Peter Nobel: OM RASISM. -Föredrag inför Uppsala kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Peter Nobel: OM RASISM. -Föredrag inför Uppsala kommunfullmäktige 2016-03-21"

Transkript

1 Peter Nobel: OM RASISM -Föredrag inför Uppsala kommunfullmäktige I antikens Grekland eller Rom fanns ingen rasism, slaveri ja, men inte rasism. Inte heller har någon rasism uppstått utanför Europa, strider och grymheter, ja, men inte rasism. Kanske började den europeiska rasismen med det kristna hatet mot judarna, sedda som Kristi mördare och tog fart med inkvisitionen och med spanjorernas grymhet mot Central Amerikas indianer. Slaveri och kolonialism både stimulerade och motiverades av tankar om underlägsna folkslag och skilda raser. Rasismen följde sedan med slavhandeln och slaveriet till Amerika och kläddes sedan i kvasivetenskaplig dräkt av fransmannen Gobineau m.fl. i mitten av 1800-talet, utvecklades vidare av Uppsalas Herman Lundborg som banbrytare följd av andra i Tyskland, England, Frankrike och Amerika till den s.k. rasbiologin. Man mätte skallar och kroppar, noterade färg på huvud- och könshår, ögonfärg m.m. in absurdum. Man hävdade, att mänskligheten kan indelas i raser och att alla, som hör till samma ras har samma nedärvda egenskaper, fysiska och psykiska. Raserna har därför beroende på sina nedärvda egenskaper olika värde och kan rangordnas. De europeiska raserna, framförallt den rena nordiska rasen var den värdefullaste. Mindre värdefulla raser och mindervärdiga individer inom den egna t.ex. sinnesjuka, funktionshindrade eller homosexuella kan exploateras, förtryckas, fördrivas eller utrotas det sistnämnda för att hindra överförande av deras dåliga egenskaper till kommande släktled. Så skedde i Nazi Tyskland - grymhet och fasa bortom allt förstånd! Efter Tysklands och Japans kapitulationer i maj och augusti 1945 skulle en helt ny och bättre värld skapas. Aldrig mer, never again: Rasism, folkmord, kolonialförtryck, tortyr och slaveri! Hur många minns nu det där Aldrig mer? De flesta var inte födda då. Men då 1945 var det angeläget och bråttom, mycket bråttom. Snabbt bildades FN med sin stadga (Art.1:3 och 13) om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter utan hänsyn till ras, kön, språk eller religion! Redan 10 december samma år: Kom den allmängiltiga deklarationen om mänskliga rättigheter ( den officiella svenska översättningen har allmänna förklaringen ) med sitt Alla människor är födda FRIA OCH LIKA I VÄRDE OCH RÄTTIGHETER.. 1

2 -En födslorätt, som ska förverkligas! Värde här är människovärde. Tätt följt av en förtydligande Art.2: utan åtskillnad p.g.a. ras, hudfärg, kön etc. Koffi Annan har sagt, att denna deklaration är ett universellt giltig rättesnöre för civiliserat handlande och enligt min mening Den enda värdegrund som egentligen behövs! Hur många vet vad som står i den och på hur många arbetsplatser och skolor finns den omedelbart tillgänglig? Så att man kan veta: Är det rätt eller fel, det vi beslutar och gör just nu? Hur ser det ut i vår egen grundlag? RF 1:2 bekräftar alla människors lika värde och RF 2:12 ska garantera skydd mot diskriminering. Tillbaka till FN! Efter 1945 dröjde det innan staterna kunde enas om bindande konventioner för att förverkliga det man deklarerat och sagt sig vilja genomföra. Det kalla kriget kom emellan. Motsättningarna mellan öst och väst fanns där redan från början och hade man inte gått med på att låta de fem stormakterna få veto i säkerhetsrådet hade Sovjetunionen med sattelitstater aldrig gått med och något meningsfyllt FN inte kommit till stånd. Men till sist ledde den allmänna avskyn för Sydafrikas rasistiska apartheidsystem, officiellt infört där 1948, till att man enades om en första folkrättsligt bindande konvention 1965, i kraft 69 och ratificerad av Sverige Den avsåg Avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Den definiierades (Art.1.1.) så: Varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde p.g.a. ras, hudfärg, härstamning, eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet på lika villkor av MR och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet. Ras! Folkrätten använder ordet ras. Numera vet vi, att det inte finns olika raser bland människorna. Vi är alla en enda ras. Det visar den genetiska DNA-forskningens enorma framsteg under de senaste decennierna glasklart och bortom allt tvivel. Alla nu levande människor har samma ursprung i Afrika och, vilket nyligen framkommit, vi alla utom afrikanerna har fått en liten, liten gen av neanderthalare. Att vi ändå ser så olika ut i olika delar av världen och skiljer oss åt i seder och kultur trots allas vårt gemensamma ursprung beror på Klimat, växtlighet, djurliv och därmed försörjning i den del av världen vi tillslut har hamnat i: Grönland, Amazonas, Himalaya eller Nildalen!! Våra olikheter är följden av årtiotusendens anpassning till omgivningen. Så har folkslagen uppkommit. Därtill kommer det faktum att mänsklighetens historia är dess vandringars med ständiga möten mellan olika folkslag. 2

3 (Se Jared Diamond: Vete, vapen och virus, Nordstedts 2006 och varför inte Karin Bojs Augustprisbelönade: Min Europeiska Familj de senaste åren, Bonniers 2015.) Ras! Nu finns de, som stödda på vetenskap och anständighet vill avskaffa ordet RAS, men det går inte så länge det finns rasister, som handlar efter föreställningar om ras. I UNT läste vi om en demonstration av den s.k. Nordiska motståndsrörelsen på Celsiustorget lördagen den 12 mars. En talesman för nynazisterna förklarade, att sedan man tagit makten i Norden skulle alla som invandrat efter 1975 utvisas, om de tillhör fel ras. Genom DNA-prov ska vi avgöra vilka som tillhör fel ras, sa han enligt UNT. Han har inte fattat och vill väl inte heller, att det är just DNA, som visat, att alla hör till samma ras! -Åter till definitionen på rasdiskriminering, som har till syfte eller verkan att någons rättigheter inskränks eller vägras. Det behövs alltså inte något uppsåt. Det är effekten som räknas! Den svenska lagen mot diskriminering bygger på samma princip. Särskilt på 2 punkter har FN kritiserat Sverige för brister, när det gällt att följa konventionen mot rasdiskrimering. Jag delar den kritiken! Det ena gäller Europas enda urfolk samerna, som utsätts för rasism och kränkta rättigheter. Samefrågorna är komplicerade, men intresset för att lösa dem förefaller närmast präglat av beröringsskräck hos ansvariga politiker. Det andra gäller organisatoriskt och ekonomiskt stöd till rasistpropaganda. Art.4a ålägger staterna att kriminalisera all rasistisk propaganda inklusive stöd till sådan SÄRSKILT FINANSIERING! och 4b att olagligförklara och förbjuda organisationer och organiserad och annan propaganda, som främjar och uppmanar till rasdiskriminering samt förklara deltagande i dylika organisationer eller dylik verksamhet som en brottslig handling straffbar enligt lag. Det är alltså inte fråga om allt vad rasistiska organisationer heter utan organiserad rasistpropaganda och ekonomiskt och annat stöd till sådant. Sverige har besvarat kritiken med att det räcker med vårt straffbud för HETS MOT FOLKGRUPP. Men Brottsbalken 16:8, handlar bara om rasistbudskap,som sprids (vare sig det var uppsåtligt eller inte) men säger ingenting om bakomliggande organisation eller finansiering! Vad säger vår egen grundlag? Regeringsformen 2:24 2st. Föreningsfriheten får begränsas när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet innebär förföljelse av en folkgrupp p.g.a. etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Detta undantag från organisationsfriheten infördes i RF 1974 just med hänsyn till FN-kravet, men det har allstå ännu inte blivit något av med detta. Även samernas rättigheter liksom renskötseln är grundlagsfästa, Men, men! antog världskonferensen om mänskliga rättigheter i Wien bl.a. 3

4 den principen, att alla mänskliga rättigheter är lika viltiga. Det är alltså inte något smörgåsbord, där en regering kan välja ut vissa rättigheter och strunta i de andra. En diktator kan krossa den ene ekonomiskt och den andra i tortyrkammaren. Nu till s.k. hatbrott, brott, som begås av rasister och t.ex. homofober. Hatbrott är inte någon särskild typ av gärningar utan det kan vara t.ex. misshandel, förtal o.s.v. med den skillnaden att motivet är rasism eller homofobi. Det kan då bli fråga om straffskärpning, t.ex. vid våldsbrott om gärningsmannen vid brottets begående visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Alltså: Om man mördar eller misshandlar en person av inget annat skäl än att denne råkar vara svart, muslim eller homosexuell, så är rekvisitet hänsynslöshet eller råhet väl uppfyllt och det med råge. Men jag frågar med oro, hur det nu har gått med den prioritering av kampen mot hatbrott, som var på tapeten för 20 år sedan? 1996 dömde HD en ung man för hets mot folkgrupp, sedan han en eftermiddag stått utanför ett snabbköp på Gotland iförd en jacka full med nazistmärken. Men nu, den 1 maj av alla dagar 2015 tilläts nynazister av polis och förvaltningsdomstol att demonstrera med fanor och allt på Jönköpings huvudgata. Vart är vi på väg? Till sist några reflexioner kring RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET=XENOFOBI, FÖRDOMAR och GENERALISERINGAR! De hänger ofta ihop och går i varandra. De är farliga därför att de kan se ut att ge enkla svar på svåra frågor. Därför är de vilseledande, dumma och farliga! Det är tankemässig och emotionell smitta, som knappast någon är helt immun mot. Rasismen försvann inte efter nazismens nederlag och avslöjandena om dess fasansfulla brott. Den gick bara i ide, vaknade till då och då och på fullt allvar i mitten på 1980-talet med den våldsdyrkande skinnskallerörelsen, morden på Ronny Landin midsommaren 1986 m.fl. mord, hot och misshandel, Bevara Sverige Svenskt, korsbränningar, moské-attacker och mordbränder. Det avtog, sedan flyktingströmmen från Balkan mattats, men nu? Ja, det vet vi! Alla rasister är inte obildade eller korkade. Det finns en intelligent, ideologisk kärna vars propaganda indoktrinerar fotfolket. Det finns också pengar, privata, stiftelser och inkomster t.ex. från export av Vit makt musik. Synd, att det är tillåtet enligt svensk lag! Bland det vidrigaste jag sett var en teckning, som de fått från USA. Den föreställde en död man i sin kista med något konstigt runt halsen. Texten löd: Den vite mannen får ingen frid förrän den siste juden ligger strypt i den sista negerns tarmar! Jag har inte sluppit hot, men aldrig talat med media om dem. Det skulle knappast hjälpa kanske tvärtom, trodde jag. Därmed vare inte sagt, att den 4

5 hållningen alltid är den bästa. Varje fall får bedömas för sig. Bland andra hot fick jag ett tag meddelanden av typen: Du skall mördas judedjävel! Jag har så vitt jag vet inte något judiskt påbrå, men det hör ju inte alls hit vad jag är eller inte är. Någon, några hade fått för sig att jag är jude och att detta gav dem rätt att hota mig. Det är ALDRIG offrets identitet utan rasistens föreställning, som är det centrala, roten till det onda. Fördomen domen som fälls före, inte efter det man stiftat närmare bekantskap med gruppen eller individen i fråga ofta färgad av XENOPHOBI, känslan av obehag, osäkerhet, ja rädsla inför människor av främmande slag kanske ett arv från de längesedan gångna tider då man inte kunde veta om främlingarna som kom ridande till häst eller i farkoster över vattnen var vänner eller fiender. Men märk, att det grekiska ordet XENOS betyder både främling och gäst! En lika lömsk som dum och farlig form av fördom är då man av erfarenhet från enstaka grupper, rörelser, sekter eller t.o.m. från enstaka individer drar slutsatser om hela folkslag. Fördomar har eller drabbar praktiskt taget alla. Jag tänker inte bjuda på mina egna. Det kan missförstås och vändas mot mig. MEN DET GÄLLER ATT VARA MEDVETEN OM DEM, ATT HÖRA VARNINGSKLOCKORNA RINGA. ÄR DET INTE EN AV DOM DÄR? MEN Inte med en min, inte ett tonfall än mindre ord eller handling får vi spontant falla offer för vad vi tror om HEN. Lär känna den människan först. Sedan kan vårt tyckande och handlande grundas på kunskap och inte på fördom samt rasism bemötas med insikten om alla människors medfödda rätt till lika behandling och mänskliga värde. Slut. 5

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:190 av Linda Snecker m.fl. (V) Hatbrott riktade mot hbtq-personer 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling

Läs mer

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla

Läs mer

Bilaga 5: Begrepp och definitioner

Bilaga 5: Begrepp och definitioner 5 : 1 Bilaga 5: Begrepp och definitioner Det finns en mängd olika begrepp som kan vara bra att känna till. Här kommer de viktigaste med förklaringar. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas

Läs mer

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN Risk för diskriminering och kollektivtrafiken som medel för att motverka diskriminering FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov)

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Normgivning: De olika lagarna och förordningarnas inbördes förhållande till varandra. Lag (1994:1500) med anledning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Detta dokument innehåller två planer för de kommunala förskolorna i Lessebo Kommun Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Utarbetad 2009-06-11 Beslutad i Kostas LSoU-grupp 2009-09-14

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

Regeringsformen 1 kap.

Regeringsformen 1 kap. Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. [ ] [ ] [ ] Det allmänna skall verka för att

Läs mer

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar

Läs mer

Likabehandlingsplan vid kränkning inom EfUS

Likabehandlingsplan vid kränkning inom EfUS Beslut 11/1 2007 1 Likabehandlingsplan vid kränkning inom EfUS Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer För arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling: I skollagen, läroplanerna och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21

Läs mer

Hur förhåller sig yttrandefriheten till lojalitetsåtagandet i anställningen?

Hur förhåller sig yttrandefriheten till lojalitetsåtagandet i anställningen? 1 (6) 2016-02-05 PM om yttrandefrihet och lojalitet Det här dokumentet beskriver hur yttrandefriheten förhåller sig till sekretess och lojalitetsåtagandet i anställningsavtalet och vilka konsekvenser ett

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014 Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola 2013-2014 1 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumenten? Kartläggning Mål Åtgärder Ansvarsfördelning Åtgärder

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling /Plan mot kränkande behandling För: Kila skola och Fritidshem Datum: 120924 2 (24) INLEDNING 3 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION...

Läs mer

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling VALDEMARSVIKS 2002-06-13 Sid. 1 (5) Inledning Det är omöjligt att säga exakt hur många som blir utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet, men de ärenden som kommer upp hos försäkringskassan, företagshälsovården,

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Arbete mot rasism i skolan Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Källor och mer informa;on Arneback (2012) Med kräkningen som må/stock Arneback (2013) Bemötande av främlingsfientlighet

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013 Hammarskolan Surahammar Bakgrund - syfte: Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Denna plan utgår från lagen om förbud mot diskriminering

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD

Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD Innehåll Inledning Allas lika värde...5 Malmö stad och antidiskriminering...7 Visioner...9

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 OM brotten Brottsbalken reglerar Brott mot person Förmögenhetsbrott Brott mot allmänheten och staten Brott mot specialstrafflagar, till exempel trafikbrott och narkotikabrott LIBER

Läs mer

2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAHRSKA GYMNASIET

2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAHRSKA GYMNASIET 2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAHRSKA GYMNASIET ~ 2 ~ Hahrska gymnasiet Innehåll Hahrska gymnasiets Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Elevens rätt till

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN HAHRSKA GYMNASIET

LIKABEHANDLINGSPLAN HAHRSKA GYMNASIET 2012 LIKABEHANDLINGSPLAN HAHRSKA GYMNASIET ~ 2 ~ Hahrska gymnasiet Innehåll Elevens rätt till trygghet 3 Definitioner av kränkande behandling 3 Rutiner för att utreda mobbing 4 Handlingsplan 4 Mål/Vision

Läs mer

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 KLAGANDE 1. I.K. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B.I. 2. F.N. Offentlig försvarare och ombud: advokaten

Läs mer

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Sunne 10 maj 2010 37 Sunne kommun, Svetsarevägen 2, SE-686 80 Sunne. Tel +46 565-179 00. Fax +46 565-179 01. info@brobygrafiska.se Bankgiro 113-8445. Postgiro

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Carlos Castaneda Citat

Carlos Castaneda Citat Carlos Castaneda Citat Här följer en samling av både roliga och tänkvärda citat Trollkarlarnas värld. Alla citat är sagda av Don Juan där inget annat anges. Detta är ett universum av rovdjur. (Drömmandets

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision Plan mot kränkande behandling och diskriminering ( nedan kallad Pkbd) vid Lunds skola Fritidshem, 13/14 Planen antogs i november 2013 och gäller i ett år. Vår policy Vi på Lunds skola bygger vår verksamhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Innehåll. Ideologin o. Förord 12

Innehåll. Ideologin o. Förord 12 Innehåll Förord 12 Ideologin o Hur farliga är de? 15 Nationalistiska partier på frammarch 15 Främlingsfientliga svenskar är basen 18 Nazisterna inte så fa - trots allt 19 Därför finns rasismen 22 Samhällsorienterade

Läs mer

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Alla elever och medarbetare på Rudolf Steinerskolan ska känna sig trygga

Läs mer

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström 100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström Idag har jag med mig 2 pass de är mina, men makulerade Från att ha varit levande dokument har de blivit historia här finns stämplar från inresor i andra

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth

Läs mer

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON 2010-10-09 Dröm av NN, Översvämning En drömtolkning är inte bara en "liten rolig grej" utan ska ge vägledning i ditt Liv och berätta vad du kan göra för att må ännu bättre!

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 juni 2004 B 1726-04 KLAGANDE OCH MOTPART Riksåklagaren KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. LX Offentlig försvarare och ombud: advokaten TN 2. FX

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Sverige idag, SVT1, 2013-11-27, kl. 17.30, inslag om hot mot Östgöta Correspondenten; fråga om opartiskhet och saklighet

Sverige idag, SVT1, 2013-11-27, kl. 17.30, inslag om hot mot Östgöta Correspondenten; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2014-03-17 Dnr: 13/02771 SAKEN Sverige idag, SVT1, 2013-11-27, kl. 17.30, inslag om hot mot Östgöta Correspondenten; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

11 POLISINRÄTTNINGAR POLISEN I FINLAND POLISENS UPPGIFTER DE ALLMÄNNA PRINCIPERNA FÖR POLISENS VERKSAMHET

11 POLISINRÄTTNINGAR POLISEN I FINLAND POLISENS UPPGIFTER DE ALLMÄNNA PRINCIPERNA FÖR POLISENS VERKSAMHET POLISEN I FINLAND POLISEN I FINLAND I Finland verkar en polis. Polismannen kan vara kvinna eller man. Polisen kan röra sig och uppträda antingen uniformerad eller civilklädd. Polisen har ändå alltid med

Läs mer

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Förskolans plan mot kränkande behandling och Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

Foto: Anders Wiklund/TT ENGAGEMANGSPAKET. verktyg och tips i MR-arbetet EN BÄTTRE VÄRLD

Foto: Anders Wiklund/TT ENGAGEMANGSPAKET. verktyg och tips i MR-arbetet EN BÄTTRE VÄRLD Foto: Anders Wiklund/TT ENGAGEMANGSPAKET verktyg och tips i MR-arbetet EN BÄTTRE VÄRLD HEJ FN-VÄN! Är du medlem i en FN-förening? Funderar du på vad som kan göras på din ort för att motverka främlingsfientliga

