Paviken Stora Mafrids 5:12. Rapport Arendus 2014:27. Arkeologisk undersökning

Transkript

1 Rapport Arendus 2014:27 Paviken 2014 Stora Mafrids 5:12 Arkeologisk undersökning Stora Mafrids 5:12 Västergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014 Amanda Karn 1

2 Omslagsbild: Vy över Naturreservatet Paviken. Bild: Amanda Karn 2

3 Paviken 2014 Arkeologisk Undersökning, Stora Mafrids 5:12, Västergarn socken, Gotland Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning RAÄ Nr: Västergarn 65:1 Undersökande institution: Arendus Socken: Västergarn Län: Gotland Författare: Amanda Karn Sammanfattning: Rapporten beskriver undersökningarna runt Paviken i Västergarn socken, Gotland, under fältsäsongen Undersökningarna var fokuserade mot två områden. Det första området var beläget vid Paviken I i anslutning mot 2013 års undersökningar. Område II var beläget cirka 200 meter söderut, mellan Paviken I och II vid en stensatt husgrund. Undersökningarna genererade cirka 640 fyndposter och 20 anläggningar. Den totala undersökta ytan uppgick till 127 m². Undersökningarna vid område I tolkas varit en hantverksyta vid hamn- och handelsplatsen Paviken I som undersöktes av Per Lundström och Jan Peder Lamm under och 70 talet. Ytan daterades genom två träprov från intakta stolpar samt ett kolprov från en härd. Dessa daterade område I till en tidsperiod mellan tal. Område II var betydligt mindre till ytan än område I och undersökte en stensatt husgrund vilket var någorlunda tom på fynd. Inom husgrunden återfanns ett stolphål med en intakt stolpe vilken daterades till 900-tal. 3

4 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 7 PAVIKEN RESEARCH PROJECT... 8 FORNLÄMNINGSOMRÅDET... 9 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Fosfatkarteringar Arkeologiska undersökningar UTGRÄVNINGEN Syfte och frågeställningar Fältkursen Handledare Arbetsmetodik Analyser SCHAKTBESKRIVNINGAR OMRÅDE I Schakt Schakt Schakt Schakt Schakt Schakt Schaktprofiler OMRÅDE II Schakt Schakt Schakt Schaktprofiler ANLÄGGNINGSBESKRIVNINGAR Anläggning A Anläggning A Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning

5 Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning Anläggning PAVIKEN II SAMMANFATTNING OCH TOLKNING UTGRÄVNINGEN Område... I 75 Område II SUMMARY TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER REFERENSER BILAGOR

6 6

7 Introduktion Hamn och handelsplatsen Paviken spelade en stor roll i Västergarns äldre historia som i övrigt är dominerat av hamnplatsen innanför västergarnsvallen och kyrkomiljön runt västergarns sockenkyrka. Paviken representerar den äldre delen av denna handel och hamnaktivitet som varit av stor vikt för socknen ända upp i medeltid, men platsens exakta funktion och roll är fortfarande oklar. Det är av stor vikt att förstå relationerna mellan de olika boplatslämningarna inom Paviken området, nämligen Paviken I och Paviken II, samt att förstå och relatera gravarna på Pavikens östra kust med dessa boplatslämningar. Detta, tillsammans med att genom arkeologiska undersökningar relatera hela Paviken området till området runt västergarns sockenkyrka och vall, är väsentligt för att första Västergarns roll i långväga handel under järnåldern. Årets undersökning var fokuserad mot att komplettera utgrävningarna vid Paviken I genom att undersöka en svag platå med höga fosfater som indikerade hög aktivitet på området. Tillsammans med detta flyttades fokuspunkten längre söderut för att förflytta undersökningarna vidare mot Paviken II som länge legat orörd för vetenskapliga undersökningar. 7

8 Paviken research project Paviken research project ska under en tre års period genomföra komplimenterande utgrävningar runt områdena Paviken I och Paviken II. Det fjärde året kommer att ägnas åt komplementerande analyser och tolkningar av de grävningar som utförts inom projektet tillsammans med de grävningar som gjordes av Hans Hansson och Per Lundström under och talen. Detta år var det andra året under projektets gång. Projektets syfte är att skapa en bättre förståelse för Pavikens funktion och utveckling samt hur platsen relaterar till omgivningarna. En särskild betoning kommer då läggas på hur Paviken relaterade till hamnen och kyrkomiljön runt västergarns sockenkyrka (Carlsson, 2012). Punkter som avses undersökas inom projektet innefattar: 1. Uppföljande utgrävningar från tidigare undersökningar vid Paviken I för att till fullo undersöka anläggningar som stolphål, härdar etc. för att få en bättre förståelse för den tidigaste fasens boplatslämningar. 2. Uppföljande utgrävningar av en husgrund söderut från Paviken I (nära en annan husgrund som genomgick undersökning 1990). Det finns indikationer på andra anomalier i landskapet vilka antyder ytterligare möjliga strukturer. Dessa strukturer kräver undersökning för att förstå deras funktion, datering och möjliga kopplingar till Paviken I eller II. 3. Hans Hansson återfann kulturlager med ben och nitar vid Paviken II, denna yta måste undersökas för att säkerställa funktionen och dateringen av aktiviteterna vid Paviken II. 4. Nya gravar som har blivit lokaliserade i Pavikens omgivning avses undersökas för att jämföra med dateringarna av kända gravar samt för att få en bättre förståelse för Pavikens historiska och rumsliga kontext. Under 2013 undersöktes punkt 1 på denna lista, detta år har fokus legat på punkt 1 och 2. Punkt 3, vilket är fokuserat på Paviken II, har prospekterats under detta år för att få en förförståelse för aktivitetsområdet runt platsen (se kapitel Paviken II). Nästa års undersökningar kommer hantera punkt 3 och punkt 4 på ovanstående lista. 8

9 Fornlämningsområdet Fornlämningarna runt omkring området för Paviken består av de två boplatsytorna Paviken I och Paviken II, enskilda gravar, gravfält, husgrunder, stensträngar, en slipskåresten, terasser tillsammans med oidentifierade anomalier. Paviken I har RAÄ nummer Västergarn 4:1-3 och Paviken II har RAÄ nummer Västergarn 22:1. Husgrunden som undersöktes i år inom område II har i skrivande stund inget RAÄ nummer. Området är till vissa delar orört av odling men vid andra delar starkt odlade. Detta har medfört viss bortodling av gravar samt många moderna stensträngar som möjligtvis täcker tidigare gravar, stensträngar och husgrunder. Det är även osäkert om det längs strandlinjen döljer sig båtlänningar, stenkistor eller andra hamnanläggningar. Fler gravar kan Figur 1. Fornlämningsområdet runt Pavikens döljas i området nordöst om Paviken I östra strand. I bilden är terasser och vilket har observerats i fält. stensträngar ej utmarkerade. Gravar är Fornlämningsområdet är inte komplett markerade med en punkt och ett R. då mycket av gravarna har blivit förstörda av senare aktiviteter som odling och bebyggelse (Carlsson, 2011). Området visar på aktivitet under yngre järnåldern över ett stort område och kan jämföras med andra vikingatida hamn- och handelsplatser på Gotland som till exempel Fröjel (Carlsson, 1999). 9

10 Tidigare undersökningar Inom Västergarn, vilken är Gotlands minsta socken, har det utförts ett stort antal arkeologiska undersökningar. Majoriteten av dessa undersökningar har skett inom området för västergarnsvallen vilken är belägen söder om Paviken. För en överblick av dessa undersökningar hänvisas läsaren till Dan Carlssons bok Vikingatidens Västergarn: en komplicerad historia (2011). Pavikenområdet har undersökts både genom fosfatkarteringar samt genom arkeologiska utgrävningar. Den största undersökta ytan grävdes under och 70 talet av Per Lundström och Jan Peder Lamm. Denna undersökning har enbart publicerats i en populär vetenskaplig bok (Lundström, 1981) men en sammanställning av de utgrävningarna som gjorts inom Paviken återfinns i Dan Carlssons bok Vikingatidens Västergarn: en komplicerad historia (2011). Fosfatkarteringar Två tidigare fosfatkarteringar har genomförts inom Pavikenområdet. Den första utfördes av Hans Hansson under hans projekt vilket var inriktat på att lokalisera hamnplatser på Gotland. Den visade Paviken I och II som områden med höga fosfater. Den andra gjordes av Per Lundström i samband med grävningarna under 1960 och 1970 talet och var koncentrerad till Paviken I. Den senare visade ett koncentrerat område med höga fosfater (se figur 3). Den största koncentrationen av höga fosfater är beläget i det karterade områdets norra del. Detta område var under vikingatiden platsen där Idån rann ut i Östersjön och skapade en liten men markant udde. Denna del är till stor del utgrävd av Per Lundström. Mindre koncentrationer med höga fosfater finns strax söder om detta område och markerar en höjd i landskapet. Detta område är inte undersökt av Lundström och innefattar område I inom årets undersökningar. Fosfatkarteringen gjord av Hans Hansson 10

11 Figur 2. Fosfatkarteringen gjord av Per Lundström över området för Paviken I. Lundströms och Lamms undersökningsyta är markerad med orange färg, 2013 års undersökning är markerad med blå färg och årets undersökning inom Paviken I (område I) är markerad med grön färg. Arkeologiska undersökningar Paviken området har undersökts sedan den första hälften av 1900 talet, bland annat av Birger Nerman på 1930 talet och senare av Hans Hansson, Jan Peder Lamm och Per Lundström under 1960 och 70 talet. De senaste undersökningarna gjordes av Dan Carlsson under 1980 och 1990 talet (Carlsson, 2011). Inom dessa undersökningar har bolpatslämningar, husgrunder, gravar och hamnanläggningar så som bryggor undersökts inom hela området runt vattenområdet Paviken (Carlsson, 2011) påbörjades Paviken Research project och en yta inom Paviken I genomgick arkeologiska undersökningar (se figur 2). 11

12 Utgrävningen års undersökningar var fokuserade mot frågeställningar angående boplats och huslämningar. Undersökningarna ägde rum inom ägan Stora Mafrids 5:12 inom två huvudsakliga områden, ett nordligt område (område I) samt ett sydligt område (område II). Det nordliga området var beläget inom boplatsområdet Paviken I på en svag höjd med höga fosfater. Det sydliga området var utlagt över en stensatt husgrund mellan boplatserna Paviken I och Paviken II. Undersökningarna genomfördes genom en internationell kurs för arkeologistudenter och ägde rum under månaderna maj, juli och augusti under Totalt undersöktes 127 m² indelat i 9 schakt inom de två områdena. Det framkom över 600 fyndposter och 20 anläggningar spridda över hela den undersökta ytan. Tillsammans med detta utfördes även en metalldetektering samt en fosfatkartering över ytor inom boplatsområdet Paviken II. Syfte och frågeställningar Syftet med årets undersökning var att avsluta grävningarna vid Paviken I samt att undersöka en av de husgrunder som är belägna mellan Paviken I och Paviken II. Vid Paviken Iär frågan om bebyggelsens omfattning och utseende ännu mycket oklar. På grund utav detta undersöktes en svag platå strax söder om 2013 års utgrävningar (område I). Platån har höga fosfatvärden och kan möjligen uppvisa hur bebyggelsen vid Paviken I var konstruerad och om det finns någon bebyggelse i form av regelrätta stolphålsbyggda hus närvarande på platsen. Syftet med undersökningarna inom område II var att undersöka en stensatt husgrund utanför boplatsområdena för Paviken I och Paviken II. Frågeställningarna runt denna husgrund syftade till att undersöka vilken funktion husgrunden hade och dess datering. Undersökningarna inom dessa två områden har olika syften, område I syftade till att avsluta och komplettera undersökningarna vid Paviken I. Område II syftade till att undersöka området som ligger mellan Paviken I och Paviken II för att bredda kunskapen om Paviken som en helhet samt för att bygga ut kunskapsfältet från att enbart behandla Paviken I till en rörelse söderut mot Paviken II närmare havet och västergarnsvallen. 12

13 Fältkursen Fältkursen genomfördes under perioderna i maj samt i juli/augusti som en fältkurs för internationella studenter. Kursen genomförs i samarbete med Folkhögskolan i Hemse under namnet Gotland Archaeological Field School. Under de fem veckorna i juli och augusti spenderades fyra veckor i fält och en vecka med fyndsortering och fyndregistrering i Hemse folkhögskola. Fältkursen avslutades med individuella uppsatser från studenterna angående materialet som tillvaratogs under 2014 års undersökning. Deltagarna var internationella arkeologistudenter och uppgick till ett antal av 30 stycken. Dessa tillsammans med två grävledare samt en praktikant i fält så uppgick fältstyrkan till 33 individer. Handledare Nedanstående personer var inblandade i projektet och hade följande arbetsuppgifter: Dan Carlsson Christian Hoffman Amanda Karn Samuel Rosander Docent och projektledare för Paviken Research Projekt, vetenskapligt ansvarig för utgrävningen, Arendus Fil. Mag. och grävledare i fält, Arendus Fil. Mag. och grävledare i fält, ansvarig för inmätningar och digital dokumentation, Arendus Praktikant i fält, Uppsala Universitet Campus Gotland Arbetsmetodik Samtliga schakt under 2014 års undersökning grävdes kontextuellt, det vill säga att de naturliga lagren följdes och skapade en enhet. Kulturlagret (Lager I) i Paviken består av svart mylla och är mellan centimeter kraftigt. Lager II innefattar de naturligt avsatta lagren på platsen, dessa kan variera från sand, lera, havssvallat grus eller en blandning mellan två eller flera av dessa. På vissa platser noterades även ett Lager III då de naturligt avsatta lagren ändrade karaktär eller om kulturlagret hade inslag av naturligt 13

14 avsatta lager som fortfarande bar fynd. Lager I undersöktes i sin helhet och lager II undersöktes fram till att lagret var sterilt. Generellt för platsen Paviken innebär att Lager I är fyndbärande och toppen av lager II visar markytan under den tidigaste fasen av aktivitet på platsen. Det är även i toppen av Lager II som anläggningar i form av nedgrävningar (stolphål, avfallsgropar etc.) kan fastställas. Schakten inom område I följde 2013 års utgrävning samt Per Lundströms undersökningar då rutorna delades in i 4 m². I schakt 4 är rutorna namngivna efter Lundströms rutsystem. Detta gjordes dock inte för resterande schakt då det uppenbarades efter inmätningar av totalstation att årets rutor låg i vinkel mot Lundströms koordinatsystem. Schakten mättes ut med ett analogt avvägningsinstrument och inmätningarna under utgrävningen mättes in med totalstation (Leica 307). Koordinatsystemet som användes för inmätningar var Sweref 99 TM med höjdsystem RH Resterande schakts rutor gavs individuella nummer från 1-6 och beskrivs som 5:1, 5:2 etc. vid jämförelse med andra schakt. Inom område II delades schakten in i 1 m² rutor. Området för grävningen har aldrig blivit odlat utan enbart använts som hag- eller ängsmark vilket gjorde det möjligt att registrera vissa fynd exakt i schakten. De digitala hjälpmedlen i fält var totalstation (Leica 307), GPS samt digitalkamera. Schakten fotograferades med lodfoton och anläggningar samt profiler ritades med analoga metoder i fält. Lodfotona fungerade som underlag för de schaktritningar som förekommer i rapporten, de ritningar som gjordes för anläggningar och profiler ligger som underlag för de profiler och anläggningar som syns i rapporten. Anläggningsplanerna är ritade med reducerade nivåer för att visa topografin av anläggningen tillsammans med höjdvärden tagna inom varje nivå. Fyndlistorna upprättades individuellt efter schakt. Analyser Inom årets undersökningar skickades totalt fyra (4) prov för C14 analys. Dessa bestod av trä och kol. Tre (3) av analyserna togs från område I och en (1) togs från område II. Anläggningar som berördes av analyserna var anläggningarna A1, A2, 5 och 18 (se anläggningsbeskrivningar) och dateringarna rörde sig från 600-tal till 900-tal (se bilaga 1). 14

15 Schaktbeskrivningar Under årets grävning togs totalt 9 olika schakt upp. 6 av dessa utlades i Paviken I, område I och 3 utlades över en stensatt husgrund ca 300 meter söder från Paviken I, område II. Schakten lades i nummerordning från 2013 års grävning, under 2013 grävdes enbart 3 schakt. Årets schakt började från schakt 4 upp till schakt 12. Den totala utgrävda ytan under 2014 års grävningar uppnådde 127 m². Schakten i område II lades ut i kors över den stensatta husgrunden för att utröna funktionen av byggnaden. Schakten överkorsade husgrundens långväggar 4 gånger samt kortväggarna 2 gånger. Schakten i område I lades ut utifrån höga fosfatvärden samt en svag höjning i topografin. Område I Område I ligger i den norra delen av naturreservatet Paviken inom boplatsområdet Paviken I. Detta är området som undersöktes av Per Lundström under 60- och 70- talet. Området karaktäriseras av höga fosfatvärden vilka ligger längs med udden som skapas av vattenmassan Paviken och Idån som rinner i öst-västlig riktning. Årets schakt är belägna på en svag höjd som observerades under Höjden har höga fosfatvärden och ligger direkt söderut från 2013 års schakt. Den totala utgrävda ytan i område I är 100 m². Schakten är utlagda i en kvadratisk halvcirkel för att fånga de höga fosfatvärdena. Figur 3. Områdesöversikt 15

16 Figur 4. Schakt och anläggningsöversikt över område I. 16

17 17 Figur 5.

18 Fynden i område I var av samma karaktär som under 2013 års undersökning (Rapport Arendus 2014:8) dock så finns det vissa avvikande fyndkategorier. Under 2014 års undersökning hittades i schakt 4 och 5 stora mängder bränd lera, se schaktbeskrivning för schakt 4 samt 5. I anknytning till denna koncentration av bränd lera som i ruta 5:1 översteg 15 kg och i ruta 54:100 där över 8 kg tillvaratogs, fanns en stenansamling av stenpackningskaraktär samt en nedgrävning och en härd (se anläggning AI samt 15). Det återfanns även betydligt större mängder brända ben, detta är delvis på grund utav anläggningarna med koncentrationer av brända ben (se schakt 5, 6, 8 samt anläggning 1 och 2) men även utanför anläggningarna hittades mer brända ben än vad som hör till den vanliga fyndbilden i Paviken I. Övriga massmaterial som slagg, järn, flinta samt obrända djurben är alla funna under 2014 men är inte utmärkande då de korrelerar med det förväntade fyndmaterialet från platsen. Till enskilda fynd som hittats i område I hör pärlor i olika former och färger, bärnsten, granater, silvermynt, bronsföremål, spännen, verktyg i järn såsom knivblad och mejslar och glasmosaik. Även glas som råmaterial i stavar eller i tunna flagor påträffades. Detta material förväntades utifrån resultatet från 2013 års undersökning då de enskilda fynden följde samma mönster med vissa avvikelser i mängd gentemot årets utgrävning (Rapport Arendus 2014:8). Årets undersökning i Paviken I täckde ungefär dubbelt så mycket yta som 2013 års undersökning. Detta medför att ett större antal anläggningar har undersökts inom område I och årets schakt i relation till förra året. Anläggningar som hittats under 2013 och 2014 bestod av stolphål, härdar och lerpackningar. Årets undersökning inom område I har även koncentrationer av brända ben och nedgrävningar. Tillsammans med anläggningarna kunde vissa stenpartier med stenpackningskaraktär samt vissa områden med grusinslag observeras i lager I. Andelen sten i område I skiljde sig starkt från nordöst till sydväst då de stenigare partierna var koncentrerade till schakt 7, 8 och 9. Flest anläggningar var dock belägna i motsatt håll mot sydväst i schakt 4, 5 och 6 (se figur 4 samt figur 5). 18

19 Schakt 4 Schakt 4 Äga Stora Mafrids 5:12 Yta (m²) 12 Längd (m) 6 Bredd (m) 2 Orientering NNÖ-SSV X/Y (NV Hörnet) X ,2875/ Y ,5805 Topp/Bott (m.ö.h) 5,37/5,07 Anläggningar: Anl. A1 Anl. A2 Härd Stolphål Schakt 4 grävdes under perioden 27-29:e maj 2014 under ledningen av Christian Hoffman. Schakt 4 är det västligaste schaktet i område I. Schaktet innehöll två anläggningar, en härd (A1) samt ett stolphål (A2). Utöver detta var schaktet täckt av stenar. Stenarna var större och grövre mot öster där schakt 4 möter schakt 5. Direkt under torven började lager I vilket är kulturlagret från vikingatiden på platsen. Cirka 20 centimeter under torven började lager II vilket i schakt 4 bestod av en sandig, ljus jord. I schakt 4 skiljdes ej mellan brända och obrända ben. Den största fyndkategorin i schakt 4 var bränd lera. Detta fenomen skiljer sig från utgrävningen som utfördes under 2013 då den största fyndkategorin var djurben, obrända och brända. Den brända leran återfanns i hela schaktet men var högst koncentrerat i ruta 54:100 med över 8 kg bränd lera (se bifogad fynd lista). Ruta 54:100 innefattar även den enda definitiva härden under undersökningen 2014 (anläggning A1). Den brända leran tycks vara koncentrerad runt härden samt runt stenpackningen som sträckte sig igenom schakt 4, rutorna 54:90 samt 54:100, och tunnade ut mot norr. Stenpackningen sträckte sig även in i schakt 5 och stod högre än omkringliggande stenar. 19

20 I den norra delen av schakt 4 hittades även ett stolphål (anläggning A2). I detta stolphål togs både kol- och träprov för C14 analys. Stolphålet löper i N-S riktning och kan svagt kopplas tillsammans med ett stolphål i schakt 5. Stenpackningen som nämndes ovan löper svagt i NNV-SSÖ riktning. Figur 6. Schakt 4, rutor 20

21 Schakt 5 Schakt 5 Äga Stora Mafrids 5:12 Yta (m²) 16 Längd (m) 4 Bredd (m) 4 Orientering NNÖ-SSV X/Y (SV Hörnet) X ,6286/ Y ,3665 Topp/Bott (m.ö.h) 5,40/5,11 Anläggningar: Anl. 1 Anl. 10 Anl. 11 Anl. 15 Koncentration av brända ben Stolphål Stolphål Nedgrävning Schakt 5 var beläget mellan schakt 4 mot väster och schakt 6 mot öster. Schaktet genererade, tillsammans med schakt 6, den första anläggningen (anläggning 1) som blev synlig direkt under torven. Utöver anläggning 1 karaktäriserades de första centimetrarna av schakt 5 av stenpackningen mot väster, vilket är beskriven under schakt 4. Stödstenarna till anläggning 11 syntes även de mycket tidigt, det blev dock inte tydligt att anläggningen bestod av ett stolphål förrän lager I var undersökt och borttaget. Detsamma kan appliceras på anläggning 15 vars avgränsande stenar syntes tidigt då de hör ihop med ovannämnda stenpackning mot väster. Anläggning 10 upptäcktes först när vissa ytligare stenar ur stenpackningen tagits bort. Kulturjorden, lager I, bestod av svart mylla och var centimeter tjockt, detta lager blandades ibland av havssvallat grus. Detta grusinslag täckte små delar av schakt 5 och var mer tydligt i schakt 6. Det sterila lagret i schakt 5 bestod av grusblandad sand. De två dominerande fyndkategorierna i schakt 5 bestod av bränd lera och brända ben. Den brända leran var koncentrerad mot sydväst och ruta 1 där mer än 15 kg lera 21

22 tillvaratogs. Sammanlagt i schakt 5 tillvaratogs nästan 20 kg bränd lera. De brända benen i schakt 5 uppgick totalt till strax över 9 kg, då var 8 kg av dessa från anläggning 1. Obrända djurben uppgick till strax över 5 kg. Utöver dessa massmaterial påträffades även järnredskap, knivar, pärlor, rå bärnsten samt dekorationen till ett fiskhuvudformat spänne som preliminärt daterats till sen vikingatid (se bifogad fyndlista). Figur 7. Schakt 5, rutor 22

23 Schakt 6 Schakt 6 Äga Stora Mafrids 5:12 Yta (m²) 16 Längd (m) 4 Bredd (m) 4 Orientering NNÖ-SSV X/Y (NV Hörnet) X ,1968/ Y ,423 Topp/Bott (m.ö.h) 5,42/5,20 Anläggningar: Anl. 1 Anl. 3 Anl. 5 Anl. 6 Anl. 7 Anl. 13 Anl. 14 Koncentration av brända ben Nedgrävning Nedgrävning Möjlig härd Stolphål Nedgrävning Stolphål Schakt 6 har stora likheter med schakt 5. Den stora skillnaden mellan schakten är fyndfördelningen då schakt 6 inte har samma koncentration av bränd lera. De brända och obrända benen fördelas i princip lika i vikt i schakt 6. Enskilda fynd i schaktet bestod av råmaterial som bärnsten, glas och glasmosaik samt benhantverk i form av ett fragment av en kam och en spelbricka i ben. Metallfynd i brons och järn innefattade dekorerade delar av smycken, samt så påträffades även knivblad, nitar och spikar (se bifogad fyndlista). Kulturjorden, lager 1 var av samma karaktär som i schakt 5 men inslagen av grus som observerades i schakt 5 täckte nästan hela ytan i schakt 6 vid cirka 20 centimeter under torven. Detta gruslager var troligtvis en naturlig uppblandning mellan den naturligt avsatta havssvallade gruset i schaktet och kulturjorden. Schakt 6 var det schakt som genererade flest antal anläggningar, tre av dessa var nedgrävningar, två var stolphål och en var en koncentration av brända ben (anläggning 1). För en individuell genomgång av dessa anläggningar se nedan under anläggningsbeskrivningar. Anläggningarna i schakt 4, 23

24 5 och 6 skapar en intressant boplatsmiljö med nedgrävningar, vilka torde vara avfallsdeponering, stolphål för strukturer tillsammans med en härd (schakt 4) samt den högt stående stenpackningen i schakt 4 och 5 (se figur 4). Figur 8. Schakt 6, rutor 24

25 Schakt 7 Schakt 7 Äga Stora Mafrids 5:12 Yta (m²) 24 Längd (m) 6 Bredd (m) 4 Orientering NNÖ-SSV X/Y (NÖ Hörnet) X ,7669/ Y ,9402 Topp/Bott (m.ö.h) 5,41/5,19 Anläggningar: Anl. 4 Anl. 12 Lerpackning Lerpackning Schakt 7 var det ytmässigt största schaktet under 2014 års undersökning. Schaktet lade an till schakt 8 i dess nordligaste kant och låg kant i kant med det nordöstra hörnet av schakt 6. Schakt 7 skiljde sig markant från schakt 4, 5 och 6 i sammansättningen av lager I då detta var till stor del täckt av sten. Den täckande stenen var cirka 0,4 m i diameter uppblandat med vissa större stenar. Detta karaktärsdrag för lager I syns även i schakt 8 och 9 (se figur 5.). Det sydvästra hörnet av schakt 7 var starkt påverkat av trädrötter. Det fanns inget tydligt slut för de täckande stenarna i schakt 7 men en intressant företeelse var fem släta stenar i ruta 4/5. Dessa stenar är inte antagna som en anläggning men kan vara en bevarad arbetsyta. Det naturligt avsatta lagret i schakt 7 var ett lager av naturlig lera. De två anläggningarna i schakt 7 är dessutom lerpackningar. Lerpackningarna upptäcktes då de bröt lager I som emellan stenarna bestod av svart mylla. Dessa lerpackningar var fyndtomma. Schaktet var rikt på råmaterial som glas, bärnsten och granater tillsammans med järn, slagg, djurben (brända och obrända), pärlor samt två vikter i bly. 25

26 Figur 9. Schakt 7, rutor 26

27 Schakt 8 Schakt 8 Äga Stora Mafrids 5:12 Yta (m²) 16 Längd (m) 4 Bredd (m) 4 Orientering NNÖ-SSV X/Y (SÖ Hörnet) X ,2255/ Y ,3715 Topp/Bott (m.ö.h) 5,59/5,39 Anläggningar: Anl. 2 Anl. 9 Koncentration av brända ben Stolphål I schakt 8 blev den täckande stenen beskriven under schakt 7 synlig tidigt. Den markerade då en nordväst-sydöstlig linje i den norra delen av schaktet (se figur 5). Omedelbart norr om denna linje mot schaktets östra kant upptäcktes anläggning 2 vilken bestod av en koncentration av brända ben, liknande anläggning 1. Lager I var totalt dominerat av den täckande stenen som har en tydligare stenpackningskaraktär i schakt 8 då det inte var mer än 1 centimeters mellanrum mellan de täckande stenarna. Det var även mer sten ovanpå sten i schakt 8. Denna sten gick i samma riktning som stenpackningen i schakt 4/5 i den södra delen av den undersökta ytan. Dessa stenpackningar skapar troligtvis en yta vilken är skapad av människor. Funktionen av dessa ytor är dock oklar. I schakt 4/5 påträffades två stolphål, en härd samt en nedgrävning i den direkta närheten. I schakt 8 var stenpackningen i direkt kontakt med två stolphål samt en koncentration av brända ben (se figur 4). Fynden från schakt 8 följde fyndbilden från övriga schakt med fokus på brända och obrända djurben, slagg, järn (råmaterial samt föremål), bärnsten, glas och pärlor. Dock verkar granaterna vara mer koncentrerade mot den norra delen av undersökningsområdet och förekommer mer i schakt 7, 8 och 9 än i schakt 4, 5 och 6. 27

28 Även myntfynden från 2014 års utgrävning var mer koncentrerade mott norr. Schakt 8 innehar ett av de fyra mynten som återfanns Figur 10. Schakt 8, rutor 28

29 Schakt 9 Schakt 9 Äga Stora Mafrids 5:12 Yta (m²) 16 Längd (m) 4 Bredd (m) 4 Orientering NNÖ-SSV X/Y (NV Hörnet) X ,6027/ Y ,9383 Topp/Bott (m.ö.h) 5,42/5,21 Anläggningar: Anl. 8 Möjligt stolphål Schakt 9 var det nordvästligaste schaktet under 2014 års utgrävning. Schaktet var dominerat av sten i liknande form som i schakt 7. Det norra hörnet av schaktet (ruta 2) var omrört och lager I var mer grusblandat än i övriga delar av schaktet. I denna omrörda del hittades två fragment av silvermynt. Det tredje myntfyndet framkom i ruta 4. I schakt 9 fanns den största koncentrationen av granater. Under 2014 års undersökning hittades 34 granater varav 25 hittades i schakt 9 och 12 stycken i ruta 9:4. Lager I (kulturjorden) var dominerat av sten och svart mylla i schakt 9, det naturligt avsatta lagret var havssvallat grus. Stenpackningen från schakt 8 sträckte sig in i schakt 9 men bytte karaktär från att vara homogena stenar av en storlek på cirka 0,4 meter i diameter till att vara heterogena större och mindre stenar. Packningen blev mer diffus och försvann helt mot den nordnordvästra delen av schaktet. 29

30 Figur 11. Schakt 9, rutor 30

31 Schaktprofiler 31 Figur 12,13. Profilritningar schakt 5,6 och 7

32 Figur 14, Profilritning schakt 8 Figur 15. Profilritning schakt 9 32

33 Område II Område II är beläget cirka 300 meter söderut från område I vilket är beläget vid Paviken I (se sidan 15, figur 3 områdesöversikt). Området består av en husgrund med en rik fornlämningsmiljö runt omkring. Det redan ovannämnde Paviken I samt Paviken II som är beläget ca 200 meter söderut. Emellan dessa två boplatslämningar från vikingatiden finns vissa indikationer på hamnanläggningar, gravar, terasser samt ännu en husgrund 70 meter österut vilket grävdes ut år 1995 av Dan Carlsson (Huttu, 1996). Husgrunden som undersöktes under grävningen 2014 var synlig som en stenlagd Figur 16. Område II. Husgrunden är markerad med streckad linje tillsammans med de schakt som undersöktes under 2014 rektangel ovanför torven. års utgrävning. Stenarna som bildade rektangeln var av en större dimension än den tidigare undersökta husgrunden samt så fanns endast 1 rad med stenar som bildade murarna vilket också skiljer sig från den andra, mer vallliknande husgrunden. Husgrunden i område II var mycket fyndfattig. Utöver två koncentrationer av brända ben (anläggning 16 och 17) och ett grunt stolphål återfanns mycket sparsamt med fynd. Ett fåtal nitar samt en bältessölja av järn påträffades i husgrunden tillsammans 33

34 med brända och obrända ben som inte övergick 1 kg. I stolphålet fanns resterna av stolpen. Figur 17. Schakt och anläggningsöversikt över område II, schakt 10-12, anläggning

35 Schakt 10 Schakt 10 Äga Stora Mafrids 5:12 Yta (m²) 11 Längd (m) 11 Bredd (m) 1 Orientering N-S X/Y (NV Hörnet) X ,5685/ Y ,8081 Topp/Bott (m.ö.h) 3,12/2,85 Anläggningar: Anl. 17 Koncentration av brända ben Anl. 18 Stolphål Schakt 10 var beläget i område två och täckte mittdelen av den undersökta husgrunden. I schaktet undersöktes de två kortsidorna av grunden. Kulturjorden, vilket beskrivs som lager I, i schaktet var mycket tunt. Lager I var en blandning av svart humus och havsvallat grus. Det sterila lagret bestod av havssvallat grus och sand. Från torven till det sterila gruslagret var tjockleken enbart cirka 20 cm. I schaktet hittades cirka ett halvt kilo brända och obränt djurben, små mängder slagg, kol och järn tillsammans med trärester i den södra delen av schaktet i rutorna 10 & 11. Figur 18. Schakt 10, rutor 35

36 Schakt 11 Schakt 11 Äga Stora Mafrids 5:12 Yta (m²) 8 Längd (m) 4+4 Bredd (m) 1 Orientering Ö-V X/Y (NV Hörnet) X ,3793/ Y ,2032 Topp/Bott (m.ö.h) 2,91/2,63 Schakt 11 var det nordligaste av de två väst-öst gående schakten i område II. Schaktet täckte den nordligaste av de två kortsidorna av husgrunden samt hörnen mot långsidorna. Jordmånen i kulturlagret, Lager I, bestod av svart humus blandat med havssvallat grus. Det sterila lagret bestod av havssvallat grus blandat med sand. Schaktet genererade inga anläggningar och mycket få fynd. Fynden bestod av djurben (ca 50 gram), kol, flinta och järn i mycket små mängder. Figur 19. Schakt 11, rutor 36

37 Schakt 12 Schakt 12 Äga Stora Mafrids 5:12 Yta (m²) 8 Längd (m) 4+4 Bredd (m) 1 Orientering Ö-V X/Y (NV Hörnet) X ,9215/ Y ,2587 Topp/Bott (m.ö.h) 2,85/2,63 Anläggningar: Anl. 16 Koncentration av brända ben Schakt 12 var det sydligaste av de två väst-öst gående schakten i område II. Schaktet täckte mittendelen av husgrunden samt ett utsnitt av de två långsidorna. Kulturlagret bestod av svart mylla som var blandat med havssvallat grus som bestod av större stenar mot de två långsidorna. Schakt 12 innehöll en anläggning i form av en koncentration av brända ben (anläggning 16) liknande koncentrationen av brända ben i schakt 10 (anläggning 17). Denna anläggning var mycket ytlig men syntes tydligt i lager I. Fynden i schakt 12 bestod av brända och obrända djurben, nitar, bränd lera och slagg i små mängder. 37 Figur 20. Schakt 12, rutor

38 Schaktprofiler Figur 21, 22, 23. Profilritning över schakt 10, 11 och

39 Figur 24. Anläggning 10. Bevarad 39 Stolpe

40 Anläggningsbeskrivningar Under 2014 års utgrävning undersöktes 20 anläggningar av olika karaktär. Anläggningarna bestod av stolphål, lerpackningar, koncentrationer av brända ben, nedgrävningar samt härdar. 17 av anläggningarna var belägna inom område I eftersom detta är den största undersökta ytan. Inom denna yta fanns samtliga kategorier av anläggningar som återfanns under I område II återfanns endast två koncentrationer av brända ben (anläggning 16 samt 17) samt ett ytligt stolphål (anläggning 18). Stolphål Under 2014 undersöktes 7 stolphål, och ett möjligt stolphål (anläggning 8). Stolphålen var av olika karaktär beroende på storlek, djup och konstruktion. Inga stolphål kunde kopplas samman för att forma enheter men en koppling mellan stenpackningen i schakt 4/5 och anslutande stolphål mot norr kunde observeras (anläggning A2,10). Det finns även en koppling mellan nedgrävningar som innehöll obrända djurben samt stolphål med kraftiga stödstenar (anläggning 11,14). Figur 25. Översikt av stolphål från område I 40

41 Lerpackningar Samtliga lerpackningar från årets undersökning påträffades i schakt 7 (anläggning 4 och 12). Den naturliga geologin på platsen innebär att det sterila lagret kan bestå av grus, sand eller lera. Lerpackningarna slutar dock ofta ovanpå den naturliga leran vilket innebär att den naturliga geologin har utnyttjats på platsen och områden med naturlig lera har använts och byggts på med lera för att tjäna en funktion som är något oklar. Lerpackningarna formar dock en yta men är till karaktär mycket fyndfattiga. Koncentrationer av brända ben Koncentrationer av brända ben återfanns i schakt 5/6, 8, 10 och 12 (anläggning 1, 2, 16 och 17). Detta innebär att de är en av kategorierna av anläggningar som finns i både område I och II. Gemensamt för alla koncentrationer med brända ben är att de var ytliga och relativt fyndfattiga om de brända benen utesluts. Koncentrationerna av brända ben i område I var kraftigare än de som återfanns i område II då de återfanns inuti en husgrund. Nedgrävningar Samtliga nedgrävningar (4 stycken) återfanns i schakt 5 och 6 i område I. Dessa var ofta kopplade till härdar (anläggning 3) eller stolphål (anläggning 5 och 15). Nedgrävningarna var olika i djup, storlek samt konstruktion då vissa var svagt sluttande och enbart diffust stenkantade medan andra var klart definierade av stenar och starkt sluttande. Nedgrävningarna innehöll både obrända och brända djurben men de djupare nedgrävningarna innehöll mer obrända djurben. Härdar Endast 1 etablerad härd återfanns under årets undersökning (anläggning A1). Den andra möjliga/ temporära härden bestod av en uppbyggd yta av mindre stenar med en stor slät sten ovanpå som konstituerar en arbetsyta (anläggning 6). 41

42 Figur 26. Översikt av lerpackningar från område I Figur 27. Översikt av brända ben från område I 42

43 Figur 28. Översikt av nedgrävningar från område I 43 Figur 29. Översikt av härdar från område I

44 Anläggning A1 Typ: Härd Schakt: 4 Ruta: 54:100 Form: Cirkulär Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,20/5,00 Prover: ID 4070/Kolprov C14 (2014:2) X/Y: X ,3257/ Y ,9714 Anläggning A1 var den enda säkra härden inom 2014 års undersökningar. Den var belägen i den södra delen av schakt 4 direkt väster om stenpackningen som täckte delar av schakt 4 och schakt 5. Härden var avgränsad i samtliga väderstreck, förutom ett glapp direkt till väster, av stenar (se figur 30). Anläggningen upptäcktes innan undersökningen av Lager I var genomförd tack vare de avgränsande stenarna samt den stora mängden kol på platsen, den var även nedgrävd ner i Lager II vilket bestod av sand och havssvallat grus. Ett prov togs av kol från anläggningen för C14 datering vilket genererade en datering till sent 600- tal (se bilaga 1). Detta placerar härden till mitten av Vendelperioden. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 4069 Brända 52 djurben 4070 Kol Bränd lera 27 44

45 Figur 30. Anläggning A1 45

46 Anläggning A2 Typ: Stolphål Schakt: 4 Ruta: 54:80 Form: Kvadratisk Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,12/4,85 Prover: C14 (2014:1) X/Y: X ,0893/ Y ,7748 Anläggning A2 hittades i den norra delen av schakt 4. Anläggningen var osäker och bestämdes först efter undersökningen av lager I då det nedgrävda stolphålet kunde urskiljas. Stolphålet genererade både trä samt kol och var tydligt definierat av stöd stenar mot samtliga sidor. Trärester från stolpen genomgick C14 analys vilket gav en datering till tidigt 600-tal (se bilaga 1). Detta placerar stolphålet till den tidiga delen av Vendelperioden. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 4072 Bränd lera 4073 Järn Slagg 7, Kol Trä 6 Figur 31. Anläggning A2 46

47 Anläggning 1 Typ: Koncentration av brända ben Schakt: 5/6 Ruta: 5:4,6:2 Form: Cirkulär Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,40/5,32 Prover: ID 5066/Träprov X/Y: X ,8143/ Y ,9027 Anläggning 1 bestod av ett område med hög koncentration av brända ben blandat med mörk kulturjord. De brända benen återfanns direkt under torven emellan schakt 5 och 6 i område I. Koncentrationen var inte avgränsad av stenar och väldigt diffus i kanterna. Benen var kraftigt brända, vita, samt fragmenterade i karaktär. Storleken på de fragmenterade benen var mellan 1-0,5 cm i diameter. Ingen osteologisk undersökning har i skrivande stund utförts på benen men en preliminär bedömning pekar mot att det uteslutande rör sig om djurben. Funktionen av anläggningen är oklar då anläggningen inte var nedgrävd eller avgränsad på något sätt. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 5067 Bärnsten Fragment 1 0, Granat Råmaterial 1 0, Bärnsten Fragment 1 0, Brons Spänne/Fragment 1 2, Metall 1 2, Järn Verktyg 1 5, Brons Fragment 1 0, Järn Kedja 1 1, Brons Spänne/Fragment 1 1, Gras Pärla Oidentifierat 1 1, Järn Fragment 24 31, Bränd lera 1 35, Glas Slagg 5 5, Järn Verktyg 1 17,

48 Figur 32. Anläggning 1 48

49 Anläggning 2 Typ: Koncentration av brända ben Schakt: 8 Ruta: 8:4 Form: Oval Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,51/5,45 Prover: - X/Y: X ,1768/ Y ,6311 Anläggning 2 är av samma karaktär som anläggning 1 (beskriven ovan). Anläggningen utgjordes av extremt fragmenterade brända djurben och var belägen direkt under torven. Anläggningen delades i mitten av den östra kanten av schakt 8. Anläggning 2 var mindre till ytan än anläggning 1 och mer oval till formen. Den var belägen direkt utanför stenpackningen som utgjorde större delen av schakt 8. När anläggning 2 var utgrävd expanderade stenpackningen i schakt 8 och täckte området som innan var ockuperat av de brända benen, det vill säga, benen överlagrade stenpackningen och var troligtvis yngre. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 8053 Bärnsten Pärla 1 1, Silver Mynt, fragment 1 < Järn Fragment 3 2, Järn Slagg Kol 5, Kalk Djurben Brända djurben

50 Figur 33. Anläggning 2 50

51 Anläggning 3 Typ: Nedgrävning Schakt: 6 Ruta: 6:1 Form: Oregelbunden Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,36/5,14 Prover: ID 6057/Kolprov X/Y: X ,8979/ Y ,0512 Anläggning 3 bestod av en nedgrävning i den sydvästra delen av schakt 6, den västra spetsen av anläggningen möter ruta 5:3 i schakt 5 där anläggningen är avgränsad av stenar. Anläggningen upptäcktes i och med att kulturlagret rensats bort då den framstod som en grävd enhet. Anläggningen ligger i den direkta närheten av anläggning 6 samt anläggning 13. Det är troligt att anläggning 3 utgör utkastet från anläggning 6. Fynden från anläggning 3 bestod främst av brända ben, slagg samt bränd lera. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 6055 Djurben Brända 1954 djurben 6058 Bränd lera Järn Nitar/Spikar Järn Fragment Järn Slagg 13, Lera Keramik < Bärnsten Fragment 2 < Brons Fragment 2 <1 51

52 Figur 34. Anläggning 3, 6 och

53 Anläggning 4 Typ: Lerpackning Schakt: 7 Ruta: 7:3 Form: Oregelbunden Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,50/5,39 Prover: - X/Y: X ,1269/ Y ,7793 Anläggning 4 bestod av en lerpackning och var belägen i schakt 7, ruta 3. Lerpackningen syntes direkt efter torven och vissa av de tillhörande stenarna syntes innan avtorvning. Lerpackningen var fyndtom vilket även det intill liggande området var. Packningen var belägen ovanpå den naturliga leran och funktionen för anläggningen är oklar. Figur 35. Anläggning 4 53

54 Anläggning 5 Typ: Nedgrävning Schakt: 6 Ruta: 6:2,6:4 Form: Cirkulär Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,21/5,02 Prover: ID 6043/Kolprov X/Y: X ,8574/ Y ,2381 Anläggning 5 var en nedgrävd grop, fylld med obrända djurben. Ansamlingen av djurben syntes redan i lager I även fast nedgrävningen då inte var synlig. Nedgrävningen fortsatte sedan ned i Lager II som på platsen var naturlig lera. Benen i nedgrävningen var svagt eldpåverkade, svarta, men inte brända till den graden som i anläggning 1 och 2. De var även betydligt mindre fragmenterade. Benen bedömdes i fält tillhöra gris samt nöt. Nedgrävningen bedöms preliminärt vara en avfallsgrop. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 6036 Djurben Kamfragment 1 0, Glas Pärla 1 0, Djurben Brända 140 djurben 6044 Bränd lera 10, Glas Slagg 3, Järn Slagg 5, Järn Fragment

55 Figur 36. Anläggning 5 och 14 55

56 Anläggning 6 Typ: Möjlig/Tillfällig härd Schakt: 6 Ruta: 6:1, 6:3 Form: Oregelbunden Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,36/5,24 Prover: ID 6048/ Jordprov ID 6051/Kolprov X/Y: X ,7384/ Y ,522 Anläggning 6 anses vara en härd på grund utav den höga andelen eldpåverkad sten som utgör anläggningen. Anläggningen är uppbyggd av en oval ring av mindre stenar med en stor oval, slät sten ovanpå vilket var sprucken på grund utav exponering av värme. Anläggningen saknade dock några större mängder kol och brända ben. Anläggning 6 är associerad med anläggning 3. I den direkta närheten av anläggning 6 hittades 14 båtnitar som möjligtvis kan höra till anläggningen men detta är svårt att avgöra då schaktkanten hindrade vidare exponering söderut. Anläggningens funktion kan vara att erbjuda en uppvärmd arbetsyta, möjligtvis för hantverksaktivitet. För anläggningsplan se figur 34. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 6017 Glas Glasmosaik 1 < Bärnsten Fragment 2 <1 6/ Djurben Järn Fragment Bränd lera Järn Spik Brända djurben

57 Anläggning 7 Typ: Stolphål Schakt: 6 Ruta: 6:3 Form: Kvadratisk Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,35/4,95 Prover: - X/Y: X ,2761/ Y ,3651 Stolphålet var beläget i den sydöstra kanten av schakt 6. Stolphålet kan för närvarande inte knytas till någon annan anläggning och var stenskott av mindre stenar. Stolphålet var nedgrävt i lager II. Fynden från anläggningen bestod av en liten andel obrända djurben vilket troligtvis är en sekundär företeelse efter att stolpen multnat eller tagits bort. Figur 37. Anläggning 7 Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 6037 Glas Råmaterial/grön 2 <1 8/6 1/ Djurben Brända 31 2 djurben 6067 Kol

58 Anläggning 8 Typ: Möjligt stolphål Schakt: 9 Ruta: 9:4 Form: Cirkulär Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,23/5,01 Prover: - X/Y: X ,4397/Y ,2724 Anläggning 8 var cirkulär samt avgränsad av stenar mot två sidor i norr. Anläggningens exakta funktion är osäker då den innehöll en viss mängd kol, glas och järnslagg samt brända och obrända ben. Detta kan vara sekundärt efter att stolpen antingen multnat bort eller avlägsnats. Anläggningen tolkades som ett stolphål i fält då de avgränsande stenarna var de första som undersöktes. Anläggningen hade dock även stödstenar men var bred och relativt ytlig. Jorden i nedgrävningen var svart och mycket lös. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 9102 Djurben 56, Lera 6, Järn Slag 17, Järn Fragment 1, Kol 12, Kol 10, Glas Slagg 3, Brända djurben 4,9 58

59 59 Figur 38, 39. Anläggning 8 och 9

60 Anläggning 9 Typ: Stolphål Schakt: 8 Ruta: 8:1 Form: Cirkulär Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,31/5,17 Prover: - X/Y: X ,6543/ Y ,3483 Anläggning 9 bestod av ett stolphål med en grund nedgrävning ned i lager II vilket bestod av sand och naturlig lera. Stolphålet hade en stor stödsten vilket syntes redan innan avtorvning samt tre mindre stödstenar. Merparten av stolphålet blev undersökt innan det avgjordes att anläggningen var ett stolphål då nedgrävningen inte kunde urskiljas innan lager I var totalundersökt. Anläggningen var relativt fyndtom men innefattade en odekorerad bennål. Anläggningen kunde inte knytas till någon annan anläggning, den är dock belägen i kanten av stenpackningen som täckte schakt 8. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 8061 Ben Nål 1 1, Kol 1, Järn Slagg 2, Djurben 4, Brända 2,3 djurben 8066 Flinta 2,

61 Anläggning 10 Typ: Stolphål Schakt: 5 Ruta: 5:2 Form: Kvadratisk Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,20/4,92 Prover: ID 5088/Träprov C14 (2014:3) X/Y: X ,6531/ Y ,3536 Anläggning 10 upptäcktes efter bortforslandet av ytliga stenar från stenpackningen i schakt 4/5. Stolphålet hade tydliga stödstenar somt en avgränsad nedgrävning. Anläggning 10 var det enda stolphålet som hade en komplett intakt stolpe bevarad men inga andra fynd. Stolpen stod lutad mot den västra stödstenen och var cirka 30 centimeter i längd och cirka 13 centimeter bred. Stolpen var kvadratisk och detsamma gällde för själva stolphålet. Stolphålet ligger i linje med anläggning A2 i schakt 4 och anläggning 11 i schakt 5 och var tom på fynd utöver stolpen. En del av ytterkanten på stolpen genomgick C14 analys vilket gav en datering till 800 tal (se bilaga 1). Detta gör stolpen något yngre än de två anläggningarna (anl. A1 & A2) från schakt 4 och placerar den till tidig vikingatid. Stolpen (A2) från schakt 4 är daterad till 600-tal och är således cirka 200 år äldre än denna stolpe. Det utesluter dock inte att själva stolphålet är något yngre men med en utbytt stolpe. Härden från schakt 4 (A1) är daterad till sent 600-tal/tidigt 700-tal och hamnar mitt emellan dessa två stolphål. Anläggning 11 (se nedan) gav inte upphov till dateringsbart organiskt material förutom djurben vilket inte dateras då de troligtvis är sekundära. 61

62 Figur 40. Anläggning 10 62

63 Anläggning 11 Typ: Stolphål Schakt: 5 Ruta: 5:3 Form: Kvadratisk Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,26/4,93 Prover: - X/Y: X ,7418/ Y ,5072 Anläggning 11 bestod av ett stolphål, beläget vid den södra kanten av schakt 5. Stolphålet hade en kvadratisk nedgrävning vilken blev smalare och mer pilformad i dess djupare delar. Stolphålet var avgränsat av två stora stödstenar tillsammans med ett antal mindre stenar som avgränsat stolphålets nedgrävning i de djupare delarna. Se figur 42 för planritning över anläggning 11 och 15. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 5082 Djurben 522 Anläggning 12 Typ: Lerpackning Schakt: 7 Ruta: 7:4 Form: Oregelbunden Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,34/5,16 Prover: - X/Y: X ,8526/ Y ,63 Anläggning 12 var den andra lerpackningen som undersöktes under 2014 års undersökning. Anläggningen var belägen mot den södra schaktkanten av schakt 7. Lerpackningen var cirka 25 centimeter tjock och vilade ovanpå det naturligt avsatta 63

64 lerlagret (lager II) som täckte vissa delar av schakt 7. Enbart halva lerpackningen undersöktes då den andra halvan befann sig utanför schakt 7, se profilritningen för schakt 7 under schaktbeskrivningar. Ovanpå lerpackningen vilade en större sten, cirka 50 centimeter i diameter, som troligtvis är en sekundär företeelse. Anläggningens funktion är oklar då den var fyndtom vilket dess direkta närhet även var. Figur 41. Anläggning 12 64

65 Anläggning 13 Typ: Nedgrävning Schakt: 6 Ruta: 6:1 Form: Cirkulär Topp/Bottmått (m.ö.h.): 5,18/5,07 Prover: ID 6102/Kolprov X/Y: X ,9547/ Y ,7364 Anläggning 13 låg tillsammans med anläggning 3 och anläggning 6. För en planritning över anläggning 13, se figur 34. Anläggningen var en nedgrävning med avgränsande stenar i varierande storlek och form. Anläggningen är tolkad som en avfallsgrop liknande anläggning 5. Anläggningen var dock betydligt ytligare än anläggning 5 vilket är beskriven ovan samt anläggning 15 vilket är beskriven nedan. Anläggning 3, 6 samt 13 kan betraktas som en anläggningsenhet på grund utav deras närhet till varandra samt deras konstruktion. Fynd ID Material Objekt Antal Vikt (g) Längd (mm) Bredd (mm) 6099 Järn Fragment 2 1, Bränd lera 10, Brända 4 djurben 6102 Kolprov Djurben 98 65