öppna eget. Tillsammans bildade de AB Möbelfabriken Linden, och på hösten samma år stod ännu en ny anläggning färdig i den rika floran av lokala möbelfabriker. Redan året därpå, en kort tid efter Linden s nyetablering, lämnade två av ägarna företaget för att starta ännu en möbelfabrik, den tredje i Horda. Detta företag blev dessvärre inte tillräckligt framgångsrikt, utan avvecklades redan efter några år och fastigheten såldes till ASEA. Linden, däremot, blev en betydande tillverkare av i första hand matsals- och sängkammarmöbler, med försäljning både till grossister och möbelhandlare. När verksamheten så småningom inriktades mer mot bordsfabrikation sysselsattes ett femtontal anställda. De nya ägare som 1969 tog över Linden, byggde till och moderniserade, de hade vittgående planer, med nya och mer statusbetonade produkter. Det rullade på några år, men det stora genomslaget uteblev. Efter att ha sålts vidare 1976, lades företaget till sist ner En anknytande fabrik Hjälshammars Träindustri/Smålandsslöjd. (Ur: Hjellshammars By uti Wernamo Socken av Evert Apelmo) 10

11 2:2 Värnamo stad E 4 Lindström & Söner Möbelfabriken Göta E Johanssons Möbelfabrik Sjölander & Co Karl Mathsons Möbler Lundbergs Nya Möbelfabriken Möbelfabriken Haga Bruno Mathsson International Källemo Funkis Möbler 11

12 Anställda vid Värnamo Möbelfabrik (Lundbergs, Pinnstolsfabriken ) Värnamo Möbelfabrik (Lundbergs). Denna första och största fabrik, etablerades 1878 på Storgatan 28 i Breitholtz garveri av K Axel Hägg, som också grundat Bodaforsfabrikerna i Sandsjö blev fabrikör Carl Lundberg, från Sävsjö, delägare och fabriken fick tillnamnet Lundbergska fabriken. Eftersom tillverkningen dominerades av pinnstolar, kallades fabriken i folkmun också Pinnstolsfabriken. Med tiden övergick produktionen alltmer till bostadsmöbler övertog Lundberg ensam fabriken och drev den fram till 1908, då han blev verkställande direktör. Samma år ombildades företaget till Wernamo Stol- och Möbelfabriks Aktiebolag samt Wernamo Mekaniska Aktiebolag slogs de samman till Värnamo Möbelfabriks och Mekaniska Verkstads Aktiebolag, med disponent Ruben Forsström som chef. Samma år meddelade man Statens Järnvägar att man ville tillverka "signaleffekter". Orderbrist hotade annars att stänga den verkstadsmekaniska delen av företaget tog disponent R J:son Wallin över ledarskapet. Några beställningar från SJ kom inte, den Mekaniska Verkstaden hade stora problem och lades ner under 1920-talet. I stället inriktades produktionen mot storskalig stoltillverkning för bostäder och kontor hade Svenska Möbelfabrikerna i Stockholm som även ägde Bodaforsfabriken köpt upp alla aktier och drev fabriken med Wallin i spetsen till De följande cheferna hette R. Eklöf, Erik Kullman och Erik Alervall. Med bas i den tidiga tillverkningen av pinnstolar utvecklades produktionen till att omfatta kvalitetsmöbler för hem och kontor samt inredningar av offentliga miljöer, i ex. biografer, affärer, banker och båtar. Svenska Amerikalinjens Stockholm försågs till viss del med träinredningar tillverkade i Värnamo. En betydande del av produktionen gick på export. Som mest arbetade 400 personer i fabriken avvecklades företaget och tre år senare revs byggnaderna. Johansson & Svensson Möbelverkstad. Grundades 1903 av Frans Edvard Johansson och Carl Anders Svensson övertogs fabriken av Johansson och bytte namn till Edvard Johanssons Möbelfabrik. Den utvecklades genom nytänkande, rationaliseringar och specialisering från en ganska obetydlig firma till ett företag med god konkurrenskraft. Produktionen omfattade i huvudsak kakelbord, satsbord och tevagnar. 12

13 Nya Möbelfabriken. Grundad Företaget expanderade och fabriken byggdes ut flera gånger, 1910, -15, -24 och omvandlades rörelsen till aktiebolag. Maskinutrustningen utvecklades enligt tidens krav. En stor del av produktionen omfattade, liksom på Göta nedan, kvalitetsmöbler i skulpterad ek. Arbetare vid Möbelfabriken Göta. Axel Rolander Möbelfabriken Göta. Grundades 1912 av Axel Ståhlfors, Johan Peter Lindh och Frans M Johansson. Upprinnelsen till fabriken var att Jochnick & Norrman behövde gjutningsmodeller till sin fabrik. Dessa modeller gjordes av Axel Ståhlfors och Johan Peter Lindh till vilka man hyrde ut lokaler. Företaget drevs i hyrda lokaler på Jönköpingsvägen fram till 1917 då den egna fabriken var färdigbyggd byggdes fabriken till med en vinkelbyggnad vilket ökade golvytan med en tredjedel. Från att i första hand ha omfattat ekmöbler kom produktionen att berikas också med andra träslag. Maskinparken moderniserades löpande efter tidens krav på effektivitet. Maskinerna kunde dock inte ersätta hantverket, flera bildhuggare var knutna till företaget, som 1937 ombildades till aktiebolag. En bit in på 1950-talet hade man ca 20 anställda. Som mest arbetade här ett 50-tal personer. En av de mest kända var bildhuggare Axel Rolander som både drev egen rörelse och smyckade möbler åt Göta. Sådana möbler krävde både plats och pengar, många kom att återfinnas på välbärgade gårdar i Skåne. Lindström & söner Lindström & söner AB. Grundad Ombildad till aktiebolag Från starten i ett gårdshus, där 8 man tillverkade pinnstolar, utvecklades produktionen mot fler möbeltyper och antalet anställda hade så småningom fördubblats. Firman flyttade till egen lokal 1922 och 1936 till en ny fabrik på Jönköpingsvägen. Antalet anställda var på 50-talet 16 personer. 13

14 Möbelfabriken Haga Möbelfabriken Haga. Grundad 1920 av flera fabrikörer Karl Nilsson, Frans Haglund, Anders Karlsson, Gustav Emanuelsson, August Sjöström, Sigvard Sjöström, Alfred Walther, Axel Johansson, August Wahlgren, Frans Lundberg och Gotfried Hultén. Fabriken, som uppfördes 1919, byggdes ut flera gånger, 1923, -28 och -31. Tillverkningen bestod huvudsakligen av matsals-, sängkammar-, och herrumsmöbler i olika träslag. Under senare år gjordes även butikinredningar. Som mest arbetade här cirka 25 personer. Fabriken lades ner Möbelfabriken Funkis. Grundad 1933 av K.B Kvarnström, Edvin Johansson, Walle Håkansson och Tage Bergkvist. Verksamheten startade i en nybyggd och tidstypisk fabrik vid Malmövägen. Denna kom senare att utvecklas och ytterligare moderniseras. Under 1930-talet var man specialiserad på funkismöbler, i första hand av björk, helt i tidens anda. Så småningom övergick man till att producera ekmöbler i en betydligt massivare renässanstil. Under 50- talet var åtta personer anställda här. Sjölander & Co. (Sjölanders Slöjdindustri). Grundad 1935 av Karl Sjölander och dennes far W Sjölander. Företaget tillverkade ljusstakar, leksaker och prydnadsföremål i trä, efter bra modeller och i hög kvalitet. Mycket kom så småningom att gå på export. Firman byggdes ut vid flera tillfällen, kapaciteten och omsättningen mångdubblades. Under 50-talet hade fabriken ett 20-tal anställda. Verksamheten sysselsatte också flera hemarbetande. 14

15 Sjölander & Co Firma Karl Mathsson. Grundad 1911 av fabrikör Karl Mathsson. Firman drevs till en början i hyrda lokaler på Tånnögatan 15 och flyttade senare till hyrda lokaler i dåvarande Hörlingska fastigheten, Storgatan stod den nuvarande bostadsbyggnaden vid Tånnögatan färdig och där inrymdes också möbelverkstaden. (Fastigheten ingår idag i Bruno Mathsson Center) uppförde företaget en ny fabrik vid Nydalavägen. Anläggningen ritades av Karls Mathssons son, arkitekt Bruno Mathsson och var i sitt slag revolutionerande, uppförd direkt på marken, med stora väggpartier av glas och med varmvattenrör i golvet. Mathssons möbelsnickeri grundades på hög kvalitet såväl i tillverkningen av klassiska stilmöbler som i senare decenniers banbrytande designmöbler, ex. de världskända Bruno Mathsson-stolarna. Exporten kom att bli betydande. Karl Mathssons företag, startat i det tidiga 1900-talet, utvecklades genom hans son till ett av Sveriges viktiga och världskända varumärken och gick in i nästa sekel som Bruno Mathsson International. Collection Källemo AB. Företaget grundades 1970 av Sven Lundh, efter avvecklingen av Källemo Möbelfabrik i Vaggeryd, i slutet av 1960-talet. Källemo har samarbetat med flera danska formgivare och med Jonas Bohlin och Mats Theselius, som utvecklat möbeldesignen mot ett koncept där gränserna mellan begreppen bruksföremål och konst alltmer suddas ut.18 15

16 Fler möbelfabriker i Värnamo Albin Anderssons & Son Möbelfabrik. Samma fabrik som Möbelindustribolaget Andersson & Son. Filip Andersson Robert Anderssons Konstsvarveri, startades 1907 av fabrikör Robert Andersson uppfördes en egen fabrik på Skolgatan och 1948 flyttade verksamheten till en större fabrik vid Malmstensgatan. Här tillverkades polerade och lackerade svarveriprodukter och handmålade slöjd- och leksaker i trä. Robert Andersson är bland annat känd för sina ljusstakar. Bergkvist & Co Möbelfabrik, etablerades Stolfabriken Buffalo. Byggnadsinredningar Karlsson & Co. Startades 1946 av bröderna Ivar, Olle och Thore Karlsson samt Orvar Odd Hansén. Fabriken tillverkade speciellt köksinredningar men också andra typer av inredningar. Arbetsstyrkan uppgick till mellan fyra och sex personer. Byströms Möbelfabrik. Samma fabrik som Möbelfabriken Skandia. Startades cirka 1910 och tillverkade leksaker och möbler. CA Carlström Möbelfabrik. Fast & Söner Möbelverkstad. Harry Gustavsson Möbelverkstad. Hultén & Carlsson Möbelverkstad. Bröderna Johansson (Svensbygget). EGE-möbler. Samma fabrik som Bröderna Johanssons Möbelfabrik. Grundades 1934 av bröderna Eric och Gustav Johansson. Göte Johansson E.G. Karlsson Möbelfabrik. Startades Ernst Karlsson (MatbordsKarlsson). Herman Karlsson Möbelverkstad. Startades cirka Karlströms Möbelfabrik. Kvarnströms Möbelverkstad. Grundades cirka Gustav Lindbergs Byggnadsinredningar. Bröderna Magnusson. Fabriken Fabian Mattsson. Gunnar Mattssons Snickeri. Modeller och Möbler. Startades i slutet av 30-talet. Noréns Möbelfabrik. Startades Nya Möbelfabriken. Grundades 1906 av Gustav Pettersson, Gustav Claesson och Gustav Lindberg. Arbetsstyrkan var cirka 12 man och produktionen bestod huvudsakligen av tyngre möbler i skulpterad ek. Nya Möbelfabriken. Olofssons Möbelfabrik. Grundades 1936 av John Olofsson. Här tillverkades mest matsalsmöbler. fabriken sysselsatte cirka 15 personer. A. Palms Möbelfabrik. N. August Petterssons Möbler. Möbelfabriken Skandia. Möbelfabriken Solid. Grundades cirka Möbelfabriken Svea. Startades Kennet Sjölander. Sigvard Sjöström Möbelfabrik. Allan Ståhlfors Möbelfabrik. Svenningsson. Grundades 1944 av Olof Svenningsson och Arvid Johansson. Svenska Möbelfabriken. Hilding Svensson. Vallin & Co Industri AB Möbeln. Werséns Möbelfabrik. Startades cirka Värnamo Byggnadsinredningar. Värnamo Byggnadssnickeri. Startades 1925 av fabrikör Gustav Lindberg. Under 50-talet var arbetsstyrkan 12 man. Här utfördes snickeriarbeten och byggnadsinredningar men mot slutet specialiserade man sig på ytterdörrar. Värnamo Fanérfabrik. Startades cirka Värnamo Träförädlings AB. Hette från början Värnamo tvättklämmefabrik. Värnamo Träindustri. Grundades 1935 av Bengt Liljeqvist och Åke Johnsson. Tillverkade mest träinredningar. Arbetsstyrkan var som mest runt 10 man. 16

17 den talet) Bildhuggare i Möbelfabriken Göta Axel Rolander längst bort i bild 2:3 Hantverk och form. Den kvalitativt höga nivån hos de småländska företagen har förenat hantverkskunnande med en öppenhet för impulser utifrån. Flera av 1900-talets nyskapande möbelformgivare har småländska rötter. De svenska möblernas rötter finns i naturen, klimatet, traditionen och industristrukturer och deras förändring löper parallellt med samhällsutveckling och förändrade livsmönster. Vissa möbelindustrier anlitade bildhuggare/träsnidare för att förädla sina produkter. Från utsågade ämnen, efter förlagor eller egna ritningar, höggs eller skars motiven/mönstren i relief eller som friskulptur. Resultatet kunde bli en självständig dekoration eller utgöra en del i en möbel, både som ornament och i figurativ form. En av de främsta, Carl Axel Rolander, var knuten till Möbelfabriken Göta i Värnamo. Han föddes 1881 i Byarum 0ch avled i Värnamo Han hade varit elev hos Sven Boberg och snidade också porträttbyster, figurer och djurskulpturer. 2:4 Utställningar och medaljer. Wernamo Stol- & Möbelfabrik (Lundbergs) var hovleverantör till H.K.H. Kronprinsen och chef för Nordens enda stol- & möbelfabrik, som å verldsutställningar tilldelats guldmedaljer. Medaljregnet tog sin början 1894, vid utställningar i Luleå och Antwerpen, fortsatte 1895 i Lübeck, Amsterdam och Atlanta, 1896 i Montreal, Mons och Danzig och avslutades 1897 i Bryssel. Det var säkert inte utan självförtroende direktör Lundberg visade upp firmans produkter i kungliga huvudstaden. Den 27 november 1900, kunde man i tidningarna läsa om en nyöppnad utställning: vid själva den förnäma Birger Jarlsgatan. Där har nu Wernamo Möbelfabrik, i kraft af sina många pris och medaljer från alla möjliga nationella och internationella expositioner, helt sonika slagit upp butiken, sedan Bodafors i Stockholm är hemmavant sedan flera år. I lördags avslöjade dubbelhovleverantören från Wernamo sina skatter för Stockholmspubliken, som nog faller i vissa grubblerier över sina infödda fournissörer, då den ser visserligen enkla, men vackra, stilfulla, och omsorgsfullt arbetade möbler bjudas ut så mycket billigare än den är van vid. Men Wernamopatronens oblyghet stannar ej härvid. Han bjuder också på finfina bufféer, soffor, m. m., i både antik och modem dräkt, däri han tävlar med våra konstsnickare och herr Max Sachs i fråga om varan, men, även underbjuder i fråga om priset 17

18 Kvittofrån 1901, undertcknat av fabrikör Lundberg själv 2:5 Nöjen för hög och låg. Wernamo Möbelfabrik gav människor arbete och inkomst, men hanterade också deras snålt utmätta ledighet. Fabriken styrde både vardag och helg och skapade ett slags bruksmentalitet i ett samhälle med fabriken i centrum och med, disponenten, fabrikör Carl Lundberg som regent. Tryggheten var inte villkorslös, systemet byggde på lojalitet mot dess regler. Var man måste veta sin plats och vara nöjd med sin lott. Många som startade eget i Värnamo hade börjat hos Lundberg men gjort sig omöjliga när de engagerade sig i fackföreningsrörelsen. Samtidigt visste herrarna vid rodret att nöjda och glada arbetare gjorde ett bättre jobb och gav således också bättre avkastning. Bilden ovan visar hur idylliskt det kunde se ut på Lagan vid förra sekelskiftet, när några av Värnamos invånare for på utflykt. Det var fest och stor uppslutning när föreningarna ställde till med något. Två pråmar fullastade med logemedlemmar drogs av ångbåt nedför Lagan och över Vidöstern till Färjans ö eller Körsbärsholmen. Ångbåten ägdes av fabrikör Lundberg och hyrdes ut till föreningar för nöjesresor. Fabrikören deltog ofta själv, i vit kostym. Hans ångbåtskapten Store-Klas, var stor och stark och kunde kasta av ilskna eller överförfriskade rallare. Också passagerare från Hånger och Åminne hade tillgång till båtresorna, innan järnvägen på den sidan sjön var färdig. 18

19 Lundbergs första ångbåt invigdes på 1890-talet. Båtarna var också viktiga transportörer av virke till möbeltillverkningen. Länge skulle många Värnamobor minnas hur de varje morgon väcktes av ångvisslan från möbelfabrikens båt. Fabrikör Lundberg ordnade inte bara med rekreation på vatten, utan också i vatten. Han tog initiativ till att ett badhus inrättades vid fabriken. Också allmänheten var välkommen att löga sig. Den tioöring det kostade att bli ren i något av de två badkaren, tillföll Stol- och Möbelfabrikens sjukkassa. Lundberg, som gifte sig med en danska, introducerade också fotbollen på hemmaplan. Sedan han på 1890-talet, under ett besök i sin blivande hustrus hemland, sett danska grabbar sparka boll, tog han med sig en läderkula hem till sina unga arbetare, att roa sig med på rasterna. Han hade också makt och möjlighet att, OS-året 1896, arrangera en egen, lokal olympiad: Den 1 maj då folk å andra platser i fåvitsko antingen hängifva sig åt utsväfning eller demonstration, hade vi olympiska spel för oss i Vernamo skrifver en korrespondent till Smålands Allehanda. Där Lagan löper ut i Vidöstern finnes på östra flodstranden, en fager plätt. som i dagligt tal nämnes Osudden, och här höllos på eftermiddagen de friska lekarne. Der uppsattes redan på morgonen sågade stänger, räcken och andra idrottsinstrument, utslogos kapplöpningsbanor, m.m. Det var egaren af Vernamo möbelfabrik som anordnat allt detta till en vederqvickelse och förströelse för sina arbetare. Klockan tre på eftermiddagen bar det af dit ut med hela härskaran af arbetare, 250 stycken, placerade i en stor pråm. dragen af fabrikens ångare "Vidöstern", i hvilken befunno sig särskildt inbjudna gäster hos hr Lundberg. Fabriksmusiken spelade så att det klang öfver halfva Östbo. Å den omtalta idrottsplatsen tillbragtes sedan eftermiddagen på det mest livffulla sätt, medelst kappränning ocb kraftprof, längd- och höjdsprång, deklamation och sång. Arbetarne undfägnades under tiden med dels kaffe, dels smörgåsar och svagdricka, men någon sprit förekom ej, behöfdes icke heller. Ty glädjen stod andå högt i sky. Under aftonens lopp sjöngs en hög visa om Vemamofabriken, ur hvilken vi tillåtit oss låna följande versrader: Uti sin snöhydda nordpolens son, på häl n ej hvila mer gitter, Nej, nu den trånfyllda eskimån uti patentstolar sitter. Nu moja de sig, de gubbar smorda. Och äta valspäck vid salsbord, gjorda i Vernamo. Och om Andrée kommer frisk och sund till pol n och förut ej kolar, Så skall han sätta kring dess rund ett dussin Vernamostolar. Om löjtnant Dyberg till Venus flyger, en liten sängstol han med sig smyger från Vernamo. Klockan 9 på qvällen skedde återkomsten till Vernamo, vid hvars kaj det hurrades ganska betydligt för herr Lundberg af hans arbetare ocb gäster, för hvilka senare hr L. sedermera gaf supé i sin elegants våning. På det viset och på grund af denna olympiska fest vid Osudden var det tyst i Vernamo under 1 maj och ingen såg man heller som för mycket märg i benen hade. Troligt är att man inte på bättre sätt kan "demonstrera" än vi gjorde den dagen i den goda och förståndiga köpingen. (Ur Östgötaposten ) Som driftig och framsynt företagsledare var Carl Lundberg också aktiv i Värnamos politiska liv. Hans ställning var stark, hans ord vägde tungt. Med självklar pondus satt han med vid rodret, när den goda och förståndiga köpingen skulle styras mot en framtid som industristad. 19

20 2:6 Inte bara konkurrens och konjunkturer hotade. I augusti 1940 slog blixten ned i Värmeshult och ödelade möbelfabriken. Många tvingades lämna orten för att söka nytt arbete. På 1960-talet bodde bara ett fåtal familjer kvar. Det lilla samhället skulle dock blomma upp igen, låt vara i begränsad omfattning. Fem år efter branden i Värmeshult gick också Horda Möbelfabrik upp i rök. Horda Möbelfabrik efter branden 1945 Det var inte de enda gångerna åska och eld drabbade möbelindustrin och dess människor. Allt som oftast har tidningarna under historien noterat eldens härjningar: Eldsvådan i Värnamo. Såsom torde vara bekant inträffade i Vernamo vid middagstiden i fredags en ganska hotande eldsvåda uti Vernamo stol- och möbelfabrik (ej sko- och läderfabrik, såsom telefonmeddelandet missuppfattades). För inläggande af några värmeledningsrör voro arbetena för dagen afstannade och för att åstadkomma ljus vid detta arbete begagnades några fotogenlampor. En sådan exploderade och spred eld bland torra pinnar och dylikt i den stora fabriksbyggnaden. Det befanns temligen snart, att två fabriken tillhöriga boningshus i det ena bodde fabrikens egare hofleverantören Lundberg och i det andra verkmästaren och stora fabriksbyggnaden ej kunde räddas, hvadan brandkårens ansträngningar måste koncentreras på att rädda de stora virkesupplagen och det närbelägna postkontoret. Trots alla ansträngningar spred sig dock elden till virkesupplagen, hvilka till en del nedbrunno. Deremot lyckades man rädda den närbelägna, nyuppförda stora fabriksbyggnaden. Mellan kl. 9 och l på qvällen kunde man anse elden begränsad, men eftersläckningen pågick hela natten och följande förmiddag. Under släckningsarbetet blefvo fyra personer ganska svårt skadade af nedrasande tegelpannor och dylikt. De vårdas nu på köpingens lasarett. Postkontoret, hvilket var i högsta måtto hotadt, utrymdes, och alla papper räddades genom postmästarens energi. Deremot blef postmästare Sylvans dyrbara bo nästan alldeles förstördt. Hotleverantören Lundberg har bestämt att alla arbetarne skola erhålla sin fulla aflöning, äfven om de ej kunna fullt sysselsättas tills den brunna fabriksbyggnaden blifvit åter uppförd. Sjelf står hofleverautör Lundberg för närvarande husvill. Det brunna var försäkradt i "Svea" för 81,000 kr., i "Skåne" för 5,500 kr. samt i "Länets allmänna brandförsäkringsbolag för fastigheter på landet" för 11,000 kr, enär det brunna virkesupplaget var mycket lågt försäkrat. (Östgötaposten, 12 februari ) 20

21 Småländsk snickerifabrik nedbrunnen. Till G. P. meddelas från Värnamo: I J. Ä. Nords möbelfabrik i Värnamo utbröt vid halv sextiden på måndagseftermiddagen en eldsvåda, som på mindre än en timme lade hela fabriksbyggnaden i aska. Jämte fabriken förstördes en del inneliggande virkeslager, maskiner och färdiga möbler. Hela skadan torde belöpa sig på mellan 30 och 10 tusen kr. Fabriken sysselsatte sex arbetare. (10 augusti 1925). Nords Möbelfabrik Nords Möbelfabrik. Etablerades 1919 av J.A. Nordh tillsammans med dennes åtta söner. Här tillverkades mest matsals- och sovrumsmöbler. Bränder och fallande konjunkturer hotade inte bara möbelproduktionen i stort. I dyrtider drabbades också den enskilde, tillverkaren såväl som kunden. Det kunde hända att möbelfabrikören fick mer eller mindre artiga förfrågningar om anstånd med betalningen. Depressionsåret 1933 fick Frans Magnusson, som för övrigt själv hade en stor familj att försörja, nedanstående kortfattade anhållan. Det kostade på att driva möbelfabrik. 21

22 Detalj av bord, snidat av Axel Rolander Häggs Snickeri i Bredaryd, Projektet 3:1 Mål och syfte. Projektet ska genom olika publika insatser och informationsformer, presentera möbelindustrin inom nuvarande Värnamo kommun, i första hand ur ett historiskt perspektiv men med fokus också på nutid och framtid. Projektets syftar till: att stärka den lokala identiteten genom att spegla och presentera en viktig hantverks- och industrihistoria och en betydande möbel- och designtradition i och kring Värnamo; att, sammantaget och i samverkan med andra insatser, stärka och utveckla orten/regionen; att ytterligare öka kommunens attraktivitet och profil genom att skapa ett lokalt förankrat besöksmål samt att ge Värnamo ett historiskt, kulturellt och turistiskt signum. Projektet genomförs i samverkan med andra aktörer inom området Möbelriket Småland, Designregion Småland, Träcentrum, TMF m.fl., berörda kommuner och länsorgan, nu aktiva och betydande möbelföretag (Bruno Mathsson, Källemo, m.fl.) och andra tillämpliga företag, samt med lokala aktörer inom historia, kultur och turism (ex. Vandalorum, Gummifabriken, Apladalen och Historiska Sällskapet Gamla Wernamo). Projektet bör samordnas med annan planerad verksamhet, ex. ett tänkt Formens Hus i Lammhult och beröra också fler orter inom kommunen/regionen. Projektet lägger stor vikt vid kulturturistiska värden och pedagogiska möjligheter och kan fortlöpande utvecklas och kompletteras. 22

23 3:2 Tänkta intressenter/områden. Huvudintressent: Värnamo kommun, turism/kultur/näringsliv Övriga: Gummifabriken Apladalen Historiska Sällskapet Gamla Wernamo Vandalorum Andra berörda kommuner/länsorgan Verksamma möbel- och inredningsföretag i kommunen/regionen Möbelriket Småland Designregion Småland Träcentrum i Nässjö Bransch- och intresseorganisationer inom trä- och möbelsektorn, ex. TMF. Skolor och högskolor Arkitekter/inredningsarkitekter/designers 3:3 Genomförande och resultat. Huvudmålet är att skapa en permanent presentation, utställning/besöksmål, med bas i den lokala möbelindustrihistorien och designtradition. Utställningen formas och byggs för att också öppna för flexibla och tillfälliga presentationer och events. Utställningens huvudinnehåll ges en central och egen plats i lämplig lokal. Fastigheten som föreslås för ändamålet f.d. Fälths tryckeri på Lagmansgatan (bild nedan) är ritad av arkitekt Ludvig Seda, som under en period på 1950-talat arbetade hos Bruno Mathsson och som därefter hade egen arkitektverksamhet i Värnamo. Huset byggt på talet har, med sitt formspråk och med sitt centrala läge med närhet till både Bruno Mathsson Center och Apladalen, alltså en självklar identitet och plats i sammanhanget. I dagsläget ägs och förvaltas fastigheten av Värnamo kommun. Vissa presentationer kan göras också på andra platser och i redan befintliga besöksmål (ex. Apladalen, Vandalorum, Gummifabriken, Formens Hus i Lammhult) för att öka intresset och också erbjuda vidare perspektiv. Historiska sällskapet Gamla Wernamo är en viktig samarbetspartner vad gäller den historiska basen. Vid möten med Värnamo Hembygdsförening har talats om möjligheten att låta lämpliga delar i projektet knytas till och utveckla, verksamheten i Apladalen. 23

24 Övriga delar: En mobil och variabel satellitutställning som kan fungera som inslag vid andra, anknytande arrangemang och som reklampelare på andra platser, för att stärka Värnamos värde som besöksmål och ytterligare understryka kommunens centrala position vid E 4: an och Sydsvenska krysset. Specialdesignade skyltar vid respektive historisk miljö, en till projektet kopplad turkarta, ett upplägg för geocashing. Program och arrangemang som fokuserar på design/möbler/inredning och som kan belysa sambandet mellan människans fysiska och själsliga behov och uttryck, spegla industrihistorien, m.m. Böcker. 1. En bok som speglar möbelindustrins historia och nutid i Värnamo, samt dess betydelse för utvecklingen i kommunen. 2. En rikt illustrerad bok med motiv och ämnen från Värnamos då och nu, en Värnamobok som kan locka fler till kommunen, fungera som souvenir och som gåva i olika sammanhang. Till projektet fogas löpande information, både i tryckt form och på nätet. Värna mo Möbelf abrik (Lundb ergs), grunda d ombild ad till Verna mo Stoloch Möbelf abriks Aktieb olag samt Werna mo Mekani ska Verkst adsakti ebolag, 1914 samma nslaget till Värna mo Möbelf abriks och Mekani ska 24

25 3:4 Framtida möjligheter. Tänkbart är ett samlande och återkommande arrangemang med fokus på möbler-inredningdesign, med deltagare också från andra länder kan bredda och lyfta projektet ännu ett steg. Ett samarbete över nationsgränsen kan också bli möjligt, t.ex. med Danmark som har liknade traditioner inom området. Detta skulle kunna genomföras i form av ett EU-projekt. Samtal har bl.a. förts med Camilla Wallin Kupferberg, projektledare för Smålands Sjörike, ett Leader- projekt för utveckling av turism/historia/besöksmål i Bolmenregionen, som omfattar satsningar inom Värnamo-, Hylte-, Ljungby-, och Gislaveds kommuner. 3:5 Organisation. Huvudman i nuvarande stadium är Värnamo Kulturförvaltning i samverkan med Värnamo Turism. Varefter projektet utvecklas formas en brett sammansatt referensgrupp. Ur denna utses en ledningsgrupp, med representanter för Värnamo kommun, berörda organisationer, institutioner samt övriga huvudaktörer. Till sammankallande och utförare har utsetts en projektledare (Magnus Engberg) som i samverkan med övriga medverkande ansvarar för planering och rapportering. Möten med tilltänkta intressenter/medverkande sker fortlöpande (se bifogad rapport). 3:6 Tidplan. 2011: Förstudie och förprojektering. Avslutas : Mobil utställning innehåll, gestaltning, material, produktion. Färdig till hösten (Ev. i samverkan med VFF). Powerpoint/CD-presentation av hantverks- och industrihistoria innehåll, produktion. Färdig under hösten (I samverkan med VFF). Trycksaker till mobil utställning. Bok 1 möbelindustrin i Värnamo kommun text, bild, layout, tryck. Utgivning hösten Sökning och inköp av möbler, m.m. till utställningar. Löpande under året. Skyltar, fas 1 (ca 20 st.) innehåll, form, produktion, montering. Löpande under vårensommaren-hösten : Permanent presentation/utställning (basen i ett nytt besöksmål) gestaltning, produktion, teknik. Informationsmaterial kopplat till permanent presentation, besöksmål. Skyltar, fas 2 (ca 10 st). Bok 2, Värnamobok text, bild, layout, tryck. Utgivning till sommaren :7 Ekonomi. Nu pågående arbete omfattar förstudie och förprojektering (planering och utveckling, information och kontaktskapande samt därtill kopplade resor, möten, upprättande av rapport, ansökningar, m.m.) Denna inledande fas ( kr) har finansierats via bidrag från KK-stiftelsen/Drivkrafter för nya näringar (50 %) samt Värnamo kommun (50%) och avslutas vid årskiftet

26 För att utveckla och genomföra projektet krävs ytterligare finansiering. Tänkta finansiärer är Värnamo kommun, Regionförbundet Jönköping, Länsstyrelsen, sparbanksstiftelsen Alfa, m.fl. I första hand tas ytterligare kontakter med Värnamo kommun samt därefter med Länsstyrelsen och Regionförbundet i Jönköpings län. Informativa kontakter med Länsstyrelsen och Regionförbundet togs i augusti 2011 och med Sparbanksstiftelsen Alfa i oktober. Kostnaden för 2012 beräknas till ca 1,2 milj. kr. Häri ingår kostnader för en mobil utställning, del av skyltning, bok 1, m.m., samt kostnad för projektledare (research, planering, text, form, etc.) samt till detta kopplade kringkostnader. (Se bifogad kostnadsberäkning). Kostnaden för 2013 beräknas till ca 1,3 milj kr. Huvudparten av dessa är kopplade till gestaltning och färdigställande av den permanenta presentationen. (Se bifogad kostnadsberäkning). För finansiering under 2012 söks i första hand medel från Värnamo kommun. Därefter kommer bidrag att sökas också på regional nivå. Förutsättningen för detta är dock att Värnamo kommun inledningsvis avsätter medel till projektet. För finansiering av insatser 2013 kommer, förutsatt att projektet kan utvecklas vidare under 2012, bidrag att i god tid sökas från berörda intressenter, på lokal-, regional och nationell nivå. Utöver de kostnader som beräknats enligt denna projektplan tillkommer kostnader för tillhandahållande och iordningsställande av lämpliga lokaler. Beviljade medel ska ses som en investering som på sikt gynnar och stärker attraktionskraften i första hand i Värnamo kommun, men som också tillför regionen, besöksnäringen, samt trä- och möbelbranschen viktiga värden. Magnus Engberg, projektledare, oktober 2011 Magnus Engberg Kulturproduktion 26

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

Mötesplats Möbelbygd. e g. ö b. Mö M

Mötesplats Möbelbygd. e g. ö b. Mö M Mötesplats Möbelbygd M M ö e p Mö öttte esssp plla la atttsss M M ö b e g d Mö öb be ellb lb byyyg gd d Mötesplats Möbelbygd ett stilfullt stycke Småland I västra Småland finns sedan gammalt en av Sveriges

Läs mer

Mötesplats Möbelbygd. Projektplan

Mötesplats Möbelbygd. Projektplan Mötesplats Möbelbygd Projektplan Projektplan Mötesplats Möbelbygd. 1. Bakgrund. I västra Småland finns sedan gammalt en av Sveriges starkaste företagarregioner, präglad av många småföretag och låg arbetslöshet.

Läs mer

Möbelfabriken Linden

Möbelfabriken Linden Horda Möbelfabrik På 1870-talet startade kyrkvärden Johannes Johansson från Kolvarp en rörelse med arbetare från trakten. Den skog han köpte barkades och skräddes till bjälkar och slipers som såldes ända

Läs mer

furniture in time presented by Hans K

furniture in time presented by Hans K furniture in time presented by Hans K Rötter från Hyssna - från Hyssna till ett framgångsrikt internationellt möbelproducerande designföretag För den som är intresserad av möbler väcker namnet Hyssna direkt

Läs mer

Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild!

Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild! jubileum Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild! Bröderna Perssons Specialsnickeri i Bromölla är ett av Sveriges ledande specialsnickerier. Efter 30 års verksamhet är vi idag 23 medarbetare

Läs mer

Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar

Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar Gunnar Tonnquists släkt 4 Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar Tabell Johan Alfred Sjöberg (fk Tånnqvist). Soldat, lantbrukare. Född 20 jun 859 i Kårabo, Tånnö (F). Död 6 dec 947 i

Läs mer

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014 75 år på väg S 1939-2014 1 Året var 1939 Tidig styrelse samlad och uppställd för gruppfotografering. Åkerierna skulle organisera sig i åkeriföreningar/lastbilscentraler (samlas under ett tak) som i sin

Läs mer

En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige

En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige. Januari 2014 Om rapporten Denna rapport är en sammanfattning baserad

Läs mer

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S.

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S. I Sjöviks Industri AB hörnet av Hampes väg Utängsvägen ligger Granova husen idag, där fanns förr en ladugård med kor och grisar. 1947 köpte Börje Pedersen som var kemi ingenjör ladugården och byggde om

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Vi omfamnar olikheten

Vi omfamnar olikheten Vi omfamnar olikheten I gränslandet mellan det privata och offentliga rummet En källa av kunskap och erfarenhet Att dra lärdom av historien är viktigt. Både för människa och miljö. På NC använder vi vår

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar!

Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar! Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar! Med själen i väggarna Många av alla de som idag kliver in i Pers Ram & Glas ser

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin Eskilstuna stadsmuseum Eskilstuna Smedstaden och industrin Invigning av Allan Ebelings staty Smederna vid stadens 300-årsjubileum. Foto: Teddy Aarni, Eskilstuna stadsmuseum Rademacher och smidestillverkningen

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné)

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektplan Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektägare Älmhults Kommun Malin, Blom, Kommunikationsenheten

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Julmyra Horse Center framtidens hästhållning

Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Hagar vid Julmyra Horse Center. Projektägare: Julmyras vänner, ideell förening Projektledare: Carin Barrsäter Kommun: Heby Dnr: 81 Jnr: 2011 2137 Projekttid:

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Utflykt till flydda tider

Utflykt till flydda tider Utflykt till flydda tider Söndagen den 25 september gjorde Västernorrlands Regementes Kamratförening en utflykt till flydda tider. Föreningen besökte då bosättningar i området Västra-Spannsjön, Pommacvägskälet

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt

Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt Text Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Kristinehamns tingsrätt

Läs mer

Söklista gravbok Björketorps församling

Söklista gravbok Björketorps församling 2014-05-07 12:04:24 X Visa gravplatser utan gravrätter Ytkod: (inget) Skyltad: 2012-06-01-2014-05-07 Kultur: (inget) 1 4 32 1 Pettersson, Georg Pettersson Georg 1 5 37 1 Jakobsson, Anders Jakobsson Johanna

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Projektledare: Jan-Anders Eriksson, tel. 070-524 91 51, E-post: jan-anders.eriksson@torsta.se

Projektledare: Jan-Anders Eriksson, tel. 070-524 91 51, E-post: jan-anders.eriksson@torsta.se Slutrapport Bodsjöstugan, destinationsdesign och entreprenörskap. Regionförbundet Jämtlands län Journalnr.: 2011-7487 Projektledare: Jan-Anders Eriksson, tel. 070-524 91 51, E-post: jan-anders.eriksson@torsta.se

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Välkommen till Emmaboda kyrka

Välkommen till Emmaboda kyrka Välkommen till Emmaboda kyrka Kort historik Från början fanns här endast ett församlingshem som invigdes av Biskop Ludvig Lindberg en dag i februari 1926. Klockan 3.30 tändes den elektriska belysningen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

hansk.se Y5. DESIGN SAMI KALLIO

hansk.se Y5. DESIGN SAMI KALLIO hansk.se Y5. DESIGN SAMI KALLIO Kanske detta är stolen som får dig att känna både lust och välbehag. Formgivaren Sami Kallio har testat sig fram i sin verkstad för att skapa en bekväm stol med ett helt

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Förstudie. Möbelvägen. Rapport

Förstudie. Möbelvägen. Rapport Förstudie Möbelvägen Rapport Magnus Engberg, samordnare November 2014 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Ekonomi 3 3. Organisation 4 4. Verksamhet december 2013-januari 2014 4 5. Verksamhet våren 2014 8 6. Möbelvägen,

Läs mer

Frågesport_Smålands städer

Frågesport_Smålands städer Frågesport_Smålands städer Name: 1. I vilken stad tillverkas polkagrisar? 2. Staden brändes ned år 1568 i kriget mot Danmark, för att danskarna inte skulle kunna få något krigsbyte där. Staden är dock

Läs mer

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1 Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1. Projektnamn Den 1 juni 2009 beslöt LAG Mellansjölandet att bevilja oss ett projektstöd för att arrangera besökshelgen Upplev Kilsbergskanten (LAG:s dnr M2009-0095,

Läs mer

Sammanfattning workshops

Sammanfattning workshops Sammanfattning workshops Bakgrund Under april, maj och juni månad 2013 har sex workshops genomförts med olika grupper som representerar Eskilstuna på olika sätt. Följande frågor ställdes till samtliga

Läs mer

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik

Läs mer

Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com

Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com Projekt ERIKSGATA Slutrapport Journalnummer 2010-637 Sökande Föreningen Forsviks Varv. Kontakt Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com Projektets

Läs mer

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG DiG Samlade vykort från Gullaskruv DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG 201. Kyrkan i Hälleberga Kyrkan uppfördes 1819 1821 under Peter L. Sellergrens tid. Byggnaden hade korsformad plan med torn i väster

Läs mer

Det började med en järnhandel i Hjo 1841...

Det började med en järnhandel i Hjo 1841... Det började med en järnhandel i Hjo 1841... Tomt 55 vid Sandtorget där rådman Synnergren år 1841 startade sin järnhandel. Den låg på samma plats där tvåvåningsbyggnaden till vänster på fotot ligger. År

Läs mer

Färdplan Gräfsnäs slottsruin & park

Färdplan Gräfsnäs slottsruin & park Färdplan Gräfsnäs slottsruin & park 2009-2011 Bakgrund I Gräfsnäsparken finns ett pågående arbete att utveckla parkens attraktionskraft. Det organiseras i den så kallade Gräfsnäsgruppen som består av representanter

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige www.avesta.se/traskog Avestasamtalen: Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige Trä- och skogsindustrin är hörnstenar för svensk export. Tillväxten är hög och landets växande skogar är viktiga kuggar

Läs mer

Möjligheternas snickeri Södra Timber Torsås

Möjligheternas snickeri Södra Timber Torsås Möjligheternas snickeri Södra Timber Torsås Vi förverkligar dina idéer Vi hjälper både privatpersoner och företag att förverkliga sina inredningsidéer. Hos oss är hantverkstraditionen gedigen och kvalitetsmedvetenheten

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

WOOD PARK ORSA. En nationell och internationell TRÄMÖTESPLATS

WOOD PARK ORSA. En nationell och internationell TRÄMÖTESPLATS WOOD PARK ORSA En nationell och internationell TRÄMÖTESPLATS AMBITION HYR LOKALER I EN KOMMUN DÄR TRÄINDUSTRIN STÅR I CENTRUM Fram till år 2015 har Orsa Lokaler AB som målsättning att utveckla Wood Park

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Historien om en. Jarnvag

Historien om en. Jarnvag 95 Historien om en Jarnvag _

Läs mer

Sammanställning - Informationsmöte den 19 maj

Sammanställning - Informationsmöte den 19 maj Sammanställning - Informationsmöte den 19 maj Deltagande: Anders Nilsson Anna van Elverdinge Benny Svensson Stellan Svensson Christina Moths Mikael Nimmersjö Dan Ljungström Franky van Elverdinge Fredrik

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från styrelsemöte fredagen den 21 februari 2014 Mötet ägde rum i Konsthallen, Borgmästaregatan 17 i Karlskrona klockan 10-14.30. Närvarande: Landstinget

Läs mer

Äkta svenskt hantverk

Äkta svenskt hantverk Äkta svenskt hantverk SIBES är ett av de ytterst få företag som finns kvar i Sverige som tillverkar kvalitetsbeslag. Vår tillverkning sker i egen fabrik i Småland. Vi har över 70 års erfarenhet av att

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

DM-JDM Småland OFFICIELL STARTLISTA

DM-JDM Småland OFFICIELL STARTLISTA 2011-01-23 DM-JDM Småland tid D 8 Intervallstart klassisk stil 1,3 km 1 SJÖBERG Emma 10:00:00 2 DJURSTEDT Agnes 10:00:30 3 OLIN Emma 10:01:00 H 8 Intervallstart klassisk stil 1,3 km 6 HULT Simon 10:02:30

Läs mer

Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell

Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Grand. Till vänster ses stadens dåvarande polisstyrka,

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004

Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004 Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004 Sammanfattning Bakgrund Projektet uppkom då utvecklingsgrupper runtomkring i byarna i Älvdalens Kommun ville jobba för att kunna behålla service

Läs mer

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE KONTAKT Telefon: Mathias Worbin 0768 652 305 Mail: mr_wigmannen@bildfobi.se Hemsidor: www.nilssoncrwth.se, www.bildfobi.se Facebook: Konstgruppen Bildfobi

Läs mer

ANTECKNINGAR FRÅN MÖTE MED LEDNINGSGRUPPEN

ANTECKNINGAR FRÅN MÖTE MED LEDNINGSGRUPPEN Kommuner i samverkan för Inlandsvägen: Mora! Vansbro! Fil ipstad! Storfors! Kristinehamn! Gullspång! Mariestad! Skövde! Falköping! Tidaholm! Mullsjö! Jönköping! Gislaved! Hylte! Halmstad ANTECKNINGAR FRÅN

Läs mer

Att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur

Att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur Våra kulturpolitiska mål: Att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor Att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Att främja ett levande kulturarv

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:59 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda 1944-1945 Ordförande Erik Georg Holm Jönköping Suppleant John Lindberg Jönköping vice Ordförande Bertil Ljungberg Gunnar Andersson Sekreterare Alvar Wärnegård Jönköping

Läs mer

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning.

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ju djupare man dyker in i ärendet mellan Ellös Buss och Stenungssunds kommun finnar man hur öppet vänskapskorruptionen tar sig när risken

Läs mer

Tävelsås. Öppet hus. Söndagen den 24 augusti 2014 Kl 13.00 17.00 www.tavelsas.se. Välkomna!

Tävelsås. Öppet hus. Söndagen den 24 augusti 2014 Kl 13.00 17.00 www.tavelsas.se. Välkomna! Tävelsås Öppet hus Söndagen den 24 augusti 2014 Kl 13.00 17.00 www.tavelsas.se Välkomna! Tävelsås sockenråd bjuder in dig/er till öppet hus! Sockenrådet väcktes till liv igen under 2013. När vi hade vårt

Läs mer

VERKSTAD SNICKERIVERKSTAD UTSTÄLLNING. Kartans Möbelsnickeri

VERKSTAD SNICKERIVERKSTAD UTSTÄLLNING. Kartans Möbelsnickeri VERKSTAD från 1800-talet med unika maskiner och verktyg SNICKERIVERKSTAD med komplett maskinutrustning från början av 1900-talet UTSTÄLLNING med både äldre och nytillverkade Östervålamöbler samt information

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

Anders Bengtsson och Olof Nilsson HANTVERK ÖVER TRE GENERATIONER

Anders Bengtsson och Olof Nilsson HANTVERK ÖVER TRE GENERATIONER Anders Bengtsson och Olof Nilsson HANTVERK ÖVER TRE GENERATIONER Tofta Snickeri har satt sin prägel på Varberg sedan 1939 när företaget grundades av Åke Bengtsson. Inledningsvis bestod uppdragen av renoveringsjobb,

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Det Stora Lyftet för Järnvägsstaden. Nässjö!

Det Stora Lyftet för Järnvägsstaden. Nässjö! Det Stora Lyftet för Järnvägsstaden Nässjö! Bilden ovan: Nässjö är verkligen järnvägsstaden intygade Stf regionchef Jens Möller från Trafikverket i Malmö. Det finns ingen annan ort i Sverige där sex järnvägslinjer

Läs mer

Gamla Sko - affärer, Skomakare, Skofabriker och Skogrossister i Umeå - området. Skoaffärer. Bergmans Skoaffär & Skomakeri, K. 1917

Gamla Sko - affärer, Skomakare, Skofabriker och Skogrossister i Umeå - området. Skoaffärer. Bergmans Skoaffär & Skomakeri, K. 1917 1 Gamla Sko - affärer, Skomakare, Skofabriker och Skogrossister i Umeå - området Skoaffärer Bergmans Skoaffär & Skomakeri, K. 1917 2 Carl Gustav Carlsson med hustru Christina Carlsson Carlsson Skohandlare,

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26 2014-06-24 Dialogmöte Lenhovda 2014 05 26 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Jimmi Olsson, näringslivsutvecklare

Läs mer

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG 51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG Av Annika Abrahamsson från Alkb För ganska precis ett år sedan fick jag ett redaktörsuppdrag av en författare med eget förlag, och det skulle visa sig att denne

Läs mer

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Adelöv - LIVET PÅ LANDET 2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com

Läs mer

Synpunkter på Mark- och stadsbyggnadskontorens beskrivning av hur Lillsjöparken i Ulvsunda påverkas vid en eventuell byggnation

Synpunkter på Mark- och stadsbyggnadskontorens beskrivning av hur Lillsjöparken i Ulvsunda påverkas vid en eventuell byggnation Information från arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Synpunkter på Mark- och stadsbyggnadskontorens beskrivning av hur Lillsjöparken i Ulvsunda påverkas vid en eventuell byggnation Januari 2007 Lillsjöparken

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Pressinformation Form 12

Pressinformation Form 12 Pressinformation Form 12 Stockholm furniture fair 2015 form12.se Med bakgrund i ett av Sveriges mest välrenommerade möbelvarumärken blandar Form 12 sin erfarenhet av vad som verkligen säljer med nya kreativa

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Låt oss få presentera; THE:SHOWROOM STOCKHOLM

Låt oss få presentera; THE:SHOWROOM STOCKHOLM Låt oss få presentera; THE:SHOWROOM STOCKHOLM BAKGRUND Stockholm är en mötesplats för att skapa nya kontakter och därmed finna nya kunder och klienter. Det är här både stora och små inredningsprojekt tar

Läs mer

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar Så gör du fler exportaffärer Fem företag berättar Vi hjälper dig till fler och säkrare exportaffärer Möt fem svenska företag från fem branscher. De verkar på olika marknader och skiljer sig i storlek och

Läs mer