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* (*Bestående av förskolorna Kråkbacken, Marieberg, Nattugglan, Solbacken, Solrosen, Tuna och Ärlan. 2009-04-06 Innehåll 1 Policy Solbackens förskoleenhet

Läs mer

DOM 2010-03-15 Meddelad i Nyköping

DOM 2010-03-15 Meddelad i Nyköping KANSLI NYKÖPING Handläggare Ellinor Darander 2010-03-15 Meddelad i Nyköping Mål nr Enhet 1 1 KLAGANDE TOMMY Ruben Andersson, 660213-1655 Krongatan 17 B 632 28 Eskilstuna MOTPART Eskilstuna kommun 631 86

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

L a g LAGFÖRSLAG. om ändring av strafflagen

L a g LAGFÖRSLAG. om ändring av strafflagen 75 LAGFÖRSLAG 1. L a g om ändring av strafflagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 8 kap. 1 och 4 mom., 2 1 och 2 mom., 6 1 och 3 mom., 9, 10 1 mom.,

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

mot rasism lärarmaterial

mot rasism lärarmaterial mot rasism lärarmaterial INNEHÅLL AKTION FN mot rasism... 3 LEKTION: FN:s arbete med mänskliga rättigheter - kritik mot Sverige... 4 ÖVNING: Bör Sverige förbjuda rasistiska organisationer?... 5 MATERIAL...

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola 2013-2014

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola 2013-2014 1(15) 2013-10-04 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mossens förskola 2013-2014 Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli

Läs mer

LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER SFS 2006:67

LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER SFS 2006:67 Fågelskolan - Gråsparvskolan Sid 1 LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER SFS 2006:67 LAGEN INNEHÅLLER: förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Lundbyskolan Likabehandlingsplan Eskilstuna Kommun 2007-05-07 Lundbyskolan 1 (8) Lundbyskolan Likabehandlingsplan Innehåll Kopplingar till lagar och förordningar s.2 Skolans uppdrag Vad är kränkande behandling? s.3 Definitioner Rättigheter

Läs mer

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Januari 2005 Plan för att främja respektfullt bemötande mellan människor, både stora och små - förhindra kränkande behandling Förskolorna i Håbo kommun har i

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 - om trons olika dimensioner Steg i tro denna vecka Skriv under veckan ner på ett papper, som du delar in i fyra kolumner, när du upplever tron som huvud,

Läs mer

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner av diskriminering och kränkande behandling 3. Skolans organisation för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund Din första kärlek Kort inledning och bakgrund Värnamo 2006-01-08 I början av Uppenbarelseboken, kap 2-3, hittar vi sju brev från Jesus Kristus, förmedlade genom Johannes till sju församlingar i Mindre

Läs mer

HBT-PROGRAMMET ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA.

HBT-PROGRAMMET ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. HBT-PROGRAMMET ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA. 2(13) Innehållsförteckning Inledning... 3! Diskriminerande normer... 3! Könsmaktsordningen... 3! Kommuner och landsting... 4! Arbete... 4! Skola... 5! Stjärnfamiljer...

Läs mer

EUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET. Istanbulkonventionen VÅLD

EUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET. Istanbulkonventionen VÅLD EUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET Istanbulkonventionen TRYGGHET FRÅN FRUKTAN TRYGGHET FRÅN VÅLD VAD ÄR KONVENTIONENS SYFTE? Europarådets nya konvention

Läs mer

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 1.1 Bakgrunden till undersökningen...4 1.2 Undersökningens syfte och metod...5 2 BESKRIVNING

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord] 3 (24) FÖRORD [Klicka och skriv förord] 5 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 7 DEFINITIONER... 8 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 9 LEDNINGSDEKLARATION... 11 Vision... 11 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 12 SAMVERKAN

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm 1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 september 2007 Ö 3088-07 Framställning om utlämning till Albanien av häktade HH, registrerat födelsedatum den 15 mars 1938 (enligt

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten ACoA:s Mötesordning för telefonmöten Kursiv stil = instruktion till mötesledaren. Ska inte läsas högt. Fet stil ska läsas högt. Ring inte tidigare än 5 minuter innan mötet startar, för då kan tekniska

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer