Förord. Tullinge i januari 2014 Eva Nyberg Forskningsledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Tullinge i januari 2014 Eva Nyberg Forskningsledare"

Transkript

1 1

2 Förord Frågan om våld i nära relationer har blivit ett prioriterat verksamhetsområde, eller åtminstone ett fält med egna verksamhetsresurser i många kommuners socialtjänst. Författaren till den här rapporten arbetade själv som kurator i en kommunal verksamhet för socialt stöd till kvinnor som utsatts för våld i sina familjer. Hon hade intresse för att dokumentera och utvärdera denna verksamhet, benämnd Fridsam, varvid ett långvarigt samarbete inleddes med FoU-Södertörn, kommunens utvecklingsoch forskningsenhet, och forskningsassistent Åsa Bringlöv. Till att börja med resulterade detta samarbete i en utvärdering med intervjuer med kvinnor och samarbetspartnern polisen som empiriskt material. Den utvärderingen (Olgun & Bringlöv, 2011) visade att såväl kvinnorna som poliserna, vilka gjorde förundersökningarna efter kvinnornas anmälan, var positiva till att få stöd av denna specialistfunktion som Fridsams kurator utgjorde. Syftet med att inrätta Fridsam inom kommunens Kvinnofridsenhet var att flera kvinnor ska orka polisanmäla förövaren, det vill säga starta den rättsliga process som många kvinnor tvekar inför men som i det samhälleliga perspektivet ses som en viktig åtgärd för att stävja problemet familjevåld. Fridsams kurator hade sin arbetslokal hos polisen, en närhet med avsikt att underlätta ett ömsesidigt lärande och ömsesidig tillit mellan organisationerna socialtjänst och polis. Syftet var också att ge ett bredare stöd utöver det rättsliga förfarandet, nämligen i den personliga utveckling som ofta innehåller ett uppbrott från den relation där kvinnan utsätts för upprepat våld. Den här skriften är ett resultat av det fortsatta samarbetet mellan Fridsams kurator och FoU-Södertörn. Den presenterar grundligt arbetssättet med kvinnorna och samarbetet med polisen, den innehåller en resultatredovisning av ett antal fall och teorianknyter det praktiska arbetet till en studie av Holmberg & Enander (2011b), vilken sammanfattar uppbrottsprocessen från förövaren i ett antal begrepp som sammantaget beskriver en personlig utveckling som kan vara både smärtsam och långvarig. Vi hoppas att synsättet med rättsprocessen som en praktisk ram och med begreppet uppbrott som en teoretisk, kommer att bidra till utvecklingen av det professionella samtalet om mötet med våldsutsatta kvinnor inom socialtjänstens olika verksamheter. Tullinge i januari 2014 Eva Nyberg Forskningsledare 2

3 Författarens förord För drygt fem år sedan anställdes jag av Kvinnofridsenheten i Södertälje för att driva projekt Fridsam, en kvinnofridssamverkan mellan kommunen och polisen. Det var en spännande utmaning att utforma och driva projektet under de tre år som det fortgick. Efter projekttiden beslutade socialnämnden att min tjänst skulle tillhöra Kvinnofrid varmed Fridsam skulle finnas kvar och vara en del av vad kommunen och polisen i Södertälje erbjuder våldsutsatta kvinnor i behov av stöd och hjälp. Våren 2011 gjorde jag tillsammans med Åsa Bringlöv vid FoU-Södertörn en utvärdering av Fridsam som projekt (Olgun & Bringlöv, 2011), och den utvärderingen blev också starten till denna rapport. Jag vill rikta ett stort tack till de kvinnor som deltog i utvärderingen. Tack för att ni tog er tid och delade med er av era erfarenheter och kunskaper, ni har varit till stor hjälp! Ett tack också till Bosam (polisens brottsoffersamordnare) och de utredare vid polisen som tog sig tid att medverka i utvärderingen och delge sina tankar om att arbeta med brott i nära relation. Med denna skrift vill jag synliggöra behovet för kvinnor utsatta för våld i nära relation att få adekvat stöd och hjälp i alla berörda delar av sin livssituation. I detta är stöd och hjälp genom en eventuell rättsprocess en central och viktig aspekt. Jag vill också bidra med kunskap och erfarenheter till dem som står i begrepp att starta och utveckla liknande verksamheter som Fridsam. När jag nu är klar med rapporten har jag slutat i Södertälje och arbetar med kvinnofridsfrågor någon annanstans och på ett annat sätt. Under mitt sista år i Södertälje skedde det en hel del förändringar som förde med sig att det blev svårt, för att inte säga omöjligt, att implementera Fridsam i den ordinarie verksamheten och att upprätthålla det som hade arbetats fram under projekttiden. Denna rapport är följaktligen en beskrivning av det jag byggde upp under projekttiden och vad jag försökte hålla vid liv den tid jag var kvar i Södertälje efter att Fridsam skulle bli permanent, och inte en skildring av en nu existerande verksamhet. Jag tycker det är tråkigt att det gick som det gick, men samtidigt är jag glad över de erfarenheter jag fick och de lärdomar jag har kunnat dra. Jag är också mycket glad över att ha fått möjligheten att skriva denna rapport och på så sätt få bevara Fridsam. 3

4 Slutligen vill jag tacka Åsa Bringlöv vid FoU Södertörn för gott samarbete, fina intervjuer, stort tålamod och mycket klarsynta reflektioner. Att du är väldigt trevlig och rolig har inte gjort saken sämre. Jag vill också tacka Karin Mård, min chef under projekttiden och ett tag därefter, tack för professionell arbetsledning, entusiastiskt stöd och intressanta diskussioner. Tack även till min handledare under tiden med projektet, Lenah Helgesdotter, för eminent och ovärderlig handledning. Sist men inte minst, stort tack till Eva Nyberg och Eva-Marie Åkerlund (FoU Södertörn), Susanne Eriksson Larsson (Kvinnofridsteamet i Huddinge), och Lisa Lundberg (Socialhögskolan i Stockholm) för att ni tog er tid att läsa och komma med många kloka synpunkter och tänkvärda reflektioner. 4

5 Innehållsförteckning INLEDNING... 6 Denna rapport... 6 FRIDSAM Fridsams mål och syfte Verksamheten MÄNS VÅLD MOT KVINNOR Våldets olika uttryck Konsekvenser Särskilt utsatta grupper Barn som upplever våld i familjen Rättsprocessen NORMALISERINGSPROCESSEN OCH UPPBROTTSPROCESSEN Normaliseringsprocessen Uppbrottsprocessen ARBETET BESKRIVET GENOM TVÅ PROCESSER SJU FALLBESKRIVNINGAR Sara Lena Johanna Helen Eva Ulrika Maria Reflektioner utifrån fallbeskrivningarna SAMTALEN Tema 1: Informationens betydelse Tema 2: Motstånd och anpassning Tema 3: Det traumatiska bandet Tema 4: Tillit Tema 5: Att sörja SAMMANFATTANDE KOMMENTARER REFERENSER

6 Inledning I Södertälje utgör Kvinnofrid navet i det kommunala kvinnofridsarbetet och var från 2003 och fram till våren 2012 en egen enhet inom socialtjänsten. Kvinnofrid har drivit ett aktivt utvecklingsarbete med hjälp av projektmedel. År 2007 kom man fram till att det vore värdefullt med ett närmare samarbete med polisen i Södertälje och ansökte om pengar hos Länsstyrelsen till ett samverkansprojekt. Kvinnofrid ville nå fler våldsutsatta kvinnor och såg också behovet av att utveckla ett psykosocialt stöd i samband med rättsprocessen för kvinnor utsatta för hot och våld i nära relation. Man tänkte att båda delarna borde gå att uppnå genom att upparbeta ett samarbete med polisen i Södertälje. Länsstyrelsen beviljade projektpengar och år 2008 anställdes jag som projektledare och kurator med placering i polishuset. Verksamheten drog igång i augusti samma år och döptes av mig till Fridsam. Våren 2011 gjorde jag i samarbete med Åsa Bringlöv vid FoU-Södertörn en utvärdering av projektet (Olgun & Bringlöv, 2011). Utvärderingen visade sammanfattningsvis på mycket goda resultat och hösten 2011 beslutade socialnämnden att min tjänst fortsatt skulle tillhöra Kvinnofrid varmed Fridsam skulle finnas kvar och vara en del av vad kommunen och polisen i Södertälje erbjuder våldsutsatta kvinnor i behov av stöd och hjälp. Denna rapport Arbetet med utvärderingen av projektet Fridsam, och de resultat som framkom, födde tanken på en fortsättning vilket sedermera resulterade i denna rapport. Utvärderingen baserades på statistik från verksamheten, skriftlig dokumentation samt intervjuer med några av polisens utredare och polisens brottsoffersamordnare, Bosam. Även de erfarenheter jag hade gjort som projektledare togs upp i utvärderingen. Syftet med utvärderingen var att ta reda på om Fridsam hade varit till stöd för kvinnorna i rättsprocessen och om verksamheten hade betytt något för dem i deras livssituation med utsatthet för hot och våld i en nära relation, och i så fall hur kontakten med Fridsam hade påverkat. Vi ville även ta reda på om ett samarbete hade utvecklats mellan Fridsam och polisen och hur det i så fall hade upplevts av polisens utredare och Bosam. 6

7 Många av kvinnorna som intervjuades för utvärderingen uttalade att de hade fått bra stöd i att medverka i rättsprocessen och ett par sa att de helt enkelt inte skulle ha klarat av det utan kontakten med Fridsam. Några av de intervjuade uttryckte att Fridsams placering i polishuset var positiv. De upplevde det som trygghetsskapande, seriöst och stärkande. De menade vidare att placeringen tydliggjorde att det var brottsliga handlingar det handlade om. Merparten lyfte fram den information de hade fått av Fridsam, speciellt om rättsprocessen, som en viktig faktor. De stödjande och bearbetande samtalen upplevdes som trygghetsskapande, lugnande och gav nya sätt att se på sig själv och på det man hade varit med om. Samtalen fyllde även funktionen att avlasta och bearbeta skuld- och skamkänslor. Utifrån responsen från de kvinnor som hade fått medföljning verkar det ha varit ett bra sätt att skapa trygghet och att underlätta medverkan i rättsprocessen. Dessa åsikter fördes även fram av många kvinnor som jag hade kontakt med genom Fridsam, i utvärderingsenkäterna och i den muntliga feedback som jag fick. Intervjuerna med polisens utredare visade att kunskapen om vad Fridsam kunde hjälpa till med varierade en del, men trots det var Fridsam en relativt väl integrerad del av deras arbete. Utredarna upplevde att det var lätt att få kontakt med Fridsam och var positiva till att verksamheten var lokaliserad i polishuset. Den rumsliga närheten gjorde att jag och verksamheten var välkänd, vilket gjorde det lätt för dem att rekommendera kvinnor att ta kontakt. Vad Bosam och utredarna lyfte fram som betydelsefullt med en verksamhet som Fridsam i polishuset och vad samverkan hade betytt var för det första att Fridsam var specialiserad på den brottsutsatta. Varken utredarna eller Bosam hade de resurser eller den kompetens, som Fridsam hade, för att arbeta med våldsutsatta kvinnor. Om kvinnorna fick kontakt med Fridsam kunde utredaren släppa den brottsofferstödjande delen av arbetet och koncentrera sig på utredningen. För det andra poängterade de att Fridsam hör till socialtjänsten. De såg det som viktigt att Fridsam hade god kännedom om och bra kontakter med övriga socialtjänsten vilket var både Bosam och utredarna till hjälp. För det tredje menade de att Fridsam kunde fungera som en alternativ ingång till polisen, då Fridsam till skillnad från polisen inte hade myndighetsutövning. För det fjärde menade de att med hjälp av Fridsam ökade antalet kvinnor som medverkade i rättsprocessen. Fridsam hade, enligt Bosams och utredarnas uppfattning, lett till att fler kvinnor valt att ta steget att polisanmäla och att medverka i utredningen. Både utredarna och Bosam beskrev Fridsam som en viktig resurs som de hoppades skulle få finnas kvar. 7

8 Även Kvinnofrid upplevde projektet Fridsam som positivt. Kvinnofrids vilja att täcka behovet av ett psykosocialt stöd i samband med rättsprocessen uppfylldes. Vidare hade Kvinnofrid en önskan att med projektet nå fler våldsutsatta kvinnor, något som utan tvekan uppnåddes. Detta kunde ske dels på grund av resursförstärkningen, dels för att Fridsam fyllde ett glapp som tidigare fanns mellan polisen och kommunen gällande arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Innan projektet startade förmedlades färre kvinnor från polisen till Kvinnofrid per år än det antal som de förmedlade till Fridsam/Kvinnofrid per månad under hela projekttiden. Utvärderingen av projektet gjordes skyndsamt för att fungera som underlag till socialnämndens beslut om verksamhetens framtid. Det förde med sig att det saknades tid att ta tillvara alla erfarenheter och det metodutvecklingsarbete som hade skett inom ramen för projektet. Dessutom var intervjuerna med kvinnorna ett intressant material som rymde mer än vad som kom till användning i utvärderingen. Genom samarbetet med FoU-Södertörn fick jag efter utvärderingen möjlighet att mer grundläggande sammanfatta erfarenheterna från Fridsam och beskriva metodutvecklingen som skett. Resultatet är denna rapport. Syfte Syftet med denna rapport är att synliggöra behovet för kvinnor utsatta för våld i nära relation att få adekvat stöd och hjälp i alla berörda delar av sin livssituation, där stöd och hjälp genom en eventuell rättsprocess är en central och viktig aspekt, och att bidra med kunskap och erfarenheter till dem som står i begrepp att starta och utveckla verksamheter liknande Fridsam. Kvinnor som gör en polisanmälan angående brott i nära relation, eller överväger att göra en, har ofta ett stort behov av stöd och hjälp genom rättsprocessen. Kvinnorna har behov av stöd som målsägande (brottsoffer i rättsprocessen) och ofta i sin livssituation i övrigt. I detta fyller en verksamhet som Fridsam en viktig funktion. En sådan verksamhet har möjlighet att, på plats i polishuset och i samverkan med polisen, nå kvinnorna i ett extra utsatt och viktigt skede och stödja dem både i deras livssituation och på vägen genom rättsprocessen. En sådan verksamhet kan även arbeta för en positiv växelverkan mellan uppbrottsprocess och rättsprocess. Jag vill i denna skrift beskriva hur det kan gå till. 8

9 Det skulle kunna skrivas en egen rapport om Fridsams samverkan med polisen. Här har den dock fått en något undanskymd roll i och med att det är samtalen med kvinnorna som står i fokus. Det ska dock understrykas att samverkan med polisen är en förutsättning för en verksamhet som Fridsam. De kunskaper och erfarenheter som särskilt utkristalliserade sig under åren på Fridsam är hur samverkan mellan uppbrottsprocessen och rättsprocessen för en kvinna som lever under hot och våld kan se ut och hur det kan användas i samtalen. I kapitlet om arbetet med kvinnorna har jag begränsat användandet av referenser vilket jag valde för att göra texten mer läsarvänlig och för att ha fokus på praktiken. Denna rapport är en beskrivning av kvinnofridsarbete i praktiken, dess innehåll och metoder, genom ett konkret exempel, verksamheten Fridsam i Södertälje kommun. Rapportens upplägg Efter det här inledande kapitlet börjar jag med att beskriva Fridsam. Därefter följer två kapitel där utgångspunkterna bakom arbetet på Fridsam beskrivs. I det första, Mäns våld mot kvinnor, ger jag en beskrivning av våldets olika uttryck, konsekvenser av våld i nära relation och, kortfattat, särskilt utsatta grupper och hur det kan vara för barn som upplever våld i familjen. Här ges även en kortfattad beskrivning av rättsprocessen med inriktning mot hanteringen av brott i nära relationer. I det andra kapitlet beskriver jag normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen, som är den teoretiska utgångspunkten för arbetet vid Fridsam, liksom för den här rapporten. Efter det beskrivs arbetet med kvinnorna i tre kapitel. Först beskriver jag hur uppbrottsprocessen och rättsprocessen samverkar. Sedan följer sju fallbeskrivningar som illustrerar hur olika situationen kan se ut för de kvinnor som kommer i kontakt med Fridsam, med fokus på deras uppbrotts- och rättsprocesser. Därefter följer ett kapitel där jag tar upp samtalen på Fridsam ur olika aspekter. Kapitlet kan läsas som en metodbeskrivning. Jag har valt att lyfta några grundläggande teman som jag sedan beskriver kopplat till kvinnornas uppbrottsprocesser och rättsprocessen. De teman jag har valt är informationens betydelse, motstånd och anpassning, det traumatiska bandet, tillit och, slutligen, att sörja. Citaten i rapporten är hämtade från intervjuerna som gjordes i samband med utvärderingen av Fridsam. 9

10 Fridsam Int: Vad du fick för hjälp, kommer du ihåg det? Ip: Det var väl mycket stöttning i att våga göra en polisanmälan. Information om vart man kan ta vägen med skyddat boende och hela den biten, och sen även stöd i rättsprocessen och vid rättegång. Int: Hade kontakten med Fridsam någon påverkan på dina känslor eller tankar om polisanmälan och rättsprocessen? Ip: Ja. Jag har nog blivit lugnare genom att ha det stödet. Int: Kan du beskriva det? Ip: Ja, att man får nån trygghet och stöttning i ryggen, att det här är nog rätt även om det är jobbigt. Fridsams mål och syfte Fridsams specifika mål var att i samverkan med polisen i Södertälje tillhandahålla en stödjande verksamhet för kvinnor utsatta för våld i nära relation. Syftet var att möjliggöra för fler att polisanmäla den brottslighet de var utsatta för och att medverka i rättsprocessen. Genom polisanmälningar och medverkan i rättsprocessen synliggörs att våldet är kriminella handlingar, vilket kan understödja kvinnan i en uppbrottsprocess. Det är också ett sätt för kvinnan att markera en tydlig gräns för mannen. För en del kan det även vara ett viktigt steg mot att få återupprättelse. En polisanmälan ger kvinnan fler möjligheter till skydd. Genom att våldet kommer till rättsväsendets kännedom öppnas också möjligheten att förövaren får ta adekvat rättsligt ansvar för sina handlingar. Det är inte bara av vikt för kvinnan utan också för rättssamhället och även för förövaren. Dessutom, om alltfler polisanmäler synliggörs den reella omfattningen av mäns våld mot kvinnor i nära relation. Viktigt att understryka är att man inte måste polisanmäla för att få stöd och hjälp från socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2011, s.71). Mer om det under rubriken Socialtjänsten kontra rättsprocessen. En våldsutsatt kvinna kan ha mycket goda grunder till att inte polisanmäla. 10

11 Fridsams övergripande mål var att kvinnor skulle få hjälp att lämna en relation där de blev utsatta för våld, eller om relationen redan var avslutad, få stöd och hjälp med att gå vidare i livet. Ett underliggande mål var att de barn som upplevde våld i sin familj skulle få stöd och hjälp. Det som är specifikt med en verksamhet som Fridsam är möjligheten att, på plats i polishuset och i samverkan med polisen, nå kvinnorna i ett extra utsatt och viktigt skede. Det ger förutsättningar för att stödja dem både i deras livssituation i stort och på vägen genom rättsprocessen, samt för att arbeta för en positiv växelverkan mellan deras uppbrottsprocess och rättsprocessen. Målgrupp Fridsams målgrupp var kvinnor över 18 år utsatta för hot och våld i en nära relation det vill säga av partner, före detta partner eller släkt och där det fanns, eller var på väg att bli, en polisanmälan. Fridsam hade även kontakt med personer som inte ryms i definitionen ovan, det vill säga kvinnor som var utsatta av hot och våld av en vuxen son (utan att det handlade om hedersrelaterat våld), kvinnor utsatta för våld, övergrepp eller våldtäkt av manlig vän/bekant eller kvinnor utsatta för våldtäkt av okänd gärningsman. Verksamheten Kontakten med Fridsam byggde på frivillighet. Fridsam var enbart en stödjande verksamhet, utan myndighetsutövning, och hade sekretess. Verksamheten präglades av vissa grundläggande förhållningssätt som att kvinnorna blev tagna på allvar och trodda på, och att de fick stöd i att återta sitt förlorade livsutrymme. Polisen var den främsta ingången för ärenden, men även andra lotsade till Fridsam. Det hände också att kvinnor tog egen kontakt. Inom polisen hade Fridsam mest kontakt med brottsoffersamordnarna (Bosam) och utredarna på kriminalenheten. När Relationsgruppen 1 bildades etablerades en samverkan med dem som inbegrep att Fridsam deltog i deras morgonmöten där ärenden gicks igenom och fördelades. 1 I januari 2012 bildade polisen i Södertälje en relationsvåldsgrupp (Relationsgruppen) som enbart utreder ärenden rörande våld i nära relationer. Specialiseringen underlättade samverkan och höjde engagemanget och kunskapsnivån i utredningarna. 11

12 Polisens och Fridsams samverkan innebar för kvinnornas del att de snabbt fick tillgång till skydd, stöd och hjälp i ett extra utsatt läge. De fick möjlighet att kunna medverka i rättsprocessen, och oavsett om de valde att delta i rättsprocessen eller inte fick de möjlighet till skydd och stöd i en uppbrottsprocess. För polisens del innebar Fridsam bland annat att de kunde fokusera helt och hållet på brottsutredningen och samtidigt veta att kvinnan fick stöd och hjälp med det hon kunde behöva i övrigt. Samverkan bidrog även till att det blev tydligare vem som gjorde, och hade ansvar för att göra, vad. Polisen ska alltid göra riskbedömningar i dessa ärenden. I Södertälje gjorde till exempel polisens brottsoffersamordnare (Bosam) de strukturerade riskbedömningarna. Dessutom hade de säkerhetssamtal med utsatta, ansvarade för utdelning av larmpaket och var behjälpliga i handläggning av ansökningar om kontaktförbud. Fridsam gjorde också alltid en översyn av hur eventuellt skyddsbehov såg ut och kunde då ta med, bland annat, polisens bedömningar. Om behov fanns, och kvinnan själv ville, förmedlade Fridsam kontakt med socialsekreterarna på Myndighet och skydd, som bistår med placeringar på skyddade boenden och med akut ekonomiskt stöd. Understrykas bör att det är kommunen som ska bistå med skyddat boende, polisen gör inga sådana placeringar. Enda undantaget är om polisen bedömer att hotet är så stort att deras egen personsäkerhetsgrupp behöver ge skydd, men då handlar det oftast om personer utsatta för mycket allvarliga hot, från till exempel kriminella gäng. Skyddsbehovet var fortlöpande en viktig del av kvinnornas kontakt med Fridsam då det kan förändras över tid och både handlar om ett yttre konkret skydd och ett inre, mentalt och känslomässigt. Med inre skydd menar jag hur kvinnan tänker om och känner för mannen, situationen och behov av skydd och hur hon agerar utifrån det. Fridsam gav råd och informerade om olika skyddsalternativ och stöttade i att tänka om säkerhet och att aktivt arbeta med det. Fridsam hjälpte även till med ansökningar om skyddade adressuppgifter och att skriva intyg. Närheten till polisen och rättsprocessen underlättade genom ett snabbt och smidigt informationsutbyte, till exempel när en hotbild hade förändrats och behovet av skyddsåtgärder ökat. Fridsams verksamhet byggde på samtal, främst informerande, stödjande och bearbetande. Samtalen var till för att stötta i kris, hjälpa till att sortera tankar och känslor, avlasta skuld- och skamkänslor, ge trygghet och ingjuta hopp. Samtalsstödet, och möjligheten till bearbetning, kunde också öppna upp för, och under- 12

13 lätta kvinnans berättande i rättsprocessen. Samtalen rörde sig från relativt lätta områden, som information, till, i vissa fall, djupgående bearbetning med terapeutisk verkan. Samtalen hade fokus på det upplevda våldet och hur det påverkat kvinnorna, och på rättsprocessen. I de fall det fanns barn med i bilden togs även deras situation upp. Fridsam tillhandahöll information om rättsprocessen i brottmål och även andra områden som ofta är viktiga för våldsutsatta kvinnor. Det kan till exempel vara hur vårdnads- och umgängesprocesser går till, hur socialtjänsten fungerar, hur man ansöker om skyddad adress eller vad det finns för stöd för barn. Fridsam kunde också ge informerande och motiverande samtal till kvinnor som inte hade polisanmält, men som övervägde att göra det. Fridsam erbjöd medföljning till polisanmälningar, förhör och rättegångar, med syftet att skapa trygghet och sammanhang i det som hände och underlätta för kvinnan att medverka i rättsprocessen. Fridsam bistod också med viss praktisk hjälp som att inhämta annan information, fylla i blanketter och att skriva intyg. Tidsrymden i kontakterna såg väldigt olika ut, från ett eller ett par samtal till långa samtalsserier, allt utifrån kvinnans behov. Det hände också att kvinnor återkom i ett senare skede då nya behov uppkommit. 13

14 Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är också ett allvarligt folkhälsoproblem med långtgående konsekvenser, både för samhället i stort och för dess individer. FN definierar våld mot kvinnor som: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller sannolikt kommer att resultera i, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker offentligt eller privat (Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993). I deklarationen understryks att mäns våld är en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter, att mäns våld är ett uttryck för ojämlika maktförhållanden där män är överordnade och kvinnor underordnade och att våldet är en av de avgörande sociala mekanismerna genom vilka kvinnor tvingas in i en underordnad ställning gentemot män (Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993). Att använda våld är att utöva makt och mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av den rådande könsmaktsordningen (Hirdman 1988). Denna maktordning bygger på två principer, den första principen är isärhållandet av manligt och kvinnligt, den andra är att mannen och det som ses som manligt är normen, det allmängiltiga och det som anses vara normalt (ibid.). Denna över- och underordning, som upprätthålls av föreställningarna om manligt och kvinnligt, genomsyrar hela samhället och reproduceras både på det samhälleliga och på det privata planet (ibid.). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är kriminella handlingar. Oavsett den nära relationen och oavsett om de har barn så är den som utövar våld förövare/gärningsman och den som blir utsatt brottsoffer. Barnen är också att betrakta som brottsoffer, oavsett om de blivit direkt utsatta eller inte. För socialtjänstens del tydliggörs detta i socialtjänstlagen (5 kap. 11 SoL). Det faktum att våldet utspelar sig i en nära relation, och att det kan finnas barn med, ger specifika förutsättningar för, och konsekvenser av våldets utövande och vidmakthållande. Det är ofta svårt att få detta våld att upphöra, inte ens flykt och att leva i skyddat boende är alltid nog. Sammantaget är det försvårande för brottsoffren att våldet utövas av en närstående. 14

15 Både forskning, till exempel rörande normaliseringsprocessen (Lundgren, 2012) och praktiska erfarenheter av arbete med kvinnor utsatta för våld i nära relation visar att våldet som regel inte börjar från dag ett utan handlar om en process. I processen förskjuts gränserna gradvis och kvinnan blir efterhand känslomässigt och kognitivt insnärjd i förövaren och dennes verklighetsbild. Våldet är inte heller isolerade eller tillfälliga inslag i en relation utan präglar det inbördes förhållandet mellan parterna som helhet (ibid.). På samma sätt som våldsrelationen har sin process har också kvinnans uppbrott sin (Holmberg & Enander, 2011a) som innebär att bearbeta, komma vidare och lämna våldet bakom sig. Detta är viktigt att känna till för förståelsen av kvinnornas situation och för att stötta dem i att komma vidare. I denna skrift ligger fokus på mäns våld mot kvinnor i nära relationer, inkluderat hedersrelaterat våld. Jag vill understryka att Fridsams målgrupp även innefattade kvinnor utsatta för våld av en kvinnlig partner. Mer om våld i samkönade relationer finns att läsa om i till exempel Våldsamt lika och olika: en skrift om våld i samkönade parrelationer, av Carin Holmberg och Ulrica Stjernqvist (2008). Även män kan bli utsatta för våld i nära relationer, och av en kvinnlig förövare, men det som utövas av män mot kvinnor särskiljer sig genom att vara betydligt vanligare, oftare upprepat, grövre och resultera i fler negativa konsekvenser för den utsatta (Brå, rapport 2009:12). Våld mot kvinnor, inkluderat det i nära relationer, är också, vilket lyfts fram i FN:s deklaration (1993), könsrelaterat, det vill säga drabbar kvinnor just på grund av att de är kvinnor. Min erfarenhet är att i arbetet på individnivå med mäns våld mot kvinnor i nära relationer är det viktigt att ha kunskap om hur denna problematik relaterar till, och ser ut, på strukturell nivå. Det innebär att synliggöra hur våld och maktutövande mellan individer i nära relationer hänger samman med samhället i stort och dess strukturer. Strukturella faktorer kan till exempel bidra till att underlätta och ursäkta våldet på individnivå. Kunskap om det strukturella ger kunskap om det individuella. Eftersom vi alla (i stort sett) anser oss tillhöra ett visst kön och också relaterar till andra, bland annat, utifrån deras könstillhörighet, hjälper också kunskaper om kön, makt och våld på strukturell nivå oss som stödpersoner att, på individnivå, på ett adekvat sätt förstå och relatera till både oss själva och de människor vi har framför oss. Utöver kön är till exempel härkomst, sexualitet, ålder och psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar exempel på individuella livsbetingelser med kopplingar till en strukturell nivå och makt. 15

16 Det är kommunerna som, enligt socialtjänstlagen, har ansvar för att kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer, och deras barn, får stöd och hjälp (5 kap. 11 SoL). För att kunna erbjuda stöd och hjälp på ett tillfredsställande sätt krävs samarbete mellan olika myndigheter och andra instanser. Behovet av samarbete med polisen uppmärksammas alltmer och det finns vissa etablerade verksamheter. Koncept Karin i Malmö, med väl utvecklad samverkan mellan kommun och polis, är ett exempel som framhålls som förebild i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Relationsvåldscentrum, RVC, vid Västerortspolisen i Stockholm är ett annat exempel. Nämnas ska också att Södertälje kommun sedan 2011 har en övergripande handlingsplan, Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer Handlingsplanen tar i stort avstamp i samma utgångspunkter som denna rapport. Våldets olika uttryck Våld i nära relationer tar sig många uttryck. Oftast associerar vi till de fysiska uttrycken när vi hör ordet våld vilket kan hindra oss från att upptäcka alla dess former. Det våld som kvinnor utsätts för i nära relationer har ofta olika former, är upprepat, och eskalerar över tid (se t.ex. SKL 2006). Om kvinnan planerar och/eller lämnar relationen ökar risken för våld och för fysiskt våld (Ekbrand, 2006). Våld i nära relationer rymmer alltid psykiskt våld, men inte nödvändigtvis fysiskt våld. Det är också det psykiska som sätter djupast spår. Kvinnor som även har varit utsatta för fysiskt våld säger ofta att det är det psykiska som varit värst, som kränkt dem mest, som gjort mest ont och som är svårast att återhämta sig ifrån. Det är också främst det psykiska våldet som snärjer och förvirrar kvinnans känslor och tankar. Exempel på psykiskt våld är manipulationer, lögner, verbala kränkningar, hotelser och isolering. Vanligt förekommande fysiskt våld är att knuffa, dra i håret, sparka, ge örfilar, slå med knytnävarna och ta stryptag. Det är inte heller ovanligt att kvinnan blir fasthållen, något som kan vara svårt för den utsatta att själv definiera som fysiskt våld. Viktigt att tänka på är att det är vanligt med slag där det inte syns, vilket innebär att en kvinna kan ha fysiska skador utan att det är synligt för en utomstående. 16

17 Många gånger förekommer sexuellt våld. Det kan bestå i kränkande ord med sexuella anspelningar, ovälkomna fysiska närmanden, våldtäkt, övergrepp med tillhyggen av olika slag, att tvingas att titta på porr, och att utföra sexuella handlingar i någons åsyn. Sexuellt våld är ytterligt kränkande och ofta väldigt svårt att berätta om på grund av djupa skamkänslor. Ekonomiskt våld är vanligt förekommande. Det kan till exempel bestå i att övertala kvinnan till att ta gemensamma lån, att spela bort stora summor pengar eller att tvinga/lura kvinnan att skriva på äktenskapsförord som vid skilsmässa ger allt till mannen. Många gånger tar mannen full kontroll över ekonomin och kvinnan får be honom om att få pengar till sig och eventuella barn. Ofta kan förövaren skrämma kvinnan med att hon inte kommer att klara sig ekonomiskt om hon skulle lämna honom. En eventuell bodelning kan vara ett tillfälle för mannen att fortsätta utöva makt och våld. Materiellt våld är att till exempel slå knytnäven i ett bord, sparka hål i dörrar eller kasta en mobiltelefon i golvet. De saker som förövaren har sönder är ofta de som tillhör kvinnan och sådant som hon värdesätter och behöver. Materiellt våld är skrämmande och innebär ett underliggande hot om att kvinnan själv kan vara den som blir slagen eller sparkad nästa gång. Materiellt våld kan också utövas i samband med en bodelning och kvinnan kan känna sig tvingad att ge upp materiella ting för att få lugn och ro. Försummelse (främst mot kvinnor med funktionsnedsättning och äldre kvinnor) är också en form av våld. Det kan vara att lämna någon utan hjälp eller tillsyn, inte ge tillräckligt med mat eller att avsiktligt felmedicinera. Man pratar ibland om latent våld, det vill säga att våldet alltid finns närvarande, öppet och tydligt eller under ytan. Latent våld är signifikant för våld i nära relation. Konsekvenser Att vara utsatt för våld i nära relation har många och omfattande konsekvenser, till exempel på kvinnornas psykiska och fysiska mående. Det är något som har tagits upp av många olika forskare, till exempel Lundgren m.fl. (2001) och Eliasson (1997). Sveriges kommuner och landsting har också gjort en kunskapsöversikt (2006) där man kan läsa mer om detta. Psykiska hälsoeffekter kan till exempel vara svårigheter att äta och sova, glömska, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, känslor av maktlöshet 17

18 och hopplöshet, låg självkänsla, förlorad tillit till sig själv och till andra, ångest, klinisk depression, PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och suicidtankar. Exempel på fysiska hälsoeffekter är ont i magen, yrsel, eksem, förvärrade tillstånd av andra hälsoproblem, spänningsvärk, blåmärken och skrapsår, smärta, benbrott, skador i underlivet, missfall, suicid och dödsfall. Missbruk (alkohol, mediciner, narkotika etc.) kan vara former av självmedicinering för att stå ut, både i en relation och efter. Psykiska och fysiska hälsoeffekter drabbar förstås också barnen, och deras beroendeställning gör dem än mer utsatta. Både relationen till mamman och pappan påverkas. Psykiska och fysiska hälsoeffekter hos mamman påverkar barnets relation till henne, liksom pappans våldsanvändning påverkar relationen till honom. Om kvinnan lämnar relationen använder ofta pappan barnen och vårdnaden/umgänget som ett sätt att fortsätta sin maktutövning och kontroll mot kvinnan, vilket medför att barnen är fortsatt oskyddade/utsatta. Barn är, med andra ord, väldigt utsatta, både för det pågående våldet och för dess konsekvenser. Mer om hur barn drabbas finns att läsa om i till exempel Barn som upplever våld män som utövar våld, av Maria Eriksson (2008 s ) och i boken Barn som ser pappa slå, skriven av Barbro Metell m.fl. (2001). I den senare kan man också läsa om hur mamman påverkas i sitt föräldraskap. Våld i nära relationer för även med sig sociala och ekonomiska konsekvenser för den som är utsatt. Kvinnorna blir ofta isolerade vilket kraftigt kan försvåra både ett uppbrott och återhämtningsprocessen. Många förlorar ekonomiskt, både i en relation med våld och vid ett uppbrott, och naturligtvis, ju mindre ekonomiska resurser man har desto svårare blir det vid ett eventuellt uppbrott och tiden efter (SKL 2006 s.63). Förutom konsekvenserna för individen bör man också lyfta de samhälleliga. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer bidrar till att vidmakthålla mäns överordning och kvinnors underordning i samhället i stort och medför dessutom gigantiska kostnader för samhället i form av vård, sjukskrivningar, insatser från socialtjänsten och rättsväsendet, skydd mm. (se t.ex. SKL 2006 s.61-63; Socialstyrelsen 2006). Särskilt utsatta grupper Kvinnor som blir utsatta för våld i nära relation är inte en homogen grupp. Kvinnorna återfinns i alla åldrar, samhällsklasser och har olika härkomst. Vissa grup- 18

19 per är dock extra utsatta, till exempel kvinnor som missbrukar, har psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar alternativt psykisk ohälsa, yngre och äldre kvinnor, kvinnor utsatta för våld i samkönade relationer, papperslösa, kvinnor utan permanent uppehållstillstånd och kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld (se till exempel SKL, 2006 s och Nordborg, 2008). Nedan följer exempel på den större utsattheten för kvinnor från vissa av dessa grupper. Många kvinnor kan ha ett extra starkt beroende av förövaren. Det gäller till exempel flickor/unga kvinnor som är utsatta för våld och förtryck av sin familj och släkt. Nämnas bör också att hbtq-personer, av båda könen, löper risk att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Andra exempel är kvinnor med funktionsnedsättningar och äldre där mannen har del i omvårdnaden och kan utöva våld till exempel genom att inte ge kvinnan den medicin hon behöver, flytta en rullstol utom räckhåll eller, om kvinnan har synskador/är blind, ständigt flytta om saker i hemmet. Äldre kvinnor kan vara extra starkt bundna till mannen, praktiskt, ekonomiskt och socialt, efter en lång relation, vilket kan göra det mycket svårt att bryta upp (Nordborg, 2008 s.79). Det är inte heller alltid som omgivningen tar deras upplevelser på allvar om de väl berättar (ibid.). Kvinnor med till exempel psykiska och fysiska funktionsnedsättningar kan ha ett extra stort behov av stöd för att kunna förstå vad som händer och att definiera det som våld. Eller så kan de helt enkelt ha praktiska svårigheter att kunna beskriva vad de upplevt (Nordborg, 2008 s.79). Många kan även få det svårare i en eventuell rättsprocess eftersom de inte uppfyller de normer om hur ett idealt kvinnligt brottsoffer ska vara och bete sig. Det gäller till exempel missbrukande kvinnor som, om missbruket är synligt, bryter mot föreställningar både om hur en riktig kvinna och ska vara och hur ett riktigt brottsoffer ska bete sig (se till exempel SKL, 2006 s.39-40). Till en del av dessa grupper är det svårt att ordna skyddade boenden eftersom de som finns ofta inte har möjlighet att ta emot till exempel en kvinna med missbruksproblematik eller en med fysisk funktionsnedsättning: det saknas skyddade boenden som är anpassade till olika grupper av kvinnor med olika behov. Ett annat exempel på extra stor utsatthet är kvinnor utan permanent uppehållstillstånd. Om de lämnar mannen tidigare än två år efter ankomsten till Sverige riskerar de att bli utvisade ur landet. Detta gör att de inte sällan känner sig tvingade att stanna kvar i relationen. Våldsutövarna känner till detta faktum och använder sig 19

20 av det, till exempel genom hotelser. Det är extra viktigt att dessa kvinnor, om de väljer att lämna relationen, gör en polisanmälan. Gör de inte en anmälan ses det som ett minus för deras trovärdighet av Migrationsverket, och minskar deras möjligheter att få stanna (se till exempel SKL, 2006 s.36-37). Unga kvinnor kan vara extra sårbara för våld i nära relation. De kan förutom våld i relationen till exempel också ha utsatts för sexuellt våld utanför parrelationen och/eller vara utsatta för våld i sin familj. Det kan även vara deras första parrelation, vilket innebär att samtidigt som de saknar konkreta referensramar bär de på många föreställningar om vad det innebär att vara i en relation (Grände, Lundberg & Eriksson, 2009 s och Nordborg, 2008 s.77-78). När det gäller våld i samkönade relationer skriver Nordborg (2008 s.82) att homofobiska och heterosexistiska strukturer kan öka utsattheten i ett samkönat par och att det, till exempel, ökar risken för social isolering vilket i sin tur bidrar till ett starkt beroende av partnern. Vidare kan våldsutövaren hota med att avslöja den våldsutsattas sexuella läggning, vilket kan vara mycket verkningsfull maktutövning (Nordborg, 2008 s.82). Mer om våld i samkönade relationer finns att läsa om i till exempel Våldsamt lika och olika: en skrift om våld i samkönade parrelationer, av Carin Holmberg och Ulrica Stjernqvist (2008). Barn som upplever våld i familjen När det gäller mäns våld mot kvinnor i nära relationer finns det ofta barn med. De barnen är, precis som kvinnorna, att betrakta som brottsoffer vilket för socialtjänstens del tydliggörs i socialtjänstlagen (5 kap. 11 SoL). Många gånger blir även barnen direkt utsatta för olika typer av våld, men även om de inte blir direkt utsatta blir alla dessa barn utsatta för psykiskt våld genom att de lever i en familj där pappan utövar våld mot mamman (se till exempel Grände, Lundberg och Eriksson, 2009, s ). Barn visar olika reaktionsmönster på att uppleva våld i familjen. De kan till exempel försöka vara till lags, bli tysta och inbundna, eller så kan de agera ut, exempelvis på dagis eller i skolan. Många gånger tar de ett stort ansvar och försöker hitta sätt att kontrollera situationen. Det är till exempel inte ovanligt att de håller sig nära förövaren, söker sig till honom, som ett sätt att försöka ha kontroll. Det är vanligt att barnen tar på sig skuld för det som händer i familjen, som ett sätt att försöka förstå och hantera det som händer. Mer om hur barn drabbas finns till exempel att läsa om i boken Barn som ser pappa slå, skriven av Barbro 20

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072) Mäns våld mot kvinnor i nära relation - Förekomst, förklaringsmodeller och konsekvenser för kvinnor Vidareutbildning för stödjare inom BOJ September 2010 Lina Ploug Utbildningssamordnare Nationellt centrum

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Rutiner för våld i nära relationer

Rutiner för våld i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (7) 2010-12-20 Rutiner för våld i nära relationer Bilaga 3 1. Nya ärenden. När information inkommer till förvaltningen om att en vuxen person blivit utsatt för våld

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Relationsvåldscentrum Goda exempelmässan 13 maj Afson Khashayar, Socionom RVC Wafa Issa, Verksamhetsledare RVC

Relationsvåldscentrum Goda exempelmässan 13 maj Afson Khashayar, Socionom RVC Wafa Issa, Verksamhetsledare RVC Relationsvåldscentrum Goda exempelmässan 13 maj 2014 Afson Khashayar, Socionom RVC Wafa Issa, Verksamhetsledare RVC The Capital of Scandinavia Dagens seminarium Uppdrag Bakgrund Syfte/mål Resultat Framgångsfaktorer

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer SIDAN 1 Våld i nära relationer Projekt i Skarpnäck och Farsta stadsdelsförvaltningar 2010-12-01-2012-11-30 Ett stort folkhälsoproblem I 73 % av antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har kvinnan känt

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Repetition & uppföljning våld i nära relation Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Kort om koncept Karin Invigdes 2008 permanent verksamhet 2010 Målgruppsanpassad polisstation Fokus på samverkan och bemötande Verksamhet även för utsatta barn och de anmälda männen Sprida erfarenheter

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-14 288 Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD Barn- och utbildningsförvaltningen HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD 2014-06-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s. 2 1.1 Handlingsplanens syfte s. 2 1.2 Handlingsplanens uppbyggnad s. 2 1.3 Kvalitetssäkring

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Nya glasögon En känsla av obehag inför ämnet Kan känna skuld/maktlöshet? Kan bli provocerad Utmanar dina egna föreställningar om vem som är våldsam och vem som blir våldsutsatt

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Välkomna! Våld i nära relationer

Välkomna! Våld i nära relationer Välkomna! Våld i nära relationer Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer