Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län"

Transkript

1 Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län Våld i nära relationer Att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer

2 1

3 INNEHÅLL DEL I INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 5 Grundssyn... 5 Från bör till skall kommunernas ansvar förstärks... 6 Nya allmänna råd kommunernas ansvar förtydligas... 7 DEL II MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER EN KARTLÄGGNING Kartläggningsarbetet metod och genomförande Kartläggningsarbetet en sammanfattning av resultatet DEL III REGIONAL HANDLINGSPLAN Organisatoriska mål Verksamhetsrelaterade mål DEL IV VÅLD I NÄRA RELATIONER EN FORSKNINGSÖVERSIKT Begreppen kvinnofrid och kvinnofridsverksamheter Mäns våld mot kvinnor i nära relationer Våldsutsatta kvinnor Barns upplevelser av att ha bevittnat våld mot sin mamma Män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer REFERENSER

4 DEL I INLEDNING Bakgrund Den regionala handlingsplanen för arbetet mot våld i nära relationer är resultatet av ett projektarbete som genomförts av Högskolan Dalarna på uppdrag av socialnämnderna eller motsvarande i Dalarnas län under perioden Med våld i nära relationer avses i denna handlingsplan mäns våld mot kvinnor i nära relationer, våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld och barn som bevittnat våld. Människohandel och prostitution kan förekomma i nära relationer men berörs inte explicit i handlingsplanen. Däremot omfattas frågor som rör människohandel och prostitution i det förslag till regional organisation för arbetet mot våld i nära relationer som läggs i denna handlingsplan. Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer i Dalarnas län har under de senaste decennierna i hög grad präglas av projektverksamheter som kommit och gått. Detta dock utan att varaktiga strukturer för lokal och regional samordning av arbetet med syfte att bidra till en utveckling av verksamhetsområdet kunnat skapas. En uthållig utveckling av länets arbete mot våld i nära relationer kräver ett arbete på såväl lokal som regional nivå grundade på gemensamma strategiska och operativa mål. 3

5 Samverkan Den regionala handlingsplanen för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer utgör ett verktyg för att successivt bygga upp en långsiktigt hållbar struktur för detta arbete i Dalarnas län där socialtjänstens ansvar och uppgift som koordinator för samverkansarbetet betonas. Enligt socialtjänstlagen har: Kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. / / Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän (Socialtjänstlagen, 2 kap. 2, citat i Heimer & Sandberg, 2008:159). När det gäller arbetet mot våld i nära relationer är ansvarsfrågan delad mellan flera av samhällets sociala institutioner som socialtjänsten, polisen, hälso- och sjukvården och rättsväsendet, men där också frivilligorganisationer som kvinnojourer, mansjourer och brottsofferjourer är centrala aktörer och samverkansparter. Skolans socialiserande roll och det faktum att många barn och ungdomar i skolan också är berörda av våld i nära relationer gör att skolan har en viktig roll í sammanhanget. Våld i nära relationer i brottsstatistiken Den faktiska omfattningen av våldet i nära relationer är inte känd via brottsstatistiken. Mörkertalet när det gäller antalet brott som rör våld i nära relationer är också stort och kan bl.a. förklaras av den beroendeställning och den utsatthet som brottsoffret befinner sig i, i förhållande till förövaren vid denna typ av brott. Brott som rör våld i nära relationer döljer sig också bakom en rad olika brottsrubriceringar. Utöver brottet grov kvinnofriskränkning utgör brott som olaga hot, olaga frihetsberövande, misshandel, olika typer av sexualbrott, dråp och mord exempel på brottsrubriceringar som i varierande grad även innefattar våld i nära relationer. Grände, Lundberg & Eriksson (2009, s 10) uppger, med hänvisning till Brå, att polisanmälda fall av våld mot kvinnor för år 2008 var: fall av misshandel mot kvinna varav 4

6 fall då kvinnan känner gärningsmannen (i snitt 52 fall per dygn) fall av grov kvinnofridskränkning fall av olaga hot mot kvinna fall av sexualbrott varav fall av våldtäkt eller grov våldtäkt (i snitt 15 fall per dygn) Enligt preliminära siffror för 2009 anmäldes 90 fall av grov kvinnofridskränkning i Dalarnas län, 505 fall av misshandel av kvinna där offret var bekant med förövaren och 514 fall av sexualbrott. För samtliga dessa brottstyper skedde en ökning av antalet anmälda brott i Dalarna från 2008 till 2009 (Brå, ). Syfte Den regionala handlingsplanens mål för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer har utformats utifrån de problemområden som identifierades i den genomförda kartläggningen och som presenteras längre fram i texten. Syftet med den handlingsplanen är att den ska bidra till att mer likartade och samordnade insatser i arbetet mot våld i nära relationer utvecklas i Dalarnas län. För att en sådan utveckling ska kunna ske krävs en organisatorisk plattform för lokal och regional samverkan som leder till ökad kunskap, kompetens och ett bättre resursutnyttjande inom området. Forskning har också visat att med mer kunskap, bättre samordning och bättre möjligheter att erbjuda de som är drabbade av våld i nära relationer stöd och hjälp kommer också fler fall att uppmärksammas (SOU 2006:65). Grundssyn År 1993 antog FN sin deklaration om att avskaffa våld mot kvinnor. Dess första artikel lyder: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. (Regeringens skrivelse 2007/2008:39, s. 8) I regeringens skrivelse Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer uttrycks att det hedersrelaterade våldet och förtrycket på många sätt innebär samma problematik som våld mot kvinnor. Detta gäller också för våld i samkönade relationer. Artikel 19 i barnkonventionen fastslår att barn har rätt att skyddas från alla typer av våld, såväl fysiskt som psykiskt. Barn som 5

7 bevittnar våld betraktas som brottsoffer och särskild hänsyn ska tas till dem (Regeringens skrivelse 2007/08:39). Mäns våld mot kvinnor är oacceptabelt. Motsvarande gäller hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringens strävan är att detta våld ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste förebyggande och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade förövare stärkas och utvecklas. Hedersrelaterat våld och förtryck omfattas av handlingsplanen. Det skiljer sig från övriga våldsformer genom dess kollektiva karaktär, vilket innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Denna handlingsplan omfattar även våld mot HBT-personer (homo- och bisexuella samt transpersoner) som utsatts för våld av sin partner. Alla ska ha tillgång till likvärdigt skydd, stöd och hjälp utifrån sin utsatthet, oavsett sexuell läggning. (Regeringens skrivelse 2007/08:39, s 5). I målen för regeringens jämställdhetspolitik uttrycks att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig identitet. (http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/14257, ) Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2009) definierar begreppet kvinnofrid som att kvinnor ska vara befriade från våld, hot och kränkningar (SKL, 2009, s 12). Kvinnofridsbegreppet beskrivs vara en vision och ett mål av samma karaktär som jämställdhetsbegreppet. SKL använder följande definition av jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket förutsätter lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter på livets alla områden. (SKL, 2009, 85) I kvinnofridsbegreppet ingår kvinnors frihet från våld i heterosexuella relationer, lesbiska och bisexuella relationer. Även barn och unga som upplever våld mot sin mamma inkluderas i begreppet, liksom att kvinnor, barn och unga ska vara fria från hedersrelaterat våld (SKL, 2009, s 12). Från bör till skall kommunernas ansvar förstärks År 2005 tillsatte regeringen en utredning med uppgift att göra en översyn av socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. I betänkandet, Att ta ansvar för sina insatser (SOU 2006:65) påpekades en rad problem inom socialtjänstens område. Ett sådant var att det i 5 kap. 11 i socialtjänstlagen (SoL) sades att socialnämnden bör ge särskilt stöd till kvinnor som varit utsatta för våld i hemmet. Denna formulering fick enligt utredningen till följd att de flesta kommuner uppfattade arbetet med våldsutsatta kvinnor som en prioriteringsfråga och där- 6

8 med möjlig att placera långt ner på listan av åtaganden. Mot bakgrund av detta ansåg utredningen att lagtexten borde ändras. Den 1 juli 2007 ålades socialnämnden därför att ge särskilt stöd till kvinnor som varit utsatta för våld i hemmet. Nya allmänna råd kommunernas ansvar förtydligas Genom Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (SOSFS, 2009:22 (S)) har kommunernas ansvar i arbetet med dessa grupper ytterligare betonats. Med hänvisning till 3 kap. 3 socialtjänstlagen, där det bl.a. framgår att socialtjänstens arbete ska vara av god kvalitet och att arbetet fortlöpande och systematiskt ska utvärderas och kvalitetssäkras, rekommenderar Socialstyrelsen (SOSFS 2009:22) att kommunerna utformar en handlingsplan för socialtjänstens arbete med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer och barn som bevittnat våld. Arbetet med handlingsplanen bör innefatta att: - fastställa uppföljningsbara mål, - beskriva hur grupper och enskilda ska informeras om nämndens verksamhet på området, - regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående, - regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av barn som bevittnat våld, - analysera hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppers och enskildas behov, - fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden, - beskriva hur skyddade personuppgifter ska hanteras, - redogöra för hur nämnden ska fullgöra sitt ansvar för kontroll och uppföljning av sådan verksamhet till vilken nämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen, och - redovisa hur uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området bör göras. I de allmänna råden (SOSFS 2009:22 (S)) anges också att de metoder som väljs i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld bör vara utformade utifrån den bästa kunskap som finns tillgänglig och vad som visat sig ge bästa reslutat. Med utgångspunkt i 3 kap. 3 socialtjänstlagen lyfts också betydelsen av kompetensutveckling fram. Här talas om att personer som arbetar med ärenden som rör våld i nära relationer bör ha såväl teoretiska kunskaper som att praktiskt kunna använda dessa. Vidare sägs att all personal som arbetar utifrån socialtjänstlagen regelbundet bör få kompetensutveckling inom verksamhetsområdet våld i nära relationer. 7

9 I de allmänna råden (SOSFS 2009: 22 (S), s 5) ges även exempel på aspekter som bör ingå vid utredningar inom alla fall som rör våld i nära relationer: När det gäller våldsutsatta kvinnor: - vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp akut, - våldets karaktär och omfattning, - risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld, - hur kvinnans nätverk ser ut, - vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp på kort och lång sikt, och - om något barn har bevittnat våldet. När det gäller barn som bevittnat våld: - vilket behov barnet har av stöd och hjälp akut, - våldets karaktär och omfattning, - hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna, - barnets egen uppfattning om våldet, - vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet, - om barnet också har blivit utsatt för våld, och - vilket behov barnet har av stöd och hjälp på kort och lång sikt. Det ges även exempel på insatser som socialnämnden bör tillhandahålla, t.ex. (SOSFS 2009:22, s 5 (S)): Tillfälligt boende Om en våldsutsatt kvinna är i behov av stöd och hjälp akut eller på kort eller lång sikt, bör socialnämnden bl.a. kunna erbjuda henne - lämpligt, tillfälligt boende. Boendet bör också kunna ta emot, och vara lämpligt för, eventuellt medföljande barn oberoende av kön och ålder. Råd och stöd m.m. - råd och stöd, - hjälp vid kontakt med andra myndigheter, t.ex. hälso- och sjukvården och polisen, - förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer, och - hjälp med att söka och anskaffa ett nytt permanent boende. Ekonomiskt bistånd I de allmänna råden om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:22, s 5) kommer det till uttryck att i bedömningen ta särskilt i beaktande om det framkommer att det förekommer våld i 8

10 nära relation. Det bör finnas beredskap för att våldsutsatta kvinnor kan vara i akut behov av ekonomiskt bistånd. 9

11 DEL II MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER EN KARTLÄGGNING Kartläggningsarbetet metod och genomförande Den kartläggning av mäns våld mot kvinnor i nära relationer som genomförts under perioden september 2008 till mars 2010 har bl.a. syftat till att få en bild av problemområdet samt de insatser som erbjuds kvinnor och barn som drabbas av våld i nära relationer i Dalarnas län. Kartläggningen har skett via studier av forskningsrapporter och styrdokument, referensgruppsmöten, studiebesök och intervjuer med ett 35-tal verksamhetsföreträdare från socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, kriminalvård, svenska kyrkan, frivilligorganisationer samt våldsutsatta kvinnor. Intervjuerna med representanter från olika myndigheter och organisationer har skett i samtalsliknande former och den metodiska ansatsen är kvalitativ. 10

12 Utöver de genomförda samtalen har ett antal konferenser i ämnet bevistats. Dessa har dels bidragit till en överblick över problemområdet i ett nationellt och skandinaviskt perspektiv och dels gett möjlighet till informella samtal med åhörare och föreläsare. Kartläggningsarbetet en sammanfattning av resultatet Utifrån den kvalitativa metodansatsen presenteras kartläggningsarbetets resultat i en beskrivande och diskuterande form där avsikten är att belysa identifierade problemområden som grund för såväl det lokala som det regionala utvecklingsarbetet. Enskilda aktörers kunskaper, kompetens och kontaktnät stor betydelse för vilken hjälp som ges Det viktigaste resultatet som kartläggningen av mäns våld mot kvinnor i nära relationer i Dalarnas län har visat är att arbetet med våldsutsatta kvinnor till stora delar är beroende av den enskilda socialarbetarens och kvinnojourskvinnors kunskaper, kompetens och kontaktnät. Detta avspeglar sig bl.a. i att även i kommuner med nyligen reviderade handlingsplaner uttrycks en osäkerhet kring bl.a. systematik, verksamhets- och kompetensutveckling inom detta verksamhetsområde. Som en pendang synliggörs därmed behovet av att systematisera arbetet med våld i nära relationer. Detta kan uttryckas med de ord som användes i prop. 2006/07 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, att det behövs en ambitionshöjning och ett helhetsgrepp i form av tydligt målinriktade, strukturerade och samordnade insatser för att bygga för en framtida kvalitativt god verksamhet. Socialtjänst och Kvinnojourer god samverkan i de enskilda fallen, men jourernas ekonomiska osäkerhet är problematisk Kartläggningen visar också att samarbetet mellan olika kvinnojourer är under utveckling men att inte alla jourer är bemannade dagtid med avlönad personal. Dessa jourer är beroende av personal som arbetar på ideell basis. Därmed finns inte möjlighet till likvärdiga stöd- och hjälpformer i alla Dalarnas kommuner. Inte alla kvinnojourer uppfattar heller att deras verksamhet anses som betydelsefull av ledande politiker och tjänstemän. Socialsekreterarna beskriver ett väl fungerande samarbete med kvinnojourerna, något som också motsvaras av den bild personal- och frivilligarbetare på kvinnojourerna ger. Däremot upplever kvinnojourerna ett stort problem i den ekonomiska osäkerhet som präglar verksamheten och som i praktiken innebär att antalet anställda kan variera år från år. Detta bidrar bl.a. till att arbetet med att utveckla verksamheten försvåras. Det råder också periodvis platsbrist på kvinnojourerna. I de flesta fall löses detta genom det kontaktnät som personalen/frivilligarbetarna på kvinnojourerna har och de hjälpsökande kvinnorna kan då beredas plats på en annan kvinnojour. Det får dock anses som 11

13 otillfredsställande att kvinnor i behov av stöd inte med säkerhet kan erbjudas hjälp sitt närområde. Brister i kunskaper och kompetens av generell karaktär De brister i kunskaper och kompetens av generell karaktär som här formuleras stämmer väl överens med den problembild som finns i landet i övrigt (se t.ex. Heimer & Sandberg, 2009; Brå, 2010). Kvinnofridsproblematiken är ett mycket skambelagt område. Många kvinnor polisanmäler inte kvinnofridsbrott och det stora mörkertalet, tillsammans med den skam kvinnor upplever, gör att många kvinnors och barns utsatthet aldrig blir känd utanför den egna familjekretsen. Många misshandlade kvinnor utvecklar också olika strategier för att dölja sin situation. Det gör att professionella som möter dem kan ha har svårt att upptäcka de ibland mycket subtila tecken som kan finnas på att de befinner sig i en misshandelsrelation. Till detta kommer att myndigheter och organisationer ofta har begränsade möjligheter att på ett konkret och mer långsiktigt sätt erbjuda hjälp och stöd (se t.ex. Statens folkhälsoinstitut, 2005, Stiftelsen Allmänna Barnahuset, 2009; Grände, Lundberg & Eriksson, 2009). I kartläggningen såväl som i forskning framkommer att dessa förhållanden tenderar leda fram till en situation där den personal som möter dessa kvinnor undviker att ställa frågor, även om de har misstankar om att kvinnan blivit misshandlad. Ett mer eller mindre medvetet samspel mellan den misshandlade kvinnan och olika yrkesföreträdare kan uppstå som innebär att misshandeln förblir dold och att en ytterst komplex samhällsproblematik kan fortsätta att föra en till stor del undanskymd tillvaro. I Folkhälsopolitisk rapport 2005 skrivs t.ex. att personal inom hälso- och sjukvården oftast inte frågar patienterna om de varit utsatta för könsrelaterat våld. Som orsak anges bl.a. att det hos personalen finns ett motstånd mot att fråga, men också motstånd hos kvinnan att få frågan. Motståndet mot att fråga bottnar bl.a. i brist på kunskaper inom området, stereotypa föreställningar om den misshandlade kvinnan alternativt med den misshandlande mannen. Det kan också handla om en inställning att detta inte är ett ansvarsområde för hälso- och sjukvården, men också tidsbrist och att personalen kan uppleva det som meningslöst att försöka hjälp till. För den misshandlade kvinnan kan tidigare negativa erfarenheter i kontakten vården och andra myndigheter vara ett skäl till att hon inte vill bli tillfrågad om hon blir misshandlad, men det kan också vara en rädsla för mannens reaktioner, bl.a. som en effekt av normaliseringsprocessen (se t.ex. Statens folkhälsoinstitut, 2005, s 317, med hänvisning till Rönnberg, AK. & Hammarström, A., 2000). Motsvarande kan tänkas ske även för övriga organisationer och myndigheter i mötet mellan tjänstemannen och en våldsutsatt kvinna. Kunskapen om kvinnofridsproblematiken är generellt sett begränsad inom berörda myndigheter. Det har bl.a. att göra med att våld i nära relationer ofta inte har ingått i grundutbildningarna för arbete inom socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård (se t.ex. Statens folkhälsoinstitut, 2005). Detta innebär att många yrkesgrupper som möter misshandlade 12

14 kvinnor saknar tillräckliga kunskaper, både vad gäller att uppmärksamma problemet och veta hur de ska agera. Under senare tid har emellertid en viss ökning av kompetensutvecklingssatsningarna skett inom detta område, både nationellt och regionalt. I kartläggningen rörande mäns våld mot kvinnor framkommer ett antal problemområden i Dalarnas län som också till stor del överensstämmer med problematiken i landet som helhet. Det handlar om att: - kvinnofridsproblematiken ses som viktig men får inte tillräcklig uppmärksamhet och resurser i berörda organisationer, - våldsutsatta kvinnor upplever brister i bemötande, särskilt hos socialtjänst och polis, - stöd och hjälpinsatser saknas till särskilt utsatta grupper som o kvinnor med psykiska och eller fysiska funktionshinder, o kvinnor med missbruksproblematik, o äldre kvinnor, o kvinnor som lever med en hotbild, o kvinnor som lever i hederskulturer, - ökade kunskaper efterfrågas för att bättre kunna svara mot våldsutsatta kvinnors och barns behov, - stöd- och behandlingsinsatser för misshandlande män som vill ändra sitt beteendesaknas. Många aktörer och stora geografiska avstånd Det är många aktörer, offentliga organisationer och frivilligorganisationer, som på ett eller annat sätt involveras i situationer när en kvinna utsätts för våld i en nära relation. I Dalarna saknas till stora delar former för en systematiserad och organisationsövergripande samverkan i dessa frågor. Olika organisationer och myndigheter hanterar problemet utifrån sitt uppdrag. Det har också visat sig svårt att identifiera ansvariga för organisering och utveckling av området våld i nära relationer inom Landstinget Dalarna. I situationer där olika organisationer är involverade inom samma problemområde, men det saknas en strukturerad samverkan, kan överblick komma att saknas. Detta riskerar att leda till att de olika organisationers agerande kan bli ineffektivt, eller i värsta fall kontraproduktivt. Förutom de många aktörerna är Dalarna ett vidsträckt län med stora geografiska avstånd vilket kan försvåra kommunövergripande samverkan. I många fall måste därför samverkan runt löpande operativ verksamhet i första hand begränsas till aktörer inom den egna kommunens gränser, eller med näraliggande kommuner när de egna resurserna inte räcker till. 13

15 Inom andra områden, som t.ex. kompetensutveckling och insatser för vissa särskilt utsatta grupper kan det däremot vara mer effektivt att samverka inom hela länet. 14

16 DEL III REGIONAL HANDLINGSPLAN Den regionala handlingsplanen har som syfte att fungera som ett stöd i ett processinriktat arbete för att utveckla samverkan och ytterst säkerställa ett gott och likvärdigt bemötande, stöd och hjälp till kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer i Dalarnas län. Handlingsplanen syftar också till att bidra till att stödet till våldsutövande män som vill förändra sitt beteende utvecklas. Handlingsplanens långsiktiga och övergripande mål är att: - Synliggöra och förebygga våldet mot kvinnor och barn. - Öka kunskapen och kompetensen inom berörda organisationer och myndigheter i länet. - Etablera varaktiga strukturer för samverkan mellan involverade myndigheter och organisationer i länet. - Utveckla stöd och behandlingsinsatser för kvinnor, barn och män som berörs av våld i nära relationer. En långsiktigt hållbar regional utveckling av arbetet med våld i nära relation bygger på att organisatoriska strukturer för lokal och regional samverkan finns. Det kräver också en fortsatt utveckling av socialtjänstens och andra aktörers stöd och behandlingsinsatser. Handlingsplanen är därför indelad i två huvudområden: Det första huvudområdet behandlar organisatoriska mål som syftar till att skapa en långsiktigt hållbar struktur där arbetet med våld i nära relationer ges en tydligare regional och lokal plattform. Handlingsplanens andra huvudområde behandlar verksamhetsrelaterade 15

17 mål som syftar till att främja utvecklingen av socialtjänstens direkta klientarbete med våld i nära relationer. Organisatoriska mål - Socialtjänsten i varje kommun i Dalarna utser en samordnare med ansvar för frågor som rör socialnämndens arbete mot våld i nära relationer. - Samordnaren ges i uppdrag att, i den egna kommunen eller i samverkan med närliggande kommuner, bygga upp en myndighets- och organisationsövergripande lokal samverkansgrupp för arbetet mot våld i nära relationer. - De lokala samverkansgrupperna för arbetet mot våld i nära relationer har bl.a. i uppgift att sprida information, utveckla samverkansformer och arbetsrutiner som rör stöd- och hjälpinsatser till grupper som berörs av våld i nära relationer utformas. - I de lokala samverkansgrupperna för arbetet mot våld i nära relationer ingår bl.a. representanter från socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och berörda frivilligorganisationer. - Samordnarna för arbetet mot våld i nära relationer ingår i ett regionalt nätverk med syfte att främja samverkan, kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte i länet. - En Länsgrupp mot Våld i nära relationer i Dalarna etableras med Länsstyrelsen Dalarna som sammankallande. - Länsgruppen mot Våld i nära relationer ansvarar för att samordna det regionala arbetet mot våld i nära relationer och mot människohandel och prostitution. - Länsgruppen har som uppgift att stödja genomförandet av den regionala handlingsplanens mål, följa utvecklingen rörande våld i nära relationer i länet och att identifiera länsövergripande utvecklings- och kompetensutvecklingsbehov, inom området. - I Länsgruppen mot Våld i nära relationer ingår bl.a. representanter från Länsstyrelsen Dalarna, Socialtjänsten i Dalarna, Polismyndigheten i Dalarna, Landstinget Dalarna, Högskolan Dalarna samt berörda frivilligorganisationer i länet. - Ett kompetenscentrum för arbete mot våld i nära relationer etableras vid Högskolan Dalarna, med uppgift att stödja kompetens- och verksamhetsutvecklingen inom socialtjänsten samt att utveckla och samordna myndighets- och organisationsövergripande utbildningsinsatser. 16

18 Verksamhetsrelaterade mål Lokala handlingsplaner - Varje socialnämnd eller motsvarande ska, med utgångspunkt från Socialstyrelsens allmänna råd, den regionala handlingsplanen och de lokala förhållandena upprätta lokala handlingsplaner för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Informationsspridning - Socialtjänsten ska via kommunens hemsida och i andra kontakter med allmänheten sprida information på olika språk om samhällets stöd- och hjälpinsatser för de som är drabbade av eller utsätter andra för våld i nära relationer. Kompetens- och metodutveckling - Socialtjänsten ska kartlägga behovet av kompetens och verksamhetsutveckling för arbetet mot våld i nära relationer i den egna organisationen. Insatser till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld - Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer ska ges ett gott bemötande och kunna erbjudas stöd och hjälpinsatser anpassade utifrån deras specifika behov och förutsättningar. - Stöd och hjälpinsatser ska utvecklas för särskilt utsatta grupper av kvinnor som kvinnor från hederskulturer, äldre och funktionshindrade kvinnor samt kvinnor med missbruksproblem. - Tillfälliga boenden för våldsutsatta kvinnor ska ordnas inom rimligt avstånd från hemorten. - För kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld ska de särskilda skyddsaspekter som följer av detta beaktas och tillgodoses vid val av tillfälliga boenden eller andra insatser. - Personal- och frivilligarbetare vid tillfälliga boende för våldsutsatta kvinnor ska ha den kompetens som krävs för att hjälpa och stödja de barn som bevittnat våld. - Kvinnor och barn ska kunna erbjudas möjlighet till samtalsstöd i akuta kriser och som ett led i rehabilitering. 17

19 - Socialtjänstens tillgång till tolkar med lämplig kompetens för uppgiften ska säkerställas. Våldsutövande män - Våldsutövande män som vill förändra sitt beteende ska erbjudas relevant samtalsstöd inom rimligt avstånd från boendeorten. 18

20 DEL IV VÅLD I NÄRA RELATIONER EN FORSKNINGSÖVERSIKT Kvinnofridsbegreppet i dagens lagstiftning har sin utgångspunkt i SOU 1995:60 Kvinnofrid. Huvudbetänkande av Kvinnovåldskommissionen. Kommissionen föreslog att kvinnofridsbrott skulle införas som ett nytt brott i brottsbalken. Som skäl angavs att straffrätten har fokus på enskilda gärningar. För kvinnor som under längre tider levt i förhållanden där de utsatts för övergrepp av en man är det dock inte främst enskilda fysiska övergrepp som är det mest plågsamma. Det är ofta istället så att kvinnans hela tillvaro präglas av våld och hot. Det är ofta inte heller möjligt för kvinnan att detaljerat beskriva varje enskilt övergrepp. För kvinnofridsbrott föreslogs att det för straffansvar skulle vara tillräckligt att handlingarna är preciserade till sin karaktär och att de har utförts inom en bestämd tidsperiod (SOU 1995:60, s 23). I regeringens proposition 1997/98:55 Kvinnofrid föreslogs sedan att ett kvinnofridsbrott skulle införas. Den s.k. kvinnofridslagen trädde därefter i kraft den 1 juli 1998 (Domstolsverket, 2001). 19

21 Begreppen kvinnofrid och kvinnofridsverksamheter I det här sammanhanget behöver också begreppen kvinnofridsarbete och kvinnofridsverksamheter innehållsbestämmas. Enligt SKL (2009, s 12) avser de båda begreppen arbete för kvinnofrid. I konkreta termer handlar detta arbete om att upptäcka kvinnor som är våldsutsatta och att erbjuda stöd och skydd för dessa kvinnor och deras barn. Kvinnofridsarbete handlar också om behandling av våldsutövande män, för att därmed angripa problemet vid dess kärna. Isdal (2008), som i ca 20 år arbetat med män som utövar/at våld in en nära relation, lyfter fram att när människor handlar sker det som ett resultat av såväl strukturella aspekter som individuella. Isdals (2008:7) huvudsakliga poäng är dock att, trots de förutsättningar som föreligger, är en människa alltid ansvarig för om hon väljer våldet framför andra möjliga alternativ. Till detta kommer förebyggande arbete i vidare mening, som bl.a. kan handla om aktiviteter för att öka kunskaperna om kvinnofridsproblematik genom t.ex. informationskampanjer, föreläsningar, seminarier och olika former av formaliserade kurser och utbildningar (SKL, 2009). Målgrupper bör vara alla yrkeskategorier som kan tänkas komma i kontakt med kvinnovåldsproblematik, så som bl.a. medarbetare inom socialtjänst, polis, vård, omsorg, rättsväsendet och skola. Det är först genom att medarbetare i olika organisationer får ökad kunskap om att mäns våld mot kvinnor har specifika särdrag som det skapas förutsättningar för att alla de organisationer som berörs får möjlighet att utveckla samverkansformer trots att de arbetar utifrån olika regelverk (SOU 2006:65). Det är också först då som frågan har möjlighet att bli mindre skambelagd och tydligt identifierad som en jämställdhetsproblematik som grundar sig i en strukturell kvinnlig underordning i relation till männen som grupp. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer I en familj där pappa slår mamma påverkas på många sätt kvinnans (och barnens) hela livstillvaro. I det följande ges kortfattade inblickar i forskning om våldsutsatta kvinnor, om barn där våld mot deras mamma förekommer samt hur våldsutövande mäns agerande kan förstås. Våldsutsatta kvinnor Våld i nära relationer utvecklas i vad som brukar kallas en normaliseringsprocess. Med detta avses att successivt kan våld av båda parter komma att betraktas som en normal del av vardagslivet (Heimer & Sandberg, 2008). Detta innebär att det sker en förskjutning av gränserna för vad som bedöms som våld. Våldsinslag tenderar att förminskas, medan de positiva händelserna i förhållandet förstoras upp. Under denna normaliseringsprocess ut- 20

Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län

Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län Våld i nära relationer Att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer 2011-2014 1 INNEHÅLL DEL I INLEDNING...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län 1 Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2 Vision I Örebro län har vi nolltolerans mot

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Kvalitetsarbete i praktiken - våldsutsatta barn och vuxna

Kvalitetsarbete i praktiken - våldsutsatta barn och vuxna Innehåll Kvalitetsarbete i praktiken - våldsutsatta barn och vuxna 5 september 2013 Ulrika Ekebro Teoretisk ram gällande kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Vad är god kvalitet? Inom socialtjänsten I arbetet

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor Nyhetsbrev nr 2 2015 Mäns våld mot kvinnor Här får du lite samlade nyheter och information om vad som är på gång i riket och länet. Länsgruppen mot våld i nära relationer, människohandel för sexuella ändamål

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer SIDAN 1 Våld i nära relationer Projekt i Skarpnäck och Farsta stadsdelsförvaltningar 2010-12-01-2012-11-30 Ett stort folkhälsoproblem I 73 % av antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har kvinnan känt

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3237 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria 1734 mannen förbjuds att slå ihjäl sin fru 1700-talets slut dödsstraff för våldtäkt - egendomsbrott 1864 Husagan avskaffas 1915 Lång och varaktig söndring skäl

Läs mer

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, har erfarenhet av att ge skydd och stöd till

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer 2 Förord Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som allvarligt

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut Regeringsbeslut 2 2008-09-11 IJ2008/1822/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att undersöka hur våldsutsatta

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Sammanfattning. Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer. En folkhälsofråga

Sammanfattning. Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer. En folkhälsofråga Sammanfattning Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer En folkhälsofråga Våld i nära relation är i hög grad en folkhälsofråga. Fysisk och psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Samverkan mot våld i nära relationer

Samverkan mot våld i nära relationer Samverkan mot våld i nära relationer I Jönköpings län har vi en gemensam ambition att vara föregångare och göra skillnad. Det är därför viktigt att vi visar vår gemensamma vilja att verka för visionen

Läs mer