Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Hjärups skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Hjärups skola Förskoleklass, fritidshem och grundskola Till dig som är elev: Den här likabehandlingsplanen är till för dig. Den finns för att Du ska må bra och känna dig trygg när Du är i skolan eller på fritidshem. Fastställd av: Skolledning Personal Skolråd Elevråd Upprättad: Reviderad: Gäller till:

2 Innehållsförteckning 1. Skolans vision s och syfte s och arbetsgång s Genomförande av enkätundersökningen s Övergripande och generella åtgärder s :1 Kön s. 5 6:2 Etnisk tillhörighet s. 5 6:3 Religion och annan trosuppfattning s. 5 6:4 Funktionsnedsättning s. 5 6:5 Sexuell läggning s. 6 6:6 Könsöverskridande identitet eller uttryck s. 6 6:7 Ålder s. 6 6:8 Kränkande behandling s. 7 6:9 Studieklimat och studiemiljö s. 7 6:10 Kommunikation s Sammanställning av tillbudsrapporter s Nuläget s. 8 Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och/eller mobbning 1. Regelverk s Definitioner s Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, s. 10 trakasserier, diskriminering och/eller mobbning. 4. Ordningsregler s. 12 Blanketter 1. Anmälan om misstänkt kränkning. 2. Minnesanteckningar vid inledande samtal 3. Minnesanteckningar vid fortlöpande samtal 4. Stödgruppsärende - avslut 2

3 1. Skolans vision Vi knyter band där kunskap och glädje går hand i hand Detta gör vi tillsammans, elever, föräldrar och personal. Tre nyckelord vi utgår ifrån: TRYGGHET MOD ENGAGEMANG Dessa ord har vi, elever och personal, tillsammans enats om. Med dessa tre ord i fokus, arbetar vi med likabehandlingsarbetet, via social och emotionell träning (SET) och levande värdegrunds- diskussioner i klassrummen. 2. och syfte På Hjärups skola ska alla elever känna en anda av omtanke och ömsesidig respekt, vilket ska genomsyra all verksamhet i skolan och på fritidshemmen. Alla elever ska utifrån egna förutsättningar ges möjlighet att utveckla sina färdigheter, självkänsla och självförtroende. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling samt att förebygga och förhindra mobbning, trakasserier och diskriminering i skolan. All form av kränkande behandling och mobbning ska stoppas. Detta gör vi genom att: Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt arbetssätt. Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper. Aktivt verka för att kränkningar aldrig ska förekomma. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna på skolan. Våra prioriterade mål under året 2015: - Eleverna ska uppleva arbetsro i klassrummen. - Eleverna ska uppleva trygghet i skolan och på klubben. 3

4 3. och arbetsgång Nedan följer skolans kartläggning, målsättning, åtgärder, resurser och utvärdering för att arbeta förebyggande och främja arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolnivå. en sker i digital form för föräldrar och elever i år 3-5. Eleverna i år F- 2 gör enkäten på papper. Ansvarig pedagog sammanställer klassens resultat och Stödgruppen analyserar resultaten och redovisar därefter för personalen. Elevenkäten år 3-5 och föräldraenkäten hade svarsgradering ofta, ibland och nästan aldrig. De delar i resultaten som behöver förbättras inkluderas i målen för det systematiska kvalitetsarbete som skolan bedriver. 4. Genomförande av enkätundersökningen Alla elever (undantaget de som var sjuka vid enkättillfället) har besvarat enkäten. I år F- 2 genomförde representant för stödgruppen enkäten med gruppen där de följde instruktioner hur de förklarade frågorna (så att det blev samma förklaring i alla grupperna). I år 3-5 besvarade eleverna frågorna via en webbenkät, klassvis, där alla elever samtidigt hade tillgång till datorer. Ansvarig pedagog från stödgruppen förklarade frågorna så att alla elever fick samma information. När pedagogen förklarat innebörden i frågorna samt hur eleven skulle tänka när de valde mellan alternativen, fyllde eleverna självständigt i enkäten. Föräldraenkäten har påannonserats på föräldramöte och via klassernas veckobrev och bloggar. Enkäten har legat öppen på skolans hemsida under perioden september. Föräldrar till 301 (av 465) elever har besvarat enkäten. 5. Övergripande och generella åtgärder SET socioemotionell träning Kommunen har beslutat att alla elever varje vecka ska ha en lektion i socioemotionell träning. På dessa lektioner arbetar vi med förebyggande arbete, diskuterar och reflekterar hur man är en bra medmänniska. Kamratrådet Kamratrådet arbetar förebyggande för att alla ska ha det bra på skolan. Kamratrådet består av kamratstödjare från år 4 och 5. Två kamratrådsrepresentanter/kamratstödjare utses i varje klass av år 4 och 5 och skall vara elever som har klassens förtroende. Till kamratstödjaren kan de elever vända sig som känner sig utanför, kränkt eller som känner till andra elever som utsatts för kränkning. Kamratstödjarna har inte till uppgift att agera polis utan ska uppmärksamma en vuxen på vad som händer. Att hantera konflikter är alltid en vuxens ansvar. I kamratrådet träffas kamratstödjarna och de vuxna för att diskutera stämningen på skolan, misstänkta kränkningar eller mobbningsärenden samt för att arbeta fram olika kamratbefrämjande åtgärder. I kamratrådet ingår två vuxna. Av dessa ingår en i skolans stödgrupp. Rastsamvaro Det finns alltid vuxna ute på rasterna enligt ett rastsamvaroschema. På 10- rasterna är det 6-8 vuxna ute och på lunchrasterna är det 2-3 vuxna ute, beroende på antalet elever. Vid behov är vuxna tillgängliga vid omklädningen till idrotten och badet. Ordningsregler Alla klasser har genomgång av ordningsreglerna i samband med skolstart. Om reglerna inte följs diskuteras de igen, antingen på klassnivå eller individnivå. Föräldrar till enskilda elever som vid upprepade tillfällen bryter mot ordningsreglerna kontaktas. 4

5 6. Procentsatser satta inom parantes visar resultatet för år Enkäterna och tolkningen av svarsalternativen har reviderats inför årets undersökning. Detta kan ha påverkat skillnaden i procentsatsen mot tidigare år. 6:1 Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. 98% (80%) av eleverna i år F- 2 tycker att de vuxna på skolan lyssnar lika mycket på båda könen. Motsvarande siffra år 3-5 är 93% (84%). 92% (86%) av eleverna i år 3-5 upplever att de inte blir retade på grund av sitt kön. Inga elever eller barn ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Åtgärder Vi undviker könsschabloner i olika uppgifter och diskussioner. Vi är medvetna om att fördela uppmärksamheten och talutrymmet mellan eleverna. 6:2 Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 97% (87%) av eleverna i år 3-5 säger att man inte blir retad för att man kommer från ett annat land. Inga elever eller barn ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Åtgärder Vi arbetar med värdegrunden om allas lika värde. Detta sker inte bara på SET- lektioner utan ska genomsyra förhållningssätt och undervisning. 6:3 Religion och annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i så väl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddhism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. 99% (93%) av eleverna i år 3-5 tycker att man blir accepterad oavsett religion. Inga elever eller barn ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Åtgärder Skolan anpassar aktiviteter så att alla kan delta oavsett religion. Religionsundervisningen utgår från likheter mellan religioner. 6:4 Funktionsnedsättning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. 5

6 96% (83%) av eleverna i år 3-5 anser att man blir accepterad om man har en funktionsnedsättning. Inga elever eller barn ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Åtgärder Miljön anpassas i möjligaste mån efter individens behov. Skolan arbetar aktivt för att informera eleverna om olika typer av funktionsnedsättningar. Klasslärarna i år 3-5 har genom kamratstödjarna fått i uppdrag att visa och diskutera filmer som speglar olika typer av funktionsnedsättningar. 6:5 Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Denna fråga togs bort i enkäten De flesta eleverna (86%) i år 3-5 ansåg vid tidigare enkättillfällen att man får vara kär i vem man vill oavsett kön. Inga elever eller barn på skolan ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning. Alla ska använda ett vårdat språk mot varandra. Åtgärder Vi har fortlöpande diskussioner kring språkbruket mellan elever, elever och vuxna och allmänt på skolan. När skolsköterska har pubertetsprat pratar hon om olika sexuella läggningar. Finns behovet tidigare så pratar vi om det med eleverna då. 6:6 Könsöverskridande identitet eller uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. 91 % (91%) av eleverna i år 3-5 anser att det är okej att klä sig och se ut hur man vill. Alla elever på Hjärups skola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse på skola och fritidshem. 6:7 Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av sin ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan 93% (86%) av eleverna i år 3-5 blir inte retade eller nedtryckta på grund av sin ålder. Alla elever på Hjärups skola ska respekteras oavsett ålder. Åtgärder Vi arbetar aktivt för att alla ska synas under skoldagen och på fritidshemmen på ett positivt sätt, oavsett ålder. Fritidshemmen är åldersintegrerade F- 2 och

7 6:8 Kränkande behandling Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14 a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. 85% (82%) av eleverna i år 3-5 tycker att de använder ett vårdat språk. Det är fler flickor än pojkar som anser att de använder ett vårdat språk 4% skillnad (20%). 69% (84%)av föräldrarna tycker att personalen jobbar för att förbättra och vårda språkbruket. 24% har ingen uppfattning. 91% (82%) av eleverna i år 3-5, känner sig trygga och sedda. 90% (81%) av föräldrarna tycker att personalen arbetar för att barnen ska känna trygghet i skolan. 89% (86%) av barnen som går på klubben känner sig trygga. 72% (80%) av föräldrarna tycker att de vuxna på fritidshem och klubben arbetar för att barnen ska känna sig trygga. 95% (61%) av eleverna i år F- 2 känner sig trygga tillsammans med de äldre eleverna. 96% (85%) av eleverna i år 3-5, tycker att de vuxna på skolan lyssnar på dem. 92% (86%) av eleverna i år F- 5 tycker att kompisarna lyssnar på dem. Inga elever eller barn på skolan ska utsättas för diskriminering eller trakasserier. Alla elever/barn ska använda ett vårdat språk mot varandra. Alla elever/barn ska känna sig trygga och sedda på Hjärups skola. Åtgärder Vi arbetar aktivt på skolan för att uppmärksamma alla elever både i klassrummet och på raster. Stödgruppen arbetar med elever/grupper när vi får kännedom om kränkningar Prioriterat område: De yngre barnen ska känna sig trygga med de äldre barnen Åtgärder: Vi arbetar på olika sätt för att eleverna ska känna sig trygga med de äldre barnen, bl.a. genom diskussioner, samtal, fadderverksamhet samt åldersövergripande spåraktiviteter. 6:9 Studieklimat och studiemiljö Skolan bör redovisa särskilda åtgärder för att skapa en fysisk och psykosocial studiemiljö som lämpar sig för alla elever. I år F- 2 har vi haft tre alternativ då eleverna svarat på frågan angående arbetsro: 40% (34%) har svarat glad gubbe; 45% (45%) har svarat mellangubbe; 15% (21%) sur gubbe. År 3-5: 75% (68%) av eleverna upplever att de har arbetsro i klassrummet. (77% av pojkarna och 65% av flickorna). 87% (82%) av föräldrarna upplever att personalen arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö. Skolans trivselregler ska efterföljas av elever/barn och personal. Prioriterat område: Eleverna ska uppleva arbetsro i klassrummet Åtgärder: Vi arbetar aktivt för att alla på skolan ska känna till och följa våra uppsatta trivselregler. Det finns olika hjälpmedel på skolan för att bidra till arbetsro i klassrummet ex. hörselkåpor och studieskärmar. Pedagogerna prioriterar att få en lugn studiemiljö. 7

8 6:10 Kommunikation En likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling kan innehålla en beskrivning av hur planen ska göras känd och förankrad i hela verksamheten och hos elevernas vårdnadshavare. 43% (36%) av eleverna i år 3-5 känner till likabehandlingsplanen. (54%) av föräldrarna känner till att det finns en likabehandlingsplan. Denna fråga utgick % (31%) av föräldrarna känner till innehållet i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen ska vara känd av alla elever, barn, föräldrar och personal på skolan. Prioriterat område: Alla ska känna till likabehandlingsplanen Förankra Likabehandlingsplanen och hålla diskussionen levande via möten i personalgruppen, med elever, i olika föräldraforum t.ex. vid föräldramöten, Hem och Skola, skolråd o.s.v. Vi arbetar för att synliggöra likabehandlingsplanen för eleverna bl.a. på SET- lektionerna. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. 7. Sammanställning av tillbudsrapporter Under vår och höst 2014 har endast fem tillbud gällande kränkning/mobbning rapporterats. I tre av dessa fall kopplades stödgruppen in och arbetade med eleverna/grupperna. De andra två ärendena löstes inom arbetslagens ramar. 8. Nuläget Vi har beslutat att arbeta vidare med Likabehandlingsplanen. Det kommer att finnas en plan i varje klassrum. Elever och pedagoger arbetar vidare, via vårt systematiska kvalitetsarbete, med våra prioriterade områden: - Eleverna ska uppleva arbetsro i klassrummen - Eleverna ska uppleva trygghet i skolan och på klubben 8

9 Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och/eller mobbning 1. Regelverk Diskrimineringslag (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Skollagen 1 kap. 2 (utdrag) Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan: 1) främja jämställdhet mellan könen samt 2) aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Skollag 14a kap. Åtgärder mot kränkande behandling. (utdrag) 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Ovanstående gäller i alla skolans verksamheter dvs. förskoleklass, skola och fritidshem. 2. Definitioner Elev: Den som utbildas, söker utbildning, deltar i eller söker till förskoleklassverksamhet eller skolbarnomsorg enligt skollagen. Personal: Anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Diskriminering: I lagen finns bestämmelser om förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder. Diskriminering är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av, om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering, aktiv eller passiv diskriminering. Direkt diskriminering: Avses att en elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, om missgynnandet har samband med de diskrimineringsgrunder som gäller (ex. skolan anordnar en innebandyturnering där endast flickor får medverka). Indirekt diskriminering: Avses att en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt, som framstår som neutral, men som i praktiken särskilt missgynnar en elev med de diskrimineringsgrunder, som gäller (ex. om alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan de elever som på grund av religiösa skäl, behöver annan mat). Aktiv diskriminering: Innebär att den diskriminerade parten aktivt agerar diskriminerande (ex. skolan avvisar elev på grund av handikapp). Passiv diskriminering: Parten agerar diskriminerande genom att inte handla (ex. om vi inte handikappanpassar efter elevs behov, dvs. vi är passiva). 9

10 Trakasserier: Detta är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelande på olika webbcommunities). Materiella (klipper sönder) Både skolpersonal och elev kan göra sig skyldig till kränkande behandling och trakasserier. Mobbning: Detta är när en eller flera individer upprepade gånger eller under viss tid blir utsatta för negativa handlingar fysiskt och/eller psykiskt från en eller flera individer (Olweus 1999). Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. Mobbning har inget med en konflikt att göra, en konflikt handlar om två jämnstarka parter t.ex. när man börjar bråka efter en fotbollsmatch för att det ena laget förlorade. Mobbning är när en stark part kränker en svag, detta kallas för övergrepp. Repressalier: Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (Förebygga diskriminering eller kränkande behandling - DO, BEO och Skolinspektionen, 2009.) 3. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och/eller mobbning. Anmälan av ärenden till stödgruppen görs av pedagoger på skolan, elever eller föräldrar. I första hand kontaktas en ansvarig pedagog, i andra hand kontaktas ledningen. Ärendegång vuxen- barn En anställd som upplever att en kollega kränker en elev ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen till rektor. Rektor utreder vad som har hänt. Om så bedöms kontaktas personalavdelningen. Ärendegång barn- barn Den som har mottagit en anmälan, meddelar omedelbart skolledningen som sammankallar Stödgruppen. Vid Stödgruppsmötet medverkar den vuxne som uppmärksammat ärendet eller den som tagit emot anmälan. Blanketten Anmälan om misstänkt kränkning fylls i. Stödgruppen utser vilka ur gruppen som ska handlägga ärendet. De som skall hantera ärendet skall inte ha nära relationer till de inblandade eleverna. Stödgruppen klargör ansvarsfördelningen för berörda pedagoger. Därefter görs en handlingsplan för det specifika ärendet. Stödgruppen återsamlas regelbundet under processens gång. Då ärendet är lämnat till stödgruppen tar stödgruppen över ansvaret. 10

11 Handlingsplan för att stoppa mobbning, kränkande behandling och diskriminering i fyra steg Steg 1 och 2 bör så långt möjligt ske under samma dag. När dessa två steg är genomförda informeras samtliga inblandade barns vårdnadshavare inom 24 timmar. Steg 1: Samtal med den som upplever sig kränkt/mobbad. Samtalsledaren dokumenterar. Steg 2: Enskilda samtal med övriga inblandade. Åtgärdsplan läggs upp. Samtalsledaren dokumenterar. Steg 3: Uppföljande samtal med inblandade elever och vid behov vårdnadshavare. Steg 4: Ärendet avslutas. När ansvariga avslutar ärendet lämnas skriftlig och muntlig rapport till stödgruppen. I samband med detta informeras också berörda pedagoger i klassen. Ett ärende är inte slut bara för att den utsatte säger så. En ansvarig person fortsätter att ha situationen under uppsikt och lägger en tidsram för uppföljning. 11

12 4. Ordningsregler på Hjärups skola Hjärups skola har ordningsregler för barn och vuxna. De innebär att alla ska respektera varandra så att vi tillsammans känner trygghet, glädje, gemenskap och egenvärde. Vi ska vara rädda om varandra, använda ett vårdat språk och uppträda på ett trevligt sätt mot varandra. Vi ska vara rädda om vår skola och vår skolgård. Man får inte cykla, åka inlines, skateboard eller sparkcykel på skolgården. Alla cyklar ska av säkerhetsskäl ställas i skolans cykelställ (ej vårdcentralens). Eleverna får inte röra cyklar och sparkcyklar under skol- och fritidstid. Man får inte bryta av kvistar eller grenar från buskar eller träd. Eleverna får använda pinnar som vandringsstavar, att bygga kojor m.m. men inte att fäktas med. Man får klättra på grenar som är tjockare än överarmen. Mobiler får användas som hjälpmedel i undervisningen, men de ska förvaras avstängda i väskan då de inte används. Pedagogerna avgör när och i vilken utsträckning mobilen får användas. Detta gäller under både skoltid och fritidshemstid. Alla har ett eget ansvar för sina personliga ägodelar. Eleverna ska inte ha med sig pengar till skolan. Skolan betalar inte ut någon form av ersättning för värdeföremål som skadats, stulits eller på annat sätt försvunnit under skol- /fritidshemstid. Ytterkläder, ytterskor och huvudbonad lämnas i kapprummet. Alla elever ska ha inneskor på sig inomhus p.g.a. halkrisk och allmän säkerhet. Inneskorna ska vara namnade och ha en mjuk sula för att minska ljudnivån. All pulkaåkning sker på kullarna utanför Lapptäckets förskola. Det är inte tillåtet att åka snowboard eller snowracer. Hjälm används vid all åkning i backen. Skolans ansvar för barnen Skolan har ansvar för eleverna under hela skoldagen, även under raster. Tillsammans med Skolrådet och Hem & Skola har vi bestämt, att eleverna inte får lämna skolans område under skoltid. Skolan kan inte uppfylla ansvarskravet om eleven befinner sig utanför skolområdet. Detta betyder att eleverna inte får gå hem och hämta glömda saker, rasta hunden m.m. under skoldagen sjuka barn inte får gå hem själva under skoldagen Om en elev inte följer reglerna: 1. Direkt tillsägelse av vuxen 2. Samtal elev- vuxen 3. Skolan kontaktar hemmet 4. Rektor kopplas in Vid förstörelse ska eleven ersätta eller reparera skadan. 12

13 Bilaga 1 Anmälan om misstänkt kränkning Gör en kortfattad beskrivning av händelseförloppet. Datum: Tid: Plats: Inblandade: Händelseförlopp: Anmälarens namn: Mottagarens namn: Klass: Datum: Från stödgruppen:

14 Bilaga 2 Minnesanteckningar vid inledande samtal Datum: Namn: Klass: Ansvarig ur Stödgruppen: Vad har hänt? Hur länge har det pågått? Vem är mest aktiv? Vem är ledaren? Hur ofta sker det? Var sker mobbingen? När sker mobbingen? Vilken roll har Du? Hur mår Du? Vad skulle Du vilja hände? Övrigt: Hjärup: För stödgruppen:

15 Bilaga 3 Minnesanteckningar vid fortlöpande samtal Datum: Namn: Klass: Ansvarig ur Stödgruppen: Vad har hänt sedan förra gången? positivt? negativt? Hur går vi vidare? Övrigt: Hjärup:

16 Bilaga 4 Stödgruppsärende - avslut Datum: Namn: Klass: Ansvarig från Stödgruppen: Kort sammanfattning av de insatser som gjorts: Hur upplever barnet situationen idag? Hur upplever föräldrarna situationen idag? Hur går vi vidare? Behövs en uppföljning? När och med vilka? Överenskommelse mellan skolan barnet föräldrarna: Hjärup: barnets underskrift ansvarig från stödgruppen