Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län"

Transkript

1 Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län Våld i nära relationer Att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer

2 1

3 INNEHÅLL DEL I INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 5 Grundssyn... 5 Från bör till skall kommunernas ansvar förstärks... 6 Nya allmänna råd kommunernas ansvar förtydligas... 7 DEL II MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER EN KARTLÄGGNING Kartläggningsarbetet metod och genomförande Kartläggningsarbetet en sammanfattning av resultatet DEL III REGIONAL HANDLINGSPLAN Organisatoriska mål Verksamhetsrelaterade mål DEL IV VÅLD I NÄRA RELATIONER EN FORSKNINGSÖVERSIKT Begreppen kvinnofrid och kvinnofridsverksamheter Mäns våld mot kvinnor i nära relationer Våldsutsatta kvinnor Barns upplevelser av att ha bevittnat våld mot sin mamma Män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer REFERENSER

4 DEL I INLEDNING Bakgrund Den regionala handlingsplanen för arbetet mot våld i nära relationer är resultatet av ett projektarbete som genomförts av Högskolan Dalarna på uppdrag av socialnämnderna eller motsvarande i Dalarnas län under perioden Med våld i nära relationer avses i denna handlingsplan mäns våld mot kvinnor i nära relationer, våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld och barn som bevittnat våld. Människohandel och prostitution kan förekomma i nära relationer men berörs inte explicit i handlingsplanen. Däremot omfattas frågor som rör människohandel och prostitution i det förslag till regional organisation för arbetet mot våld i nära relationer som läggs i denna handlingsplan. Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer i Dalarnas län har under de senaste decennierna i hög grad präglas av projektverksamheter som kommit och gått. Detta dock utan att varaktiga strukturer för lokal och regional samordning av arbetet med syfte att bidra till en utveckling av verksamhetsområdet kunnat skapas. En uthållig utveckling av länets arbete mot våld i nära relationer kräver ett arbete på såväl lokal som regional nivå grundade på gemensamma strategiska och operativa mål. 3

5 Samverkan Den regionala handlingsplanen för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer utgör ett verktyg för att successivt bygga upp en långsiktigt hållbar struktur för detta arbete i Dalarnas län där socialtjänstens ansvar och uppgift som koordinator för samverkansarbetet betonas. Enligt socialtjänstlagen har: Kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. / / Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän (Socialtjänstlagen, 2 kap. 2, citat i Heimer & Sandberg, 2008:159). När det gäller arbetet mot våld i nära relationer är ansvarsfrågan delad mellan flera av samhällets sociala institutioner som socialtjänsten, polisen, hälso- och sjukvården och rättsväsendet, men där också frivilligorganisationer som kvinnojourer, mansjourer och brottsofferjourer är centrala aktörer och samverkansparter. Skolans socialiserande roll och det faktum att många barn och ungdomar i skolan också är berörda av våld i nära relationer gör att skolan har en viktig roll í sammanhanget. Våld i nära relationer i brottsstatistiken Den faktiska omfattningen av våldet i nära relationer är inte känd via brottsstatistiken. Mörkertalet när det gäller antalet brott som rör våld i nära relationer är också stort och kan bl.a. förklaras av den beroendeställning och den utsatthet som brottsoffret befinner sig i, i förhållande till förövaren vid denna typ av brott. Brott som rör våld i nära relationer döljer sig också bakom en rad olika brottsrubriceringar. Utöver brottet grov kvinnofriskränkning utgör brott som olaga hot, olaga frihetsberövande, misshandel, olika typer av sexualbrott, dråp och mord exempel på brottsrubriceringar som i varierande grad även innefattar våld i nära relationer. Grände, Lundberg & Eriksson (2009, s 10) uppger, med hänvisning till Brå, att polisanmälda fall av våld mot kvinnor för år 2008 var: fall av misshandel mot kvinna varav 4

6 fall då kvinnan känner gärningsmannen (i snitt 52 fall per dygn) fall av grov kvinnofridskränkning fall av olaga hot mot kvinna fall av sexualbrott varav fall av våldtäkt eller grov våldtäkt (i snitt 15 fall per dygn) Enligt preliminära siffror för 2009 anmäldes 90 fall av grov kvinnofridskränkning i Dalarnas län, 505 fall av misshandel av kvinna där offret var bekant med förövaren och 514 fall av sexualbrott. För samtliga dessa brottstyper skedde en ökning av antalet anmälda brott i Dalarna från 2008 till 2009 (Brå, ). Syfte Den regionala handlingsplanens mål för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer har utformats utifrån de problemområden som identifierades i den genomförda kartläggningen och som presenteras längre fram i texten. Syftet med den handlingsplanen är att den ska bidra till att mer likartade och samordnade insatser i arbetet mot våld i nära relationer utvecklas i Dalarnas län. För att en sådan utveckling ska kunna ske krävs en organisatorisk plattform för lokal och regional samverkan som leder till ökad kunskap, kompetens och ett bättre resursutnyttjande inom området. Forskning har också visat att med mer kunskap, bättre samordning och bättre möjligheter att erbjuda de som är drabbade av våld i nära relationer stöd och hjälp kommer också fler fall att uppmärksammas (SOU 2006:65). Grundssyn År 1993 antog FN sin deklaration om att avskaffa våld mot kvinnor. Dess första artikel lyder: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. (Regeringens skrivelse 2007/2008:39, s. 8) I regeringens skrivelse Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer uttrycks att det hedersrelaterade våldet och förtrycket på många sätt innebär samma problematik som våld mot kvinnor. Detta gäller också för våld i samkönade relationer. Artikel 19 i barnkonventionen fastslår att barn har rätt att skyddas från alla typer av våld, såväl fysiskt som psykiskt. Barn som 5

7 bevittnar våld betraktas som brottsoffer och särskild hänsyn ska tas till dem (Regeringens skrivelse 2007/08:39). Mäns våld mot kvinnor är oacceptabelt. Motsvarande gäller hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringens strävan är att detta våld ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste förebyggande och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade förövare stärkas och utvecklas. Hedersrelaterat våld och förtryck omfattas av handlingsplanen. Det skiljer sig från övriga våldsformer genom dess kollektiva karaktär, vilket innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Denna handlingsplan omfattar även våld mot HBT-personer (homo- och bisexuella samt transpersoner) som utsatts för våld av sin partner. Alla ska ha tillgång till likvärdigt skydd, stöd och hjälp utifrån sin utsatthet, oavsett sexuell läggning. (Regeringens skrivelse 2007/08:39, s 5). I målen för regeringens jämställdhetspolitik uttrycks att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig identitet. (http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/14257, ) Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2009) definierar begreppet kvinnofrid som att kvinnor ska vara befriade från våld, hot och kränkningar (SKL, 2009, s 12). Kvinnofridsbegreppet beskrivs vara en vision och ett mål av samma karaktär som jämställdhetsbegreppet. SKL använder följande definition av jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket förutsätter lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter på livets alla områden. (SKL, 2009, 85) I kvinnofridsbegreppet ingår kvinnors frihet från våld i heterosexuella relationer, lesbiska och bisexuella relationer. Även barn och unga som upplever våld mot sin mamma inkluderas i begreppet, liksom att kvinnor, barn och unga ska vara fria från hedersrelaterat våld (SKL, 2009, s 12). Från bör till skall kommunernas ansvar förstärks År 2005 tillsatte regeringen en utredning med uppgift att göra en översyn av socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. I betänkandet, Att ta ansvar för sina insatser (SOU 2006:65) påpekades en rad problem inom socialtjänstens område. Ett sådant var att det i 5 kap. 11 i socialtjänstlagen (SoL) sades att socialnämnden bör ge särskilt stöd till kvinnor som varit utsatta för våld i hemmet. Denna formulering fick enligt utredningen till följd att de flesta kommuner uppfattade arbetet med våldsutsatta kvinnor som en prioriteringsfråga och där- 6

8 med möjlig att placera långt ner på listan av åtaganden. Mot bakgrund av detta ansåg utredningen att lagtexten borde ändras. Den 1 juli 2007 ålades socialnämnden därför att ge särskilt stöd till kvinnor som varit utsatta för våld i hemmet. Nya allmänna råd kommunernas ansvar förtydligas Genom Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (SOSFS, 2009:22 (S)) har kommunernas ansvar i arbetet med dessa grupper ytterligare betonats. Med hänvisning till 3 kap. 3 socialtjänstlagen, där det bl.a. framgår att socialtjänstens arbete ska vara av god kvalitet och att arbetet fortlöpande och systematiskt ska utvärderas och kvalitetssäkras, rekommenderar Socialstyrelsen (SOSFS 2009:22) att kommunerna utformar en handlingsplan för socialtjänstens arbete med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer och barn som bevittnat våld. Arbetet med handlingsplanen bör innefatta att: - fastställa uppföljningsbara mål, - beskriva hur grupper och enskilda ska informeras om nämndens verksamhet på området, - regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående, - regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av barn som bevittnat våld, - analysera hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppers och enskildas behov, - fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden, - beskriva hur skyddade personuppgifter ska hanteras, - redogöra för hur nämnden ska fullgöra sitt ansvar för kontroll och uppföljning av sådan verksamhet till vilken nämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen, och - redovisa hur uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området bör göras. I de allmänna råden (SOSFS 2009:22 (S)) anges också att de metoder som väljs i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld bör vara utformade utifrån den bästa kunskap som finns tillgänglig och vad som visat sig ge bästa reslutat. Med utgångspunkt i 3 kap. 3 socialtjänstlagen lyfts också betydelsen av kompetensutveckling fram. Här talas om att personer som arbetar med ärenden som rör våld i nära relationer bör ha såväl teoretiska kunskaper som att praktiskt kunna använda dessa. Vidare sägs att all personal som arbetar utifrån socialtjänstlagen regelbundet bör få kompetensutveckling inom verksamhetsområdet våld i nära relationer. 7

9 I de allmänna råden (SOSFS 2009: 22 (S), s 5) ges även exempel på aspekter som bör ingå vid utredningar inom alla fall som rör våld i nära relationer: När det gäller våldsutsatta kvinnor: - vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp akut, - våldets karaktär och omfattning, - risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld, - hur kvinnans nätverk ser ut, - vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp på kort och lång sikt, och - om något barn har bevittnat våldet. När det gäller barn som bevittnat våld: - vilket behov barnet har av stöd och hjälp akut, - våldets karaktär och omfattning, - hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna, - barnets egen uppfattning om våldet, - vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet, - om barnet också har blivit utsatt för våld, och - vilket behov barnet har av stöd och hjälp på kort och lång sikt. Det ges även exempel på insatser som socialnämnden bör tillhandahålla, t.ex. (SOSFS 2009:22, s 5 (S)): Tillfälligt boende Om en våldsutsatt kvinna är i behov av stöd och hjälp akut eller på kort eller lång sikt, bör socialnämnden bl.a. kunna erbjuda henne - lämpligt, tillfälligt boende. Boendet bör också kunna ta emot, och vara lämpligt för, eventuellt medföljande barn oberoende av kön och ålder. Råd och stöd m.m. - råd och stöd, - hjälp vid kontakt med andra myndigheter, t.ex. hälso- och sjukvården och polisen, - förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer, och - hjälp med att söka och anskaffa ett nytt permanent boende. Ekonomiskt bistånd I de allmänna råden om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:22, s 5) kommer det till uttryck att i bedömningen ta särskilt i beaktande om det framkommer att det förekommer våld i 8

10 nära relation. Det bör finnas beredskap för att våldsutsatta kvinnor kan vara i akut behov av ekonomiskt bistånd. 9

11 DEL II MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER EN KARTLÄGGNING Kartläggningsarbetet metod och genomförande Den kartläggning av mäns våld mot kvinnor i nära relationer som genomförts under perioden september 2008 till mars 2010 har bl.a. syftat till att få en bild av problemområdet samt de insatser som erbjuds kvinnor och barn som drabbas av våld i nära relationer i Dalarnas län. Kartläggningen har skett via studier av forskningsrapporter och styrdokument, referensgruppsmöten, studiebesök och intervjuer med ett 35-tal verksamhetsföreträdare från socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, kriminalvård, svenska kyrkan, frivilligorganisationer samt våldsutsatta kvinnor. Intervjuerna med representanter från olika myndigheter och organisationer har skett i samtalsliknande former och den metodiska ansatsen är kvalitativ. 10

12 Utöver de genomförda samtalen har ett antal konferenser i ämnet bevistats. Dessa har dels bidragit till en överblick över problemområdet i ett nationellt och skandinaviskt perspektiv och dels gett möjlighet till informella samtal med åhörare och föreläsare. Kartläggningsarbetet en sammanfattning av resultatet Utifrån den kvalitativa metodansatsen presenteras kartläggningsarbetets resultat i en beskrivande och diskuterande form där avsikten är att belysa identifierade problemområden som grund för såväl det lokala som det regionala utvecklingsarbetet. Enskilda aktörers kunskaper, kompetens och kontaktnät stor betydelse för vilken hjälp som ges Det viktigaste resultatet som kartläggningen av mäns våld mot kvinnor i nära relationer i Dalarnas län har visat är att arbetet med våldsutsatta kvinnor till stora delar är beroende av den enskilda socialarbetarens och kvinnojourskvinnors kunskaper, kompetens och kontaktnät. Detta avspeglar sig bl.a. i att även i kommuner med nyligen reviderade handlingsplaner uttrycks en osäkerhet kring bl.a. systematik, verksamhets- och kompetensutveckling inom detta verksamhetsområde. Som en pendang synliggörs därmed behovet av att systematisera arbetet med våld i nära relationer. Detta kan uttryckas med de ord som användes i prop. 2006/07 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, att det behövs en ambitionshöjning och ett helhetsgrepp i form av tydligt målinriktade, strukturerade och samordnade insatser för att bygga för en framtida kvalitativt god verksamhet. Socialtjänst och Kvinnojourer god samverkan i de enskilda fallen, men jourernas ekonomiska osäkerhet är problematisk Kartläggningen visar också att samarbetet mellan olika kvinnojourer är under utveckling men att inte alla jourer är bemannade dagtid med avlönad personal. Dessa jourer är beroende av personal som arbetar på ideell basis. Därmed finns inte möjlighet till likvärdiga stöd- och hjälpformer i alla Dalarnas kommuner. Inte alla kvinnojourer uppfattar heller att deras verksamhet anses som betydelsefull av ledande politiker och tjänstemän. Socialsekreterarna beskriver ett väl fungerande samarbete med kvinnojourerna, något som också motsvaras av den bild personal- och frivilligarbetare på kvinnojourerna ger. Däremot upplever kvinnojourerna ett stort problem i den ekonomiska osäkerhet som präglar verksamheten och som i praktiken innebär att antalet anställda kan variera år från år. Detta bidrar bl.a. till att arbetet med att utveckla verksamheten försvåras. Det råder också periodvis platsbrist på kvinnojourerna. I de flesta fall löses detta genom det kontaktnät som personalen/frivilligarbetarna på kvinnojourerna har och de hjälpsökande kvinnorna kan då beredas plats på en annan kvinnojour. Det får dock anses som 11

13 otillfredsställande att kvinnor i behov av stöd inte med säkerhet kan erbjudas hjälp sitt närområde. Brister i kunskaper och kompetens av generell karaktär De brister i kunskaper och kompetens av generell karaktär som här formuleras stämmer väl överens med den problembild som finns i landet i övrigt (se t.ex. Heimer & Sandberg, 2009; Brå, 2010). Kvinnofridsproblematiken är ett mycket skambelagt område. Många kvinnor polisanmäler inte kvinnofridsbrott och det stora mörkertalet, tillsammans med den skam kvinnor upplever, gör att många kvinnors och barns utsatthet aldrig blir känd utanför den egna familjekretsen. Många misshandlade kvinnor utvecklar också olika strategier för att dölja sin situation. Det gör att professionella som möter dem kan ha har svårt att upptäcka de ibland mycket subtila tecken som kan finnas på att de befinner sig i en misshandelsrelation. Till detta kommer att myndigheter och organisationer ofta har begränsade möjligheter att på ett konkret och mer långsiktigt sätt erbjuda hjälp och stöd (se t.ex. Statens folkhälsoinstitut, 2005, Stiftelsen Allmänna Barnahuset, 2009; Grände, Lundberg & Eriksson, 2009). I kartläggningen såväl som i forskning framkommer att dessa förhållanden tenderar leda fram till en situation där den personal som möter dessa kvinnor undviker att ställa frågor, även om de har misstankar om att kvinnan blivit misshandlad. Ett mer eller mindre medvetet samspel mellan den misshandlade kvinnan och olika yrkesföreträdare kan uppstå som innebär att misshandeln förblir dold och att en ytterst komplex samhällsproblematik kan fortsätta att föra en till stor del undanskymd tillvaro. I Folkhälsopolitisk rapport 2005 skrivs t.ex. att personal inom hälso- och sjukvården oftast inte frågar patienterna om de varit utsatta för könsrelaterat våld. Som orsak anges bl.a. att det hos personalen finns ett motstånd mot att fråga, men också motstånd hos kvinnan att få frågan. Motståndet mot att fråga bottnar bl.a. i brist på kunskaper inom området, stereotypa föreställningar om den misshandlade kvinnan alternativt med den misshandlande mannen. Det kan också handla om en inställning att detta inte är ett ansvarsområde för hälso- och sjukvården, men också tidsbrist och att personalen kan uppleva det som meningslöst att försöka hjälp till. För den misshandlade kvinnan kan tidigare negativa erfarenheter i kontakten vården och andra myndigheter vara ett skäl till att hon inte vill bli tillfrågad om hon blir misshandlad, men det kan också vara en rädsla för mannens reaktioner, bl.a. som en effekt av normaliseringsprocessen (se t.ex. Statens folkhälsoinstitut, 2005, s 317, med hänvisning till Rönnberg, AK. & Hammarström, A., 2000). Motsvarande kan tänkas ske även för övriga organisationer och myndigheter i mötet mellan tjänstemannen och en våldsutsatt kvinna. Kunskapen om kvinnofridsproblematiken är generellt sett begränsad inom berörda myndigheter. Det har bl.a. att göra med att våld i nära relationer ofta inte har ingått i grundutbildningarna för arbete inom socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård (se t.ex. Statens folkhälsoinstitut, 2005). Detta innebär att många yrkesgrupper som möter misshandlade 12

14 kvinnor saknar tillräckliga kunskaper, både vad gäller att uppmärksamma problemet och veta hur de ska agera. Under senare tid har emellertid en viss ökning av kompetensutvecklingssatsningarna skett inom detta område, både nationellt och regionalt. I kartläggningen rörande mäns våld mot kvinnor framkommer ett antal problemområden i Dalarnas län som också till stor del överensstämmer med problematiken i landet som helhet. Det handlar om att: - kvinnofridsproblematiken ses som viktig men får inte tillräcklig uppmärksamhet och resurser i berörda organisationer, - våldsutsatta kvinnor upplever brister i bemötande, särskilt hos socialtjänst och polis, - stöd och hjälpinsatser saknas till särskilt utsatta grupper som o kvinnor med psykiska och eller fysiska funktionshinder, o kvinnor med missbruksproblematik, o äldre kvinnor, o kvinnor som lever med en hotbild, o kvinnor som lever i hederskulturer, - ökade kunskaper efterfrågas för att bättre kunna svara mot våldsutsatta kvinnors och barns behov, - stöd- och behandlingsinsatser för misshandlande män som vill ändra sitt beteendesaknas. Många aktörer och stora geografiska avstånd Det är många aktörer, offentliga organisationer och frivilligorganisationer, som på ett eller annat sätt involveras i situationer när en kvinna utsätts för våld i en nära relation. I Dalarna saknas till stora delar former för en systematiserad och organisationsövergripande samverkan i dessa frågor. Olika organisationer och myndigheter hanterar problemet utifrån sitt uppdrag. Det har också visat sig svårt att identifiera ansvariga för organisering och utveckling av området våld i nära relationer inom Landstinget Dalarna. I situationer där olika organisationer är involverade inom samma problemområde, men det saknas en strukturerad samverkan, kan överblick komma att saknas. Detta riskerar att leda till att de olika organisationers agerande kan bli ineffektivt, eller i värsta fall kontraproduktivt. Förutom de många aktörerna är Dalarna ett vidsträckt län med stora geografiska avstånd vilket kan försvåra kommunövergripande samverkan. I många fall måste därför samverkan runt löpande operativ verksamhet i första hand begränsas till aktörer inom den egna kommunens gränser, eller med näraliggande kommuner när de egna resurserna inte räcker till. 13

15 Inom andra områden, som t.ex. kompetensutveckling och insatser för vissa särskilt utsatta grupper kan det däremot vara mer effektivt att samverka inom hela länet. 14

16 DEL III REGIONAL HANDLINGSPLAN Den regionala handlingsplanen har som syfte att fungera som ett stöd i ett processinriktat arbete för att utveckla samverkan och ytterst säkerställa ett gott och likvärdigt bemötande, stöd och hjälp till kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer i Dalarnas län. Handlingsplanen syftar också till att bidra till att stödet till våldsutövande män som vill förändra sitt beteende utvecklas. Handlingsplanens långsiktiga och övergripande mål är att: - Synliggöra och förebygga våldet mot kvinnor och barn. - Öka kunskapen och kompetensen inom berörda organisationer och myndigheter i länet. - Etablera varaktiga strukturer för samverkan mellan involverade myndigheter och organisationer i länet. - Utveckla stöd och behandlingsinsatser för kvinnor, barn och män som berörs av våld i nära relationer. En långsiktigt hållbar regional utveckling av arbetet med våld i nära relation bygger på att organisatoriska strukturer för lokal och regional samverkan finns. Det kräver också en fortsatt utveckling av socialtjänstens och andra aktörers stöd och behandlingsinsatser. Handlingsplanen är därför indelad i två huvudområden: Det första huvudområdet behandlar organisatoriska mål som syftar till att skapa en långsiktigt hållbar struktur där arbetet med våld i nära relationer ges en tydligare regional och lokal plattform. Handlingsplanens andra huvudområde behandlar verksamhetsrelaterade 15

17 mål som syftar till att främja utvecklingen av socialtjänstens direkta klientarbete med våld i nära relationer. Organisatoriska mål - Socialtjänsten i varje kommun i Dalarna utser en samordnare med ansvar för frågor som rör socialnämndens arbete mot våld i nära relationer. - Samordnaren ges i uppdrag att, i den egna kommunen eller i samverkan med närliggande kommuner, bygga upp en myndighets- och organisationsövergripande lokal samverkansgrupp för arbetet mot våld i nära relationer. - De lokala samverkansgrupperna för arbetet mot våld i nära relationer har bl.a. i uppgift att sprida information, utveckla samverkansformer och arbetsrutiner som rör stöd- och hjälpinsatser till grupper som berörs av våld i nära relationer utformas. - I de lokala samverkansgrupperna för arbetet mot våld i nära relationer ingår bl.a. representanter från socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och berörda frivilligorganisationer. - Samordnarna för arbetet mot våld i nära relationer ingår i ett regionalt nätverk med syfte att främja samverkan, kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte i länet. - En Länsgrupp mot Våld i nära relationer i Dalarna etableras med Länsstyrelsen Dalarna som sammankallande. - Länsgruppen mot Våld i nära relationer ansvarar för att samordna det regionala arbetet mot våld i nära relationer och mot människohandel och prostitution. - Länsgruppen har som uppgift att stödja genomförandet av den regionala handlingsplanens mål, följa utvecklingen rörande våld i nära relationer i länet och att identifiera länsövergripande utvecklings- och kompetensutvecklingsbehov, inom området. - I Länsgruppen mot Våld i nära relationer ingår bl.a. representanter från Länsstyrelsen Dalarna, Socialtjänsten i Dalarna, Polismyndigheten i Dalarna, Landstinget Dalarna, Högskolan Dalarna samt berörda frivilligorganisationer i länet. - Ett kompetenscentrum för arbete mot våld i nära relationer etableras vid Högskolan Dalarna, med uppgift att stödja kompetens- och verksamhetsutvecklingen inom socialtjänsten samt att utveckla och samordna myndighets- och organisationsövergripande utbildningsinsatser. 16

18 Verksamhetsrelaterade mål Lokala handlingsplaner - Varje socialnämnd eller motsvarande ska, med utgångspunkt från Socialstyrelsens allmänna råd, den regionala handlingsplanen och de lokala förhållandena upprätta lokala handlingsplaner för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Informationsspridning - Socialtjänsten ska via kommunens hemsida och i andra kontakter med allmänheten sprida information på olika språk om samhällets stöd- och hjälpinsatser för de som är drabbade av eller utsätter andra för våld i nära relationer. Kompetens- och metodutveckling - Socialtjänsten ska kartlägga behovet av kompetens och verksamhetsutveckling för arbetet mot våld i nära relationer i den egna organisationen. Insatser till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld - Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer ska ges ett gott bemötande och kunna erbjudas stöd och hjälpinsatser anpassade utifrån deras specifika behov och förutsättningar. - Stöd och hjälpinsatser ska utvecklas för särskilt utsatta grupper av kvinnor som kvinnor från hederskulturer, äldre och funktionshindrade kvinnor samt kvinnor med missbruksproblem. - Tillfälliga boenden för våldsutsatta kvinnor ska ordnas inom rimligt avstånd från hemorten. - För kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld ska de särskilda skyddsaspekter som följer av detta beaktas och tillgodoses vid val av tillfälliga boenden eller andra insatser. - Personal- och frivilligarbetare vid tillfälliga boende för våldsutsatta kvinnor ska ha den kompetens som krävs för att hjälpa och stödja de barn som bevittnat våld. - Kvinnor och barn ska kunna erbjudas möjlighet till samtalsstöd i akuta kriser och som ett led i rehabilitering. 17

19 - Socialtjänstens tillgång till tolkar med lämplig kompetens för uppgiften ska säkerställas. Våldsutövande män - Våldsutövande män som vill förändra sitt beteende ska erbjudas relevant samtalsstöd inom rimligt avstånd från boendeorten. 18

20 DEL IV VÅLD I NÄRA RELATIONER EN FORSKNINGSÖVERSIKT Kvinnofridsbegreppet i dagens lagstiftning har sin utgångspunkt i SOU 1995:60 Kvinnofrid. Huvudbetänkande av Kvinnovåldskommissionen. Kommissionen föreslog att kvinnofridsbrott skulle införas som ett nytt brott i brottsbalken. Som skäl angavs att straffrätten har fokus på enskilda gärningar. För kvinnor som under längre tider levt i förhållanden där de utsatts för övergrepp av en man är det dock inte främst enskilda fysiska övergrepp som är det mest plågsamma. Det är ofta istället så att kvinnans hela tillvaro präglas av våld och hot. Det är ofta inte heller möjligt för kvinnan att detaljerat beskriva varje enskilt övergrepp. För kvinnofridsbrott föreslogs att det för straffansvar skulle vara tillräckligt att handlingarna är preciserade till sin karaktär och att de har utförts inom en bestämd tidsperiod (SOU 1995:60, s 23). I regeringens proposition 1997/98:55 Kvinnofrid föreslogs sedan att ett kvinnofridsbrott skulle införas. Den s.k. kvinnofridslagen trädde därefter i kraft den 1 juli 1998 (Domstolsverket, 2001). 19

21 Begreppen kvinnofrid och kvinnofridsverksamheter I det här sammanhanget behöver också begreppen kvinnofridsarbete och kvinnofridsverksamheter innehållsbestämmas. Enligt SKL (2009, s 12) avser de båda begreppen arbete för kvinnofrid. I konkreta termer handlar detta arbete om att upptäcka kvinnor som är våldsutsatta och att erbjuda stöd och skydd för dessa kvinnor och deras barn. Kvinnofridsarbete handlar också om behandling av våldsutövande män, för att därmed angripa problemet vid dess kärna. Isdal (2008), som i ca 20 år arbetat med män som utövar/at våld in en nära relation, lyfter fram att när människor handlar sker det som ett resultat av såväl strukturella aspekter som individuella. Isdals (2008:7) huvudsakliga poäng är dock att, trots de förutsättningar som föreligger, är en människa alltid ansvarig för om hon väljer våldet framför andra möjliga alternativ. Till detta kommer förebyggande arbete i vidare mening, som bl.a. kan handla om aktiviteter för att öka kunskaperna om kvinnofridsproblematik genom t.ex. informationskampanjer, föreläsningar, seminarier och olika former av formaliserade kurser och utbildningar (SKL, 2009). Målgrupper bör vara alla yrkeskategorier som kan tänkas komma i kontakt med kvinnovåldsproblematik, så som bl.a. medarbetare inom socialtjänst, polis, vård, omsorg, rättsväsendet och skola. Det är först genom att medarbetare i olika organisationer får ökad kunskap om att mäns våld mot kvinnor har specifika särdrag som det skapas förutsättningar för att alla de organisationer som berörs får möjlighet att utveckla samverkansformer trots att de arbetar utifrån olika regelverk (SOU 2006:65). Det är också först då som frågan har möjlighet att bli mindre skambelagd och tydligt identifierad som en jämställdhetsproblematik som grundar sig i en strukturell kvinnlig underordning i relation till männen som grupp. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer I en familj där pappa slår mamma påverkas på många sätt kvinnans (och barnens) hela livstillvaro. I det följande ges kortfattade inblickar i forskning om våldsutsatta kvinnor, om barn där våld mot deras mamma förekommer samt hur våldsutövande mäns agerande kan förstås. Våldsutsatta kvinnor Våld i nära relationer utvecklas i vad som brukar kallas en normaliseringsprocess. Med detta avses att successivt kan våld av båda parter komma att betraktas som en normal del av vardagslivet (Heimer & Sandberg, 2008). Detta innebär att det sker en förskjutning av gränserna för vad som bedöms som våld. Våldsinslag tenderar att förminskas, medan de positiva händelserna i förhållandet förstoras upp. Under denna normaliseringsprocess ut- 20

Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län

Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län Våld i nära relationer Att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer 2011-2014 1 INNEHÅLL DEL I INLEDNING...

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer 2 Förord Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som allvarligt

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Åstorps kommuns Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Beslutat av Socialnämnden 2014-02-17 Dnr 2014/15 1 Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014 2015 Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare SÄN 2014/5-700 2014-02-18 Social- och äldrenämnden

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012-09-03 Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot 1 (11) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2007-04-25, 26 Uppdateras: 2013 Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvinnofrid

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Lokal samverkan för kvinnofrid

Lokal samverkan för kvinnofrid Lokal samverkan för kvinnofrid Handlingsprogram 2011-2014 Socialtjänsten, Polisen, Lasarettet Trelleborg och Brottofferjouren/Kvinnojouren Söderslätt i samverkan med stöd av Länsstyrelsen i Skåne. Lillemor

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Program mot våld i nära relationer

Program mot våld i nära relationer 1 (16) Id nr: 0:22 Typ: Program Giltighetstid: 2014-12-02 Version: 2:0 Fastställd: Socialnämnd och Gemensam nämnd för närvård i Frostviken Uppdateras: 2016-12-01 SN 2014-12-02, 131 NVN 2015-01-30, 7 Program

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Tidsperioden Strategin har föreslagits gälla mellan 2016 2025. Igångsättning och implementering av nya arbetssätt och strukturer är tidskrävande.

Tidsperioden Strategin har föreslagits gälla mellan 2016 2025. Igångsättning och implementering av nya arbetssätt och strukturer är tidskrävande. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-28 SN-2015/2303.719 1 (3) HANDLÄGGARE Eriksson, Paula Paula.Eriksson@huddinge.se Socialnämnden Remiss av betänkandet Nationell

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Datum 20 11-09-20. Ert datum

Datum 20 11-09-20. Ert datum I l andstinget ~ DAlARNA CENTRA L FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten. Gu nilla Apell LANDSTINGSDIREKTÖRE NS VERKSTÄLLIGHETSBESLUT 15/11 Datum 20 11-09-20 Beteckn:ngld,anenf LD11/02248 1(1) Ert datum

Läs mer

Handlingsplan- Våld i nära relationer (förslag)

Handlingsplan- Våld i nära relationer (förslag) Handlingsplan- Våld i nära relationer (förslag) 2013-04-22 2013-04-22 1 (12) Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 3. SYFTE... 2 4. DEFINITIONER... 2 VÅLD... 2 NÄRA RELATION... 3 4.1. Olika typer

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer